Antagen av Kommunfullmäktige MILJÖPROGRAM. för Helsingborgs stad

Transkript

1 Antagen av Kommunfullmäktige MILJÖPROGRAM för Helsingborgs stad

2 2 Vision: År 2035 är Helsingborg en livskraftig, energineutral och attraktiv stad som existerar i harmoni med människan och i balans med naturen

3 Helsingborg tar ställning för miljön För Helsingborgs stad är ett långsiktigt målmedvetet miljöarbete viktigt. Redan 1983 kom stadens första miljöprogram med mål för våra verksamheter. Miljöprogrammet i dess nuvarande utformning tillkom Under 2009 och 2010 har en revidering och utveckling av programmet skett. Detta miljöprogram innehåller mål och etappmål för stadens verksamheter under åren Syftet med programmet är att stärka stadens långsiktiga miljöarbete och att arbeta för att Helsingborg utvecklas till en miljömässigt hållbar stad. För Helsingborgs stad innebär hållbar utveckling att använda både mänskliga resurser och naturens resurser medvetet och balanserat genom att ta såväl sociala som miljömässiga och ekonomiska hänsyn. Hållbar utveckling utmärks av att de gemensamma resurserna används effektivt och där behoven är som störst för att uppnå uppsatta mål. Att hushålla med resurserna över tiden så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar som nuvarande, är centralt för en hållbar utveckling. Helsingborg i september 2010 Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande Christian Orsing Ordförande politiska styrgruppen 3

4 Innehåll Miljöpolicy för Helsingborgs stad 5 Läsanvisning 6 Genomförande och uppföljning 10 Inspiration och samverkan 12 Hållbart transportsystem 16 Hållbart energisystem 20 Sundare Helsingborg 24 Hållbar planering och skötsel 28 Rent vatten 32 Klimatstrategin, en del av miljöprogrammet 36 Bilagor 38 Ordlista 39 4

5 Miljöpolicy för Helsingborgs stad Helsingborgs stad tar ställning för miljön och strävar mot ett långsiktigt hållbart samhälle ur miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Vi vill skapa livskvalitet för alla som bor och verkar i Helsingborg, för alla som besöker vår kommun samt för kommande generationer. Miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i stadens alla beslut, såväl för stadens nämnder, styrelser, bolag som för stadens entreprenader. Vi är en ekokommun 1 och ska fungera som pådrivare och gott exempel i arbetet för hållbar utveckling. Stadens miljöarbete och verksamheternas miljöpåverkan redovisas regelbundet. Att uppfylla lagar och krav som berör stadens verksamhet är en självklarhet. Vi utgår från visionen att Helsingborg år 2035 är en livskraftig, energineutral och attraktiv stad som existerar i harmoni med människan och i balans med naturen. Detta innebär att vi arbetar för att miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i stadens alla beslut, såväl för stadens nämnder, styrelser, bolag som för stadens entreprenader alla stadens anställda ska förstå miljökonsekvenserna av sitt handlande och ska ta ansvar för den miljöpåverkan som uppstår i det egna arbetet aktivt utveckla och förbättra miljöarbetet i alla verksamheter miljöhänsyn alltid vägs in vid val av ressätt och transportsätt minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi i stadens verksamheter sprida kunskap, ge insikt och förmedla framtidstro om miljöfrågor och hållbar utveckling till kommuninvånare, medarbetare, föreningsoch näringsliv aktivt minska användningen av naturresurser och att förebygga föroreningar bevara och gynna den biologiska mångfalden planering, byggande och förvaltning inom kommunen ska vara miljöanpassad ta tillvara och utveckla natur- och kulturmiljön Miljöpolicyn visar Helsingborgs stads ställningstagande till miljöfrågan på ett övergripande sätt. Miljöprogrammet är en konkretisering av detta ställningstagande och redovisar mål som staden ska arbeta för att nå under den kommande fyraårsperioden. 1 Aktiv medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, se 5

6 Läsanvisning Organisationen staden Då Helsingborgs kommun tituleras Helsingborgs stad kan det ibland vara otydligt vad som menas med orden kommun respektive stad. I detta program avses med ordet stad den kommunala organisationen och med ordet kommun det geografiska området inom kommungränsen. Stadens nämnder och bolag som omnämns i detta program benämns med följande förkortningar: kommunstyrelsen (KS), kulturnämnden (KN), miljönämnden (MN), Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA), skol- och fritidsnämnden (SFN) samt stadsbyggnadsnämnden (SBN). Miljöprogrammets koppling till andra styrdokument Helsingborgs stad har ett flertal styrdokument som ska genomsyra stadens verksamheter. Förutom de politiska måldokument som tas fram vid varje mandatperiods början kan nämnas exempelvis översiktsplanen (ÖP), plan för hållbar utveckling och miljöprogrammet. Alla dessa styrdokument hör ihop och påverkar varandra. Staden strävar efter att styrdokumenten ska verka i samma riktning. Detta är tydligt i de dokument som tagits fram under senare tid. I ÖP 2010, energistrategin och miljöprogrammet finns det tydliga exempel som visar hur de olika dokumenten stärker och stödjer varandra. Bild 1. Schematisk bild över hur Helsingborgs stads dokument inom miljöområdet hör ihop. Färgerna visar var respektive dokument berör miljöprogrammets prioriterade områden (i den mån det är möjligt): Inspiration och samverkan Sundare Helsingborg Hållbart transportsystem Hållbar planering och skötsel Hållbart energisystem Rent vatten 6

7 Trots välformulerade styrdokument och goda ambitioner är det dock ändå oundvikligt att intressen ibland står mot varandra. Olika styrdokument har ibland olika mål inom samma område. Då kan konflikter mellan de olika styrdokumenten uppstå. Att värdera vilka intressen som ska överväga för att nå det långsiktiga målet om hållbar utveckling är en svår uppgift. Att ställa ekologiska 2, miljömässiga 3 eller sociala 4 värden mot ekonomiska 5 värden är komplicerat men måste ändå göras. En sådan avvägning kräver ett bra beslutsunderlag som visar på både kort- och långsiktiga vinster och konsekvenser för såväl de ekonomiska, sociala som de miljömässiga intressena. Användningen av åkermark är ett exempel som skulle kunna innebära konflikter. I Helsingborg är behovet av exploatering stort liksom behovet av att återskapa naturmiljöer för att klara de nationella miljömålen. Dessa behov ska ställas mot den befintliga produktionen av livsmedel. Prioriterade områden Sverige har under slutet av 1990-talet tagit fram 16 nationella miljökvalitetsmål som syftar till att vi inom en generation ska ha löst de allvarligaste miljöproblemen. Dessa miljökvalitetsmål har sedan brutits ner till regional nivå och det åligger varje kommun att ytterligare bryta ner dessa till lokal nivå. Helsingborgs stad har vävt samman de nationella miljömålen med de nationella folkhälsomål som kan anses vara relevanta. Helsingborgs stad har valt att dela in dessa i sex prioriterade områden; inspiration och samverkan (tidigare delaktighet och styrning), hållbart transportsystem, hållbart energisystem, sundare Helsingborg, hållbar planering och skötsel samt rent vatten. Varje områdes koppling till de nationella målen framgår under respektive kapitel, tillsammans med en kortfattad bakgrundsbeskrivning. Under respektive område framgår även vilka andra av stadens måldokument som påverkar det aktuella området. I tabellen på nästa sida finns en schematisk bild över inom vilket av de prioriterade områdena som de nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen behandlas. Mål och etappmål Mål och etappmål som hör till respektive prioriterat område listas i tabeller under kapitelrubriken. I tabellerna framgår vilken nämnd eller vilket kommunalt bolag som har huvudansvaret för att nå de aktuella målen. Detta innebär inte att andra nämnder och bolag kan negligera sin del av arbetet. Den ansvariga nämnden har ett ansvar att samarbeta med övriga nämnder och bolag kring de mål som deras ordinarie verksamheter gemensamt berör. De mål och etappmål som presenteras i detta program är de mål som prioriterats som viktigast att arbeta med under denna programperiod. Det kan även finnas andra mål som är viktiga för Helsingborgs stad att arbeta med i ett mer långsiktigt perspektiv och som kan komma att hanteras i kommande programperioder. Stadens löpande arbete, som exempelvis miljönämndens tillsyn, finns inte som mål eller etappmål i miljöprogrammet. 2 Ekologi = samspelet mellan organismerna och den miljö de lever i 3 Miljömässig = levnadsförhållande, livsvillkor eller omgivning 4 Social = samhällsbildning för att stärka gruppers och individers samlevnadsvillkor och överlevnadsmöjligheter 5 Ekonomi = (god) hushållning med resurser 7

8 Schematisk bild över inom vilket av de prioriterade områdena som de nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen behandlas. Inspiration och samverkan Hållbart transportsystem Hållbart energisystem Sundare Helsingborg Hållbar planering och skötsel Rent vatten Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Nationella miljökvalitetsmål Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Nationella folkhälsomål Delaktighet och inflytande i samhället Miljöer och produkter Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Barns och ungas uppväxtvillkor 8

9 Bilagor För att göra detta program så läsarvänligt som möjligt har ett flertal dokument och rapporter lagts som bilagor till detta program. Bilagorna återfinns på xx (webbadress ej klar ännu). Sist i programmet hittar du en förteckning över dessa bilagor. Ordlista En ordlista återfinns i slutet av detta dokument. 9

10 Genomförande och uppföljning Genomförande I detta program finns mål för vart staden vill nå med sitt miljöarbete och för hur natur- och kulturmiljön ska förvaltas och tas tillvara. Till målen finns också framtaget etappmål som visar på viktiga avstamp för att nå de mer övergripande målen. För att nå etappmålen är det viktigt att varje nämnd och kommunägt bolag tar fram en egen plan för hur de ska bidra till att staden når målen. De åtgärder/aktiviteter som nämnder och bolag tar fram ska presenteras i stadens gemensamma miljö- och energiportal (namn ej klart ännu), där även aktiviteter enligt energiplanen samt stadens miljö- och energiledningssystem presenteras och följs upp. Minst tre gånger per år, i anslutning till tertialuppföljningen 6, ska uppgifterna i portalen kontrolleras och vid behov uppdateras. Som stöd för nämndernas, styrelsernas och bolagens fortsatta arbete finns en arbetshandbok som bland annat anger syftet med målen och delmålen, exempel på aktiviteter som kan genomföras samt möjliga samarbetspartners (se bilaga 3). När nämnder och bolag avser att göra investeringar i syfte att uppnå målen i miljöprogrammet ska investeringsfrågan hanteras i den normala budgetprocessen i enlighet med stadens budgetanvisningar. Det är viktigt att det i budgetskrivningarna till kommunfullmäktige tydligt framgår att dessa investeringar är kopplade till miljöprogrammet. Uppföljning Miljönämnden ansvarar för att årligen rapportera till kommunfullmäktige hur långt staden nått i sin strävan att nå målen i detta program. Rapporteringen ska även innehålla en bedömning av hur långt det bedöms att staden kommer att nå vid programtidens slut. I miljöbarometern på stadens hemsida ska stadens arbete för att nå de lokala miljömålen synliggöras för allmänheten. Miljönämnden har huvudansvar för miljöbarometern men det är varje nämnds ansvar att lägga in de uppgifter som behövs för att den egna nämndens arbetsområde ska synliggöras. Miljöbarometern ska vara uppdaterad senast den 30 april varje år. I förslag till energiplan föreslås att en ny funktion för samordning av miljö- och energifrågor inrättas. När denna funktion införs kan det komma att få betydelse för uppföljningen. Bild 2 Årshjul för miljöprogrammets aktiviteter. 6 Tertialuppföljning sker för närvarande i april, augusti och december varje år. 10

11 Bilden visar ett utdrag från stadens webbaserade uppföljningsverktyg Miljöbarometern. Se 11

12 Inspiration och samverkan Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Det kräver att förtroendevalda, anställda och verksamheter i Helsingborgs stad ska föregå med gott exempel i miljömålsarbetet. Staden strävar efter att vara ett föredöme, både gentemot stadens medborgare, andra kommuner och regioner, näringsliv och organisationer. Inspiration och styrning De val som kommunens medborgare, organisations- och näringslivsföreträdare gör till vardags är viktiga och påverkar i hög grad möjligheterna att nå miljömålen. Stadens ansvar är att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot medborgare, organisationer och näringsliv. Ambitionen är att medborgarna ska uppleva miljöarbetet som lustfyllt och utvecklande och att det är lätt att göra rätt. När det som görs för att minska belastningen på miljön inte bara är lustfyllt utan också upplevs spara både tid och pengar ökar motivationen för beteendeförändring. Samverkan och delaktighet Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet för ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta gäller mellan enskilda människor, mellan verksamheter inom Helsingborgs stad, och mellan staden, medborgarna, organisationer och näringsliv. Genom samverkan ökar styrkan i miljöarbetet. Det är en uppgift som kräver såväl enskilt som gemensamt engagemang men där staden har ett särskilt initiativansvar och ansvar för att tillhandahålla kunskap och verktyg. Kopplingar till nationella mål Beroende på vilken aktivitet som stadens nämnder planerar kan samtliga nationella miljömål i högre eller lägre grad omfattas. Det nationella folkhälsomålet delaktighet och inflytande i samhället genomsyrar i särskilt hög grad området inspiration och samverkan. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till inspiration och samverkan. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Plan för hållbar utveckling, visar på behovet av tvärsektoriellt arbete för att få en kvalitativ måluppfyllelse. Översiktsplan 2010, visar på stadens vilja att ha en aktiv medborgarmedverkan i processer kring stadens utveckling. Boendeprogram , innehåller mål om att engagera medborgarna i Helsingborgs utveckling och särskilt de förändringar som har betydelse för närmiljön. Energistrategi och energiplan, innehåller exempelvis ett mål om inrättande av en kommunal funktion för Samordning av Miljö- och Energifrågor, SAME. 12

13 Helsingborg stads miljömål inom området inspiration och samverkan Inspiration och samverkan 1. Staden ska ha hög kompetens inom miljöområdet Nr Etappmål/aktivitet Ansvarig 1a Nämnder, styrelser, förvaltnings- och bolagschefer ska minst två KS gånger per mandatperiod ges utbildning i miljöfrågor 1b Utbildning i miljöfrågor och information om stadens miljöarbete ska KS ges till alla nyanställda 1c Senast 2015 ska stadens samtliga anställda ha genomgått utbildning i miljöfrågor och stadens miljöarbete MN Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 1a 1b 1c Sker i samverkan med MN och SBN (Helsingborgs miljöbyrå) och avser grundutbildning respektive fortbildning i miljöfrågor samt information om stadens miljöarbete, aktuella miljöfrågor med mera beroende på det behov som aktuell grupp har. Utbildningen ska ges i samband med den ordinarie introduktionsutbildningen. Sker i samverkan med MN och SBN (Miljöverkstaden). Sker i samverkan med SBN (miljöverkstaden). 2. De som bor, verkar och vistas i Helsingborg ska inspireras till bra miljöval och ges stöd i sitt miljöarbete Nr Etappmål/aktivitet Ansvarig 2a Senast 2012 ska de som bor och verkar i Helsingborg ha tillgång till SBN information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval 2b Senast 2013 ska besökare i Helsingborg ha tillgång till information KS och verktyg som möjliggör bra miljöval under vistelsen 2c Stadens miljömål och miljöarbete ska årligen synliggöras genom SBN arrangemang och kampanjer 2d Senast 2015 ska staden i samverkan med boende och fastighetsägare SBN samt till exempel föreningar, näringsliv och organisationer, ha startat minst åtta miljöförbättringsprojekt 2e Senast 2013 har staden tillsammans med näringslivet och Campus samt motsvarande högre utbildningar startat ett samverkansforum som syftar till att skapa en bättre miljö i Helsingborg KS Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 2a 2b Här ska bland annat olika former för incitament användas. Sker i samarbete med MN och SBN. 13

14 Inspiration och samverkan 2c 2d 2e Miljömål och miljöarbete ska synliggöras vid såväl profilerade miljöarrangemang och kampanjer men också vid sådana som inte har denna profil. Goda exempel och goda miljöinsatser i Helsingborg kan med fördel användas. I första hand avses bostadsområdesanknutna projekt. Skolor och förskolor inom aktuella bostadsområden är viktiga samarbetspartners. Staden svarar för samordning samt uppföljning och utvärdering. Uppföljningen och utvärderingen ska ligga till grund för att kommande miljöförbättringsprojekt kontinuerligt utvecklas och förbättras. Sker i samarbete med SBN och MN. Forumet kan ha fler parter. Andra tänkbara samverkansparter kan vara Framtidskommittén och Skåne Nordväst. Arbetet kan med fördel samordas med etappmål 9f. 3. Barn och ungdomar ska ges kunskap och vägledning för att kunna välja en miljöriktig livsstil Nr Etappmål/aktivitet Ansvarig 3a Senast 2015 ska staden genomföra utbildning i miljöpedagogik SFN riktad till samtlig personal som arbetar med barn och ungdomar 3b På stadens webbplats ska senast 2013 finnas en plats för SBN miljöinformation, riktad till barn och ungdomar 3c Senast 2013 ska staden ha inrättat Lilla miljöpriset för bra insatser från barn och ungdomar MN Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 3a 3b Sker i samverkan med MN och SBN och kan samordnas med etappmål1c. En plats för information och kommunikation om miljö och miljöarbete såväl i skolan som hemma. Sker i samverkan med MN. 4. Staden ska samverka internt och externt för ett effektivare miljöarbete Nr Etappmål/aktivitet Ansvarig 4a Senast 2012 ska staden ha inrättat en funktion för EU-samordning KS av miljöfrågor, omvärldsbevakning och samordning av stadens deltagande i regionalt, nationellt och internationellt miljöarbete 4b Senast 2015 ska stadens förvaltningar och bolag ha infört ett miljö- och energiledningssystem för alla enheter Samtliga nämnder och styrelser Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 4a Funktionen för EU-samordning kan inordnas i redan befintliga organisationer, exempelvis inom Helsingborgs miljöbyrå. 14

15 4b I energiplanen finns en åtgärd om att införa ett sådant system på förvaltningsnivå senast Etappmål 4b handlar om att införa ett system på alla enheter/arbetsplatser. Inspiration och samverkan Bilden föreställer förberedelser inför plantering av Barnens skog i Bruces skog. 15

16 Hållbart transportsystem Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Det betyder att staden måste ta ansvar för trafikens negativa miljöpåverkan i form av såväl miljö-, hälso- och klimatpåverkande utsläpp till luft, som buller och trängsel. Staden kan på olika sätt verka för och ställa krav på miljöförbättrande åtgärder när det gäller trafiken i staden. Vi har också ett stort ansvar för att planera rätt, inspirera och underlätta för medborgarna att resa hållbart. För att bättre kunna möta det transportbehov som finns måste cykel-, gång- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva än bilen. Staden kommer även fortsättningsvis satsa på miljöanpassade fordon då de är en viktig del i ett hållbart transportsystem. Målområdet hållbart transportsystem inriktar sig på att begränsa trafikens negativa miljöpåverkan medan buller och trängsel berörs mer i målområdena sundare Helsingborg och hållbar planering och skötsel. Trafikens klimatpåverkan ingår även i målområdet hållbart energisystem. Kopplingar till nationella mål Hållbart transportsystem innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och god bebyggd miljö samt folkhälsomålen miljöer och produkter samt fysisk aktivitet. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till hållbart transportsystem. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Översiktsplan 2010, innehåller exempelvis mål om att utbyggnad i första hand ska ske i kollektivtrafiknära områden. Plan för hållbar utveckling, innehåller exempelvis ett mål om att luftföroreningarna ska minska och att folkhälsan ska förbättras. Energistrategi och energiplan, innehåller exempelvis mål om utsläpp av växthusgaser från trafiken och elektrifiering av järnvägsspår. Trafikstrategi och Trafikplan, vars huvudmål är att skapa ett trendbrott i biltrafikens tillväxt. Cykelplan och Handlingsplan för cykel, innehåller exempelvis mål om utbyggnad av cykelbanor, ett nytt vägvisningssystem och fler cykelparkeringar. 16

17 Bussvisionen - Avsiktsförklaring avseende vision och samarbetsformer för stadstrafiken i Helsingborg, Foto Albin innehåller Wahlgren/ albinfoto.se, exempelvis bearbetad mål av Pernilla om Fahlstedt att antalet resor med kollektivtrafik ska fördubblas inom en tioårsperiod. Hållbart transportsystem Helsingborg stads miljömål inom området hållbart transportsystem Trafiken och dess utsläpp ska minska genom fysiska åtgärder Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 5a Senast 2014 ska en kollektivtrafikplan ha utarbetats som SBN tar vid efter den nuvarande bussvisionen 5b En ny handlingsplan för cykel ska utarbetas senast 2012 SBN 5c Gångtrafiken ska 2015 ha främjats genom ökat utrymme SBN med högre standard, minskade barriärer och upplevd kvalitet 5d Staden ska aktivt arbeta för att det 2015 finns fler SBN tankställen som erbjuder fordonsgas och fler laddningsstationer för elbilar än år e Godstransporter på järnväg och till sjöss ska underlättas KS 5f Staden ska aktivt arbeta för att näringslivet anordnar KS samlastningslösningar i syfte att minska lastbilstrafiken i tätorten Fler mål och aktiviteter inom detta område återfinns i energistrategin och energiplanen, trafikplanen, bussvisionen och handlingsplan för cykel Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 5b Den nuvarande handlingsplanen för cykel innehåller mål och åtgärder för år Målen är direkt kopplade även till folkhälsomålen. 5c Detta görs lämpligen som en del i det kommande arbetet med fördjupnings-pm Stråk och mötesplatser i enlighet med översiktsplan och energiplan. Målen är direkt kopplade även till folkhälsomålen. 5d Möjligheten för att etablera dessa stationer ska förberedas i planarbetet. 5e Godstransporterna kan underlättas genom exempelvis effektiva omlastningsstationer, hög transportkvalitet till hamnen och elektrifierat hamnspår. 17

18 Hållbart transportsystem 6. Trafiken och dess utsläpp ska minska genom miljöanpassning av fordon Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 6a Staden ska från och med 2011 ställa krav på miljöanpassade fordon vid all upphandling av person- och godstransporter samt entreprenader där motordrivna Samtliga nämnder och styrelser arbetsredskap används 6b Staden ska verka för att dieseldrivna lok stationerade i KS Helsingborg ska vara försedda med modern avgasrening senast 2015 Fler mål och aktiviteter inom detta område finns i energistrategin och energiplanen 7. Trafiken och dess utsläpp ska minska genom trafikreglering Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 7a Restiden för kollektivtrafik, gång och cykel ska minskas SBN jämfört med förhållandet 2010 Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 7a Målet syftar till att skillnaden i restid mellan att ta sig fram med å ena sidan bil och å andra sidan kollektivtrafik, cykel respektive gåendes ska minska. 8. Trafiken och dess utsläpp ska minska genom beteendepåverkan Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 8a Infrastrukturinsatser som främjar hållbara resor ska SBN kombineras med åtgärder för ett miljöriktigt resebeteende 8b Staden ska uppmuntra hushåll och arbetsplatser till SBN hållbara resor genom rådgivning, informationsinsatser och arrangemang 8c Uppföljning, kartläggning och analys av tjänsteresor ska MN ske en gång per år Fler mål och aktiviteter inom detta område finns i energistrategin och energiplanen Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 8a 8b 8c Exempelvis pendlingsstödjande åtgärder, utbildning i ecodriving, motorvärmare, ringtryck, fordonsval och drivmedelsval etc. Exempelvis seminarier, torgdagar, nomineringskampanjer, tävlingar, prova påkampanjer, utställningar, individanpassad information, utdelning av uppmuntringsgåvor etc. Även uppföljning av klimatkompensation för flygresor ingår i etappmålet. 18

19 Bilden visar arrangemanget I staden utan min bil 19

20 Hållbart energisystem Helsingborgs stad tar ställning för miljön. De kommande åren väntar stora satsningar inom energiområdet för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Staden strävar efter att bli energineutral i den meningen att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom kommunen motsvarar den mängd energi som används inom kommunen. I stadens förra miljöprogram fastslogs att en energiplan för staden skulle tas fram. Mellan åren 2007 och 2010 har staden arbetat med att ta ställning till hur energifrågorna ska hanteras. Resultatet blev dels en energistrategi, med mål för energiarbetet, dels en energiplan som innehåller konkreta åtgärder som stadens nämnder och bolag ska genomföra under åren Detta avsnitt i miljöprogrammet innehåller därför bara mål och etappmål som inte finns i energistrategin. Övergripande klimatmål Helsingborgs stads klimatstrategi har gällt mellan åren 2003 och I och med tillkomsten av detta program har klimatstrategin och miljöprogrammet nu sammanförts i ett dokument. Övergripande mål om klimatarbetet återfinns i detta avsnitt. Under kapitlet Klimatstrategi, en del av miljöprogrammet (se s 34) finns samtliga klimatmål samlade. Kopplingar till nationella mål Hållbart energisystem innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till hållbart energisystem. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Energistrategi och energiplan, innehåller exempelvis mål om användning av fossila bränslen, om energieffektivisering och att staden ska ta hänsyn till energi- och klimataspekter vid kommunal planering. Tematiskt tillägg till översiktsplan avseende vindkraft, pekar ut lämpliga vindkraftsområden och möjliggör effektiv hantering av vindkraftsärenden. 20

21 Helsingborg stads miljömål inom området hållbart energisystem Hållbart energisystem 9. Utsläppen av växthusgaser ska minska Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 9a Utsläppen av växthusgaser inom Helsingborgs kommun ska minska med minst 25 % mellan år 2005 och år 2015 Samtliga nämnder och styrelser 9b 9c 9d 9e 9f 9g Utsläppen av växthusgaser inom Helsingborgs kommun ska minska med minst 70 % mellan år 2005 och år 2035 Utsläppen av växthusgaser inom Helsingborgs kommun ska minska med minst 85 % mellan år 2005 och år 2050 Helsingborgs stad som organisation är fossilbränslefritt år 2020 År 2013 finns en handlingsplan för hur målen kring minskade utsläpp av växthusgaser ska nås År 2013 finns en samverkansgrupp för företag med fokus på klimatarbete i Helsingborg Stadens bolag ska senast 2013 ha en tidssatt handlingsplan, med målnivåer och aktiviteter, för hur de ska minska sina utsläpp av växthusgaser Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna Samtliga nämnder och styrelser Samtliga nämnder och styrelser Samtliga nämnder MN KS Samtliga bolag 9a-c 85 % minskning till 2050 grundar sig främst på Naturvårdsverkets bedömning av vilka utsläppsminskningar som krävs i rapporten Tvågradersmålet i sikte? från år Minskningen antas vara enklare att genomföra i början av tidslinjen och är därför inte linjär. Det är också nödvändigt för klimatet att snabbt minska utsläppen. Mellan 2005 och 2008 har utsläppen minskat med 17 %. Mellan 1990 och 2008 har minskningen varit 44 %. 9d I Region Skånes klimatupprop Fossilbränslefritt Skåne 2020 uppmanas kommuner att skriva på för att blir fossilbränslefria till år Stadens bolag bör i möjligaste mån också uppnå fossilbränslefrihet. Staden kan dock se att det i vissa fall i dagsläget finns svårigheter för att nå dit och ålägger därför inte bolagen i dagsläget att uppnå detta mål. 9e Motsvarande Lunds Klimatbasutredning från f Ansvaret bör ligga på avdelningen för näringslivs- och destinationsutveckling på KSF i samarbete med MN. Arbetet kan med fördel samordnas med etappmål 2e. 21

22 Hållbart energisystem 10. Tillförseln av förnybar energi ska öka Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 10a Senast 2013 ska det finnas riktlinjer i form av inspirerande SBN informationsmaterial om småskalig vindkraft och solenergi i syfte att förenkla bygglovsprocessen Fler mål inom detta område återfinns i energistrategin Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 10a Förutsättningarna ska beskrivas med utgångspunkt från lagtexten, stadens ställningstaganden samt goda inspirerande exempel. 11. Energianvändningen ska bli mer effektiv Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 11a Hushållens energianvändning ska minska med minst 10 % SBN per invånare mellan år 2005 och år b Staden ska verka för att användningen av köpt elenergi MN inom industrisektorn ska minska med minst 15 % mellan år 2005 och år c Användningen av köpt elenergi (inklusive verksamhetsenergi) mätt i kwh/ m 2 i stadens lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter ska minska Samtliga nämnder och styrelser med minst 15 % mellan år 2005 och år 2015 Fler mål inom detta område återfinns i energistrategin Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 11a Görs i samarbete med MN. 11b Görs i samarbete med SBN (Helsingborgs miljöbyrå) användes MWh el inom industrin, 2006 användes MWh el och 2007 användes MWh. Det går alltså inte att se någon tydlig trend här. (MN) 22

23 Bilden visar delar av NSRs biogasanläggning. Foto: NSR 23

24 Sundare Helsingborg Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Det innebär att staden aktivt behöver arbeta med frågor som förbättrar livsbetingelserna för stadens invånare. Några av de viktigaste frågorna är konsumtion, kemikalier och buller. Många av dagens miljöproblem orsakas av människans konsumtion. I vårt moderna samhälle omges vi av tiotusentals olika kemiska produkter; läkemedel, bekämpningsmedel, tvätt- och rengöringsmedel, målarfärger mm. Staden har här ett stort ansvar att vid inköp välja miljövänliga produkter som innehåller ämnen som är väl undersökta och där det finns kunskap om hur dessa påverkar människors hälsa och de ekologiska systemen. Buller är ett återkommande problem, inte minst från trafiken. Åtgärder för att minska bullernivåerna är nödvändiga för att skapa förutsättningar för en hälsosam boendemiljö. Oaser av grönska och tysta områden är i det sammanhanget viktiga att värna. Kopplingar till nationella mål Detta prioriterade område innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen giftfri miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö och god bebyggd miljö samt folkhälsomålen miljöer och produkter, fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel. Folkhälsomålet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Inom området finns ett antal delområden: sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö samt säkra miljöer och produkter. Delområdet säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som exempelvis trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid och behandlas inte i detta program. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till sundare Helsingborg. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Översiktsplan 2010, innehåller exempelvis mål om att staden ska profilera sig som en attraktiv boendemiljö med goda rekreationsmöjligheter. Boendeprogram , innehåller exempelvis mål om årligt nettotillskott av bostäder och om kretsloppstänkande och varsamhet med miljön vid bostadsbyggande. 24

25 Plan för hållbar utveckling, innehåller exempelvis mål om att livsmiljön i staden ska förbättras avseende buller och att alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg. Sundare Helsingborg Energistrategi och energiplan, innehåller till exempel mål om biogasproduktion och anslutning till Miljöbyggprogram Syd. Avfallsplan, innehåller mål för att minska avfallsmängderna och avfallets farlighet. Helsingborg stads miljömål inom området sundare Helsingborg Bullret ska minska Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 12a Minst 20 bostadsfastigheter, med trafikbullernivåer som SBN överstiger de riktvärden som riksdagen har ställt sig bakom, ska åtgärdas fram till juli b Senast 2012 ska tysta områden ha inventerats och redovisats i planeringsportalens karttjänst 7 SBN Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 12a-b 12b Det åligger staden enligt lag att senast under 2012 utföra en bullerkartläggning som under 2013 ska åtföljas av ett åtgärdsprogram. Medel behöver avsättas under för kartläggning, åtgärdsprogram och åtgärder. För 2011 finns bullerplank längs Fältarpsvägen inplanerade. Med tysta områden menas områden där bullret från fordonstrafik inte överstiger 40 dba (dygnsekvivalent nivå). I samband med inventeringen görs även en avvägning av om områdena kan anses vara skyddsvärda. De skyddsvärda tysta områdena kommer därefter att beskrivas i planeringsportalen. Detta förhållande beaktas därefter i all kommande detaljplanering. 13. Avfallsmängden ska minska Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 13a Restavfall ska minska enligt direktiven i avfallsplanen SBN 13b Staden ska verka för att hushållens totala avfallsmängd SBN inte ska öka 13c Vid årliga plockanalyser av restavfallet ska högst 0,5 % SBN vara elavfall och inget farligt avfall ska förekomma 13d Senast 2011 ska en plan finnas för riktad information/ utbildningsinsatser inom området avfallsminimering SBN 7 Planeringsportalen återfinns på och innehåller bland annat en karttjänst för att visa översiktplanen samt andra viktiga planeringsunderlag såsom områden med riksintressen med mera 25

26 Sundare Helsingborg Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 13c Årliga plockanalyser av restavfallet på både villor och flerfamiljsfastigheter. Ett medelvärde beräknas. 14. Hanteringen av miljö- och hälsoskadliga ämnen ska minska Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 14a Staden ska ansluta sig till Miljöbyggprogram Syd under KS b Staden ska verka för att Miljöbyggprogram Syd senast KS 2012 utvecklas till att även omfatta områdena materialval och utfasning av farliga ämnen 14c Riktad utbildning och information om kemikalier och MN övriga varor ska ske årligen till näringsliv och hushåll 14d Senast 2012 ska det finnas en handlingsplan som NSVA säkerställer en kontinuerlig förbättring av kvaliteten på det slam som produceras på Öresundsverket avseende förekomst av metaller och organiska ämnen 14e Ekologisk odling på stadens åkermark ska uppmuntras så att minst 30 procent av arealen är ekologiskt odlad 2015 KS Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 14d 14e Arbetet kan med fördel samordnas och genomföras som en del i framtagandet av en större samlad stadsgemensam vattenstrategi. I samband med att det skrivs arrendekontrakt på stadens lantbruksmark ställer staden normalt krav på ekologisk odling. Det är dock inte alltid skäligt att ställa detta krav, exempelvis då mark som inlöses ersätts med stadsägd arrendemark. Riktlinjer för detta arbete bör tas fram i samarbete med MN. 15. Medborgarnas livsmiljö och hälsa ska förbättras Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 15a Riktlinjer för minimiavstånd till lek, rekreation, motion SBN och mötesplatser ska tas fram senast b Riktlinjer för trygga boendemiljöer ska tas fram senast KS c Senast 2015 ska ett underlag för stadens anpassning till SBN klimatförändringar ha tagits fram 15d Senast 2014 ska det finnas riktlinjer för hur störande SBN ljussättning minimeras 15e Årsmedelvärdet av kvävedioxidhalter i gatumiljö ska SBN minska jämfört med 2010 års nivå 15f Årsmedelvärdet av partikelhalter i gatumiljö ska minska jämfört med 2010 års nivå SBN 26

27 Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna Sundare Helsingborg 15a 15b 15c 15d Tas lämpligen fram i grönstrukturprogrammet och innebär riktlinjer dels för nybebyggelse, dels för befintliga miljöer. I samverkan med SBN, BRÅ och övriga nämnder Tas lämpligen fram inom det pågående arbetet med fördjupnings- PM Klimat och stigande havsnivåer enligt översiktsplanen. Arbetet bör ske i bred samverkan mellan nämnderna och innebär att PM:et behöver utvecklas ytterligare. Riktlinjerna ska vara ett stöd för placering och avskärmning av ljuskällor vid stadsmiljögestaltning, bygglovsprövning och fungera som råd till fastighetsägare vid exempelvis fasadbelysning och ljusmaster. 16. Vid all anskaffning av varor, tjänster, byggentreprenader och byggkoncessioner, ska det ställas relevanta och mätbara miljökrav Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 16a Senast 2011 ska staden ha en centraliserad KS inköpsavdelning 16b Senast år 2012 ska minst 20 % av inköpta livsmedel till stadens verksamheter vara ekologiska eller närodlade Samtliga nämnder och styrelser 16c Senast år 2015 ska minst 40 % av inköpta livsmedel till stadens verksamheter vara ekologiska eller närodlade 16d Staden ska verka för att lagstiftningen öppnas för möjligheten att i samband med upphandling ställa krav på närodlade och närtillverkade produkter samt närbelägen verksamhet i fråga om entreprenader och tjänster Fler etappmål återfinns under Hållbart transportsystem, mål 6. Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna Samtliga nämnder och styrelser KS 16a 16b-c Med centraliserade riktlinjer, certifierade inköpare och möjlighet till uppföljning kan miljökrav lättare drivas igenom och efterföljas. Med närodlat avses i detta sammanhang livsmedel som är producerade i Skåne. I dagsläget är det inte möjligt att ställa krav på närodlade livsmedel på grund av LOU. Denna möjlighet diskuteras dock både inom EU och inom Sverige varför staden redan nu vill ha med ett mål om närproducerade livsmedel. Även om en anpassning av matsedeln utifrån säsongens livsmedel görs i stor utsträckning redan idag, vill staden understryka att detta är viktigt både ur miljö- och näringssynpunkt. 27

28 Hållbar planering och skötsel Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Det innebär att vi måste planera stads- och landsbygdsmiljö utifrån perspektivet om ett långsiktigt hållbart samhälle. Exempel på detta är att exploatering i första hand sker genom förtätning av befintlig stadsmiljö och genom utbyggnad i områden som har nära till kollektivtrafik, samt att vi värnar den högklassiga åkermarken. Att planera och sköta staden på ett hållbart sätt innebär också att värna våra fina och ibland unika naturområden, både till havs och på land, och att gynna den biologiska mångfalden, exempelvis genom återskapande av våtmarker eller att lämna högstubbar kvar i skogen. Kopplingar till nationella mål Hållbar planering och skötsel innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Området har även stor betydelse för arbetet med att nå miljömålen bara naturlig försurning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans, levande skogar och ett rikt odlingslandskap samt folkhälsomålen miljöer och produkter, fysisk aktivitet samt barns och ungas uppväxtvillkor. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till hållbar planering och skötsel. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Översiktsplan 2010, innehåller exempelvis mål om att staden ska profilera sig som en attraktiv boendemiljö, och att verksamheter ska lokaliseras efter logistiska förutsättningar. Boendeprogram , innehåller exempelvis mål om årligt nettotillskott av bostäder och om kretsloppstänkande och varsamhet med miljön vid bostadsbyggande. Plan för hållbar utveckling, innehåller exempelvis mål om att befintliga grönområden ska värnas. Naturvårdsplan, innehåller mål om skydd och skötsel av specifika naturvärden som klassats som skyddsvärda. Mångbruksplan 2008, innehåller exempelvis mål om att barrskogen på sikt ska ersättas med lövskog. 28

29 Helsingborg stads miljömål inom området hållbar planering och skötsel Hållbar planering och skötsel 17. Arealen gröna och blå ytor ska öka Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 17a Långsiktiga mål för vilken areal som krävs för värdefulla SBN biotopers bevarande ska definieras senast b Till 2015 ska staden ha ökat arealen våtmarker med 50 hektar, slåttermark med 5 hektar, betesmark med 15 hektar och lövskog genom nyplantering med 20 hektar SBN respektive NSVA 17c Senast år 2015 ska en strategi för den gröna och blå strukturen i Helsingborg ha antagits av kommunfullmäktige SBN Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 17a 17c Mål för minsta areal bör baseras på vilka hotade arter som finns i Helsingborg och vilka arter och biotoper som ska prioriteras. Strategin för grönstrukturen bör definiera mål för tillgång, nåbarhet och kvalitet för grönområden, aspekter för biologisk mångfald och ekologiska tjänster 8 även i stadsmiljön. Arbetet görs lämpligen inom ramen för Grönstrukturprogrammet. 18. Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och utvecklas Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 18a Senast år 2015 ska följande naturområden utgöra SBN naturreservat: Örby ängar, Pålsjö skog, Bruces skog och Rååns dalgång uppströms Gantofta 18b Senast år 2012 ska det marina området Grollegrund utgöra SBN naturreservat 18c Senast 2013 ska ett uppföljningssystem vara framtaget SBN som visar andelen kulturhistoriskt värdefulla byggnader som skyddas respektive ges rivningslov 18d 50 % av alla orter eller stadsdelar i tätorten i kommunen ska senast 2015 omfattas av områdesspecifika bevarandeprogram som är max 20 år gamla SBN respektive KN 18e Ett natur- och kulturmiljöprogram för kommunen tas fram senast 2014 KN respektive SBN 8 I detta sammanhang menas till exempel växternas förmåga att utjämna temperaturskiftningar, att ge skugga samt rena luft och vatten 29

30 Hållbar planering och skötsel Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 18a Ett reservatsbeslut innebär ett långsiktigt skydd och att en skötselplan antas för att behålla och utveckla bevarandevärdena i området. Behov av skydd för fler naturområden kommer att utredas inom delmål 18e. 18c En jämförelse av bevarandeprogram och detaljplaner ska ske för att se hur stor andel som hittills är skyddat. Tydligast görs detta med GIS-verktyg. 19. Skötseln av natur- och kulturmiljöer ska vara god Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 19a Under 2012 ska en metod för skonsam dikesrensning tas SBN fram som därefter ska följas vid behov på stadens mark 19b Senast 2014 ska en plan ha tagits fram för att förbättra den SBN ekologiska statusen i Helsingborgs vattendrag 19c Senast 2015 ska minst 10 % av stadens granskog ha ersatts med lövskog av lokalt ursprung SBN Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 19b En del av arbetet är att identifiera värdefulla åstränder, bäckstränder och översvämningsbenägen mark. Arbetet kan med fördel samordnas med arbetet i en vattenstrategisk plan. 19c Bör samordnas med etappmål 17b. 20. Hushållning ska ske med mark och andra resurser Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 20a Minst 95 % av all exploatering ska följa de SBN utvecklingsprinciper som anges i Översiktsplan b Senast 2013 ska Helsingborgs markpolicy 9 vara KS kompletterad så att den utöver exploateringsintressen även omfattar mark för rekreation, våtmarker, värdefulla naturmiljöer med mera 20c Statistik för hur mark tas i anspråk för bebyggelse skall SBN föras för nya detaljplanerade områden mellan d Senast 2012 ska staden ha utarbetat riktlinjer och strategi SBN för hållbar förtätning 20e Områden med ytligt eller rörligt grundvatten som är viktiga ur naturmiljösynpunkt identifieras senast 2015 SBN 6 Dokumentet är framtaget av KSF, mark- och exploateringsenheten 30

31 Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 20a Räknat i areal mark som tas i anspråk av verksamheter respektive antal bostäder. Hållbar planering och skötsel 20b 20c 20d 20e Strategi för stadens markförvärv eller markrättigheter tas fram. Gäller till exempel våtmarker, biologisk mångfald, ridvägar och natur- och rekreationsstråk. Exempel på statistik kan vara exploateringsgrad, närhet till kollektivtrafik, grönområden, förändring av markförhållanden, hårdgjorda ytor samt åkermarkens klassificering. Arbetet genomförs lämpligen inom det kommande arbetet med fördjupnings-pm Förtätning enligt översiktsplanen. Kan med fördel samordnas med arbetet i en vattenstrategisk plan. 21. Information om natur- och kulturvärdena ska förbättras Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 21a Staden ska genomföra årliga informationsinsatser kring KN svenska lantraser och äldre kulturväxter för att öka intresset för och kunskapen om dessa 21b Två nya naturpunkter med tillhörande lärarhandledning SBN ska vara färdigställda till år c Staden ska genomföra minst en årlig aktivitet för allmänheten i naturområde med naturguidning eller liknande SBN Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 21a Avser främst aktiviteter på Fredriksdals museer och trädgårdar och Sofiero. Bilden visar ingången till Fredriksdals köksträdgård 31

32 Rent vatten Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Detta ställningstagande innebär att staden bör ta särskild hänsyn till grundvattnet, vattendragen och havet. Staden har en viktig roll när det gäller att utveckla och skydda våra vattenmiljöer. Staden har ett speciellt ansvar för att även i framtiden kunna förse den växande befolkningen med friskt dricksvatten. Detta kräver en framsynt hållning och att vi även sträcker oss utanför kommunens gränser för att säkert skydda de områden vårt grundvatten kommer ifrån. I våra vattendrag och hav finns en i många avseenden särskilt skyddsvärd fauna. Staden måste värna denna, inte bara genom att anordna reservat, utan också genom att förhindra näringsläckage och tillförsel av förorenande ämnen. Utan detta arbete kan vi inte säkerställa en bra och för framtiden hållbar artrikedom i havet och i vattendragen. Kopplingar till nationella mål Rent vatten innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv samt det nationella folkhälsomålet miljöer och produkter. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till rent vatten. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Översiktplan 2010, innehåller exempelvis mål om att utveckla kommunens kustlinje, vilket exempelvis innebär att bebyggelse inte ska få ske längst kusten. Kustkontrollprogrammet, är ett arbete som genom provtagning kontrollerar på miljön längs vår kuststräcka. Syftet med programmet är att verka för en god vattenmiljö i Öresund. VA-strategin, innehåller en tidsplan för när berörda områden ska anslutas till kommunalt avlopp. 32

33 Helsingborg stads miljömål inom området rent vatten Rent vatten 22. Tillgång till grundvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd ska säkras Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 22a 22b 22c Senast 2011 ska underlag till reviderade vattenskyddsföreskrifter för Örby berggrundvattentäkt ha översänts till Länsstyrelsen Senast 2015 ska viktiga inströmningsområden ha identifierats och en tidplan ha upprättats för skydd av dessa Senast 2015 ska viktiga uttagsområden för långsiktig framtida dricksvattenförsörjning ha inventerats och en tidplan ha upprättats för skydd av dessa NSVA SBN SBN Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 22b - c Målet avser både skydd av grundvattenförekomstens framtida skyddsområde samt skydd mot exploatering som kan komma i konflikt med inströmningsytor och möjliga uttagspunkter. Länsstyrelsen har initierat ett liknande arbete för regionen. Staden kommer att medverka i detta arbete som även troligen kommer att vara till nytta i arbetet med etappmålen. 23. Tillförsel av näringsämnen och föroreningar till vattendrag, sjöar och hav ska minimeras Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 23a 23b 23c 23d 23e En för stadsbyggnads- och miljönämnden gemensam strategi för vatten och avlopp på landsbygden antas under 2011 Arbetet med att informera och ställa krav på åtgärder av enskilda avloppsanläggningar inom prioriterade områden görs under perioden Senast 2011 ska förorenad mark som riskerar att översvämmas ha kartlagts Senast 2015 ska kemisk bekämpning ha upphört på den mark som ägs av Helsingborgs stad. Sådan mark där bekämpning behövs av säkerhets- eller hälsoskäl undantas. För åkermark gäller delmål 14e Senast 2011 ska dagvattnets föroreningsgrad kartläggas för Helsingborgs stads olika avrinningsområden NSVA MN SBN Samtliga nämnder och styrelser NSVA 33

34 Rent vatten Nr Etappmål/ aktivitet Ansvarig 23f 23g 23h 23i Senast 2015 ska en detaljerad plan för miljöriktig hantering av dagvatten finnas Senast 2011 tas riktlinjer fram för dagvatten som får släppas ut till recipient Senast 2015 genomförs en kartläggning av industrins användning av farliga ämnen respektive prioriterade ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten som kan leda till utsläpp Senast 2012 utreds om det finns behov av att utöka kustkontrollprogrammet med ytterligare screening avseende prioriterade ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten eller andra farliga ämnen NSVA MN MN MN Kommentarer till etappmålen/ aktiviteterna 23a Görs i samarbete med MN och SBN. 23b De områden som är prioriterade beskrivs i stadens VA-strategi. Kraven riktas mot fastighetsägare i s.k. prioriterade områden där anslutning till kommunala spillvattennätet inte är möjlig och där närliggande vattendrag inte uppnår god ekologisk status enligt Vattenmyndighetens klassning. 23c Ökad nederbörd till följd av klimatförändring ökar risken för föroreningar till ytvatten till följd av översvämningar. Det är en del av anpassningsproblematiken där även stigande havsnivå med mera ingår. Kartläggningen är ett underlag till planering inom VA, detaljplanering och bygglov. Arbetet kan med fördel samordnas med fördjupnings-pm Klimat och stigande havsnivåer. 23d Se även miljönämndens riktlinjer för kemisk bekämpning i Helsingborg. Undantag medges av miljönämnden. 23e Föroreningsgrad räknas fram, baserat på typ av verksamhet inom respektive område. Koppling finns till prioriterade ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten. Kan med fördel samordnas med fördjupnings-pm Vattenplan statusklassning, miljökvalitetsnormer, rening enligt översiktsplanen. 23f Miljöriktig hantering av dagvattnet innebär till exempel användande av öppna dagvattenlösningar och utformning av dagvattenmagasin för att främja den biologiska mångfalden. 23g Arbetet kan med fördel samordnas med fördjupnings-pm Vattenplan statusklassning, miljökvalitetsnormer, rening enligt översiktsplanen. 23h Undersökningen inkluderar behovet av mätningar kopplat till dagvatten och vattendrag som mynnar till recipienten. 34