Turiststatistik Statistik 2015:1

Transkript

1 Turiststatistik 2014 Statistik 2015:1

2 Turiststatistik I statistikserien Turism publiceras statistik månatligen över hotellinkvartering, samt årlig statistik över inresande till Åland och gästhamnarna. Övrig turiststatistik som publiceras är den årliga inkvarteringsstatistiken på gästhem/pensionat, stugbyar och campingplatser. Denna publikation innehåller den slutliga årsstatistiken för inkvarteringen på Åland Uppgifter om antal anlända gäster och övernattningar, gästernas hemland, resans syfte m.m. presenteras för hotell, gästhem och pensionat, stugbyar samt campingplatser. Dessutom ingår den tidigare publicerade gästhamnsstatistiken samt årssammandraget över inresande till Åland för För upplysningar: Christina Lindström Tel

3 Förord Denna rapport innehåller de slutliga uppgifterna för turiststatistiken år I rapporten ingår även statistik över gästhamnarna och inresandet till Åland. När det gäller hotellstatistiken kan siffrorna i denna rapport i vissa fall avvika från de uppgifter som har publicerats i tidigare statistikmeddelanden. Detta beror på att kompletterande uppgifter har kommit in efter att dessa statistikmeddelanden har utkommit. Vi vill rikta ett stor tack till alla uppgiftslämnare inom näringen som genom sin omfattande rapportering till ÅSUB möjliggjort denna rapport! Biträdande statistiker Christina Lindström har ansvarat för det statistiska underlaget och sammanställningen av rapporten. ÅSUB tar gärna emot synpunkter på inkvarteringsstatistiken och lämnar ytterligare information om så önskas. Mariehamn i mars 2015 Katarina Fellman Direktör

4

5 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Tabeller... 5 Diagram Sammanfattning Beskrivning av statistiken Hotell Gästhem och pensionat Stugbyar Campingplatser Gästernas hemland Gästhamnar Inresande till Åland Tabeller 1. Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar på hotellen enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland och syften Övernattnngar enligt resans syfte per månad Övernattningar per region och månad per månad Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar på gästhemmen enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte per månad Övernattningar per region per månad Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar i stugbyarna enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland

6 19. Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte per månad 2014, procent Övernattningar per region månad 2014, procent Övernattande gäster med sportfiske som resans syfte Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar på campingarna enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt inkvarteringsform och gästernas hemland Övernattningar enligt inkvarteringsform 2014, procent Övernattningar per region och månad Antal övernattningar enligt hemland Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Hamnkapacitet Båtnätter Jämförelse av båtnätter Inresande till Åland Diagram Figur 1. Förändring av övernattningar 2014 enligt gästernas hemland jämfört med 2013 förutom finländska och svenska gästers övernattningar Figur 2. Övernattningar på hotell enligt gästernas hemland Figur 3. Övernattningar på gästhem/pensionat enligt gästernas hemland Figur 4. Övernattningar på campingplatser enligt gästernas hemland

7 1. Sammanfattning Övernattningarna på inkvarteringsanläggningarna minskade med drygt fem procent under år 2014 jämfört med Båtnätterna i gästhamnarna minskade under samma period med knappt en procent. De inresande till Åland minskade marginellt. Övernattningarna minskade under året Under år 2014 anlände drygt gäster till de inkvarteringsanläggningar som denna rapport omfattar. Gästernas totala övernattningar var drygt stycken. Jämfört med 2013 har övernattningarna minskat med drygt fem procent. Minskningen har skett inom alla anläggningstyper utom gästhemmen som visar en ökning. Den ökningen var drygt elva procent. Hotellen minskade med drygt fyra procent, stugbyarna med drygt 12 procent och campingarna visar en minskning om närmare sex procent jämför med i fjol. Två inkvarteringsanläggningar har inte lämnat in sina siffror för 2014 vilket gör att statistiken inte är fullständig. Nedanstående tabell visar jämförelsen av övernattningar 2014 med 2013 på de olika anläggningstyperna enligt gästernas hemland i procent. Förändring i procent Totalt Finland Sverige Övriga Totalt -5,1-6,6-4,3-2,7 Hotell -4,4-8,0-1,3-0,9 Gästhem och pensionat 11,3 0,4 17,3 54,0 Stugbyar -12,1-13,1-12,9-9,1 Camping -5,6 1,4-9,2-4,2 Svenska gäster dominerar på alla anläggningstyper Nästan gäster anlände från Sverige och sammantaget hade de närmare övernattningar. Totalt sett hade svenskarna den största andelen av övernattningarna på de åländska anläggningarna 2014, drygt 48 procent. Från Finland, inklusive Åland, anlände totalt nästan gäster och de stod för drygt övernattningar. Därmed blev deras andel drygt 38 procent av alla övernattningar. Tyskar står även år 2014 för den tredje högsta andelen av de totala övernattningarna, drygt tre procent, därefter kommer ester och ryssar med drygt en och halv procent. Av totalantalet svenska övernattningar, som ingår i denna statistik, har de flesta övernattningarna skett på hotellen. Finländarna och svenskarna övernattar till största delen på hotell liksom de norska och danska gästerna medan de tyska gästerna övernattar mest på campinganläggningar. 7

8 I genomsnitt stannade gästerna 2,1 nätter. Finländarna stannade 1,8 nätter medan svenskarna övernattade 2,2 nätter. Gäster från övriga länder stannade i genomsnitt 2,6 nätter. Stugbyarna lockade gästerna att övernatta längst, 3,9 nätter i genomsnitt, medan hotellen hade den kortaste övernattningstiden, 1,7 nätter. Övernattningarna ökade på gästhemmen Övernattningarna ökade på gästhemmen men minskade på alla andra anläggningstyper, största minskningen hade stugbyarna följt av campinganläggningarna. De finska övernattningarna ökade på gästhemmen, den ökningen var knappt en halv procent, och minskade på övriga anläggningstyper. De svenska övernattningarna ökade även de på gästhemmen, den ökningen var drygt 17 procent, på de andra anläggningstyperna skedde en minskning, största minskningen var i stuganläggningarna där den var nästan 13 procent. Totalt sett var minskning från Finland närmare sju procent, minskningen från Sverige var på drygt fyra procent. Övernattningar av gäster från övriga länder minskade med närmare tre procent Mest minskade de övriga gästerna i stuganläggningarna där de minskade med drygt nio procent medan gästhemmen visar en ökning på 54 procent, hotellen och campingarna visar en minskning om knappt en procent respektive drygt fyra procent jämfört med Nedanstående bild visar den största förändringen av övernattningarna 2014 jämfört med 2013, enligt gästernas hemland, förutom finländska och svenska gästers övernattningar. Förändringen är uträknad på anläggningar som har lämnat uppgifter för båda åren. Figur 1. Förändring av övernattningar 2014 enligt gästernas hemland jämfört med 2013 förutom finländska och svenska gästers övernattningar. 8

9 Liten minskning av antalet båtnätter i gästhamnarna 2014 Under 2014 noterades nästan båtnätter, vilket är en minskning med knappt en procent jämfört med Mellan minskade båtnätterna med drygt sex procent. Minskningen noterades på fasta Åland medan skärgården visar en ökning om drygt två procent jämfört med I juli, som har den största andelen övernattningar, noterades en ökning av båtnätterna med drygt fem procent jämfört med Den största andelen besökare stod de finländska gästerna för, 67 procent av båtnätterna var finländska och lite mer än 25 procent svenska. Jämfört med 2013 minskade de finländska båtnätterna med knappt åtta procent medan de svenska båtnätterna ökade med nästan åtta procent. Något färre inresande under 2014 De inresande till Åland uppgick 2014 till närmare 2,1 miljoner personer vilket innebär en liten minskning jämfört med ifjol. Kryssningsresenärerna minskade under 2014 med drygt en procent jämfört med För övriga inresande har det skett en ökning från Sverige medan de inresande från Finland minskade. Inresandet från övriga länder ökade under Antal inresande, förändring och andel av inresande Förändring Andel av periodens Antal Procent inresande Sammanlagt ,1 100,0 Från Sverige Från Finland Totalt ,2 82,8 Kryssningsresenärer ,4 38,8 Övriga ,7 44,0 Totalt ,8 16,7 Landskapets färjor ,0 2,2 Övriga ,8 14,5 Från övriga länder ,6 0,6 9

10 2. Beskrivning av statistiken ÅSUB Statistik 2015:1 Inkvarteringsanläggningarna är indelade i fyra grupper: hotell, gästhem och pensionat, stugbyar samt campingplatser. ÅSUB begär in uppgifter månatligen från alla hotell och campingplatser. För stugbyarna och gästhemmen/pensionaten begärs uppgifter från endast de anläggningar som har minst fem rum eller stugor. Uppgifter redovisas separat för de olika anläggningstyperna, men även gemensamma tabeller ingår. Syftet med denna statistikrapport är att ge en samlad bild över hotellens och campingplatsernas inkvarteringsstatistik samt för de gästhem/pensionat och stugbyar som har fler än fyra rum/stugor. I inkvarteringsstatistiken ingår uppgifter om statistikens täckning, beläggning samt antal anlända gäster och antal övernattningar per månad och enligt gästernas hemland. Dessutom redovisas för övernattningens syfte samt för campingplatsernas del uppgifter om inkvarteringsform. En jämförelse med 2013 görs också och den är uträknad på basen av siffror för anläggningar som har sänt in uppgifter för både 2013 och 2014 samt siffror för anläggningar som har upphört eller tillkommit. Förändringar i antalet övernattningar som beror på att en anläggning har skickat in uppgifter det ena året men inte det andra har således eliminerats. För campingplatsernas del finns det också äldre uppgifter. Siffrorna som presenteras är slutliga uppgifter. Statistiken över gästhamnarna omfattar 21 besökshamnar där betalning har inkasserats. Eftersom avgifterna betalas per båt och natt räknas besöken i hamnarna i båtnätter. Uppgifterna om hemland och antal besökare är delvis uppskattade. Inresande till Åland omfattar alla personer som stiger i land från passagerarfärjorna, landskapets skärgårdsfärjor och flygen. Dessutom ingår passagerarna på alla kryssningsfartyg som anländer till Åland. Statistik över inresande och inkvartering publiceras också på ÅSUBs hemsida: Definitioner Med statistikens täckning förstås dels antalet anläggningar som ingår i statistiken, dels hur stor procentuell andel av det totala antalet rum/stugor som ingår i statistiken. Det är viktigt att skillnaderna i täckning beaktas när man jämför gästnätterna på de olika anläggningstyperna. Beläggningen räknas ut i procent på andelen rum som har varit i bruk av totala antalet rum. Beläggningen för den totala kapaciteten räknas ut så att antalet rum/stugor, som har varit i bruk på de anläggningar som har redovisat uppgifter för månaden, divideras med totala antalet rum/stugor på de anläggningar som har redovisat uppgifter samt på de anläggningar som har varit stängda under månaden. Rum/stugor eller anläggningar som är stängda på grund av ombyggnad eller används för privat bruk är inte medräknade. Beläggningen för den öppna kapaciteten räknas ut så att antalet rum/stugor som har varit i bruk på de anläggningar som har redovisat uppgifter, divideras med totala antalet rum/stugor på dessa anläggningar, dock så att de dagar under månaden som en anläggning har haft stängt räknas bort från kapaciteten. 10

11 Som anlända gäster räknas de som kommit för att övernatta, inte gäster som bara stannar över dagen. Barn räknas med även om de får övernatta gratis. Personer som är stadigvarande bosatta räknas inte som gäster. Både de anlända gästerna och deras övernattningar fördelas på hemland enligt det land där de bor och inte enligt medborgarskap. Övernattningar enligt resans syfte redovisas för de gäster där syftet är angivet. Antalet övernattningar redovisas också enligt region. Indelningen i regioner är olika för de skilda anläggningstyperna beroende på anläggningarnas lokalisering. Symboler och beteckningar I de fall tabellvärdena är ersatta av två punkter, innebär det att det finns för få anläggningar i kategorin för att siffrorna skall visas eller att siffrorna är för osäkra för att kunna anges. Uppgifterna redovisas endast om minst tre anläggningar ingår i kategorin. Exakt 0 enheter visas med ett streck (-). Landskommuner = alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = alla kommuner på fasta Åland, utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö 11

12 3. Hotell Under år 2014 har samtliga 14 hotell lämnat in uppgifter varje månad om antal anlända gäster och övernattningar enligt hemland och syfte samt antal sålda rumsnätter. Beläggningen för den totala kapaciteten för hela Åland rörde sig mellan tolv och 86 procent. För den öppna kapaciteten var beläggningen procent. I juli var totalbeläggningen som högst och i december som lägst. I tabell 1 ingår också beläggningsgraden för totalkapaciteten skilt för anläggningarna i Mariehamn samt på landsbygden. Beläggningen på hotellen i Mariehamn var genomgående betydligt högre än för hotellen i landskommunerna. Under år 2014 anlände totalt drygt gäster till hotellen. Dessa gäster övernattade närmare nätter. Under juli var antalet anlända gäster och övernattningar som störst. Då anlände knappt gäster och antalet övernattningar var nästan I juli var andelen av årets övernattningar knappt 25 procent. I augusti var motsvarande andel knappt 16 procent. I genomsnitt stannade gästerna 1,7 nätter totalt. De finländska gästerna övernattade i genomsnitt 1,6 nätter och de svenska 1,7 medan gästerna från övriga länder i regel övernattade längre, i genomsnitt 1,9 nätter. Även 2013 stannade gästerna i genomsnitt 1,7 nätter, finländare i genomsnitt 1,6, svenskar 1,7 nätter, gästerna från övriga länder stannade i genomsnitt 1,9 nätter även Svenska gästerna var flest och hade mest gästnätter De svenska gästerna stod för knappt 47 procent av totala antalet anlända gäster samt för nästan 47 procent av övernattningarna under året. De finländska gästernas andel av anlända gäster var drygt 46 procent och närmare 45 procent av övernattningarna. Andelen anlända gäster från övriga länder var drygt sju procent och deras andel av övernattningarna var drygt åtta procent. Gästnätterna minskade på hotellen Totalt minskade antalet övernattningar på de åländska hotellen år 2014 med drygt fyra procent jämfört med De övernattande finländarna minskade med åtta procent och de svenska övernattningarna minskade med drygt en procent. Gäster från övriga länder minskade med knappt en procent jämfört med år

13 1. Beläggning 2014 Procent av rummen 2. Statistikens täckning 2014 Antal ÅSUB Statistik 2015:1 Hela Åland M:hamn Landskomm. Total Öppen Total Total kapacitet kapacitet kapacitet kapacitet Hela året 35,7 36,2 43,7 16,8 Januari 13,6 18,2 19,1 3,6 Februari 12,5 18,9 17,7 7,5 Mars 20,7 27,8 28,1 3,1 April 25,5 29,2 35,4 7,5 Maj 47,1 49,4 58,4 26,5 Juni 60,9 61,3 72,9 39,1 Juli 86,3 86,3 91,6 76,8 Augusti 65,1 66,9 74,9 47,2 September 40,3 42,1 50,6 21,7 Oktober 24,7 29,0 33,8 8,1 November 19,4 26,8 26,6 6,4 December 11,9 14,2 15,9 4,7 Antal anläggn. Procent av rummen Januari ,0 Februari ,0 Mars ,0 April ,0 Maj ,0 Juni ,0 Juli ,0 Augusti ,0 September ,0 Oktober ,0 November ,0 December ,0 3. Anlända gäster och övernattningar på hotellen enligt gästernas hemland 2014 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,7 Januari ,4 Februari ,0 Mars ,3 April ,6 Maj ,5 Juni ,8 Juli ,8 Augusti ,6 September ,5 Oktober ,5 November ,6 December ,5 13

14 4. Övernattningar enligt gästernas hemland 2014 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2013 i procent Andel av övernattningarna 2014 Förändring av övernattningarna jmf med 2013, % Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 44,9 46,9 8,1-4,4-8,0-1,3-0,9 Januari 100,0 48,8 45,8 5,4 15,9 8,3 29,4-6,9 Februari 100,0 39,3 53,5 7,2-19,3-28,5-14,7 14,6 Mars 100,0 37,6 58,8 3,5-8,7-20,8 2,3-21,2 April 100,0 45,2 51,5 3,3-6,4-16,8 8,0-32,4 Maj 100,0 51,0 43,0 6,0-12,5-10,4-12,6-26,7 Juni 100,0 53,1 38,6 8,3-5,3-9,4 5,6-20,1 Juli 100,0 42,8 49,3 8,0-1,3-0,5-0,5-9,6 Augusti 100,0 36,7 48,6 14,7-6,5-15,7-9,5 52,4 September 100,0 45,2 46,0 8,8 0,9 1,6-3,3 24,8 Oktober 100,0 47,6 48,4 4,0-3,4-12,4 18,1-50,7 November 100,0 47,6 45,7 6,6 7,4 12,0 3,8 1,8 December 100,0 45,1 47,9 7,0-0,3-1,1-4,9 58,8 ÅSUB Diagrammet på följande sida visar antalet övernattningar månadsvis under fördelade enligt gästernas hemland. Andelen tjänsteresor störst i februari Under år 2014 hade knappt 85 procent av de övernattande gästerna angett fritid som resans syfte medan 15 procent reste på grund av yrket. Under 2013 var siffrorna 84 respektive 16 procent. Fritid som resans syfte hade sin största andel av övernattningarna, 93 procent, i juli, medan andelen arbetsresor var som högst i februari då de stod för knappt 44 procent av övernattningarna. Av de finländska hotellgästerna hade knappt 81 procent angett fritid som resans syfte och närmare 19 procent yrke, medan motsvarande procent för svenskarna var drygt 89 procent respektive knappt elva procent. Också gästerna från övriga länder hade till övervägande del, knappt 81 procent, angett fritid som resans syfte, medan drygt 18 procent övernattade på tjänstens vägnar. I tabell 7, övernattningar per region, framgår att drygt 72 procent av övernattningarna 2014 ägde rum på anläggningarna i Mariehamn och nästan 28 procent på anläggningarna i landskommunerna. I juli hade hotellen i landskommunerna sin största andel av övernattningarna, närmare 39 procent medan Mariehamn hade sin högsta notering i oktober med drygt 87 procent. Högsäsongen Under högsäsongen, maj september, anlände knappt personer och de hade drygt övernattningar. Det utgör drygt 74 procent av totalantalet övernattningar under året för hotellen. Jämfört med 2013 minskade antalet övernattningar med närmare fem procent under högsäsongen. För finländarnas del var minskningen sju procent under högsäsongen jämfört med hela året då den genomsnittliga minskningen var åtta procent. Svenskarnas övernattningar minskade med närmare fyra procent under högsäsongen jämfört med drygt en procent under hela året i genomsnitt. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för ökade under högsäsongen, den ökningen var nästan tre procent medan det var en minskning om knappt en procent för hela året. 14

15 Figur 2. Övernattningar på hotell enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland och syften 2014 Andel i procent Hemland Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 84,9 15,0 0,2 Finland 100,0 80,9 18,9 0,2 Sverige 100,0 89,3 10,6 0,2 Övriga länder 100,0 80,9 18,4 0,6 6. Övernattnngar enligt resans syfte per månad 2014 Procent Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 84,9 15,0 0,2 Januari 100,0 69,1 30,6 0,3 Februari 100,0 56,0 43,6 0,4 Mars 100,0 80,7 19,0 0,2 April 100,0 80,8 19,0 0,2 Maj 100,0 82,8 16,9 0,3 Juni 100,0 90,4 9,4 0,2 Juli 100,0 93,1 6,9 0,1 Augusti 100,0 89,4 10,5 0,1 September 100,0 80,9 18,9 0,2 Oktober 100,0 75,1 24,8 0,0 November 100,0 67,5 32,4 0,1 December 100,0 66,9 30,8 2,4 15

16 7. Övernattningar per region och månad per månad 2014 Antal och procent Mariehamn Landsbygden Antal Procent Antal Procent Totalt , ,8 Ja nua ri , ,9 Februa ri , ,7 Ma rs , ,2 April , ,5 Ma j , ,2 Juni , ,1 Juli , ,5 Augus ti , ,2 September , ,6 Oktober , ,6 November , ,3 December , ,0 16

17 4. Gästhem och pensionat ÅSUB Statistik 2015:1 Under året samlade ÅSUB in statsitik från 18 gästhem och pensionat. Alla anläggningar som ingick i statistiken hade lämnat in uppgifter vilket innebär att täckningen blir total för hela året. Beläggningen var störst under högsäsongen maj september, procent. Både på den totala och på den öppna kapaciteten var beläggningen som störst i juli, runt 52 procent. Totalt under året anlände drygt gäster till gästhemmen och pensionaten. Dessa gäster övernattade drygt nätter. Under juli var antalet anlända gäster och övernattningar som störst. Då anlände drygt personer och antalet övernattningar var närmare På grund av att så få anläggningar hade öppet under lågsäsongen visas månadssiffror endast för högsäsongen i tabellerna. Gäster från övriga länder stannade längst Gästerna övernattade i genomsnitt två nätter, vilket är något kortare än i fjol. De stannade längst under månaderna mars, oktober, november och december ungefär 3,5 nätter i genomsnitt. Under övriga månader stannade gästerna i genomsnitt mellan 1,8 och 2,6 nätter. De finländska gästerna stannade i medeltal 2 nätter, de svenska lika länge, övriga länders gäster stannade 2,1 nätter. Under år 2013 övernattade finländarna 2,1 nätter, de svenska gästerna lika länge medan gästerna från övriga länder stannade i genomsnitt 1,7 nätter. Svenskar har störst andel av övernattningarna Av de anlända gästerna till de åländska gästhemmen och pensionaten var nästan 45 procent svenskar och finländare vardera, knappt nio procent kom från övriga länder. Svenskarnas och finländarnas andel av övernattningarna var även de nästan 47 procent vardera av totala antalet övernattningar. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för var närmare nio procent. Fler övernattade på gästhemmen Jämfört med 2013 ökade antalet finländska övernattningar med knappt en halv procent och de svenska ökade med drygt 17 procent. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för ökade med 54 procent under året jämfört med Noteras bör att förändringsprocenten för övernattningar kan bli stor om jämförelseantalet är litet. Totalt sett ökade antalet övernattningar år 2014 på de åländska gästhemmen/pensionaten med drygt elva procent jämfört med

18 Gästhem och pensionat 8. Beläggning 2014 Procent 9. Statistikens täckning 2014 För den totala För den öppna kapaciteten kapaciteten Januari.... Februari.... Mars.... April.... Maj 20,9 22,8 Juni 33,2 34,6 Juli 51,6 52,1 Augusti 34,9 36,3 September 11,7 12,9 Oktober.... November.... December.... Antal Procent av anläggningar rummen Januari ,0 Februari ,0 Mars ,0 April ,0 Maj ,0 Juni ,0 Juli ,0 Augusti ,0 September ,0 Oktober ,0 November ,0 December ,0 10. Anlända gäster och övernattningar på gästhemmen enligt gästernas hemland 2014 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,0 Januari Februari Mars April Maj ,8 Juni ,2 Juli ,9 Augusti ,9 September ,8 Oktober November December

19 11. Övernattningar enligt gästernas hemland 2014 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2013 i procent Andel av övernattningarna 2014 Förändring av övernattningarna jmf med 2013, % Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 44,5 46,7 8,8 11,3 0,4 17,3 54,0 Januari Februari Mars April Maj 100,0 58,2 36,0 5,8 42,5 74,3 3,9 171,1 Juni 100,0 58,3 34,6 7,2 1,7-8,2 12,3 75,5 Juli 100,0 45,4 44,8 9,8 4,8-0,5 9,5 10,6 Augusti 100,0 32,9 53,7 13,4 17,6 7,2 15,9 67,0 September 100,0 33,0 57,4 9,6-16,8-55,6 37,1 142,6 Oktober November December ÅSUB Diagrammet på sidan 20 visar antalet övernattningar månadsvis under högsäsongen år 2013 och 2014, fördelade enligt gästernas hemland. Eftersom totala antalet övernattningar för 2013 och 2014 är jämförbara siffror, visas båda åren i diagrammet. Under år 2014 hade drygt 95 procent av de övernattande gästerna angett fritid som resans syfte. Juli är den månad då flest gäster uppgett att de övernattat på grund av fritid. December är den månad där de som uppgett yrke som orsak var flest till antalet. Finländarna angav till drygt 94 procent fritid som resans syfte och de svenska gästerna till nästan 97 procent. Av övernattningarna som gästerna från övriga länder stod för var knappt 93 procent på fritiden. Knappt en halv procent av övernattningarna skedde på grund av annan orsak. I tabell 14, övernattningar per region, framgår att drygt 42 procent av övernattningarna år 2014 ägde rum på anläggningarna i Mariehamn och nästan 58 procent på landsbygden och i skärgården. Eftersom så få anläggningar hade öppet under januari april och oktober december visas inte uppgifterna dessa månader per region. Däremot ingår de i totalsiffrorna. Högsäsongen Under perioden maj september anlände nästan gäster till gästhemmen och pensionaten. De hade totalt knappt övernattningar, vilket utgjorde nästan 86 procent av totalantalet under hela året för pensionat och gästhem. Jämfört med 2013 ökade antalet övernattningar med drygt nio procent under högsäsongen. Finländarnas övernattningar ökade marginellt medan svenskarna ökade med drygt tretton procent. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för ökade med nästan 51 procent. 19

20 Gästhem och pensionat Figur 3. Övernattningar på gästhem/pensionat enligt gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland 2014 Andel i procent Totalt Hemland Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 95,1 4,5 0,3 Finland 100,0 94,1 5,7 0,2 Sverige 100,0 96,6 3,0 0,4 Övriga länder 100,0 92,6 6,8 0,6 20

21 13. Övernattningar enligt resans syfte per månad 2014 Procent Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 95,1 4,5 0,3 Januari 100,0 63,5 36,5 0,0 Februari 100,0 68,8 31,2 0,0 Mars 100,0 86,8 13,2 0,0 April 100,0 74,6 18,1 7,4 Maj 100,0 93,6 6,0 0,4 Juni 100,0 99,0 1,0 0,0 Juli 100,0 99,8 0,2 0,0 Augusti 100,0 98,4 1,6 0,0 September 100,0 90,2 9,8 0,0 Oktober 100,0 91,7 8,3 0,0 November 100,0 83,6 16,4 0,0 December 100,0 41,3 58,7 0,0 14. Övernattningar per region per månad 2014 Antal och procent Mariehamn Landsbygden o skärgården Antal Procent Antal Procent Totalt , ,7 Januari Februari Mars April Maj , ,2 Juni , ,7 Juli , ,1 Augusti , ,8 September , ,2 Oktober November December ÅSUB 21

22 5. Stugbyar För stugbyarnas del anges statistikens täckningsprocent som en andel av stugorna. ÅSUB samlar in statistik från stugbyar med fem eller fler stugor. I årets inkvarteringsstatistik ingår totalt 44 stugbyanläggningar med ungefär 510 stugor. En stugby har inte lämnat in uppgifter vilket gör att täckningsprocenten inte blir total. Under år 2014 övernattade drygt gäster totalt drygt nätter i de åländska stugbyarna med fem eller fler stugor. Juli var den månad då gästernas övernattningar var som störst, knappt 35 procent av de totala övernattningarna inföll i juli. Gäster från övriga länder stannar längst Gästerna stannade i genomsnitt 3,9 nätter i stuganläggningarna, vilket är samma som i fjol. De svenska gästerna övernattade i genomsnitt 3,9 nätter, de finländska 3,3 nätter. År 2013 övernattade de finländska gästerna 3,2 nätter och de svenska gästerna 4,2 nätter. Gästerna från övriga länder övernattade i likhet med tidigare år längre än de finländska och svenska gästerna. År 2014 stannade de i genomsnitt 4,8 nätter i åländska stugor, längre än 2013 då de stannade i genomsnitt 4,5 nätter. De finländska gästerna stod för knappt 31 procent av övernattningarna och de svenska gästerna för drygt 46 procent. Övernattningarna som gästerna från övriga länder stod för uppgick till drygt 23 procent av övernattningarna. Färre stugövernattningar totalt Totalt under året minskade övernattningarna med drygt tolv procent. De finländska gästernas övernattningar minskade med drygt tretton procent och de svenska gästernas med knappt tretton procent jämfört med Gästerna från övriga länder minskade med drygt nio procent under motsvarande period. Fritid resans huvudsakliga syfte Under år 2014 hade drygt 98 procent angett fritid som resans syfte och drygt en procent hade angett yrke. Av finländarna angav knappt 97 procent fritid som resans syfte, medan motsvarande siffra för svenska gäster var nästan 99 procent, och samma var det för övriga gästers övernattningar, drygt 99 procent. 22

23 Stugbyar 15. Beläggning 2014 Procent av stugorna För den totala kapaciteten För den öppna kapaciteten Januari.... Februari.... Mars.... April 11,8 13,8 Maj 25,6 25,9 Juni 34,5 34,8 Juli 58,5 58,7 Augusti 26,1 26,4 September 19,0 19,2 Oktober 9,0 12,3 November.... December Statistikens täckning 2014 Antal anläggningar Procent av stugorna Januari ,0 Februari ,0 Mars ,0 April 44 99,5 Maj 44 99,8 Juni 44 99,6 Juli 44 99,6 Augusti 44 99,6 September 44 99,7 Oktober ,0 November ,0 December ,0 17. Anlända gäster och övernattningar i stugbyarna enligt gästernas hemland 2014 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,9 Januari Februari Mars ,3 April ,8 Maj ,6 Juni ,9 Juli ,1 Augusti ,4 September ,1 Oktober ,4 November December

24 18. Övernattningar enligt gästernas hemland 2014 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2013 i procent Andel av övernattningarna 2014 Förändring av övernattningarna jmf med 2013, % Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 30,8 46,1 23,1-12,1-13,1-12,9-9,1 Januari Februari Mars 100,0 55,4 38,4 6,3-77,2-54,1-49,1-97,4 April 100,0 36,6 30,2 33,3 44,9 19,7 192,9 18,2 Maj 100,0 28,9 24,3 46,8-7,9-28,9-12,1 16,1 Juni 100,0 44,0 36,9 19,1 2,1 1,4-2,5 14,5 Juli 100,0 26,7 63,4 9,9-14,1-13,9-12,3-24,7 Augusti 100,0 23,4 48,7 27,9-26,2-24,4-30,8-18,2 September 100,0 33,2 35,6 31,2-4,0-1,7-2,3-8,0 Oktober 100,0 20,7 41,5 37,8-27,3-36,0-21,8-27,4 November December ÅSUB I tabell 21 har antalet övernattningar uppdelats i regionerna fasta Åland och skärgården. Under år 2014 stod stugbyarna på fasta Åland för drygt 83 procent av övernattningarna och stugbyarna i skärgården för knappt 17 procent. Eftersom så få stugbyar i skärgården lämnat uppgifter för januari februari samt för novemberdecember redovisas inte övernattningarna per region under dessa månader. Uppgifterna ingår dock i totalsummorna. Tabell 22 visar en mer detaljerad utredning om syftet fritid för stuggästerna. Vid insamlandet av uppgifter frågas efter kategorierna cykelsemester och sportfiske för att visa hur stor del av fritidsgästerna som cykelsemesterturisterna och sportfiskarna representerar. För syftet cykelsemester visas ingen skild tabell eftersom de gäster som har uppgetts ha cykelsemester som syfte var väldigt litet. Troligen är det betydligt fler som kommer till Åland på cykelsemester än vad siffrorna visar. En orsak till osäkerheten kan vara att det är svårt för innehavarna av stugbyar att notera vilka gäster som är på cykelsemester. Fler sportfiskare Antalet gäster som uppgivit att de kommit för fiskets skull har ökat med nästan fem procent jämfört med fjolåret. Sportfiskesäsongen har under år 2014 i huvudsak pågått från april till oktober med en topp i maj. Tabell 22 visar att antalet stugövernattningar med sportfiske som syfte under säsongen uppgick till knappt , det vill säga drygt 19 procent av totalantalet övernattningar med fritid som syfte. Även i år kom största antalet sportfiskare i maj. Sportfiskare från övriga länder stod, liksom tidigare år, för majoriteten av övernattningarna i denna kategori, drygt 63 procent, medan drygt 19 procent kom från Finland och knappt 18 procent från Sverige. Sportfiskarna från övriga länder dominerar även i år de flesta månader. Sportfiskarna från övriga länder kommer bland annat från Ryssland, Lettland, Polen, Tjeckien och Österrike. Högsäsongen Under högsäsongen rörde sig beläggningen mellan procent. Både på den totala kapaciteten och på den öppna kapaciteten var beläggningen som störst i juli, 59 procent. Under högsäsongen anlände drygt gäster till stugbyarna. De hade totalt närmare övernattningar, vilket utgjorde drygt 92 procent av det 24

25 totala antalet övernattningar under ÅSUB Statistik 2015:1 Jämfört med 2013 minskade antalet övernattningar med nästan tolv procent under högsäsongen. Finländarnas övernattningar minskade med nästan 13 procent, svenskarnas med drygt 14 procent och gäster från övriga länder visar en minskning om knappt fem procent. 19. Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland 2014 Andel i procent Hemland Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 98,3 1,4 0,3 Finland 100,0 96,7 2,7 0,7 Sverige 100,0 98,9 0,9 0,3 Övriga länder 100,0 99,3 0,7-20. Övernattningar enligt resans syfte per månad 2014, procent På yrkets Totalt Fritid vägnar Annat Totalt 100,0 98,3 1,4 0,3 Januari 100,0 42,9 57,1 - Februari 100,0 81,4 18,6 - Mars 100,0 60,7 39,3 - April 100,0 99,5 0,5 - Maj 100,0 97,3 2,7 - Juni 100,0 98,3 1,2 0,5 Juli 100,0 99,1 0,4 0,5 Augusti 100,0 98,8 0,8 0,3 September 100,0 97,9 2,1 - Oktober 100,0 99,8 0,2 - November 100,0 97,9 2,1 - December 100,0 99,1 0,9-21. Övernattningar per region månad 2014, procent Fasta Åland Skärgården Antal Procent Antal Procent Totalt , ,7 Januari Februari Mars April , ,1 Maj , ,5 Juni , ,5 Juli , ,6 Augusti , ,9 September , ,2 Oktober , ,4 November December

26 22. Övernattande gäster med sportfiske som resans syfte 2014 Antal övernattningar samt fördelning enligt land i procent Sportfiske Andel sportfiske Fritid totalt totalt av fritid totalt Sportfiskarnas fördelning enligt land i procent Antal Antal Procent Totalt Finland Sverige Övriga Totalt ,1 100,0 19,1 17,6 63,3 April ,8 100,0 22,3 21,3 56,4 Maj ,3 100,0 17,5 16,6 66,0 Juni ,8 100,0 30,4 5,8 63,8 Juli ,3 100,0 36,3 22,5 41,2 Augusti ,3 100,0 9,6 11,9 78,6 September ,0 100,0 19,7 21,8 58,4 Oktober ,5 100,0 13,4 34,3 52,3 November ,7 100,0 23,0 14,9 62,1 December ,5 100,0 100,0 0,0 0,0 ÅSUB 26

27 6. Campingplatser Under året har 14 campinganläggningar ingått i statistiken. En campinganläggning har inte lämnat in siffror vilket gör att täckningsprocenten inte blir total. Campingsäsongen omfattar i stort sett fem månader, men en del anläggningar har också haft gäster övriga månader under året. Uppgifterna för januari april ingår i maj månads siffror och uppgifter för oktober december ingår i september månads siffror. Av campingplatserna har 13 anläggningar övernattningsstugor. Beläggningen i dessa stugor framgår av tabell 23. Beläggningen var högst i juli då den var knappt 54 procent. Flest gästnätter i juli Antalet anlända gäster uppgick till drygt personer och antalet övernattningar till drygt Över hälften av alla övernattningar skedde i juli. I genomsnitt övernattade gästerna 2,3 nätter. Flest övernattningar per anländ gäst, 2,8 nätter, hade gästerna från Sverige. De finländska gästerna hade 1,7 övernattningar per anländ gäst och gästerna från övriga länder två nätter. År 2013 övernattade gästerna i genomsnitt 2,5 nätter, de svenska gästerna övernattade 3,1 nätter, gästerna från övriga länder 2,1 nätter medan de finländska gästerna hade 1,8 övernattningar. Också i år hade de svenska gästerna flest övernattningar Av gästerna kom 38 procent från Finland och de stod för drygt 28 procent av övernattningarna. De svenska camparna utgjorde knappt 44 procent av de anlända gästerna och stod för drygt 55 procent av övernattningarna. Gästerna från övriga länder utgjorde drygt 18 procent av de anlända gästerna och närmare 17 procent av övernattningarna. Jämfört med 2013 minskade övernattningarna på de åländska campingplatserna med närmare sex procent. De finländska övernattningarna ökade med drygt en procent medan de svenska minskade med drygt nio procent. De gäster som kommer från övriga länder minskade med drygt fyra procent. 23. Beläggning 2014 Campingplatsernas stugor Total kapacitet, Öppen kapaprocent citet, procent Maj 7,9 8,3 Juni 38,7 39,3 Juli 53,6 53,6 Augusti 29,3 29,8 September 4,1 4,5 27

28 24. Statistikens täckning Antal Procent av anläggningar campingplatserna Maj o tidigare 13 92,9 Juni 13 92,9 Juli 13 92,9 Augusti 13 92,9 Sept o senare 13 92,9 25. Anlända gäster och övernattningar på campingarna enligt gästernas hemland 2014 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,3 0 Maj o tidigare ,3 Juni ,1 Juli ,4 Augusti ,0 Sept o senare ,5 26. Övernattningar enligt gästernas hemland Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2013 i procent Andel av övernattningarna 2014 Förändring av övernattningarna jmf med 2013, % Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 28,4 55,1 16,5-5,6 1,4-9,2-4,2 Maj o tidigare 100,0 19,6 72,1 8,3-10,6 20,9-14,2-19,9 Juni 100,0 33,3 51,4 15,4-10,7-14,8-8,2-2,5 Juli 100,0 29,9 57,4 12,7-0,1 7,4 1,6-19,5 Augusti 100,0 23,4 44,8 31,8-0,6 19,6-19,5 25,3 Sept o senare 100,0 14,6 79,0 6,5-119,0-62,5-55,2 58,4 Diagrammet på nästa sida åskådliggör juli månads dominans inom campingen, då drygt 58 procent av alla övernattningar på de åländska campingplatserna år 2014 ägde rum. 28

29 Figur 4. Övernattningar på campingplatser enligt gästernas hemland Flest övernattningar i husbilar och husvagnar Merparten av övernattningarna skedde i husvagnar och husbilar, 46 procent, medan tält stod för närmare 30 procent. På campingplatserna nyttjade drygt 24 procent av gästerna stugor för övernattningar. De finländska gästerna övernattade till största delen i tält medan de svenska gästerna föredrog övernattning i husvagn eller husbil. Även för gäster från övriga länder var övernattning i tält den vanligaste övernattningsformen. I tabell 29 redovisas uppgifter skilt för Eckerö och övriga Åland. Denna indelning motiveras av att Eckerö har en så stark ställning inom campingen. Campinganläggningarna i Eckerö hade nästan 43 procent av totala antalet övernattningar under år Eftersom så få campingplatser hade gäster januari till maj ingår dessa uppgifter i maj statistiken och från september och senare ingår uppgifterna i augusti månads statistik. I tabell 30 framgår utvecklingen över en längre period. Antalet övernattningar redovisas från och med 1986 totalt och för Norden samt Tyskland. Campingövernattningarna är jämförbara med varandra för alla år förutom 2003 och 2014 då en anläggning inte lämnade in statistik. Av de 29 år som finns med i tabellen är 1999 fortfarande det bästa året om man ser till volymen. År 2009 var ett bottenår gällande campingövernattningarna och nu 2014, ser vi efter ökningen i fjol, en nedgång i antalet gästnätter på campinganläggningarna. 27. Övernattningar enligt inkvarteringsform och gästernas hemland 2014 Andel i procent Hemland Totalt Tält Husvagn Stugor Totalt 100,0 29,6 46,0 24,4 Finland 100,0 39,2 28,5 32,2 Sverige 100,0 20,5 56,3 23,2 Övriga länder 100,0 43,4 41,6 15,0 29

30 28. Övernattningar enligt inkvarteringsform 2014, procent Hus- Totalt Tält vagn Stugor Totalt 100,0 29,6 46,0 24,4 Maj och tidigare 100,0 2,3 56,9 40,7 Juni 100,0 18,0 50,6 31,4 Juli 100,0 34,7 45,2 20,1 Augusti 100,0 32,5 38,6 28,9 Sept och senare 100,0 3,4 76,1 20,4 29. Övernattningar per region och månad 2014 Eckerö Övriga Åland Antal Procent Antal Procent Totalt , ,3 Maj och tidigare , ,3 Juni , ,7 Juli , ,8 Augusti , ,7 och senare 30. Antal övernattningar enligt hemland År Totalt Finland Sverige Norge Danmark Tyskland Övriga Fotnot: Danmark ingår i gruppen Övriga Ej jämförbara uppgifter för 2003 och 2014 eftersom uppgifter från en anläggning saknas. ÅSUB 30

31 7. Gästernas hemland ÅSUB Statistik 2015:1 I tabell 31 finns uppgifter om antal anlända gäster och antal övernattningar fördelade enligt gästernas hemland. Gäster från 80 olika länder övernattade på Åland år 2014, men i tabellen redovisas bara de länder som har flest övernattningar. De länder som det kom ett fåtal gäster från, bara en enda gäst i flera fall, har slagits samman till större kategorier såsom övriga Europa, Latinamerika etc. Under år 2014 övernattade drygt gäster totalt drygt nätter i de fyra olika inkvarteringstyperna. Den största gruppen anlända var svenskar. De utgjorde nästan 46 procent av alla anlända gäster och stod för drygt 48 procent av övernattningarna, lite flera gäster men färre nätter än Finländarna utgjorde knappt 44 procent av alla anlända gäster år 2014 och stod drygt 38 procent av övernattningarna. Även gäster från Åland förekommer i de olika anläggningstyperna. De stod för drygt 500 övernattningar sammanlagt. Av de övriga nordiska länderna hade Norge den största andelen av de totala övernattningarna. Närmare norska gäster hade lite mer än övernattningar, vilket innebar knappt en procent av de totala övernattningarna. Jämfört med 2013 minskade de norska övernattningarna med runt 300 övernattningar vilket innebär en minskning om drygt åtta procent sen i fjol. Från Danmark kom drygt gäster och de övernattade drygt nätter, vilket är nästan 400 fler än året innan. Av de europeiska (icke nordiska) gästerna utgjorde tyskarnas och ryssarnas övernattningar merparten. År 2014 anlände drygt tyskar och de övernattade drygt nätter vilket är drygt 300 färre övernattningar jämfört med Tyskland behåller sin placering som tredje största land när det gäller övernattningar dock långt bakom Sverige och Finland. De drygt anlända ryska gästerna hade knappt övernattningar, vilket innebär 1,6 procent av alla övernattningar på de olika anläggningstyperna. Jämfört med 2013 minskade övernattningarna med drygt 700 övernattningar eller tio procent. Av andra europeiska länder hade gästerna från Estland och Lettland flest övernattningar. Av dessa visar Estland en ökning, närmare 200 övernattningar fler jämfört med 2013 eller drygt två procent. Övernattningar av gäster från Lettland visar en minskning om närmare övernattningar jämfört med Utanför Europa utgjorde amerikanerna den största gruppen gäster, närmare 900 övernattningar, vilket innebär 0,2 procent av alla övernattningar. De utomeuropeiska ländernas andel av totalantalet övernattningar var en halv procent. 31

32 31. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2014 Antal och procent Land Anlända Övernattningar gäster Totalt Hotell Pensionat/gästhem Stugbyar Campingplatser Per anländ Procent Pro- Pro- Pro- Antal gäst Antal Procent Antal cent Antal cent Antal cent Totalt ,0 2, , , , ,0 Åland ,1 1,6 57 0,0 14 0, ,4 86 0,1 Finland ,4 1, , , , ,3 Sverige ,3 2, , , , ,1 Norge ,9 2, , , , ,1 Danmark ,6 1, , , , ,9 Färöarna ,0 1,7 27 0, , Grönland 4 5 0,0 1,3 5 0, Island ,1 3, ,1 15 0,0 66 0,1 5 0,0 Norden totalt ,4 2, , , , ,4 Tyskland ,1 3, , , , ,8 Nederländerna ,3 2, ,2 70 0, , ,9 Belgien ,1 2,2 83 0,0 13 0,0 93 0, ,1 Österrike ,3 4, ,1 69 0, , ,2 Schweiz ,4 2, , , , ,5 Frankrike ,3 2, , , , ,6 Storbritannien ,3 2, , , , ,3 Irland ,0 3,0 25 0,0 33 0, ,0 Spanien ,1 1, ,1 87 0,2 11 0, ,2 Portugal ,0 2,0 6 0, ,0 - - Italien ,2 2, ,2 70 0, , ,2 Estland ,6 2, , , , ,9 Lettland ,1 4, ,1 8 0, , ,2 Litauen ,6 3, ,1 45 0, , ,5 Polen ,4 4, ,1 60 0, , ,3 Tjeckien ,5 6,1 35 0,0 8 0, ,2 35 0,0 Slovakien ,0 2,2 5 0,0 30 0,1 24 0,0 8,0 0,0 Ungern ,0 2, ,1 8 0, ,0 Grekland ,0 2,4 38 0,0 2 0, Ryssland ,6 1, , , , ,5 Övr Europa ,1 2, ,1 33 0, ,1 Europa utom Norden ,0 2, , , , ,4 USA ,2 2, , , ,2 50 0,1 Kanada ,0 1,7 64 0,0 21 0,0 3 0,0 12 0,0 Latinamerika ,0 1,8 40 0,0 2 0,0-0, ,0 Afrika ,0 1,4 8 0,0 0,0 5 0,0 0, ,0 Japan ,0 1,6 52 0,0 17 0,0 11 0, Kina ,1 2, , ,4 1 0,0 - - Indien ,0 1,9 17 0, ,0 Övriga Asien ,1 2, ,1 38 0, ,1 50 0,1 Australien ,0 2, ,1 5 0,0 32 0,0 34 0,0 Nya Zeeland ,0 2,3 18 0, Utomeuropeiska länder ,5 2, , , , ,2 Ej specificerade ,1 3, ,2 6 0, ,1 4 0,0 ÅSUB 32

33 8. Gästhamnar Under året samlade ÅSUB in statistik från 21 gästhamnar där avgift erlagts. Av dessa fanns tolv gästhamnar i skärgården med 506 båtplatser och nio hamnar på fasta Åland med 776 platser. Totalt hade de 21 gästhamnarna alltså båtplatser. Statistiken redovisas i båtnätter eftersom avgifterna betalas per båt och natt. Gästhamnsägarna uppmanas också att ange det ungefärliga antalet gäster per båt så att totala antalet besökare kan räknas ut. Även uppgifterna om hemland är delvis uppskattade siffror. Juli månad högsäsong för båtturister Antalet båtnätter 2014 var nästan , varav drygt noterades i skärgårdshamnarna och drygt i de faståländska hamnarna. Småbåtssäsongen är i hög grad koncentrerad till juli månad. Av övernattningarna ägde nästan 74 procent rum i juli. I juni och tidigare noterades nästan närmare 14 procent och i augusti och senare drygt tolv procent av övernattningarna. I juni utnyttjades drygt tio procent och i augusti nästan nio procent av den totala kapaciteten räknat i antal båtplatser. I juli var i genomsnitt drygt 55 procent av båtplatserna uthyrda. Kapacitetsutnyttjandet kan naturligtvis ha varit betydligt större under enskilda dygn. Färre båtnätter Totala antalet båtnätter minskade med knappt en procent jämfört med året innan. Båtnätterna ökade med drygt två procent i skärgården medan de minskade med drygt två procent på fasta Åland. Under 2013 minskade antalet båtnätter med drygt sex procent jämfört med Flest finländare även i år Medeltalet av antalet personer per gästande båt uppskattades under året till 3,2 personer, vilket är samma som Antalet personer som övernattat i småbåtshamnar med betalning kan på basen av dessa siffror uppskattas till närmare De finländska besökarna stod för 67 procent av båtnätterna och de svenska besökarna för lite mer än 25 procent. Av de övriga gästernas båtnätter utgjorde tyskarna närmare fem procent och de norska och danska gästerna ungefär en procent vardera. Även besökare från övriga Europa noterades. 33

34 32. Hamnkapacitet Antal hamnar Antal med betalning båtplatser Totalt Skärgården Fasta Åland Båtnätter 2014 Totalt Fasta Åland Skärgården Månad Antal Procent Antal Procent Antal Procent Totalt , , ,0 Juni o tidigare , , ,5 Juli , , ,0 Augusti och senare , , ,5 34. Jämförelse av båtnätter Andel båtnätter Förändring i procent Totalt 100,0 100,0 100,0-6,2-0,8 Skärgården 31,0 30,8 31,7-6,8 2,3 Fasta Åland 69,0 69,2 68,3-6,0-2,1 ÅSUB 34

35 9. Inresande till Åland ÅSUB Statistik 2015:1 Under 2014 uppgick antalet inresande till Åland till närmare 2,1 miljoner personer, vilket innebär en marginell minskning jämfört med Även dagsresenärer inkluderas i den siffran. Flera rederier har också trafikerat hamnar utanför Sverige och Finland. Färre inresande Jämfört med 2013 minskade inresandet maginellt med knappt personer. De finländska resenärerna minskade med närmare två procent medan de svenska ökade en aning. Kryssningsresenärerna minskade med drygt personer eller drygt en procent. De minskade under alla månader utom maj, juni, augusti och december då de visar en ökning. Övriga inresande från Sverige ökade med drygt personer eller knappt två procent. De övriga inresande ökade alla månader utom under mars, juni och september. Från Finland minskade inresandet med nästan personer eller närmare två procent. Landskapets skärgårdsfärjor hade drygt 900 färre inresande eller två procent. Minskningen skedde under mars, maj, juli, augusti och oktober. Övriga inresande från Finland minskade med drygt personer. Där skedde en ökning under januari, juli, augusti och oktober-december övriga månader skedde en minskning. Inresande från övriga länder uppgick till närmare personer under år 2014, en ökning med nästan sex procent jämfört med

36 35. Inresande till Åland Sverige Totalt ÅSUB Statistik 2015:1 Kryssningsfartyg Övriga Förändring Antal Procent Totalt ,2 Januari ,2 Februari ,0 Mars ,5 April ,2 Maj ,1 Juni ,8 Juli ,3 Augusti ,4 September ,2 Oktober ,1 November ,4 December ,3 Finland Totalt Skärgårdsfärjor Övriga Förändring Antal Procent Totalt ,8 Januari ,4 Februari ,1 Mars ,6 April ,2 Maj ,5 Juni ,5 Juli ,0 Augusti ,0 September ,1 Oktober ,7 November ,5 December ,9 Sverige, Finland och övriga länder Förändring Antal Procent Totalt ,1 Januari ,1 Februari ,8 Mars ,4 April ,6 Maj ,6 Juni ,3 Juli ,0 Augusti ,4 September ,1 Oktober ,8 November ,1 December ,2 ÅSUB 36

37 De senaste statistikrapporterna från ÅSUB 2011:1 Turiststatistik :2 Löner inom den privata sektorn :3 Avfallsstatistik :4 Löner för offentligt anställda på Åland :5 Befolkningen :6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :7 Lagtings- och kommunalvalet :1 Turiststatistik :2 Valdeltagandet :3 Ålands externa varu- och tjänstehandel :4 Befolkningen :5 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :1 Ålandsprovet 2012 En mätning av de åländska sjätteklassisternas matematikkunskaper 2013:2 Turiststatistik :3 Löner för offentligt anställda på Åland :4 Löner inom den privata sektorn :5 Avfallsstatistik :6 Befolkningen 2013:7 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :1 Turiststatistik :2 Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn åren :3 Befolkningen :4 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2013

38