Turiststatistik 2009

Transkript

1 Turiststatistik 2009 Statistik 2010:1

2 Turiststatistik I statistikserien Turism publiceras statistik månatligen över hotellinkvartering och inresande till Åland samt årlig statistik över gästhamnarna. Övrig turiststatistik som publiceras är den årliga inkvarteringsstatistiken på gästhem/pensionat, stugbyar och campingplatser. Denna publikation innehåller den slutliga årsstatistiken för inkvarteringen på Åland Uppgifter om antal anlända gäster och övernattningar, gästernas hemland, resans syfte m.m. presenteras för hotell, gästhem och pensionat, stugbyar samt campingplatser. Dessutom ingår den tidigare publicerade gästhamnsstatistiken samt årssammandraget över inresande till Åland för För upplysningar: Christina Lindström Tel ISSN

3 Förord Denna rapport innehåller de slutliga uppgifterna för turiststatistiken år I rapporten ingår även statistik över gästhamnarna och inresandet till Åland. När det gäller hotellstatistiken kan siffrorna i denna rapport i vissa fall avvika från de uppgifter som har publicerats i tidigare statistikmeddelanden. Detta beror på att kompletterande uppgifter har kommit in efter att dessa statistikmeddelanden har utkommit. Biträdande statistiker Christina Lindström har ansvarat för det statistiska underlaget och sammanställningen av rapporten. ÅSUB tar gärna emot synpunkter på inkvarteringsstatistiken och lämnar ytterligare information om så önskas. Mariehamn i mars 2010 Bjarne Lindström Direktör

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av statistiken Hotell Gästhem och pensionat Stugbyar Campingplatser Gästernas hemland Gästhamnar Inresande till Åland Tabeller Hotell 1. Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland och resans syfte Övernattningar enligt resans syfte per månad Övernattningar per region och månad Gästhem och pensionat 8. Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte per månad Övernattningar per region och och månad Stugbyar 15. Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland

6 19. Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland Övernattningar enligt resans syfte per månad 2009, procent Övernattningar per region och månad Övernattande gäster med sportfiske som resans syfte Campingplatser 23. Beläggning Statistikens täckning Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt gästernas hemland Övernattningar enligt inkvarteringsform och gästernas hemland Övernattningar enligt inkvarteringsform 2009, procent Övernattningar per region och månad Antal övernattningar enligt hemland Gästernas hemland 31. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland Gästhamnar 32. Hamnkapacitet Båtnätter Jämförelse av båtnätter Inresande 35. Inresande till Åland Diagram Figur 1. Förändring av övernattningar 2009 enligt gästernas hemland jämfört med 2008 förutom finländska och svenska gästers övernattningar Figur 2: Övernattningar på hotell enligt gästernas hemland Figur 3: Övernattningar på gästhem/pensionat enligt gästernas hemland Figur 4: Övernattningar på campingplatser enligt gästernas hemland

7 1. Sammanfattning Övernattningarna på inkvarteringsanläggningarna minskade under år 2009 med närmare tio procent jämfört med Båtnätterna i gästhamnarna ökade under samma period med närmare tre procent. Även de inresande till Åland ökade med nästan tre procent totalt sett. Minskning av övernattningarna Under år 2009 anlände närmare gäster till de inkvarteringsanläggningar som denna rapport omfattar. Dessa gästers totala övernattningar var drygt stycken. Jämfört med 2008 har en minskning om nästan tio procent av de totala övernattningarna skett. Minskningen har skett inom alla anläggningstyper utom på hotellen, där det noteras en ökning med närmare två procent. Största minskningen hade campinganläggningarna, där minskningen var drygt 28 procent. Stugbyarna minskade med närmare tretton procent och gästhem/pensionat med sju procent. År 2008 ökade övernattningarna på alla anläggningstyper utom i stugbyarna. Nedanstående tabell visar jämförelsen av övernattningar 2009 med 2008 på de olika anläggningstyperna enligt gästernas hemland i procent. Totalt Finland Sverige Övriga Totalt -9,9-11,6-15,5 12,9 Hotell 1,5-7,2-1,2 77,8 Gästhem och pensionat -7,0-18,4-6,7 40,7 Stugbyar -12,5-15,2-12,6-7,9 Camping -28,1-13,9-41,7-2,5 Mest svenska övernattningar i stugbyarna och finländska på hotellen Drygt gäster anlände från Sverige och sammantaget hade de nästan övernattningar. Totalt sett hade svenskarna den största andelen av övernattningarna, nästan 43 procent, på de åländska anläggningarna Från Finland anlände totalt drygt gäster och de stod för närmare övernattningar. Därmed blev deras andel knappt 40 procent av alla övernattningar. Britter, här ingår också de som kommer från utomeuropeiska områden, och tyskar står år 2009 för den tredje högsta andelen av de totala övernattningarna, drygt tre procent vardera. Av totalantalet svenska övernattningar, som ingår i denna statistik, har de flesta övernattningarna skett på hotellen. Även finländarna övernattar till största delen på hotell liksom de norska och danska gästerna. Också de brittiska gästernas övernattningar skedde till största delen på hotell medan de tyska gästerna övernattade mest i stugbyar under I genomsnitt stannade gästerna 2,1 nätter. Finländarna stannade 1,9 nätter medan 1

8 svenskarna övernattade 2,1 nätter. Gäster från övriga länder stannade i genomsnitt 3,1 nätter. Stugbyarna lockade gästerna att övernatta längst, 3,7 nätter i genomsnitt, medan hotellen hade den kortaste övernattningstiden, 1,7 nätter. Finländska och svenska övernattningar minskade på alla anläggningstyper De finländska och de svenska övernattningarna minskade på alla anläggningstyper medan övernattningarna för gäster från övriga länder ökade på hotell och gästhem/pensionat jämfört med Totalt minskade övernattningarna från Finland med närmare 12 procent och de svenska med närmare 16 procent. Övernattningar av gäster från övriga länder ökade totalt sett med nästan 13 procent Mest minskade de finländska gästerna på gästhemmen och de svenska på campingplatserna, övernattningarna som gästerna från övriga länder stod för ökade mest på hotellen och gästhemmen jämfört med Största minskningen stod de svenska och finska övernattningarna för. När det gäller gäster från övriga länder har förmodligen Ö-spelen påverkat statistiken under året. Nedanstående bild visar den största förändringen av övernattningarna 2009 jämfört med 2008, enligt gästernas hemland, förutom finländska och svenska gästers övernattningar. Förändringen är uträknad på anläggningar som har lämnat uppgifter för båda åren. Figur 1. Förändring av övernattningar 2009 enligt gästernas hemland jämfört med 2008 förutom finländska och svenska gästers övernattningar. Antal Norge Danmark Tyskland Storbritannien Nederländerna Österrike Estland Lettland Litauen Ryssland Polen 2

9 Antalet båtnätter ökade i gästhamnarna 2009 Under 2009 noterades båtnätter, vilket är en ökning med närmare tre procent jämfört med Mellan minskade båtnätterna med närmare tre procent. Ökningen noterades både på fasta Åland och i skärgården jämfört med I juli, som har den största andelen övernattningar, noterades en ökning av båtnätterna om närmare sju procent jämfört med Den största andelen besökare stod de finländska gästerna för, nästan 64 procent av båtnätterna var finländska och 30 procent svenska. Jämfört med 2008 minskade de finländska båtnätterna med drygt fyra procent medan de svenska båtnätterna ökade med nästan 21 procent. Kryssningsresenärerna ökade Inresande till Åland uppgick 2009 till nästan 2,3 miljoner personer vilket är den högsta inresandesiffran som noterats sedan 1958, då statistiken började, och andra gången som 2,2 miljoners gränsen överskrids. Kryssningsresenärerna ökade under 2009 med knappt en procent jämfört med För övriga inresande har en ökning skett från Sverige och en minskning från Finland. Nedanstående tabell visar antal inresande, förändring och andel av inresande Förändring Andel av periodens Antal Procent inresande Sammanlagt ,7 100,0 Från Sverige Totalt ,0 85,1 Kryssningsresenärer ,8 43,6 Övriga ,6 41,4 Från Finland Totalt ,4 14,6 Landskapets färjor ,3 2,6 Övriga ,7 12,0 Från övriga länder ,6 0,4 3

10 2. Beskrivning av statistiken Inkvarteringsanläggningarna är indelade i fyra grupper: hotell, gästhem och pensionat, stugbyar samt campingplatser. ÅSUB begär in uppgifter månatligen från alla hotell och campingplatser. För stugbyarna och gästhemmen/pensionaten begärs uppgifter från endast de anläggningar som har minst fem rum eller stugor. Uppgifter redovisas separat för de olika anläggningstyperna, men även gemensamma tabeller ingår. Syftet med denna statistikrapport är att ge en samlad bild över hotellens och campingplatsernas inkvarteringsstatistik samt för de gästhem/pensionat och stugbyar som har fler än fyra rum/stugor. I inkvarteringsstatistiken ingår uppgifter om statistikens täckning, beläggning samt antal anlända gäster och antal övernattningar per månad och enligt gästernas hemland. Dessutom redovisas för övernattningens syfte samt för campingplatsernas del uppgifter om inkvarteringsform. En jämförelse med 2008 görs också och den är uträknad på basen av siffror för anläggningar som har sänt in uppgifter för både 2008 och 2009 samt siffror för anläggningar som har upphört eller tillkommit. Förändringar i antalet övernattningar som beror på att en anläggning har skickat in uppgifter det ena året men inte det andra har således eliminerats. För campingplatsernas del finns det också äldre uppgifter. Siffrorna som presenteras är slutliga uppgifter. Statistiken över gästhamnarna omfattar 19 besökshamnar där betalning har uppburits. Eftersom avgifterna betalas per båt och natt räknas besöken i hamnarna i båtnätter. Uppgifterna om hemland och antal besökare är delvis uppskattade. Inresande till Åland omfattar alla personer som stiger i land från passagerarfärjorna, landskapets skärgårdsfärjor och flygen. Dessutom ingår passagerarna på alla kryssningsfartyg som anländer till Åland. Statistik över inresande och inkvartering publiceras också på ÅSUBs hemsida, Definitioner Med statistikens täckning förstås dels antalet anläggningar som ingår i statistiken, dels hur stor procentuell andel av det totala antalet rum/stugor som ingår i statistiken. Det är viktigt att skillnaderna i täckning beaktas när man jämför gästnätterna på de olika anläggningstyperna. Beläggningen räknas ut i procent på andelen rum som har varit i bruk av totala antalet rum. Beläggningen för den totala kapaciteten räknas ut så att antalet rum/stugor, som har varit i bruk på de anläggningar som har redovisat uppgifter för månaden, divideras med totala antalet rum/stugor på de anläggningar som har redovisat 4

11 uppgifter samt på de anläggningar som har varit stängda under månaden. Rum/stugor eller anläggningar som är stängda på grund av ombyggnad eller används för privat bruk är inte medräknade. Beläggningen för den öppna kapaciteten räknas ut så att antalet rum/stugor som har varit i bruk på de anläggningar som har redovisat uppgifter, divideras med totala antalet rum/stugor på dessa anläggningar, dock så att de dagar under månaden som en anläggning har haft stängt räknas bort från kapaciteten. Som anlända gäster räknas de som kommit för att övernatta, inte gäster som bara stannar över dagen. Barn räknas med även om de får övernatta gratis. Personer som är stadigvarande bosatta räknas inte som gäster. Både de anlända gästerna och deras övernattningar fördelas på hemland enligt det land där de bor och inte enligt medborgarskap. Övernattningar enligt resans syfte redovisas för de gäster där syftet är angivet. Antalet övernattningar redovisas också enligt region. Indelningen i regioner är olika för de skilda anläggningstyperna beroende på anläggningarnas lokalisering. Symboler och beteckningar I de fall tabellvärdena är ersatta av två punkter, innebär det att det finns för få anläggningar i kategorin för att siffrorna skall visas eller att siffrorna är för osäkra för att kunna anges. Uppgifterna redovisas endast om minst tre anläggningar ingår i kategorin. Exakt 0 enheter visas med ett streck (-). Landskommuner = alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = alla kommuner på fasta Åland, utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö 5

12 3. Hotell Under år 2009 har samtliga 17 hotell lämnat in uppgifter varje månad om antal anlända gäster och övernattningar enligt hemland och syfte samt antal sålda rumsnätter. Beläggningen för den totala kapaciteten för hela Åland rörde sig mellan 10 och 83 procent. För den öppna kapaciteten var beläggningen något högre, procent. I juli var totalbeläggningen som högst och i december som lägst. I tabell 1 ingår också beläggningsgraden för totalkapaciteten skilt för anläggningarna i Mariehamn samt på landsbygden. Beläggningen på hotellen i Mariehamn var genomgående betydligt högre än för hotellen i landskommunerna. Under år 2009 anlände totalt drygt gäster till hotellen. Dessa gäster övernattade knappt nätter. Under juli var antalet anlända gäster och övernattningar som störst. Då anlände drygt gäster och antalet övernattningar var nästan Andelen av årets övernattningar var således 23 procent. I augusti var motsvarande andel drygt 16 procent. I genomsnitt stannade gästerna 1,7 nätter totalt. De finländska gästerna övernattade i genomsnitt 1,6 nätter och de svenska 1,5 medan gästerna från övriga länder i regel övernattade längre, i genomsnitt 2,9 nätter. Under 2008 stannade gästerna i genomsnitt 1,6 nätter, de finska och svenska gästerna lika länge som 2009 medan gästerna från övriga länder stannade i genomsnitt två nätter Finländska gästerna hade största andelen av anlända och flest övernattningar De finländska gästerna stod för knappt 50 procent av totala antalet anlända gäster samt för drygt 48 procent av övernattningarna under året. De svenska gästernas andel av anlända gäster var nästan 43 procent och knappt 40 procent av övernattningarna. Andelen anlända gäster från övriga länder var drygt sju procent och deras andel av övernattningarna var nästan 13 procent. Övernattningarna ökade på hotellen Totalt ökade antalet övernattningar på de åländska hotellen år 2009 med 1,5 procent jämfört med De övernattande finländarna minskade drygt sju procent och svenskarna med drygt en procent. Gäster från övriga länder ökade dock med nästan 78 procent jämfört med

13 Hotell 1. Beläggning Statistikens täckning 2009 Procent av rummen Hela Åland M:hamn Landskomm. Total Öppen Total Total Antal Procent av kapacitet kapacitet kapacitet kapacitet anläggn. rummen Januari 11,6 19,6 13,3 4,1 Januari ,0 Februari 13,5 23,6 17,3 2,4 Februari ,0 Mars 20,2 28,7 26,0 5,0 Mars ,0 April 26,6 32,6 33,7 8,3 April ,0 Maj 41,1 45,0 48,4 22,3 Maj ,0 Juni 66,3 67,1 73,7 46,6 Juni ,0 Juli 83,0 83,0 89,6 65,7 Juli ,0 Augusti 64,7 66,3 73,3 41,9 Augusti ,0 September 40,8 43,0 48,8 19,6 September ,0 Oktober 23,4 28,4 28,9 9,1 Oktober ,0 November 16,1 25,5 20,4 4,8 November ,0 December 10,2 21,0 12,6 3,6 December ,0 3. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2009 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,7 Januari ,6 Februari ,5 Mars ,6 April ,6 Maj ,5 Juni ,0 Juli ,7 Augusti ,6 September ,6 Oktober ,4 November ,5 December ,5 4. Övernattningar enligt gästernas hemland 2009 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2008 i procent Andel av övernattningarna 2009 Förändring av övernattningarna jmf med 2008, % Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 47,9 39,1 13,0 1,5-7,2-1,2 77,8 Januari 100,0 50,4 46,5 3,1 2,3-3,5 21,8-57,8 Februari 100,0 43,5 51,9 4,6-7,0-9,2-2,9-25,8 Mars 100,0 47,1 50,9 1,9 2,3 4,5 2,3-33,6 April 100,0 46,8 48,9 4,3 20,5 25,5 19,5-10,4 Maj 100,0 48,3 47,2 4,6-16,7-31,3 4,9-3,6 Juni 100,0 49,3 21,1 29,6 6,2-12,8-23,8 197,2 Juli 100,0 47,7 34,9 17,4 6,9-1,2-7,7 136,0 Augusti 100,0 48,9 40,7 10,4 0,4-5,5 5,5 12,0 September 100,0 44,2 46,3 9,5 3,2-0,4 3,0 26,0 Oktober 100,0 47,8 47,4 4,8 3,8-1,0 9,7-0,9 November 100,0 56,3 37,6 6,1-3,3 3,9-16,8 49,8 December 100,0 40,6 49,8 9,5-18,9-30,3-6,6-18,7 ÅSUB 7

14 Diagrammet på följande sida visar antalet övernattningar månadsvis under fördelade enligt gästernas hemland. Eftersom alla hotell har lämnat in uppgifter för ovannämnda åren kan siffrorna jämföras med varandra. Andelen tjänsteresor störst i november Under år 2009 hade nästan 82 procent av de övernattande gästerna angett fritid som resans syfte medan drygt 18 procent reste på yrkets vägnar. Under 2008 var siffrorna 84 respektive 16 procent. Fritid som resans syfte hade sin största andel av övernattningarna, drygt 94 procent, i juli, medan andelen resor på tjänstens vägnar var som högst i november då de stod för knappt 50 procent av övernattningarna. Av de finländska hotellgästerna hade drygt 78 procent angett fritid som resans syfte och drygt 21 procent yrke, medan motsvarande procent för svenskarna var nästan 86 procent respektive drygt 14 procent. Gästerna från övriga länder hade också till övervägande del, drygt 81 procent, angett fritid som resans syfte, medan nästan 18 procent övernattade på tjänstens vägnar. I tabell 7, övernattningar per region, framgår att knappt 83 procent av övernattningarna 2009 ägde rum på anläggningarna i Mariehamn och drygt 17 procent i anläggningarna på landskommunerna. I juli hade hotellen på landskommunerna sin största andel av övernattningarna, nästan 23 procent medan Mariehamn hade sin högsta notering i februari med drygt 93 procent. Högsäsongen Under högsäsongen, maj-september, anlände nästan personer och de hade totalt drygt övernattningar. Det utgör nästan 75 procent av totalantalet övernattningar under året för hotellen. Jämfört med 2008 ökade antalet övernattningar med drygt en procent under högsäsongen. För finländarnas del var minskningen nästan 10 procent under högsäsongen jämfört med hela året då den genomsnittliga minskningen var drygt sju procent. Svenskarnas övernattningar minskade med knappt fyra procent under högsäsongen jämfört med drygt en procent under hela året i genomsnitt. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för ökade under högsäsongen med nästan 99 procent medan ökningen för hela året var i nästan 78 procent. Den stora ökningen kan förklaras med att ö-spelen spelades på Åland

15 Hotell Figur 2: Övernattningar på hotell enligt gästernas hemland Övriga Sverige Finland jan 07 jan 08 jan 09 febr 07 febr 08 febr 09 mar 07 mar 08 mar 09 apr 07 apr 08 apr 09 maj 07 maj 08 maj 09 jun 07 jun 08 jun 09 jul 07 jul 08 jul 09 aug 07 aug 08 aug 09 sept 07 sept 08 sept 09 okt 07 okt 08 okt 09 nov 07 nov 08 nov 09 dec 07 dec 08 dec Övernattningar enligt gästernas hemland och resans syfte 2009 Andel i procent Hemland Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 81,5 18,1 0,4 Finland 100,0 78,3 21,3 0,4 Sverige 100,0 85,5 14,3 0,2 Övriga länder 100,0 81,4 17,5 1,1 6. Övernattningar enligt resans syfte per 7. Övernattningar per region och månad 2009 månad 2009 Procent Mariehamn Landsbygden Totalt Fritid Yrke Annat Antal Procent Antal Procent Totalt 100,0 81,5 18,1 0,4 Totalt , ,4 Januari 100,0 59,6 40,3 0,1 Januari , ,9 Februari 100,0 62,2 37,6 0,3 Februari , ,6 Mars 100,0 63,5 36,4 0,1 Mars , ,0 April 100,0 75,8 24,0 0,2 April , ,8 Maj 100,0 81,2 18,6 0,2 Maj , ,6 Juni 100,0 85,5 13,3 1,1 Juni , ,1 Juli 100,0 94,3 5,5 0,2 Juli , ,8 Augusti 100,0 86,9 12,8 0,3 Augusti , ,8 September 100,0 77,1 22,5 0,5 September , ,7 Oktober 100,0 71,6 28,0 0,5 Oktober , ,1 November 100,0 49,9 49,6 0,5 November , ,6 December 100,0 57,8 42,2 0,0 December , ,7 ÅSUB 9

16 4. Gästhem och pensionat Under året samlade ÅSUB in statistik från 17 gästhem och pensionat. Alla anläggningar som ingick i statistiken hade lämnat in uppgifter varför täckningen blir total för hela året. Beläggningen var störst under högsäsongen maj-september, procent. Både på den totala och på den öppna kapaciteten var beläggningen som störst i juli, 62,3. Totalt under året anlände nästan gäster till gästhemmen och pensionaten. Dessa gäster övernattade drygt nätter. Under juli var antalet anlända gäster och övernattningar som störst. Då anlände nästan gäster och antalet övernattningar var drygt På grund av att så få anläggningar hade öppet under lågsäsongen visas siffror endast för högsäsongen i tabellerna Gäster från övriga länder stannar längst Gästerna övernattade i genomsnitt 1,9 nätter. De stannade längst under månaderna januari, juni, oktober och december, 2,1-2,5 nätter i genomsnitt. Under månaderna augusti och september stannade gästerna i genomsnitt 1,8 nätter. De finländska och svenska gästerna stannade i medeltal 1,8 nätter och gästerna från övriga länder stannade 2,3 nätter. Under år 2008 övernattade de finska gästerna i genomsnitt 2,2 nätter, de svenska gästerna 1,7, det gjorde även gästerna från övriga länder. Totalt övernattade gästerna i genomsnitt 1,6 nätter det året. Svenskarna har störst andel av övernattningarna Av de anlända gästerna till de åländska gästhemmen och pensionaten var drygt 38 procent finländare, nästan 50 procent svenskar och drygt 12 procent från övriga länder. Finländarnas andel av övernattningarna var knappt 38 procent och svenskarnas andel var drygt 47 procent av totala antalet övernattningar. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för var 15 procent. Gäster från övriga världen ökar medan finländska och svenska gäster minskar Jämfört med 2008 minskade antalet finländska övernattningar med drygt 18 procent och de svenska med nästan sju procent. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för ökade med närmare 41 procent under året jämfört med Noteras bör att förändringsprocenten för övernattningar kan bli stor om jämförelseantalet är litet. Totalt sett minskade antalet övernattningar år 2009 på de åländska gästhemmen/pensionaten med sju procent jämfört med

17 Gästhem och pensionat 8. Beläggning Statistikens täckning 2009 Procent För den totala För den öppna Antal Procent av kapaciteten kapaciteten anläggn. rummen Januari 2,0 12,3 Januari ,0 Februari 2,1 9,6 Februari ,0 Mars 2,1 8,8 Mars ,0 April 5,5 7,3 April ,0 Maj 25,2 28,4 Maj ,0 Juni 32,2 37,9 Juni ,0 Juli 62,3 62,3 Juli ,0 Augusti 28,6 33,3 Augusti ,0 September 17,4 19,8 September ,0 Oktober 3,4 5,2 Oktober ,0 November 1,8 5,4 November ,0 December 0,6 2,2 December ,0 10. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2009 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,9 Januari Februari Mars April Maj ,7 Juni ,5 Juli ,7 Augusti ,8 September ,8 Oktober November December Övernattningar enligt gästernas hemland 2009 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2008 i procent Andel av övernattningarna 2009 Förändring av övernattningarna jmf med 2008, % Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 37,8 47,2 15,0-7,0-18,4-6,7 40,7 Januari Februari Mars April Maj 100,0 50,1 47,2 2,7-8,8-19,7 13,5-52,0 Juni 100,0 42,9 30,5 26,6 3,5-21,8-11,5 265,4 Juli 100,0 37,6 43,5 18,9 0,2-8,4-4,4 43,0 Augusti 100,0 31,2 56,6 12,2-24,0-31,5-19,6-21,9 September 100,0 34,9 61,3 3,8-10,2-30,4 7,2-6,7 Oktober November December ÅSUB 11

18 Diagrammet på sidan 13 visar antalet övernattningar månadsvis under år 2008 och 2009 under högsäsongen, fördelade enligt gästernas hemland. Eftersom totala antalet övernattningar för 2008 och 2009 är jämförbara siffror visas båda åren i diagrammet. Under år 2009 hade 93 procent av de övernattande gästerna angett fritid som resans syfte. Februari är den månad då flest gäster uppgett att de övernattat på grund av fritid. Mars är den månad där flest uppgett yrke som orsak till övernattning. I september fanns en betydande andel övernattningar på grund av annan orsak. Finländarna angav till nästan 92 procent fritid som resans syfte och de svenska gästerna till drygt 94 procent. Av övernattningarna som gästerna från övriga länder stod för var knappt 93 procent på fritiden. Drygt fyra procent av övernattningarna skedde på grund av annan orsak. I tabell 14, övernattningar per region, framgår att drygt 43 procent av övernattningarna år 2009 ägde rum på anläggningarna i Mariehamn och nästan 57 procent på landsbygden och i skärgården. Eftersom så få anläggningar hade öppet under januari-april och oktoberdecember visas inte uppgifterna dessa månader per region. Däremot ingår de i totalsiffrorna. Högsäsongen Under perioden maj-september anlände nästan gäster till gästhemmen och pensionaten. De hade totalt drygt övernattningar, vilket utgjorde närmare 91 procent av totalantalet under hela året för pensionat och gästhem. Jämfört med 2008 minskade antalet övernattningar med nästan sju procent under högsäsongen. Finländarnas övernattningar minskade med drygt nio procent och svenskarnas knappt tre procent. Övernattningar som gästerna från övriga länder stod för ökade med fem procent. 12

19 Gästhem och pensionat Figur 3: Övernattningar på gästhem/pensionat enligt gästernas hemland Övriga Sverige Finland maj08 maj09 juni08 juni09 juli08 juli09 aug08 aug09 sept08 sept Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland 2009 Andel i procent Totalt Hemland Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 93,0 2,8 4,3 Finland 100,0 91,5 3,9 4,6 Sverige 100,0 94,2 1,6 4,3 Övriga länder 100,0 92,8 3,7 3,5 13. Övernattningar enligt resans syfte per månad Procent 14. Övernattningar per region och och månad 2009 Mariehamn Landsbygden o skärg Totalt Fritid Yrke Annat Antal Procent Antal Procent Totalt 100,0 93,0 2,8 4,3 Totalt , ,7 Januari 100,0 92,0 8,0 0,0 Januari Februari 100,0 98,1 1,9 0,0 Februari Mars 100,0 90,0 10,0 0,0 Mars April 100,0 95,7 4,3 0,0 April Maj 100,0 93,7 1,2 5,1 Maj Juni 100,0 96,1 2,5 1,4 Juni , ,4 Juli 100,0 94,6 2,1 3,3 Juli , ,2 Augusti 100,0 96,5 2,5 1,0 Augusti , ,3 September 100,0 72,7 6,3 21,0 September , ,4 Oktober 100,0 82,9 3,2 14,0 Oktober November 100,0 96,9 3,1 0,0 November December 100,0 96,4 3,6 0,0 December ÅSUB 13

20 5. Stugbyar För stugbyarnas del anges statistikens täckningsprocent som en andel av stugorna. ÅSUB samlar in statistik från stugbyar med fem eller fler stugor. I årets inkvarteringsstatistik ingår totalt 65 stugbyanläggningar med ungefär 660 stugor. Alla stugbyar har lämnat in uppgifter vilket gör att täckningsprocenten blir total. Under år 2009 övernattade lite mer än gäster totalt drygt nätter i de åländska stugbyarna med fem eller fler stugor. Juli var den månad då gästernas övernattningar var som störst, knappt 33 procent av de totala övernattningarna inföll i juli. Gästerna från övriga länder stannar längst Gästerna stannade i genomsnitt 3,7 nätter på Åland. De svenska gästerna övernattade i genomsnitt 3,5 nätter mot de finländska gästernas 3,4 nätter. År 2008 övernattade de finländska gästerna 3,7 och de svenska 3,6 nätter. Gästerna från övriga länder övernattade i likhet med tidigare år längre än de finländska och svenska gästerna. År 2009 stannade de i genomsnitt 4,7 nätter i åländska stugor, längre än 2008 då de stannade i genomsnitt 4,2. De finländska gästerna stod för drygt 32 procent av övernattningarna och de svenska gästerna för nästan 45 procent. Övernattningarna som gästerna från övriga länder stod för uppgick till drygt 23 procent av övernattningarna. Färre övernattningar Totalt under året minskade övernattningarna med närmare 13 procent. De finländska gästernas övernattningar minskade med drygt 15 procent och de svenska gästernas med närmare 13 procent jämfört med Gästerna från övriga länder minskade med knappt åtta procent under motsvarande period. Fritid resans huvudsakliga syfte Under år 2009 hade drygt 98 procent angett fritid som resans syfte och drygt en procent hade angett yrke. Det bör också påpekas att en viss osäkerhet råder beträffande statistiken över resans syfte eftersom stugbyägarna ibland använder kategorin annat syfte i fall syftet varit oklart. Dessutom har många stugbyägare svårt att definiera sina gästers syfte med resan. Av finländarna angav drygt 96 procent fritid som resans syfte, medan motsvarande siffra för svenska och övriga gästers övernattningar var närmare 100 procent. 14

21 Stugbyar 15. Beläggning Statistikens täckning 2009 Procent av rummen För den totala För den öppna Antal Procent av kapaciteten kapaciteten anläggn. stugorna Januari 4,7 4,7 Januari ,0 Februari 3,5 3,5 Februari ,0 Mars 3,9 3,9 Mars ,0 April 18,8 20,4 April ,0 Maj 31,0 31,6 Maj ,0 Juni 40,4 41,2 Juni ,0 Juli 66,5 66,5 Juli ,0 Augusti 40,8 40,8 Augusti ,0 September 21,6 22,5 September ,0 Oktober 9,7 10,4 Oktober ,0 November 2,9 2,9 November ,0 December 3,4 3,4 December ,0 17. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2009 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,7 Januari ,4 Februari ,8 Mars ,3 April ,3 Maj ,1 Juni ,7 Juli ,4 Augusti ,6 September ,4 Oktober ,4 November ,0 December ,8 18. Övernattningar enligt gästernas hemland 2009 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2008 i procent Andel av övernattningarna 2009 Förändring av övernattningarna jmf med 2008, % Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 32,1 44,5 23,3-12,5-15,2-12,6-7,9 Januari 100,0 28,4 67,5 4,1 380,4 341,7 383,8 - Februari 100,0 23,5 63,3 13,2 82,6 1,4 175,0 53,8 Mars 100,0 27,0 56,7 16,3-84,1-91,5-81,9 - April 100,0 39,5 34,4 26,1-10,1 34,0-0,7-44,6 Maj 100,0 38,9 28,3 32,8-1,2 23,1 24,2-30,0 Juni 100,0 41,5 27,7 30,7-4,6-13,9-22,2 46,8 Juli 100,0 26,5 58,4 15,1-4,0-6,8-8,6 27,5 Augusti 100,0 26,1 53,4 20,5-30,3-47,9-21,5-18,9 September 100,0 33,6 36,6 29,8 4,4 33,4 2,3-14,5 Oktober 100,0 32,3 32,9 34,8-36,9-28,1-27,4-48,9 November 100,0 36,8 63,2 0,0-63,8-45,8-51,5-100,0 December 100,0 67,0 33,0 0,0-75,4-62,7-85,4 - ÅSUB 15

22 I tabell 21 har antalet övernattningar uppdelats i regionerna fasta Åland och skärgården. Under år 2009 stod stugbyarna på fasta Åland för knappt 88 procent av övernattningarna och stugbyarna i skärgården för drygt 12 procent. Eftersom så få stugbyar i skärgården lämnat uppgifter för januari-mars samt för december redovisas inte övernattningarna per region under dessa månader. Uppgifterna ingår dock i totalsummorna. Tabell 22 visar en mer detaljerad utredning om syftet fritid för stuggästerna. Vid insamlandet av uppgifter frågas också efter kategorierna cykelsemester och sportfiske för att visa hur stor del av fritidsgästerna som cykelsemesterturisterna och sportfiskarna representerar. För syftet cykelsemester visas ingen skild tabell eftersom de gäster som har uppgetts ha cykelsemester som syfte var väldigt litet. Troligen är det betydligt fler som kommer till Åland på cykelsemester än vad siffrorna visar. En orsak till osäkerheten kan vara att det är svårt för innehavarna av stugbyar att notera vilka gäster som är på cykelsemester. Sportfiskesäsongen har under år 2009 i huvudsak pågått från april till oktober med en topp i maj. Tabell 22 visar att antalet stugövernattningar med sportfiske som syfte under säsongen uppgick till drygt , det vill säga nästan 14 procent av totalantalet övernattningar med fritid som syfte. Under året kom största andelen sportfiskare i maj. Sportfiskare från övriga länder stod för majoriteten av övernattningarna i denna kategori, nästan 52 procent, medan nästan 25 procent kom från Finland och knappt 24 procent från Sverige. Även under 2008 kom flest sportfiskare från övriga länder, drygt 63 procent, därefter kom sportfiskarna från Finland, nästan 21 procent och svenskarna, knappt 16 procent. Sportfiskarna från övriga länder dominerar även i år de flesta månader. Sportfiskarna från övriga länder kommer bland annat från Ryssland, Estland, Lettland, Polen, Tjeckien och Österrike. Högsäsongen Under högsäsongen rörde sig beläggningen mellan procent. Både på den totala kapaciteten och på den öppna kapaciteten var beläggningen som störst i juli, ungefär 61 procent. Under högsäsongen anlände drygt gäster till stugbyarna. De hade totalt nästan övernattningar, vilket utgjorde knappt 92 procent av det totala antalet övernattningar under Jämfört med 2008 minskade antalet övernattningar med drygt tio procent under högsäsongen. Finländarnas övernattningar minskade med drygt 14 procent, svenskarnas med drygt elva procent och minskningen för gäster från övriga länder var knappt en procent. 16

23 Stugbyar 19. Övernattningar enligt resans syfte och gästernas hemland 2009 Andel i procent Hemland Totalt Fritid Yrke Annat Totalt 100,0 98,3 1,2 0,4 Finland 100,0 96,3 3,2 0,6 Sverige 100,0 99,5 0,2 0,3 Övriga länder 100,0 99,1 0,5 0,4 20. Övernattningar enligt resans syfte per månad 2009, procent 21. Övernattningar per region och månad 2009 Totalt På yrkets Fasta Åland Skärgården Fritid vägnar Annat Antal Procent Antal Procent Totalt 100,0 98,3 1,2 0,4 Totalt , ,1 Januari 100,0 100,0 - - Januari Februari 100,0 99,0 1,0 - Februari Mars 100,0 100,0 - - Mars April 100,0 99,0 1,0 0,0 April , ,9 Maj 100,0 98,9 1,1 0,0 Maj , ,8 Juni 100,0 98,9 0,4 0,7 Juni , ,4 Juli 100,0 99,9 0,1 0,0 Juli , ,3 Augusti 100,0 96,7 1,8 1,5 Augusti , ,5 September 100,0 93,3 6,7 0,0 September , ,7 Oktober 100,0 99,6 0,4 0,0 Oktober , ,7 November 100,0 100,0 - - November ,0 - - December 100,0 100,0 - - December Övernattande gäster med sportfiske som resans syfte 2009 Antal övernattningar samt fördelning enligt land i procent Sportfiske Andel sportfiske Fritid totalt totalt av fritid totalt Sportfiskarnas fördelning enligt land i procent Antal Antal Procent Totalt Finland Sverige Övriga Totalt ,9 100,0 24,8 23,7 51,5 April ,2 100,0 21,1 30,5 48,4 Maj ,3 100,0 18,9 22,8 58,2 Juni ,0 100,0 29,0 16,0 55,0 Juli ,1 100,0 24,8 10,3 64,9 Augusti ,5 100,0 36,2 27,5 36,3 September ,4 100,0 24,8 27,0 48,2 Oktober ,0 100,0 31,0 23,2 45,8 November ,0 100,0 100,0 45,8 - December ,8 100,0 100,0 - - ÅSUB 17

24 6. Campingplatser Under året har 14 campinganläggningar ingått i statistiken. Campingsäsongen omfattar i stort sett fem månader, men en del anläggningar har också haft gäster övriga månader under året. Uppgifterna för januari-april ingår i maj månads siffror och uppgifter för oktober-december ingår i september månads siffror. Av campingplatserna har 13 anläggningar övernattningsstugor. Beläggningen i dessa stugor framgår av tabell 23. Den enda månad då över hälften av totalkapaciteten i stugorna utnyttjades var juli, då beläggningen var nästan 64 procent. Flest övernattningar i juli Antalet anlända gäster uppgick till drygt personer och antalet övernattningar till nästan Närmare hälften av alla övernattningar skedde i juli. I genomsnitt övernattade gästerna två nätter. Flest övernattningar per anländ gäst, 2,4 nätter, hade gästerna från Sverige. De finländska gästerna hade 1,7 övernattningar per anländ gäst och gästerna från övriga länder 2,1 nätter. År 2008 övernattade gästerna i genomsnitt 2,5 nätter, de svenska gästerna övernattade 3,3 nätter, gästerna från övriga länder 2 nätter medan de finländska gästerna hade 1,9 övernattningar. Flest svenska övernattningar på campinganläggningarna Av gästerna kom närmare 41 procent från Finland och de stod för drygt 33 procent av övernattningarna. De svenska camparna utgjorde nästan 40 procent av de anlända gästerna och stod för drygt 46 procent av övernattningarna. Gästerna från övriga länder utgjorde knappt 20 procent av de anlända gästerna och närmare 21 procent av övernattningarna. Jämfört med 2008 minskade övernattningarna på de åländska campingplatserna med drygt 28 procent. De finländska övernattningarna minskade med närmare 14 procent och gäster från övriga länder med närmare tre procent. Övernattningar som de svenska gästerna stod för minskade med nästan 42 procent jämfört med Diagrammet på nästa sida åskådliggör juli månads dominans inom campingen, då 48 procent av alla övernattningar på de åländska campingplatserna år 2009 ägde rum. 18

25 Campingplatser 23. Beläggning Statistikens täckning 2009 Campingplatsernas stugor Tot. kapacitet, Öppen kapa- Antal Procent av procent citet, procent anläggningar campingplatserna Maj 10,0 10,4 Maj o tidigare ,0 Juni 34,9 36,1 Juni ,0 Juli 63,6 63,6 Juli ,0 Augusti 34,9 35,1 Augusti ,0 September 5,5 6,0 Sept o senare ,0 25. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2009 Antal Anlända Övernattningar Per an- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga länd gäst Totalt ,0 Maj o tidigare ,6 Juni ,1 Juli ,9 Augusti ,1 Sept o senare ,4 26. Övernattningar enligt gästernas hemland 2009 Andel av övernattningarna samt jämförelse med 2008 i procent Andel av övernattningarna 2009 Förändring av övernattningarna jmf med 2008, % Totalt Finland Sverige Övriga Totalt Finland Sverige Övriga Totalt 100,0 33,1 46,4 20,5-28,1-13,9-41,7-2,5 Maj o tidigare 100,0 26,6 63,1 10,3 28,5 36,4 18,2 107,0 Juni 100,0 34,1 46,8 19,1-9,8-1,6-23,0 23,5 Juli 100,0 38,0 44,4 17,6-42,0-8,0-56,0-18,4 Augusti 100,0 24,1 46,0 29,9-10,2-0,1-20,5 2,0 Sept o senare 100,0 27,7 47,8 24,5-33,2 9,0-55,5 44,3 Figur 4: Övernattningar på campingplatser enligt gästernas hemland Antal Övriga Sverige Finland Maj 08 Maj 09 Juni 08 Juni 09 Juli 08 Juli 09 Aug 08 Aug 09 Sept 08 Sept 09 19

26 Merparten av övernattningarna skedde i husvagnar och husbilar, knappt 41 procent, medan tält stod för nästan 33 procent. På campingplatserna nyttjade närmare 27 procent av gästerna stugor för övernattningar. De finländska gästerna övernattade till största delen i husvagn, även de svenska gästerna föredrog övernattning i husvagn eller husbil. För gäster från övriga länder var övernattning i tält den vanligaste övernattningsformen. I tabell 29 redovisas uppgifter skilt för Eckerö och övriga Åland. Denna indelning motiveras av att Eckerö har en så stark ställning inom campingen. Campinganläggningarna i Eckerö hade 34 procent av totala antalet övernattningar under år Eftersom så få campingplatser hade gäster januari till maj ingår dessa uppgifter i maj statistiken och från september och senare ingår uppgifterna i augusti månads statistik. I tabell 30 framgår utvecklingen över en längre period. Antalet övernattningar redovisas från och med 1986 totalt och för Norden samt Tyskland. Campingövernattningarna är jämförbara med varandra för alla år förutom 2003, då en anläggning inte lämnade in statistik. Av de 23 år som finns med i tabellen är 1999 det bästa året om man ser till volymen. I år har emellertid campingövernattningarna nått bottenrekordet och ligger nu på den sämsta noteringen sen statisiken började 1986 följt av 2007 och

27 Campingplatser 27. Övernattningar enligt inkvarteringsform och gästernas hemland 2009 Andel i procent Hemland Totalt Tält Husvagn Stugor Totalt 100,0 32,6 40,6 26,8 Finland 100,0 36,4 37,4 26,3 Sverige 100,0 25,7 46,8 27,5 Övriga länder 100,0 42,1 31,8 26,1 28. Övernattningar enligt inkvarteringsform 2009, procent 29. Övernattningar per region och månad 2009 Hus- Eckerö Övriga Åland Totalt Tält vagn Stugor Antal Procent Antal Procent Totalt 100,0 32,6 40,6 26,8 Totalt , ,0 Maj och Maj och tidigare 100,0 5,8 31,4 62,7 tidigare , ,8 Juni 100,0 26,0 45,1 28,9 Juni , ,4 Juli 100,0 36,7 40,1 23,1 Juli , ,1 Augusti 100,0 36,0 37,1 26,9 Augusti , ,2 Sept och och senare senare 100,0 4,9 56,4 38,7 30. Antal övernattningar enligt hemland År Totalt Finland Sverige Norge Danmark Tyskland Övriga Fotnot: Danmark ingår i gruppen Övriga Ej jämförbara uppgifter för 2003 eftersom uppgifter från en anläggning saknas. ÅSUB 21

28 7. Gästernas hemland I tabell 31 finns uppgifter om antal anlända gäster och antal övernattningar fördelade enligt gästernas hemland. Gäster från 90 olika länder övernattade på Åland år 2009, men i tabellen redovisas bara de länder som har flest övernattningar. De länder som det kom ett fåtal gäster från, bara en enda gäst i flera fall, har slagits samman till större kategorier såsom övriga Europa, Latinamerika etc. Under år 2009 övernattade närmare gäster totalt drygt nätter i de fyra olika inkvarteringstyperna. Den största gruppen anlända var finländare. De utgjorde drygt 44 procent av alla anlända gäster och stod för drygt 39 procent av övernattningarna. År 2008 var andelen övernattningar drygt 40 procent. De finländska övernattningarna minskade 2009 med närmare tolv procent. Även gäster från Åland förekommer på gästhemmmen, i stugbyarna och på campingarna. De stod för närmare 600 övernattningar sammmanlagt. Svenskarna utgjorde nästan 44 procent av alla anlända gäster år 2009 och stod för nästan 43 procent av övernattningarna. Jämfört med 2008 har de svenska gästernas övernattningar minskat totalt sett med närmare 16 procent. Av de övriga nordiska länderna hade Norge den största andelen av de totala övernattningarna. Nästan norska gäster hade knappt övernattningar, vilket innebar en procent av de totala övernattningarna. Jämfört med 2008 minskade de norska övernattningarna med drygt 100 övernattningar vilket innebär drygt två procent. Från Danmark kom drygt gäster och de övernattade drygt nätter. Av de europeiska (icke-nordiska) gästerna utgjorde britternas och tyskarnas övernattningar merparten. År 2009 anlände drygt britter och de övernattade drygt nätter vilket innebär nästan fler övernattningar jämfört med Ökningen beror till stor del på ö-spelen. I de brittiska siffrorna ingår de öar som tillhör det brittiska samväldet. Därmed placerar sig Storbritannien som tredje land när det gäller övernattningar dock långt bakom Sverige och Finland. De drygt anlända tyska gästerna hade närmare övernattningar, vilket innebär 3,1 procent av alla övernattningar på de olika anläggningstyperna. Jämfört med 2008 ökade de tyska övernattningarna med drygt övernattningar eller knappt tio procent. Av andra europeiska länder hade gästerna från Estland, Lettland, Ryssland och Spanien flest övernattningar. Av dessa hade Estland en minskning, drygt övernattningar färre jämfört med 2008 eller drygt 31 procent. Övernattningar av gäster från Spanien visar däremot en ökning om drygt övernattningar jämfört med 2009 vilket sannolikt också är en effekt av ö-spelen. 22

29 Utanför Europa utgjorde amerikanerna den största gruppen gäster, drygt 700 övernattningar, vilket innebär 0,2 procent av alla övernattningar. De utomeuropeiska ländernas andel av totalantalet övernattningar var 0,4 procent. 31. Anlända gäster och övernattningar enligt gästernas hemland 2009 Antal och procent Land Anlända Övernattningar gäster Totalt Hotell gpensionat/gästhem Stugbyar Campingplatser Per anländ Procent Pro- Pro- Pro- Pro- Antal gäst Antal cent Antal cent Antal cent Antal cent Totalt ,0 2, , , , ,0 Finland ,4 1, , , , ,1 Sverige ,9 2, , , , ,4 Norge ,0 2, , , , ,3 Danmark ,6 2, ,8 54 0, , ,0 Färöarna ,3 6, ,8 58 0,1 36 0,0 33 0,0 Grönland ,1 6, ,1 50 0, ,1 - - Island ,1 2, ,1 15 0,0 1 0,0 14 0,0 Norden totalt ,5 2, , , , ,9 Tyskland ,1 3, , , , ,3 Nederländern ,4 2, ,2 36 0, , ,6 Belgien ,1 3,3 89 0,0 7 0, ,1 45 0,1 Österrike ,2 3,6 97 0,1 31 0, , ,2 Schweiz ,5 4, , , , ,7 Frankrike ,2 2, , , , ,8 Storbritannien ,3 5, , , , ,0 Irland ,0 2,1 46 0, ,0 Spanien ,7 3, , , ,2 85 0,1 Portugal ,0 1,8 27 0, Italien ,1 2, ,1 37 0, , ,3 Estland ,2 1, , , , ,0 Lettland ,0 4,4 36 0, , , ,2 Litauen ,4 4,0 40 0, , ,1 59 0,1 Polen ,5 4, ,1 16 0, , ,6 Tjeckien ,6 6,3 35 0,0 47 0, ,9 68 0,1 Slovakien ,0 1,6 23 0,0 8 0, Slovenien 6 9 0,0 1,5 2 0, ,0 Ungern ,0 1,6 16 0, ,0 8 0,0 Grekland ,3 6,3 53 0, , ,3 4 0,0 Ryssland ,0 3, ,4 77 0, , ,1 Övr Europa ,0 1, ,1 12 0,0 10 0,0 - - Europa utom Norden ,9 3, , , , ,4 USA ,2 2, ,3 35 0,1 72 0,0 96 0,1 Kanada ,1 4,1 30 0,0 1 0, ,1 24 0,0 Latinamerika ,0 2, ,1, ,0, - - Afrika ,0 2,4 68 0,0 15 0,0-0, Japan ,1 5, ,2 2 0, Kina ,0 1,5 15 0,0 2 0,0 14 0,0 2 0,0 Indien ,0 1,8 14 0,0 0, Övriga Asien ,1 3, ,1 51 0,1 24 0,0 7 0,0 Australien ,0 1,7 37 0,0 15 0, ,0 Nya Zeeland ,0 2,0 17 0,0 8 0,0 12 0,0 16 0,0 Utomeuropeiska ,4, 2, , , , ,3 Okänt ,1 1, ,1 66 0, ,4 ÅSUB 23

30 8. Gästhamnar Under året samlade ÅSUB in statistik från 19 gästhamnar där avgift erlagts. Av dessa fanns tio gästhamnar i skärgården med 478 båtplatser och nio hamnar på fasta Åland med 814 platser. Totalt hade de 19 gästhamnarna alltså båtplatser. Statistiken redovisas i båtnätter eftersom avgifterna betalas per båt och natt. Gästhamnsägarna uppmanas också att ange det ungefärliga antalet gäster per båt så att totala antalet besökare kan räknas ut. Även uppgifterna om hemland är delvis uppskattade siffror. Juli månad högsäsong för båtturister Antalet båtnätter 2009 var drygt , varav drygt noterades i skärgårdshamnarna och drygt i de faståländska hamnarna. Småbåtssäsongen är i hög grad koncentrerad till juli månad. Av övernattningarna ägde drygt 71 procent rum i juli. I juni och augusti noterades ungefär 16 respektive 13 procent av övernattningarna. Under juni utnyttjades nästan 12 procent och i augusti utnyttjades ungefär nio procent av den totala kapaciteten räknat i antal båtplatser. I juli var i genomsnitt knappt 53 procent av båtplatserna uthyrda. Kapacitetsutnyttjandet kan naturligtvis ha varit betydligt större under enskilda dygn. Fler båtnätter Totala antalet båtnätter ökade med 2,5 procent jämfört med året innan. Båtnätterna ökade med drygt två procent i skärgården och närmare tre procent på fasta Åland. Under 2008 minskade antalet båtnätter med nästan tre procent jämfört med Flest finländare Medeltalet av antalet personer per gästande båt uppskattades under året till drygt 3,2 personer, vilket är samma som Antalet personer som övernattat i småbåtshamnar med betalning kan på basen av dessa siffror uppskattas till nästan De finländska besökarna stod för knappt 64 procent av båtnätterna och de svenska besökarna för 30 procent. Av de övriga gästernas båtnätter utgjorde tyskarna närmare fyra procent och de norska och danska gästerna ungefär en halv procent vardera. Även besökare från övriga Europa noterades. 24

31 32. Hamnkapacitet Antal hamnar Antal med betalning båtplatser Totalt Skärgården Fasta Åland Båtnätter 2009 Skärgården Fasta Åland Totalt Månad Antal Procent Antal Procent Antal Procent Totalt , , ,0 Juni o tidigare , , ,1 Juli , , ,3 Augusti och senare , , ,6 34. Jämförelse av båtnätter Andel båtnätter Förändring i procent Totalt 100,0 100,0 100,0-2,7 2,5 Skärgården 30,6 30,0 30,0-4,6 2,3 Fasta Åland 69,4 70,0 70,0-1,8 2,6 ÅSUB 25

32 9. Inresande till Åland Under 2009 uppgick inresande till Åland till drygt personer, vilket är den högsta inresandesiffran som har noterats sedan 1958, då statistiken började. Även dagsresenärer inkluderas i den siffran. Flera rederier har också trafikerat hamnar utanför Sverige och Finland. Fler inresande från Sverige färre frånfinland Jämfört med 2008 ökade inresandet med drygt personer eller nästan tre procent. De svenska resenärerna ökade och de finska minskade. Kryssningsresenärerna från Sverige ökade med drygt personer eller nästan en procent. De ökade under januari, april, maj, juli, augusti, och november, övriga månader minskade kryssningsresenärerna. Övriga inresande från Sverige ökade med nästan eller närmare åtta procent. Under året ökade övriga inresande under tio månader, medan två månader stod för en minskning. Från Finland minskade inresandet med nästan personer eller drygt fyra procent. Landskapets skärgårdsfärjor hade drygt färre inresande eller drygt elva procent. Minskningen skedde under alla månder utom april och december. Övriga inresande från Finland var närmare färre, eller knappt tre procent färre 2009 jämfört med De månader där en minskning noterades var mars, maj-augusti och oktober-december. Inresande från övriga länder uppgick till nästan personer under år 2009, en ökning med nästan elva procent jämfört med Även här inverkar troligen Ö-spelen. 26

33 35. Inresande till Åland Sverige Totalt Kryssningsfartyg Övriga Förändring Antal Procent Totalt ,0 Januari ,5 Februari ,4 Mars ,4 April ,2 Maj ,1 Juni ,6 Juli ,3 Augusti ,0 September ,3 Oktober ,6 November ,4 December ,9 Finland Totalt Skärgårdsfärjor Övriga Förändring Antal Procent Totalt ,4 Januari ,9 Februari ,1 Mars ,2 April ,2 Maj ,5 Juni ,2 Juli ,7 Augusti ,2 September ,8 Oktober ,0 November ,9 December ,4 Sverige, Finland och övriga länder Förändring Antal Procent Totalt ,7 Januari ,8 Februari ,0 Mars ,1 April ,8 Maj ,3 Juni ,7 Juli ,7 Augusti ,9 September ,7 Oktober ,9 November ,1 December ,9 ÅSUB 27

34

35 De senaste statistikrapporterna från ÅSUB 2007:1 Turiststatistik :2 Befolkningen :3 Avfallsstatistik :4 Lagtings- och kommunalvalet :5 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :1 Löner för offentligt anställda på Åland :2 Löner inom den privata sektorn :3 Valdeltagandet :4 Turiststatistik :5 Befolkningen :1 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :2 Turiststatistik :3 Avfallsstatistik :4 Löner inom den privata sektorn :5 Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn 2009:6 Löner för offentligt anställda på Åland :7 Befolkningen :8 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2008

36 2