Folkmängd* Antal personer, år Befolkningen i Sörmland ökade under år 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkmängd* Antal personer, år 1968-2007. Befolkningen i Sörmland ökade under år 2007"

Transkript

1 7

2 Folkmängd* Antal personer, år män kvinnor *Folkmängd avser förhållandena 31 december aktuellt år Befolkningen i Sörmland ökade under år 2007 Befolkningen i Sörmland ökade något för varje år mellan åren 1999 och Under år 2007 ökade befolkningen med personer. Denna ökning berodde på att länet hade ett positivt flyttnetto, det vill säga att fler flyttade till än från Sörmland. År 2007 flyttade personer till länet, medan personer flyttade ut. Länet hade dock ett negativt födelsenetto, det vill säga att fler dog än föddes i Sörmland. År 2007 födes i personer i länet, medan personer dog. Vid årets slut bodde strax över personer i Sörmland. Förändringskomponenternas bidrag till befolkningsutvecklingen Antal personer, år 2007 Flyttnetto* efter ålder och kön Antal personer, 31 december 2007 Negativt flyttnetto bland åringar Personer mellan år flyttade i stor utsträckning. Detta gällde både in- och utflyttning i samtliga av Sörmlands kommuner. Minst benägna att flytta var personer i åldersgrupperna 65 år och uppåt. Bland de personer som flyttade ut ur Sörmland var åldersgruppen år dominerande. Bland de personer som flyttade var åldersgruppen år störst, män i denna åldersgrupp hade ett något högre positivt flyttnetto än kvinnor i samma ålder. I åldersgruppen år hade kvinnor ett något högre positivt flyttnetto än män i samma ålder. män kvinnor * Flyttnetto beräknas som skillnaden mellan in- och utflyttningar (referens SCB). 8

3 Liten andel åringar i jämförelse med riket Åldersfördelning i Sörmland Antal personer, 31 december 2007 Befolkningspyramiden visar att Sörmland hade störst andel personer i åldersgrupperna år, år samt år under år Minst andel personer var i åldersgruppen år. I jämförelse med riket hade Sörmland under år 2007 en relativt liten andel personer mellan år. I samtliga åldersgrupper från 0-64 år och uppåt var antalet män något fler än antalet kvinnor. Bland personer från 65 år och uppåt var antalet kvinnor genomgående fler än antalet män. Åldersfördelning i riket Antal personer, 31 december

4 Inflyttade efter ålder och kön Antal personer, 31 december 2007 Antalet födda ökade något under år 2007 Mellan åren 1996 till 2007 överskred antalet döda antalet födda i länet. Antalet födda ökade dock något för varje år mellan år 2004 och 2007, medan antalet döda per år var oförändrat under samma tidsperiod. Utflyttade efter ålder och kön Antal personer, 31 december 2007 Födda och döda Antal personer, födda och döda, år födda döda 10

5 År 2007 hade 8,6 procent av Sörmlands befolkning utländsk bakgrund Immigrations- och inrikes flyttningsöverskott År Mellan år 1991 och 2000 hade Sörmland ett negativt immigrationsöverskott. Mellan år 2001 och 2007 var immigrationsöverskottet positivt. Under år 2007 ökade både immigrationsöverskottet och flyttöverskottet inrikes. År 2007 hade 8,6 procent av länets befolkning utländsk bakgrund. Sett till hela riket hade Stockholms län följt av Västra Götaland och Skåne störst antal personer med utländsk bakgrund. Minst antal personer med utländsk bakgrund hade Gotlands län följt av Jämtland och Norrbotten. Befolkningen med utländsk bakgrund Tusentals personer, år 2007 Sörmland 11

6 Bostadsbestånd, andel småhus och boendetäthet år 2007 Antal lägenheter samt antal boende per bostad den 31 December Antal nybyggda bostäder år Nybyggda bostäder Bostadsbeståndet i Sörmland bestod av totalt lägenheter i flerbostadshus och småhus under år Småhus stod för lite mer än 44 procent av bostadsbeståndet. Antalet färdigställda bostäder per år ökade något för varje år mellan år 2000 och År 2007 färdigställdes nästan nya bostäder i länet. Flest antal bostäder byggdes mellan år 1991 och 1992, då totalt cirka bostäder blev färdigställda. Boendetätheten i Sörmland var 2,1 personer per bostad under år

7 Andel av befolkning, år, med minst 3 års eftergymnasial utbildning Lägre utbildningsnivå än riket År 2007 hade ungefär en tredjedel av kvinnorna och en fjärdedel av männen i åldrarna år studerat minst tre år på en eftergymnasial utbildning. Mellan år 1997 och 2007 ökade andelen kvinnor med eftergymnasialutbildning i större utsträckning än andelen män. Länet hade en lägre andel personer med eftergymnasial utbildning än genomsnittet i riket, där cirka 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen hade studerat minst tre år på en eftergymnasial utbildning. Sörmland hade även i genomsnitt en lägre andel högskoleutbildade än i riket. Kvinnor hade genomgående en högre utbildningsnivå än männen i såväl länet som riket. Nästan 19 procent av kvinnorna och 12 procent männen i Sörmland hade år 2007 en högskoleutbildning på tre år eller mer. I riket hade 24 procent av kvinnorna och nästan 18 procent av männen en högskoleutbildning år Högskoleutbildade med minst 3 års högeskolestudier Andel av befolkning, ålder 25-64, år procent av Sörmlands ungdomar studerade vidare Ungefär 37 procent av eleverna som gick ut gymnasiet i Sörmland läsåret 2003/2004 påbörjade höskolestudier inom tre år fram till och med läsåret 2006/2007. Det var en mindre andel än i riket där i genomsnitt 46 procent eleverna valde att studera vidare. Kvinnor valde i mycket högre utsträckning än män att studera vidare i både länet och riket. Övergång till högskola inom tre år efter gymnasieexamen Andel elever som påbörjat högskolestudier fram till och med läsåret 06/07 Elever med eftergymnasieexamen 2003/2004 som påbörjat högskolestudier fram till och med läsåret 2006/

8 Andel förvärvsarbetande i Sörmland Åldern år, år Ökad sysselsättningsgrad under år 2006 män Andel förvärvsarbetande i riket Åldern år, år kvinnor Sysselsättningsgraden i Sörmland ökade något under år Män hade en något högre sysselsättningsgrad än kvinnor. Cirka 80 procent av männen och cirka 75 procent kvinnorna mellan år förvärvsarbetade under år Sysselsättningsgraden mellan år 1985 och 2006 var genomgående högre ibland män än bland kvinnor. Sysselsättningen i länet var som lägst under år 1993 då totalt cirka 70 procent av innevånarna förvärvsarbetade. Mellan åren 1985 och 2006 hade Sörmland genomgående en lägre andel förvärvsarbetande kvinnor än genomsnittet i riket. Ökad sysselsättningsgrad för personer födda utanför norden män Andel sysselsatta utomnordiskt födda Andel nattbefolkning* år, år kvinnor Sysselsättningsgraden hos personer födda utanför norden i åldern år var i genomsnitt lägre än hos den övriga befolkningen under år Sysselsättningsgraden för utomnordiskt födda personer ökade totalt sett något för varje år mellan år 2003 och Ibland män födda utanför norden ökade sysselsättningsgraden med tre procentenheter mellan år 2003 och Ibland utomnordiskt födda kvinnor ökade sysselsättningsgraden med fyra procentenheter mellan år 2003 och Sysselsättningsgraden för personer födda utanför norden var genomgående lägre ibland kvinnor än bland män. * Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses den förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska belägenhet. Benämningen nattbefolkning har således ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Personer som är folkbokförda i Sverige och anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår i den regionala redovisningen av nattbefolkning 14

9 Minskad arbetslöshet under år 2007 Personer efter aktiviteter, Sörmland Andel öppet arbetslösa och i program** år, Oktober 2006 Andel personer som var arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program i åldersgruppen år minskade under år I genomsnitt var cirka 4,6 procent av länets invånare öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program under år 2007, vilket var en minskning med en och en halv procent-enhet från föregående år. Arbetslösheten i länet var något högre än riket. Andelen män som var öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program var genomgående något högre än andelen kvinnor. Personer efter aktiviteter, riket Andel öppet arbetslösa och i program** år, Oktober 2006 Andel personer i arbetsmarknadspolitiska program minskade under år 2007 Även andelen personer mellan år i arbetsmarknadspolitiska program minskade under år I genomsnitt var cirka 1,2 procent av länets invånare i arbetsmarknadspolitiska program under år 2007, vilket var en minskning med nästan en procentenhet från år Andelen män i arbetsmarknadspolitiska program var högre än andelen kvinnor. I jämförelse med riket var andelen personer i arbetsmarknads-politiska program något högre i Sörmland. Arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program Samtliga år, år **I program med aktivitetsstöd ingår följande program: Arbetsmarknadsutbildning, Lärlingsplatser, Stöd till start av närings-verksamhet, Arbetspraktik, Statistiken över arbetssökande framställs från ett register som förs av arbetsförmedlingen. Uppgifterna hämtas kontinuerligt från förmedlingssystemet. I program med aktivitetsstöd ingår följande program: Arbetsmarknadsutbildning, Lärlingsplatser, Stöd till start av näringsverksamhet, Arbetspraktik, Prova-på-platser, Interpraktik, Ungdomsgarantin, Kommunalt ungdomsprogram, Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, Arbetslivsinriktad rehabilitering, Datortek, Förberedande utbildning, Fördjupad kartläggning och vägledning, Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning, Friårslediga, Jobb- och utvecklingsgarantin, Jobbgaranti för ungdomar. 15

10 Andel personer i arbetsmarknadspolitiska program Samtliga år, år Högre ungdomsarbetslöshet än riket Andelen arbetslösa personer mellan år i Sörmland var under år 2007 högre än genomsnittet i riket. År 2007 var strax över sju procent av länets ungdomar arbetslösa, vilket var cirka två procent-enheter högre än i riket. Ungdomsarbetslösheten var genomgående något högre ibland män än bland kvinnor. Arbetslösa och i program Samtliga år, år

11 År 2007 var 3,7 procent av de öppet arbetslösa i länet var födda utanför Sverige Andel öppet arbetslösa inrikes- och utrikes födda i Sörmland Andel befolkning år, år 2007 Av de öppet arbetslösa i länet mellan år var 3,7 procent födda utanför Sverige. Arbetslösheten ibland utrikes födda män var högre än hos utrikes födda kvinnor. Motsvarande andel öppet arbetslösa ibland personer födda i Sverige var nästan 1,2 procent. Totalt var cirka 1,3 procent öppet arbetslösa i länet under år Bland personer födda utanför Sverige var den öppna arbetslösheten en och en halv procentenhet högre ibland männen än bland kvinnorna. I riket var andelen öppet arbetslösa personer födda utanför Sverige markant högre än i länet. År 2007 var nästan tolv procent av de öppet arbetslösa i riket var födda utanför Sverige. Bland personer i födda Sverige var i genomsnitt två procent öppet arbetslösa. Totalt var cirka 2,6 procent av innevånarna i Sverige öppet arbetslösa under år 2007, vilket var mer än en procentenhet högre än i länet. Andel öppet arbetslösa inrikes- och utrikes födda i riket Andel befolkning år, år

12 Medelinkomst Tusentalskronor, år, år Utveckling av dag- och nattbefolkningens lönesumma Tusentals kronor per invånare, år År 2006 hade män en högre medelinkomst än kvinnor Totalt sett ökade medelinkomsten för personer i åldergruppen år något för varje år mellan år 2001 och Mäns medelinkomst minskade dock med nästan mellan år 2005 och Trots detta hade män genomgående en högre medelinkomst än kvinnor under samtliga år i diagrammet. År 2006 hade män i Sörmland en medelinkomst på kronor. Motsvarade siffra för kvinnor år 2006 var kronor. Ökad omsättningstillväxt under år 2005 Omsättningstillväxten i länet ökade något för varje år mellan år 2000 och År 2000 var bruttoregionprodukten (BRP) cirka kronor per person och år 2005 var den nästan kronor per person, vilket innebar en ökning med nästan kronor på fem år. Omsättningstillväxt BRP* i tusentals kronor per person, år * BRP visar värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. BRP mäter förädlingsvärdet i form av löner och drifts-överskott på arbetsställenivå. Summan av samtliga regioners BRP är lika stor som bruttonationalprodukten, BNP. BRP är ett mått som visar hur regionerna bidrar till Sveriges tillväxt. Vid en sådan analys är det viktigt att både ta hänsyn till nivån (till exempel BRP per sysselsatt) och utvecklingen av BRP över tid. BRP per invånare är den viktigaste indikatorn när EU avgör vilka regioner som är berättigade till stöd från strukturfonderna. (källa: tillväxtverket.se) 18

13 År 2007 hade män en högre inkomst än kvinnor i samtliga åldersgrupper Sammanräknad förvärvsinkomst** i Sörmland Tusentals kronor, år 2007 Män hade en högre medelinkomst än kvinnor i samtliga åldersgrupper under år Bland kvinnor var medelinkomsten högst i åldersgruppen år, nästan kronor. Mäns medel-inkomst var högre än så i alla åldersgrupper mellan 30 till 69 år. Den totala medelinkomsten i Sörmland var strax över kronor, vilket var något lägre än i riket. Mäns medelinkomst i Sörmland var lite mer än kronor högre än kvinnors under år Sammanräknad förvärvsinkomst** i riket Tusentals kronor, år 2007 ** Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilket avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. 19

14 Antal arbetsställen, år Antal arbetsställen Antal arbetsställen i Sörmlands län ökade under år År 2006 uppgick antal arbetsställen i länet till strax över Nästan tre fjärdedelar av dessa utgjordes av egna företagare. Över arbetsställen i länet hade 1-4 anställda. Antal arbetsställen med 250 anställda eller fler blev ett färre under år Antalet företag i länet ökade under år 2007 Antal arbetsställen, år Antalet företag i Sörmland ökade något för varje år mellan år 2002 och Antalet företag ökade från stycken år 2006 till stycken år Antal registrerade företag, år

15 Sysselsatta män efter näringsgren, år 2006 Hälso- och sjukvård sysselsatte flest kvinnor i länet under år 2006 De tre näringsgrenar som år 2006 sysselsatte flest män i Sörmland var: Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 30 procent, handel; transport, magasinering och kommunikation 19 procent, samt byggindustri tolv procent. De tre näringsgrenar som år 2006 sysselsatte flest kvinnor i Sörmland var: hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinärer 32 procent, forskning, utveckling och utbildning 18 procent samt handel; transport, magasinering och kommunikation tolv procent. Könsuppdelad arbetsmarknad Diagrammen visar en könsuppdelad arbetsmarknad. 49 procent av kvinnorna och tolv procent av männen var sysselsatta inom två näringsgrenar som innefattade vård och skola. Män arbetade i större utsträckning än kvinnor inom handel, tillverknings- och byggindustrin. Sysselsatta kvinnor efter näringsgren, år

16 Sysselsättningens utveckling Index = 100, år 1995, år Sysselsättningens utveckling varierar mellan olika branscher Sysselsättningsgraden i Sörmland ökade under år Utvecklingen skiljde sig dock markant mellan olika näringsgrenar. Positiv utveckling Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster var den näringsgren där sysselsättningsgraden ökade mest under år Även inom forskning och utveckling, utbildning samt hälso- och sjukvård fanns en tydlig positiv utveckling under år Sysselsättningsgraden inom byggindustri och utvinning av mineral, tillverkningsindustri ökade under år Andelen sysselsatta inom personliga och kulturella tjänster ökade något för varje år mellan år 2004 och Likaså inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt energi- och vatten, avfallshantering fanns en positiv utveckling under år Negativ utveckling Sysselsättningsgraden inom civila myndigheter, försvar, internationella organisationer minskade mest ibland alla näringsgrenar under år Även inom handel; transport, magasinering och kommunikation fanns en negativ utveckling under år

17 Antal nyaktiverade företag, år nystartade företag i länet under år stycken företag nyaktiverades och 1564 företag nystartades under år Bland kommunerna i länet var det Eskilstuna kommun följt av Nyköping och Strängnäs som hade flest antal nyaktiverade och nystartade företag under år Antal nystartade företag, år

18 Antal konkurser, år 2007 Antal konkurser minskade Antal konkurser i länet minskade något under år Antal konkurser var som flest under år 1996, då 303 företag gick i konkurs. År 2007 gick 143 företag i Sörmland i konkurs. Flest antal konkurser var det inom parti- och detaljhandeln. Antal konkurser efter bransch, år

19 Arbetspendling män, antal personer, år Utpendlingen var större än inpendlingen Utpendlingen från Sörmland var större än inpendlingen under samtliga år mellan år 1996 och 2007, både ibland män och kvinnor. Män arbetspendlade dock i större utsträckning än kvinnor under dessa år, både till och från länet. Både in- och utpendlingen till och från Sörmland ökade under år 2007, både ibland män och kvinnor. utpendlare inpendlare Arbetspendling kvinnor, antal personer, år utpendlare inpendlare 25

20 Ohälsotal* i Sörmland Antal dagar i genomsnitt, år, December 2007 Sörmlands ohälsotal minskade under år 2008 Det totala ohälsotalet för personer mellan år minskade för fjärde året i rad under år Ohälsotalet var genomgående högre för kvinnor än för män. År 2008 var kvinnors ohälsotal 18 dagar högre än mäns. Totalt sett låg ohälsotalet i länet på 38 dagar, vilket var en minskning med fyra dagar från föregående år, men två dagar högre än genomsnittet för riket samma år. Ohälsotal* i riket Antal dagar i genomsnitt, år, December 2007 Välfärdsbokslut indikator 1: Valdeltagande Det genomsnittliga valdeltagandet i Sörmland var 78,6 procent vid valet till kommunfullmäktige år 2006, vilket var en ökning med mer än en procentenhet jämfört med valet år Valdeltagandet i länet var dock nästan en procentenhet lägre än det totala valdeltagandet i riket. Välfärdsbokslut indikator 1: Valdeltagande Andel röstande i valen till kommunfullmäktige år 2002 och 2006 * Ohälsotal beräknas genom att summan av utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkring per försäkrad år. 26

21 Välfärdsbokslut indikator 2: Jämställdhetsindex Välfärdsbokslut indikator 2: Jämställdhetsindex* i Sörmland Tusentals kronor, år 2007 Inom länet är det Trosa och Strängnäs som har bäst jämställdhet. Inom länet var det år 2007 Trosa och Strängnäs som hade bäst jämställdhet. Lägst rankad var Vingåker, Oxelösund och Katrineholm. Inom riket är Sörmland rankat på plats åtta. Välfärdsbokslut indikator 2: Jämställdhetsindex* i riket år 2006 ** Jämnindex är en sammanvägning av följande variabler***. För varje variabler rangordnas kommunen efter hur stor skillnad det är mellan kvinnors och mäns värden. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) och största får rang 290 (sämst). *** Förvärvsarbetande, Arbetssökande, Medelinkomst, Näringsgrenar, Föräldrapenning, Tillfällig föräldrapenning, Ohälsotal, Unga vuxna, Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Egna företagare med minst 2 anställda. 27

22 Välfärdsbokslut indikator 3: Utbildningsnivå Andel befolkning år, år 2007 Välfärdsbokslut indikator 3: Utbildningsnivå År 2007 hade 28 procent av befolkningen i Sörmland mellan år någon form av eftergymnasial utbildning, varav 13 procent hade gått en utbildning kortare än tre år och 15 procent hade gått en utbildning på tre år eller längre. Det var en mindre andel än genomsnittet för riket, där 36 procent av befolkningen hade gått någon form av eftergymnasial utbildning. 18 procent av innevånarna i Sörmland hade endast en förgymnasial utbildning. Välfärdsbokslut indikator 4: Antal arbetssökande Välfärdsbokslut indikator 4: Andel arbetssökande Andel befolkning år Andel arbetssökande i Sörmland var 4,6 procent i oktober år 2007, vilket var en minskning med mer än två procentenheter från samma tid föregående år. År 2007 var andelen arbetssökande i länet något större än andelen arbetssökande i riket, där i genomsnitt 3,7 procent av befolkningen var arbetslösa under år

23 Välfärdsbokslut indikator 5: Inkomstnivå Välfärdsbokslut indikator 5: Inkomstnivå Andel befolkning år, år 2005 År 2005 hade Sörmland en större andel låginkomsttagare (årsinkomst under cirka kronor) än höginkomsttagare (årsinkomst över cirka kronor). Sörmland hade även en lägre andel låginkomsttagare samt en lägre andel höginkomsttagare än genomsnittet för riket samma år Välfärdsbokslut indikator 6: Behörighet till gymnasieskola 86,8 procent av länets elever i årskurs nio år 2007/2008 var behöriga till gymnasieskolan, vilket var en lägre andel än i riket. Av länets nio kommuner var det Flen som hade lägst andel behöriga elever till gymnasiet och Vingåker som hade högst andel behöriga elever. höginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna (> kr) låginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de lägsta inkomsterna (< kr) Välfärdsbokslut indikator 6: Behörirghet* till gymnasieskolan Antal elever i årskurs 9 07/08 och som är behöriga till gymnasieskolan Välfärdsbokslut indikator 7: Barnfattigdom År 2006 levde 12,7 procent av barnen i Sörmland i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket var nästan en procentenhet högre än genomsnittet i riket. Välfärdsbokslut indikator 7: Barnfattigdom** Andel barn i hushåll som är ekonomiskt utsatta, år 2006 * För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de elever i årskurs 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således). Betygen mäts före prövning. ** Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. 29

24 Välfärdsbokslut indikator 7: Barnfattigdom Andel barn i hushåll som är ekonomiskt utsatta, år 2006 Välfärdsbokslut indikator 8: Ohälsotal* Det totala ohälsotalet i Sörmland var högre än genomsnittet i riket. Det totala ohälsotalet i länet var 41,6 procent under år Ohälsotalet var högre ibland kvinnor än bland män Välfärdsbokslut indikator 9: Skador och förgiftningar Välfärdsbokslut indikator 8: Ohälostal* år, December år 2007 Antal personer som blev vårdade i slutenvård på grund av skador eller förgiftningar var något högre i länet än genomsnittet i riket. Högst antal skador och förgiftningar bland länets kommuner hade Flen. Skador och förgiftningar i länet var något högre ibland kvinnor än bland män. Välfärdsbokslut indikator 9: Skador och förgiftningar Andel personer per invånare vårdade i slutenvård, 3 år medelvärde, * Ohälsotal beräknas genom att summan av utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad år. 30

25 Minskade koldioxidutsläpp under år 2005 Koldioxidutsläpp Kg per invånare, år Mellan år 2003 och 2004 mer än dubblerades koldioxidutsläppen i länet. Under år 2005 minskade dock koldioxidutsläppen till strax under kilo per innevånare. Ökad andel miljöklassade bilar under år 2007 Under år 2007 ökade andel miljöklassade bilar i Sörmland med två procentenheter. Länet hade dock en lägre andel miljöklassade bilar än genomsnittet i riket. Koldioxidutsläpp Kg per invånare, år sörmland riket Andel miljöklassade bilar Andel bilar, år sörmland exkl. Oxelösund riket 31

26 Klimatpåverkande utsläpp i Sörmland Kg per person, fördelat per sektor, Klimatpåverkade utsläpp minskade under år 2006 De klimatpåverkande utsläppen minskade totalt sett något under år Energiförsörjningen stod för ungefär hälften av andelen klimatpåverkande utsläpp i länet. Därefter stod transporter och jordbruk för de största andelarna klimatpåverkande utsläpp i länet. Energiförsörjningen var den sektor där utsläppen minskade med mest mellan år 2000 och Ökat antal naturreservat i länet Klimatpåverkande utsläpp i Sörmland Kg per person, fördelat per sektor, Både antalet och andelen skyddad mark för naturreservat ökade mellan år 2002 och År 2007 var antalet naturreservat i länet 112 stycken, vilket utgjorde en ökning med 31 stycken i jämförelse med år Andelen skyddad mark för naturreservat ökade från hektar år 2002 till hektar år ,7 2561,1 2666,9 2642,1 543,5 535,2 419,5 401,4 5185,2 6465,6 5517,7 5325,0 Skyddad natur Skyddad totalarea (hektar), år * 1580,8 1509,3 1697,9 1504,7 1481,4 1415,5 1331,3 1316,5 452,3 474,2 500,5 490,2 Antalet djur- och växtskyddsområden minskade under år 2007, medan andelen skyddad mark för djur- och växtskyddsområden ökade något. Även andelen skyddad mark för naturvårdsområde ökade något under år * uppgifter saknas för år

27 Klimatpåverkande utsläpp oförändrade i riket Klimatpåverkande utsläpp i riket Kg per person, fördelat per sektor, De klimatpåverkande utsläppen i riket var oförändrade mellan år 2005 och år Den största delen av klimatpåverkande utsläpp står energiförsörjning och transporter för. Ökat antal naturreservat i riket I riket har antalet naturreservat ökat med nästan 200 stycken mellan åren 2006 och Nationalparker, naturvårdsområden och djur- och växtskyddsområden minskade alla i antal under samma tidsperiod Klimatpåverkande utsläpp i riket Kg per person, fördelat per sektor, ,9 2180,0 2257,6 2233,9 362,4 293,3 237,9 225,4 3581,5 3104,1 2732,6 2637,8 713,0 689,4 742,0 708,2 697,8 618,3 583,9 575,0 388,4 434,0 478,4 476,3 Skyddad natur Skyddad totalarea (hektar), år * * uppgifter saknas för år

28 Klimatpåverkande utsläpp i Sörmland Kg per person, fördelat per sektor, Körsträcka med bil Antal körda mil per bil och innevånare ökade något under år Körsträckan i länet var i genomsnitt 710 mil per bil och innevånare under år 2007, vilket var en något kortare körsträcka än genomsnittet i riket. Minskad andel ekologisk odlad mark under år 2007 Körsträcka med bil Mil per bil per invånare, år Av länets jordbruksmark var lite mer än 18 procent ekologisk odlad under år 2007, vilket utgjorde en minskning med drygt två procentenheter från året innan. Andelen ekologisk odlad mark ökade något för varje år mellan år 1998 och 2005, men minskade något under år 2006 och Sörmland hade år 2007 nästan en och en halv procentenhet större andel ekologiskt odlad mark än genomsnittet för riket. Sörmland Ekologisk odlad mark Andel jordbruksmark med ekologisk odling Riket sörmland riket 34

29 Tillförsel av fosfor till kusten Fosfortillförsel till kusten från Sörmland Ton per år, år Fosfortillförseln från Sörmland till Bottenviken ökade från cirka 27 ton per år 2005 till cirka 43 ton under år Fosfortillförseln har ökat sedan 2003 men ligger fortfarande under den högsta nivån från 2001 på över 70 ton per år. Även i riket har fosfortillförseln ökat sedan 2003 och 2006 var tillförseln nästan ton per år. Nedfall av svavel Nedfallet av svavel i Sörmland minskade under år 2004, men ökade något under år Riket har haft en nedåt gående trend sedan år Fosfortillförsel till kusten från riket Ton per år,år Nedfall av svavel Svaveldeposition på öppet fält, år sörmland riket 35

30 Kvävetillförsel till kusten från Sörmland Ton per år, år Ökad kvävetillförsel Kvävetillförseln från Sörmland till Östersjön ökade under år 2006, från 677 ton år 2005 till 1093 ton år Treden ser liknande ut i riket är kvävetillförseln 2006 var nästan ton per år. Nedfall av kväve Kvävetillförsel till kusten från riket Ton per år,år Nedfallet av kväve ökade mellan åren 2005 och Riket har dock en neråtgående trend sedan år Nedfall av kväve Kvävedeposition på öppet fält, år sörmland riket 36

31 Ökad energianvändning Energianvändning i Sörmland Kw per person, fördelat per sektor, Den totala energianvändningen i Sörmland ökade under år Industri och byggverksamhet stod för nästan en tredjedel av all energianvändning i länet. Energitillförseln till länet ökade något för varje år mellan år 2004 och Energianvändning i Sörmland Kw per person, fördelat per sektor, hushåll övriga tjänster transporter offentlig verksamhet industri, byggverks. jordbruk, skogsbruk & fiske

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Norrköpingsfakta. Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet. Rapport nr 2013:4 16 december 2013 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet. Rapport nr 2013:4 16 december 2013 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2013:4 16 december 2013 Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Sida 2 av 35 Visste du att Norrköpings arbetsmarknad består av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Kommunens arbete med hållbar utveckling

Kommunens arbete med hållbar utveckling Kommunens arbete med hållbar utveckling Karlshamns kommun Bilaga till Årsredovisning 291 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN 3.1 3.2 3.1=Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Statistikbilaga. Uppdaterad statistikbilaga 2010. Del 2a. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun Reviderad: 2010-05-18

Statistikbilaga. Uppdaterad statistikbilaga 2010. Del 2a. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun Reviderad: 2010-05-18 500 Antal inpendlare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Hultsfred Västervik Kinda Eksjö Oskarshamn Linköping Kalmar Statistik Fotograf: Tomas Persson Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 Tätortskartor

Läs mer

Fakta om företagandet i Stockholm 2013

Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM

INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM RAPPORT 2015:4 INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM STOCKHOLM DRIVER INTEGRATIONEN STOCKHOLM ÄR RIKETS INTEGRATIONS- MOTOR STOCKHOLMSREGIONEN VÄXER NÄST SNABBAST I EUROPA, MYCKET TACK VARE DEN ÖKADE INVANDRINGEN.

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014 Fakta om Företagandet i Stockholm Statistik för 2014 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon..

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon.. Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige Igår, idag och imorgon.. Arbetskraft Arbetsmarknad Befolkning Sysselsättning Studerande Sjukskrivna Arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer