Folkmängd* Antal personer, år Befolkningen i Sörmland ökade under år 2007

Transkript

1 7

2 Folkmängd* Antal personer, år män kvinnor *Folkmängd avser förhållandena 31 december aktuellt år Befolkningen i Sörmland ökade under år 2007 Befolkningen i Sörmland ökade något för varje år mellan åren 1999 och Under år 2007 ökade befolkningen med personer. Denna ökning berodde på att länet hade ett positivt flyttnetto, det vill säga att fler flyttade till än från Sörmland. År 2007 flyttade personer till länet, medan personer flyttade ut. Länet hade dock ett negativt födelsenetto, det vill säga att fler dog än föddes i Sörmland. År 2007 födes i personer i länet, medan personer dog. Vid årets slut bodde strax över personer i Sörmland. Förändringskomponenternas bidrag till befolkningsutvecklingen Antal personer, år 2007 Flyttnetto* efter ålder och kön Antal personer, 31 december 2007 Negativt flyttnetto bland åringar Personer mellan år flyttade i stor utsträckning. Detta gällde både in- och utflyttning i samtliga av Sörmlands kommuner. Minst benägna att flytta var personer i åldersgrupperna 65 år och uppåt. Bland de personer som flyttade ut ur Sörmland var åldersgruppen år dominerande. Bland de personer som flyttade var åldersgruppen år störst, män i denna åldersgrupp hade ett något högre positivt flyttnetto än kvinnor i samma ålder. I åldersgruppen år hade kvinnor ett något högre positivt flyttnetto än män i samma ålder. män kvinnor * Flyttnetto beräknas som skillnaden mellan in- och utflyttningar (referens SCB). 8

3 Liten andel åringar i jämförelse med riket Åldersfördelning i Sörmland Antal personer, 31 december 2007 Befolkningspyramiden visar att Sörmland hade störst andel personer i åldersgrupperna år, år samt år under år Minst andel personer var i åldersgruppen år. I jämförelse med riket hade Sörmland under år 2007 en relativt liten andel personer mellan år. I samtliga åldersgrupper från 0-64 år och uppåt var antalet män något fler än antalet kvinnor. Bland personer från 65 år och uppåt var antalet kvinnor genomgående fler än antalet män. Åldersfördelning i riket Antal personer, 31 december

4 Inflyttade efter ålder och kön Antal personer, 31 december 2007 Antalet födda ökade något under år 2007 Mellan åren 1996 till 2007 överskred antalet döda antalet födda i länet. Antalet födda ökade dock något för varje år mellan år 2004 och 2007, medan antalet döda per år var oförändrat under samma tidsperiod. Utflyttade efter ålder och kön Antal personer, 31 december 2007 Födda och döda Antal personer, födda och döda, år födda döda 10

5 År 2007 hade 8,6 procent av Sörmlands befolkning utländsk bakgrund Immigrations- och inrikes flyttningsöverskott År Mellan år 1991 och 2000 hade Sörmland ett negativt immigrationsöverskott. Mellan år 2001 och 2007 var immigrationsöverskottet positivt. Under år 2007 ökade både immigrationsöverskottet och flyttöverskottet inrikes. År 2007 hade 8,6 procent av länets befolkning utländsk bakgrund. Sett till hela riket hade Stockholms län följt av Västra Götaland och Skåne störst antal personer med utländsk bakgrund. Minst antal personer med utländsk bakgrund hade Gotlands län följt av Jämtland och Norrbotten. Befolkningen med utländsk bakgrund Tusentals personer, år 2007 Sörmland 11

6 Bostadsbestånd, andel småhus och boendetäthet år 2007 Antal lägenheter samt antal boende per bostad den 31 December Antal nybyggda bostäder år Nybyggda bostäder Bostadsbeståndet i Sörmland bestod av totalt lägenheter i flerbostadshus och småhus under år Småhus stod för lite mer än 44 procent av bostadsbeståndet. Antalet färdigställda bostäder per år ökade något för varje år mellan år 2000 och År 2007 färdigställdes nästan nya bostäder i länet. Flest antal bostäder byggdes mellan år 1991 och 1992, då totalt cirka bostäder blev färdigställda. Boendetätheten i Sörmland var 2,1 personer per bostad under år

7 Andel av befolkning, år, med minst 3 års eftergymnasial utbildning Lägre utbildningsnivå än riket År 2007 hade ungefär en tredjedel av kvinnorna och en fjärdedel av männen i åldrarna år studerat minst tre år på en eftergymnasial utbildning. Mellan år 1997 och 2007 ökade andelen kvinnor med eftergymnasialutbildning i större utsträckning än andelen män. Länet hade en lägre andel personer med eftergymnasial utbildning än genomsnittet i riket, där cirka 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen hade studerat minst tre år på en eftergymnasial utbildning. Sörmland hade även i genomsnitt en lägre andel högskoleutbildade än i riket. Kvinnor hade genomgående en högre utbildningsnivå än männen i såväl länet som riket. Nästan 19 procent av kvinnorna och 12 procent männen i Sörmland hade år 2007 en högskoleutbildning på tre år eller mer. I riket hade 24 procent av kvinnorna och nästan 18 procent av männen en högskoleutbildning år Högskoleutbildade med minst 3 års högeskolestudier Andel av befolkning, ålder 25-64, år procent av Sörmlands ungdomar studerade vidare Ungefär 37 procent av eleverna som gick ut gymnasiet i Sörmland läsåret 2003/2004 påbörjade höskolestudier inom tre år fram till och med läsåret 2006/2007. Det var en mindre andel än i riket där i genomsnitt 46 procent eleverna valde att studera vidare. Kvinnor valde i mycket högre utsträckning än män att studera vidare i både länet och riket. Övergång till högskola inom tre år efter gymnasieexamen Andel elever som påbörjat högskolestudier fram till och med läsåret 06/07 Elever med eftergymnasieexamen 2003/2004 som påbörjat högskolestudier fram till och med läsåret 2006/

8 Andel förvärvsarbetande i Sörmland Åldern år, år Ökad sysselsättningsgrad under år 2006 män Andel förvärvsarbetande i riket Åldern år, år kvinnor Sysselsättningsgraden i Sörmland ökade något under år Män hade en något högre sysselsättningsgrad än kvinnor. Cirka 80 procent av männen och cirka 75 procent kvinnorna mellan år förvärvsarbetade under år Sysselsättningsgraden mellan år 1985 och 2006 var genomgående högre ibland män än bland kvinnor. Sysselsättningen i länet var som lägst under år 1993 då totalt cirka 70 procent av innevånarna förvärvsarbetade. Mellan åren 1985 och 2006 hade Sörmland genomgående en lägre andel förvärvsarbetande kvinnor än genomsnittet i riket. Ökad sysselsättningsgrad för personer födda utanför norden män Andel sysselsatta utomnordiskt födda Andel nattbefolkning* år, år kvinnor Sysselsättningsgraden hos personer födda utanför norden i åldern år var i genomsnitt lägre än hos den övriga befolkningen under år Sysselsättningsgraden för utomnordiskt födda personer ökade totalt sett något för varje år mellan år 2003 och Ibland män födda utanför norden ökade sysselsättningsgraden med tre procentenheter mellan år 2003 och Ibland utomnordiskt födda kvinnor ökade sysselsättningsgraden med fyra procentenheter mellan år 2003 och Sysselsättningsgraden för personer födda utanför norden var genomgående lägre ibland kvinnor än bland män. * Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses den förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska belägenhet. Benämningen nattbefolkning har således ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Personer som är folkbokförda i Sverige och anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår i den regionala redovisningen av nattbefolkning 14

9 Minskad arbetslöshet under år 2007 Personer efter aktiviteter, Sörmland Andel öppet arbetslösa och i program** år, Oktober 2006 Andel personer som var arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program i åldersgruppen år minskade under år I genomsnitt var cirka 4,6 procent av länets invånare öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program under år 2007, vilket var en minskning med en och en halv procent-enhet från föregående år. Arbetslösheten i länet var något högre än riket. Andelen män som var öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program var genomgående något högre än andelen kvinnor. Personer efter aktiviteter, riket Andel öppet arbetslösa och i program** år, Oktober 2006 Andel personer i arbetsmarknadspolitiska program minskade under år 2007 Även andelen personer mellan år i arbetsmarknadspolitiska program minskade under år I genomsnitt var cirka 1,2 procent av länets invånare i arbetsmarknadspolitiska program under år 2007, vilket var en minskning med nästan en procentenhet från år Andelen män i arbetsmarknadspolitiska program var högre än andelen kvinnor. I jämförelse med riket var andelen personer i arbetsmarknads-politiska program något högre i Sörmland. Arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program Samtliga år, år **I program med aktivitetsstöd ingår följande program: Arbetsmarknadsutbildning, Lärlingsplatser, Stöd till start av närings-verksamhet, Arbetspraktik, Statistiken över arbetssökande framställs från ett register som förs av arbetsförmedlingen. Uppgifterna hämtas kontinuerligt från förmedlingssystemet. I program med aktivitetsstöd ingår följande program: Arbetsmarknadsutbildning, Lärlingsplatser, Stöd till start av näringsverksamhet, Arbetspraktik, Prova-på-platser, Interpraktik, Ungdomsgarantin, Kommunalt ungdomsprogram, Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, Arbetslivsinriktad rehabilitering, Datortek, Förberedande utbildning, Fördjupad kartläggning och vägledning, Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning, Friårslediga, Jobb- och utvecklingsgarantin, Jobbgaranti för ungdomar. 15

10 Andel personer i arbetsmarknadspolitiska program Samtliga år, år Högre ungdomsarbetslöshet än riket Andelen arbetslösa personer mellan år i Sörmland var under år 2007 högre än genomsnittet i riket. År 2007 var strax över sju procent av länets ungdomar arbetslösa, vilket var cirka två procent-enheter högre än i riket. Ungdomsarbetslösheten var genomgående något högre ibland män än bland kvinnor. Arbetslösa och i program Samtliga år, år

11 År 2007 var 3,7 procent av de öppet arbetslösa i länet var födda utanför Sverige Andel öppet arbetslösa inrikes- och utrikes födda i Sörmland Andel befolkning år, år 2007 Av de öppet arbetslösa i länet mellan år var 3,7 procent födda utanför Sverige. Arbetslösheten ibland utrikes födda män var högre än hos utrikes födda kvinnor. Motsvarande andel öppet arbetslösa ibland personer födda i Sverige var nästan 1,2 procent. Totalt var cirka 1,3 procent öppet arbetslösa i länet under år Bland personer födda utanför Sverige var den öppna arbetslösheten en och en halv procentenhet högre ibland männen än bland kvinnorna. I riket var andelen öppet arbetslösa personer födda utanför Sverige markant högre än i länet. År 2007 var nästan tolv procent av de öppet arbetslösa i riket var födda utanför Sverige. Bland personer i födda Sverige var i genomsnitt två procent öppet arbetslösa. Totalt var cirka 2,6 procent av innevånarna i Sverige öppet arbetslösa under år 2007, vilket var mer än en procentenhet högre än i länet. Andel öppet arbetslösa inrikes- och utrikes födda i riket Andel befolkning år, år

12 Medelinkomst Tusentalskronor, år, år Utveckling av dag- och nattbefolkningens lönesumma Tusentals kronor per invånare, år År 2006 hade män en högre medelinkomst än kvinnor Totalt sett ökade medelinkomsten för personer i åldergruppen år något för varje år mellan år 2001 och Mäns medelinkomst minskade dock med nästan mellan år 2005 och Trots detta hade män genomgående en högre medelinkomst än kvinnor under samtliga år i diagrammet. År 2006 hade män i Sörmland en medelinkomst på kronor. Motsvarade siffra för kvinnor år 2006 var kronor. Ökad omsättningstillväxt under år 2005 Omsättningstillväxten i länet ökade något för varje år mellan år 2000 och År 2000 var bruttoregionprodukten (BRP) cirka kronor per person och år 2005 var den nästan kronor per person, vilket innebar en ökning med nästan kronor på fem år. Omsättningstillväxt BRP* i tusentals kronor per person, år * BRP visar värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. BRP mäter förädlingsvärdet i form av löner och drifts-överskott på arbetsställenivå. Summan av samtliga regioners BRP är lika stor som bruttonationalprodukten, BNP. BRP är ett mått som visar hur regionerna bidrar till Sveriges tillväxt. Vid en sådan analys är det viktigt att både ta hänsyn till nivån (till exempel BRP per sysselsatt) och utvecklingen av BRP över tid. BRP per invånare är den viktigaste indikatorn när EU avgör vilka regioner som är berättigade till stöd från strukturfonderna. (källa: tillväxtverket.se) 18

13 År 2007 hade män en högre inkomst än kvinnor i samtliga åldersgrupper Sammanräknad förvärvsinkomst** i Sörmland Tusentals kronor, år 2007 Män hade en högre medelinkomst än kvinnor i samtliga åldersgrupper under år Bland kvinnor var medelinkomsten högst i åldersgruppen år, nästan kronor. Mäns medel-inkomst var högre än så i alla åldersgrupper mellan 30 till 69 år. Den totala medelinkomsten i Sörmland var strax över kronor, vilket var något lägre än i riket. Mäns medelinkomst i Sörmland var lite mer än kronor högre än kvinnors under år Sammanräknad förvärvsinkomst** i riket Tusentals kronor, år 2007 ** Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilket avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. 19

14 Antal arbetsställen, år Antal arbetsställen Antal arbetsställen i Sörmlands län ökade under år År 2006 uppgick antal arbetsställen i länet till strax över Nästan tre fjärdedelar av dessa utgjordes av egna företagare. Över arbetsställen i länet hade 1-4 anställda. Antal arbetsställen med 250 anställda eller fler blev ett färre under år Antalet företag i länet ökade under år 2007 Antal arbetsställen, år Antalet företag i Sörmland ökade något för varje år mellan år 2002 och Antalet företag ökade från stycken år 2006 till stycken år Antal registrerade företag, år

15 Sysselsatta män efter näringsgren, år 2006 Hälso- och sjukvård sysselsatte flest kvinnor i länet under år 2006 De tre näringsgrenar som år 2006 sysselsatte flest män i Sörmland var: Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 30 procent, handel; transport, magasinering och kommunikation 19 procent, samt byggindustri tolv procent. De tre näringsgrenar som år 2006 sysselsatte flest kvinnor i Sörmland var: hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinärer 32 procent, forskning, utveckling och utbildning 18 procent samt handel; transport, magasinering och kommunikation tolv procent. Könsuppdelad arbetsmarknad Diagrammen visar en könsuppdelad arbetsmarknad. 49 procent av kvinnorna och tolv procent av männen var sysselsatta inom två näringsgrenar som innefattade vård och skola. Män arbetade i större utsträckning än kvinnor inom handel, tillverknings- och byggindustrin. Sysselsatta kvinnor efter näringsgren, år

16 Sysselsättningens utveckling Index = 100, år 1995, år Sysselsättningens utveckling varierar mellan olika branscher Sysselsättningsgraden i Sörmland ökade under år Utvecklingen skiljde sig dock markant mellan olika näringsgrenar. Positiv utveckling Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster var den näringsgren där sysselsättningsgraden ökade mest under år Även inom forskning och utveckling, utbildning samt hälso- och sjukvård fanns en tydlig positiv utveckling under år Sysselsättningsgraden inom byggindustri och utvinning av mineral, tillverkningsindustri ökade under år Andelen sysselsatta inom personliga och kulturella tjänster ökade något för varje år mellan år 2004 och Likaså inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt energi- och vatten, avfallshantering fanns en positiv utveckling under år Negativ utveckling Sysselsättningsgraden inom civila myndigheter, försvar, internationella organisationer minskade mest ibland alla näringsgrenar under år Även inom handel; transport, magasinering och kommunikation fanns en negativ utveckling under år

17 Antal nyaktiverade företag, år nystartade företag i länet under år stycken företag nyaktiverades och 1564 företag nystartades under år Bland kommunerna i länet var det Eskilstuna kommun följt av Nyköping och Strängnäs som hade flest antal nyaktiverade och nystartade företag under år Antal nystartade företag, år

18 Antal konkurser, år 2007 Antal konkurser minskade Antal konkurser i länet minskade något under år Antal konkurser var som flest under år 1996, då 303 företag gick i konkurs. År 2007 gick 143 företag i Sörmland i konkurs. Flest antal konkurser var det inom parti- och detaljhandeln. Antal konkurser efter bransch, år

19 Arbetspendling män, antal personer, år Utpendlingen var större än inpendlingen Utpendlingen från Sörmland var större än inpendlingen under samtliga år mellan år 1996 och 2007, både ibland män och kvinnor. Män arbetspendlade dock i större utsträckning än kvinnor under dessa år, både till och från länet. Både in- och utpendlingen till och från Sörmland ökade under år 2007, både ibland män och kvinnor. utpendlare inpendlare Arbetspendling kvinnor, antal personer, år utpendlare inpendlare 25

20 Ohälsotal* i Sörmland Antal dagar i genomsnitt, år, December 2007 Sörmlands ohälsotal minskade under år 2008 Det totala ohälsotalet för personer mellan år minskade för fjärde året i rad under år Ohälsotalet var genomgående högre för kvinnor än för män. År 2008 var kvinnors ohälsotal 18 dagar högre än mäns. Totalt sett låg ohälsotalet i länet på 38 dagar, vilket var en minskning med fyra dagar från föregående år, men två dagar högre än genomsnittet för riket samma år. Ohälsotal* i riket Antal dagar i genomsnitt, år, December 2007 Välfärdsbokslut indikator 1: Valdeltagande Det genomsnittliga valdeltagandet i Sörmland var 78,6 procent vid valet till kommunfullmäktige år 2006, vilket var en ökning med mer än en procentenhet jämfört med valet år Valdeltagandet i länet var dock nästan en procentenhet lägre än det totala valdeltagandet i riket. Välfärdsbokslut indikator 1: Valdeltagande Andel röstande i valen till kommunfullmäktige år 2002 och 2006 * Ohälsotal beräknas genom att summan av utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkring per försäkrad år. 26

21 Välfärdsbokslut indikator 2: Jämställdhetsindex Välfärdsbokslut indikator 2: Jämställdhetsindex* i Sörmland Tusentals kronor, år 2007 Inom länet är det Trosa och Strängnäs som har bäst jämställdhet. Inom länet var det år 2007 Trosa och Strängnäs som hade bäst jämställdhet. Lägst rankad var Vingåker, Oxelösund och Katrineholm. Inom riket är Sörmland rankat på plats åtta. Välfärdsbokslut indikator 2: Jämställdhetsindex* i riket år 2006 ** Jämnindex är en sammanvägning av följande variabler***. För varje variabler rangordnas kommunen efter hur stor skillnad det är mellan kvinnors och mäns värden. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) och största får rang 290 (sämst). *** Förvärvsarbetande, Arbetssökande, Medelinkomst, Näringsgrenar, Föräldrapenning, Tillfällig föräldrapenning, Ohälsotal, Unga vuxna, Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Egna företagare med minst 2 anställda. 27

22 Välfärdsbokslut indikator 3: Utbildningsnivå Andel befolkning år, år 2007 Välfärdsbokslut indikator 3: Utbildningsnivå År 2007 hade 28 procent av befolkningen i Sörmland mellan år någon form av eftergymnasial utbildning, varav 13 procent hade gått en utbildning kortare än tre år och 15 procent hade gått en utbildning på tre år eller längre. Det var en mindre andel än genomsnittet för riket, där 36 procent av befolkningen hade gått någon form av eftergymnasial utbildning. 18 procent av innevånarna i Sörmland hade endast en förgymnasial utbildning. Välfärdsbokslut indikator 4: Antal arbetssökande Välfärdsbokslut indikator 4: Andel arbetssökande Andel befolkning år Andel arbetssökande i Sörmland var 4,6 procent i oktober år 2007, vilket var en minskning med mer än två procentenheter från samma tid föregående år. År 2007 var andelen arbetssökande i länet något större än andelen arbetssökande i riket, där i genomsnitt 3,7 procent av befolkningen var arbetslösa under år

23 Välfärdsbokslut indikator 5: Inkomstnivå Välfärdsbokslut indikator 5: Inkomstnivå Andel befolkning år, år 2005 År 2005 hade Sörmland en större andel låginkomsttagare (årsinkomst under cirka kronor) än höginkomsttagare (årsinkomst över cirka kronor). Sörmland hade även en lägre andel låginkomsttagare samt en lägre andel höginkomsttagare än genomsnittet för riket samma år Välfärdsbokslut indikator 6: Behörighet till gymnasieskola 86,8 procent av länets elever i årskurs nio år 2007/2008 var behöriga till gymnasieskolan, vilket var en lägre andel än i riket. Av länets nio kommuner var det Flen som hade lägst andel behöriga elever till gymnasiet och Vingåker som hade högst andel behöriga elever. höginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna (> kr) låginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de lägsta inkomsterna (< kr) Välfärdsbokslut indikator 6: Behörirghet* till gymnasieskolan Antal elever i årskurs 9 07/08 och som är behöriga till gymnasieskolan Välfärdsbokslut indikator 7: Barnfattigdom År 2006 levde 12,7 procent av barnen i Sörmland i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket var nästan en procentenhet högre än genomsnittet i riket. Välfärdsbokslut indikator 7: Barnfattigdom** Andel barn i hushåll som är ekonomiskt utsatta, år 2006 * För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de elever i årskurs 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således). Betygen mäts före prövning. ** Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. 29

24 Välfärdsbokslut indikator 7: Barnfattigdom Andel barn i hushåll som är ekonomiskt utsatta, år 2006 Välfärdsbokslut indikator 8: Ohälsotal* Det totala ohälsotalet i Sörmland var högre än genomsnittet i riket. Det totala ohälsotalet i länet var 41,6 procent under år Ohälsotalet var högre ibland kvinnor än bland män Välfärdsbokslut indikator 9: Skador och förgiftningar Välfärdsbokslut indikator 8: Ohälostal* år, December år 2007 Antal personer som blev vårdade i slutenvård på grund av skador eller förgiftningar var något högre i länet än genomsnittet i riket. Högst antal skador och förgiftningar bland länets kommuner hade Flen. Skador och förgiftningar i länet var något högre ibland kvinnor än bland män. Välfärdsbokslut indikator 9: Skador och förgiftningar Andel personer per invånare vårdade i slutenvård, 3 år medelvärde, * Ohälsotal beräknas genom att summan av utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad år. 30

25 Minskade koldioxidutsläpp under år 2005 Koldioxidutsläpp Kg per invånare, år Mellan år 2003 och 2004 mer än dubblerades koldioxidutsläppen i länet. Under år 2005 minskade dock koldioxidutsläppen till strax under kilo per innevånare. Ökad andel miljöklassade bilar under år 2007 Under år 2007 ökade andel miljöklassade bilar i Sörmland med två procentenheter. Länet hade dock en lägre andel miljöklassade bilar än genomsnittet i riket. Koldioxidutsläpp Kg per invånare, år sörmland riket Andel miljöklassade bilar Andel bilar, år sörmland exkl. Oxelösund riket 31

26 Klimatpåverkande utsläpp i Sörmland Kg per person, fördelat per sektor, Klimatpåverkade utsläpp minskade under år 2006 De klimatpåverkande utsläppen minskade totalt sett något under år Energiförsörjningen stod för ungefär hälften av andelen klimatpåverkande utsläpp i länet. Därefter stod transporter och jordbruk för de största andelarna klimatpåverkande utsläpp i länet. Energiförsörjningen var den sektor där utsläppen minskade med mest mellan år 2000 och Ökat antal naturreservat i länet Klimatpåverkande utsläpp i Sörmland Kg per person, fördelat per sektor, Både antalet och andelen skyddad mark för naturreservat ökade mellan år 2002 och År 2007 var antalet naturreservat i länet 112 stycken, vilket utgjorde en ökning med 31 stycken i jämförelse med år Andelen skyddad mark för naturreservat ökade från hektar år 2002 till hektar år ,7 2561,1 2666,9 2642,1 543,5 535,2 419,5 401,4 5185,2 6465,6 5517,7 5325,0 Skyddad natur Skyddad totalarea (hektar), år * 1580,8 1509,3 1697,9 1504,7 1481,4 1415,5 1331,3 1316,5 452,3 474,2 500,5 490,2 Antalet djur- och växtskyddsområden minskade under år 2007, medan andelen skyddad mark för djur- och växtskyddsområden ökade något. Även andelen skyddad mark för naturvårdsområde ökade något under år * uppgifter saknas för år

27 Klimatpåverkande utsläpp oförändrade i riket Klimatpåverkande utsläpp i riket Kg per person, fördelat per sektor, De klimatpåverkande utsläppen i riket var oförändrade mellan år 2005 och år Den största delen av klimatpåverkande utsläpp står energiförsörjning och transporter för. Ökat antal naturreservat i riket I riket har antalet naturreservat ökat med nästan 200 stycken mellan åren 2006 och Nationalparker, naturvårdsområden och djur- och växtskyddsområden minskade alla i antal under samma tidsperiod Klimatpåverkande utsläpp i riket Kg per person, fördelat per sektor, ,9 2180,0 2257,6 2233,9 362,4 293,3 237,9 225,4 3581,5 3104,1 2732,6 2637,8 713,0 689,4 742,0 708,2 697,8 618,3 583,9 575,0 388,4 434,0 478,4 476,3 Skyddad natur Skyddad totalarea (hektar), år * * uppgifter saknas för år

28 Klimatpåverkande utsläpp i Sörmland Kg per person, fördelat per sektor, Körsträcka med bil Antal körda mil per bil och innevånare ökade något under år Körsträckan i länet var i genomsnitt 710 mil per bil och innevånare under år 2007, vilket var en något kortare körsträcka än genomsnittet i riket. Minskad andel ekologisk odlad mark under år 2007 Körsträcka med bil Mil per bil per invånare, år Av länets jordbruksmark var lite mer än 18 procent ekologisk odlad under år 2007, vilket utgjorde en minskning med drygt två procentenheter från året innan. Andelen ekologisk odlad mark ökade något för varje år mellan år 1998 och 2005, men minskade något under år 2006 och Sörmland hade år 2007 nästan en och en halv procentenhet större andel ekologiskt odlad mark än genomsnittet för riket. Sörmland Ekologisk odlad mark Andel jordbruksmark med ekologisk odling Riket sörmland riket 34

29 Tillförsel av fosfor till kusten Fosfortillförsel till kusten från Sörmland Ton per år, år Fosfortillförseln från Sörmland till Bottenviken ökade från cirka 27 ton per år 2005 till cirka 43 ton under år Fosfortillförseln har ökat sedan 2003 men ligger fortfarande under den högsta nivån från 2001 på över 70 ton per år. Även i riket har fosfortillförseln ökat sedan 2003 och 2006 var tillförseln nästan ton per år. Nedfall av svavel Nedfallet av svavel i Sörmland minskade under år 2004, men ökade något under år Riket har haft en nedåt gående trend sedan år Fosfortillförsel till kusten från riket Ton per år,år Nedfall av svavel Svaveldeposition på öppet fält, år sörmland riket 35

30 Kvävetillförsel till kusten från Sörmland Ton per år, år Ökad kvävetillförsel Kvävetillförseln från Sörmland till Östersjön ökade under år 2006, från 677 ton år 2005 till 1093 ton år Treden ser liknande ut i riket är kvävetillförseln 2006 var nästan ton per år. Nedfall av kväve Kvävetillförsel till kusten från riket Ton per år,år Nedfallet av kväve ökade mellan åren 2005 och Riket har dock en neråtgående trend sedan år Nedfall av kväve Kvävedeposition på öppet fält, år sörmland riket 36

31 Ökad energianvändning Energianvändning i Sörmland Kw per person, fördelat per sektor, Den totala energianvändningen i Sörmland ökade under år Industri och byggverksamhet stod för nästan en tredjedel av all energianvändning i länet. Energitillförseln till länet ökade något för varje år mellan år 2004 och Energianvändning i Sörmland Kw per person, fördelat per sektor, hushåll övriga tjänster transporter offentlig verksamhet industri, byggverks. jordbruk, skogsbruk & fiske