Överklagande av hovrättsdom hets mot folkgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överklagande av hovrättsdom hets mot folkgrupp"

Transkript

1 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 1 (14) Byråchefen Stefan Johansson Ert ÅM 2005/6010 Er beteckning Högsta domstolen Box STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom hets mot folkgrupp Klagande: Motparter: Riksåklagaren, Box 5553, STOCKHOLM 1. FV Offentlig försvarare och ombud: Advokat Tomas Krokström, Box 24, HUDIKSVALL 2. MH Offentlig försvarare och ombud: Advokat Fredrik Lindberg, Box 260, SUNDSVALL 3. BT Offentlig försvarare och ombud: Advokat Lars Lundkvist, Box 153, LJUSDAL 4. NL Offentlig försvarare och ombud: Advokat Tomas Krokström, Box 24, HUDIKSVALL Saken: Dom: Hets mot folkgrupp Hovrättens för Nedre Norrland dom den 14 december 2005 i mål B , rotel 8 Yrkande Jag yrkar att Högsta domstolen, med ändring av hovrättens dom, dömer FV, MH, BT och NL för hets mot folkgrupp samt bestämmer påföljden för envar av dem i enlighet med vad tingsrätten förordnade. Justering av gärningsbeskrivningen I syfte att precisera den gärning de tilltalade har gjort sig skyldiga till justerar jag gärningsbeskrivningen så att den får följande lydelse. Postadress Gatuadress Telefon Telefax Box 5553 Östermalmsgatan 87 C, 3 tr STOCKHOLM

2 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 2 (14) FV, MH, BT och NL har tillsammans med tre andra personer den 10 december 2004 tillsammans och i samråd spridit flygblad, Nationellt motstånds fältupplaga, med rubriken VARNING för den svenskfientliga skolan!, på Staffanskolan i Söderhamn. Flygbladen innehåller bl.a. följande meddelanden. Homosexpropaganda Samhället har på några få årtionden svängt från ett avståndstagande från homosexualitet och andra sexuella avarter till ett omfamnande av denna avvikande sexuella böjelse. Din antisvenska lärare vet mycket väl att homosexualitet har en moraliskt nedbrytande effekt på folkkroppen och kommer villigt att försöka framhäva det som något normalt och bra. ---Berätta att HIV och AIDS tidigt framträdde hos de homosexuella och att deras promiskuösa leverne har varit ett av dom främsta orsakerna till att denna moderna pest fått fäste. ---Berätta att homosexlobbyn i sina organ även försöker avdramatisera pedofili och fråga om denna sexuella avart borde legaliseras. De angivna avsnitten i flygbladen uttrycker, sedda i sitt sammanhang, missaktning för homosexuella som grupp med anspelning på gruppens sexuella läggning. Den överklagade domen Tingsrätten fann att de i flygbladen angivna avsnitten klart överskrider gränsen för vad som kan anses vara en saklig och vederhäftig diskussion angående homosexuella som grupp. Tingsrätten angav vidare att åklagaren hade, oemotsagt, gjort gällande att Nationell ungdom, som i flygbladet angivits som upphovsman till innehållet i detsamma, är en nationalsocialistisk organisation vars verksamhet består i att bl.a. hävda fördelarna med rasrenhet. Tingsrätten fann därför att det fanns fog för att anta att samtliga tilltalade antingen är sympatisörer eller medlemmar i organisationen och att det måste tillmätas betydelse vid bedömningen av deras respektive uppsåt. Mot denna bakgrund fann tingsrätten att de tilltalade hade ett direkt uppsåt att uttrycka missaktning för homosexuella som grupp. Samtliga tilltalade fälldes således till ansvar för hets mot folkgrupp. Enligt hovrätten hade de tilltalade uppenbarligen spritt flygbladen med sitt innehåll i syfte att åstadkomma debatt och i förlängningen ett samhälle som står i bättre överensstämmelse med deras politiska övertygelse. Hovrätten menade att vad som uttrycks i flygbladen klart överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande homosexualitet, är kränkande för homosexuella och ger uttryck för sådan missaktning för homosexuella som, vid en förarbetstrogen tolkning av bestämmelsen i 16 kap. 8 brottsbalken, skulle medföra

3 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 3 (14) ansvar för hets mot folkgrupp. Hovrätten ansåg emellertid att texten inte till sitt innehåll kunde anses uppmuntra till hat eller våld mot homosexuella. Hovrätten fann därför, med beaktande av Högsta domstolens dom den 29 november 2005 i mål nr B och Europadomstolens däri återgivna domar, att fällande domar mot de i målet åtalade personerna skulle innebära en enligt Europakonventionen oproportionerlig inskränkning av deras rättighet att framföra kritiska åsikter. Grunderna för överklagandet Innehållet i flygbladet ger uttryck för missaktning Enligt 16 kap. 8 brottsbalken döms den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. Med missaktning avses att även andra kränkande omdömen än sådana som kan bedömas som förtal och smädelser skall vara straffbara. För straffbarhet räcker det med att ett uttalande om t.ex. en viss folkgrupp är nedsättande för gruppens anseende. Även företeelser som innebär ett förlöjligande torde falla in under bestämmelsen (NJA II 1970 s. 531). Alla uttalanden av nedsättande eller förnedrande natur omfattas emellertid inte. För straffbarhet krävs att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion (a.a. s. 535, jfr även NJA II 1948 s. 359). I samband med att bestämmelsen om hets mot folkgrupp gjordes tillämplig även på sexuell läggning angav lagstiftaren att samma principiella överväganden skall göras vid bedömningen av en gärning som avser exempelvis homosexuella som vid bedömningen av en gärning som avser någon av de andra grupperna som skyddas av bestämmelsen. För straffbarhet krävs således att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga. Vid prövningen av om en gärning utgör straffbar hets mot homosexuella, måste också uttalandet liksom annars när det gäller prövningen av om en gärning utgör hets mot folkgrupp alltid bedömas i sitt sammanhang. Motiven för gärningen måste därvid beaktas. Ett visst utrymme för straffria kritiska eller liknande uttalanden måste självfallet finnas. Avgörande blir hur uttalandet framstår vid en objektiv bedömning (prop. 2001/02:59 s. 41).

4 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 4 (14) Som såväl tingsrätten som hovrätten funnit överskrider innehållet i flygbladen klart gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande homosexuella som grupp. Innehållet är kränkande för gruppen homosexuella och ger således uttryck för sådan missaktning som bestämmelsen om hets mot folkgrupp är avsedd att omfatta. Det är vidare utrett att flygbladen har spridits samt att de tilltalade haft uppsåt att uttrycka missaktning för homosexuella som grupp med anspelning på gruppens sexuella läggning. Den i målet avgörande frågan är således om en fällande dom skulle innebära en enligt Europakonventionen oproportionerlig inskränkning av de tilltalades rättighet att framföra sina åsikter. Utgör en fällande dom en kränkning av Europakonventionen? Hovrätten har ogillat åtalet med hänvisning till Högsta domstolens dom den 29 november 2005 i mål nr B (i det följande Högsta domstolens dom). Avgörande för hovrättens bedömning är att de tilltalade spridit flygbladen i syfte att åstadkomma debatt och i förlängningen ett samhälle som står i bättre överensstämmelse med deras politiska övertygelse och att innehållet i flygbladet inte når upp till vad Europadomstolen betecknar som hate speech. Hovrätten synes ha utgått från att det som ett minimum krävs att ett uttalande eller meddelande skall uppmuntra till hat eller våld för att det enligt Europakonventionen skall vara tillåtet att bestraffa uttalandet eller meddelandet. Enligt min uppfattning är detta en alltför långtgående tolkning av såväl Högsta domstolens dom som Europakonventionen och Europadomstolens praxis. Yttrandefrihet i politiska sammanhang Yttrandefrihet innefattar enligt artikel 10 åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Av artikeln framgår att denna frihet får underkastas vissa inskränkningar. Det anges att utövandet av rätten till yttrandefrihet må underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till bl.a. den allmänna säkerheten, förebyggandet av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller annans goda namn och rykte eller rättigheter. Som Högsta domstolen anger i sin dom har Europadomstolen klargjort att yttrandefriheten är en av demokratins grundpelare. I sin dom den 7 december 1976 i målet Handyside mot Förenade Konungariket har detta uttryckts på följande sätt (p. 49): Yttrandefriheten utgör en av de väsentliga grundvalarna för ett [demokratiskt] samhälle, en av de grundläggande förutsättningarna för dess framsteg och för varje människas utveckling.---den

5 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 5 (14) omfattar inte endast information och idéer som mottas positivt eller anses ofarliga utan också dem som kränker, chockerar eller stör staten eller någon del av befolkningen. Detta är de krav som ställs av den pluralism, den tolerans och den vidsynthet utan vilka inget demokratiskt samhälle kan existera. (Efter Danelius, Mänskliga rättigheter i Europarättslig praxis, 2:a uppl. s. 306) Med åberopande av detta uttalande har Europadomstolen, vilket också anges av Högsta domstolen, i flera olika avgöranden framhållit betydelsen av yttrandefrihet i politiska sammanhang. I sin dom den 8 juli 1986 i målet Lingens mot Österrike fastslår Europadomstolen att en fri politisk debatt utgör själva kärnan av begreppet ett demokratiskt samhälle (p. 42). Europadomstolen har i senare avgöranden uttryckt det på så sätt att utrymmet enligt artikel 10.2 att begränsa yttrandefriheten är litet när det gäller politiska tal eller debatt avseende frågor av allmänt intresse (min kursivering), se bl.a. Europadomstolens domar den 10 juli 2003 i målet Murphy mot Irland, p. 67 och den 8 juli 1999 i målet Sürek mot Turkiet, p. 61. Yttrandefriheten i politiska sammanhang är emellertid inte absolut. Enligt artikel 10.2 medför utövandet av yttrandefriheten ansvar och skyldigheter som får begränsas genom lag om det är nödvändigt med hänsyn till bl.a. den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott eller annans goda namn, rykte och rättigheter. Som framgår av de åberopade domarna är yttrandefriheten särskilt stark avseende politiska tal och debatter som gäller frågor av allmänt intresse. Däremot kan inte denna starka yttrandefrihet åberopas för att fälla rasdiskriminerande yttranden. I princip lägger därför artikel 10 inte hinder i vägen för bestraffning av rasdiskriminerande yttranden (se Danelius, a.a. s. 326). I utländsk doktrin har detta bl.a. uttryckts på så sätt att Some types of expression have, however, been regarded as deserving of lesser (or no) protection against restrictions by the state: examples include racist literature (Lord Lester of Herne Hill QC m.fl., Human Rights Law and Practice, 1999, s ) och and some expression, such as racist epithets, is regarded as particularly obnoxious and, therefore, only lightly protected against limitation by the state. (DJ Harris m.fl. Law of the European Convention on Human Rights, 1995, s ). Dessutom anges i artikel 17 i Europakonventionen, som har rubriken Förbud mot missbruk av rättigheter, att ingenting i konventionen får tolkas så att det medför en rätt för någon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utföra handling som syftar till att utplåna någon av de fri- och rättigheter som angetts i konventionen eller till att inskränka dem i större utsträckning än vad som medgetts där. Syftet med artikel 17 är främst att förhindra att yttrandefriheten begagnas i avsikt att främja ideologier som strider mot grundtankarna i

6 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 6 (14) konventionen. Artikel 17 har också främst åberopats i ett antal fall där personer klagat över brott mot deras yttrandefrihet bestående i att de har straffats för att ha framfört revisionistiska åsikter om nazisternas förföljelse av judar eller omfattningen av brotten i de nazistiska koncentrationslägren (t.ex. uttalanden som förnekar förintelsen) eller för att allmänt ha sökt främja nazistiska idéer eller verka för rasdiskriminering. I dessa fall har ingripandet mot personerna i fråga och straffdomarna mot dem ansetts omfattade av artikel 10.2, men artikel 17 har åberopats som ett ytterligare argument för att det inte rörde sig om brott mot konventionen (jfr Danelius a.a. s och , jfr även Svenska Helsingforskommitténs skrift Hatets språk Om gränsen mellan hatpropaganda och yttrandefrihet, 2003, s. 21). Enligt vad jag kunnat utröna finns det inte något avgörande från Europadomstolen som avsett angrepp mot just homosexuella, men enligt artikel 14 i Europakonventionen skall åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Europarådets rådgivande församlings social- och hälsoutskott föreslog år 1981 en ändring i artikeln innebärande att sexuell inriktning skulle läggas till den exemplifierande uppräkningen. Den rådgivande församlingen antog emellertid inte förslaget med motivering att artikel 14 redan kunde anses omfatta sexuell läggning (se SOU 2000:88 s. 223). Det framgår således att en tillämpning av artiklarna 10.2 och 17 jämförda med artikel 14 medför att utgångspunkten är att det inte utgör en kränkning av Europakonventionen att bestraffa diskriminerande yttranden som grundar sig på t.ex. ras, hudfärg eller sexuell läggning. Det bör i detta sammanhang också framhållas att de domar i vilka Europadomstolen behandlar betydelsen av yttrandefrihet i politiska sammanhang och som åberopas av Högsta domstolen i dess dom, inte i något fall har gällt uttalanden som utgjort angrepp mot kollektivt bestämda grupper på grund av t.ex. ras, hudfärg eller sexuell läggning. I målet Jerusalem mot Österrike (dom den 27 februari 2001) gällde det uttalanden vid en kommunal debatt angående bidrag till föreningar som hjälper föräldrar vars barn har varit involverade i olika sekter. En av debattörerna gjorde bl.a. uttalanden om att sådana sekter har fascistiska tendenser. Målet Murphy mot Irland (dom den 10 juli 2003) handlade om ett Irländskt förbud mot religiös radioreklam. I målet Gündüz mot Turkiet (dom den 4 december 2003) gällde det uttalanden som gjorts i samband med en debatt om islams roll i samhället. Gündüz dömdes av turkiska domstolar till två års fängelse och böter för att han bl.a. hade uttalat att den som kallar sig demokrat och sekulariserad inte har någon religion, att demokratin i Turkiet är despotisk, ogudaktig och syndig samt att det sekulariserade

7 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 7 (14) systemet är hycklande och behandlar människor olika. Målet Feridun Yasar mot Turkiet (dom den 23 september 2004) behandlade uttalanden som kurdiska talare gjort vid en partikongress där de i mycket starka ordalag kritiserade den Turkiska statens behandling av den kurdiska minoriteten. Talarna dömdes av Turkiska domstolar för att deras tal utgjorde ett hot mot Turkiets integeritet. De angivna avgörandena av Europadomstolen ger således inte ett fullständigt svar på frågan under vilka omständigheter det är tillåtet att bestraffa uttalanden som görs i politiska sammanhang och som innebär att angrepp kollektivt riktas mot en grupp av personer med anspelning på t.ex. ras, hudfärg eller sexuell läggning. Yttranden som utgör angrepp mot kollektivt bestämda grupper Under åren efter avgörandet i målet Handyside mot Förenade Konugariket (1976) och fram till mitten av 1990-talet avgjorde Europakommissionen flera mål som behandlade rasdiskriminerande yttranden. I det första avgörandet från den 11 oktober 1979, 8348/78 och 8406/78 Glimmerveen m.fl. mot Nederländerna, gällde frågan innehållet i flygblad som distribuerats av ett politiskt parti vars grundläggande princip var att en stats allmänna intresse bäst främjades av att befolkningen är homogen och att olika raser inte blandas. I flygbladet angavs bl.a. att en övervägande andel av befolkningen hade fått nog av närvaron av hundratusentals s.k. gästarbetare som inte var behövda och att partiet, om det fick den politiska makten, skulle se till att alla gästarbetare skulle få lämna landet. Europadomstolen hänvisade till sitt uttalande i Handyside, men framhöll att syftet med artikel 17 är att hindra totalitära grupper från att utnyttja de grundläggande principer som kommer till uttryck i Europakonventionen. Kommissionen påpekade att Artikel 17 omfattar huvudsakligen de rättigheter i konventionen vilka, om de får utnyttjas, skulle underlätta ett försök att från dessa rättigheter härleda en rätt att engagera sig i aktiviteter som syftar till att ödelägga någon av de rättigheter som är fastlagda i konventionen. Kommissionen ansåg att det var klart att den politik partiet stod för innehöll element av rasdiskriminering som är förbjuden enligt konventionen och andra internationella överenskommelser. Kommissionen hänvisade till artikel 14 och framhöll dessutom att diskriminering på grund av ras i vissa fall kan utgöra sådan förnedrande behandling som anges i artikel 3. Kommissionen menade att de politiska idéer som partiet gav uttryck för omfattades av artikel 17 och att partiet hade försökt utnyttja artikel 10 på ett sätt som stred mot texten och tanken bakom konventionen och att yttrandefriheten i detta fall, om klagandena gavs rätt att utöva den, skulle bidra till att ödelägga de fri- och rättigheter som

8 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 8 (14) konventionen och andra internationella överenskommelser skyddar. Att bestraffa denna typ av yttranden var därför tillåtet. Europakommissionen upprepade därefter i flera avgöranden de uttalanden man gjort i Glimmerveen. Flertalet av dessa avgöranden har gällt olika typer av uttalanden och meddelanden som har inneburit att klagandena bagatelliserat eller förnekat mord och andra missgärningar i de nazistiska koncentrationslägren under andra världskriget (se bl.a. målen 9777/82 T mot Belgien, 12774/87 BH m.fl. mot Österrike, 21128/92 Walendy mot Tyskland, 25062/94 Honsik mot Österrike, 25096/94 Remer mot Tyskland och 25992/94 Nationaldemokratiska Partiet Tyskland mot Tyskland. I avgörandet Honsik (1995) framhöll kommissionen att uttalanden som innebär förnekelse av den systematiska utrotningen av judar i de nazistiska koncentrationslägren står i strid med de grundläggande idéerna för konventionen, nämligen rättvisa, fred och dessutom ger uttryck för diskriminering på grund av ras och religion. Och i avgörandet BH (1989) förklarade kommissionen att nationalsocialism är en totalitär doktrin som är oförenlig med demokrati och mänskliga rättigheter och att dess anhängare otvivelaktigt strävar efter sådana mål som anges i artikel 17 i konventionen. Av angivna avgörandena av Europakommissionen följer alltså att den vidsträckta yttrandefrihet som gäller i politiska sammanhang inte kan utnyttjas för att göra uttalanden som utgör angrepp på olika grupper av personer med anspelning på t.ex. ras, hudfärg eller sexuell läggning. Detta har också bekräftas av Europadomstolen i senare avgöranden, bl.a. i den av Högsta domstolen åberopade domen den 4 december 2003 i målet Gündüz mot Turkiet. I det målet anger Europadomstolen vad den beaktar när den har att avgöra mål av denna typ. I sin dom hänvisar Europadomstolen således bl.a. till Europakommissionens mot rasism och intolerans (ECRI) rekommendation nr. 7 som antogs den 13 december 2002 samt till Europarådets ministerkommittés rekommendation från den 30 oktober 1997 No. R (97) 20 on hate speech (se p. 40 i domen som hänvisar till p ). I ECRI:s rekommendation anges i beaktandesatserna att man vid utformningen av rekommendationen bl.a. har beaktat artikel 14 i Europakonventionen och Europadomstolens rättspraxis. Mot denna bakgrund anges att Europarådets medlemsstater bl.a. skall (min understrykning) kriminalisera vissa handlingar när de utförs uppsåtligen (p.18). Vad som skall kriminaliseras är (a) offentlig tillskyndan/uppmaning till våld, hat eller diskriminering men även (b) offentliga kränkningar/förolämpningar eller skymfningar (public insults and defamation) mot en person eller en grupp av personer om de tar sin grund i gruppens ras, färg, språk, religion, nationalitet eller

9 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 9 (14) nationellt eller etniskt ursprung. I den förklarande rapporten till rekommendationen anges (p. 40) att uttrycket defamation should be understood in a broad sense, notably including slander and libel. I Nordstedts Engelsk-Svenska lexikon, 3:e uppl. översätts slander till förtal, skvaller och libel till skymfa, smäda, förolämpa, ärekränka. ECRI har inrättats av Europarådet och är ett oberoende bevakningsorgan för mänskliga rättigheter som specialiserat sig på rasism och intolerans. Det är sammansatt av oberoende och opartiska medlemmar, som tillsätts på grundval av sin moraliska auktoritet och erkända expertis i hanterandet av rasism, främlingshat, antisemitism och intolerans. ECRI analyserar bl.a. lagstiftningen i samtliga medlemsstater i Europarådet och lämnar rekommendationer till vilka lagstiftningsåtgärder som den anser behöver vidtas (se bl.a. ECRI:s tredje rapport om Sverige antagen den 17 december 2004). Som medlemsstat i Europarådet får det anses åligga Sverige att ha en lagstiftning som uppfyller kraven i rekommendationen, särskilt eftersom Europadomstolen i sina domar har angett att den beaktar denna rekommendation vid sina avgöranden. Av ECRI:s rekommendation och vad Europadomstolen uttalat får således anses följa att medlemsstaterna i Europarådet har en skyldighet att kriminalisera och bestraffa inte endast vad som är att beteckna som hate speech utan även uttalanden eller meddelanden som kränker eller skymfar en grupp av personer med anspelning på t.ex. ras, hudfärg eller sexuell läggning. När det så gäller Ministerkommitténs rekommendation om hate speech är den antagen 1997 och således i tiden före ECRI:s rekommendation, vilket innebär att ECRI har kunnat beakta denna vid utformningen av sin rekommendation från december I beaktandesatserna anges betydelsen av att bekämpa ideologier, politik och metoder som förmedlar uppmaningar till rashat, våld och diskriminering. Med hate speech avses i rekommendationen alla former av uttryck som sprider, uppmanar till, understödjer eller rättfärdigar rashat, främlingsfientlighet, antisemitism eller andra former av hat som grundas på intolerans, inkluderande: intolerans uttryckt genom aggressiv nationalism och etnocentrism, diskriminering och fientlighet mot minoriteter, invandrare och människor med invandrarbakgrund. Av rekommendationen synes således framgå att begreppet hate speech torde ha ett tämligen vidsträckt tillämpningsområde eftersom det inkluderar bl.a. intolerans som uttrycks genom aggressiv nationalism eller diskriminering.

10 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 10 (14) Högsta domstolens dom den 29 november 2005 i mål nr B Högsta domstolen har i sin dom framhållit att uttalanden eller meddelanden bör prövas utifrån det innehåll de förmedlar snarare än utifrån en textkritisk granskning av de exakta ordalagen. En utgångspunkt för prövningen bör vara hur en åhörare har uppfattat uttalandena. I det målet framhöll domstolen att en annan utgångspunkt för bedömningen var att ÅG när han gjorde sina uttalanden handlade utifrån sin kristna övertygelse med syftet att påverka människors situation till det bättre och i enlighet med vad han uppfattat som sin plikt som pastor. När det gäller tillämpningen av Europakonventionen konstaterar Högsta domstolen att religionsfriheten utgör ett specialfall av yttrandefrihetsskyddet när det gäller att ge uttryck för tankar och idéer grundade i en religion i ett sådant sammanhang som en predikosituation. Danelius har uttryckt det på så sätt att när det är fråga om sådana speciella aspekter av yttrandefriheten är det naturligt att betrakta artikel 9 som lex specialis och inte tillämpa artikel 10 (Danelius a.a. s. 306). Jfr även DJ Harris m.fl., a.a. s. 358 samt P. van Dijk m.fl., Theory and Practice of the European Convention on Human Rights, Third Edition 1998, s Högsta domstolen har angett att det avgörande synes vara huruvida inskränkningen av ÅG:s frihet att predika är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Högsta domstolen anger att med hänsyn till den centrala betydelse som en religiös övertygelse har för den enskilde måste det antas att vid tillämpning av Europakonventionen en viss återhållsamhet skall iakttas när det gäller att godta inskränkningar som legitima enligt artikel 9. Högsta domstolen konstaterar emellertid att motsvarande gäller om ÅG:s yttranden skulle vara att bedöma enligt artikel 10 och att Europadomstolens praxis vid tillämpning av artikel 10 kan ge ledning även om bedömningen sker på grundval av artikel 9. Högsta domstolen har därefter redogjort för de avgöranden avseende artikel 10 som jag redovisat under rubriken Yttrandefrihet i politiska sammanhang. Högsta domstolen hänvisar i detta sammanhang till att Europadomstolen slagit fast att en samlad bedömning skall göras av omständigheterna, bl.a. innehållet i det som sagts och det sammanhang i vilket uttalandet har gjorts, för att avgöra om inskränkningen är proportionerlig i förhållande till ändamålet och om skälen för den är relevanta och tillräckliga. Det är mot denna bakgrund något oklart vilken betydelse Högsta domstolen har tillmätt det faktum att ÅG har gjort sina uttalanden i en predikosituation inom ramen för sin rätt till religionsfrihet enligt artikel

11 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 11 (14) 9. Det framstår emellertid som om den mest avgörande faktorn vid Högsta domstolens bedömning var just att ÅG fällt sina uttalanden inom ramen för sin rätt till religionsutövning och att han således har handlat utifrån sin kristna övertygelse. Högsta domstolen anger nämligen uttryckligen att den inskränkning en fällande dom skulle innebära när det gäller ÅG:s rättighet att förkunna sin i bibeln grundade uppfattning, skulle utgöra en kränkning av Europakonventionen. Det synes därför inte ha funnits anledning för Högsta domstolen att göra en mer långtgående analys av Europadomstolens och Europakommissionens praxis avseende artikel 10 än vad Högsta domstolen har redovisat. Högsta domstolen anger också att uttrycket missaktning inte kan anses ha en så entydig innebörd att en verklig lagkonflikt här uppkommer mellan Europakonventionen och brottsbalken. Däremot finner Högsta domstolen att vad den anfört leder till att ansvarsbestämmelsen om hets mot folkgrupp i detta fall bör tolkas mer restriktivt än vad dess förarbeten ger vid handen för att en konventionsenlig tillämpning skall uppnås. Bedömning av de i målet aktuella meddelandena Omständigheterna i det nu aktuella målet är av helt annan art än de som var uppe till Högsta domstolens bedömning i det ovan redovisade målet. Innehållet i flygbladen skall enbart bedömas utifrån artikel 10. Den rätt till särskilt stark yttrandefrihet som följer av artikel 9 i Europakonventionen är således inte tillämplig. Av innehållet i flygbladen framgår att de som står bakom dem förespråkar, precis som var fallet i målet Glimmerveen (se ovan), att det ligger i allmänhetens intresse att befolkningen är homogen och att olika raser inte skall blandas. Dessutom beskrivs homosexualitet som en sexuell avart och som något som har en moraliskt nedbrytande effekt på folkkroppen. Innehållet i flygbladen ger alltså uttryck för just sådan intolerans som strider mot grundtankarna i Europakonventionen och som artikel 17 uttryckligen har till syfte att motverka. Som jag har redovisat ovan har det förstärkta yttrandefrihetsskyddet i politiska sammanhang till syfte att säkra och garantera att det råder en fri och öppen politisk debatt i frågor som är av allmänt intresse. Däremot har Europakommissionen och Europadomstolen, som jag också redovisat, i flera avgöranden klargjort att denna frihet inte får missbrukas och därför inte kan åberopas av den eller de som offentligen gör uttalanden eller lämnar meddelanden som ger uttryck för förakt för eller innebär att vissa grupper av människor skall diskrimineras på grund av t.ex. ras, hudfärg eller sexuell läggning. Det innehåll flygbladet förmedlar beträffande homosexuella måste också anses innefatta sådan offentlig kränkning och skymfning av

12 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 12 (14) gruppen homosexuella som Europarådets medlemsstater enligt ECRI:s rekommendation nr. 7, p 18, är skyldiga att kriminalisera. Sammanfattningsvis anser jag således att fällande domar mot FV, MH, BT och NL inte skulle innebära en enligt Europakonventionen oproportionerlig inskränkning av deras rättighet att framföra kritiska åsikter. Åtalet skall därför bifallas. Påföljd Hets mot folkgrupp är av den arten att fängelse får anses vara normalpåföljden även för relativt lindriga uttalanden som bedöms som brott av normalgraden (jfr RH 2002:40). De i målet aktuella gärningarna torde vara att bedöma som brott av normalgraden. Jag har därför ingen erinran mot tingsrättens påföljdsbedömning. Skäl för prövningstillstånd Högsta domstolen har i sin dom den 29 november 2005 i mål nr B ogillat åtalet för hets mot folkgrupp med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10. Målet avsåg den mycket speciella och i motiven till lagstiftningen förutsedda situationen att en person i en predikosituation med hänvisning till avsnitt i bibeln gör uttalanden som är att bedöma som missaktning mot homosexuella. Högsta domstolen har konstaterat att uttalanden som görs i predikosituationer faller inom ramen för den rätt till religionsfrihet som gäller enligt Europakonventionen och således utgör ett specialfall av yttrandefrihetsskyddet. Högsta domstolen har uttalat att med hänsyn till den centrala betydelse som en religiös övertygelse har för den enskilde måste det antas att vid tillämpning av Europakonventionen en viss återhållsamhet måste iakttas när det gäller att godta inskränkningar som legitima. Högsta domstolen har emellertid angett att motsvarande gäller om ÅG:s yttrande skulle vara att bedöma enligt artikel 10. Högsta domstolen anger således att Europadomstolens praxis vid tillämpning av artikel 10 kan ge ledning även om bedömningen sker på grundval av artikel 9. Som jag tidigare anfört är det, enligt min uppfattning, i viss mån oklart vilken betydelse Högsta domstolen har tillmätt det faktum att ÅG har fällt sina uttalanden inom ramen för sin rätt till religionsfrihet enligt artikel 9. Det framstår emellertid såsom den huvudsakliga prövningen har skett inom ramen för artikel 9 och att Högsta domstolens prövning av artikel 10 har begränsat sig till vad som varit relevant för den i målet aktuella situationen. Högsta domstolen synes därför ha gjort en analys av de avgöranden från Europadomstolen som kan vara av betydelse då den som inom ramen för sin rätt till religionsfrihet utnyttjar sin yttrandefrihet. För det fall uttalandena enbart hade varit att bedöma enligt artikel 10 hade Högsta domstolen nämligen varit tvungen att göra en mer omfattande

13 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 13 (14) bedömning av Europadomstolens och Europakommissionens praxis avseende artikel 10. Dessutom aktualiserades inte artikel 17 vid Högsta domstolens prövning av åtalet mot ÅG. Vid en sådan mer omfattande prövning hade Högsta domstolen varit tvungen att ta hänsyn även till de avgöranden som jag har redovisat under avsnittet "Yttranden som utgör angrepp mot kollektivt bestämda grupper" samt bl.a. de rekommendationer från olika organ inom Europarådet som Europadomstolen hänvisat till i domen Gündüz mot Turkiet. Enligt min uppfattning är det således inte möjligt att göra en så långtgående tolkning av Högsta domstolens dom som hovrätten har gjort. En sådan tolkning leder dessutom till den slutsatsen att den som i politiska sammanhang angriper kollektivt bestämda grupper med anspelning på t.ex. ras, hudfärg eller sexuell läggning inte under några förhållanden kan dömas för hets mot folkgrupp om inte uttalandet eller meddelandet är sådant att det uppmuntrar till eller rättfärdigar hat mot gruppen i fråga, dvs. för ansvar krävs att det rör sig om hate speech. Mot bakgrund av den praxis från Europakommissionen och Europadomstolen som jag redovisat ovan och de rekommendationer som antagits av olika organ inom Europarådet och som Europadomstolen också uttryckligen anger att den beaktar vid sina avgöranden, menar jag att detta är en alltför långtgående tolkning. Om hovrättens dom står sig torde det innebära att uttrycket missaktning i princip har förlorat sin betydelse vid uttalanden och meddelanden som på något sätt kan inordnas under vad som kan betecknas som politiska sammanhang. Det kan då sättas i fråga om inte en verklig lagkonflikt i så fall måste anses föreligga mellan Europakonventionen och brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp och frågan är då vilka konsekvenser detta får för de rättstillämpande myndigheterna och hur denna konflikt skall lösas (jfr bet. 1993/94:KU24 s ). Enligt min uppfattning medför hovrättens dom att en stor del av den propaganda som bl.a. nynazistiska och andra högerextrema grupper använder sig av för att angripa homosexuella och grupper som har utländsk härkomst kommer att bli straffria. Dessutom skulle en sådan tillämpning av bestämmelsen om hets mot folkgrupp innebära att Sverige inte skulle leva upp till sina åtaganden inom ramen för sitt medlemskap i Europarådet. Som framgår av min redovisning för ECRI:s rekommendation nr 7 skall medlemsstaterna kriminalisera inte bara offentlig tillskyndan/uppmaning till våld, hat eller diskriminering utan även offentliga kränkningar/förolämpningar eller skymfningar mot en person eller en grupp av personer om de tar sin grund i gruppens ras, färg, språk, religion, nationalitet eller nationellt eller etniskt ursprung. Och dessutom framgår av rekommendationen att begreppet defamation skall ges en vidsträckt tolkning. Enligt min mening är det

14 ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 14 (14) därför inte möjligt att tolka Högsta domstolens avgörande på sätt som hovrätten gjort. Högsta domstolens har i sin dom den 29 november 2005 uttalat sig om det straffbara området vad gäller uttalanden eller meddelanden som ger uttryck för sådan missaktning som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Högsta domstolens avgörande innebär att bestämmelsen inte kan tillämpas i den utsträckning lagstiftaren har avsett. Högsta domstolens avgörande gällde den tämligen speciella och i förarbetena uppmärksammade situationen då någon i en predikosituation med hänvisning till avsnitt i bibeln gör kränkande uttalanden om homosexuella. Det är därför inte alldeles enkelt att bedöma vilken betydelse Högsta domstolens avgörande har för situationer där den som anser sig agera i ett politiskt sammanhang angriper kollektivt bestämda grupper med anspelning på t.ex. ras, hudfärg eller sexuell läggning. Dessutom är det just i sådana situationer som en mycket stor del av brotten hets mot folkgrupp begås. Det finns därför ett stort behov för de rättstillämpande myndigheterna att veta var gränserna för straffbar hets mot folkgrupp går när den som sprider uttalandet eller meddelandet anses göra det i vad som kan betecknas som ett politiskt sammanhang. Hovrättens för Nedre Norrlands dom innebär, enligt min uppfattning, att gränserna för vad som skall anses utgöra straffbar missaktning snävas in i förhållande till vad som kan utläsas av Högsta domstolens avgörande. Mot ovan angiven bakgrund anser jag därför att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar överklagandet. Bevisning Jag ber att få återkomma med bevisuppgift för det fall Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i målet. Fredrik Wersäll Stefan Johansson Kopia till - Åklagarkammaren i Gävle (C ) - Utvecklingscentrum Malmö

Kommittédirektiv. Rasistiska symboler. Dir. 2018:61. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018

Kommittédirektiv. Rasistiska symboler. Dir. 2018:61. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018 Kommittédirektiv Rasistiska symboler Dir. 2018:61 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018 Sammanfattning av uppdraget De senaste åren har extremistiska organisationer framför allt inom vit makt-miljön

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

LL./. Riksåklagaren angående medhjälp till hets mot folkgrupp

LL./. Riksåklagaren angående medhjälp till hets mot folkgrupp ÅKLAGARMYNDIGHETEN Svarsskrivelse Sida 1 (8) Byråchefen Stefan Johansson 2006-11-21 Ert ÅM 2006/5558 Er beteckning B 2673/06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM LL./. Riksåklagaren angående medhjälp

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

1 Inledning... 3 Sammanfattning av vägledningen Vägledning vid handläggning av ärenden som innefattar hets mot folkgrupp på sociala medier...

1 Inledning... 3 Sammanfattning av vägledningen Vägledning vid handläggning av ärenden som innefattar hets mot folkgrupp på sociala medier... 1 Inledning... 3 Sammanfattning av vägledningen... 3 2 Vägledning vid handläggning av ärenden som innefattar hets mot folkgrupp på sociala medier... 5 Är åklagaren eller JK behörig att handlägga ärendet?...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (16) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 november 2005 B 1050-05 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART ÅG Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB SAKEN

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 februari 2008 Ö 2908-06 KLAGANDE AG Ombud: Advokat SW MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Tillstånd till prövning

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (påföljden)

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (påföljden) Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2016-03-04 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (påföljden) Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (36) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 juli 2006 B 119-06 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. FV Offentlig försvarare: Advokat TK 2. MH Ombud och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri ÅKLAGARMYNDIGHETEN Svarsskrivelse Sida 1 (6) Byråchefen Stefan Johansson 2007-05-25 Ert ÅM 2007/1729 Er beteckning B 5251-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HK./. Riksåklagaren angående grovt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2008 B 301-08 KLAGANDE FS Ombud och offentlig försvarare: Advokat JÅ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN Narkotikabrott

Läs mer

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m.

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2649-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. Högsta domstolen

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom misshandel

Överklagande av en hovrättsdom misshandel Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-03-20 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom misshandel Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-02-24 ÅM 2014/0552 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-01-21 B 399-14 Rotel 18 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm IJ./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 december 2004 B 276-03 KLAGANDE BC Offentlig försvarare och ombud: advokaten ML MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. EG Ombud, tillika målsägandebiträde:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2018 B 2027-17 PARTER Klagande RO Ombud och offentlig försvarare: Advokat AM Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt mot barn m.m. (påföljden)

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt mot barn m.m. (påföljden) Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2018-10-11 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt mot barn m.m. (påföljden) Klagande Riksåklagaren

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

Högsta domstolen Box Stockholm. Jag vill anföra följande.

Högsta domstolen Box Stockholm. Jag vill anföra följande. Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2018-06-28 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2018-06-13 B 5434-17 R 14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CE m.fl../. riksåklagaren ang. människosmuggling

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BN. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom i mål B

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BN. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom i mål B Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2010 B 5521-09 KLAGANDE SKYA Ombud och offentlig försvarare: Advokat BN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Brukande

Läs mer

MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-12-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-07-03 B 1000-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. (Göta

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom Förskingring

Överklagande av hovrättsdom Förskingring Sida 1 (5) Datum Rättsavdelningen 2014-02-26 ÅM 2014/1525 Byråchefen My Hedström Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom Förskingring Klagande Riksåklagaren Box 5553 114

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2715 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AK m.fl../.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 augusti 2004 B 3811-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART LS Offentlig försvarare och ombud: advokaten RS SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat MA. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om rattfylleri m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat MA. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om rattfylleri m.m. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 maj 2010 Ö 5114-09 KLAGANDE JF Ombud och offentlig försvarare: Advokat MA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Tillstånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-10-19 ÅM 2011/6481 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BH. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om grov misshandel

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BH. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om grov misshandel Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 mars 2011 Ö 5374-10 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat BH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2012 Ö 5629-10 KLAGANDE JF Ombud och offentlig försvarare: Advokat J-ÅN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2714 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SB./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 juni 2011 B 193-10 KLAGANDE TB Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Barnpornografibrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m. Överklagande Sida 1 (6) Datum 2016-03-23 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

1 FALU TINGSRÄTT Enhet 1 1:8. DOM meddelad i Falun

1 FALU TINGSRÄTT Enhet 1 1:8. DOM meddelad i Falun 1 meddelad i Falun Mål nr: B 3756-18 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Per TOMMY Emanuelsson, 19620421-7134 Malmgatan 28 A Lgh 1102 774 33 Avesta Åklagare Kammaråklagare Johan Knies Åklagarmyndigheten

Läs mer

Hatbrottsgruppen Stockholm

Hatbrottsgruppen Stockholm Hatbrottsgruppen Stockholm 1 De mänskliga rättigheterna Rätten att inte bli diskriminerad Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 maj 2017 B 4368-16 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FA SAKEN Narkotikabrott, ringa brott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 05. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 05. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum 2018-04-16 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2018-02-28 B 146-18 JS 05 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm YB./. riksåklagaren ang. brukande av falsk

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2015 B 2225-14 KLAGANDE TA med enskild firma Ombud och offentlig försvarare: Advokat SFG MOTPART Riksåklagaren SAKEN Företagsbot

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 november 2017 B 6041-16 PARTER Klagande KA Ombud och offentlig försvarare: Advokat CO Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Klagande Riksåklagaren, Box 5557, STOCKHOLM. Motpart David B Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Jan T Saken Våldtäkt mot barn

Klagande Riksåklagaren, Box 5557, STOCKHOLM. Motpart David B Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Jan T Saken Våldtäkt mot barn Sida 1 (5) Överåklagare Nils Rekke Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2033 103 12 STOCKHOLM Klagande Riksåklagaren, Box 5557, 114 85 STOCKHOLM Motpart David B Ombud och offentlig försvarare:

Läs mer

DOM 2011-03-16 Meddelad i Malmö

DOM 2011-03-16 Meddelad i Malmö 1 Meddelad i Malmö Mål nr B 4616-10 PARTER (antal tilltalade:1) ÅKLAGARE 1. Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Företrädd av vice chefsåklagare Bo Birgerson Malmö åklagarkammare TILLTALAD CARL Christian

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom sexuellt ofredande

Överklagande av en hovrättsdom sexuellt ofredande Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-11-21 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom sexuellt ofredande Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 augusti 2004 B 4661-03 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART LV Offentlig försvarare och ombud: advokaten OB SAKEN Vårdslös skatteuppgift ÖVERKLAGADE

Läs mer

CC./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

CC./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (5) Rättsavdelningen Datum 2016-02-12 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2015-01-29 B 165-16 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CC./. riksåklagaren ang. misshandel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 april 2018 Ö 4986-17 PARTER Klagande TA Ombud: Advokat JM Motpart 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess Ombud: Advokat

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander

Läs mer

TG./. riksåklagaren ang. grovt försvårande av konkurs m.m.

TG./. riksåklagaren ang. grovt försvårande av konkurs m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (3) Rättsavdelningen Datum Dnr 2018-07-18 ÅM 2018/4329 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2018-06-28 B 2472-18 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm TG./. riksåklagaren

Läs mer

Manual för kontakter med rättsväsendet

Manual för kontakter med rättsväsendet Bakgrund Manual för kontakter med rättsväsendet Den senaste tiden tycks många Sverigevänner ha fått kallelser från Polismyndigheten. Som anledning anges ofta Du är härmed kallad till förhör beträffande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 maj 2007 B 694-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PO Ombud och offentlig försvarare: Advokat HA SAKEN Missbruk

Läs mer

Grunder, omständigheter och utveckling av talan

Grunder, omständigheter och utveckling av talan Stockholm den 16 juni 2015 Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 Box 2290 103 17 Stockholm Enbart per e-post Mål nr P 2270-15, Tyresö kommun m.fl../. Anna-Karin Lundberg m.fl., angående detaljplan för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 mars 2019 B 5025-18 PARTER Klagande KYÅ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KS Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 juni 2019 B 381-19 PARTER Klagande 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JM Ombud och målsägandebiträde: Advokat L-ÅC Motpart

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juli 2012 B 2895-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER Efterlevande till US 1. A-BS 2. HS SAKEN Narkotikabrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2006 B 154-06 KLAGANDE YF Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda

Läs mer

Följande bilaga utgör inte del av ECRI:s analys av och förslag rörande situationen i Sverige

Följande bilaga utgör inte del av ECRI:s analys av och förslag rörande situationen i Sverige BILAGA Följande bilaga utgör inte del av ECRI:s analys av och förslag rörande situationen i Sverige ECRI vill framhålla att den analys som ingår i den tredje rapporten om Sverige är daterad den 17 december

Läs mer

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Rättsavdelningen 2011-01-1 4 ÅM 2011/0283 Överåklagare Nils Rekke Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 januari 2018 Ö 2024-17 PARTER Klagande LL Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2016 B 3667-15 KLAGANDE ETK Ombud och offentlig försvarare: Advokat GF MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 maj 2007 B 1300-06 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JE Ställföreträdare: RE 3. RE Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 4 juli 2006 B 4823-04 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART IJ SAKEN Bilbältesförseelse ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 april 2011 B 2883-09 KLAGANDE AE Ombud och offentlig försvarare: Advokat SR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rattfylleri

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2012 B 2224-11 KLAGANDE K Z Ombud och offentlig försvarare: Advokat L A MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, Box Örebro

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, Box Örebro Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juni 2010 Ö 1806-09 KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, 556476-2424 Box 219 701 03 Örebro Ombud: Advokat AS MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 oktober 2015 Ö 2078-13 SÖKANDE HS Ombud: Advokat PL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2018 B 5434-17 PARTER Klagande 1. CHE Ombud och offentlig försvarare: Advokat MB 2. HHS Ombud och offentlig försvarare: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2008 B 4020-08 KLAGANDE 1. AC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JW 2. RG Ombud och offentlig försvarare: Advokat HG

Läs mer

DOM 2010-03-15 Meddelad i Nyköping

DOM 2010-03-15 Meddelad i Nyköping KANSLI NYKÖPING Handläggare Ellinor Darander 2010-03-15 Meddelad i Nyköping Mål nr Enhet 1 1 KLAGANDE TOMMY Ruben Andersson, 660213-1655 Krongatan 17 B 632 28 Eskilstuna MOTPART Eskilstuna kommun 631 86

Läs mer

Hets mot folkgrupp och Europakonventionen HD: praxis

Hets mot folkgrupp och Europakonventionen HD: praxis Hets mot folkgrupp och Europakonventionen HD: praxis RättsPM 2008:2 (ersätter RättsPM 2006:21) Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Malmö Februari 2008 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Högsta

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd)

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd) Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2016-07-07 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt (rubricering och påföljd) Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 maj 2006 B 4929-04 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART JN Ombud: Advokat NL SAKEN Otillåten miljöverksamhet ÖVERKLAGADE

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grov stöld m.m. (återreseförbudets längd vid utvisning pga. brott)

Överklagande av en hovrättsdom grov stöld m.m. (återreseförbudets längd vid utvisning pga. brott) Överklagande Sida 1 (8) Datum 2016-02-19 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grov stöld m.m. (återreseförbudets längd vid utvisning pga. brott)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2017 B 1776-17 PARTER Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Målsägande AA Särskild företrädare: Jur.kand. SH Motpart

Läs mer