Drogförebyggande arbete för Härnösands skolor

Transkript

1 Drogförebyggande arbete för Härnösands skolor Dokumentansvarig Karin Erlander Arbetsgrupp Karin Erlander, PO Tidstrand, Mia Fälldin, Pia Sandström Datum Antaget av skolnämnden juni 2011

2 Innehåll 2 Bakgrund 3 Målet 3 Strategi 4 Åtgärder 4 Alkohol och drogförebyggande arbete i Härnösands kommuns skolor 5 Rektors ansvar 5 Ansvarig på skolan 5 Elevhälsan 5 Insatser mot skolk 5 Mobbningsförebyggande arbete 5 ANTD material och samtalsbaserad undervisning 6 Samverkan/samarbete 6 Uppföljning, dokumentation och utvärdering 7 Handlingsplan vid kännedom om bruk av tobak, alkohol och/eller andra droger 7 Tobak 7 Alkohol 8 Narkotika 8 Länkar 9 Upptäcka 10

3 Bakgrund 3 Kommunfullmäktige antog januari 2010 kommunens alkohol och drogpolitiska program. I programmets tillhörande handlingsplan ingick att införa en gemensam handlingsplan för alkohol och drogförebyggande arbete i skolor Härnösands kommun. Handlingsplanen ska följa målen i alkohol och drogpolitiska programmet. Skolklimatet är en viktig faktor för elevers välbefinnande. I läroplanen för grundskolan finns ett tydligt stöd för hälsofrämjande insatser och undervisning om tobak, alkohol, narkotika och dopning. Riskfaktorer som skolan ska reagera på är exempelvis skolk och bristande intresse för skolan. Skyddsfaktorer som skolorna i Härnösands kommun vill stärka är att elever känner positiva förväntningar, att de blir sedda, att det finns tydliga ramar och en trygg struktur och att de får möjlighet att utveckla social och emotionell kompetens. Skolans arbete skall bidra till att barn och ungdomar får en möjlighet att själva ta ställning mot alla typer av droger. Med droger menas tobak, alkohol, narkotika, narkotikaklassade läkemedel, sniffnings- eller dopingpreparat. Skolans personal är viktiga förebilder för eleverna och ska ha ett genomtänkt förhållningssätt till exempelvis rökning och snusning och själva föregå med gott exempel. Elevhälsoarbetet ska bidra till lärande. Skolans strävansmål är att eleverna ska vara fysiskt och psykiskt närvarande. De ska känna välbefinnande och trivsel i skolan och drogplanen är en del av den strategi som skolan använder för att uppnå dessa mål. Målet Skolan ska vara drogfri. Det vill säga ingen på skolan ska befatta sig med, eller vistas i skolans lokaler påverkade av tobak, alkohol, narkotikaklassade läkemedel, sniffningspreparat eller dopingpreparat.

4 Strategi 4 Skolan ska genom förhållningssätt, information och andra förebyggande insatser i form av till exempel attityd- och värderingsdiskussioner förmå elever att kritiskt granska och reflektera över sin inställning till tobak, alkohol och andra droger. På varje skola ska det finnas rutiner så att information om denna plan når samtliga elever, vårdnadshavare och personal. Varje skola bör utarbeta förebyggande åtgärder vid exempelvis skolavslutning. Rektor har ansvar för att denna plan följs upp och att skolans handlingsplan revideras. Åtgärder All personal inom skolan ska reagera och agera vid misstanke om bruk av tobak, alkohol och andra droger. Skolan är en tobaks-, alkohol- och drogfri zon. Barn och ungdomar måste få klart för sig att skolans personal kommer att lägga sig i och vara frågvis så fort misstankar uppkommer. Vistelsen under elevers skoltid och anställdas arbetstid är rökfri.

5 Alkohol och drogförebyggande arbete i Härnösands kommuns skolor 5 Rektors ansvar Rektors ledarskap spelar en avgörande roll för utvecklingen av fungerande handlingsplaner, insatser som främjar skolanknytning, trygghet och lärande och att alla elever ska få en bra ANTD 1 undervisning. Ansvarig på skolan Varje skola utser en eller flera kontaktpersoner som ges möjlighet att med stöd av kommunens samordnare för ungdomsfrågor och drog- och alkoholprevention hålla sig uppdaterad om senaste forskningsrön och annat informationsmaterial. Kontaktpersonen ansvarar att information om drogförebyggande arbete går ut till kollegor och föräldrar. Rektor är ansvarig för utvärdering och dokumentering samt att berörd personal erbjuds återkommande fortbildning i ANTD undervisning. Elevhälsan Enligt nya skollagen som införs i augusti 2011 ska skolan se till att eleverna har en bra miljö för sin personliga utveckling. Elevhälsans roll ska därför främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas utveckling och hälsa. Hälsosamtalen används för att öka elevers motivation till förändring när det gäller deras levnadsvanor och skolproblem samt i samtal med föräldrarna för ett gott samarbete runt eleverna. Vid hälsosamtalet kan frågor om tobak och andra droger tas upp. Samtalen kan också ge en bra helhetsbild över hur skolan mår. Det är viktigt att i ett drogförebyggande arbete bland unga hjälpa dem som redan är beroende, exempelvis av tobak. Vad det gäller rökande och snusande elever som vill sluta finns hjälp att få på ungdomsmottagningen där behandlingen är kostnadsfri. Insatser mot skolk Skolk är en allvarlig larmsignal och de elever som skolkar är överrepresenterade när det gäller en rad riskbeteenden som till exempel droganvändning. Skolorna ska aktivt arbeta för att öka skolnärvaro och tidigt fånga upp skolkande barn och ungdomar. Mobbningsförebyggande arbete Det är viktigt att fånga upp mobbande och mobbade elever tidigt. Båda grupperna skolkar oftare än andra barn och de som mobbar utgör dessutom en riskgrupp när det gäller missbruk och kriminalitet. 1 Alkohol, narkotika, tobak och doping

6 ANTD material och samtalsbaserad undervisning Traditionell undervisning om tobak, alkohol och droger och dess skadeverkningar ska kombineras med skolprogram där barn och ungdomar får praktisk träning i att motstå kamrattryck. Alla skolor ska ha tillgång till materialet Berusning på schemat för grundskola och gymnasium. Materialet ger stöd och inspiration för att väva in ANTD i övriga skolämnen. Samverkan/samarbete Skola och föräldrar Föräldrarna är en ovärderlig resurs när det gäller att skapa en bra socialt stödjande miljö, i skolan och närsamhället. Genom kontakter mellan skola och föräldrar kan normbildande kring tobak, alkohol och andra droger stärkas. Såväl ny som gammal forskning i Sverige visar t ex att föräldrars vanor och framförallt inställning till tobak och andra droger har stark inverkan på ungdomars egna attityder och drogvanor. Samtliga skolområden har under 2010 påbörjat utbildning i Örebro preventionsprogram2. Andra myndigheter Myndigheter har en allmän lagstadgad3 skyldighet att samverka vilket hänger väl samman med det förebyggande arbetet. När barn/elever riskerar att fara illa är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan skola, polis och socialtjänst. Skola och närsamhälle Skolan ska föra en aktiv dialog med aktörer i närområdet. Ett bra samarbete med fritidsgården Kåken och övrigt föreningsliv behövs för att stödja barn/elever att stå emot tobak och andra droger. 2 3 Föräldrastödsprogram (för närvarande används metoden på föräldramöten årskurs 6-gymnasiet årskurs1) Förvaltningslagen 6 6

7 Uppföljning, dokumentation och utvärdering 7 Skolans handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger ska regelbundet följas upp och utvärderas för att identifiera eventuella problem och förbättra det förebyggande arbetet. Handlingsplan/åtgärder vid kännedom om bruk av tobak, alkohol och/eller andra droger Handlingsplanen bygger på vilka lagar som styr i vårt land och enligt skollagen 4 skall skolan motverka drogmissbruk. Enligt arbetsmiljölagen 5 har också skolan en skyldighet att förebygga psykisk och fysisk ohälsa, olycksfall och därmed också även en skyldighet att verka för en drogfri skola. Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd ska enligt socialtjänstlagen 6 anmäla detta till IFO 7. Egen konsumtion av narkotika är enligt narkotikastrafflagen 8 förbjuden och kan leda till straffpåföljder. Följande handlingsplan/åtgärder för tobak, alkohol och narkotika följer till viss del Härnösands gymnasiums tidigare handlingsplan mot droger 9. Egna tillägg kan göras av respektive skolområde. Tobak Alla vuxna som ser en elev använda tobak inom skolans område och under skoltid är skyldig att direkt säga till om att tobaksförbud råder. Rökfri skoltid och rökfri arbetstid gäller i Härnösands kommun. Mentor informerar vårdnadshavare om att eleven (under 18 år) rökt eller snusat. Mentor informerar skolsköterskan som erbjuder eleven information om risker vid tobaksbruk samt rökavvänjningsstöd (rökavvänjningsstöd finns att få på ungdomsmottagningen). 4 Skollagen (2010:800) 5 Arbetsmiljölagen 1 kap 1 6 Socialtjänstlagen 14 kap 1 7 Individ och familjeomsorg (socialförvaltningen) 8 Narkotikastrafflagen (1968:64) 9 Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst

8 Om skolan upptäcker otillåten försäljning/langning av tobak gör skolledningen en polisanmälan. 8 Alkohol Vid misstanke om att elev är påverkad av alkohol visas eleven till ett enskilt rum och skolledningen kontaktas. Elev ska inte lämnas utan tillsyn. Skolledningen tar kontakt med vårdnadshavare till elev under 18 år som hämtar sitt barn. Om förälder inte hämtar sitt barn kontaktar skolledningen IFO. Om eleven är under 18 år görs en skriftlig anmälan till IFO. Misstänker skolan brott (langning, försäljning) görs en anmälan till polisen. Narkotika Om elev misstänks använda narkotika rådgör personalen med elevhälsan. Kartlägg vad misstanken består av och diskutera eventuellt med socialtjänsten utan att nämna elevens namn. Skolledningen kontaktar elevens vårdnadshavare och erbjuder ett drogtest. Genomförande av drogtest kräver vårdnadshavares 10 och elevs tillstånd. Om eleven nekar till provtagning eller om provet är positivt anmäls händelsen till socialtjänsten. Rutiner för provtagning ska utformas på respektive skolområde (rådfrågning eller konsultation kan alltid göras hos IFO resurs teamet). Rektor är formellt ansvarig för anmälan/uppföljning och ska alltid hållas informerad. Om elev misstänks vara påverkad av narkotika kontaktar skolledningen elevens (under 18 år) vårdnadshavare som får hämta sitt barn. Eleven ska under tiden inte lämnas utan tillsyn. Om förälder inte hämtar sitt barn kontaktar skolledningen IFO. En skriftlig anmälan görs till socialtjänsten och rektor kallar till elevhälsokonferens så snart som möjligt. Ett åtgärdsprogram görs och avtal upprättas mellan elev/för äldrar, skola och socialtjänst. Ansvar/uppföljning har rektor och socialtjänst tillsammans. Socialtjänsten sköter frågor om behandling och bedömer också behovet av ytterligare drogtester. Elev hälsopersonal håller sig, med hjälp av socialtjänsten och efter 10 Föräldrabalken 6

9 samtycke med vårdnadshavare och/eller elev informerad om behandlingsutvecklingen i det enskilda fallet. Berörd skolpersonal informeras av elevhälsan. Vid misstanke om försäljning av droger gör rektor en polisanmälan samt skriftlig anmälan till socialtjänst. Vårdnadshavare för omyndig elev underrättas. 9 Vid konstaterad försäljning av droger kontaktas polis och socialtjänst. Viktiga kontaktpersoner Rektor Kurator, Skolsköterska Ungdomsmottagningen Länkar tonårsparlören

10 Upptäcka 10 De viktigaste personerna för tidig upptäckt är de som finns i ungdomars vardag, det vill säga andra ungdomar, föräldrar och skolans personal. Exempel på tecken och varningssignaler som kan bero på ett riskbruk eller missbruk: Ogiltig frånvaro/skolk Minskat intresse för skolarbetet och försämrade studieresultat Småljug och dribbel med lärare och/eller annan skolpersonal Manipulativt beteende och lögner Kraftiga humörsvängningar och/eller aggressivitet Nedstämdhet och/eller depression Trötthet, slöhet och förändrad dygnsrytm Likgiltighet och glömska Nya kompisar Ändrade fritidsintressen Förändrad klädstil, smycken, knappar och märken Försämrad ekonomi, skulder till kamrater och säljer egna prylar Stölder och kriminalitet Vid drogmissbruk är det just själva beteendeförändringen som är den viktiga signalen. En viktig observation är att ovanstående förändringar kan ha många andra orsaker än ett drogmissbruk. Det är därför viktigt att lägga samman alla förändringar i elevens beteende, utseende och skolprestationer och skaffa sig en helhetsbild av elevens situation. Det här är några kroppsliga kännetecken på haschmissbruk. För mer aktuell information se länkar på sidan 9. Röda ögonvitor Slö och matt blick Flammig ansiktshy Trötthet Hosta Ökad pulsfrekvens Förlängd reaktionstid Försämrat närminne Försämrad förmåga till avståndsbedömning Minskad smärtkänslighet Stark längtan efter sötsaker Intensiv törst

11 11

12 Bilder: Bildarkivet.se 12