Vika avfallsanläggning

Transkript

1 Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning KATRINEHOLM

2 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning 1 Administrativa uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Ort Besöksadress Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Vika Avfallsanläggning Katrineholm vid väg 56, Katrineholm Fastighetsbeteckningar Del av Lasstorp 4:1 och 4:2 Kommun Katrineholm Huvudbransch och kod Deponering Övriga branscher och koder Koder enligt EG-förordning 166/2006 Mellanlagring icke farligt avfall (90.30), Mellanlagring farligt avfall (90.50), Sortering av avfall (90.70), Mekanisk bearbetning av avfall (90.100), Behandling förorenad jord som icke är FA (90.160), Deponering av FA i RGR-cell (inte tagen i bruk) (90.330), Behandling av förorenade jordar som är FA (90.360), Sanering av elektroniskt avfall som är FA (90.450) 5 d) Avfallsdeponier som tar emot 10 ton per dygn eller har en total kapacitet på > ton, 5 c) Anläggningar för bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet på 50 ton per dygn. Tillstånd enligt Miljöbalken Miljöprövningsdelegationen i Södermanland, Tillsynsmyndighetstyp Miljöledningssystem: ISO Koordinater x Kontaktperson för anläggningen Förnamn Efternamn Miljöförvaltningen i Katrineholms kommun Anders Lindberg Telefonnummer E-postadress Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Förnamn Efternamn anders.lindberg@tekniskaverken.se Anders Lindberg Telefonnummer E-postadress Postadress: Box 13 Postnummer: Postort: anders.lindberg@tekniskaverken.se Katrineholm G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx I

3 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER I 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING OCH HISTORIK VERKSAMHET OMRÅDE OMRÅDE 2A OMRÅDE 2B OMRÅDE 2C OMRÅDE OMRÅDE OMRÅDE OMRÅDE OMRÅDE RENINGSUTRUSTNING RENING AV LAKVATTEN VERKSAMHETSSYSTEM 11 3 TILLSTÅND OCH BESLUT MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BESLUT MED VILLKOR ANMÄLNINGSBESLUT UNDER ÅRET (FINNS REDOVISADE PÅ ANNAN PLATS (BILAGA 1)) INSPEKTIONER UNDER ÅRET ÖVRIGA FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 16 4 MILJÖBERÄTTELSE HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN DRIFTFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DRIFTEN MELLANLAGRET FÖR FARLIGT AVFALL FARLIGT AVFALL FRÅN EGEN VERKSAMHET VIKA ASKDEPONI MOTTAGNA MÄNGDER AVFALL BRÄNSLEBEREDNING OCH LAGRING AV BRÄNSLE BEHANDLING AV OLJESKADAD JORD SORTERINGSPLATTA OMLASTNINGSYTA SORTERINGSRAMP MOTTAGNING OCH INVÄGNING BEAKTANDE AV MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER RAPPORTERING AV HÄNDELSER OCH STÖRNINGAR ÅTERANVÄNDNING AV RESTPRODUKTER UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP SAMMANFATTNING AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR PÅ VATTEN LAKVATTEN 19 G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx II

4 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning YTVATTEN GRUNDVATTEN 20 Bilagor: 1. Övriga myndighetsbeslut 2. Mottagna mängder avfall 3. Utvärdering av kontrollprogram Vika avfallsanläggning 4. Resultat från kontrollprogram Vika deponi - tidstrender 5. Allmänna hänsynsregler G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx III

5 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning 2 Verksamhetsbeskrivning Uppgifterna i denna rapport rör Vika deponi inklusive Vika återvinningscentral. I rapporten används både benämningen Vika deponi och Vika avfallsanläggning. 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver Vika avfallsanläggning. Katrineholm Energi fusionerades in i Tekniska Verken 2007 och bytte 2012 namn till Tekniska verken i Linköping. Koncernen består av ett moderbolag samt 14 dotterbolag. Vika avfallsanläggning ligger under Division Energi inom Tekniska verken. Division Energi är organiserad enligt Figur 1. Organisationsschema över Division Energi där Vika avfallsanläggning ingår. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 4

6 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning 2.2 Lokalisering och historik Vika Avfallsanläggning är belägen huvudsakligen inom fastigheten Lasstorp 4:1 och 4:2, ca 2 km norr om Katrineholms centrum (Figur 2). Strax norr om deponin ligger Katrineholms flygplats. Figur 2. Lokalisering av Vika avfallsanläggning Vika avfallsanläggning är ca 30 ha stor. På 50-talet var området en sjö, kallad Vikasjön. Kommunen beslutade i början av 60-talet att börja tippa avfall där infarten ligger idag. Deponin underlagras av den tidigare sjöbottnen som består av lera och berg, vilket gör deponin tät nedåt. Så småningom planades sjön ut och deponerat avfall bildade in på 70-talet en kulle. Innan 1986 skedde ingen sortering vid deponin började miljöstörande material sorteras ut och 1991 byggdes våghuset och allt inkommande avfall började vägas. I dagsläget deponeras små volymer. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 5

7 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning 2.3 Verksamhet Områdets utsträckning illustreras i Figur 3. Figur 3. Flygbild över Vika avfallsanläggning från 2012 Vika avfallsanläggning tar emot och behandlar förorenad jord och industriavfall. Även farligt avfall tas emot för vidaretransport. På Vika deponi deponeras endast en mindre mängd industriavfall. Det mesta av inkommande avfall förädlas på olika sätt och återvinns där så är möjligt. Även hushållsavfallet omlastas på Vika för transport till Gärstadverket i Linköping, där avfallet energiåtervinns. Verksamheter som bedrivs inom anläggningen är mottagning, behandling, utsortering, mellanlagring och deponering av avfall. Även bränslen hanteras inom området. Inom området finns även en återvinningscentral. Avfallsanläggningen är indelad i sju olika områden (Figur 4). I figuren redovisas områdesindelning samt nuvarande verksamhet inom respektive område. Område 2 är i sin tur uppdelad i 3 mindre delområden. En utförligare beskrivning finns även i avsnitt G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 6

8 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Figur 4. Översiktskarta över Vika avfallsanläggning. Kartan är inte skalenlig och gränserna mellan delområden inom område 2 är ungefärliga. Några huvudpunkter i verksamheten: Allt avfall som förs in för behandling på anläggningen vägs in vid den kontroll- och vågstation som finns vid infarten. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Omlastning av hushållsavfall för vidare transport till förbränning. Mellanlagring sker av utsorterade avfallsfraktioner, träbränslen för energiproduktion, farligt avfall från hushåll och företag. Industriavfall sorteras maskinellt. Icke brännbara fraktioner återanvänds och återvinns i så stor utsträckning som möjligt. På deponiområdet behandlas oljeskadad jord genom biologisk behandling. Färdigbehandlad jord sparas till sluttäckning inom deponiområdet. Deponering sker i princip endast av icke brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 7

9 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Område 1 Tidigare användning: Området har varit relativt oanvänt med anlagda lakvattendiken och viss tippning av grov betong och sten har skett. Utfyllnad har gjorts för att skapa större yta. Nuvarande verksamhet: Området används främst för behandling av oljeförorenad jord samt avvattning av flytande avfall på platta. Framtida verksamhet: Samma som nu Område 2A Tidigare användning: Det är till stora delar oanvänt men avfall har deponerats i södra delen av området. Nuvarande verksamhet: Området består av transportvägar, slänter, mellanlagringsytor och uppställningsytor för containers m.m. Framtida verksamhet: I den södra delen av området som har kommit upp i höjd ska eventuellt en sluttäckning ske. Området kommer att användas till samma sak som idag. Inom vissa delar av området krävs en avschaktning för att det är för högt Område 2B Tidigare användning Området har använts för deponering av hushållsavfall, gjuterisand, schaktmassor, betong m.m. Nuvarande verksamhet Består av vägar, energiskog, mellanlagringsyta för kompost och schakt till sluttäckning. Framtida verksamhet I den del av området som har kommit upp i höjd ska en sluttäckning ske, efter det att prov har gjorts så att man vet vilka material som ska användas för att uppnå lagkraven. Det beror också på tillgång till dessa material. Inom vissa delar av området krävs en avschaktning för att det är för högt Område 2C Tidigare användning Här har deponerats hushållssopor, industriavfall, schaktmassor m.m. Det har även funnits en cell för brunstenbatterier och vattenbaserad färg inom området. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 8

10 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Nuvarande verksamhet Idag används en del av området till asbestdeponering inom en särskild cell och på en annan del av området mellanlagras asfalt. Även latrin mellanlagras här. Den vattenbaserade färgen är flyttad och nergrävd inom området och brunstensbatterierna är nergrävda i en separat cell. Det finns även vägar inom området och en del kompost mellanlagras här. På en del av området finns även mellanlagring av schaktmassor till sluttäckning. Framtida verksamhet Asbestcellen kan användas i många år och både sluttäckningsmassor och asfalt ska lagras inom området. En del av området är även klart för sluttäckning. Inom vissa delar av området krävs en avschaktning för att det är för högt Område 3 Tidigare användning Området har använts för deponering men troligtvis mest för schaktmassor. Nuvarande verksamhet Asfalt, stubbar, betong lagras inom området för att sedan krossas. Även biobränsle lagras här. Framtida verksamhet En stor del av området kommer att användas för lagring av ovanstående material. En del av området(ca 7000 kvm) grävdes under 2011 ur som en förberedelse inför sluttäckning. Vid urgrävningen sorterades metaller m.m. ut för återvinning. Detta delområde sluttäcktes under Sluttäckning av nästa etapp (ca kvm) förbereds nu genom urgrävning på motsvarande sätt Område 4 Tidigare användning Området har använts för deponering men troligtvis mest för schaktmassor. Ett antal provgropar har gjorts som indikerar detta. Nuvarande verksamhet I huvudsak mellanlagring av sluttäckningsmassor och flis. På området är även vägar anlagda. Framtida verksamhet Kan komma att användas för deponering i ett längre perspektiv. Ingen avschaktning krävs inom området Område 5 Tidigare användning Området har använts för deponering av olika avfallsslag. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 9

11 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Nuvarande verksamhet Området används för mellanlagring av bränsle, impregnerat virke och färdigflisat material. Det finns även vägar inom området. Det mellanlagras även en del sluttäckningsmassor här. En del av dessa massor är förorenad jord som ej behöver behandlas. Även bentonitsand till sluttäckning mellanlagras här. Framtida verksamhet Stora delar av området kommer att användas för framtida deponering och en viss mellanlagring av bränsle. En mindre avschaktning krävs innan fortsatt deponering Område 6 Tidigare användning Området har använts för deponering av olika avfallsslag. Nuvarande verksamhet Inom området finns vägar, plats för kylskåp, vitvaror och en del bränsle. Det finns även ett antal sjöcontainers uppställda för lagring av elektronik m.m. Deponering startade Framtida verksamhet Området kommer att användas för vägar, uppställningsplats och deponi Område 7 Tidigare användning Området har använts för deponering av olika avfallsslag, undantaget en våtmark där ingen deponering skett. Nuvarande verksamhet Mellanlagring av däck finns inom området, annars pågår ingen speciell aktivitet här. På ett litet hörn av området står det kylmöbler. Framtida verksamhet Inom området finns en plats som ska användas för deponering och ett område som är en våtmark idag. Våtmarken ska fyllas upp för att användas som lagringsplats senare. Här kommer restmaterial som är lämpligt för konstruktioner att användas. Någon avschaktning är inte aktuell inom området. 2.4 Reningsutrustning Rening av lakvatten Deponins östra och norra delar är inbyggt med dels ett yttre avskärande dike samt en inre lakvattenkulvert. Merparten av dagvattnet från hårdgjorda ytor inom anläggningen avleds via brunnar och ledningar till lakvattensystemet. Det insamlade lakvattnet pumpas till ett utjämningsmagasin där lakvattnet behandlas genom luftning och sedimentation. Lakvattnet luftas sedan i minst 1 vecka, därefter pumpas det via sprinklers till behandling i ett mark/växtsystem (salixodling) inom avfallsanläggningens område. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 10

12 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Byggnationen av den nya lakvattendammen, som rymmer ca kubikmeter, blev klar under 2011 och lakvatten började pumpas in. Under hösten 2012 har översilningsytorna, som är det sista steget i lakvattenhanteringen färdigställts och dessa tas i bruk under våren Ett nytt och uppdaterat kontrollprogram godkändes i februari 2012 av Miljö- och hälsoskyddskontoret. I systemet renas lakvattnet främst från närsalter men också från metaller och organiska föreningar. I bilaga 3 och 4 redovisas utvärdering och sammanställning av analysdata från lakvattenprovtagningen under Verksamhetssystem Verksamheten är certifierad enligt ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS Ledningssystemet är integrerat med Tekniska verkens ledningssystem. Det innebär att övergripande dokument som t ex miljöpolicy, övergripande miljömål och rutiner för hantering avfall och kemikalier är lika för alla anläggningar inom Tekniska verken i Linköping AB (publ). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Ett exempel på miljömål som uppfyllts för verksamheten vid Vika avfallsanläggning under 2012 är att öka material till återvinning genom att sortera igenom inkommande deponirest. Totalt har ton eller 42 % av den invägda deponiresten sorterats ut. Material som sorteras ut är kakel/klinker, brännbart, metall, trä m.m. Vi har också grävt fram rejektplast från en cell som deponerades Det som är lämpligt att förbränna transporteras nu ut vart efter och energin tas tillvara. Den utgrävning som löpande genomförs på deponin innebär att vi tar tillvara på främst metaller som deponerats och skickar dessa till återvinning. Vi har under 2012 anordnat 2 loppisar där tusentals saker som kunder skänkt har sålts och på så sätt återanvänds. De inkomna pengarna har skänkts till välgörande ändamål lokalt. Våra maskinförare har också gått en utbildning i ecodriving under 2012 för att främja minskad bränsleförbrukning. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är: Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken-koncernen. Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. En övergripande riskbedömning genomfördes under 2012 och en ny ska genomföras under Brandskyddsplanen gås igenom årligen i samband med skyddsronden som hålls i maj varje år. Riktade riskanalyser avseende t.ex. maskiner genomförs regelbundet. Under året har flera riskanalyser gällande arbetsmiljö genomförts (gäller främst nya arbetsmoment). Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 11

13 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. 3 Tillstånd och beslut 3.1 Miljöprövningsdelegationens beslut med villkor Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen Södermanland beslutade att lämna Katrineholms Miljö och återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken att bedriva avfallsverksamhet vid anläggningen. Villkoren i beslutet har efterlevts enligt följande: Nr Villkor Kommentar 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsak enligt vad bolaget har angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Ändringar i verksamheten, som kan vara anmälningspliktiga enligt miljöbalken, skall redovisas till tillsynsmyndigheten i god tid innan de genomförs. Möten sker regelbundet med tillsynsmyndigheten för att kommunicera förändringar i verksamheten som sker i takt med att tillståndet implementeras. Under 2012 hade vi 2 möten; den 31 maj och 11 oktober där vi gick igenom hela anläggningen. Vi hade även ett samråd angående slam från reningsverk. Där vi kom fram till att slam kan räknas som komposterat om den aktiva komposteringsfasen varat 3 månader för rötat slam och 6 månader för icke rötat slam. Anmälningsärenden under 2012 redovisas under avsnitt Följande typer av farligt avfall får deponeras genom celldeponering: RGR (rökgasreningsrester) som innehåller farliga ämnen (gällande EWC-koderna , , , , , , , , ) och asbestavfall (gällande EWC-koderna och ). Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 12

14 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar 3. Lagrings- och uppställningsplatser för flytande farligt avfall skall invallas på ett sådant sätt att minst volymen av den största behållaren + 10 % av denne behållares volym kan innehållas i invallningen. Om förvaring av flytande avfall sker utomhus skall invallningen förses med skärmtak eller liknande anordning till skydd mot regnvatten. Ej flytande farligt avfall i övrigt skall hanteras och lagras på ett ändamålsenligt sätt så att omgivningen inte förorenas. All förvaring av farligt avfall skall ske på ett sådant sätt att tillträde hindras för obehöriga. Flytande farligt avfall förvaras under skärmtak. Underlaget under skärmtaket är tätt, invallat och beständigt mot det farliga avfall som hanteras på området. Invallningen rymmer totalt liter, den största behållaren rymmer liter. En del flytande avfall mellanlagras även i ett hus (byggt 2012) med invallad betongyta. Invallningen där rymmer liter. Största behållaren rymmer liter. Småkemikalier förvaras inlåsta i en miljöcontainer. Ej flytande farligt avfall mellanlagras på sådant sätt att omgivningen inte förorenas tex i container och i bigbox. Delar av anläggningen är inhägnad och vissa delar är kameraövervakade för att förhindra intrång från obehöriga. 4. Vid behandlingsanläggningar för förorenade massor får följande avfallsslag tas emot och behandlas: Jord, sten och muddermassor (EWCkoder 1705) samt fast avfall och slam för efterbehandling av jord och grundvatten (EWC-kod ). Platta för förorenade massor med installerad oljeavskiljare började användas 1 april Under 2012 har ton förorenade massor tagits emot. Ca 300 ton är under behandling, resten mellanlagras för att kunna användas i en framtida sluttäckning. 5. Om nya avfallsslag inom kategorin farligt avfall tillkommer som är lämpliga att behandla, återvinna, sortera, mellanlagra eller deponera skall tillägg av sådana föregås av anmälan till tillsynsmyndigheten. Har ej varit aktuellt under Slutlig utbyggnad av lakvattendiket kring Vika deponi får påbörjas först sedan det nya lakvattenbehandlingssystemet utanför deponiområdet tagits i drift och det befintliga lakvattenbehandlingssystemet inom deponiområdet avvecklats. Utbyggnad av lakvattendike söder och väster om Vika deponi skall endast utföras där markbeskaffenhet och de geotekniska förutsättningarna tillåter att lak- Utredning pågår till (förlängd prövotid enligt Länsstyrelsens beslut ). G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 13

15 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar vattendike anläggs. 7. Eventuellt spill-, lak- och pressvatten från sluten behandlingsanläggning för förorenade massor får inte släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Samråd om hur avfallsvatten skall tas om hand skall ske med tillsynsmyndigheten. Provtagningsfrekvens och analysparameter redovisas i förslag till kontrollprogram. Ny anläggning för förorenade massor togs i bruk 1 april Nytt kontrollprogram godkänt under 2012 där vi redovisat hur vattnet behandlas. 8. Celldeponi för rökgasrester (RGR) som betraktas som farligt avfall skall anläggas med bottentätning och separat uppsamling av lakvatten. Eventuell spill-, lak- och pressvatten från celldeponi för RGR får ej släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Provtagningsfrekvens och analysparametrar skall redovisas i förslag till kontrollprogram. Celldeponi för asbestavfall skall anläggas i enlighet med gällande föreskrifter/allmänna råd från Naturvårdsverket (SNF 2004:10 32). En ny deponeringscell för asbest togs i bruk 1 mars Deponeringscellen är anlagd enligt gällande föreskrifter. Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. 9. Planer för områden som skall användas för deponering skall inges till tillsynsmyndigheten innan deponeringen påbörjas. Senast 6 veckor innan ett nytt delområde tas i anspråk för deponering skall redovisning av områdets avgränsning och hur bottentätningen avses utföras i detalj, inges till tillsynsmyndigheten för godkännande. Deponeringen får utföras till som mest + 65 m.ö.h. Inga nya områden har tagits i bruk under G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 14

16 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar 10. Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus till närmaste bostäder än 55 db (A) vardagar månfre dagtid (kl ), 45 db (A) nattetid (kl ) och 50 db (A) övrig tid. Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 db (A). Inga klagomål avseende ljudnivån har inkommit från närboende under Enklare kontrollmätningar har genomförts under Ljudnivån vid närmaste bostadshus understiger gränsvärdet dagtid när anläggningen är i full drift. 11. Plan skall finnas för att säkerställa att kraven i 2 kap. 3 och 5 miljöbalken uppfylls avseende hushållning med energi. Bolaget skall i sin miljörapport redogöra för hur planen uppfylls. Kartläggning av energiförbrukning och plan för besparing togs fram under En hel del åtgärder genomfördes under 2008 såsom ändrat intervall på ytterbelysning, byte av strålkastare, dörrstängare mellan omklädningsrum och korridor, sänkt innertemperatur och fler uppmaningar om att släcka lyset och stänga av datorn. Detta medförde en besparing på ca 32 % jämfört med Under 2012 har arbetet fortsatt med att minska transporterna. Genom komprimering av avfall har man lyckats minska transportbehovet med årstransportmil jämfört med Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten och följas. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till reviderat kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast inom tre månader från det tillståndet vunnit laga kraft. Ett aktuellt kontrollprogram finns och har godkänts av tillsynsmyndigheten i februari Anmälningsbeslut under året Inga anmälningsbeslut finns för Inspektioner under året Miljöförvaltningen genomförde den 31 maj och 11 oktober tillsynsbesök på anläggningen. Tillsynsbesöken resulterade inte i några särskilda krav och miljöförvaltningen konstaterar i rapport från tillsynsbesöken att avfallsanläggningen är välordnad och att olika avfallsslag förvaras väl avskilda från varandra. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 15

17 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning 3.4 Övriga föreskrifter och beslut Nytt kontrollprogram för verksamheten fastställdes av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholms kommun (Samhällsbyggnadsförvaltningen nr ). En sammanställning av samtliga gällande beslut finns i bilaga 1. 4 Miljöberättelse 4.1 Huvudsaklig miljöpåverkan Verksamheten vid Vika avfallsanläggning ger huvudsakligen utsläpp till vatten i form av lakvatten och till luft i form av avgaser och damm samt buller. Deponins fördelaktiga läge på tät undergrund innebär att kontrollen på det vatten som lämnar deponin är god. Risk för damning förekommer huvudsakligen sommartid från körvägar. Körvägarna saltas regelbundet vid damningsrisk. Under 2012 har vi också försett en 1 m³ tank med spridare som gör det möjligt för oss att vattna vägarna själva. Emissioner till luft från anläggningen uppstår från transporter samt i form av damning från hanteringen av avfall t ex vid lossning av aska. Ett annat utsläpp till luft är den gas som kan bildas i en deponi bl a metangas. Gasen bildas av organiskt avfall och avtar ca 20 år efter att deponering av organiskt avfall upphört. På Vika slutade man deponera organiskt avfall 1982 och man bedömer nu att väldigt små mängder gas finns kvar i deponin. Undersökningar av mängden deponigas som finns kvar i deponin har genomförts och resultatet av dessa undersökningar har inneburit att vi skaffat en handburen gasvarnare som ska användas i samband med grävningar i deponin. Vi har också tagit beslut på att avvakta utredningar som pågår inom Avfall Sverige med värme- och gaskameror angående hur man ska detektera var det eventuellt läcker gas. I dag finns det ingen bra metod för detta. 4.2 Driftförhållanden och förändringar i driften Mellanlagret för farligt avfall Mottagning av farligt avfall sker på anvisad plats inom återvinningscentralen. Mottagningsplatsen är utrustad med en betongbalja som rymmer ca liter. Här tas allt farligt avfall för närvarande emot. För flytande farligt avfall finns en betongplatta med invallningar och tält. Fast farligt avfall mellanlagras under tak på annan plats om det finns behov. Småkemikalier och annat som förpackas i kartonger förvaras i en särskild container för farligt avfall, försedd med fläkt, värme och inkapslad belysning. Mottagningsplatsen för farligt avfall är bemannad under Vikas ordinarie öppettider. Sammanställning av mängderna farligt avfall som hanterats under året samt uppgifter om slutligt omhändertagande redovisas i bilaga Farligt avfall från egen verksamhet Vid anläggningen uppkommer mycket små mängder farligt avfall. Maskiner och fordon servas inte vid anläggningen. Eventuellt kan det uppkomma ca 50 kg absorbenter med olja. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 16

18 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Vika askdeponi Deponering av aska från förbränning upphörde då tillståndet för deponering på askdeponin gick ut. Numera ingår askdeponin som en del i Vika deponi och omfattas därför av det nya tillståndet för Vika Deponi. Deponin är sluttäckt. Inspektion tillsammans med tillsynsmyndigheten skedde den 21 april Mottagna mängder avfall Mottagna och hanterade mängder avfall under 2012 framgår i sammandrag i Fel! Hittar inte referenskälla. och i detalj i bilaga 2. Infartskontroll sker enligt rutin i verksamhetssystemet Bränsleberedning och lagring av bränsle Återvunnet trä och skogsavfall behandlas och mellanlagras på Vika avfallsanläggning. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Flisning, krossning och lagring utförs på asfalterad platta med en yta av ca m² Behandling av oljeskadad jord Oljeskadad jord behandlas genom kontrollerad kompostering. En ny anläggning för förorenad jord har startas upp med flera slamavskiljare och en oljeavskiljare. På samma område har även en avvattningsanläggning startats upp som använder samma avskiljare. Under 2012 togs ca ton förorenad jord emot vid Vika. Färdigbehandlad jord används som konstruktionsmaterial, eller sparas till sluttäckning Sorteringsplatta Denna asfalterade yta på ca kvm används till att sortera industriavfall, lasta om brännbart och mellanlagring av metall, stora metallförpackningar och övrig elektronik Omlastningsyta Omlastningsytan som är uppdelade i ett antal betongfack används för mellanlagring och omlastning av tidningar, kartonger, wellpapp, små metallförpackningar, glas m.m. Här lastas även hushållssopor om för vidare transport till förbränning. Ytan är totalt på ca m² Sorteringsramp Sorteringsrampen är lokaliserad strax öster om personalhuset och består av containers och behållare för diverse olika material. Denna nyttjas av både privatpersoner och företagare. En särskild karta med sorteringsbeskrivningar finns upprättad för denna. Efter rampen finns även plats för mottagning av vitvaror på en yta bestående av asfalt. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 17

19 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Tabell 4.1 Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning 2012 Totalt mottagna mängder 2012 Totalsumma (ton) Till deponering inklusive konstruktionsmaterial (ton) Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) (67 %) (33%) Till deponering/konstruktion/sluttäckning Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall Schakt, betong mm Avfall från Energiutvinning Flytande avfall Branchspecifikt avfall Gjuterisand Ej branschspec avfall 22 Kategori 9. Kompostering 10. Övrig återvinning 11. Till förbränning Till Återvinning Mängd ton Till konstruktion(slagggrus) 0 8. Övrigt till deponi Summa till deponi konstruktioner Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. som ej är slaggrus Mottagning och invägning För mottagning och invägning av avfall till Vika avfallsanläggning används ett vågsystem från Flintab. Driftinstruktioner för vågen samt särskild rutin för kontroll av inkommande avfall finns i egenkontrollen. Dom flesta transporter till och från Vika passerar våg- och kontrollstationen vid våghuset. Vid invägning av avfall registreras avfallstyp, mängd, kund m.m. Efter invägning sker dirigering till olika platser inom avfallsanläggningen Lakvattenhantering Lakvattenreningsanläggningen har fungerat utan anmärkning under året. Pumpad mängd lakvatten till utjämningsmagasin är m³ (hälften mot år 2011) varav allt gick till mark/växtsystemet. En förklaring till de kraftigt minskade mängderna kan vara att vi året innan pumpade mycket på manuell styrning och på så sätt tömde dikena helt. I år har vi kört på automatik som stängts av vid en viss nivå i brunnen. Flödet har också påverkats av att vi pumpade ca m³ till den nya dammen under slutet av G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 18

20 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning Luftsystemet startades den 4 april och stängdes av den 28 november. Under perioden har det endast vart avstängt under kortare period på grund av åsknedslag. Totalt har systemet körts timmar under Beaktande av miljöbalkens hänsynsregler Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna redovisas i bilaga 6, som också är en sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt NFS 2006: Rapportering av händelser och störningar Ett mindre läckage skedde den 23 februari då vatten rann över vägen mellan yttre och inre diket. Läckaget anmäldes och åtgärdades med kalkkross inom några timmar. Den 20 april 2012 upptäcktes en spricka i oljeavskiljaren vid besiktningen. Detta anmäldes och åtgärdades. 4.5 Återanvändning av restprodukter Tekniska verken arbetar aktivt för återanvändning av restprodukter från förbränning genom både eget arbete och genom branschorganen som t.ex. Svenska Energiaskor, Värmeforsk och Avfall Sverige. Slaggrus och andra askor används internt på deponin som konstruktionsmaterial för vallar, körytor etc. och ersätter då naturgrus. Under 2012 har ca ton askor använts som konstruktionsmaterial på deponin. Även en stor mängd andra material har använts för konstruktioner och till sluttäckning. 4.6 Utsläppskontroll och utsläpp Analys av grund-, yt- och lakvatten sker enligt kontrollprogram fastställt av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholm En utvärdering av analysresultat för 2012 finns redovisat i bilaga 3 och en grafisk illustration av tidstrender ges i bilaga 4. I bilaga 3 finns även provtagningspunkterna utmärkta på karta. Provtagning görs av kvalificerad personal enligt provtagningsrutiner och analys av vattenproverna utförs av ackrediterade laboratorier. För kontroll av utsläpp till luft, se under avsnitt Sammanfattning av utförda mätningar och undersökningar på vatten Provtagningar har utförts i lakvatten, grund- och ytvatten enligt gällande kontrollprogram. Det lokala reningssystemet för lakvatten har god funktion och kan uppvisa en betydande föroreningsreduktion framför allt för kväveföreningar. Nedan redovisas en sammanfattning av resultaten från provtagningarna Lakvatten Lakvatten har under år 2012 provtagits i följande provtagningspunkter. L1 = Inre lakvattendike L2 = lakvatten i damm L3 = lakvatten som passerat mark/växtsystemet Lakvatten har provtagits i punkt L1 samt i L2 och L3 enligt det gamla kontrollprogrammet. Provtagning i punkterna L4 och L5 enligt det nya kontrollprogrammet, påbörjas när det nya lokala mark/växtsystemet tas i bruk sommaren Lakvatten från Vika avfallsanläggning uppvisar i G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 19

21 Tekniska verken Miljörapport 2012 Vika avfallsanläggning jämförelse med svenska lakvatten generellt, låga föroreningshalter. Inga tydliga trender för tungmetallerna kan ses. En mätning i L3 uppvisar ett högt värde för bly. De olika behandlingsstegen (damm samt mark/växtsystem) bidrar fortfarande till starkt reducerade kvävehalter som en följd av nitrifikation och denitrifikation. Kloridhalterna har en ökande trend under hela 2000-talet vilket troligen hänger ihop med att större mängder askor hanteras på området. Klorider är lättrörliga och kan inte renas bort med mark/växtsystem Ytvatten Ytvatten har under år 2012 provtagits i följande provtagningspunkter: YN1 = uppströms i norra diket, öster om deponin (referenspunkt) YN2 = nedströms i norra diket, väster om deponin vid vägövergång YS1 = uppströms Vika deponi och askdeponin, öster om askdeponin (referenspunkt) YS2 = nedströms Vika deponi och askdeponin, väster om askdeponin Ingen tydlig påverkan föreligger på ytvatten med avseende på tungmetaller. Tungmetallhalterna klassas överlag som mycket låga till låga. I ytvattnet finns ett påslag av ammoniumkväve nedströms deponin. Kloridhalten är högre nedströms deponiområdet, vilket tyder på en viss påverkan. Konduktiviteten uppvisar stor variation och vattnet är påverkat både uppströms och nedströms avfallsanläggningen Grundvatten Kloridhalterna i G15 nedströms deponin ligger stabilt vilket tyder på att provpunkten inte är påverkan av lakvatten. G:\Energi\06_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Årsrapport\Vika\2012\03 slutversion MR 2012 Vika\MR Vika 2012.docx 20

22 Vika avfallsanläggning Bilaga 1 Sammanställning av gällande miljörelaterade myndighetsbeslut avseende Vika avfallsanläggning Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Tillstånd till yrkesmässig transport av avfall och farligt avfall Tillståndet gäller t.o.m och I nuläget utför vi inga yrkesmässiga transporter och tillstånden kommer inte att förnyas Miljö- och hälsoskyddsnämnden Fastställande av kontrollprogram för verksamheten. Ersatt av nytt kontrollprogram Byggnadsnämnden Tillstånd till hantering av brandfarlig vara Miljö- och hälsoskyddsnämnden Särskilt kontrollprogram för hanteringen av förorenad jord Miljö och hälsoskyddsnämnden Utfyllnad på södra sidan av deponin Miljö och hälsoskyddsnämnden Mellanlagring av förorenad jord samt samt Miljö och hälsoskyddsnämnden Utökad tid för mellanlagring av aska t o m 30 juni Redovisning av lagrade mängder sker till Miljö- och hälsoskyddsnämnden månadsvis. Utökad lagringstid för askan t.o.m. 30 september Den 5/ var all aska uttransporterad och någon redovisning sker ej efter detta datum Miljöprövningsdelegationen Förlängning av prövotid för lakvattenbehandlingen till Miljö och Hälsoskyddsnämnden Godkännande av redovisat säkerhetsbelopp för Vika Avfallsanläggning. Gäller till och med den 28 februari Miljö och Hälsoskyddsnämnden Utökning av mängden impregnerat virke som får lagras på Vika. Från 300 ton till högst 1500 ton per tillfälle. Vid årsskiftet 2012/2013 fanns ca 940 ton i lager Miljö och Hälsoskyddsnämnden Tillfällig lagring av aska som är farligt avfall vid större driftstörningar i askutmatningen på kraftvärmeverket i Katrineholm som innebär att askan ej kan transporteras direkt till Norge. En plats är iordningställd för detta ändamål Miljö och Hälsoskyddsnämnden Förslag till nytt kontrollprogram för Vika Avfallsanläggning gicks igenom med representant från miljö och hälsoskyddsnämnden den 18/ Förslaget godkändes och ersätter tidigare program Miljö och Hälsoskyddsnämnden Godkännande av avslutningsplan för Vika deponi. Anmälan ska ske 6 veckor innan arbetet på varje etapp startar. Den 21/ anmäldes att arbetet ska starta och den 22/ kom ett beslut att det var ok att börja men att val av dräneringsskikt ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. Den 22 februari anmälde vi att en stenfraktion i storleken mm ska användas. Sluttäckning genomfördes under perioden sept-nov.

23 Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Mottagna avfallsmängder 2012 vid Vika avfallsanläggning Nedan redovisas de avfallsmängder som hanterats vid anläggningen under året. I tabell 1 3 redovisas summan av totala avfallsflöden vid anläggningen under En större andel har använts som konstruktionsmaterial vid deponin. Eftersom denna andel till stor del består av avfall har de registrerats som deponerade mängder. Då dessa material ersatt jungfruliga konstruktionsmaterial skulle de även kunna registreras som återvinning. Om mängden konstruktionsmaterial tas bort från den totala deponerade mängden minskar denna avsevärt. I tabell 4 redovisas mängder för respektive kategori specificerat på olika avfallsslag. Indelningen är samma som den som Tekniska verken energi använder vid registrering och invägning vid deponin. Tabell 1. Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning Totala mottagna mängder 2012 Totalsumma (ton) Till deponering inklusive konstrukt-ionsmaterial (ton) Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) Tabell 2. Avfallsmängder till deponering. Till deponering/konstruktion Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall Schakt, betong mm Avfall från Energiutvinning Flytande avfall Branchspecifikt avfall Gjuterisand Ej branschspec avfall Övrigt till deponi Tabell 3. Avfallsmängder till återvinning. Kategori Till Återvinning Mängd ton 9. Kompostering Övrig återvinning Till förbränning Till konstruktion (slaggrus) 0 Summa till deponi Varav konstruktioner Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. (som ej är slaggrus) 21822

24 Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 4. Avfallsmängder 2012 till deponering/konstruktion fördelade på olika avfallsslag för respektive kategori. Deponerade/använda till konstruktion mängder 2012 Kategori Avfallsslag Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall Kakel, Klinker, Porslin ytong m.m 2147 Delsumma 2. Schakt, betong mm 3. Avfall från energiutvinning Fina massor 6793 Asfalt 73 Tegel 424 Grova massor 6431 Betong 993 Delsumma Ved, flis, torveldning 4188 Delsumma Slam/flytande avfall Flytande avfall Branchspecifikt avfall Delsumma 1013 Cement industrispill 1622 Delsumma Gjuterisand Bentonitsand, SKF 1666 Stoft, SKF 318 Slagg + övrig sand SKF 6460 Slagg, gjutsand Hälleforsnäs 0 Delsumma Ej branschspecifikt avfall IL deponi 22 Delsumma Övrigt till deponi Totalsumma deponering Grovsophämtning deponirest ingår i deponi utsorterat. 29 Grovavfall 3871 Deponirest från Åv-central m.m Med i grovavfall Deponi utsorterad Med i grovavfall Planglas 21 Asbest 202 Förorenad jord < 2 % olja 7602 Gips 473 Delsumma Deponerade mängd Till konstruktion

25 Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 5. Avfallsmängder 2012 till återvinning fördelade på olika avfallsslag/material för respektive kategori. Avfall till återvinning 2012 Kategori Avfallsslag/material Mängd ton 9. Kompostering Löv, mossa, gräs 1169 Hästgödsel 468 Delsumma Till återvinning Latrin 0 Batteri, bly < 3 kg 0 Lysrör 9,41 Batteri, brunsten, alkaline, litium 2,7 Batterier bil/bly från Åv-central 31 Däck 55 Elektronik avfall fr. Åv-central 320 Elektronik ej producentansvar 60 Flis 4880 Glas färgat, rampen 53 Glas ofärgat, rampen 49 Stubbar 31 Aluminium utgående 13 Hårda plastförp 54 Rostfritt utgående 5,02 Mässing utgående 1,45 Koppar 1,0 Kyl/frys 107 Vitvaror 106 Metallförpackningar 27 Metallskrot 1642 Mjuka plastförp 31 Elmotorer 7,5 Tidningar 321 Wellpapp 381 Hård plast ej förpackningar 11 Bly 1,1 Impregnerat virke 310 Kartong rampen 2,66 Kabel 20 Delsumma 8532

26 Vika avfallsanläggning Bilaga Till förbränning Hushållsavfall 6495 Brännbart IL 321 Brännbart övrigt 4838 Delsumma Till konstruktion Slaggrus från Gärstad 0 Grova och fina massor, asfalt, tegel, betong redovisas under kategori 2 i tabell 4 för deponerade mängder. Aska redovisas under kategori 3 i tabell 4 för deponerade mängder. Cementbruk redovisas under kategori 5 i tabell 4 för deponerade mängder. Gjuterisand redovisas under kategori 6 i tabell 4 för deponerade mängder. Förorenade jordar redovisas under kategori 8 i tabell 4 för deponerade mängder. Delsumma Totalsumma Återvinning Avfall till återvinning exklusive konstruktionsmaterial 21822

27 Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Mängder farligt avfall 2012 Tabell 6. Utgående mängder farligt avfall 2012 samt transportör, mottagare och bortskaffningsförfarande. Ämne Avfallskod (ton) återvinningsförfarande Mängd Bortskaffnings- eller Transportör Mottagare Absol ,46 Sita Sverige AB TVAB Gärstad Förbränning Ammoniak ,026 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Basikt avfall Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Neutralisering Bekämpningsmedel ,383 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Bilbatterier (bly) ,74 Stena Gotthard Boliden Bergsö Landskrona Återvinning/destruktion Brandvarnare ej vanliga Ragnsells AB Ragnsells AB Återvinning/destruktion Elektronik ej producentansvar ,02 M4 SIMS Återvinning Filium skärvätska Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Färg lösningsmedel (inkl fett och lim) ,365 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Glykol ,468 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Härdare ,268 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Icosyanater tomburkar ,171 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Impregnerat virke ,9 Sonstorps åkeri Värmeverket Katrineholm Förbränning Kaustiksoda ,148 Ragnsells AB Ragnsells AB Neutralisering Kvicksilverinstrument ,028 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Separeras Lysrör ,43 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lågenergilampor ,98 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lösningsmedel ,015 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Olja ,097 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning/återvinning Oljefilter ,958 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Rengöringsmedel ,763 Ragn-Sells AB Neutralisering eller Ragn-Sells AB och TVAB förbränning Riskavfall ,093 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Destruktion Småbatterier ,7 M4 Elkretsen- Återvinning- Småkemikalier (inkl flussmedel) ,341 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Syror ,085 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Totalsumma 471,439

28 Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 7. Lagrade mängder farligt avfall vid årsskiftet Avfallsslag Avfallskod Mängd (kg) Förvaringsplats Absorbentmedel, förorenade med farliga ämnen Under tak i container Blybatterier Under skärmtaket och i battericontainer Bekämpningsmedel I miljöcontainern Flussmedel I miljöcontainern Fotokemikalier Under skärmtaket Färg, lim, aerosoler Under skärmtaket Lysrör, glödlampor och annat kvicksilverhaltigt avfall Lösningsmedel, glykol, härdare m.m Under skärmtaket Under skärmtaket Spillolja Under skärmtaket Oljefilter Under skärmtaket Rengöringsmedel Under skärmtaket Syror I miljöcontainern Kaustik soda I Miljöcontainer Ammoniak I Miljöcontainer Småkemikalier I miljöcontainer Riskavfall I miljöcontainer Summa

29 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Utvärdering av kontrollprogram 2012 Vika avfallsanläggning Katrineholms kommun

30 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund Omfattning av provtagning 3 2. RESULTAT Vattenbalans och lakvattenmängder Lakvattenkvalitet Grundvatten Ytvatten 9 3. SLUTSATSER PROVPUNKTERNAS LOKALISERING 2

31 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Vika avfallsanläggning genomförde under år 2012 provtagning och analys av lakvatten samt ytoch grundvatten enligt gällande kontrollprogram för Vika avfallsanläggning, daterat (Samhällsbyggnadsförvaltningen nr ). Det nya kontrollprogrammet ersatte kontrollprogram, daterat och gäller från februari De nya provpunkterna för lakvatten från nya dammen, L4 och L5, tas i bruk vartefter systemet startas upp. Därför har även provpunkter för lakvatten, L2 och L3, enligt det gamla kontrollprogrammet provtagits och analyserats. Med ledning av pump- och nederbördsdata uppskattas den mängd lakvatten som återcirkulerats och behandlats i lakvattendamm och mark/växtsystem inom upplagsområdet, samt att uppskatta utsläppt föroreningsmängd via det lakvatten som inte återcirkulerats. 1.2 Omfattning av provtagning Samtliga provtagningar genomfördes av personal vid Vika avfallsanläggning som är certifierade provtagare. Lakvatten har provtagits i punkt L1 samt i L2 och L3 enligt det gamla kontrollprogrammet. Provtagning i punkterna L4 och L5 påbörjas när det nya lokala mark/växtsystemet tas i bruk sommaren Ytvatten har provtagits i punkt YS1, YS2, YN1 och YN2. Grundvatten har provtagits i punkt G2 och G15. Provpunkternas ungefärliga lägen redovisas sist i denna rapport. Punkterna G2, YS1 och YN1 utgör referenspunkter för grundvatten respektive ytvatten. Syftet med analys av vatten från referenspunkter är att kartlägga lokala bakgrundshalter för analysparametrar som ingår i kontrollprogrammet. Lakvatten och ytvatten har provtagits i fyra omgångar. Grundvattenprov har tagits vid två tillfällen. Samtliga vattenanalyser utfördes av ackrediterade laboratorier. 2. Resultat 2.1 Vattenbalans och lakvattenmängder Mängden lakvatten som pumpats från lakvattendiket till lakvattendammen uppgick till m 3 under 2012 varav allt gick till mark/växtsystemet. Vi har ingen annan förklaring till de kraftigt minskade mängderna än att vi året innan pumpade mycket på manuell styrning och på så sätt tömde dikena helt. I år har vi kört på automatik som stängts av vid en viss nivå i brunnen. Lakvattenreningsanläggningen har fungerat utan anmärkning under året. Luftsystemet varit i drift mellan 4 april och 28 november, totalt timmar. Det har varit avstängt endast en kortare period p g a åsknedslag. Lakvattenbildningen för upplaget beräknas från årsmedelnederbörd och avdunstning enligt: Q = (N-P) A där, 3

32 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 Q = lakvattenbildning (mm) N = årsmedelnederbörd(1 mm= 1 l/m 2 ) P = medelavdunstning (1 mm= 1 l/m 2 ) A = upplagets area innanför inre diken (m 2 ) Årsnederbörden för Ginkelösamätstation utanför Linköping uppgick för år 2012 till 761 mm. Avdunstningen kan utifrån SMHI: s klimatdata uppskattas till 450 l/m 2 och år. Uppskattningen kan anses vara på den säkra sidan eftersom SMHI: s klimatstatistik anger en medelavdunstning för Katrineholmsområdet på mellan l/m 2 och år. Då upplagets area är m 2 uppgår den beräknade lakvattenbildningen till m 3 för 2012 (Tabell 1). Beräkningen är dock mycket osäker då avdunstningen är grovt uppskattad. Tabell 1. Pumpade lakvattenmängder vid Vika deponi Nederbördsdata från SMHI. Driftår Nederbördsdata, Katrineholm (mm) Pumpad lakvattenmängd enligt driftdata (m 3 ) Lakvattenbildning (m 3 ) Andel pumpad mängd av bildat lakvatten (%) * ** (31/10) 460 (jan-okt) (jan-okt) *** *** *** *** *** *** *** # * Ny lakvattendamm anlades varför inte hela lakvattenmängden kunde omhändertas. ** Läckage i lakvattendammen. Reparationsarbeten utfördes. *** Utökad bevattningsanläggning har reducerat mängden återcirkulerat vatten. # Norrköping Ginkelösa mätstation 4

33 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga Lakvattenkvalitet Lakvatten har under år 2012 provtagits i L1 (inre lakvattendiket) samt i L2 (lakvatten i västra dammen) och L3 (lakvatten som passerat mark/växtbädd samt rostjordsbädd) enligt det gamla kontrollprogrammet. Provtagning i L4 (utgående norra lakvattendammen) och L5 (vatten till recipient efter lokal rening) påbörjas när det lokala reningssystemet startas upp sommaren Metaller Uppmätta halter tungmetaller är sammanställda i Tabell 2. För en grafisk redovisning av halternas variation mellan 1997 och 2012 hänvisas till Bilaga 4 i huvudrapporten. De högsta uppmätta halterna under 2012 ligger generellt inom intervallet för Tungmetallhalterna ligger allmänt inom de intervall som rapporterats för olika typer av lakvatten (RVF, 2000). Tabell 2. Sammanställning av uppmätta halter tungmetaller (µg/l) för och u.d. =under detektionsgränsen. Observera att tabellen endast omfattar detekterade halter. Parameter Provpunkt Min Max Medel Min 2012 Max 2012 Arsenik L1 0,7 9,3 3,5 1,4 4,5 (µg/l) L2 0,5 5,0 1,87 1,5 2,2 L3 1,0 50 5,6 2,2 3,8 Krom L1 0,6 12 3,5 1,2 3,5 (µg/l) L2 0,3 5,1 2,0 1,1 2,2 L3 1,3 41 9,0 4,4 6,4 Koppar L1 0, ,0 0,5 7,4 (µg/l) L2 1,1 20 4,1 1,6 5,8 L3 1,5 80 9,6 1,8 14 Kvicksilver L1 0,02 0,40 0,13 u.d. u.d. (µg/l) L2 0,03 0,2 0,11 u.d. u.d. L3 0,02 0,10 0,06 u.d. u.d. 5

34 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 Parameter Provpunkt Min Max Medel Min 2012 Max 2012 Nickel L1 1,3 23 6,1 4,7 7,1 (µg/l) L2 1,7 23 5,8 4,6 5,7 L3 1, ,0 6,8 Bly L1 0, ,3 0,2 2,6 (µg/l) L2 0, ,1 0,3 0,5 L3 0, ,6 0,3 43 Kadmium L1 0,02 1,1 0,12 0,02 0,11 (µg/l) L2 0,02 0,32 0,08 0,04 0,08 L3 0,02 4 0,27 0,02 0,05 Zink L1 6, (µg/l) L2 1, L3 3, ,2 25 Ingen avvikande trend syns vad gäller tungmetallhalter i lakvatten, med undantag för bly i L3 som uppvisar ett nytt högsta värde. Det får betraktas som ett högt värde. ph ph för perioden har i L1 legat i intervallet 6,7-8,4. Under 2012 uppmättes ph-värden i nivå med detta intervall (6,9-7,4). Urlakningen av tungmetaller förväntas inte öka p g a den neutrala/svagt basiska miljön. I L2 och L3 har ph varierat mellan 7,9-8,1 respektive 6,5-6,8 under Kväve Halten total-kväve i L1 varierade mellan mg/l under 2012, vilket ligger inom variationen för tidigare år ( mg/l för ). Kväveinnehållet består till största delen av ammoniumkväve. Efter behandling i dammen sjönk totalkvävehalten till mg/l i L2, vilket ligger i haltintervallet för föregående år (2-87 mg/l för ). I detta behandlingssteg har halten ammoniumkväve nitrifierats till nitrat/nitritkväve. Halten totalkväve i L3 var under 2012 väldigt stabil, den varierade mellan mg/l, vilket ligger i haltintervallet för (4-80 mg/l). I detta behandlingssteg har halten nitrat/nitritkväve sjunkit betydligt. Totalkvävehalterna är överlag låga jämfört med rapporterade halter från olika typer av lakvatten (RVF, 2000). Klorid Kloridhalterna L1 under 2012 varierade mellan mg/l, vilket faller inom haltintervallet för ( mg/l) års halter i L2 och L3 ( mg/l samt mg/l) inom samma intervall. I förhållande till redovisade medelhalter för svenska avfallsupplag är kloridhal- 6

35 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 ten fortsatt låg då medelhalten mg/l rapporterats (RVF, 2000). Under 2000-talet syns ökande kloridhalter. Microtox I L1 har ett prov uppvisat toxicitet, medan inga prov i L2 och L3 har visat på toxicitet i lakvattnet. BOD7 Halten BOD7 i L1 ligger för perioden i intervallet mg/l och under 2012 uppmättes BOD7 mellan 3-9 mg/l. Halterna i L2 och L3 har varierat mellan3-85 mg/l resp 3-26 mg/l för och för 2012 det stabilt på 5-7 mg/l resp 3-4 mg/l. 2.3 Grundvatten Grundvattenprov har under år 2012 provtagits i följande provtagningspunkter. G2 = uppströms deponin, grundvattenrör Vikens gård, referenspunkt G15 = nedströms deponin, grundvattenrör Karsudden Resultaten illustreras grafiskt i Bilaga 4 i huvudrapporten. Observera att skalan är logaritmisk. Nedan ges en kort redovisning av uppmätta halter och eventuella trender. Kvalitén på grundvattnet bedöms enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket, 1999). Dessa är dock främst framtagna för att bedöma grundvatten ur dricksvattenperspektiv och bygger på Livsmedelsverket rekommendationer. Metaller G2 och G15 har provtagits två gånger per år. Arsenikhalterna i G2 och G15 klassas som mycket låga eller låga halter enligt Naturvårdsverket (1999). Blyhalterna klassas som mycket låga till måttliga medan zinkhalterna klassas som låga till måttliga. Kadmiumhalterna klassas om mycket låga till måttliga. För övriga metaller saknas bedömningsgrunder. Tabell 3. Sammanställning av uppmätta halter tungmetaller (µg/l) i grundvatten år u.d.=under detektionsgränsen Parameter Provpunkt Min 2012 Max 2012 Arsenik G2 0,71 1,6 (µg/l) G15 1,4 1,4 Krom G2 0,37 1,8 (µg/l) G15 0,74 0,76 7

36 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 Koppar G (µg/l) G15 0,76 0,9 Nickel G (µg/l) G15 4,5 7,7 Bly G2 0,061 2,7 (µg/l) G15 0,034 0,034 Kadmium G2 0,04 0,18 (µg/l) G15 0,01 0,02 Zink G (µg/l) G För arsenik tycks det som att halterna i G2 och G15 är på samma nivå. Tendensen med ökande halter av krom bröts under 2012 och halterna sjönk något. För koppar-, nickel-, kadmium- och zinkhalterna i grundvattnet tycks ingen påverkan från deponiområdet finnas. Kväve Grundvatten nedströms deponiområdet innehåller högre ammoniumhalter jämfört med G2. Även totalkvävehalterna är högre i detta rör. Under 2012 uppmättes 0,12-0,34 mg ammoniumkväve/l i G2 medan motsvarande halt i G15 var 0,26-0,64 mg/l. Uppmätta totalkvävehalter i G2 var 6,2 mg/l medan motsvarande halter i G15 var 24 mg/l. Ammoniumhalten nedströms är mycket lägre 2012 än tidigare år medan totalkvävehalten är ungefär densamma. Det verkar som att något inte stämmer med analyserna av kvävekomponenterna. Kontakter med labbet ger ingen rimlig förklaring. Kommer att följas under Klorid Kloridhalterna är högre i punkten G15 nedströms deponin jämfört med i referenspunkten G2 Halterna ligger dock stabilt och ingen tydlig trend över tiden kan ses. ph ph ligger stabilt på 6,8-6,9 i G2 och 6,9-7 i G Ytvatten Ytvatten har under år 2012 provtagits i följande provtagningspunkter enligt kontrollprogrammet YN1 = öster om deponin, uppströms deponin (referenspunkt) YN2 = nedströms deponin i det norra diket, öster om vägen och väster om deponin YS1 = öster om askdeponin, uppströms deponin YS2 = väster om askdeponin, nedströms deponin Resultaten illustreras grafiskt i Bilaga 4 i huvudrapporten. Nedan ges en kort redovisning av uppmätta halter och eventuella trender. Kvalitén på ytvattnet bedöms enligt Naturvårdsverkets 8

37 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999) samt kanadensiska vattenkvalitetskriterier (CCME, 2003). Metaller I Tabell 3 sammanställs uppmätta halter tungmetaller under Halterna jämförs i tillämpliga fall med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999) och uppvisar mycket låga till låga halter. Tabell 4. Sammanställning av uppmätta halter tungmetaller (µg/l) i ytvatten u.d.=under detektionsgränsen. Parameter Provpunkt Årsprov 2012 Arsenik YN1 1,3 (µg/l) YN2 2,3 YS1 1,4 YS2 1,8 Krom YN1 1,2 (µg/l) YN2 1,7 YS1 1,6 YS2 1,2 Koppar YN1 5,5 (µg/l) YN2 8,2 YS1 7,9 YS2 5,0 Kadmium YN1 0,03 (µg/l) YN2 0,04 YS1 0,04 YS2 0,02 Nickel YN1 2,8 (µg/l) YN2 3,0 YS1 3,5 YS2 4,4 9

38 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 Parameter Provpunkt Årsprov 2012 Bly YN1 0,086 (µg/l) YN2 1,7 YS1 1,7 YS2 0,63 Zink YN1 12 (µg/l) YN2 18 YS1 11 YS2 7,9 Överlag finns ingen tydlig trend som visar att lakvattnet påverkar metallhalter i ytvatten nedströms deponin. Halterna uppvisar dock en hög variabilitet mellan olika provtagningstillfällen, vilket innebär att trenden inte är särskilt tydlig över en längre tidsperiod. Kväve Halten totalkväve 2012 i YN1 var 2,3 mg/l och i YN2 var 3,9 mg/l. För YS1 var halten 3,4 mg/l och i YS2 var det 8 mg/l. Enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag klassas halter över 5 mg/l som extremt höga. Resultatet indikerar att det sker ett visst påslag av kväveföreningar nedströms deponin, vilket i huvudsak beror på förhöjda ammoniumhalter. Klorid Kloridhalterna var 2012 för YN1 i intervallet mg/ l och för YN2 i intervallet mg/l. Motsvarande för YS1 var 5-44 mg/l och YS2 var mg/l. Resultaten indikerar en påverkan nedströms deponin. Uppmätta halter under 2012 var dock lägre än tidigare registrerade maxhalt (137 mg/l i YN2). BOD7 Halten BOD7 var under 2012 för YN1 3 mg/l och för YN2 3 mg/l. För YS1 var halten 8 mg/l och för YS2 var det 14 mg/l. Det är enbart i YS serien som vi ser en påverkan nedströms. Konduktivitet Konduktiviteten var 2012 högre nedströms deponin jämfört med uppströms deponin. YN1 låg i intervallet ms/m och YN2 resp i intervellet ms/m. För YS1 var konduktiviteten ms/m och i YS ms/m. Provresultatet uppvisar en stor variation och det får anses som ett påverkat vatten både uppströms och nedströms deponin. 10

39 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 3. Slutsatser Lakvatten från Vika avfallsdeponi uppvisar generellt låga föroreningshalter. Inga tydliga trender för tungmetallerna kan ses. De olika behandlingsstegen (damm samt mark/växtsystem) bidrar fortfarande till starkt reducerade kvävehalter som en följd av nitrifikation och denitrifikation. Installation och igångkörning av nya lakvattendammen samt översilningsytan under 2013 förväntas ge ytterligare positiv effekt på kvävereduktionen. Kloridhalterna i G15 nedströms deponin ligger stabilt vilket tyder på att provpunkten inte är påverkad av lakvatten. Ingen tydlig påverkan föreligger på ytvatten med avseende på tungmetaller. Tungmetallhalterna klassas överlag som mycket låga till måttliga. I ytvattnet finns ett påslag av ammoniumkväve nedströms deponin. Även kloridhalter och konduktivitet förekommer i högre halter nedströms deponiområdet, vilket tyder på en viss påverkan. Referenser CCME, Kanadensiska kvalitetskriterier för ytvatten: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet- sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet- grundvatten. Rapport

40 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 4. Lokalisering av provpunkter enligt kontrollprogram för Vika avfallsanläggning Kontrollprogram 2012: 12

41 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 3 Provpunktkarta kontrollprogram 1996 (punkterna L2 och L3 används fortfarande) 13

42 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 4 Sammanställning av analysdata för grundvatten från kontrollprogram Nedanstående grafer redovisar uppmätta halter i grundvatten för ett urval av de kemiska parametrar som analyserats. OBS! logaritmiska diagram.

43 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 4

44 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 4 Sammanställning av analysdata för ytvatten från kontrollprogram Nedanstående grafer redovisar uppmätta halter i ytvatten för ett urval av de kemiska parametrar som analyserats. Provet i YS var grumligt. Det kan förklara de starkt avvikande värden för flera parametrar. OBS! diagrammet för bly är logaritmiskt.

45 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 4 Sammanställning av analysdata för lakvatten från kontrollprogram Nedanstående grafer redovisar uppmätta halter i lakvatten för ett urval av de kemiska parametrar som analyserats. OBS! diagrammen för bly, zink och nitrit-nitrat är logaritmiska.

46 Vika avfallsanläggning Miljörapport 2012 Bilaga 4