Vad händer med klimatet?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad händer med klimatet?"

Marie Danielsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Lennart Wern Karlstad Vad händer med klimatet? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time enough for love, Edward Lorenz, 1982)

2 Volume of oceans Volume of air Volume of land mass above sea level (including ice) Volume of ice on Greenland and Antarctica Vad är klimatanpassning? En definition: Klimatanpassning definieras enligt Smit m.fl. (2001, s. 881) som förändringar i ekologiska, sociala eller ekonomiska system till följd av verkliga eller förväntade klimatförändringar (egen översättning). Klimatanpassning är till exempel förändringar i processer, metoder och strukturer, antingen i syfte att mildra negativa förväntade effekter eller i syfte att utnyttja nya möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. Citerat ur Vredin Johansson, M. och Forslund, J., 2009, Klimatanpassning i Sverige, Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter, Specialstudier nr 20, Konjunkturinstitutet s 16 Klimatanpassning (adaptation) och åtgärder för minskad klimatpåverkan (mitigation) är inte samma sak, men hänger ihop 10 Olika utmaningar men liknande frågor i olika län Vad händer med klimatet i mitt län i framtiden? Vilka är konsekvenserna av detta? Vilka typer av anpassningsåtgärder behöver vi vidta? Klimatförändringar Man måste se till helheten! 11

881) som förändringar i ekologiska, sociala eller ekonomiska system till följd av verkliga eller förväntade klimatförändringar (egen översättning).

3 1 0 Världens temperaturavvikelse under december 2010 Temperaturöverskott i juli 2010 Jordens temperaturförändring Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad på 37 stationer spridda över landet samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden Källa: Medel av årets högsta och lägsta temperatur i Sverige jämfört med Årstemperatur 1 Årsnederbörd C Sammanställning av medelvärdet av årets min- och maxtemperaturer i Sverige för perioden i diagrammet för mintemperaturer avser vintern 2009/10. Samtliga stationer för varje år använts, oavsett hur lång mätperiod de har.

gov/gistemp/graphs/ Medel av årets högsta och lägsta temperatur i Sverige 1991-2010 jämfört med 1961-1990 35 30 Årstemperatur 1 Årsnederbörd 25 0 0 20-15 C 10-20 -25-30 -35 1960 1970

4 Skyfall och översvämningar Kan det hända igen? Foto: Arvika kommun 4 aug Skyfall i Värmland 189 mm i Råda på ett dygn. Näst största dygnsnederbörden SMHI mätt på en väderstation Avskuren mindre väg strax öster om Sunnemo Bortspolad väg mellan Lidsbro och Haftersbol. Den normalt mycket lilla bäck som rinner fram här avvattnar endast ett par kvadratkilometer. I bakgrunden kan man ana den provisoriska väg som anlades för att bryta isoleringen av Haftersbol. Karta över blixtar kl den 4 visar att ovädrets centrum låg över MolkomHagfors. Totalt registrerades omkring blixtar i västra Svealand Nederbörden i mm den 4 augusti 2004, dels vid SMHI-stationer (röda siffror), dels enligt privata mätningar (blå siffror). Analysen grundas också på skadornas omfattning och utbredning.

Den normalt mycket lilla bäck som rinner fram här avvattnar endast ett par kvadratkilometer. I bakgrunden kan man ana den provisoriska väg som anlades för att bryta isoleringen av Haftersbol.

5 Medel av årets största dygnsnederbörd Halter av koldioxid på Hawaii Vad är växthuseffekten? -15 C +15 C Källa: Klimatsystemets komponenter och några nyckelprocesser Lakes Radiation clouds and convection Land surface and soil Turbulenc e Cloud microphysics Sea ice Water mixing Beskrivning av atmosfären i en klimatmodell Bevarande av rörelsemängd, massa, energi och fuktighet u r u φ r + V u + ω fv + = F ω X t p x V + = 0 p v r v φ + V v + ω + fu + = F y p α = RT t p y φ q r q = α + V q + ω = p t p T r T + V T + ω αω / Cp = Q / Cp t p > 7 obekanta: u, v, ω, T, α, φ, q S q > 7 partiella differentialekvationer

microphysics Sea ice Water mixing Beskrivning av atmosfären i en klimatmodell Bevarande av rörelsemängd, massa, energi och fuktighet u r u φ r + V u + ω fv + = F ω

Rossby Centre CO2 utveckling Rossby Centre är klimatforskningsenheten på SMHI Forskningen fokuserar på regional klimatmodellering Modellutveckling, utvärdering, processtudier, effekter

Klimatförändring i norra Sverige: 2071-2100 jfrt m 1961-1990 (SRES A1B) Beräkningar varje kvart Hydrologisk modell 100-årsflöden Flödesdimensioneringsklass I Snö Avdunstning Markfuktighet Avrinning

6 Rossby Centre CO2 utveckling Rossby Centre är klimatforskningsenheten på SMHI Forskningen fokuserar på regional klimatmodellering Modellutveckling, utvärdering, processtudier, effekter Tvågradersmålet ligger här någonstans! Från utsläpp till flödesdimensionering Utsläpp Global klimatmodell Regional klimatmodell Vad händer med Sveriges klimat? Klimatförändring i norra Sverige: jfrt m (SRES A1B) Beräkningar varje kvart Hydrologisk modell 100-årsflöden Flödesdimensioneringsklass I Snö Avdunstning Markfuktighet Avrinning Resultat från ca 20 globala klimatmodeller Lind & Kjellström, 2008 Modellberäknad framtid Växthuseffekten gammal kunskap Anders Arrhenius beräknade 1896 att en fördubbling av koldioxidhalten skulle höja jordens medeltemperatur med 5 6 C. Men han bedömde att det skulle ta 3000 år. IPCC AR4 WG I SPM 2007

7 Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka men också torka. Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder vs A1B scenario 6 globala modeller o C Nederbörden i Sverige % vs A1B scenario 6 globala modeller Vad hä händer med vinden? Ännu mer orättvis fördelning av vattentillgången Bates, B.C., Z.W. Kundzewicz, S. Wu and J.P. Palutikof, Eds., 2008: Climate Change and Water. Technical Paper of the Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC Secretariat, Geneva, 210 pp.0 Geostrofisk vind Vind och stormar i Sverige Det är osäkert hur vindklimatet ändras. Det är osäkert om framtidens stormar blir värre. Gudrun den 8 januari 2005

A1B scenario 6 globala modeller o 0 1 2 3 4 5 6 7 8 C Nederbörden i Sverige 1961-1990 0 10 20 30 40 50 % 2071-2100 vs 1961-1990. A1B scenario 6 globala modeller Vad hä händer med vinden?

8 Ändrad risk för skogsbränder Utdrag från delrapportering av etapp 1 av det MSB-finansierade projektet Klimatscenarier Brandrisk HBV Tillrinningsområdet för Vänern och Göta älv Antal dagar med högt riskindex Ändrad medeltillrinning till Vänern Ändrad årstidstillrinning till Vänern (%) Vinter Sommar Vad mäter man här? Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889 Vår Höst Vad händer med havet?

medeltillrinning till Vänern Ändrad årstidstillrinning till Vänern (%) Vinter Sommar Vad mäter man här?

9 Havets nivå mätt på Svenska Stationer Om ALL is smälter, stiger havet ca 70 m Ca 2 mm per år senaste 120 åren Ca 3 mm per år senaste 30 åren Antarktis Grönland 59 m 7m Landhöjningen Sea level rise Isutbredning i Arktis 2050: m 2100: m 2200: m Stockholm Skanör/Ystad Vattenståndsändring / Landhöjning (cm) Vattenståndsändring / Landhöjning (cm) 100 Global vattenståndshöjning 60 Nettoändring Landhöjning År Global vattenståndshöjning 80 Nettoändring Landhöjning År

org/arcticseaicenews/ Stockholm Skanör/Ystad 100 80 Vattenståndsändring / Landhöjning (cm) Vattenståndsändring / Landhöjning (cm) 100 Global vattenståndshöjning 60

10 Sjukhuset i Kristianstad Sveriges lägsta punkt 2,41 meter under havsytans nivå Kalmar Västerås Effekten av 2 m i Nordsjön Färjestaden Västervik

York London Paris Rhine-Ruhr Moscow Shanghai Tokyo Buenos Aires Source: U.N.

11 Thames Barrier St. Petersburg Konsekvenser Megacities 1950 Stora städer 1950 Naturliga ekosystemen Vattentillgängligheten Jordbruket, skogsbruket Kusteffekter Människor och djurs hälsa Extremer/naturkatastrofer New York London Paris Rhine-Ruhr Moscow Shanghai Tokyo Buenos Aires Source: U.N. Population Division Stora städer 2015 Megacities 2015 Mumbai Delhi Dhaka Tokyo Los Angeles Mexico City New York Sao Paulo Istanbul Moscow Paris Cairo London Rhine-Ruhr Karachi Kabul Lahore Kolkata Seoul Beijing Osaka Tianjin Jakarta Shanghai Chicago Baghdad Ho Chi Minh City Tehran Jeddah Surat Yangon Bangkok Bandung Toronto Rio de Janeiro Bogotá Abidjan Lagos Luanda Guatemala City Belo Horizonte Lima Santiago Source: U.N. Population Division Buenos Aires Population worldwide in cities % % %

12 Almedalsveckan 2010 SMHIs roll i klimatarbetet Mätning och analys av historiskt klimat Forskning och beräkningar av framtidens klimat Forskning om konsekvenser av ett förändrat klimat Stöd i anpassningsarbetet till företag, länsstyrelser och kommuner Stöd till politiker och myndigheter Svar på frågor från allmänheten Information om klimatfrågan Deltar i IPCC-processen Arrangerar Sidakurser om klimatfrågan Training programme on Climate Change at SMHI Klimatanpassningsportalen Sammanfattning Framtida klimat i Sverige 71 Varmare, mest på vintern men även på sommaren Växtsäsongen förlängs Mindre snö Mer nederbörd, mest ökning på vintern Risken för skyfall ökar och även för sommartorka Osäkert om vind och stormar Det blir vanligare med såväl höga som låga vattennivåer i Vänern i ett förändrat klimat Brandrisken ökar

Sidakurser om klimatfrågan Training programme on Climate Change at SMHI Klimatanpassningsportalen http://www.smhi.

13 Det är viktigt att förstå helheten! och att både motverka och anpassa till klimatförändringar

Relevanta dokument

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001