Hets mot folkgrupp kontra yttrande- och religionsfrihet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hets mot folkgrupp kontra yttrande- och religionsfrihet"

Transkript

1 Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap D D-uppsats, 10 p. Handledare: Catharina Sitte Durling VT 2006 Hets mot folkgrupp kontra yttrande- och religionsfrihet Författare: Christian Andersson

2 SAMMANFATTNING Den 1 januari 2003 infördes sexuell läggning i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a. sexuell läggning. I samband med denna lagändring behövdes det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tilläggas sexuell läggning i den s.k. brottskatalogen. Införandet av sexuell läggning i straffbestämmelsen innebär en inskränkning i yttrandefriheten som skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt Europakonventionen för de mänskliga fri- och rättigheterna. Regeringen ansåg att intresset att skydda homosexuella som grupp var ett ändamål som är tillåtet för inskränkningen. Regeringen anförde vidare att straffstadgandet inte hindrar en fri och saklig debatt och vederhäftig diskussion om homo- bi- och heterosexualitet i kyrkan eller andra områden i samhället. Vad gäller kyrkan och religionsfriheten är det inte straffbart att citera och diskutera t.ex. religiösa urkunder men däremot bör det inte vara tillåtet att genom religiösa texter hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, lika lite som mot andra grupper. Ett omdiskuterat fall handlade just om uttalanden inom kyrkan som föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp med anspelning på sexuell läggning. Pastor Åke Green fälldes i tingsrätten, friades av hovrätten och Högsta domstolen. Den främsta anledningen till att han friades i Högsta domstolen var att hans uttalanden i det religiösa sammanhanget inte uttryckte en uppmuntran till eller ett rättfärdigande av hat mot homosexuella som grupp, ett s.k. hate speech. Enligt svensk rätt hade han uttryckt missaktning för homosexuella som grupp men Europakonventionens religions- och yttrandefrihet tillät, i detta specifika fall, inte en sådan inskränkning som straffbestämmelsen utgör. I ett annat mål fälldes ett antal tilltalade i tingsrätten men friades av hovrätten. De tilltalade delade ut flygblad vars innehåll uttryckte missaktning för homosexuella som grupp. I flygbladet anförs att Nationell ungdom är upphovsman av uttalandena. Hovrätten anförde att deras agerande föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp men med anledning av domen mot Åke Green friades männen då innehållet i flygbladet inte uppmuntrade till eller rättfärdigade hat mot homosexuella som grupp. HD skall ta upp målet. I

3 FÖRKORTNINGAR BrB Brottsbalken ECRI Europakommissionen mot rasism och tolerans FSR Sveriges Frikyrkosamråd HD Högsta domstolen HomO - Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning HovR - Hovrätten KU - Konstitutionsutskottet RF - Regeringsformen RÅ - Riksåklagaren TF Tryckfrihetsförordningen TR - Tingsrätten YGL - Yttrandefrihetsgrundlagen II

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeformulering Metod och material Avgränsning Disposition Hets mot folkgrupp Bakgrund Bestämmelsens uppkomst Bestämmelsens utveckling Sexuell läggning Skäl för kriminalisering Skäl mot kriminalisering Tolkning och tillämpning Uttalande eller annat meddelande som sprids Hot eller uttryck för missaktning Folkgrupp eller annan sådan grupp av personer Yttrande- och religionsfrihet Yttrandefrihet Inledning RF TF och YGL Yttrandefrihetsbrott enligt TF och YGL Europakonventionen Kriminalisering av hets mot folkgrupp i TF och YGL Religionsfrihet RF Europakonventionen Praxis Fallet Green Bakgrund Tingsrätten Hovrätten Högsta domstolen Författarens analys och kommentar Söderhamnsfallet Bakgrund Tingsrätten Hovrätten Riksåklagarens överklagan Författarens analys och kommentar Avslutande diskussion och slutsats Källor Bilaga 1 Åke Greens predikan III

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det är vedertaget att i en demokrati kunna utöva sin yttrande- och religionsfrihet. Dessa friheter tillerkänns medborgare och måste respekteras av maktöverheten, staten. Att ha dessa grundläggande rättigheter, att kunna uttrycka sin åsikt och utöva sin religion, gentemot överheten hindrar bl.a. i nationen inbördes konflikter; trygghet skapas samt samhällsordning åstadkommes. Det är också vedertaget att i en demokrati få skydd mot att utsättas för brottslig handling. Minoritetsgrupper är skyddade mot att bli utsatt för brott av staten och andra grupper eller andra individer. Minoritetsgrupper är genom brottsbalkens (BrB) bestämmelse 16:8, hets mot folkgrupp, skyddade från vissa angrepp i muntlig eller skriftlig form; trygghet skapas samt samhällsordning åstadkommes. 1.2 Syfte och frågeformulering Syftet med uppsatsen är att redogöra och förklara det rättsvetenskapliga problem som uppstår då en rättighet kolliderar med skyddet mot att utsättas för brott. I detta fall handlar det om yttrande- och religionsfrihet kontra hets mot folkgrupp med fokus på sexuell läggning. Nästa syfte är att genom rättsfall analysera rättsläget i området. Fallet med Åke Green har väckt stor uppmärksamhet då kollisionen mellan dessa rättigheter och straffbestämmelsen blev föremål för prövning. Ett annat fall, Söderhamnsfallet, där denna problematik återigen skall prövas av Högsta domstolen (HD) är på gång. Med dessa syften följer en frågeställning. I vilken utsträckning har vi yttrande- och religionsfrihet tills det klassas som hets mot folkgrupp? Vad krävs för att ett uttalande skall anses vara brottsligt enligt BrB 16:8, d.v.s. vad innebär rekvisiten i stadgandet? Bör straffbestämmelsen omformuleras för att harmonisera med yttrande- och religionsfriheten? Föreligger en lagkonflikt mellan Europakonventionen (med dess yttrande- och religionsfrihet) och straffbestämmelsen? Vilken bör utgången i Söderhamnsfallet bli? 1.3 Metod och material Genom den rättsdogmatiska metoden skall uppställda syften uppnås och frågeställning besvaras genom relevant rättsligt material. För att analysera rättsläget skall lagtext, förarbeten, rättsfall och doktrin undersökas. 1

6 De relevanta lagtexter som används vid uppsatsskrivandet är den svenska grundlagen, hets mot folkgrupp enligt BrB 16:8, FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering samt Europakonventionen. Doktrinen som används utgörs av litteratur om mänskliga fri- och rättigheter och hets mot folkgrupp. Med anledning av skillnader i relevans i doktrinen kommer viss litteratur användas olika mycket. Uppsatsen fokuserar på två rättsfall. Därtill skall ett antal rättsfall redovisas översiktligt. De rättsfall arbetet koncentreras på skall genomgås djupare och analyseras noggrant. Relevansen i dessa är uppenbar då de handlar om hets mot folkgrupp med fokus på sexuell läggning. För ett så strukturellt och pedagogiskt redogörande av uppsatsen som möjligt skall författaren utifrån sin uppfattning rita upp figurer av vissa beskrivningar. 1.4 Avgränsning Uppsatsen tar sikte på brottsbestämmelsen hets mot folkgrupp samt yttrande- och religionsfrihet. Därtill skall två relevanta rättsfall analyseras. Vad gäller BrB:s stadgande skall dess uppkomst (år 1948) och utveckling (fr.o.m t.o.m. 1 januari 2003) behandlas. Författarens bedömning är att genomgången av hela bestämmelsen är nödvändig. En redogörelse för bestämmelsens bakgrund och lagtekniska konstruktion är viktig för att visa på ämnets komplexitet. Trots redogörelsen för hela stadgandet skall fokus ligga på hets med anspelning på sexuell läggning. Vidare skall arbetet behandla yttrande- och religionsfriheten. Författarens syfte är dock inte att ge en heltäckande redogörelse för dessa rättigheter. Med anledning av dessa rättigheters omfattande område skall enbart rättigheternas innebörd och möjligheter till inskränkning att redogöras. Beskrivningen skall alltså istället koncentreras på de områden som innefattar bestämmelsen hets mot folkgrupp och de aktuella rättsfallen. Beträffande den internationella aspekten skall FN mycket kortfattat nämnas, dock enbart avseende hets mot folkgrupp. Det är svensk rättstillämpning och praxis som avses med uppsatsen men då Europakonventionen innefattar en del av denna skall konventionen och begränsningar i denna också beröras i relevanta delar. 2

7 1.5 Disposition Uppsatsens disposition är upplagd på följande sätt. I kapitel 1 skall bestämmelsen hets mot folkgrupp behandlas. Kapitlet kommer att innehålla bakgrunden till straffbestämmelsens uppkomst och tillämpning samt en beskrivning av hur och varför sexuell läggning har inkluderats i lagen. I nästa kapitel skall rättigheterna yttrande- och religionsfrihet redovisas. Här kommer rättigheternas och straffbestämmelsens kontrast mot varandra att behandlas. Därefter skall, i ett eget kapitel, fallet med Åke Green beskrivas och sedan analyseras och diskuteras utifrån de fakta som framkommit i de föregående kapitlen. Nästa kapitel kommer att innehålla en redovisning av Söderhamnsfallet, vilket också skall analyseras och diskuteras av författaren. Till sist skall uppsatsen innehålla en avslutande diskussion och slutsatser. 3

8 2 Hets mot folkgrupp 2.1 Bakgrund Bestämmelsens uppkomst Den allra första lagstadgade bestämmelsen tillkom år 1948 och fördes in i strafflagen (SL) 11:7. Syftet med denna var att eliminera antisemitisk propaganda och nazisternas förföljelse och övergrepp. Bestämmelsen innebar att den som offentligen hotade, förtalade eller smädade en grupp av befolkningen med viss härstamning eller trosbekännelse, kunde dömas för hets mot folkgrupp till böter eller fängelse Bestämmelsens utveckling År 1965 infördes en skärpning av straffskalan i samband med införandet av BrB. Bestämmelsen fick följande lydelse: Hotar, förtalar eller smädar någon offentligen folkgrupp med viss härstamning eller trosbekännelse dömes för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Genom lagstiftning år 1970 utvidgades tillämpningsområdet med anledning av att FN:s generalförsamling (år 1965) antog en konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. Syftet var att den svenska bestämmelsen skulle vara förenlig med konventionens art. 4. I denna stadgas att konventionsstaterna fördömer all propaganda som grundar sig på uppfattningar att någon ras eller persongrupp av viss hudfärg eller visst etniskt ursprung försöker rättfärdiga eller främja rashat och diskriminering i någon form. Vidare förbinder sig staterna enligt art. 4 punkt a - c att företa åtgärder vid avskaffandet av utövandet av sådan diskriminering; bl.a. en skyldighet att kriminalisera uppmaningar till rasdiskriminering eller uppmaningar till våldshandlingar mot någon ras eller persongrupp av annan hudfärg eller annat etniskt ursprung. Vid dessa åtgärder skall staterna ta i beaktande de principer som stadgas i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna inklusive de i art. 5 i konventionen om avskaffandet av alla former av 1 DO 1988:1, hets mot folkgrupp ett brott!, s. 3. Se även Holmqvist, L, m.fl., Brottsbalken en kommentar, del II (13-24 kap.), 4:e uppl., 2005, s. 16:34. 4

9 rasdiskriminering. Detta innebär att principerna om yttrande- och religionsfrihet inte får inskränkas genom art Utvidgandet av bestämmelsen år 1970 skedde på tre punkter; den brottsliga handlingen (i), vilka som skulle vara skyddsföremål (ii) och offentlighetsrekvisitet (iii). (i) Förtalar eller smädar ändrades och ersattes av uttrycker missaktning. Anledningen härav var enligt departementschefen att kränkande uttalanden, som bedömdes nedsättande eller förnedrande, borde omfattas av stadgandet. Lagrådet ansåg dock att förtal och smädelser fortfarande skulle gälla p.g.a. yttrandefriheten; det vaga ordet missaktning ansågs kunna innebära en inskränkning i denna. Däremot instämde lagutskottet med departementschefens åsikt men ansåg att begreppet missaktning skulle tolkas med en viss försiktighet. Denna tolkning skulle inte inriktas på att innefatta alla uttalanden av nedsättande eller förnedrande karaktär. För tillämpning av bestämmelsen skulle uttalandet behöva överskrida gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. 3 (ii) Skyddsföremålen, brottsobjekten, i stadgandet ändrades till folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse. Med ras avsågs de grupper som upptas i antropologiska rasindelningar samt folkgrupp av viss ras skulle innebära samtliga individer inom en ras liksom en bestämd del inom en ras. 4 (iii) Rekvisitet offentligen ändrades till offentligen eller eljest i uttalande eller annat meddelande som sprides bland allmänheten. Innan denna ändring räckte det alltså inte med att uttalandet spreds bland allmänheten genom privata samtal för att handlandet skulle vara brottsligt. Departementschefen tog hänsyn till yttrandefriheten och art. 4 i konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. Det konventionen kräver, trots dess uttryck att beakta yttrandefriheten, är att minska på denna. Departementschefen ansåg dock att detta inte kunde bli aktuellt men för att samstämma med art. 4 ville han ändra begränsningen till att även införa uttalanden som direkt vänder sig till allmänheten med argumentet att vissa typer av propaganda som innebär hets mot folkgrupp kan i det fördolda uttryckas genom upprepande uttalanden och därigenom nå spridning. 5 2 Holmqvist, Brottsbalken en kommentar, del II, s. 16:35. Se även DO 1988:1, s. 3 f, BRÅ:s rapport 2001:7, hets mot folkgrupp, s. 11 f samt SOU 1981:38 s SOU 1981:38 s A a, s A a, s. 37 f. Se även prop. 1970:87 s. 62 och Holmqvist, Brottsbalken en kommentar, del II, s. 16:36 f. 5

10 BrB 16:8 stadgades således genom följande lydelse: Den som offentligen eller eljest i uttalande eller annat meddelande som sprides bland allmänheten hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse, dömes för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. [Författarens kursivering] År 1982 ändrades bestämmelsen genom att föra in annan sådan grupp av personer jämte folkgrupp. Syftet härav var att införa invandrare som ett skyddsobjekt. Att hetsa invandrare i allmänhet blev alltså straffbelagt trots att gruppen kunde bestå av individer med olika raser, etniska ursprung eller religioner. 6 År 1988 skedde ännu en ändring där offentligen eller sprids bland allmänheten borttogs. Konsekvensen av detta blev att det är tillräckligt att ett uttalande eller meddelande sprids. Syftet med lagändringen var att motverka och hindra rasistiska organisationers verksamhet. 7 1 januari år 2003 trädde den senaste ändringen i kraft. Området för tillämpning utökades till att gälla hets med anspelning på sexuell läggning. För grovt brott infördes också en särskild straffskala. 8 BrB 16:8 har idag följande lydelse: Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. 6 Holmqvist, Brottsbalken en kommentar, del II, s. 16:39. 7 A a, s. 16:40. 8 A s. 6

11 2.2 Sexuell läggning Skäl för kriminalisering I förarbetena till den senaste lagändringen angav regeringen skäl för att hets mot homosexuella som grupp skulle kriminaliseras i BrB:s och i yttrandefrihetsgrundlagens (YGL) samt tryckfrihetsförordningens (TF) område för tillämpning. Syftet för detta införande var att det då inte var straffbart att uttrycka hot eller missaktning för homosexuella som grupp, trots gruppens utsatthet. Regeringen anförde att det måste föreligga ett påtagligt behov av en kriminalisering för en handling. Vidare krävs det mycket starka skäl för att en grundlagsändring skall ske och en sådan skall även göras om det föreligger ett påtagligt behov. 9 Regeringens argument för lagändringen var att det inte rådde någon tvekan om att homosexuella är en utsatt grupp i samhället. Trots det få antalet anmälda brott som har en homofobisk anknytning antogs mörkertalet vara stort, enligt säkerhetspolisen (SÄPO). Folkhälsoinstitutet hade också, sedan år 1992, följt homosexuellas situation och kunde konstatera att de ofta är utsatta för brott p.g.a. sin sexuella läggning. Brottsstatistiken omfattade dock inte hets mot homosexuella som grupp eftersom handlingar av det slaget inte var straffbara. Klart var iallafall att nationalsocialistiska och andra rasideologiska organisationer i deras propaganda ofta uttryckte en obehaglig och våldsam hets mot homosexuella som grupp. De brott som enskilda homosexuella blir utsatta för antas vara en homofobisk inställning som grundar sig i den hat- och hetspropaganda som drivs av nazistiska och högerextremistiska grupper. Regeringen uttryckte att homosexuella har en särskilt utsatt position jämfört med andra grupper eftersom de utsätts för en propaganda som det då inte fanns ett egentligt skydd emot. 10 Avgränsningen och den lagtekniska lösningen av införandet av ändringen skulle, enligt regeringen och remissinstanserna, sträcka sig till hets mot folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på sexuell läggning. Kommitténs förslag gick ut på att det nya brottet, hets mot homosexuella, skulle föras in i ett nytt stycke i lagen. 11 Enligt regeringen ansågs det dock lämpligare att föra in gruppen homosexuella bland de grupper som redan skyddades av bestämmelsen bl.a. med anledning av den praxis som redan skapats rörande brottsobjekten och därmed visa för rättstillämparen att denne skall utföra samma 9 Prop. 2001/02:59 s. 31 f. 10 A prop., s. 32 f. 11 A prop., s. 36. Se även SOU 2000:88 s

12 överväganden vid hets mot homosexuella som vid hets mot andra grupper. 12 Regeringen och de flesta remissinstanserna ansåg vidare att brottsbeskrivningen bör avse anspelningar på sexuell läggning. På så sätt skulle inte enbart homosexuella få en speciallagstiftning utan alla människor skulle skyddas på ett likartat sätt. Begreppet sexuell läggning skulle omfatta homo- bi- och heterosexualitet Skäl mot kriminalisering Sveriges Frikyrkosamråd (FSR) var en av remissinstanserna i förslaget till lagändringen. FSR ansåg att om ändringen skulle genomföras var ett minikrav att det tydligt definierades vad som var straffbart och att det tydligt framgick att predikosituationer eller motsvarande inte omfattades av straffområdet. FSR anförde också att förslagets genomförande skulle innebära en ökad polarisering och därmed försvåra homosexuellas naturliga integrering i kyrko- och församlingsliv. 14 Vidare framkom argument mot lagen som avsåg homosexualitet som folkgrupp. Homosexuella kan, eller vill, inte anses som någon folkgrupp eller annan sådan grupp av personer. Regeringen anförde att detta argument var irrelevant då ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) uttryckte att motsvarande invändning lika gärna kunde användas gällande gruppen invandrare. Syftet med lagens formulering annan sådan grupp av personer är att gruppen skall definieras utifrån de gemensamma kännetecken som kränkningarna anspelar på Tolkning och tillämpning I stadgandet uppställs tre rekvisit som skall vara uppfyllda för möjlighet till tillämpning av lagen. För att ett brott skall anses ha skett skall handlingen ha utförts genom ett uttalande eller i annat meddelande som sprids, genom hot eller uttryck för missaktning och riktat sig mot folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning Uttalande eller i annat meddelande som sprids Med spridning avses ett överförande av budskap till andra personer utanför det helt privata området. Utformningen av stadgandet tillkom år 1988 då det innan årtalet krävdes att 12 Prop. 2001/02:59 s. 37 f. 13 A prop., s. 38 och A prop., s A prop., s

13 uttalandet skulle göras offentligen eller spridas bland allmänheten. 16 Borttagandet av detta innebar att en spridning inom en förening eller organisation eller i övrigt en begränsad krets kan anses som brottsligt. Av praxis framgår vidare att rekvisitet för spridning är uppfyllt om ett uttalande syftar till att uppfattas av en folksamling eller grupp. I vilken omfattning personerna lyssnat eller uppfattat budskapet påverkar inte ansvarsfrågan. 17 Spridning kan förutom muntligen eller skriftligen också ske genom t.ex. bilder. Enligt praxis kan bärande av vissa symboler utgöra hets mot folkgrupp Hot eller uttryck för missaktning Hot, förtal eller smädelser var de tidigare rekvisiten innan lagändringen år 1970 och avsåg vanligt språkbruk. Hot som nuvarande rekvisit avses fortfarande vara av vanligt språkbruk och omfattas således inte enbart av de handlingar som kriminaliserats genom t.ex. straffstadgandet olaga hot. På samma sätt avses missaktning andra kränkande omdömen utöver förtal och smädelser. 19 Enligt praxis faller även indirekta uttryck för missaktning inom straffansvaret. 20 Alla uttalanden av nedsättande eller förnedrande karaktär omfattas inte av rekvisitet om dessa inte överskrider gränserna för en saklig kritik av vissa grupper. Det krävs att uttalanden överskrider gränsen för saklig och vederhäftig diskussion. 21 Beträffande lagens utvidgning till att även gälla sexuell läggning gör regeringen i förarbetet en ytterligare förklaring vad gäller rekvisitet missaktning och dess krav på uttalanden som överskrider gränsen för saklig och vederhäftig diskussion. Detta p.g.a. en av remissinstansernas, FSR:s, motsättning till lagutvidgningen. 22 Meningen med lagen är inte att hindra en fri och saklig debatt d.v.s. hindra resonemang och diskussioner om homo- bi- 16 Se kap NJA 1999 s Högsta domstolen konstaterade att spridning av skriftligt meddelande inte förutsätter att en viss större grupp faktiskt tagit del av meddelandet, men för att meddelandet skall anses spritt är det i princip tillräckligt att det gjorts tillgängligt för en sådan grupp. Se även prop. 2001/02:59 s NJA 1996 s Högsta domstolen ansåg att symboler som kunde kopplas till nazisternas förföljelse av folkgrupper kan utgöra hets mot folkgrupp. Se även prop. 2001/02:59 s Prop. 2001/02:59 s. 14. Se även Jareborg, N, Brotten, 3:e häftet, brotten mot allmänheten och staten, 2:a uppl., 1986, s. 133 f. 20 NJA 1982 s På en skylt föreskrevs Zigenare får ej beträda campingen vilket enligt Högsta domstolen innebar ett indirekt omdöme om zigenares kännetecken och uppträdande. Omdömet ansågs av rättstillämparen som nedsättande för folkgruppens anseende. 21 Prop. 2001/02:59 s Se kap

14 och heterosexualitet i kyrkan eller inom andra områden i samhället. Vid prövning av om en handling, i form av ett uttalande mot t.ex. homosexuella, är straffbelagd måste också uttalandet alltid bedömas i sitt sammanhang; liksom annars vid en prövning av ett uttalande riktat mot någon annan folkgrupp. Hur meddelandet framstår vid en objektiv bedömning blir avgörande och vidare skall gärningsmannens uppsåt med uttalandet vara att hota eller uttrycka missaktning för gruppen. 23 Enligt förarbetet är det inte straffbart att endast citera och diskutera t.ex. religiösa urkunder. Det bör dock inte vara tillåtet att genom religiösa texter hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, lika lite som mot andra grupper. Det är också viktigt att göra skillnad på uttalanden som anspelar på sexuell läggning samt uttalanden som anspelar på beteenden och utryck som genom läggningen kan framträda. Uttalanden som anspelar på sexuell läggning kan antas utgöra hot eller missaktning mot hela gruppen p.g.a. läggningen medan uttalanden som anspelar på beteenden inte kan antas uttrycka hot eller missaktning mot hela gruppen som har denna läggning. Alltså skall det exempelvis vara möjligt att diskutera andra livsstilar och livsåskådningar Folkgrupp eller annan sådan grupp av personer Lagen om hets mot folkgrupp skyddar grupper. Hot eller uttryck av missaktning mot en enskild individ kan således inte falla in under brottsstadgandet. I stället kan bestämmelser om exempelvis olaga hot eller ofredande bli aktuella i dessa fall. 25 Genom stadgandet skyddas folkgrupp eller annan sådan grupp av personer när angreppet anspelar på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Att ett hot eller uttryck för missaktning direkt grundar sig i någon sådan grund är dock inte ett krav. Uttalanden som innebär kränkande beskyllningar om t.ex. mindervärda egenskaper men endast indirekt grundas på exempelvis ras faller under bestämmelsen. 26 Straffbara uttalanden är även sådana som t.ex. övervärderar eller glorifierar en ras, exempelvis den vita rasen, på ett sätt som andra raser måste anses angripna Prop. 2001/02:59 s A prop., s. 41 f. 25 A prop., s. 15 f. Se även Jareborg, Brotten, 3:e häftet, brotten mot allmänheten och staten, s A prop., s A prop., s. 16. Se även Jareborg, Brotten, 3:e häftet, brotten mot allmänheten och staten, s

15 1948 uppkom bestämmelsen med syftet att eliminera antisemitisk propaganda. Det blev förbjudet att offentligen hota, förtala eller smäda en grupp av befolkningen med viss härstamning eller trosbekännelse 2003 utökades lagen till att gälla hets med anspelning på sexuell läggning. För grovt brott infördes också en särskild straffskala. Lagen om hets mot folkgrupp har tre rekvisit: Folkgrupp eller annan sådan grupp av personer: Grupper och dess egenskaper såsom t.ex. ras och sexuell läggning skärptes straffskalan (i): Förtalar eller smädar ändrades och ersattes av uttrycker missaktning. (ii): Brottsobjekten, i stadgandet ändrades till folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse. (iii): Rekvisitet offentligen ändrades till offentligen eller eljest i uttalande eller annat meddelande som sprides bland allmänheten borttogs offentligen eller sprids bland allmänheten 1970 ändrades lagen på tre punkter: 1988 ändrades bestämmelsen genom att föra in annan sådan grupp av personer jämte folkgrupp. Invandrare blev skyddsobjekt. Hot eller uttryck för missaktning: hot; enligt vanligt språkbruk, uttryck för missaktning; andra kränkande omdömen utöver förtal och smädelser. Uttalanden måste överskrida gränsen för saklig och vederhäftig diskussion. Uttalande eller i annat meddelande som sprids: överförande av budskap (muntligt, skriftligt eller vissa bilder) till andra personer utanför det helt privata området. 11

16 3 Yttrande- och religionsfrihet 3.1 Yttrandefrihet Inledning Begreppet yttrandefrihet innefattar rätten att i tal, skrift, bild eller annat sätt meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor. 28 Reglerna som reglerar rättigheten återfinns i TF för yttranden i tryckt form, som t.ex. tidningar, flygblad, affischer och annonsblad, samt YGL för andra former av yttranden, som t.ex. radio och television. Utöver dessa lagar finns bestämmelser i regeringsformen (RF) som omfattar alla former av yttrandefrihet men främst teater, utställningar, demonstrationer och andra allmänna möten. Direkt tillämplig i Sverige är också Europakonventionen som innehåller en bestämmelse om yttrandefrihet RF RF:s regler har en stor betydelse för de yttrandeområden som inte berörs av TF eller YGL. Dessa områden är som ovan nämnts exempelvis yttrandeformer såsom teater, utställningar, demonstrationer och andra allmänna möten. 30 RF 2:1 p. 1 stadgar: Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna frihet är dock inte absolut. Genom RF 2:12 och 2:13 kan yttrandefriheten inskränkas. Syftet med begränsningen av yttrandefriheten anges i 2:13. Där stadgas att en begränsning får ske med hänsyn till bl.a. rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet, enskildes anseende eller privatlivets helgd. I övrigt skall särskilda skäl föreligga. Stycke 2 samma lagrum föreskriver att vid de inskränkningar som får ske skall särskilt beaktande tas vid vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet i bl.a. politiska och religiösa angelägenheter RF 2:1 p Strömberg, H, Axberger, H-G, Yttrandefrihetsrätt, 2004, s. 9 och A a, s. 9 f. 31 A a, s

17 Förutsättningar till begränsningen av yttrandefriheten anges i 2:12. Begränsningar får endast göras om ändamålet är godtagbart i ett demokratiskt samhälle och inskränkningen får aldrig sträcka sig så långt än vad det är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett begränsningen. Till sist får inte en inskränkning göras enbart på grund av bl.a. politisk eller religiös åskådning TF och YGL Enligt TF 1:1 är tryckfriheten en rättighet för varje svensk medborgare. Syftet med rättigheten stadgas i samma lagrum st. 2 och anges vara säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Denna frihet skall alltså säkra spridningen av åsikter och information. Vidare anges i samma stycke att säkerställandet av meningsutbytet och den allsidiga informationen fritt genom tankar och åsikter kan uttryckas i skrift, men detta skall genomföras med ett iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet. Tryckfriheten är således i viss utsträckning inskränkt. 33 Begränsningar av tryckfriheten får endast ske genom regler stadgade i grundlagen. 34 Detta innebär att en begränsning av tryckfriheten inte enbart får ske genom vanlig lag. TF är en exklusiv process- och strafflag. 35 TF utgör förebilden för YGL och bygger därmed på TF:s principer. Vid tolkningen av YGL fungerar TF som rättskälla. 36 Precis som i TF fastslår portalparagrafen i YGL dess syfte. Enligt YGL 1:1 tillförsäkrar lagen att medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad att offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och får endast begränsas om stöd finns i YGL Yttrandefrihetsbrott enligt TF och YGL Som ovan nämnts kan TF och YGL inskränkas genom stöd i respektive lag. Dessa inskränkningar (som måste ha stöd av RF 2:12 och 13) 38 uttrycks i brottsbeskrivningar som innebär att ett visst yttrande, enligt TF eller YGL, kan vara brottsligt. Otillåtna yttranden finns uppräknade och beskrivna i TF:s s.k. brottskatalog, TF 7:4 och gäller för de yttranden som omfattas av TF. 39 Dessa brott måste också, enligt nyss nämnda lagrum, vara straffbara 32 Strömberg, H, Axberger, H-G, Yttrandefrihetsrätt, s A a, s. 15 f. 34 TF 1:3. Se vidare kap Strömberg, s A a, s. 121 ff. 37 A a, s Se kap Se kap för vilka yttranden som regleras i respektive grundlag. 13

18 enligt allmän lag vilket innebär att gärningarna skall vara kriminaliserade som brott (i BrB). Detta är kravet på dubbel kriminalisering. Syftet härav är att det skall vara svårare att utvidga straffbarheten i yttranden. 40 Yttranden som omfattas av YGL kan också utgöra yttrandefrihetsbrott. YGL har dock ingen egen brottskatalog utan hänvisar istället genom YGL 5:1 till TF 7:4. 41 I de områden där TF inte stadgar straffrättsliga regler skall straffbestämmelser enligt allmän lag gälla, enligt TF 14:5. Vad gäller påföljdsbestämning vid yttrandefrihetsbrott hänvisas detta till straffbestämmelsen i allmän lag. Enligt TF 7:6 skall påföljd av brott som avses i 4 och 5 bestämmas utifrån vad som stadgas i allmän lag även om brottet är ett yttrandefrihetsbrott. Exempelvis skall påföljden för ett tryckfrihetsbrott, hets mot folkgrupp, enligt TF 7:4 p. 11 bli det straff som stadgas i BrB 16:8. 42 Enligt YGL 11:1 st. 2 gäller, precis som i TF, att det som inte regleras i YGL behandlas enligt allmän lag. Detta innebär att YGL skall utfyllas med straffrättsliga regler vad gäller straffoch påföljdsbestämning. 43 För att yttrandefriheten skall respekteras stadgas den s.k. instruktionen i TF 1:4 och YGL 1:5. Enligt denna skall den som dömer över missbruk av yttrande- och tryckfriheten eller vakar över friheternas efterlevnad ha i åtanke att rätten till yttrande utgör grunden för ett fritt samhälle. Vid bedömandet skall uppmärksamheten ligga på syftet mer än framställningssättet och hellre fria än fälla Europakonventionen Europarådets församling beslutade år 1949 att låta europeiska regeringar utforma en konvention som skulle innefatta garantier för individen gällande mänskliga rättigheter. Konventionen skulle grundas på den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna som ett år tidigare hade antagits av FN:s generalförsamling. Deklarationen var inte rättsligt bindande så därför ville Europarådet genom den skapta konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna förordna ett förpliktande till konventionsstaterna att följa denna Strömberg, s. 65 f. Se även SOU 2000:88 s Strömberg, s A a, s. 65 och 72. Se även SOU 2000:88 s Strömberg, s Prop. 2001/02:59 s. 41. Se även Strömberg, s. 72 f och Danelius, H, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis En kommentar till, 2:a uppl., 2002, s

19 Konventionen trädde i kraft och ratificerades av bl.a. Sverige den 3 september Sverige inkorporerade denna i svensk lag den 1 januari Samtidigt infördes i RF 2:23 en bestämmelse om att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Europakonventionen. 47 Konventionen behandlar rätten till bl.a. religionsfrihet 48 (art. 9) och yttrandefrihet (art. 10). Art. 10 stadgar: 1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions-, eller biografföretag. 2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet. Generellt skall spridande och mottagande av idéer och information i både muntlig och skriftlig form, såsom opinionsyttringar, tidningar, radio och television etc, vara fritt. 49 Yttrandefriheten, enligt art. 10, innebär att staten, genom den s.k. negativa förpliktelsen, skall avstå från att hindra eller bestraffa spridning av tankar och idéer. Artikeln kräver också, genom positiv förpliktelse, att staten tillser att rätten att sprida tankar och idéer skyddas mot ingrepp från enskilda personer eller institutioner. 50 Yttrandefriheten enligt konventionen är inte absolut. Kraven för att en inskränkning skall kunna åstadkommas föreskrivs i art Av detta följer att en inskränkning skall vara angiven i lag (i), tillgodose något av bl.a. följande ändamål: statens säkerhet, den allmänna 46 Bernitz, U, Kjellgren, A, Europarättens grunder, 1:a uppl., 1999, s Danelius, H, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis En kommentar till, s. 41 f. 48 Angående religionsfriheten; se kap Danelius, H, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis En kommentar till, s A a, s

20 säkerheten, förebyggande av oordning eller brott, skyddande av hälsa och moral etc (ii) och vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose något av dessa ändamål (iii). 51 När det gäller (i) och (ii) är det oftast inga problem att avgöra om inskränkning är godtagbart. Däremot (iii) och huruvida nödvändig skall tolkas har väckt svårigheter. Europadomstolens praxis har dock visat att begreppet inte skall tolkas bokstavligt men att det måste finnas ett angeläget samhälleligt behov. Om ett sådant behov existerar har varje konventionsstat en viss frihet att själv ta ställning till om en inskränkning är behövlig ( margin of appreciation ). Vidare måste det föreligga en rimlig proportion mellan de behov staten önskar tillgodose och den inskränkning som görs i enskildes rättigheter. Det är Europadomstolens uppgift att avgöra om en stat har passerat vad som fritt kan begränsas i yttrandefriheten. 52 Ett ingrepp i yttrandefriheten får alltså ske om (i) och (ii) är uppfyllda samt om ingreppet är av angeläget samhälleligt behov för att tillgodose något av (ii) uppräknade ändamål. Den nationella domstolen anses vara bäst att avgöra om begränsningen är ett angeläget behov i samhället. Denna frihet är stor när det rör den t.ex. den nationella säkerheten och moralfrågor såsom abort och sexualitet. Europadomstolen vill helst inte underkänna ett ställningstagande på t.ex. dessa frågor som gjorts på nationell nivå eftersom domstolen ofta valt att grunda sina beslut på en europeisk standard. Enhetlig uppfattning i konventionsstaterna finns sällan i dessa frågor. I dessa fall anses Europadomstolen ha antytt att staterna enskilt får avgöra var gränsen för inskränkning av t.ex. yttrandefriheten får gå Kriminalisering av hets mot folkgrupp i TF och YGL Hets mot folkgrupp anses vara ett brott mot allmän ordning. En inskränkning av yttranderätten har kunnat genomföras av den anledningen (RF 2:13). Det är vanligare med brottsmål där handlingar begåtts i de medier som omfattas av YGL än av TF. 54 I förarbetena till lagändringen i bestämmelsen hets mot folkgrupp vid införandet av sexuell läggning diskuterades behovet av att föra in motsvarande kriminalisering inom TF och YGL. De starka skäl som förelåg för en kriminalisering av hets mot homosexuella som grupp behövdes vägas mot intresset att bibehålla största möjliga yttrande- och tryckfrihet. Regeringen liksom flera av remissinstanserna ansåg att begränsningarna i yttrandefriheten skulle vara så få och tydliga så möjligt och eftersom dessa friheter är grundpelare i ett 51 Danelius, H, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis En kommentar till, s. 307 f. 52 Danelius, H, Mänskliga rättigheter, 5:e uppl., 1993, s A a, s. 57 och Andersson, J, Yttrandefrihetens dilemma, 2004, s. 38. Se även Strömberg, s

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (16) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 november 2005 B 1050-05 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART ÅG Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB SAKEN

Läs mer

Sammanfattning av PM 56

Sammanfattning av PM 56 PM 56 a 2010-12-01 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Martin Brinnen, utredningssekreterare martin.brinnen@justice.ministry.se 08-405 90 09 Sammanfattning av PM 56 1. Om promemorian och det fortsatta

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom hets mot folkgrupp

Överklagande av hovrättsdom hets mot folkgrupp ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 1 (14) Byråchefen Stefan Johansson 2006-01-10 Ert ÅM 2005/6010 Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom hets mot folkgrupp

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2012 B 990-11 KLAGANDE SL Ombud och offentlig försvarare: Advokat LS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Barnpornografibrott

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande. Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

2012-09-14 meddelad i Stockholm. Åklagare Justitiekanslern genom kammaråklagare Stefan Lind Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm

2012-09-14 meddelad i Stockholm. Åklagare Justitiekanslern genom kammaråklagare Stefan Lind Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 4 DOM Mål nr B 10692-11 2012-09-14 meddelad i Stockholm 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Justitiekanslern genom kammaråklagare Stefan Lind Åklagarmyndigheten City

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 januari 2014 B 355-12 KLAGANDE KS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Förverkande m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Mål nr 1494-12 2013-07-04 Meddelad i Sundsvall KLAGANDE 1. Maria Kero, 750122-8923 2. Örjan Kero, 730602-9013 Sattajärvi 24 984 92 Pajala Ombud: Advokat Percy Bratt Advokatbyrån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom missbruk av urkund, grovt brott

Överklagande av hovrättsdom missbruk av urkund, grovt brott ÖVERKLAGANDE Sida 1 (8) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-04-28 ÅM 2015/2727 Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom missbruk

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Yttrandefrihet - ja eller nej?

Yttrandefrihet - ja eller nej? VAD? I den här värderingsövningen får eleverna möjlighet att ta ställning till flera svåra frågor som rör yttrandefrihetens gränser. Övningen bygger på verkliga händelser vilka formulerats som berättelser.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 338-15. KLAGANDE AB Dagens Nyheter, 556246-8172 105 15 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 338-15. KLAGANDE AB Dagens Nyheter, 556246-8172 105 15 Stockholm Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 338-15 KLAGANDE AB Dagens Nyheter, 556246-8172 105 15 Stockholm Ombud: Advokat UI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 februari 2007 B 1544-06 KLAGANDE HL Ombud och offentlig försvarare: Advokat CH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-10-02 B 64-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott Högsta domstolen

Läs mer

Dagens Nyheter./. riksåklagaren ang. beslag

Dagens Nyheter./. riksåklagaren ang. beslag SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Datum 2015-01-26 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2015-01-14 Ö 338-15 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Dagens Nyheter./. riksåklagaren ang. beslag (Svea

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM 1 Aktbilaga 27 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 november 2010 B 1720-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART Muhittin Tekeli, 621265-2413 Medborgare i Turkiet

Läs mer

DOM 2011-03-18 Meddelad i Sundsvall

DOM 2011-03-18 Meddelad i Sundsvall KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM 2011-03-18 Meddelad i Sundsvall Mål nr 1129-10 1 KLAGANDE Luleå kommun 971 85 Luleå MOTPART Henrik Ylivainio, 810208-8930 Edeforsgatan 74 Lgh 1103 974 38 Luleå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

C-UPPSATS. Yttrandefrihet kontra religionsfrihet. Farida Jamshidi. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Yttrandefrihet kontra religionsfrihet. Farida Jamshidi. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2008:132 Yttrandefrihet kontra religionsfrihet Farida Jamshidi Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm Sida l (8) KLAGANDE Socialstyrelsen Rättsliga rådet l 06 30 Stockholm MOTPART sekretessbelagda uppgii1er, se bilaga A Ombud: Juristen Kerstin Burman Diskrimineringsbyrån

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 april 2011 B 2883-09 KLAGANDE AE Ombud och offentlig försvarare: Advokat SR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rattfylleri

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 oktober 2014 B 5749-13 KLAGANDE MR Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Förseelse mot förordningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2015 Ö 1266-14 KLAGANDE AP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisning av åtal ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2015 B 3594-14 KLAGANDE 1. Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm 2. BL Ombud och målsägandebiträde: Advokat MR MOTPARTER 1.

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

PÅFÖLJDSSYSTEMET ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN

PÅFÖLJDSSYSTEMET ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ PÅFÖLJDSSYSTEMET ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 PÅFÖLJDSSYSTEMET ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN Allmänt Systemet för övervakning av personuppgiftslagen

Läs mer

Hets mot folkgrupp och Europakonventionen HD: praxis

Hets mot folkgrupp och Europakonventionen HD: praxis Hets mot folkgrupp och Europakonventionen HD: praxis RättsPM 2008:2 (ersätter RättsPM 2006:21) Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Malmö Februari 2008 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Högsta

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist och justitierådet Marianne Lundius. Ytterligare åtgärder

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA Ombud: Andreas Olsson Tre Ugglors Juristbyrå AB Hammarby Fabriksväg 29-31 120 33 Stockholm MOTPART Transportstyrelsen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2008-05-22 i mål B 7106-07

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2008-05-22 i mål B 7106-07 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 B 2813-08 KLAGANDE IM Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grov människosmuggling

Läs mer

Docent och Juris doktor i processrätt (Uppsala universitet) Universitetslektor i processrätt (Göteborgs universitet)

Docent och Juris doktor i processrätt (Uppsala universitet) Universitetslektor i processrätt (Göteborgs universitet) ERIC BYLANDER Docent och Juris doktor i processrätt (Uppsala universitet) Universitetslektor i processrätt (Göteborgs universitet) Adress Väderkvarnsgatan 52 A SE 753 26 Uppsala Sverige Telefon +46 (0)18-10

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 mars 2014 Ö 5306-13 KLAGANDE Juridikfronten, 802472-8704 Carl Krooks gata 42 252 25 Helsingborg Ställföreträdare: MT MOTPART RAP

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 T 1427-12 KLAGANDE NS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat NL MOTPARTER 1. KTR 2. World Institute for Asian

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2715 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AK m.fl../.

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 maj 2008 B 5251-06 KLAGANDE HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat MN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

P./. riksåklagaren angående sexuellt övergrepp mot barn

P./. riksåklagaren angående sexuellt övergrepp mot barn SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Brottmålsavdelningen 2007-08-30 ÅM 2007/3758 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2007-06-28 B 1599-07 Rotel 09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM P./.

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m.

TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (13) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-03-26 ÅM 2014/7560 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2014-10-14 B 2225-14 R 2 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM TA

Läs mer

Hatets språk. - frågor och svar om hatpropaganda och yttrandefrihet

Hatets språk. - frågor och svar om hatpropaganda och yttrandefrihet Hatets språk - frågor och svar om hatpropaganda och yttrandefrihet Om Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter Den här skriften ges ut av Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer