metoder sch fosskarg&rwing. f första Izand i det moonrloenftala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "metoder sch fosskarg&rwing. f första Izand i det moonrloenftala"

Transkript

1 Ii. d. HA~T~IAS i»kl&ndska kongressen sch &ss fhirbistoria~ I- "V- Acta Xeadeiliiae Aboensis HuinanHora , uom forhiillandet irnel- Ba~1 Kar1 WII och GOB"~Z p& utrikespolitikens omride ef?;erkonarngenrsl~emkomst fr&n Turkiet till haas död (17d4-%718)». Hist. Tidskr. for Finland »Karl XII och hans forniimsta tronnnln)), Historiallinen Lirkisto Sh, ),Kring Ksrl xb--i:sproblernen i mins arbeten», Karolinska forbrrndets arsbok nb&gra inllgg t diskussionen om Karl XII:problemen». Acta Academiae Xboensis. Hrimnniora ukad XIL och hessarnao. Acta.%cademiae Aboensis. Huinaniora metoder sch fosskarg&rwing. I den riralandssvens~áa urril ersiéets-.i~ublikaficinren Acaderniae Aboennsis, Humaniora» k035 ingar en Eiingre uppcaas. betitlad»karl XII och hessarnsa» ar K J. Hartmein. Iibetet Bfraqa ntg6r dutcteriena till en forskarinsaks a\. mindru x anlig karaktär, Som ung akademiker fick Haï&man för nara 50 ar sedan siar uppmiirksamhet fast vid problemen kring Sveriges sista kamp fur sitt stormakts\5kcde. Restultabet blev en avhandling om )Tsar Petesc rinderhandlingar "n7l ona Basidgang i Skbe), genom lélken 1 diskussionen Ilafördes en förut föga beaktad eller utnyttjacl materialgrinpy, den ryska. Detta upp slag kom emellertid icke att TrillfUFQas. Fairfattlren iigrlade sig under en Iáiag foljef a\- ar åt annan renksamhet och kunde fbrst efter 1 iirldsksiget aterupp taga sina forskningar. De {Besla resaaltaten barav liar han pub%icerat i nyss- namnda f första Izand i det moonrloenftala arbetet om >A~iindsk~ kongressen och dess förhistoria). I ett flertal mindre rappsatser har han ytterligare atveeklat, i mera Xatti1IgangToig forn fram- s%%h1% och försvarat sina teorier. Di första delen ar >,Alandskep kongressen och dess förhistoria ) i'bkboga',, byggde forskningen ännu endast eller f(aretrzidec.vl~ p5 \Pssa materialgrupper. F. F. (,:ire,son hade 1851 i en för sin tid

2 106 Gösta Lindeberg. kungt vägande avhandling framlagt \issa delar av det svenska material, som är knutet till fredsunderliandlingarna under senare delen av Marl XBI:s regering. 4 arbetena»sverige och Frankrike )) ( ) samt»kejsaren, Sverige och de nordiska allierade fran Marl XH:s hemltomst från Turkiet till alliansen i IVien 1719)) (Karol. förbundets årsbok ) hade Per Sörensson utnyttjat framför allt svenskt och franskt men aven saxiskt, österrikiskt och preussiskt material. Det sistnarnnda materialet var mera detaljerat genomgåiiget av B. Lundberg i >.Sverige och Preusseri )) ( ). Danska kallor hade anvanls av P. E. HoIm i»studier till den Xordiske Krigs Histork» ( ), och irki engelsk synpunkt hade I-nandelseförloppet skildrats av J, Ll-iance bland annat i»georg I and the Northern \Tar» (1909). Det ryska inateraalet var däremot jamforelsevis obetydligt kant En del akter fran Alandskongressen hade emellertid tryckts i Bacmeisters»BeySriige zur Geschichte Peters des Grosseni)). Detta arbete hade bland annat använts av Sörensson 1 det förstnarniida av Iians arbeten. Martinan kunde alltså för vissa delar av sitt arbete bygga ph dessa och andra forskares resultat med anlitande av samma material som de. I de tre första delarna av sitt huvuclverk står han oclts5 ännu på samma ståndpunkt som sina föregångare ifraga om tilltron till kallorna. Men nier och mer nytt material, frarnf6r allt ryskt och hessislit, indrages av honom i undersökningarna, och s2 srnåilingc?m kommer han att slå in på helt andia a-agar 211 vad tidigare skett. I den fj5rde delen börjar man iakttaga den begynnande onisviingningen; den ïramtr5der fu%bt tydligt i de därpå följande häftena av femte delen och i de mindre uppsatserna. Hartman gör ingen hemlighet av att han andrat ståndpunkt. Han underkastar silra tidigare resultat en ingaende kritik och vidgår titan vidare de fel och förbiseenden soan han anser sig ha begått. Gången av och förititsattriiiigarna fur de underhandlingar, som 1718 kulminerade i fredskongressen mellan Sverige och Ryssland I dela lilla byil LUVU i ålandska skärgården, skildrar Hartnian P de tre första delarna av sitt stora verk i omedelbar ankllytning till sitt ~~iigdomsarbete on1 de dansk-rysk-engelska iiandstigningsplanerna 1716 och deras niisskyckande. Han bygger har fortfaraxide i huvudsak på ryslit material, men blir på grund av den större omfattningen av detta i stånd att på ett intressant satt komplettera föregående sindersökningar. Tsar Peter spelar

3 Ii. J. v art ma ii, 107 till en början en donninerande roll och hans trollet mot hundsl6~vanterna anser ftirfattaren icke liaanna betvivlas. Då tsarera slutgiltigt beslöt sig för att avsta från det landstlgningsf~rsök laan planerat i Skaiie 1716 och aterförde sina trupper till deras ryska operatioaasbas och vinterkvarter, AIecBlenbarg, synites för ett ögonblick ett öppet krig mellan honon11 6 ena sidan och Georg av EngBai-rd-H-Bannover och det av densie beroende Daaaraaark endast vara en tidsfråga. Konungen-kurfurstens vrede över vad han Biallade tsarens Böi'tesBsrott och misstankarna mot hans planer i 'Fysliland kommo i varje fall akt ~aaider de lö1- jande åren omöjliggöra varje enhetlig och sainlad aktion fran den nordiska ligans sida. England ocli Danmark Praslirankle sig till en i och fhir sig nog s5 besvarande handelsblockad n~ot Sverige och tsaren gjorde ge\-ar för fot. Under tiden söker Georg pi allt saat starka sin stallninig; nled Holland och Frankrilie avsbwréir han trippebabbiansen. Peter a sin sida HaAller sina tyska och ryska diplomater i livlig verlisamlaet. Genom Hartsnans forskningar far man en betydligt klarare bild an tidigare av sa~nmanliiangei B denn ryska politikern och av dess sträl-anden efter att övervinna verknlngaraia av Isrytniiigen med E~iglarad. Tsarera 1yeYcades knyta en aar Iigans medlemmar. Prei~sseim, fast till sig ocla vann t. o. m. anknytning ii11 Frnrmlirike. Genom lantgreven av Hessen-Kassel fick han aven lianning med wealska fredstrevare. Mern Hartman betonar GraTligl - ocli detta i full elverensstiiinanelse med sin davarande uppfattning ona nnakrialets tillförlitlighet - att tsaren samtidigt som Hian bedriver dessa innderh~iaidlingar~ sepkes forverkliga den gamla taaalcen oin ett gelmeaisanilat anfall mot Sverige.»Det erbjöd)). sager Bian,»ett vida sakrare satt att erhalla fred och de eröl rade proviiiser~ias hesittaiingsratt tryggah). Han framhäver ofta den försiktighet rarined tsaren gick tillvaga i den svenska negociatioriera l. Tsarens position skildras soan ganska god; Iran laar lyckats bryta den av Georg skapade dsoleringeas kring honom och stgr ad titrumque paratus: beredd till förhand.- Bingar om fred och förbund ined Georg saviil sona ined Sverige ". Det blir har nödvandigt att följa Hartmans ramstalkning mera no.foraiit för att Iiomana -&B11 ful1 förstaelse av hur hans uppfattiaiiag '?r5seiit1iga punkter p& detta tidigare stadium sv holii fa~rskningar lett frani till de niya synpuzsk8er, som lian senare gör sig till toek f6r. OfBjrenli.$~tsn av de uppgifter, soan från rysk8 och annat håll lämnas om resp. l5nders politik, koxxanaer diirigenom till synes, Det ar Just derann oförenlighet soami senare kommit Hartman - att slå ila pa nya vägar. Alandskongressen I s. 5. I s. 39.

4 P- 108 Gösta Lindeberg. Lantgreve Karl av Hessen var som behant genoin sin son Fredrili med starka band knuten till Sverige. Han framstår p& detta stadium av Hartmans arbete son1 den mest franiiradande representanten för den s\ enslia diplomatien. vilken nu efter basta fh>rmi%ga söker begagna sig- av splittringen inom den nordiska ligan.»mana kan utan överdrift saga, att under aret 1716 och en stor del av 1717 den svenska utrlliespolitiliem väsentligaste trådar förenades i lantgrevens hand» l. Hartman framhåller docli skarpt med stöd av de ry.;ka kallorna, att dennes medlingsförsök mellan Sverige och Ryssland endast resulterade i ett konstaterande av oförenligheten i respektive ståndpunhter. Tsaren ville p2 sin hejd glterlamna Finland, Karl rar endast villig atl överlamna Petersburg med område på viss tid. Av särskilt intresse ar nu att vi för första gången se de två motståndarna formulera sina fredsvillkor. Karl av Hessen \ille dock om möjligt hehalla ledningen av underhandlingarna i sin hand och i maj 8/17 lyckades han av sin syenske namne utverka fuilmakler för greve Wellingk och kommissionssekreleraren Preis i Haag att underhandla med England resp, Ryssland; den förre skulle darlid samråda med honom sj5lv. Men konungens standpunkt ifråga om fredsvilikoren med Ryssland ar alltjanat densamina som förut '. 4; ett par väsentliga punkter kan Hartman med sitt ryska material komplettera det framför allt av Sörensson framlagda franska och svenska. Det galler sarskilt hans frainstallning alt de anstrangningar. som från Franlirikes sida gjordes för att under alla omstandigheter Ilevara inflytandet i norra Europa at sig och från de engelska jakobiternas sida för att f2 till stånd en europeisk koalition mot de hatade liannoveranarna. För båda dessa parter kunde en s~ensk-rysk fred erbjuda stora inojligheter. Under tsarens \istelse i viistra Europa somniaren 1717 fördes livliga förhandlingar mellan \enska och ryska diplomater. Preis och Wellingk, Poniato\vsliy, den i svensk tjänst veslicamme polacken, Erila Sparre från sin sandebudspost i Paris, lantgreven och hans förtrogna, en Ranck, en Itettler och en Dallvigk, skymta dar i större eller mindre roller. Redan 1/46 framkastas planen på en fredskongress vid finska gränsen, Intresset koncentreras alltmer kring en enda person, Görtz. Hartman introducerar honom ganska sent och, som det \il1 synas, nästan med en xiss motvilja i framstallningen. Den bild han ger av honom och hans Iiungliga uppdragsgivare ar värd att särskilt uppmarksamrritis, Den kvarstar i stort sett oförändrad i de tre första delarna a, >hiandska kongressen och dess förhistoria». i :3 ' I s 84 o Ioli

5 Ii. J. Hartnaaii. 109 Kon~angcn iir pa detta stadium annu krigarkungen. Uttalanden sådana soin att )Freclrik Willielm saknade liksom Karl XII statsmannavyer»,»karl XLI, som för egen del var oerfaren och ointresserad för diplomatieris ar\», gro ganska betecknande. Ehuru principiellt ingalunda ovillig akt lyssna till dem, som rådde till fred med åtminstone nagra av de manca fienderna, lamnar han detegentliga intrigspelet at andra och synes ibland t. o. m* f6rsumma att tillse. att de svenska fredsaktionerna föras med nödig enhet och konsekvens. S5 mycket \il<ligare ar Genom sina ryktbara förhandlingar om restitution av Holstein-Gottorp inställd på tanken om en svensk-rysk-gotlorp,sk förbindelse, arbetar han efter sikt inträde i Karl XPI:s Bjanst erdergiskt p5 för~erkiigande av detta prn,jekt. För att ha fria hanider motarbetar laan konsekvent - det ar för Hartman en ledande tanke - Sveriges övriga representanter och cliplomates, v. MiiB lern. Sparre. l:tritgreven m. fl. och lyckas under sin utiandska resa av koniilageii utverka eii synnerligen vidsträckt fullmakt att ftirhandla och avsluta för hans rakning och i hans namn. Barkmans uppfattning ar Görtz' politiska mal iir ej helt nj, mera malet framhiilles med större skarpa iiil f6rlet varit fallet. Görtz siktade närmast efter fred och förbund n~ellaii Sverige och Ryssland, erentiiellf. senare med Preusseri ocli Hannover. Sedan skulle följa ett oförsoriligk I-iiimndekrig mot det hatade Daiiinark. som skulle i-2 betala laget genom ailrädelse av Norge till Sverige, vilket 1 denna pro\-ins skulle f& ersättning,»ekvivalent», för de oundt ikliga landavtriidelserna till Ryssland. Hela sin dipionaapiska skicklighet och gliinsande dialektik inriktar Görtz fördenskull p5 att underhalla och öka splittringen anellan Sveriges fiender, eröl ra at sig sjalv stalilningen som ledare av dess yttre politik och sist. men icke minst, på att söka förma konungen tp11 att skanka sitt qillande at planen.»görtz försrnår sålunda intet medel», frami~gllier Ilartman. ) icke ens personligt smicker och radjan till kossansigens krigiska instinkter SOr alt inrikta Karls politik just p5 detta m&l) l. Görtz icke blott pressas sin fuliinal:t till det yttersta. han drager iiven stora \axlar p& sitt inflytande hos konungen 1 bopp om alt sa småningom kunna vinna honom för sina syrapunkter. Han ar först och sist holsteinaren, som icke ens, enligt \ad Hartrnan i förbifarten antyder, kan fritagas fdn misstanken att driva sina ryska förbindelser Iangre an vad som var strangt fgirenligt med Sveriges intressen '. k'nder en stor del av Aret 1717 hölls G6rtz i overksamhet. Upptackten av hans och svenske ininistern i London, T<. Gyllen-

6 $10 Gösta Lindei~erg. borgs, stämplingar niot Georg I hilisammans med jakoblterna medförde badas fängslande i februari. Sedan Iian I augusti frigivits ur sikt holländska fangelse, söker han genast och med framsång komma i kontakt med tsaren, aven om Hartmaii icke satter tro till hans uppgifter att han skiilie personligen ha sarnmantraffat med denne. Forsedd med ryskt pass avreser han sedan över Preussen. Baltikum och Finland till Sverige. Hartman visar hur de underhandlingar, som han på vägen förde med preussiska och ~achsiska diplomater ytterligare ökade misstron mellan de förbundna och icke minst deras radsla för att genom förrädiska separatfreder liirnnas ensamma mot Sverige. Samtidigt skickar GOrtz ut en fredstrevare till England i samma syfte. En stos triumf firar han, då han i december 1717 far konungens godkannande av sitt förslag om en fredskongress mecl Ryssland vid finska gransen. Det ar på satt och vis betecknande (ehuru Hartman under gången ar sitt arbete drager ritt skilda slutsatser därav), att Görtn synes vilja hålia möjligheterna till fred 6ppna at alla hall. Genom att till England som underhandlare sanda den bekante F. von Fabrice, sin egen landsman, vann han för örrigt ett dubbelt syfte. Först och friimst kunde den engelska underhandlingen, vederbör- Bigen utbroderad, användas som påtryckningsmedel mot ryssarna och vice versa. Vidare kunde Görtz darigenom förekomma dem som i likhet med Bantgreren, Illullern m. fl. önskade korsa hani planer på fred och förbund i första hand med Ryssland l. Hartman förutsätter nämligen, att Fabrices beskickning icke var allvarligt menad. Han påvisar emellertid, att aven tsaren å sin sida ingalunda var sysslol~s. I sin fruktan för att bli lämnade i sticket av sina bundsförvanter sökte danskarna med honom overenskomma om en anfallsplan mot Sverige, och han syntes för ett ögonblick ganska villig dartill. Den fortfarande existerande engelsk-ryska motsattningen omintetgjorde detta trots tsarens goda vilja (som Hartman nu som förut ar angelägen om att framhålla) <.%ven vid de rranska, österrikiska, preussiska och sachsiska hoven korsade svenska, ryska och engelska Intriger varandra ocli bidrog0 BP11 att ytterligare förvirra situationen. Som ett väsentligt resultat av alla dessa underhandlingar framstar i varje fall, enligt Nartmans &sikt, akt tsaren vid tiden för fredskongressens Inörjan stod praktiskt taget isolerad. Efter långa underhandlingar mellan cle svenska ambassad& rerna, Görtz och Gyllenborg. och de ryska, kanslirådet Osterman

7 Ii. S. Hartman. 111 ocla generalf5etlyginäsbajle11 Bruce, om platsen for konagressen, bestarmade man sig slutligen för byn k6\6 i VardhP socken strax Ostes o= alsaadska huvudilandet. Efter en fös ryssarna mycliet Iing och orolig aiintan, under vilken de skickligt preparerades med arztydningar om svenska fsedsunderhnnd1ingar p% annat hall, aaziande slantligen Cörtz sjalv och hans kolleger \&ren 8118 kil1 lli4~6 och det egentliga arbetet kunde taga sir1 början. Galngen av forhandlingarna skildrar Nartanan ytterst Inghende. Av stcissta betydelse ar att han frana bcprjana vinnlagger sig om att parisa den starka kontrasten mellan det alr honom kramdragna ryska materialet och det at mdra forskare fiiretriidesvis eller ensamt utnyttjade s~enska. P5 grund av bristande kanwedom om den förra gruppen liar denna ytterst betydelsefulla motsattning tidigare antingen ieke obsenerats eller ocksa icke satts in i sikt aerkliga orsakssammanihang ocln getts den \i%d den rgtte- Iigen förtjanar. 0ms"tndigheter. som niistan med dets:tmma p5balda var uppmarlasamhet, iiro framst deam dominerande f tala ni nig, som Görtz och Osterman Intaga med rni~danskjutalide ar sina koljeger, oeb darnäst det starkt holsleinska inslaget i dela sveiaska beskickningen och dess politik. Av Cöïtz' landsman marka vi hans f6rtrogne sekreterare A. E. Stambke och justitierådet P. Pasilserh samt den som ksisir i viktiga frågor anvande kapten van der Fel\. De första, mera officiella konferenserila i ylutet av maj manad tjiinade endast till att psvisa oförenlighetes-u i respektive st5nndpsinkter. Ryssarna ville behalla allt vad de erövrat, svenskarna några eftergifter a\ sikt. Författaren far har tilbfiiebe alt framhalla den egendomliga mc'itsattningera mellan denna ryssarnas omedgörlighet och de stora eftergifter, soin de enligt Göstz' uppgifter till Karl förut skulle ha varit beredda till, i det att de a oro villiga att hterlämna Isade Finland, Livland sch det viktlgar;te av Estland I. Da allts; till synes kongressen var på arag att kbavas i sin Iinda9 riiddndes den genom enskilda konferenser mellan Göatz och Osteaman. Sedan den förre förgiives sökt genomdriva hterlamnrandet av icke blott Iii'inBanCB. som ryssarna icke ph allvar tänkte behiilla, utan aven Reval, förde han forhandlingarna över p5 en annan linje, som redan förut, ehaasa mera obemarkt, skymtat fram i diskussionen och de diplomatiska fijrhandlin, "arna. Tsaren skulle f& behalla de baltislia provinserna plus sydájstrn i II s Shrensson har obser~eiat inotsattni~igen mellan de rgska och svensba uppgifteina incn hlnnel (le förra hlotl fiåri Bacrneister och tåga1 ~che draga några bestämda slutsatser. S~erige ocli FianRrike 111 s. 93 och 07.

8 1 12 Gösta Lindeberg. Karelen med Viborg men skulle i gengiild sluta förbund med Sverige och p& annat hå11 skaffa detta land ersattning för de lidna förlusterna. Sedan tsaren iinderrättals om den nya vandning, som förhandlfrigarna darrned togo. gillade han planen i princip och iiipgdrog At Osterman att istforma densainma. Göriz dareinot fick använda hela sin fintlighet för att hos Karl IIII genomdriva det för denne ursprungligen friimmande projektet. Hartaan kan i detta sammanhang ge ytterligare bidrag ti19 avslöjandet a\ den diabbelpolitik, som Görtz diinid nödsakades föra. I ett memorial till h. APii1Iern framstiiller han utsikterna för Fred med Ryssland som synnerligen goda l. Ryssarna skeille vara villiga att sluta fred p& nagot ar nedannamnda alternativ. Antingen skulle de nöja sig med Ingermanland med Narva och Viborg utan några vidare förpliktelser eller ocksi skulle de steslämna endast Finland utom Ylborg men H stallet l5mna ersättning i ryska Karelen och förhjälpa Sverige till ytterligare ersättning ph annat hå11 genom erövring a\- Norge och Alertagan.de ar de tyska provinserna, GCartz anvander Biär sin gamla taktik att framföra egna f0rsiag under förevändning att de harröra från annathal!. men tar på samma gång den stora risken att f5 sina rnanipulktiioner grundligt avslö~ade. P'i sta har, framhåller Bastman, infair en till synes absolut oförklarlig motsättning meilan de svenska och ryska versionerna ar underhandlingarnas forlopp. Genona de senare vela vi, att >)alternativ I) aldrig framförts. Han anser, att vi nu Iiksom 1' iilaste söka förklaringen i den gottorpska politiken, och finner förklarligt, att Osterman 1 en rapport sager sig icke riktigt kunna veta, nar han har att gosa med ~leaz svenske eller den holsteinske Görtz För att personligen kunna övertala konungen avlade Göstz ett besök hos honom 1 hans hhagkvarter i media av juli. Karl fann plcunen d. v. s. >alternativ PI» (det andra nämnes aldrig) va1 vidlyftig, men uppmanade dock sin minister att utforma ett nikrnare förslag i samråd med ryssarna. Under sin andra vistelse i Löv6 företog sig Görtz närmast att utforma»ekvivalentplanen» i hopp om att till slut rinna ksnungen för densamma, ocli han gjorde det i den fasta overtygelsee att den var den enda möjliga forhandlingsbasis ned ryssarna. Hartman är emellertid av den meningen, att hans uppgift nu av flera skäl var nästan olöslig. Tsaren var nu mindre benägen för eftergifter an förut, eftersom hans egen stallning betydligt stärkts genom Alexeis död och gammalryssarnas nederlag. Genom ireden i Passarnwilz mellan kejsaren och Turkiet frigjordes dennes II s. 141 III s 13

9 arméer och genom Bvadruppelalliansen mellan England, Frankrike och Osterrike knötos hade han och Filip, den franske regeraten, till det engelska systemet. Alla dessa oinstiiiadigheter utgjorde ett svart slag Ië>r Görtz' Iiögtflygaade planer.»jca, aven 0111 Görtz efter denna tilldragelse lyckats genomdriva den olösliga uppgificn att fd RCII'I X11 och Isurezi rned p6 en gemensam fredsplan. skullc Sverige och Kysslarid s~irligen med utsikt till frarnghg kunn:ik triida i harnesk mot Georg H, s5. stark och maktig, som denne nu liade blivit» l. Soin ännu ett moment av vikt för denna de1 av kongressen kan anföras. att tsaren icke hade fiir avsikt att svika bin pretnssiske h~andsförvani riitan krävde, att han skulle inneslutas i freden. B hörjan a\ augusti kunde Görtz tp11 konungen översända ett utkast till fredstraktat med Wyrssland, som han utarbetat i Stockholm, dit han atervänt fran Eövö. B detsamma fbirutses först och främst en gemensain militär aktion fran Sverige och Ryssland nästföljande ar i Polen och norra Tyskland 4 syfte at& ateruppsatla StunisPaus p5 Poleni tron och &teresörra Sveriges tyska prorinser '. Som ek~ivalent för de»ansenliga länder)) - ingen specifikation - ssnn Svcrigc skulle atkriida till Ryssland, skulle Itqareai förhjälpa detsaniina till erövring av Xsrge och fraarafor allt med all makt till atertagande av Bremen-Verden fran Hannover. I cn sarskild exekutionsrecess ut~ecklas väldiga planer fös niista ars ifiiletag till lands och sjöss. I en bilagd motivering pläderar Gör-iz kraftigt f0r freden med Ryssland sasom den enda framkomliga utvag, sam för närvarande stode till buds '. I värsta fall d. T. s. om konungen vägrade sitt bifall, kunde man alltid genom ett av tsaren rinclerteckiiat godkännande skaffa sig svart p5 vitt på dennes trolöshet mot buirdsförranterna, och dessutom kunde en Ingången fred med för tillfället oundvikliga landavträdelser ju alltid brytas. nar sa befanns Iäinpligt. Konungens s\ ar blev ett bestamt avslag. För8usterna ansagos som alltför sakra, de utlovade vinsterna alltf~r osakra. Tsaren borde återlämna allt T ad han erövrat utom Inermanland och i6r detta Xärnna ersättning i ryslit omside. Forhandlingarna skulle föras ridare efter denna linje och kongressen alltså icke avbrytas.»harmed \ar Karl XHI:s stallning till den ryska freden ogterkalleligen angiven ), säger Hartman. )>Nagon attack mot densamma har Görtz veterligen icke vigat göra» 4. I sina kominen- L IT1 s ' III s 95 o f III S. 99 III S Kurs. nr uiiilertechilad

10 ii4 Gösta Lindeberg. tarer ansluter lian sig alltså till den förharskaride uppfattningen om oböjligheten i Karls \agran att göra nagra väsentliga landavträdelser för att få fred med Ryssland. Hartmans kännedom om det ryska materialet har satt honom i ståncl att skarpare an någon annan markera saval denna omständighet som Görtz' tvetydiga politik. Han har så att säga fört den traditionella uppfattningen till sin spets, men därigenom också herett vagen för starka tvivet på dess hållbarl-iet. För Görtz återstod nu, enligt Hartmans förmenande, intet annat än att förbereda en värdig reträtt. vinna uppskov med och sakerhet för ryska krigsplaner mot Sverige och få I sin hand ett bevis för tsarens trolöshet mot bundsförvanterna. Han utförde detta åliggande med vanlig skicklighet. I slutet av augusti månad iiananade både Iian och Osterman Lörö. Den senare förde långa r-iluntliga konferenser med tsaren, som låg med sin flotta vid Finlands sydl iistra kust inom bekx amt rackhall för underhandlarna på XIand. Vid sin aterkornst till Eovö medförde kailslirådet det av Peter reviderade men i hur~udsak godkanda och dessutom undertecknncie traktabutkastet enligt oval1 angivna riktlinjer, dock med landattradelserna mycket ordentligt preciserade l. hied detta betydelsefulla moment slutar tredje delen av»&andska kongressen och dess förhistoria». Som ett av de riktigaste resultaten Rar fastslagits, att Görtz måste anses som den verklige initiativtagaren till såval kongressen som ekvivalentplanen. Därmed har en gammal missuppfattning rattats. I en ytterst väsentlig punkt skiljer sig Hartmaris uppfattning ännu icke från hans föregångares, Hari anser liksom dessa kongressens fiasko givet efter konungens andra avslag, i augusti, p"6rslaget om fred enligt ekvivalentplanen. Men det ar redan tramhållet, att denna med skarpa framförda :sikt icke innebar någon fullständig lösning utan Iamnar flera problem oavgjorda eller endast delvis Iissta. I den tre år senare (1928) utkomna fjärde delen av»alandska kongressen och dess forhistoria» finna vi författaren inne pi delvis helt andra linjer. I vissa avseenden står han ännu kvar p6 samma grund som förut. Kar1 XII ar fortfarande krigaren, jiirnoch-blod-statsrnannelr, som val kan Iåta sina diplomater hallas men aldrig för vinnande av fred vill tillåta någon avsevard minskning av sitt rike. Samtidigt skjutes Görtz emellertid alltmera i för- ' Traktaten finnes som bilaga till III s

11 grusadeil. Aded stöd a\- riksarliivarteii H. 'klmquists gruradliga undersglkniilgar oin 41ails politik , ha\ dar I-iiartmali, att man E torsta lia~id ~nåste belrakta dörtz som holsieinare och att mair Ehgt tillbaka kan folja de polikiska principer, som han förfäktade framför allt p5 Alandskoiigressen l. Da baronen beslöt sig för att örerga i Karl?áII:s tjiinst,»itude ho17 I ' ~ c J I c ~ ~ztarbetat sitt eget sysfenr för fredens genomtlrivande, fantastiskt m5häncta i mansa? tycke meil storstilat och genialiskt och diistill 1 ii1 genomtiinkk ocl-r f0asiktigt fralnfört),. Hans stb111~ing som Karl X1l:s förraiimste )troman) ter sig viisentligt osiikrare an förut. 'l311 denria och andra ytterst hekydelsefullii onal arderingar har Rartman kommit genom ett rmgrn~are studium av det liessen-kasselska arkilet i 'alarharg '. Skildringen huraar i denna fjärde del med en tillbakablick Over Görtz' politik under 5reri niirmast före Bhan-, inträde i svenask tjiinst 5 enliglieb med H-I. Almquists resultat. Sedan följer eai meej tillhjälp av det nya materialet reviderad och i vissa puriliter tilliikt exposé över de redan förut behandlade hiindelserna I hela Görtz' politiska verksainhet under denna tid ser sig Hartnian nu i stand att synra oavlatliga konflikter med lims liessiska motitandare. Hans plan om fred och förbund med Ryssland, varmed tanken p5 en rysk-gottorpsk gbftermiilsförhindelse \ar nara förknippad, utgjorde ett ytterst allvarligt bo& mo8 hessarna. För att dessa cearare icke sktalle arbeta sina holsteinska antagonister i Iianderna tvungos de med sina sverislii anliiingare 3Et intaga en helt annan stiillnimg till de utrikespolitiska problemen. H full insikt om detta sökte Görtz för att friimja de holsteliiska intresseria redan 1416, da lantgreven, som förut omtalats, fatt Bia~lcl om desr rvska i~egociationei~. att undantriinga denne för egen rakning. Darernot lyckades Knrf,av Heskel1 under Görtz' fangenskap i Holland i viss mån ateriinna siii stiilliiing sona ledare av den svenska diplomatien i utlandet. hied utghgspunkt: från denna rivalitet förklarar nu Hartman en lang rad dunkla, motsbgelsefyllda och bevisligen falska uppgifter i den tidens diplomatiska korrespondens. enliannerliqen Gör%z9 egen. Som f0rut frainh&llits, framställer denne redar, 1717 utsikterna för eii gynnsam fred med tsaren mer an lovligt optirnis- Bisk& i hopp 01x1 att bli ensam hetrodd med arbetet på deras förverkligande 3. Han låter ibland påslilnn, att tsaren ar beredd alt p. 1 H. Almquisl. Holsteiri-Soilorp S\eii~cl orii c1ei1 noa disha Iiqnn i dol~ polllisha hrisen L IT7 Ililedilingr11. VY s och 24-41

12 116 Gösta Lindeberg. göra stora eftergifter för att f5 fred sned Slerige och t. o. m. ar beredd att åileriamna allt utom Petersburg med onarade l. Vi \eka, att delta strider mot \erkliga förhällandet. Mera Hartman törhatsatter, att konungen \ar inligd i denna intrig och kände till tsarens kerkliga alsikter; muniliga rapporter och överenskornane%ser anvandes \ id de egentliga förlinradliaagarna. ocli Gidrtz' ot annämnda meinorial tillkoinmo endast fbr att vilseleda halms motståndare eller Sveriges fiender, i \ilkas händer de Ju lätt kunde falla p5 siil kg till lionuaigen. Uiider kongressen samman\ a\ er Görtz skickligt de s\ enslia och gottorpska intressena. Hela ek\ ivaleniplanen %ilar, framhåller Ilaritman, på Karl Fredrik5 giftermål med en rysk prinsessa och den slenska Lronf6ljdcns sakrande at Iionom. Endast dessa senaie omsiandigheter kunde nämligen tillsamnians slianka Kyss- Band den säkerhet, soin tsaren beiiöade, för att man skulle kunna locha honom med i ett så lidlyftigt företag. som ekvivalentplanens förlerkligande ju dock innehar med alla dess svårigheter och risker '. Efter mycket bes~ar srail GörPz slutligen ha Lyckats irnbala konungen. att denna fred4plan r ore den enda praktijht utförbara. Det underliga och s\ ärförklarliga ~nemorialetill v. Mullerna med dess alternativ I och II tolkas nu av Hartnian som en ren försiktighetsåtgärd inot omhudsrådet, alsett att vilseleda denne ifraga oin kongressens erkliga förlopp. Hartman ser i ett senare memorial fran r. Mullern ansaende fredsverket ett bevis pa att vi få rakna honom bland G6rta' azgjorda molstå~idare 3. Görtz ar icke sen att s\ara med samlila mynt. Flera av hans memorial till konungen rikta sig indirekt mot 'IfulIern och Iantgrelen och deras politiska system, som satte fred med England främst på programmet. Det ar typiskt för Görtz' taktik. alt Iian skylles både elil il alentplanen och sina uppgifter om ryssarnas Frikostiga tidigare löften på tsaren och Osterman. Nessarna 5 sin sida ~oro emellertid icke heller sysslolösa. Lantgreven sökte själv. genom sin son och svärdotter och genom sina diplomater. främst den ST enskfödde general Ranck och horradet Hein, systenmatiskt misstiinkliggöra Görtz hos Karl XII och t. o. m. hos tsaren % Hari ser med största oro Criartr' förbindelser med ryssarna i Holland och ined sachsiska och preussiska statsmän på hemvägen till Slerige, och kongressen var ett svårt slag för honom och hans son.»de hade», skriver Hartman, fullt ---- I IV s. 42 IV s "TV s. 59 IV s. 80 o f.

13 Ii. J. I-%artmaii. 147 kiasi för sig, att Alrindskongressen iniiersk gallde tronföljden i Sverige > l. Ar\ pririsens rapporter lili fadern tinder \aren 1418 T. isa oss alltsa förhlarligt nog situationen k en fejr det hessiska pariiek na3g.cket mörlá dager. Lansgre fram intebli underrattelserna. Hartman bar med Iriirmsyn till den fajregaende korresporzelennsei~s neatur detta som ett tecken p2 att m~ri~"rligs, bucdskap tr5tt i dess stalle och att arvprinsen nrr med all makt asl,ekade p5 att starka sin stkllraing k Sxerige. Beris finnas fur att hessarna redan förberedde sig p& att överkaga makten i händelse a\ konungens d6d; i nödfall med ~aldsamt uridantriingande al- iiolsteinarna ', Ett personligt intresse av Göriz' störtanck hade. pspekar Hartmani, lantgreven diruti, att denne för andra &radamal Imade disponerat en del franska subsidielnedel, som egentligen niislagits till lantgreven som 41 klid för riagr2 hans fordringar p& sxenska kronan. Ett sista fairsök att komma i kontakt med de srensk-rysha irnderhandlingarna p& &sand gör lan&gre% eaa 17 PM, d5 han låten general Ranck taga vägen 61 er Ryssland och Finland till Sverige '. Ar~prinseri hade nu systematiskt uteslutits fran t. u. m. Bannedomen om förhandlingarnas cang. Det giiplde f6r hessarna tillsiidare i fr5msla rurnmef att försöka hiiidra det planerade infailei E Yorge. Som»ett nytt moment i den hessisk-gottorpska dragkampen betraktar Hartman ett TörsIag fran v. -9Iiillern om underbandjanigar med England-Hanno\ er, sedan kongressen efter konungens andra aulag kunde ],etraktas som misslyckad Delta iia. att anse som.en real f ars 3, inspirerad av Gortz. som f att T. 'uaiillern p5 sin sida och med detsamma alsag att vilseleda sina motstanciare, innan han sjalv för sista gangeri hegar sig till Aland, dar lian tani<ie göra annu ett försök att sarnmanj5rnka de olika standpunkterna och f5 fred till stand. )För.risso masle oerhört liktiga intressen sta pi spel, eftersom Görkz nödgades vidtaga försikkighefsatgarh a\ o\ anniinamnda art) j. Hastman later påskina, att utsikherna Eiir ett gynnsamt resultat av,klandskongressen, nar allt kommer omkring. icke voro så mörka efter Karls andra a-<slag p5 Görfz' plan, som man förut \elat göra gällande. Genom alt f ~rn in den hesaisk-holsteinska motsattningen i det diplomatiska intrigspelet hxr Hartenan lämnat en i \isi:r

14 868 Gösta Lindeberg. stycken ganska acceptabel fiirklaring Uxer en del oklara psinktes i sin föregiende framställning men han stasinar icke caärvid, P& sin \äg ut ur den»åter\ändsgr&nda, i vilken han sager sig ha rikat i de tre första delarna genoin sin alltför okritiska tro p& materialets tillförlitlighet, kommer han till starkt rekolutionesande slutsatser. Han ser sig slutligeii i stånd att framlägga en i och mycket helt ny I-~ild av Görtz och dennes stallning till konungen och hans ö\ riga radgi.i are samt a\ de svensk-ryska eanclerhandlingarnas ursprung, liarahtär och syften. Framställningen utmynnar i en djär~ och i många alseenden bestickancle relionstruktion ar GOrtz' utrikespolitiska s? sten1 i liela dess \ idd. Konturerna av den nya uppfattniiigeii iramtracla P uppsatsen )Ona torhallandet mellan Karl XHI och Görtz pi i~lrilaespolitikens urasråde efter konungens iiernkomst från Turkiet och till hans död ( )». illera ubforinad och belagd finnes den i sista delen. den femte, al,alandska kongressen och dess förhistoria». Hartman utgår iid utformandet a\ sina nya teorier fran att riagon slags förklaring maste finnas till den fruktansvärda liarva al mots&gelser och inbördes stridiga iippgifter, som I imla i tidens diplomatiska korrespoi~deiiser. Såliinda kommer Görtz i sina rapporter till konungen gång p5 Sang ined klart felalatiga, för- I rannda eller I åldsamt ö.ierdri\na uppgifter av sådan art, att de-?. ras ratta halt måste ha varit uppenbar för Karl. Detta anaser Hartinan kunna förklaras med att breien loro ad Inan då for tiden kallade ostensibla». Detta innebar, att de antingen kunde befaras falla i orätta händer eller.iroro a\sedda att av mottagaren iisas upp för någon anilan ocli i båda fallen loro skrivna i avsikt att ge en falsk I~ild av iiissa fakta. Så\% brevhemligheten som postsakerheten voro näinlicen mycket diskutabla begrepp p& den kiden. Man kunde allts& gcnom dessa metoder draga bort uppmarksainheten från de verkliga meddelandena medelst z officiella)), men Falska sådana och alltså inaskera eller»camouflera» sina verkliga avsikter. Cliiffer kunde iiaturligf\ is också användas och logs flitigt i bruk men innebar ingen absolut salierhet. I stallet kunde man använda ett slags fördolt chiffer. bestående däri att inan gal vissa ord eller uttryck eri siirsliild betydelse, som endnyt den intigde kunde förstå. Xnnu en faktor, som bidrager till att för oss förs.iråra utnyttjandet av cle diplomatiska akterna, bestar i bruket att bränna särskilt liktiga meddelariden efter mottagan- det: på detta sätt ha flera bre\. från Görtz till Karl X11 undandragits \år kännedom l. Det gäller då för forskaren att trots alla Delta sislnaili~icla fahtuin fiainliålles al Iehtor S. Bonnesen i en at Harimans tte forsta iielai Hist Tidshr Riktlinjer for eri Iilera hiitish behandling a\ bres- och clepeschrnaterialet fiail li00-talet ha

15 1;. S. Hartanan. 119 av detta system förorsakade motsageiser och Suckor i materiule* konstruera fram en riktig bild av händelsef urloppek, a% sikte rna och idéerna. Hartman iir visst icke den förste. som \agat sig p& en sa vansklig uppgift men han har vigat fiirsöket i större skaiv sch Iangt djarrare in någon annan nordisk forskare. Aled utgangspunkt fran sin teori om kallornas varde U C ~ sättet för deras utnyttjande förklarar Hartman den bristande iiverensstiimmelsen mellan de s\ enska och ryska rapporterna fran Pblandskongressen samt dessutom r. 3lialBesns angrepp mot Görtz. >Det gallde att i främsta rilmmet få fram sa stora rnenlngsdi~ergensei- som möjligt mellan de svenska och rvska underhandlarna för att darigenom framhava, hur omöjligt det vlr att utvinna ens de anspråkslösaste resultat av kongressen p& Aland» *. IIan kti~ade nämligen genom att på detta satt inge motsidans laksarnma diplomater, framför allt kl adruppelalliansens, den förestallriingen, att fred vore omöjlig mellan de bada länderna, vinna tid att fallstdndigt utarheta fredsplanen och göra den färdig att omedelbart realiseras. Eljest kunde man befara. att motståildarna skulle lidtaga mått och steg för att korsa de svensk-ryska planerna. Hartman framhaller med ratta, att om man skulle anse de olika depescherna i allo pålitliga och tillkomna för att ge en sann bild av berkliga Eösl~illandet, sa skealle de liksom Instruktionerna för sändebuden te sig i stort sett meningslösa och snart ha lekt till kongressens spriinjining. På detta stadium au hans forskningar framstå för Hartnzan Karl XII och Görtz i fullt samförstånd. Redan vid sitt första samrnantraffande d Stralsund 8714 ha de dragit upp riktlinjerna för den politik och det diplomatiska spel, som ledde fram till Alandskongressen. Annu en ny och intressant synpunkt ar. att camovflageverksamheteir planlagges gemensamt ar de ryska och svenska ambassadörerna i fullt samförst6nd med reqpektive regenter. Sina lerkliga instruktioner f5 de förra \id personliga sammantriiffanden med de senare.»vid de avgörande tillfällena i traktatens genesis reser Cöstz till S~erige och Osterman till tsaren f6r muntliga föredragningar j '. Som caasaouflerande atgarder får man eal- Iigt Hartmans mening aven rakna de underliandlingar,?om samtidigt med kongressen fördes av Görtz och tsaren var för sig med England, Sachsen och kejsaren samt de dansk-ryska underhand- uppdragits av Erlli.%rup i 4<rilisI<e Shdier i nyere ilansk Historiei. Hist. Tidsskr ': l s. 17, V: 1 s. 20, D311sk.

16 120 Gösta Lirideberg. lingarna onm gemensanit uppträdarmde mot Sverige At% marka ar att Hartman trots siii utpräglade misstro mot sitt material.icke underkanner detsaa~~ma som helhet l. Därenaot framhåller han flerstädes, att man nlasie g5 tillväga med yttersta försiktighet vid sovringen av detsamma och blott efter ingaende prövningar, jämförelser och konfrontationer godkanna dess uppgifter. Som ett exemgei på delvis användbara och pålitliga källor anför han Görtz' brev från fängelset i Arnhem i Holland Som en direkt följd av den nya arhetsimietodens införande ser sig Hartman nödsakad att, i vissa fall för tredje gången, ånyo genomgå sitt material för tiden och han drar nu upp konturerna av vad hari kallar ;>Göriz' system» '. Redan under sin utländska resa knyter denne till detsamma jakobiterna ocli %saren;»ekvivalenttanken» föres fram av jakobilerna med Görtz i bakgruriden. Den ~iödvändiga hemiigiietsfullheten iakttogs icke alltid tillfyllest - det visar avslöjandet a\- den engelska komplotten - men uppehölls i övrigt genom rent muntliga budskap eller dito uttydningar av brev, varvid särskilt Poniatowsky men iiven de ledande jakobiterna, Sparre m. fl. visade sig användbara och, aktiva4. För at!. så mycket battre maskera de parallellt förcla sveiisk-ryska och rysk-preussisk-franska underhandlingarna, föshandla både Karl och tsaren med England, medan man på samma gang så ostentativt sonm möjligt ger uttryck at siil misströstan om de dock faktiskt resultatrika närmandena mellan dessa två potentater ". Görtz' underhandlingar med Preilssen pi hemvägen till Sverige 1'317 analyserar Hartman annu en gång ingående. Han kommer till den slutsatsen, att de voro omsorgsf~~llt maskerade gentemot England, Sachsen m. fl. och avsedda alt inleda fred och iörhiind mellan Sverige och Preusseri, varvid det senare skulle få befialla Stettin. Detta ingår organiskt i den svensk-ryska fredsplanen. Frankrike och jakobiterna anser EIartiiian ha sin givna plats i sgrstemet och dit för han även det av Allheroni ledda Spai I en replik till undertecknad i sin uppsals i Acta Academire Aboensic i994 s. 57 frainhåller Hartmail att jag l~eskylit hononi för ett dylikt törfaringssatt. Det måste emellertid hero p5 en missuppfntlnirig av eri passus i mini uppsats»greve ron Derilath ocli hans»ostensibla» bre\». Rar. förb. arsbok vigivna ar Th. Wcstrin i IIist. Tidskr V: 1 S. 31 o. f. Jfr. Sparres roll enligt f6rf:ns föregåerid<, framstaiiiiiiig. Ovan s. 108 f. "Jnliobitcrna visade sig saluncla konsekvent pessin~istislca. IT: 1 s. 46.

17 nieaa. SOPII axgjorda fiender H den stundande stora kampen raknar lian med de makter, rakeelan vilka alliausiörharicllingar jus2 psgingo i Wien, niimiigen England-Ilannoa er. kejsaren oc1~ SacPisen samt naturligtxis ocksa Danmark. Sen1 mal :Gr de i den görkzka) koalilionena drllagancie olika staterna siitter Hartrnaw, de1~i.i 115. grundbal av korellggande material, delris genom egna, anera kria slutsatser, ulagefiir följande. Ryssland sliulle utvidgas tatom med onaradeia, som Sxerige xore berett att avtriida. Sven med delar a\ Polen, och SxerPge skirlle fa ershtoning p5 Danmarks belios&ri:~d. Liugust skulle förjagas fran Polens tron och Georg I nran Englaiads till forman fbr Stanmislaus och pretendenten StuarE. T2rankrilie. Spanien ocli Preussen skulle tinna Handomradeam frin kejsaren och Sachsen l. Fhirkattaren anför ett otal exempel p5 camouflagesystemets Intcindiiing. A%E%iaraser, fördrag och rnnderlaandlingar cloldes dy-,nedelst pa ett sådant sktt. att den officiella,»ostensibea». politikeaa tillika krrnde tjiina som ett slags alihi för xederbörande, o-m nian 1 framtiden skulle finna det iöreailigt med sin:: intreisen att skifta politiskt sysiena. Ett detaljelat referat a\ Harinaans nya irpplaggning av prol~.lemen skulle hram större utrymmen $n solla li5r star till förfogaiide. Antydriingsois kunna dock namnas Gibrtz' [Birhandliiigar med Sachsen p5 hösten 1'117, rid ~ilka förfaltaren utförligi- uppehaller sig. Han anser, att de i första hand fiordes fas ab& Btrgna de samtidigt i Wien sysselsatta diplomaterna och allts: ~6g6ira ett xeriiligt praktexempel 115 camouf8ngepopitik %. Under- ElandPingarna om alllansen I Wien anses utgöra den dipiomatpsba rnoipoler~ Bill kongressen p5 %land och Hartman har försett ett axr sina kapitel inrd den gar1sk:i trgflande rubriken:»den stora kapplupningeaa mellan Wien och EG\ö» som l~eteckning fair det earropeislia intrigspelet Enligt samma systern kunde r. 'a%ëipier~r, von Dernabh och andra n\ G6rtz3 arihgngare i Sxerige synas rikta skarpa angrepp mo[ Iionrom med viiseledarade framstallningar ax fakta, varigenom hans motst5irdare skulle bringas att underskatta hade hans inflytande och förmaga att leda underhandlingarna '. Dessa sina»::ngrei>p ) kunde de efter Görlz' fall med fördel utnyttja som bevis F1Er?tt de aldrig xarit delaktiga i hans missgrepp och förbrytelser. V: l 5. 81, v: 1 s. 12&-67. V: 1 S V: 1 s von Dernnths Birer torde dock snarare höra uppfattas som a\-segcla n:l aiiviindns soin pitr~ckniiilgsrnedei riaot koniungzrl. Jfr, s. 120 not l.

18 -P Gösta Liiideberg Från den svensk-ryska kongressen kan som en intressant detalj anföras Görtz' stora utarbetade förslag till fredstraktat och exeliutionsrecess från augusti 1118 med dess utförliga motivering och -a itts1 iivande planer. Ilartman anser detta vara en skicklig blandning av uppenbara orimligheter och överdrifter med lerkliga fakta efter en metod, som man måste vara p5 förhand invigd I for att kunna förstå. Den rar siirskilt anlagd på att narra hessarna och deras anhängare; ingen av de invigda kunde ju taga de fantastiska fälttågsplanerna på allvar. I sista delen av»alandska kongressen» för Martman i en mera essayartad översikt Karl XII:s och Göstz' system tillbaka iinida till tiden strax efter Poltala. Redan vid denna tid skulle det enligt hans 5sikt ha stått klart för Karl, att Sverige lättast kunde behålla sitt stormaktsvälde genom att sluta fred med Ryssland, i nödfall med landavträdelser, för att så mycket grundligare taga hämnd över Danmark, medan motsatsen knappast låter tanka sig. Han kommer med en helt ny förklaring till Stenbocks nordtyska krigsföretag och de därmed förknippade diplomatiska och militära problemen Edare presterar Iian en undersökning om kongressens sista månader under Karls lirstid, oktober-november 1718, och inför nu i framställningen den ur rysk fångenskap utvaxlade general Rehnsköld, som anses ha spelat en viss roll. Freden anser han ha varit så gott som klar vid tiden för Karls död; med stor skicklighet hade man för utomstående lyckats dölja. laur långt P sjalva verket underhandlingarna framskridit. I sin sista uppsats i Acta,5cademiae Aboensis 1933 kommer Ilartman med en delvis helt ny uppläggning av hessarnas roll i den förda politiken. Genom att följa bl. a. general Rancks herksamhet under 1768 och upptaga andra förut behandlade partier till ny omprövning tror sig Hartinan kunna konstatera, att hes- sarna eaadast g~ort skenbart motstånd mot konungens planes och t. o. m. Etit bruka sig för deras förverkligande på samma satt som Görtz utan att egentligen på allvar försöka hävda ett eget utrikespolitiskt system. Deras kampanj mot Görtz skulle alltså blott ha varit ett led i camouflagepolitiken. Det ar som synes en i många stycken helt ng. uppfattning av Karl XII, Görtz och deras politik, som Wartman kommit fram till genom en utveckling, som läsaren, vilken ståndpunkt han i övrigt intager, med stort intresse måste följa. Hans arbete om Ålandskongressen har från en vanlip deskriptiv framsfalliiing av ett be- gransat ämne vuxit ut till en brett lagd expos6 mecl djiisva men ofta bestickande hypoteser. Mot Iians i det föregiende citerade L v.2 s. 116.

19 ii. J. Hartma~i, B23 omdömen om Kar! SPI som dipiomat kunna stiiiias rtttryck fran de senare delarna sadaria som >Karl X1I:s diplomatiska skarpsiame» '. Konungen förvandlas från passiv till aktiv. Aana as icke längre aiteslutande krigaren, som tillfalligtvis tillåter diplomaterna att dri\ a ett spel, som Iian varken förslås eller uppskattar. utan skatsanannen. som håller intrigernas trådar samlade i sin hand. '$\en Görtz undergår inför vara ögon en markhar f6svaadling. Fran ätentyraren. som föga höjer sig ~ver samticlens ranksrnidarr, blir Plan till den ItIarsynte, nitiske och konsekvente förkampen f6r ett.cittonafattande. ilastaal storslaget. dynastiskt sch utrikespolitiskt system, i första hand gottorpskt. f ~ att r mot slutet framsta som Karl XII:s mest hiingivne och dugande troman. Det måste starkt hetonas att HIartmaai sjalv f8r ingen del giir ansprak p2 att ha prester:it ofelbara och klutgiltiga resultat. Hara har genompbojt det inaterial. som ban sjiiiv och andra bragt i dagen, inen ar beredd på att de hypoteser. som han rippstiillt och genasni 1dEka han kommit ut ur»åtcrriindsgr.iiiiden >. kunna Bomma att justeras genom kommande arkivforskningar. )>Jag %r övertygad)). sager hail på ett stalle,»om att. liksonla jag ofta framh511ht det i mina tidigare arbeten, mina resultat fortfarande befinna sig i stadiet av fijrberedande utkast och teser och aak en fortsatt forskning. särskilt hänförande sig till >planens» rstveekllngssltede före kan beriktiga och fullständiga dec bild av kanungeii och hans politik. som jag sökt iiskadko~~~rana) '. Kritiken av de hai-tmanska resultatraa har huvudsakligec skiitts av en yngre uppsaliensisk forskare. ril. lie. Stig Jagerskiöld sekunderad av fil. kand. Karl-Gustav PIildebrand 4. Jagerskiöld framfhir som sin P~uvudsy~lpunkt. att Bartnnasa vid såval utformandet som tillämpaiidet av sin eamouflagetesri överskridit gransernia IUr vetenskaplig amoggrannlnet och kiillkritisb pirecisiora. Med stor energi och iilgaluiida alltid motiverad sj5lvs.iikerhek hävdar lian, att denne a88tfapr ofta hemfallit &t hypotesmakeri utan stöd i kiillorna och skiinkt alltför stor -kila- ' Kriiig Karl X1I:sprobfemeil i miiia arbeten. Kar. fiirb. 5rsboli 1934 s. 29. Iiring Karl X1I:sprobleineiii i inina arheten s. 45. Kring Ii. d. H:irtmans arbete 'Aliiridska kongressei~ och tiess förhistoria'. Kar. furl~. år>l>oli : Den Iiessislin politiken och den svenska Lro~lföljdsfr~gaii I<. F..i Karl XI1:probicm. Hist. Siclskr

20 B21 Gösta Lindeberg. tro till vissa kallgruppers tillförlitlighet, framler allt de ryska och hessiska, medan han i motsvarande grad underskattat eller utelämnat andra. Han erkanner daremot principiellt det siktiga och bärande i en av Hartinans huvudteser, aiimligen den om otillförlitligheten i de officiella diplomati5ka alitstyckena och om den clubbla diplomatien. Särskilt skarpt drabbar Jagerskitilds (liksom framför allt Hildebrands) kritik de p5 egna kallstudier icke stödda partier ar Hartmans arbeteii, som behandla tiden före P5 vissa yunlrfer har hans kritik lioiilniit att f& karaktiiren av tillfälliga strandliugg oclm han gör sig därvid skyldig till samma fel, fiir ailka Iiari beskyller sin motpart. Han framhåller salunda med el1 viss rliit. att Hartman i större utsträckning an vad som sliett bort utnyttja det svenska materialet, nien halm torde dock iiappellgeii sjalv \ara berättigad att på grundval av blott ett par depescl-ier draga s5 aittgående slutsatser, som han falctislit gör. Till Jiigersltiölds antagande om de betydande resultat, soin kunna st5 att rinna vid ett narrnare studium av Alberoilis och jakol~iteriaas politik. ställer man sig tillsvidare avvaktande. Tid bedömande av M. J. Hartmans insats i deii karolinska forskningen bör givetvis huaaclvikten laggas vicl arbetet om den åländska kongressen. Rakåkprojiciering av vunna resultat ligger ofta frestaiide nära tillhands f6r forskaren och det skail inte förnekas, att denna metod i ett och annat fall lian bli av varde som st0d eller utg5ngspuiikt. H fóreliggaiide fall kunna de hartinanslia essayerna onn Karl XI1:s utrikespolitik före 1715 lia ett visst berättigande genom det intresse och den diskussion de vaekt till liv och darigenom att de fastslagit \issa allmänna riktlinjer. iiler1 det kan vid dem icke fastas 5ammci avseende som vid en strikt vetenskaplig utrediiiiig. För den som i likhet med undertecknad utifrån delvis andra synpunkter nalkats dessa problem, bill det synas, som om Nartmans rekonstruktion av den görtzskn politik. som va1 torde ha blivit i detalj utformad, vore i mångt och mycket riktig. På detaljkritiltens vag siiullc man, om utrymme stode Bil1 buds. doclt kunna p5kisa åtskilliga brister och ofullstandigheter i densainma. Sålunda kunde man önskat, aven om starka skal kunna förebringas för motsatta sl2ndpuilkken, att Hartmaii kraftigare kunnat markera den uppfattning av Göstz' stravanden, som kommer till synes 1 fjärde delen av»alandska kongressen och dess förhistoria». Delta gäller framför allt betonandet av den speciellt holsteinska inriktningen i Görtz' politik. Bled Jagerskiöld kan man havda. att camouflageteorien, misstron till de diploinatiska aktstyckeilas sanningsvärde, Ibland hos

metoder sch fosskarg&rwing. f första Izand i det moonrloenftala

metoder sch fosskarg&rwing. f första Izand i det moonrloenftala Ii. d. HA~T~IAS i»kl&ndska kongressen sch &ss fhirbistoria~ I- "V- Acta Xeadeiliiae Aboensis HuinanHora. 1921 --32, uom forhiillandet irnel- Ba~1 Kar1 WII och GOB"~Z p& utrikespolitikens omride ef?;erkonarngenrsl~emkomst

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Moraliskt praktiskt förnuft

Moraliskt praktiskt förnuft Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Enhet F Rnr Na Ku Po Nä Mä Ko Enhet F Rnr Na Ku Po Nä Mä Ko

Enhet F Rnr Na Ku Po Nä Mä Ko Enhet F Rnr Na Ku Po Nä Mä Ko 1.2.4. Skillnader i rangnummer mellan de 1 000 vanligaste enheterna och samma enheter per ämnessfär Rank differences between the 7 000 most frequent units and the same units in the topic areas 1 ni 228

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

Långfredagens högtidliga förböner

Långfredagens högtidliga förböner Långfdagens högtidliga ner Varje nsavsnitt inleds av en diakon eller sånga, som stående vid ambonen eller på annan lämplig plats sjunger upp maningen till n. Så håller man en stunds tystnad n, vafter huvudcelebranten

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm Stockholm den 4 mars 1939 Till borgarrådet dr. Yngve Larsson Stadshuset -. - på Eder begäran översänder jag härmed några uppgifter över stockholmspolisens

Läs mer

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer? Instruktioner Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer? I det här testet finns ett antal meningar som beskriver möjliga beteenden.

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3 PETTER ASP Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik 2002-03 NR 3 732 DEBATT Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik Peter Borgström och Samuel Cavallin har i en lång debattartikel

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

4.14 Ur Tukydides histora

4.14 Ur Tukydides histora Uppgift 12 Läs 4.14 Ur Tukydides histora Perikles tal över de stupade atenarna År 431 f.kr trängde spartanerna in i Attika och dess invånare flyttade innanför Atens murar. Efter första krigsåret beslöt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

Missförstånd KAPITEL 1

Missförstånd KAPITEL 1 KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Vår angelägenhet. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ J. œ œ œ œ œ œ œ œ œ. &b b b. & bb b. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ 4 œ œ 4. ?

Vår angelägenhet. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ J. œ œ œ œ œ œ œ œ œ. &b b b. & bb b. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ 4 œ œ 4. ? llmänt Medmänniskan amhällsansvar Enheten i Kristus Trons kraft tt leva tillsammans 13, 1, 19, 20, 21 sönd e tref Kyrkan Gemenskap h = 76 Flöjt Vår angelägenhet Endast 3 ggn t o m slut Omkväde b C J Text:

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

GUSTAF MAURITZ ARMFELT

GUSTAF MAURITZ ARMFELT GUSTAF MAURITZ ARMFELT EFTER ARMFELTS EFTERLEMNADE PAPPER SAMT ANDRA HANDSKBIFNA OCH TRYCKTA KÄLLOR AF ELOF TEGNÉR ANDBA UPPLAGAN. I. ARMFELT OCH GUSTAF III. STOCKHOLM, F. & G. BEIJERS FÖRLAG Innehåll.

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Innehåll. 1. Inledning Servicenivåer Ansvarsbegränsning Force Majeure... 5

Innehåll. 1. Inledning Servicenivåer Ansvarsbegränsning Force Majeure... 5 Reglering av skada Innehåll 1. Inledning... 3 2. Servicenivåer... 3 3. Ansvarsbegränsning... 4 4. Force Majeure... 5 2 1. Inledning 1.1 Detta dokument, Reglering av skada ( Reglering av skada ), utgör

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j Avsedet I Podoen melodi ur gamla Valamo losters oihod a d j j Kom, låt oss ge den sista ssen åt den dö de, tac an de Gud. j jz j a d j j j j j j För hon/han har gått ort från si na nä ra och sri der nu

Läs mer

Andra lagen. 2. Sedan man sålunda funnit, att ' a. = 1 1 h (a st.) = a : n, n n n n där a och n beteckna hela tal, definierar

Andra lagen. 2. Sedan man sålunda funnit, att ' a. = 1 1 h (a st.) = a : n, n n n n där a och n beteckna hela tal, definierar Andra lagen. 1. I det föregående (Första lagen, P.ed. tidskr. 1907, sid. 78) definierades produkten av a och b såsom summan av a addender, alla lika med b, eller summan av b addender, alla lika med a.

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

2.2. Inltialalfabetiskt ordnade listor Alphabetical lists 2.2.1. Baslexikon Basic dictionary

2.2. Inltialalfabetiskt ordnade listor Alphabetical lists 2.2.1. Baslexikon Basic dictionary 2.2. Inltialalfabetiskt ordnade listor Alphabetical lists 2.2.1. Baslexikon Basic dictionary 4708 1 1/2 4,837 13 7,372,556 125 12345 1618 alls inte 12,72 22 22,578,653 1-5 1-6 2433 1 juli 8,872 12 4,739,463

Läs mer

Det kategoriska imperativet

Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän

Läs mer

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Den frågan brukar leda till en nyttig eftertanke: Vad är det egentligen som är grunden för min kärlek?

Den frågan brukar leda till en nyttig eftertanke: Vad är det egentligen som är grunden för min kärlek? Predikotext: Rom 13:8-10 När jag blir ombedd att viga människor som vill gifta sig, har vi alltid några samtal innan själva vigseln. En av de frågor som jag då alltid ställer är: Varför älskar du din blivande

Läs mer

KRIG ÄR LÄTT ATT BÖRJA MEN SVÅRT ATT SLUTA

KRIG ÄR LÄTT ATT BÖRJA MEN SVÅRT ATT SLUTA KRIG ÄR LÄTT ATT BÖRJA MEN SVÅRT ATT SLUTA Adam Hochschild Aldrig mera krig Lojalitet och motstånd 1914 1918 Översättning av Stefan Lindgren Ordfront Det finns vissa förhoppningar att människan ska lära

Läs mer

Film. Islams framväxt

Film. Islams framväxt Islam del 3 Film Islams framväxt Muhammed ville förändra samhället Muhammed föddes omkring 570 e.kr. Det är svårt att veta närmare exakt eftersom historiekällorna vid den här tiden inte är helt och hållet

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Från förvirring till frid

Från förvirring till frid Från förvirring till frid Budskap om evig räddning Från förvirring till frid Predikan framförd i en frikyrkolokal Lukasevangeliet 15: 17, 20, 22 24 Apostlagärningarna 22: 6 8, 10, 11 Jag tänkte på dessa

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

Motion till riksdagen 1986/87:K806 Marianne Karlsson (c) Det officiella belöningssystemet

Motion till riksdagen 1986/87:K806 Marianne Karlsson (c) Det officiella belöningssystemet Motion till riksdagen 1986/87:K806 Marianne Karlsson (c) Det officiella belöningssystemet Sedan den l februari 1975 består det svenska officiella belöningssystemet såvitt avser förtjänta svenskar av kungliga

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Upp 11:15 Den sjunde ängeln blåste i sin basun.

Läs mer

Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. Bibeltext: Fil 4

Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. Bibeltext: Fil 4 Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft Bibeltext: Fil 4 1.Dagens predikan hämtar vi från Fil 4 och något textens huvudpoäng är, som jag uppfattar det, framställd i den 13:e versen: Allt förmår jag

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

Villkor för kommunens användning av GeoVy och behandling av personuppgifter för Lantmäteriets räkning

Villkor för kommunens användning av GeoVy och behandling av personuppgifter för Lantmäteriets räkning Villkor för kommunens användning av GeoVy och behandling av personuppgifter för Lantmäteriets räkning Antagna av Lantmäteriet februari 2017. Dnr 106-2017/687 1. BAKGRUND 1.1 Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

15 kap. Sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer.

15 kap. Sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer. 1 (5) Sekretessinformation Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 15 kap. Sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer. 2

Läs mer

STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE

STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE DE NORDISKA LANTMÄTARFÖRENINGARNAS 1984-07-01 1(5) STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE AVD I INLEDNING 1 Lantmätarnas nordiska samarbete har till ändamål att ytterligare stärka samhörigheten

Läs mer

41 kap. 1 och 2, 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 maj 2018 följande dom (mål nr ).

41 kap. 1 och 2, 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 maj 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 27 Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om

Läs mer

Röda trådar. Vårt framtidshopp. Dr. Daniela Persin. Betaniaförsamlingen i Sibbo

Röda trådar. Vårt framtidshopp. Dr. Daniela Persin. Betaniaförsamlingen i Sibbo Röda trådar Vårt framtidshopp Dr. Daniela Persin Betaniaförsamlingen i Sibbo 8.10.2017 1 Kor 15:19-23 Vårt framtidshopp Om det bara är för detta livet vi har vårt hopp till Kristus, då är vi de ömkligaste

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. Ombud och offentligt biträde för båda: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Meddelad i Stockholm. Ombud och offentligt biträde för båda: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) Mål nr UM 1119-06 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. 2. båda medborgare i f.d. statsförbundet Serbien Montenegro Ombud offentligt biträde

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Vi har ingen anledning att tro att listorna skulle vara kompletta eller att gåvorna skulle vara väldigt strikt avgränsade till person eller tid.

Vi har ingen anledning att tro att listorna skulle vara kompletta eller att gåvorna skulle vara väldigt strikt avgränsade till person eller tid. !1 Preidkan 2018-06-17 1 Kor 14:1 Sträva efter kärleken, men var också ivriga att få de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva. 2 Den som talar tungomål talar inte till människor utan till Gud,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Sammanfattning första delen av Fucking Åmål

Sammanfattning första delen av Fucking Åmål Sammanfattning första delen av Fucking Åmål Att bo i lilla Åmål är enligt kaxiga, 14-åriga Elin ett straff. Hon hatar sitt trista händelselösa liv trots att hon enligt ryktet har hånglat med hela 70.000

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 april 2019 Ö 4417-17 PARTER Sökande MS Ombud och offentlig försvarare: Advokat AR Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^.

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^. PTT.. r.t..igg..-. LL....-VFl.Til... AETIFOL.ET SVLN.A EULLAElFtlEN, GTF.BOItG. l.tknlhåliare for knllager. (tppliun.rc: l... l.jclbnn.).. Patent i Sverige från den 28 novenlber 1912. Föreliggande uppfinning

Läs mer

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

UPPSTÅNDELSEN & LIVET UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis

Läs mer

Stadgar för GRIPEN PK

Stadgar för GRIPEN PK Stadgar för GRIPEN PK 1 - Uppgift GRIPEN PK (pistolklubb), nedan kallad föreningen, som är opolitisk, har till uppgift att till gagn för landets försvar verka för höjande av skjutskickligheten med pistol,

Läs mer

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n. 27. NATURLJUD 171 a f4 Fredri: 4 o o p z o o Hysch-hysch! Tys-ta u! Ett ljus som är-mar sej! O ja, det är di-tör. Göm er på stört! Å Pirater: a f4 4 j m 4 j j m l l d d u om-mer visst di - tör! Å ej, u

Läs mer

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 6 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART statslös ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 1 augusti 2007 i mål nr

Läs mer