Hemlösa personer i Stockholms stad

Transkript

1 Hemlösa personer i Stockholms stad 26 september 2018 stockholm.se

2 Hemlösa personer i Stockholms stad 26 september 2018 December 2018 Dnr: /2018 Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: Linn Hemmingsson och Anna Nerelius

3 Hemlösa i Stockholms stad 3 (38)

4 4 (38) Innehåll Bakgrund... 5 Kartläggningen... 5 Hemlösa personer i Stockholms stad 26 september Antal hemlösa... 8 Åldersfördelning Födelseland Aktualitet på stadsdelsförvaltning/enheten för hemlösa Kontakt med frivilligorganisationer Hemlösa personer inrapporterade från härbärgen, uppsökarenhet respektive landstingsenheter Boendesituation 26 september Stadigvarande boendesituationer Akuta boendesituationer Bedömning av långsiktiga boendelösningar för akut hemlösa Långsiktiga boendelösningar för samtliga hemlösa i kartläggningen Behov av stöd i boende för att motverka hemlöshet Missbruk och beroende Kontakt med psykiatrin Föräldraskap Försörjning och sysselsättning Orsak till hemlöshet samt period i hemlöshet Sammanfattning och analys... 34

5 Bakgrund 5 (38) Socialnämnden har sedan 1996 regelbundet tagit fram statistik över antalet hemlösa personer i Stockholms stad. Sedan 2004 genomförs strukturerade kartläggningar vartannat år som beskriver hemlöshetssituationen under ett dygn. Syftet är framförallt att ta reda på hur många hemlösa personer som befinner sig i Stockholms stad och att kunna följa utvecklingen över tid. Kartläggningen för 2018 genomfördes i samverkan mellan socialförvaltningen och Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator). Stadens definition av hemlöshet Staden använder följande definition av hemlöshet: En hemlös person är en person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare Till de hemlösa räknas personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en eventuell utskrivning Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos olika kamrater eller bekanta (max tre månader) Däremot räknas inte personer som bor i andra hand eller hos någon anhörig som hemlösa. Inte heller personer som bor i en försökslägenhet, i Bostad först eller inom Stiftelsen Hotellhem i Stockholm (SHIS) med tidsbegränsat andrahandskontrakt. Kartläggningen Målgrupp Kartläggningen omfattar hemlösa i Stockholms stad som fyllt 20 år och som under dygnet september 2018 var aktuella för ansökan, utredning eller insats inom stadens socialtjänst, hade kontakt med socialförvaltningens uppsökarenhet, berörda landstingsenheter eller någon frivilligorganisation med ekonomiskt stöd från staden eller privat entreprenör på uppdrag av staden. I några fall förekommer det att personer under 20 år har rapporterats in av stadsdelsförvaltningarna. Detta beror på att stadsdelsförvaltningarna är olika organiserade kring insatser till unga vuxna med missbruk/beroende. En del vuxengrupper handlägger personer från 18 år medan andra handlägger personer från 20 år. Avgränsning Hemlösa personer som vistas i staden men är aktuella hos socialtjänsten i annan kommun ingår inte i räkningen. EU-medborgare eller så kallade tredjelandsmedborgare (person från ett

6 6 (38) land utanför EU som har uppehållstillstånd i ett EU-land) som lever i social och ekonomisk utsatthet och personer som omfattas av Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) omfattas inte heller av räkningen. Metod Kartläggningen genomfördes med hjälp av elektroniska enkäter/webbenkäter som fylldes i av kontaktpersoner/handläggare, vilka registrerade en enkät per person som enligt definition och avgränsningar var hemlös 26 september De kartlagda personerna var anonyma, men för att undvika dubbelräkning kodades varje enkät med en så kallad UNO-kod som består av initialer i för- och efternamn samt födelseår och födelsedag. Dubbletter har rensats bort enligt principen att först inkomna enkät har räknats. Enkäter inskickade från stadsdelsförvaltningar har dock haft företräde även om de inte varit först inkomna, då enkäter utformade för att besvaras av stadsdelsförvaltningar innehållit fler frågor än de respektive enkätvarianter som utformats för att besvaras av övriga respondenter. Kartläggningens syfte är att räkna samtliga hemlösa personer som tillhör målgruppen. Vid tolkning av resultaten är det dock viktigt att ta hänsyn till de svårigheter som funnits vid genomförandet av en bortfallsanalys. Det är svårt att skatta antalet hemlösa personer som av olika anledningar inte räknats med i kartläggningen. Olika tolkningar av definitionen av hemlöshet är också möjliga och kan leda till såväl under- som överrapportering. Det är även olika respondenters subjektiva bedömningar av den hemlösa personens livssituation som ligger till grund för rapportering av förekomst av såväl individuella stödbehov som av problematik. Då kartläggningen varit upplagd på samma sätt tidigare år så är det ändå möjligt att göra jämförelser. Viktigt att beakta är att kartläggningen enbart ger en överblicksbild över hur hemlöshetssituationen såg ut 26 september Genomförande Den första skriftliga informationen om kartläggningen skickades ut till stadsdelsdirektörer, enhetschefer inom socialförvaltningen, frivilligorganisationer, enskilda entreprenörer och landstingets beroendevård. Därefter sändes brev ut med mer detaljerad information till samtliga ansvariga inom respektive verksamhet. Slutligen skickades ett detaljerat informationsbrev om tillvägagångssättet för kartläggningen inklusive unika användaridentiteter till samtliga kontaktpersoner så att enkäten kunde besvaras via webben. Undersökningen innehöll tre olika enkäter med delvis samma, delvis specifika frågor, som distribuerades till: 1. Stadsdelsförvaltningar och socialförvaltningens enhet för hemlösa Samtliga stadsdelsförvaltningar och Enheten för hemlösa (EFH). Enkäten har därefter fördelats till berörda enheter inom socialtjänstens myndighetsutövande funktioner. Sedan 2016 deltar även äldreomsorgens beställarenheter i kartläggningen. 2. Uppsökare, härbärge/akutboende, landstinget Socialförvaltningens uppsökarenhet för vuxna Samtliga härbärgen/akutboenden som omfattas av tak över huvudet-garantin

7 7 (38) Pelarbacken, vårdcentral för hemlösa Beroendeakuten Stockholm Capio Maria beroendeakut 3. Frivilligorganisationer Convictus Ny Gemenskap Stadsmissionens center Stadsmissionens Klaragården Frälsningsarméns sociala center Situation Stockholm X-cons Stockholm Nobba Brass och Nubbe Stockholms Brukarförening IOGT-NTO LP-kontakten Filadelfiaförsamlingen Stockholm

8 8 (38) Hemlösa personer i Stockholms stad 26 september 2018 Antal hemlösa Tabell 1a: Antalet hemlösa personer fördelat på stadsdelsförvaltningar och socialförvaltningens enhet för hemlösa (EFH) åren Stadsdelsförvaltning/EFH Socialförvaltningen/Enheten för hemlösa Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Vet ej Övriga* Total * i gruppen övriga ingår hemlösa personer som rapporterats in från frivilligorganisationerna. Dessa har inte tillfrågats om vilken stadsdelsförvaltning den hemlösa personen tillhör personer ingår i kartläggningen för Det är en ökning med 19 personer jämfört med kartläggningen som genomfördes Detta är en förändring jämfört med tidigare år, då antalet hemlösa successivt har minskat mellan kartläggningarna. Antalet inrapporterade hemlösa har ökat i fem stadsdelsförvaltningar jämfört med Den största ökningen har skett i Enskede-Årsta-Vantör med en ökning på 118 personer jämfört med 2016 års kartläggning, följt av Skärholmen som har en ökning med 90 personer. I nio stadsdelsförvaltningar samt på enheten för hemlösa har antalet inrapporterade hemlösa minskat. På enheten för hemlösa har antalet inrapporterade personer minskat mest, med 137 inrapporterade personer jämfört med 2016.

9 9 (38) Tabell 1b: Antal och andel hemlösa fördelat på kön i jämförelse mellan åren År Kvinna Andel % Man Andel % Samtliga % % % % % % % % % % % % procent av de inrapporterade hemlösa är män och 33 procent är kvinnor Detta är en relativt stor ökning med 3 procentenheter jämfört med kartläggningen Antalet inrapporterade kvinnor har ökat med 77 personer, medan antalet män har minskat med 58 personer jämfört med 2016 års kartläggning. Tabell 1c: Antal hemlösa personer 2018 fördelade på kön och stadsdel/efh Stadsdelsförvaltning/EFH Kvinna Andel % Man Andel % Total Andel % Socialförvaltningen/Enheten för 66 9% % % hemlösa Rinkeby-Kista 42 6% 102 7% 144 6% Spånga-Tensta 47 6% 88 6% 135 6% Hässelby-Vällingby 54 7% 110 7% 164 7% Bromma 45 6% 74 5% 119 5% Kungsholmen 3 0% 12 1% 15 1% Norrmalm 7 1% 33 2% 40 2% Östermalm 21 3% 31 2% 52 2% Södermalm 91 12% 132 9% % Enskede-Årsta-Vantör % % % Skarpnäck 76 10% 91 6% 167 7% Farsta 56 7% 105 7% 161 7% Älvsjö 9 1% 18 1% 27 1% Hägersten-Liljeholmen 39 5% 79 5% 118 5% Skärholmen 77 10% 121 8% 198 9% Vet ej 6 1% 16 1% 22 1% Total % % % Enskede-Årsta-Vantör har rapporterat in flest antal kvinnor, 109 stycken, följt av Södermalm som har rapporterat in 91 kvinnor. Enheten för hemlösa har rapporterat in flest antal män, 318 stycken, följt av Enskede-Årsta-Vantör som rapporterat in 151 män.

10 10 (38) Åldersfördelning Tabell 2a: Antalet hemlösa 2018 fördelat på kön och åldersgrupper Åldersgrupp Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Andel (%) Yngre än 20 år 18 2% 23 1% 41 2% år % 154 9% % år % % % 65 år och äldre 41 5% 126 8% 167 7% Total % % % Exakt ålder kan ibland vara något osäker då frivillorganisationer och uppsökarenheten inte har någon skyldighet att ta reda på den enskilde personens personnummer. 41 personer under 20 år har rapporterats in. Detta antas framförallt bero på att stadsdelsförvaltningarna är olika organiserade. En del vuxengrupper handlägger unga personer med missbruk/beroende från 18 år, medan andra handlägger personer från 20 år rapporterades endast 10 personer under 20 år. 278 av de inrapporterade personerna är i åldersgruppen år, vilket är en ökning med 63 personer jämfört med 2016 då det rapporterades in 215 personer från den åldersgruppen. Den största åldersgruppen är mellan år. Här har det rapporterats in personer 2018 vilket är en minskning jämfört med 2016 då det var inrapporterade personer, dvs 21 personer färre. I åldersgruppen 65 år och äldre har det rapporterats in 167 personer, vilket är en minskning med 37 personer jämfört med 2016, då 204 personer rapporterades in för samma målgrupp. Tabell 2b: Antal män och kvinnor fördelade i åldersgrupper 65 år och äldre samt totalt Ålder Kvinna Man Total år och äldre Total

11 11 (38) I kartläggningen har det rapporterats 167 personer som var 65 år och äldre. Av dem var det 41 (25%) kvinnor och 126 (75%) män. Det är en minskning med 37 personer jämfört med 2016, då äldreomsorgen deltog i kartläggningen för första gången. Födelseland Tabell 3a: Uppgift om födelseland, totalt Födelseland Antal Andel (%) Sverige % Finland 75 4% Övriga Norden (Danmark, Island, Norge) 8 0% Europa (utom Norden) 112 5% Asien % Afrika % Nordamerika 6 0% Syd- och Centralamerika 26 1% Oceanien (inkl. Australien och Nya 1 0% Zeeland) Vet ej 102 5% Total % Frågan om den hemlösas födelseland har ställts i enkäten som stadsdelsförvaltningarna har svarat på personer (55%) av de inrapporterade hemlösa uppges vara födda i Sverige. Det kan jämföras med 2016 då 58 procent rapporterades vara födda i Sverige. Näst vanligast är att de inrapporterade hemlösa är födda i Afrika, 18 procent, vilket är en ökning jämfört med 2016 då 14 procent inrapporterades vara födda i Afrika. Tabell 3b: Födelseland fördelat på kön Födelseland Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Sverige % % Finland 22 3% 53 4% Övriga Norden (Danmark, Island, 2 0% 6 0% Norge) Europa (utom Norden) 43 6% 69 5% Asien 86 12% % Afrika % % Nordamerika 2 0% 4 0% Syd- och Centralamerika 10 1% 16 1% Oceanien (inkl. Australien och Nya 0 0% 1 0% Zeeland) Vet ej 32 4% 70 5% Total % % Skillnaderna mellan kvinnor och män avseende födelseland är genomgående mycket små.

12 12 (38) Tabell 3c: Hur länge den hemlösa har bott i Sverige Hur länge har den hemlösa personen bott i Sverige? Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Andel (%) Upp till två år 73 22% 47 8% % 2-5 år 53 16% 75 12% % 5-8 år 33 10% 54 9% 87 9% 8 år eller längre % % % Vet ej 46 14% % % Total % % % En ny fråga i 2018 års kartläggning är att den svarande ska uppskatta hur många år den hemlösa personen har bott i Sverige. 49 procent av de hemlösa uppges ha varit i Sverige i åtta år eller längre. När det gäller männen så uppskattas 55 procent ha varit i Sverige åtta år eller längre, medan bland kvinnorna är den siffran 37 procent. Större andel kvinnor (22 procent) än män (8 procent) uppges ha varit i Sverige i upp till två år. Då frågan alltså ställts för första gången i 2018 års kartläggning är jämförelser med tidigare år inte möjliga.

13 Vuxen/missbruk Ekonomiskt bistånd Socialpsykiatri Barn och ungdom Omsorg om personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg Totalt 13 (38) Aktualitet på stadsdelsförvaltning/enheten för hemlösa Tabell 4a: Antalet hemlösa fördelat på inrapporterade enheter inom respektive stadsdelsförvaltning/efh Stadsdelsförvaltning/EFH Socialförvaltningen/Enheten för hemlösa Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Vet ej Total Frågan om den hemlösas tillhörighet till en enhet på stadsdelsförvaltning har enbart ställts i enkäten till stadsdelsförvaltningar. En person har bara räknats en gång (se mer om bortrensning av dubbletter i inledningsavsnittet). Det innebär att en person i praktiken kan vara aktuell på flera enheter, men finns bara med på en enhet i denna kartläggning. Flest antal personer har rapporterats in från vuxen/missbruksenheter, 898 personer eller 43 procent. Det är en minskning jämfört med 2016, då det var 53 procent som inrapporterats från vuxen/missbruk. 711 personer har rapporterats in från ekonomiskt bistånd, vilket är 34 procent av alla inrapporterade. Detta är en stor ökning jämfört med 2016 då det var 24 procent

14 14 (38) som rapporterats in från ekonomiskt bistånd. 67 personer har rapporterats in från äldreomsorgen, vilket är 10 personer fler än 2016 då det var 57 personer. Kontakt med frivilligorganisationer Tabell 5a: Rapporterade hemlösa personer från frivilligorganisationer, totalt samt fördelade på kön Verksamhetens namn Kvinna Man Totalt Brukarföreningen Stockholm Convictus Frälsningsarmén Klaragården Stockholms Stadsmission Situation Sthlm Stadsmissionen Center Total De frivilligorganisationer som möter hemlösa personer har getts möjlighet att svara på enkäten har enkäten skickats ut till 12 frivilligorganisationer varav sex har besvarat enkäten. Sammanlagt har 166 hemlösa personer rapporterats in från frivilligorganisationer 2018, vilket kan jämföras med 2016 då det rapporterats in 204 personer. En delförklaring till denna minskning skulle kunna vara att enkätsvar från stadsdelsförvaltning prioriterats vid förekomst av dubbletter. Tabell 5b: Aktuell på socialtjänsten i Stockholms stad i någon period under de senaste sex månaderna, totalt samt fördelat på kön Kontakt med socialtjänsten Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Ja 39 61% 77 53% 116 Nej 15 23% 56 38% 71 Vet ej 10 16% 13 9% 23 Total % % 210* *Totalbasen i tabell 5b skiljer sig från totalbasen i tabell 5a, vilket beror på att ett akutboende av misstag besvarade enkät avsedd för frivilligorganisationer. Totalbasen 210 inkluderar svar från det aktuella akutboendet, medan totalbasen i tabell 5a inte gör det. Tabell 5b är en följdfråga till tabell 5a. Här har frivilligorganisationerna fått svara på om de haft kännedom om den hemlösa personen varit aktuell hos socialtjänsten under de senaste sex månaderna. Här anges att det är 71 hemlösa personer, 15 kvinnor och 56 män, som inte haft kontakt med socialtjänsten under de senaste sex månaderna. Detta kan jämföras med 2016 då frivilligorganisationerna rapporterade in 77 personer som inte uppgavs ha kontakt med socialtjänsten. Vid 2014 års kartläggning rapporterades 82 personer in under denna kategori.

15 15 (38) Hemlösa personer inrapporterade från härbärgen, uppsökarenhet respektive landstingsenheter Tabell 6a: Rapporterade hemlösa personer från härbärgen, socialförvaltningens uppsökarenhet samt landstingsenheter, totalt samt fördelat på kön Rapporterande enhet Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Andel (%) Grimman 1 3% 13 10% 14 8% Hvilan 7 17% 0 0% 7 4% Hammarbybacken 0 0% 9 7% 9 5% Skarpnäcksgården, H-huset 0 0% 21 17% 21 13% Bostället* 16 39% 28 22% 44 26% Uppsökarenheten 15 37% 27 21% 42 25% Landstinget m.m. 2 5% 5 4% 7 4% Årsta akutboende 0 0% 7 6% 7 4% Midsommarkransen 0 0% 17 13% 17 10% Total % % % * besvarade enkät för frivilligorganisationer Härbärgen/akutboenden som omfattas av tak över huvudet-garantin, socialförvaltningens stadsövergripande uppsökarenhet och landstingsenheter som möter hemlösa har haft möjlighet att besvara enkäten. Anledningen till att några boenden enbart rapporterat in män är att akutboenden för hemlösa personer oftast är könsseparerade.

16 16 (38) Boendesituation 26 september 2018 Tabell 7a: Boendesituation för kartlagda personer 26 september 2018, totalt samt fördelat på kön Andel Boendesituation 26/ Andel (%) Kvinna (%) Man Total Andel (%) Akutboende nattlogi (Härbärge) 29 4% % 185 8% Akutboende/planeringsboende dygnet runt 50 6% 118 7% 168 7% Camping 3 0% 6 0% 9 0% Vandrarhem 50 6% 108 7% 158 6% Hotell % 74 5% 180 7% Tillfälligt kontraktslöst boende hos vän/släkting/bekant 94 12% 152 9% % Sover ute 45 6% 118 7% 163 7% Häkte, fängelse, sjukhus eller liknande (LVMinstitution) 18 2% 62 4% 80 3% Behandlingshem 3 0% 18 1% 21 1% HVB inom socialpsykiatri 47 6% 83 5% 130 5% HVB inom missbruk 15 2% 62 4% 77 3% Träningslägenhet via socialtjänsten % % % Stödboende med krav på drogfrihet (ej socialpsykiatrins stödboende inom valfrihet) 30 4% 147 9% 177 7% Lågtröskelboende (stödboende med drogtolerans) 18 2% 78 5% 96 4% Omvårdnadsboende 7 1% 33 2% 40 2% Familjehem 5 1% 5 0% 10 0% Jourlägenhet via socialtjänsten 42 5% 8 0% 50 2% Skyddat boende 28 3% 1 0% 29 1% Kollektivboende 1 0% 4 0% 5 0% Vet ej 56 7% 97 6% 153 6% Total % % % Denna tabell inkluderar inrapporterade svar från samtliga svarande. Vanligaste boendesituationen för de inrapporterade är träningslägenhet via socialtjänsten där 462 personer (19%) bodde. Näst vanligast vid mättillfället var att bo tillfälligt kontraktslöst hos vän/släkting/bekant, 246 personer (10%) bodde så. 163 personer har rapporterats som sover ute vid mättillfället. Det är en ökning med 26 personer jämfört med 2016 då 137 personer rapporterades sova ute. Vad gäller skillnader mellan könen så är de störst vad gäller boende på hotell, där 106 kvinnor (13%) och endast 4 män (5%) bodde vid mättillfället samt boende på härbärge där 156 män (10%) och endast 29 kvinnor (4%) bodde vid mättillfället.

17 SOF/Enheten för hemlösa Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Vet ej Totalt i staden 17 (38) Stadigvarande boendesituationer Tabell 7b: Stadigvarande boendesituation inkl. institution fördelat på stadsdelsförvaltning/efh, totalt Mer stadigvarande boendesituation inkl. institution 26/9 Häkte, fängelse, sjukhus eller liknande (LVM-institution) Behandlingshem HVB inom socialpsykiatri HVB inom missbruk Träningslägenhet via socialtjänsten Stödboende med krav på drogfrihet (ej socialpsykiatrins stödboende inom valfrihet) Lågtröskelboende (stödboende med drogtolerans) Omvårdnadsboende Familjehem Kollektivboende Total I denna tabell anges de boendesituationer från tabell 7a som enligt staden anses vara av mer stadigvarande karaktär fördelat på de olika stadsdelsförvaltningarna och enheten för hemlösa. En skillnad jämfört med föregående kartläggningar är att boendeformerna genomgångsbostad via SHIS respektive referensboende har utgått som svarsalternativ. Detta då samtliga boendeformer inom SHIS sedan 2018 innebär att den enskilde har ett eget tidsbegränsat andrahandskontrakt med SHIS, varför den enskilde inte kan räknas som hemlös enligt stadens definition av hemlöshet (se s. 5). Vid kartläggningen 2016 rapporterades 98 personer bo inom SHIS. Tabellen visar att inrapporterade hemlösa personer befann sig i en mer stadigvarande boendesituation den 26 september Det är 45 procent av det totala antalet inrapporterade hemlösa personer. Det är en minskning jämfört med 2016, då andelen som uppgavs befinna sig i mer stadigvarande boendesituationer var 54 procent. Häkte, fängelse, sjukhus och behandlingshem räknas in i kategorin stadigvarande boendesituation då personer som befinner sig i dessa situationer enligt stadens program mot

18 18 (38) hemlöshet ska, om det finns en ansökan, skrivas ut till en boendesituation som varar i minst sex månader. Tabell 7c: stadigvarande boendesituation inkl. institution totalt samt fördelat på kön Stadigvarande boendesituation inkl. institution 26/ Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Andel (%) Häkte, fängelse, sjukhus eller liknande (LVM-institution) 18 6% 62 8% 80 7% Behandlingshem 3 1% 18 2% 21 2% HVB inom socialpsykiatri 47 15% 83 11% % HVB inom missbruk 15 5% 62 8% 77 7% Träningslägenhet via socialtjänsten % % % Stödboende med krav på drogfrihet (ej socialpsykiatrins stödboende inom valfrihet) 30 10% % % Lågtröskelboende (stödboende med drogtolerans) 18 6% 78 10% 96 9% Omvårdnadsboende 7 2% 33 4% 40 4% Familjehem 5 2% 5 1% 10 1% Kollektivboende 1 0% 4 1% 5 0% Total % % % 38 procent av de hemlösa kvinnorna och 48 procent av de hemlösa männen befann sig den 26 september 2018 i någon av de boendeformer som staden räknar vara av mer eller mindre stadigvarande karaktär. Detta är en minskning jämfört med 2016 då samma siffra var 50 procent för kvinnorna och 56 procent för männen. I likhet med år 2016 var träningslägenhet via socialtjänsten den klart vanligaste boendesituationen för både kvinnor (53%) och män (38%) som befinner sig i stadigvarande boendesituationer. Den näst vanligaste boendeformen för kvinnor var HVB inom socialpsykiatrin (15%) och den näst vanligaste boendeformen för män var stödboende med krav på drogfrihet (19%). En mindre andel personer (16%) befinner sig i boendesituationen stödboende med krav på drogfrihet jämfört med andelen (24%) i 2016 års kartläggning, då 20 procent av kvinnorna och 25% av männen som befann sig i någon form av stadigvarande boendeform hade denna boendesituation. Även boendesituationen stödboende med drogtolerans backar något i årets kartläggning jämfört med föregående, från en total andel om 12 procent 2016 till nio procent i årets kartläggning.

19 SOF/Enheten för hemlösa Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Vet ej Totalt i staden 19 (38) Akuta boendesituationer Tabell 7d: Antal personer i en akut boendesituation fördelat på stadsdelsförvaltning/efh, totalt Akut boendesituation 26/ Akutboende nattlogi (Härbärge) Akutboende/planeringsboende dygnet runt Camping Vandrarhem Hotell Tillfälligt kontraktslöst boende hos vän/släkting/bekant Sover ute Jourlägenhet via socialtjänsten Skyddat boende Total I denna tabell anges de boendesituationer från tabell 7a som enligt staden anses vara av akut karaktär. Tabellen visar att hemlösa personer som hade kontakt med en stadsdelsförvaltning/efh befann sig i en mer akut boendesituation den 26 september Det är 49 procent av det totala antalet inrapporterade hemlösa personer. Det är en ökning jämfört med 2016 då 41 procent av alla inrapporterade hemlösa befann sig i mer akut boendesituation. Den vanligaste akuta boendesituationen i staden totalt var tillfälligt kontraktslöst boende hos vän/släkting/bekant följt av akutboende- nattlogi (härbärge). 163 personer angavs under mätdygnet sova ute, vilket är en ökning jämfört med 2016 då 137 personer rapporterades sova ute. Av de 163 personerna är det 106 personer där respondenten uppger att denna inte vet vilken stadsdelsförvaltning som den hemlösa personen tillhör. Här kan man göra ett antagande att de personerna inte har någon myndighetskontakt.

20 20 (38) Tabell 7e: Antal personer i en akut boendesituation, totalt samt fördelat på kön Akut boendesituation 26/ Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Akutboende nattlogi (Härbärge) 29 6% % 185 Akutboende/planeringsboende dygnet runt 50 11% % 168 Camping 3 1% 6 1% 9 Vandrarhem 50 11% % 158 Hotell % 74 10% 180 Tillfälligt kontraktslöst boende hos vän/släkting/bekant 94 21% % 246 Sover ute 45 10% % 163 Jourlägenhet via socialtjänsten 42 9% 8 1% 50 Skyddat boende 28 6% 1 0% 29 Total % % 1188 För kvinnor var hotell den vanligaste akuta boendesituationen, följt av tillfälligt kontraktslöst boende hos vän/släkting/bekant. Vanligaste akuta boendesituationen för män var tillfälligt kontraktslöst boende hos vän/släkting/bekant samt akutboende- nattlogi. 28 kvinnor befann sig vid mättillfället i ett skyddat boende.

21 Bedöms vara rätt placerad Klarar av egen lägenhet utan stöd Klarar av egen lägenhet med stöd Försökslägenhet via socialtjänsten Bostad först via socialtjänsten HVB inom socialpsykiatri HVB inom missbruk Stödboende Omvårdnadsboende Gruppbostad Servicebostad Familjehem Träningslägenhet via socialtjänsten SHIS avtalat boende SHIS boende med stöd SHIS boende för familj Vet ej Total 21 (38) Bedömning av långsiktiga boendelösningar för akut hemlösa Tabell 7f: Vad den akut hemlösa personen anses klara av för stadigvarande boendelösning, totalt Boendesituation 26/ Akutboende nattlogi (Härbärge) Akutboende/planeringsboende dygnet runt Camping Vandrarhem Hotell Tillfälligt kontraktslöst boende hos vän/släkting/bekant Sover ute Jourlägenhet via socialtjänsten Skyddat boende Total Totalt hemlösa personer har rapporterats befinna sig i en mer akut boendesituation vid mättillfället den 26 september De som besvarat enkäten har också fått göra en bedömning av vilken form av stadigvarande boendeform som de anser att den hemlösa personen som befinner sig i en mer akut boendesituation kan klara av. 390 personer (33%) i akut hemlöshetssituation bedöms klara av att bo i egen lägenhet utan stöd. Det är en stor ökning jämfört med 2016 då 24% bedömdes klara egen lägenhet utan stöd. Störst andel av de som anses klara eget boende utan stöd bodde vid mättillfället på hotell följt av tillfälligt kontraktslöst boende och vandrarhem. 417 personer (35%) i akut hemlöshetssituation bedöms klara av att bo i egen lägenhet med stöd (inkl. försöks- resp. träningslägenhet, Bostad först, genomgångsbostad via SHIS). Denna andel är större än vid kartläggningen 2016, dock påverkas möjligheten till jämförelse av de justeringar av vilka boendeformer som ingått som svarsalternativ. Boendeformen referensboende har utgått i 2018 års kartläggning, medan boendeformen träningslägenhet har tillkommit. SHIS tre olika former av genomgångsbostäder har även specificerats i 2018 års kartläggning.

22 Bedöms vara rätt placerad Klarar av egen lägenhet utan stöd Klarar av egen lägenhet med stöd Försökslägenhet via socialtjänsten Bostad först via socialtjänsten HVB inom socialpsykiatri HVB inom missbruk Stödboende Omvårdnadsboende Gruppbostad Servicebostad Familjehem Träningslägenhet via socialtjänsten SHIS avtalat boende SHIS boende med stöd SHIS boende för familj Vet ej 22 (38) 242 personer (20%) bedöms vara i behov av ett boende med tillgång till personalstöd dygnet runt (HVB inom socialpsykiatrin, HVB inom missbruk, stödboende, omvårdnadsboende, familjehem, gruppbostad resp. servicebostad). Tabell 7g: Vad den akut hemlösa personen anses klara för stadigvarande boendelösning, kvinnor Boendesituation 26/ (kvinnor) Akutboende nattlogi (Härbärge) Akutboende/planeringsboende dygnet runt Camping Vandrarhem Hotell Tillfälligt kontraktslöst boende hos vän/släkting/bekant Sover ute Jourlägenhet via socialtjänsten Skyddat boende Totalt Totalt 447 kvinnor rapporterades befinna sig i akuta boendesituationer vid mättillfället. Av dem bedömdes 186 kvinnor (42%) klara av en egen lägenhet utan stöd. Det är en ökning jämfört med 2016 då 36% av kvinnor i akut boendesituation bedömdes på samma sätt. Störst andel av kvinnorna som bedömdes klara egen lägenhet utan stöd bodde vid mättillfället på hotell följt av vandrarhem. 28 kvinnor befann sig vid mättillfället på skyddat boende som primärt skyddsbehövande. Av dessa uppgavs 15 stycken klara egen lägenhet helt utan stöd. 148 kvinnor (33%) i akuta boendesituationer bedömdes klara egen lägenhet med stöd (inkl. försöks- och träningslägenhet, Bostad först, genomgångsbostad via SHIS) medan 76 kvinnor (17%) i akuta boendesituationer bedömdes vara i behov av ett boende med tillgång till personalstöd dygnet runt (HVB inom socialpsykiatrin, HVB inom missbruk, stödboende, omvårdnadsboende, familjehem, gruppbostad resp. servicebostad).

23 Bedöms vara rätt placerad Klarar av egen lägenhet utan stöd Klarar av egen lägenhet med stöd Försökslägenhet via socialtjänsten Bostad först via socialtjänsten HVB inom socialpsykiatri HVB inom missbruk Stödboende Omvårdnadsboende Gruppbostad Servicebostad Familjehem Träningslägenhet via socialtjänsten SHIS avtalat boende SHIS boende med stöd SHIS boende för familj Vet ej 23 (38) Tabell 7h: Vad den akut hemlösa personen anses klara för stadigvarande boendelösning, män Boendesituation 26/ (Män) Akutboende nattlogi (Härbärge) Akutboende/planeringsboende dygnet runt Camping Vandrarhem Hotell Tillfälligt kontraktslöst boende hos vän/släkting/bekant Sover ute Jourlägenhet via socialtjänsten Skyddat boende Totalt Totalt 741 män rapporterades befinna sig i akuta boendesituationer vid mättillfället. Av dem bedömdes 204 män (28%) klara av en egen lägenhet utan stöd. Det är en ökning jämfört med 2016 då 18 procent av männen i akuta boendesituationer bedömdes på samma sätt. Störst andel av männen som bedömdes klara egen lägenhet utan stöd bodde vid mättillfället tillfälligt kontraktslöst hos vän/släkting/bekant följt av vandrarhem. 269 män (36%) i akuta boendesituationer bedömdes klara egen lägenhet med stöd (inkl. försöks- och träningslägenhet, Bostad först, genomgångsbostad via SHIS) medan 166 män (22%) i akuta boendesituationer bedömdes vara i behov av ett boende med tillgång till personalstöd dygnet runt (HVB inom socialpsykiatrin, HVB inom missbruk, stödboende, omvårdnadsboende, familjehem, gruppbostad resp. servicebostad).

24 24 (38) Långsiktiga boendelösningar för samtliga hemlösa i kartläggningen Tabell 7i: Långsiktig boendelösning som den hemlösa personen bedöms klara av, totalt Långsiktig boendelösning som den enskilde anses klara av Antal Andel (%) Bedöms vara rätt placerad 98 4% Klarar av egen lägenhet utan stöd % Klarar av egen lägenhet med stöd % Försökslägenhet via socialtjänsten 214 9% Bostad först via socialtjänsten 158 7% HVB inom socialpsykiatri 64 3% HVB inom missbruk 78 3% Stödboende 196 8% Omvårdnadsboende 66 3% Gruppbostad 60 3% Servicebostad 35 1% Familjehem 11 0% Träningslägenhet via socialtjänsten 126 5% SHIS avtalat boende 36 2% SHIS boende med stöd 57 2% SHIS boende för familj 13 0% Vet ej % Total % Samtliga som svarat på enkäten har fått bedöma vilken form av stadigvarande boendesituation som den enskilde hemlösa personen kan klara av för att nå en långsiktig boendelösning (till skillnad från tabell 7f där svarandes bedömning gjordes från personer som befann sig i akuta boendesituationer). 583 hemlösa personer (24%) bedöms klara av en egen lägenhet utan något stöd. Det är en ökning sedan 2016 då 18 procent bedömdes klara en egen lägenhet utan stöd. Endast 4 procent av de hemlösa bedöms vara rätt placerade. Det är en minskning sedan 2016 då 10 procent ansågs vara rätt placerade.

25 25 (38) Behov av stöd i boende för att motverka hemlöshet Tabell 7j: Inriktning på stöd som den hemlösa personen anses behöva, totalt Vilket stöd anses den hemlösa personen vara i behov av? Andel Antal (%) Inget behov av stöd enbart en bostadsfråga % Neuropsykiatriskt inriktat stöd % Socialpsykiatriskt inriktat stöd % Unga vuxna (18-25 år) 141 6% Stöd till drogfrihet % Lågtröskelboende (stödboende med drogtolerans) 140 6% Läkemedelsassisterad behandling (metadon etc.) % Samordnare/case manager (vid komplexa vård- eller % stödbehov/samsjuklighet) Skyddat boende (orsak till placering inte stödbehov eller 32 1% missbruk utan enbart skydd) Äldreomsorg inkl. hemtjänst 101 4% Bostad med särskild service/gruppbostad 129 5% Bostad först-modellen 213 9% Kontakt med budget- och skuldrådgivning % Psykologisk/psykiatrisk behandling % Annat 101 4% Vet ej 151 6% Denna fråga tar sikte på vad den enskilde hemlösa har för stödbehov. Samtliga svarande har fått göra en bedömning av detta och flera svarsalternativ har kunnat anges. Det innebär att en hemlös person kan ha angetts ha flera stödbehov. 442 personer (18%) anges inte ha något stödbehov utöver en bostad, vilket kan indikera att hemlösheten enbart är relaterad till bostadssituationen. Dessa personer kan antas befinna sig i så kallad strukturell hemlöshet. Andelen personer i denna kategori har ökat något jämfört med 2016, då det var 16 procent som bedömdes enbart vara i behov av en bostad. Många av de hemlösa anses ha behov av stöd för sin psykiska ohälsa, 36 procent anses vara i behov av socialpsykiatriskt inriktat stöd och 30 procent anses vara i behov av psykologisk/psykiatrisk behandling för att hantera exempelvis självskadebeteende eller utåtagerande beteende. Båda har ökat sedan 2016 då motsvarande siffror var 29% respektive 10%. Hela 41 procent av de hemlösa anses vara i behov av stöd till drogfrihet.

26 26 (38) Tabell 7k: Inriktning på stöd som den hemlösa personen anses behöva, fördelat på kön Andel Vilket stöd anses den hemlösa personen vara i behov av? Kvinna (%) Man Andel (%) Inget behov av stöd enbart en bostadsfråga % % Neuropsykiatriskt inriktat stöd % % Socialpsykiatriskt inriktat stöd % % Unga vuxna (18-25 år) 59 7% 82 5% Stöd till drogfrihet % % Lågtröskelboende (stödboende med drogtolerans) 40 5% 100 6% Läkemedelsassisterad behandling (metadon etc.) 65 8% % Samordnare/case manager (vid komplexa vård- eller stödbehov/samsjuklighet) % % Skyddat boende (orsak till placering inte stödbehov eller missbruk utan enbart skydd) 28 3% 4 0% Äldreomsorg inkl. hemtjänst 21 3% 80 5% Bostad med särskild service/gruppbostad 52 6% 77 5% Bostad först-modellen 55 7% % Kontakt med budget- och skuldrådgivning % % Psykologisk/psykiatrisk behandling % % Annat 40 5% 61 0% Vet ej 43 5% 108 7% Betydligt fler kvinnor (25%) än män (15%) bedöms helt sakna stödbehov, vilket kan tyda på att kvinnor är överrepresenterade i strukturell hemlöshet. Största behovet av stöd som hemlösa kvinnor bedöms vara i behov av är socialpsykiatriskt inriktat stöd (40%) samt psykologisk/psykiatrisk behandling (36%). Största behovet av stöd för hemlösa män anses vara stöd till drogfrihet (46%) följt av socialpsykiatriskt inriktat stöd.

27 Andel (%) Andel (%) Andel (%) 27 (38) Missbruk och beroende Tabell 8a: Förekomst av känt missbruk/beroende, totalt samt fördelat på kön Känt missbruk/beroende Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Totalt Andel (%) Ja % % % Nej % % % Vet ej 34 5% 99 7% 133 6% Total % % % Denna fråga har ställts till stadsdelsförvaltningar, uppsökarenheten, härbärgen och landstingsenheter, sammanlagt 2229 svarande. 55 procent av de kartlagda hemlösa personerna har ett känt missbruk, vilket är i linje med 2016 års kartläggning då 57 procent av de kartlagda personerna bedömdes ha ett missbruk. Betydligt större andel män (64%) än andel kvinnor (37%) uppges ha ett känt missbruk. Tabell 8b: Känd huvudsaklig drog, totalt samt fördelat på kön Vilken är personens huvudsakliga drog? Kvinna Man Totalt Alkohol 61 22% % % Narkotika % % % Blandmissbruk 72 26% % % Annat missbruk 7 3% 13 1% 20 2% Vet ej 12 4% 31 3% 43 4% Total % % % Någon form av narkotika uppges vara huvudsaklig drog för flest hemlösa personer, det finns inga procentuella skillnader mellan kvinnor och män. Alkohol anses vara huvudsaklig drog för 28 procent av männen och 22 procent av kvinnorna. Detta är en minskning jämfört med 2016 då alkohol uppgavs vara huvudsaklig drog för 39 procent av männen och 28 procent av kvinnorna. Blandmissbruk har ökat något bland kvinnor, från 21 procent 2016 till 26 procent i 2018 års kartläggning. För män är andelen (23%) som uppges ha ett blandmissbruk densamma som 2016.

28 Andel (%) Andel (%) Andel (%) 28 (38) Tabell 8c: Kännedom om vård/stödkontakt avseende missbruk/beroende, totalt samt fördelat på kön Får personen i dagsläget vård/stöd för missbruk/beroende? Kvinna Man Total Ja % % % Nej % % % Vet ej 17 6% 84 9% 101 8% Total % % % Hälften av de hemlösa personer som har ett missbruk/beroende uppges få vård och/eller stöd för detta. Andelen som uppges få vård/stöd är betydligt större än vid kartläggningen 2016 då enbart 32 procent uppgavs få sådan hjälp. Andelarna kvinnor resp. män som uppges få vård och/eller stöd för missbruk/beroende är lika stora, vilket är en förändring jämfört med 2016 då en större andel män (35%) jämfört med andel kvinnor (24%) uppgavs få vård och/eller stöd. Andelen som inte uppges få vård och/eller stöd har minskat från 58 procent 2016 till 40 procent 2018.

29 29 (38) Kontakt med psykiatrin Tabell 9a: Påtagliga psykiska problem, totalt samt fördelat på kön Påtagliga psykiska problem Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Totalt Andel (%) Ja % % % Nej % % % Vet ej 94 13% % % Total % % % På frågan om den hemlösa personen anses ha påtagliga psykiska problem som medför behov av behandling eller omvårdnad är det 45 procent som svarat ja, vilket är i linje med svaren 2016 då 43 procent svarade ja på denna fråga. Vid 2014 års räkning svarade 35 procent ja på denna fråga, vilket kan tolkas som att antalet hemlösa personer som anses ha påtagliga psykiska problem har ökat något över tid. Något större andel kvinnor (48%) än andel män (44%) bedöms ha påtagliga psykiska problem. Tabell 9b: Kännedom om kontakt med psykiatrin, totalt samt fördelat på kön Kontakt med psykiatrin Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Totalt Andel (%) Ja % % % Nej % % % Vet ej 27 7% 42 7% 69 7% Total % % % 60 procent av de hemlösa personerna har enligt svarandes kännedom kontakt med psykiatrin, vilket är en avsevärd ökning jämfört med 2016 års kartläggning då 30 procent uppgavs ha kontakt med psykiatrin. Skillnaderna mellan kvinnor och män är mycket små. Tabell 9c: Kännedom om känt missbruk/beroende kombinerat med bedömning om påtagliga psykiska problem, totalt Har personen något känt missbruk/beroende? Ja Nej Vet ej Total Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel(%) Antal Andel (%) Påtagliga psykiska problem Ja % % 57 3% % Nej % % 22 1% %

30 30 (38) Vet ej % 71 3% 54 2% % Total % % 133 6% % Tabellen visar en sammanställning av svar från stadsdelsförvaltningar, uppsökarenheten, härbärgen och landstingsenheter kring kännedom om den hemlösa personen har ett känt missbruk/beroende respektive om den hemlösa personen bedöms ha påtagliga psykiska problem som medför behov av behandling eller omvårdnad. Tabellen visar att 579 personer (26%) som rapporterats in som hemlösa har uppskattats ha samtidig förekomst av missbruk/beroende och påtagliga psykiska problem. Då denna sammanställning görs för första gången i samband med 2018 års kartläggning är jämförelser med tidigare års kartläggningar inte möjliga. Föräldraskap Tabell 10a: Kännedom om huruvida hemlös person är förälder till barn under 18 år, totalt samt fördelat på kön Föräldrar till barn under 18 år Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Andel (%) Ja % % % Nej % % % Vet ej 35 4% % 190 8% Total % % % Av kartläggningen framgår att 594 hemlösa personer (24%) enligt svarandes kännedom är föräldrar till barn under 18 år. En större andel kvinnor (35%) än män (19%) uppges vara föräldrar till minderåriga barn. I 2016 års kartläggning rapporterades 14 procent vara föräldrar till minderåriga barn, medan 22 procent av de hemlösa personerna uppgavs vara föräldrar i 2014 års kartläggning. Tabell 10b: Kännedom om huruvida hemlös person som är förälder stadigvarande eller växelvis bor tillsammans med sina barn Stadigvarande alt. växelvis boende med barn Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Andel (%) Ja % 54 19% % Nej 89 32% % % Vet ej 4 1% 6 2% 10 2% Total % % 571* 100% *594 hemlösa personer rapporterades vara föräldrar till minderåriga barn (tabell 10 a). Av dessa 594 svar inkom 23 stycken från frivilligorganisationer. Då frivilligorganisationerna inte fick frågan om huruvida den hemlösa personen stadigvarande eller växelvis bor med sina barn är totalbasen för tabell 10 b 571 personer. Enligt svarandes kännedom bor totalt 240 personer (42%) stadigvarande eller växelvis med sina minderåriga barn. Betydligt större andel kvinnor än män bor stadigvarande eller växelvis

31 31 (38) med sina barn, 67 procent av kvinnorna bor stadigvarande eller växelvis med sina barn jämfört med 19 procent av männen. Då denna fråga ställts för första gången i 2018 års kartläggning är jämförelser med tidigare kartläggningar inte möjliga. Försörjning och sysselsättning Tabell 11a: Kännedom om huvudsaklig inkomstkälla de senaste sex månaderna, totalt samt fördelat på kön Huvudsaklig inkomstkälla Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Totalt Andel (%) Inkomst av lön 52 7% 104 8% 156 7% Arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd 25 3% 34 2% 59 3% Sjukpenning 34 5% 67 5% 101 5% Föräldrapenning 28 4% 3 0% 31 1% Permanent sjukersättning 81 11% % % Aktivitetsersättning (t.o.m. 29 år) 24 3% 19 1% 43 2% Studiemedel 12 2% 12 1% 24 1% Ålderspension inkl. äldreförsörjningsstöd 26 4% 96 7% 122 6% Försörjningsstöd % % % Kriminalitet 7 1% 33 2% 40 2% Tiggeri 2 0% 3 0% 5 0% Sex mot ekonomisk ersättning 5 1% 2 0% 7 0% Annat 33 5% 64 5% 97 5% Vet ej 34 5% 92 7% 126 6% Total % % % Frågan om vilken huvudsaklig inkomstkälla den hemlösa personen enligt svarandes kännedom haft de senaste sex månaderna har enbart ställts till personal på stadsdelsförvaltningar. En klar majoritet (49%) uppges ha försörjningsstöd från socialtjänsten som huvudsaklig inkomstkälla, vilket är i linje med föregående kartläggning då 48 procent uppgavs ha denna inkomstkälla. En relativt stor andel (13%) uppges ha permanent sjukersättning från Försäkringskassan som huvudsaklig inkomst. Denna andel har minskat något jämfört med 2016 då 16 procent uppgavs ha sjukersättning som huvudsaklig inkomstkälla. Skillnaderna mellan män och kvinnor är mycket små avseende ersättning i form av försörjningsstöd respektive sjukersättning. 156 personer (7%) uppges ha inkomst av lönearbete, vilket inte innebär någon nämnvärd skillnad från 2016 års kartläggning då 138 personer (8%) uppgavs ha inkomst av lön som huvudsaklig inkomstkälla. Tabell 11b: Kännedom om daglig sysselsättning, totalt samt fördelat på kön Har personen någon daglig sysselsättning? Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Andel (%)

32 32 (38) Ja % % % Nej % % % Vet ej 26 4% 57 4% 83 4% Total % % % Frågan om den hemlösa personen har någon daglig sysselsättning har ställts till personal på stadsdelsförvaltningar. 639 (30%) personer har uppgetts ha en daglig sysselsättning. Enligt tabell 11a har sammanlagt 282 personer inkomst av lönearbete, arbetslöshetsersättning, aktivitetsersättning eller studiemedel. Då dessa ersättningar kan antas förutsätta någon typ av daglig sysselsättning kan resterande 357 ja -svar möjligen avse personer som antingen har en daglig sysselsättning som biståndsbedömd insats från socialtjänsten eller som deltar i kompetenshöjande verksamhet inom ramen för arbetsmarknadsförvaltningens Jobbtorg. Majoriteten (66%) av de hemlösa personerna i kartläggningen uppges sakna någon form av daglig sysselsättning. Något större andel män (69%) än kvinnor (62%) uppges sakna daglig sysselsättning. Orsak till hemlöshet samt period i hemlöshet Tabell 12a: Orsak till hemlöshet, totalt samt fördelat på kön Av vilken orsak är personen hemlös? Andel (%) Man Andel (%) Totalt Andel (%) Kvinna Har blivit avhyst från egen förhyrd eller ägd bostad % % % Inte haft möjlighet att inträda på bostadsmarknaden % % % Våld i nära relation % 24 2% 130 7% Vet ej 97 16% % % Total % % % Frågan om orsak till hemlöshet har ställts till personal på stadsdelsförvaltningar, totalt 1744 svar har inkommit. För 685 personer (39%) i gruppen uppges orsak till hemlöshet vara att personen inte har haft möjlighet att inträda på bostadsmarknaden, medan 524 personer (30%) uppges vara hemlösa till följd av att ha blivit avhysta från egen ägd eller förhyrd bostad. Skillnaderna mellan män och kvinnor är förhållandevis små avseende dessa två svarsalternativ. Fördelningen av svaren är i linje med 2016 års kartläggning, enligt vilken 41 procent av de hemlösa personerna totalt uppgavs vara hemlösa med anledning av att de inte haft möjlighet att inträda på bostadsmarknaden, medan 32 procent uppgavs vara hemlösa till följd av avhysning från egen ägd eller förhyrd bostad. Då frågan om orsak till hemlöshet ställdes för första gången i samband med 2016 års kartläggning är jämförelser med tidigare år inte möjliga.

33 Andelen kvinnor som uppges vara hemlösa till följd av våld i nära relation uppgår till 18 procent, vilket är en ökning jämfört med 2016 då andelen var 14 procent. 33 (38) Tabell 12b: Period i hemlöshet, totalt samt fördelat på kön Hur länge har personen varit hemlös? Kvinna Andel (%) Man Andel (%) Total Andel (%) 1-6 månader % % % 7-11 månader 89 12% 117 8% % 1-3 år % % % 3-5 år % % % 5 år och mer % % % Total % % % Frågan om hur länge personen befunnit sig i hemlöshet har ställts till personal på stadsdelsförvaltningar. 686 personer (33%) uppges ha varit hemlösa i fem år eller längre. Större andel män (37%) än kvinnor (25%) återfinns i denna kategori, medan en större andel kvinnor (23%) än män (14%) återfinns i kategorin av personer som varit hemlösa i en till sex månader. Skillnaderna jämfört med 2016 års kartläggning är förhållandevis små. Då frågan om hur länge personen har befunnit sig i hemlöshet ställdes för första gången i samband med 2016 års räkning är jämförelser med tidigare år inte möjliga.