GULDKORTET Ett sätt att öka värdet på virket

Transkript

1 Kurslitteratur GULDKORTET Ett sätt att öka värdet på virket Version

2 Copyright: VMF Syd Förfrågningar kring materialet kan ställas till: Johan Adolfsson, VMF Syd (Tel: ) Kopieringsförbud Innehållet i detta material är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver vad som anges i kopieringsavtalet (SÖ-FS 1985:16). Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i (upp till) två år samt bli skyldig ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. 2

3 Innehåll Mätnings- och tillredningsbestämmelser kursmål... 5 Inledning... 7 Guldkortet... 7 Kapitel 1: Mätning och organisation... 9 VMF Syd... 9 VMK/VMU... 9 Skogsstyrelsens roll Mätningens utförande Kapitel 2: Max och min dimensioner barrsågtimmer (om inget annat avtalats) Kapitel 3: Sågcylinder Kapitel 4: Tillredningsbestämmelser timmer Kapitel 5: Rakhet och utbytesförlust Kapitel 6: Skogsröta i timmer Kapitel 7: Behandling för avverkningsskador och blånad i timmer Kapitel 8: Allmänna leveransbestämmelser timmer Leveranstid Särskilda hänsynsregler Kapitel 9: Mätning av klentimmer och barrkubb Generella mätningsbestämmelser för sparr- och klentimmer Generella mätningsbestämmelser för sågbar barrkubb Kapitel 10: Max och min dimensioner massaved Kapitel 11: Tillredningsbestämmelser massaved Kapitel 12: Skogsröta i massaved Färskhet Kapitel 13: Allmänna leveransbestämmelser massaved Leveranstid Kapitel 14: Mätningsvägran Kapitel 15: Orsak till vrakning av virke Kapitel 16: Mätning av lövkubb Generella mätningsbestämmelser för lövkubb Kapitel 17: Mätningsbestämmelser bokmassaved Kapitel 18: Stockmätning vid timmermätstation Mätning på längsgående eller tvärgående transportör Automatmätning Kapitel 19: Kontroll och uppföljning av mätning inom VMF Syd Bakgrund

4 Kontrollformer Kontroll begärd av part Funktionskontroll Kompetenskontroll Samordning av kontroll mellan virkesmätningsföreningarna Kapitel 20: Avlastningsinstruktioner för VMF Syd Upplagets placering och utformning Krav med hänsyn till rationell virkeshantering och virkesmätning Kapitel 21: Kvalitetssäkrad mätning i skördaren Definitioner Bilaga

5 Mätnings- och tillredningsbestämmelser kursmål Innehåll Kursmål Efter genomgången kurs ska kursdeltagaren Mätning och organisation Allmänna mätningsbestämmelser Tillredningsbestämmelser Levetransbestämmelser Uppföljningsmetod för att finna kap- och fällsprickor Känna till grundläggande sortimentskrav för timmer och massaved De vanligaste vrak- och nedklassningsorsakerna Kunna förebygga tillredningsfel Kunna utföra egen uppföljning av kap- och fällsprickor 5

6 Egna anteckningar 6

7 Inledning Guldkortet Ett sätt att öka värdet på virket Varje år tillreder en skördare virkesvolymer för åtskilliga miljoner kronor. Detta har du vetat sedan länge. En enda procents förändring på virkesvärdet kan därför röra sig om flera hundratusen kronor under ett år per maskinlag!! Hur många maskinlag känner du till i Ert företag? VMF Syd har som huvuduppgift att mäta in det virke som tillreds ute i skogarna. Varje dag så bedömer vi tillredning och kvalitet på över stockar och dessutom har vi åtskilliga år av erfarenhet. Vi finns representerade inom större delen av Götaland vilket borgar för lokal närhet till de platser där just din avverkning sker. Vi vill nu dela med oss av vår erfarenhet Guldkortets uppläggning bygger på en speciell pedagogik: Guldkortets utbildning tar ca 1 månad med följande uppläggning Vi tror att det kommer att förbättra Er virkestillredning. Därför erbjuds nu en utbildning som är framtagen av oss på VMF Syd Som vi tror kommer att betala sig mångfalt tillbaka. De som genomför utbildningen erhåller ett certifikat från oss på VMF Syd kallat Guldkortet. Kurslokal blir delvis ute hos avverkningslagen då vi tror att denna typ av kunskap lär man sig bäst om man varvar teori och praktik. Guldkortets utbildning bygger på att repetition och tidsaspekt är två viktiga delar i all inlärning. Totalt får varje kursdeltagare svara på 80 st. viktiga frågor à la körkortsprov under kurstiden. Kursledare är lokala virkesmätare vilket bl.a. innebär att kontaktnät kan byggas mellan tillredning och mätning. Dag 1: Dagen varvas med teori/praktik. Dagen avslutas med att 40 st. frågor utdelas. Vi håller till i avverkningslagets hemmiljö och gruppstorleken blir ca. 5-8 personer per utbildningsomgång. Under dagen kan saker tas upp som känns viktiga just för Dig. Under tiden mellan dag 1 och dag 2 får kursdeltagaren 40 st. nya frågor hemskickade till sig. Dag 2: Vi träffas en heldag ca 4 veckor efter kursstart. Teori/praktik varvas och möjlighet ges till repetition. Under denna dag så genomgår man det s.k. Guldkortsprovet där 32 st. av 40 st. frågor skall besvaras rätt samt att ett praktiskt timmerklassningsprov ska klaras av för att Guldkortet skall erhållas. Provet insamlas och skickas ut till deltagarna personligen efter rättning. Grundtanken är att de personer som ej klarar av provet 7

8 skall få göra om det efter viss tid. Detta förfarande upprepas vid behov. VMF Syd rekommenderar den som tidigare tagit Guldkortet att uppdatera sina kunskaper med att ta Guldkortet minst vart 5:e år. Ni får bl.a. lära Er: Mätning och organisation Uppföljningsmetod för att finna kap- och fällsprickor Tillredningsbestämmelser Allmänna leveransbestämmelser Skogsröta i ändytor Orsak till vrakning Uppläggning av virke Målgrupp: Avverkningspersonal, avverkningsledare, personal ansvarig för mätningsfrågor och privata skogsägare Ni kan vända Er till vårt huvudkontor i Jönköping ( ) eller någon av våra distriktschefer om det är något Ni funderar över Distrikt Kontakt Mobil E-post Väst Jonas Bodenhem jonas.bodenhem@vmfsyd.se Öst Peter Bengtsson peter.bengtsson@vmfsyd.se 8

9 Kapitel 1: Mätning och organisation VMF Syd VMF Syd är ett opartiskt serviceföretag inom skogsnäringen, specialiserat på mätning av virke och biobränsle. Verksamhetsområdet omfattar större delen av Götaland. Föreningen ägs gemensamt av säljare och köpare av virkesråvara och har f n 120 medlemmar. Den arbetar utan eget vinstintresse. Personalstyrkan uppgår till 220 personer. De regler och bestämmelser som VMF Syd använder sig av i det dagliga arbetet har godkänts av marknadens parter. Marknadens parter utgörs av säljare och köpare av skogsråvara inom skogsindustrin samt energisektorn. Marknadens parter är i detta fall tillika VMF Syds ägare och representeras i styrelsen av 50 % köpare respektive 50 % säljare. Virkesmätningsförfarandet syftar till att få fram ett underlag för virkeslikviden mellan säljare och köpare samt vid virkesbyten. Mätresultatet används dessutom ofta vid bestämning av avräkningar för avverkning, virkestransport i skog eller på landsväg, för lager- och transportplanering samt statistikuppgifter men även för produktionsstyrning och leveransuppföljning VMF Syd åtar sig även inventeringsuppdrag, besiktning av virkespartier, specialundersökningar samt utbildning i virkesmätning och frågor kring virkeskvalitet. Uppdrag utförs också åt icke medlemmar. Föreningen ansvarar för klassning av enskilda vägar i södra Sverige med avseende på om de klarar virkestransporter med lastbil + släp. Samarbete sker med landets två övriga mätningsföreningar och VMK/VMU. Mätningsresultaten redovisas till största delen via Skogsbrukets Datacentral. VMK/VMU VMK/VMU arbetar med att samordna landets 3 virkesmätningsföreningars arbete. Man verkar för att en enhetlig och likformig mätning skall ske inom landets gränser. Med detta menas att en stock skall mätas in efter samma regelverk i såväl södra som norra Sverige. Detta går dock inte alltid och det 9

10 förekommer därför vissa undantag från denna inriktning. VMK/VMU ger ut generella instruktioner som ligger till grund för föreningarnas mätningsarbete Skogsstyrelsens roll Som utgångspunkt i vissa av de beslut VMF Syds styrelse och parterna i övrigt fattar finns en lag som kallas för Virkesmätningslagen. Denna lag ser Skogsstyrelsen som tillsynsmyndighet till att skogsnäringen i Sverige följer och till hjälp i detta arbete har man utarbetat s.k. föreskrifter på hur lagen skall tolkas. Denna lag syftar till att ge säljare och köpare av virke likvärdiga möjligheter att bedöma om ersättningen för det virke som överlåts är rimlig. I denna lag avses med 1. virke: stam, stubbe och grenar av avverkade träd oavsett sönderdelning före industriell vidareförädling, 2. virkesmätning: bestämmande av virkes kvantitet och virkes lämplighet för avsedd användning Denna inledning av den senaste virkesmätningslagen, som trädde i kraft mars 2015, utgör grunden för Skogsstyrelsens virkesmätningsföreskrifter och därmed för virkesmätningens utförande i landet. Mätningen av sågtimmer och massaved har med tiden förändrats. Förr mättes virket vid bilväg eller flottled. Mätaren kom ofta hem till skogsägarna och mätte virket på deras avlägg. Det innebar en värdefull personlig kontakt. Nu mäts virket oftast vid mätplatser nära industrin eller på virkesterminaler. 10

11 All mätning av barrsågtimmer och massaved i landet utförs alltså med utgångspunkt i samma bestämmelser, vilket bidrar till en likformig mätning. De senaste föreskrifterna Skogsstyrelsen givit ut kom Mätningens utförande De generella bestämmelserna gäller som allmänna bestämmelser inom VMF Syd då avvikande lokala bestämmelser inte meddelats. De generella bestämmelserna är av olika karaktärer: Kompletterande bestämmelser till VMR 1-99 där det bl. a. ingår de regler som parterna inom VMF Syd träffat gemensamma överenskommelser om. Fullständiga mätningsbestämmelser för sortiment som inte omfattas av SDC s mätningsinstruktioner Arbets- och tolkningsinstruktioner för speciella delmoment i virkesmätningsarbetet. För mätningens genomförande gäller regler och bestämmelser i tre steg enligt följande: Steg 1. SDCs mätningsinstruktioner Steg 2. VMF Syds generella bestämmelser Mätningsinstruktionerna är formella beskrivningar av de mätmetoder som parterna på virkesmarknaden gemensamt på riksnivå har antagit. SDCs instruktioner för virkesmätning kan delas in i instruktioner rörande kvantitet (sortimentsneutrala) respektive instruktioner rörande kvalitetsbestämning (sortimentsspecifika). De generella bestämmelserna gäller som allmänna bestämmelser inom VMF Syd då avvikande lokala bestämmelser inte meddelats. De generella bestämmelserna är av olika karaktärer: Kompletterande bestämmelser till SDC s instruktioner där det bl. a. ingår de regler som parterna inom VMF Syd träffat gemensamma överenskommelser om. 11

12 Fullständiga mätningsbestämmelser för sortiment som inte omfattas av SDC s mätningsinstruktioner Arbets- och tolkningsinstruktioner för speciella delmoment i virkesmätningsarbetet. Steg 3. Avvikande bestämmelser inom VMF Syd Cirkulären upptar de avvikande lokala bestämmelser som gäller enligt kontrakt mellan köpare och säljare. Cirkulären kan vara av flera slag. De kan antingen gälla allmänt för en mottagningsplats eller avse bestämmelser för leveranser från en viss säljare till en viss köpare. Beroende på lokala förhållanden kan för enskilt distrikt särskilda cirkulär finnas som komplement till de generella bestämmelserna. 12

13 Egna anteckningar 13

14 Kapitel 2: Max och min dimensioner barrsågtimmer (om inget annat avtalats) Minsta diameter: Maximidiameter (enbart gran): Min längd: Max längd: 10 cm to u b 75 cm u b (största mått på stocken) 28 dm. Minsta utbyteslängd: 28 dm. Minsta godkända stocklängd efter avkortning: 28 dm Ingen begränsning. Säljare och köpare av sågtimmer kan dock avtala om särskilda maximilängder som ska gälla för en timmerleverans 14

15 Egna anteckningar 15

16 Kapitel 3: Sågcylinder Sågcylinder är en rak cylinder baserad på stockens toppdiameter under bark minus 15 mm om måttenheten är mm. När diametern mäts i cm minskas klassbotten på denna diameter med 1 cm. För tydligt ovala stockar ska sågcylindern baseras på korsklavningens minsta diameter. Vid diametermätning i cm 16

17 Egna anteckningar 17

18 Kapitel 4: Tillredningsbestämmelser timmer Kvalitetskrav för leveransgill sågtimmerstock av tall och gran Sågtimmerstock ska: Vara tillredd av levande stamdel samt kapad med såg. En stamdel betraktas som levande om det vid avverkningen förekommer näringstransport i större delen av stamdelens innerbark (floem). Med större delen avses i detta sammanhang mer än 50 % av omkretsen på båda stockändarna. Vara fri från insektsskador och lagringsröta i veden. Vara fri från rotben med höjd >=15,0 cm. Vara fri från kol, sot, metall, plast, grus och sten i ved och bark. Med grus och sten avses mineralämnen med fraktionsstorlek > 2 mm, vilket innebär att mineralkorn över 2 mm inte får finnas i sågtimmer. Ha max 5 % skogsröta i ändytan. Uppfylla längd- och diameterkrav enligt leveransbestämmelse. Vara tillfredsställande rak (max 120 cm sammanlagd "utbytesförlust" där båda cylinderhalvorna håller minimilängd). För sågtimmer i standardlängd 3,3 m (kubb) tillåts max 30 cm utbytesförlust. Ej ha öppen lyra, slirskada, spjälkning eller annan stamskada djupare in i sågcylindern än 20 % av dennas diameter. Vara fri från stam- och växtsprickor härrörande från det växande trädet. Dock tolereras märgsprickor. Ej ha sprötkvist större än 120 mm. Vara tillfredsställande kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, kvistad enligt avtalet. Stocks kvalitet Stocks kvalitetsklass bedöms med ledning av de egenskaper som framträder synliga på hela stockens mantelyta och i dess ändytor, undantaget 20,0 cm tolerans i stockända. Fel av typen öppen lyra och sprickor som ej berör sågcylindern ska ej beaktas vid bedömningen av stockens kvalitetsklass Tolerans Den i mätningsinstruktionen angivna toleransen för kvist, kvistansvällning, rotveck, lyra och tvärkrök/toppbrott gäller inom 20,0 cm från stockända. Tolerans innebär att dessa fel ej beaktas vid kvalitetsklassning av stocken. Stockens längd anses dock opåverkad. För kvist gäller att hela kvisten måste finnas inom de första 20,0 cm för att omfattas av toleransen. För kvistansvällning ska ansvällningens högsta punkt ligga inom 20,0 cm från stockänden. Med lyra jämställs här spjälkning, slirskada, kvisturdrag längre än 7,0 cm. 18

19 Diameteravdrag Diameteravdrag om 1 cm görs på tall för felen öppen lyra, barkdragande lyra och rotveck. Diameteravdrag är ett sätt att reducera värdet på stocken utan att ändra dess kvalitetsklass. Det finns inga restriktioner för hur långt felet får sträcka sig i längdled. Diameteravdraget är alltid 1 cm oavsett hur många defekter, som var och en föranleder avdrag, som finns på stocken. För öppna lyror som går djupare än 20% av sågcylinderns diameter gäller dock vrakning enligt grundkraven. Däremot ska rotveck som påverkar mer än 20% av sågcylindern inte föranleda vrakning. Kvistning Sågtimmerstock ska vara väl kvistat, dock tillåts tillfredsställande kvistning på upp till 25% av stockantalet. Stock är tillfredsställande kvistad om antalet kvarvarande mm långa kviststumpar med diameter mellan 10 och 30 mm ub uppgår till högst fyra på hela stocken. Kvistar med diameter understigande 10 mm ub tillåts oavsett antal och längd liksom kviststumpar kortare än 55 mm oavsett grovlek och antal. Stock är väl kvistad om samtliga kvistar borttagits intill stammen (kvarvarande kviststumpar med längd mindre än 15 mm tolereras). En praktisk tolkning av ovanstående två punkter är att kviststumpar skall vara kortare än 55 cm. Ej tillfredsställande kvistad stock vrakas. Sprötkvist Sprötkvist är en starkt uppåtriktad och ofta barkdragande kvist, i allmänhet bildad genom toppbrott eller dubbeltopp. Sprötkvistens avvikande riktning i förhållande till omgivande, normalt utvecklade kvistar gör att den vanligen framträder i mantelytan mellan två kvistvarv. Dess sneda riktning i stammen medför också att snittet i mantelytan får en starkt oval form. Vid tveksamhet om en kvist ska betraktas som sprötkvist eller ej, är en lämplig regel att en sprötkvists största diameter är minst dubbelt så stor som dess minsta. Även om en sprötkvist p.g.a. sin skarpa vinkel har sitt ursprung relativt långt från där den framträder på mantelytan är det kvistens storlek och position på mantelytan som ska bedömas. Enligt samma princip tolereras sprötkvist i ändytan. Max diameter för sprötkvist är 120 mm. 19

20 Kvistansvällning Kvistansvällning på stock är ett tecken på inväxt och övervallad kvist. Kvist ansvällningen indikerar att torr- eller rötkvist förekommer på ett djup i veden som innebär att den kvistfria volymen närmast mantelytan är begränsad. Kvistansvällningen är därför en viktig indikator på stockens kvalitet. Bedömning av förekomsten av kvistansvällningar ska ske på stockens hela mantelyta med undantag för 20,0 cm närmast stockändan. Kvistansvällningar beaktas enbart för tall. Med räkningsbar kvistansvällning avses en ansvällning vars höjd över mantelytan är större än 5 mm. Kvist som ej har räkningsbar storlek (< 9 mm) och som uppträder i ansvällning, ska registreras som "ansvällning". Antal årsringar Medelårsringsbredden bestäms genom räkning av antalet årsringar inom en sträcka av 6,0 cm i stockens ändyta: Rotstock av gran: 2-8 cm från märgen i toppändan Övriga stocktyper: 2-8 cm från märgen i stocks grovända. Antalet årsringar bestäms i den radiella riktning från märgen räknat som ger den största årsringsbredden inom sågcylindern. På klenare stockar, som inte tillåter fullt bedömningsområde inom sågcylindern beräknas medelårsringsbredden inom den del av sågcylindern som är tillgänglig. Det tvärsnitt inom vilket årsringarna räknas får inte vara påverkat av eventuellt förekommande rotben, sprötkvist eller andra större kvista 20

21 Bedömningsområde för bestämning av antal årsringar. Tydligt kvistvarv Flera synliga kvistvarv inom de första 15,0 dm av stocken är en indikator på att kvist övervallningen på stocken som helhet ej är så långt gången och att den sågade varan troligen kommer att uppvisa friskkvistkvalitet. Minst två tydliga kvistvarv eller minst en råkvist ska finnas inom 15,0 dm från rotändan för tall i kvalitet 2. Tydligt kvistvarv innebär att minst två kvistar med diameter >15 mm ska finnas i kvistvarvet. Minst två kvistar ska finnas i varvet och för att kvistar ska få räknas till samma kvistvarv får det vara högst 10,0 cm från kvistkant till kvistkant i längdled. Minst en av kvistarna i kvistvarvet måste ligga helt inom de första 15,0 dm av stocken för att varvet ska räknas. 21

22 Lyra En lyra uppstår till följd av skada i barken eller veden längs trädstammen, vanligen genom påfällning i samband med avverkning. Till en början är skadan öppen och grund (öppen lyra), d.v.s. lyrans botten är synlig, men med tiden växer den igen och bildar då normalt ett barkfyllt spår i veden. Slirskada, spjälkning, kvisturdrag eller annan stamskada jämställs med öppen lyra. Öppen lyra Öppna lyror som inte berör sågcylindern tolereras. Likaså tolereras lyror kortare än 7,0 cm även om de berör sågcylindern. Även lyrformad inbuktning i anslutning till kvist, s.k. kvistlyra, tolereras. Tolerans om 7,0 cm gäller dock ej för sågskär. Övriga öppna lyror ska beaktas. Beroende på lyrans djup in i sågcylindern görs antingen diameteravdrag med 1 cm (tall), nedklassning (gran) eller vrakning. Förekommer flera öppna lyror på stocken baseras bedömningen på den djupaste lyran. Lyrans längd (över de 7,0 cm som är tolerans) påverkar ej bedömningen. Barkdragande lyra När en lyra övervallats benämns den barkdragande lyra i vilken barken ofta är omgiven av kådhaltig ved. Efter ytterligare några års diametertillväxt hos stammen kan skadan vara helt gömd eller antydas av enbart märken i barken. Ju mindre spåret efter lyran syns på stockens yta, desto djupare ligger skadan. Om det kan fastställas att den barkdragande lyran ej berör sågcylindern tolereras den. I klass 1 för gran tillåts barkdragande lyra intill en längd motsvarande dubbla toppdiametern. Endast längsta lyran beaktas. Vid överlappning mäts den sam mantagna längden minus överlappande del(ar). För tall görs diameteravdrag om 1 cm för barkdragande lyra längre än 7 cm. 22

23 Kapsnitt och fällkam Stocken ska vara kapad med såg. Med detta avses att minst 80 % av stockändans diameter ska vara kapad med såg. Vid rotben utgås från diametern 10 cm från stockändan. Mätning av fällkam eller annan ojämnhet i stockända ska utgå från fällskäret. Maximalt tillåten höjd för fällkam eller annan ojämnhet är 10,0 cm. Fällkam eller ojämnhet som vid ändytan är mindre än 2,0 cm tjock eller mindre än 8,0 cm bred beaktas ej. Rotben Rotben mäts med utgångspunkt från mantelytans nivå under bark 20 cm från rotskäret. Vid mätning av rotbenets höjd ska klavens linjal ska hållas parallellt med stockens längdaxel. Stock med rotben vrakas om det skjuter ut 15,0 cm eller mer. Granstocken vrakas om största rotmått är 75 cm eller grövre. 23

24 Vad är en klyka? Stock med klyka härrör från kapning av stam som delat sig. De båda delar som bildar klykan har i regel olika grovlek. För att en sådan delad stam i mätningssammanhang ska betraktas som klyka gäller att den klenare av stamdelarna (klykbenet d) ska ha en diameter som uppgår till minst 1/3 av den grövre stamdelens (huvudstammen D) diameter, mätt vid klykans bas. Figur 1. Definition av klyka D d En klyka kan vara antingen öppen eller sluten. Hos en öppen klyka är stammen delad med luft mellan klykbenet och huvudstammen. I en sluten klyka är huvudstam och klykben sammanväxta med eller utan mellanliggande bark. Märgen är alltid delad. Öppen klyka tillåts inte i sågtimmer oavsett hur den tillretts Stock som är kapad där klykan är sluten tillåts om det finns intakt ved runtom dubbelmärgen. 24

25 Egna anteckningar 25

26 Kapitel 5: Rakhet och utbytesförlust Utbytesförlust pga krök Stockens rakhet är av central betydelse vid sågning. Stockens rakhet mäts som utbytesförlust. Utbytesförlust definieras som den längd av sågcylindern som p.g.a. krök ej ryms i stocken För tall klass 1-3 och för gran klass 1 tolereras max 20,0 cm utbytesförlust. Stockens sågcylinder måste dock alltid hålla minimilängd då utbytesförlusten är borträknad, även om denna är mindre än 20,0 cm. Kravet på minimilängd gäller båda stockhalvorna. Stock med mer än 120,0 cm utbytesförlust vrakas Förskjutning Är stocken krokig, får sågcylindern förskjutas för att minimera krökens inverkan på utbytesförlusten. Förskjutning, av sågcylinderns läge får dock inte ske i syfte att undvika inverkan av defekter (t.ex. öppen lyra eller rotveck) i mantelytan. Oavsett om stocken är rak eller krokig är dess mittlinje alltid utgångspunkt för bedömning av mantelytefelets inverkan på stockens sågcylinder. Tvärkrök Tvärkrök är en typ av krök som uppträder på stocken i form av en tydlig vinkel eller ett "knä". Tvärkröken är i de flesta fall orsakad av felaktig skottbildning eller av toppbrott. Härav följer att kröken också är förenad med sprötkvist som dock inte alltid är synlig på stockens yta. Tvärkrök utgör ett kvalitetsfel som inte tillåts annat än i klass 4 för tall och klass 2 för gran. Vid tvärkrök, liksom vid annan krök, ska utbytesförlusten också bedömas. 26

27 Egna anteckningar 27

28 Kapitel 6: Skogsröta i timmer Beroende på uppkomstsättet indelas röta i skogsröta, som bildas i växande träd, och lagringsröta som uppstår vid lagring av timmer. Lagringsröta får ej förekomma i sågtimmer. För både tall och gran gäller att skogsröta tillåts på maximalt 5 % av ändytan. Skogsröta orsakad av tallticka (Phellinus pini) tillåts ej. Rötarean mäts/bedöms på faktisk ändyta. På rotstockar ställs rötarean i relation till tvärsnittsarean 10 cm in från ändytan. Detta för att bortse från ev. rotben eller rotansvällningar. Om det i ändytan finns skogsröta i ytterkanter, som ligger utanför tvärsnittsarean 10 cm in, ska denna rötarea inte räknas. Källved är en vattenmättad, mörk, ofta blågråsvart ved i äldre granstammar på fuktig mark. Källveden, som vanligtvis är begränsad till stammens rotskär, jämställs med skogsröta. Anilinved är ett förstadium till rotröta. Rotrötan angriper i första hand levande granar. Den angripna veden har i detta stadium samma hårdhet och styrka som den friska veden. Anilinveden har ofta en gråviolett färg. I anslutning till anilinved förekommer nästan alltid ljus röta. Anilinved jämställs med skogsröta. I vissa leveransavtal tillåts granstockar med 6-20% skogsröta i ändytan, vilka redovisas med kvalitet 8 och orsakskod 3. För att klassas med kvalitet 8 får dock inte skogsrötan i stock vara centrumställd, d.v.s. beröra märgen. 28

29 Egna anteckningar 29

30 Kapitel 7: Behandling för avverkningsskador och blånad i timmer Avverkningsskador Med avverkningsskador avses fäll- och kapsprickor samt dubbskador. Avverkningsskadeklass bedöms per parti. Fäll- och kapsprickor Om partiet vid visuell granskning befinns ha fäll- eller kapspricka i fler än en stock per hundra anses partiet vara skadat. För att betecknas som fäll- eller kapspricka ska sprickan 1) gå tangentiellt över ändytan, 2) beröra sågcylindern och 3) nå mantelytan i minst ena änden av sprickan. Dubbskador En stock är dubbskadad om den av matarvalsarna eller mätanordningen orsakade skadan når djupare in i veden än 7 mm. Dubbskadans djup avser avbruten (avsliten) fibers djup i veden räknat från mantelytan under bark. Partiet är dubbskadat om skadorna omfattar mer än 5 % av antalet stockar. Inga fäll- eller kapsprickor (max 1 stock/100 har kap- eller fällspricka) Fäll- eller kapsprickor (2-4 stock/100 har kap- eller fällspricka) Fäll- eller kapsprickor (5- stock/100 har kap- eller fällspricka) Inga dubbskador Dubbskador Blånad Blånadsbedömning utförs om parterna så avtalat och bedömningen kan avse ytblånad eller stockblånad. Blånadsklass bedöms i andel stockar per leverans. Med ytblånad avses blånad på stockens mantelyta eller på dess ändyta. Ytblånad bedöms via visuell besiktning av stockarna. Med stockblånad avses blånad djupare än 5 mm från mantelytan eller 50 mm från ändytan. För bedömning av stockblånad krävs att man hugger i en representativ andel av stockarna i leveransen. 30

31 Egna anteckningar 31

32 Kapitel 8: Allmänna leveransbestämmelser timmer Leveranstid Leveransåret omfattar tiden 1/8-31/7 Timmer som upparbetats och skotats under tiden 1/11-28/2 skall levereras till sågverket inom fyra veckor från orderdatum såvida ej annat avtalats. Sommaravverkat sågtimmer hugget och skotat 1/3-31/10 skall levereras inom två veckor från orderdatum Särskilda hänsynsregler Stock avsedd för industriell förädling får ej - utan mottagares särskilda medgivande vara bearbetad, impregnerad eller varaktigt använd för annat ändamål. Motsvarande medgivande krävs också för leverans av sjunkvirke eller "gammalt" strandvirke. Kvalitetsbestämning sker utan hänsyn till lagringsskador och tekniska skador, som uppstått efter det att virket avlämnats på mätplatsen. 1. Timmer mäts och kvalitetsbedöms i befintligt skick vid mätningstillfället. 2. Ingen hänsyn skall dock tas till ev. lagringsskador när siste köpare/sågverket svarat för transporten och följande krav är uppfyllda: Vinterperioden 1/11-28/2 med virkesorderdatum senast 15/3. Perioden 1/3-31/10 skall virkesorderdatum vara inom aktuell fällningsvecka + 2 veckor. 32

33 Egna anteckningar 33

34 Kapitel 9: Mätning av klentimmer och barrkubb Generella mätningsbestämmelser för sparr- och klentimmer Mätmetod Vid stockmätning är handelsmåttet m3to ub. Tillämpas travmätning är handelsmåttet m3f ub Sortering Sparr- och klentimmer skall levereras särlagt från annat timmer. Tall och gran får levereras blandat. Tillredning Timret skall vara jämnkapat och väl kvistat, dock accepteras tillfredsställande kvistning på upp till 25% av stockantalet. Besvärande rotben tillåts ej. Dimensioner Minsta längd är 28 dm. Största längd för sparrtimmer och klentimmer är 61 dm resp 57 dm. Största längd vid stockmätning: ingen begränsning. Största längd vid travmätning: Sparrtimmer 61 dm Klentimmer 57 dm. Kvalitet Virket skall hålla kvalitet 3 för tall resp 1 för gran med följande undantag: Rakhet: Max 120 cm utbytesförlust Årsringar i bedömningsområde: Minst 10 Skogsröta: Max 5% av ändytan Vid stockmätning ska för talltimmerstock med öppen lyra, barkdragande lyra eller rotveck som berör sågcylindern diametern minskas med 1 cm. Vid travmätning av tall och gran tillåts ej öppen lyra som berör sågcylindern och en barkdragande lyra får vara max 2 x toppdiametern." Redovisning Sortimentet Klentimmer kodifieras med 25 alt 28 medan Sparrtimmer kodifieras med

35 Generella mätningsbestämmelser för sågbar barrkubb Tillredning Kubben skall vara jämnkapad och väl kvistad, dock accepteras tillfredsställande kvistning på upp till 25% av stycketalet. Besvärande rotben tillåts ej Dimensioner Längd enligt virkesorder. Avtalad längd får ej underskridas. Max övermål 20 cm (dock tillåts enstaka + 40 cm.) Kubering skall ske efter avtalad längd. Minsta diameter (medelkant) är 10 cm ub. Kvalitet Virket skall hålla kvalitet 3 för tall resp 1 för gran med följande undantag: För sågtimmer i standardlängd (kubb) tillåts max 30 cm utbytesförlust. Årsringar i bedömningsområde: Minst 10 Vid travmätning av tall och gran tillåts ej öppen lyra som berör sågcylindern och en barkdragande lyra får vara max 2 x toppdiametern. Behandlingen får utföras med ledning av den synliga delen av traven. Den behandlade delen utgör således ett stickprov på beskaffenheten i hela traven. Stickprovet skall omfatta minst 20 bitar." Redovisning Sortiment kodifieras med 26 eller 27. Vid trädslag 0 skall trädslagsfördelning ske. 35

36 Kapitel 10: Max och min dimensioner massaved Minsta diameter: Maximidiameter: Minimilängd: Maximilängd: 5 cm to u b på högkant 70 cm u b (största mått på stocken) för samtliga massavedssortiment För virke i standardlängd: Standardlängd 30 cm För virke i fallande längder: 290 cm För virke i standardlängd: Standardlängd +30 cm För virke i fallande längder: 580 cm 36

37 Egna anteckningar 37

38 Kapitel 11: Tillredningsbestämmelser massaved Kvistning Massaved skall vara tillfredsställande kvistad. För kvarsittande kviststump gäller följande mått för dess största tillåtna diameter och längd: Kvistdiameter ub Kvisthöjd - 15 mm Obegränsad 16 mm + < 12 cm granmassaved < 16 cm övrig massaved I trave av massaved får finnas kvarhängande, brutna kvistar 16 mm och grövre på högst 10% av stockarna i traven förutsatt att den kvarsittande kvistens fasta del har en största längd av 12 cm för granmassaved respektive 16 cm för övrig massaved Klyka Öppen klyka tillåts, men får ej vara större än att stocken klarar kravet för största tillåtna kvistlängd. Rotben, ojämnhet Stock med besvärande rotben eller annan ojämnhet vrakas om största tillåtna mått 70 cm - överskrids eller om rotmåttet 50 cm in överskrids med mer än 30 cm Krökvidd Stock vrakas om dess krökvidd är större än stockens största diameter ökad med 30 cm. Dock vrakas stock om dess krökvidd är så stor att stocken inte kan inrymmas i en tänkt cylinder med diameter 80 cm, vilket motsvarar max största tillåtna diameter + 10 cm Övrigt Kravet att stock skall vara okluven tillämpas ej 38

39 Egna anteckningar 39

40 Kapitel 12: Skogsröta i massaved Lagringsröta tillåts ej i granmassaved. Anilinved, en form av förstadium till skogsröta, tillåts däremot i samtliga massavedssortiment. Sortiment Max skogsröta i ändytan ub Max lagringsrörta ub i tvärsnitt 15 cm från änden Granmassaved 10 % 0 % Övrig massaved 67 % 10 % Vid bedömning av andelen skogsröta i rotstock skall stockens grundyta i tvärsnittet reduceras för extrema rotben. Med extrema rotben menas att rotbenen ligger utanför en tänkt cirkel som svarar mot stockens diameter 1 dm från tvärsnittet. Tips: 67 % är ungefär 0.82 gånger diametern Avdrag för skogsröta i leveransgill stock Vid travmätning bedöms andelen röta i travens ändyta. Denna ytandel av skogsröta leveransgilla stockar kan via överenskomna tal omvandlas till volym röta och redovisas separat från de stockar som vrakats p.g.a. skogsröta. i Färskhet Mätenhet trave, bedöms i sin helhet vara endera färsk eller ej färsk. Mätenheten bedöms som färsk om andelen ej färsk ved uppgår till högst 10 % och som ej färsk om andelen överstiger 10 %. Vid inmätning av ej färsk ved tolereras 10 % lagringsröta i barr- och lövmassaved (sortimentskod 14). 40

41 Egna anteckningar 41

42 Kapitel 13: Allmänna leveransbestämmelser massaved Leveranstid Leveransåret omfattar tiden 1/8-31/7 All massaved skall ha fällningsvecka angiven. Barr- och lövmassaved som upparbetats under tiden 1/11-28/2 skall vara anmäld senast 15/3 och levererad senast 31/5. Barken ska vara savspänd (vit seg bastbark), vilket undersöks med yxmetoden. Virke som varken klarar kvalitetskontroll med yxmetoden eller levereras i tid registreras som ej färsk massaved. Sommaravverkad barr- och lövmassaved huggen 1/3-31/10 skall vara skotad och anmäld inom tre veckor från avverkningstillfället om veden är maskinellt avverkad resp. inom sex veckor om veden är manuellt avverkad. Tid för intransport är inom 12 veckor från fällningsvecka. Barken ska vara savspänd (vit seg bastbark), vilket undersöks med yxmetoden. Virke som varken klarar kvalitetskontroll med yxmetoden eller levereras i tid registreras som ej färsk massaved. Färsk frisk granmassaved som upparbetats under tiden 1/11-28/2 skall vara skotad och anmäld senast 15/3 och levererad senast 15/4. Granmassaved avverkad 1/3 31/10 skall vara skotad och anmäld inom 2 veckor. Tid för intransport är inom 3 veckor från fällningsvecka. Barken ska vara savspänd (vit seg bastbark), vilket undersöks med yxmetoden. Virke som varken klarar kvalitetskontroll med yxmetoden eller levereras i tid inmäts ej som granmassaved. 42

43 Egna anteckningar 43

44 Kapitel 14: Mätningsvägran Mätningsvägran sker då så grava felaktigheter finns på timmer eller massaved så att det måste stoppas före inmätning. Denna åtgärd bör betecknas som mycket allvarlig och innebär att rapportering sker till de inblandande parterna. Vid mätningsvägran ska parterna omgående underrättas av VMF genom att virket registreras i elektroniskt formulär och mejlas till berörda parter och/eller genom att telefonkontakt tas med säljare respektive mottagare av virket. Nedan följer de regler som gäller för sågbara sortiment och massaved avseende mätningsvägran: Virket mätningsvägras om: Mätenhet - last, trave eller deltrave - för sågbara sortiment innehåller mer än 10 % vrak Volymandelen vrak i massaved överstiger 15% av bruttovolymen i enskild fordonstrave. Dock får max 5% vara orsakat av fel trädslag. I granmassaved får enskild fordonstrave innehålla max 10% skogsrötevrak Stock eller lass innehåller kol, sot, plast, metall eller sten/grus Det finns bristande gränsmarkering och blandning av deltravar vid samlastning av virke Giltig virkesorder saknas 44

45 Egna anteckningar 45

46 Kapitel 15: Orsak till vrakning av virke Kod Vrakorsak Sågbara sortiment Anm 1 Övriga sortiment Anm Fel trädslag / Sortiment Fel trädslag, torra träd, insektsskador, frodvuxet Kollektivomräknad vrakvolym 2 Krök För stor utbytesförlust Krökvidd 3 Skogsröta 4 Diameter 5 Längd 6 Kvalitetsfel Sprötvist, lyra, stam- och växtsprickor etc 7 Upparbetning 8 Metall etc 9 Lagringsröta Avbrutna stockar eller ej jämnkapat till minst 80% av diametern. Urdrag i kubb. Kluven stock. Kvistning, klyka, rotben m m Metall, plast, sten, kol, sot, gift, radioaktivitet Fel trädslag, torra träd Volymavdrag för skogsröta i leveransgilla stockar Kvistning, klyka, rotben m m Metall, plast, sten, kol, sot, gift, radioaktivitet Anmärkning 1. Vid fler än en orsak till VR anges vid stockmätning den orsak som har högsta kodsiffran. 2. Vid fler än en orsak till VR anges vid travmätning den volymsmässigt största vrakorsakskoden 46

47 Egna anteckningar 47

48 Kapitel 16: Mätning av lövkubb Generella mätningsbestämmelser för lövkubb Tillredning Kubben skall vara jämnkapad och väl kvistad, fri från spjälkningar, större sprickor och klykor. Kubben ska vara nöjaktigt rak, dock tillåts långböj om högst 5 % av stocklängden. Dimensioner Längden är 30 dm eller enligt virkesorder. Enstaka stockar får underskrida avtalad längd med högst 3 cm. Max övermål är 20 cm (dock tillåts enstaka +40 cm). Kubering skall ske efter avtalad längd. Minsta diameter (medelkant) är 17 cm ub. Kvalitet Frisk kvist max 30 % av toppdiameter, motsvarande 2 per meter eller 3-4 mindre kvistar per meter. Torr- och rötkvist max 2,5 cm motsvarande 1 per meter. Röta tillåts i enstaka rotbitar med en diameter i rotskäret på minst 25 cm. Max tillåten röta är 4 cm. Rödkärna tillåts i stockar med en diameter på minst 20 cm. Rödkärnan får max vara 20 % av diametern. Max antal sådana bitar får vara en per m³f leveransgill kubb. Behandlingen får utföras med ledning av den synliga delen av traven. Den behandlade delen utgör således ett stickprov på beskaffenheten i hela traven. Stickprovet skall omfatta minst 25 bitar. Redovisning Sortiment kodifieras med 26 eller 27. Vid trädslag 3 skall trädslagsfördelning ske. 48

49 Egna anteckningar 49

50 Kapitel 17: Mätningsbestämmelser bokmassaved Sortiment Endast rödbok tillåts Bokmassaved mäts enligt generella mätningsbestämmelser för massaved med följande undantag: Dimensioner Längd cm (1360) cm (1060) Diameter Max diameter 60 cm ub (enstaka bitar upp till 70 cm accepteras). Bitar grövre än 60 cm skall särsorteras och levereras som 1860 (grovboksmassaved). Observera att alla diametrar mäts i ändytorna. Det innebär att större diameter än maximalt tillåten accepteras längre in på biten (t ex vid klyka). Tillredning Kvistning För kvarsittande kviststump gäller följande mått för dess största tillåtna diameter och längd: Kvistdiameter ub Kvisthöjd - 15 mm Obegränsad 16 mm + < 16 cm Med kvisthöjd avses kvistens längd vinkelrätt ut från stockens mantelyta. Avbruten kvarvarande gren/kvist räknas ej in i kviststumpens längd. Kvist/gren räknas som avbruten om den gör mindre motstånd vid böjning än en kvist med diameter understigande 15 mm ub. Kapskäret skall på klyka och kvist med spetsig vinkel nå till botten av klykan. Det räcker att klykan är tät på ena sidan. Max kapvinkel mot stammen 90º. Krökvidd Bokmassaved skall kunna passera en cylinder med 80 cm diameter. 50

51 Egna anteckningar 51

52 Kapitel 18: Stockmätning vid timmermätstation Mätning på längsgående eller tvärgående transportör Vid mätning på längsgående transportör, vilket är det vanligaste förfaringssättet, passerar stocken relativt nära virkesmätaren. Vid mätning på tvärgående transportör kommer stocken att passera med antingen toppändan eller rotändan vänd mot operatören. En fördel med mätning på tvärgående transportör är att mätaren i högre grad kan avsätta den tid som behövs för behandling av varje enskild stock, dvs längre tid för svårbedömda stockar och omvänt. En annan fördel med mätning på tvärgående transportör är att det i regel är möjligt att rulla stockarna och granska dem runt hela mantelytan. 52

53 Automatmätning Automatmätning används i dagligt tal som ett samlande begrepp för den teknik som utnyttjar optisk - elektronisk utrustning för mätning av stockar. Graden av automatisering kan dock variera från enkel längdmätningsutrustning med manuellregistrering till utrustning som automatiskt utför mätning av både längd och diameter samt registrering av dessa mätdata. Den automatiska mätningen har hittills huvudsakligen omfattat stockensdimensioner, dvs längd och diameter. I vissa fabrikat har mättekniken utvecklats till att även omfatta stockens form, dvs krokighet och avsmalning. Utrustningar för mätning av stocks form och kvalitet utnyttjas framförallt för optimering av utbytet vid försågning och än så länge ej för vederlagsgrundande mätning. Mätningen bygger på digitalteknik. Utrustningar för automatisk mätning tillverkas och marknadsförs i flera olika fabrikat. Längdmätningen utförs enligt samma princip för samtliga fabrikat medan något olika förfaringssätt utnyttjas vid diametermätningen. Registreringen av mätdata för längd och diameter är numera ersatt med elektronisk lagring i en mätplatsdator. Från mätplatsdatorn sänds mätdata via telenätet till Skogsbrukets Datacentral (SDC). Princip för längdmätning Vid automatisk längdmätning utnyttjas en transportör som med känd eller mätbar hastighet för stocken förbi en bestämd mätpunkt där det finns en fotocell och ljuskälla. Fotocellen registrerar ljusflödet och längdmätning sker under hela den tid som stocken passerar mätpunkten och därmed skuggar fotocellen. En pulsgivare avger pulser i en takt som varierar med transportörens hastighet. Kopplingen av pulsgivaren till transportören innebär att varje puls kan översättas till en viss längd. Under den tid stocken skuggar fotocellen summeras antalet pulser i elektronikenheten. Summan av antalet pulser omräknas därefter till ett längdmått, som alltså utgör stockens längd. Risken för felaktig mätning av längden kan minskas genom inmontering av ytterligare en fotocell på ett känt avstånd från den första fotocellen. På detta sätt kan mättiden förkortas väsentligt och därmed minskar också risken för felmätning. Principer för diametermätning Till skillnad från längdmätningen utförs diametermätningen på ett flertal olika sätt beroende på utrustningens fabrikat. En grundläggande princip för alla typer av diametermätare är emellertid att de registrerar storleken av den skugga som en stock ger, när den belyses med parallella ljusstrålar. Utrustningens delar är monterade på ett gemensamt chassi i form av en ram, som därför även kallas mätram. Vid mätningen transporteras stocken på en bana genom mätramen. Exempelvis RemaSawcos moderna mätramar är konstruktioner som arbetar med infrarött ljus (IR) och saknar rörliga delar i själva mätramen. Infrarött ljus, som är osynligt för det mänskliga ögat, har bl a den fördelen att det endast kan följa räta linjer. Diametermätningen påverkas därför inte av de optiska egenskaperna hos stockens mantelyta vilket samtidigt innebär att reflexer från snö och is på måttstället inte kan försämra mätnoggrannheten. 53

54 Diametern i ett stocktvärsnitt mäts när stocken på en transportör förs fram mellan mätramens båda mätbalkar. Mätbalkar - Lysdioder Diametern mäts genom att läget av stockens övre och undre kanter känns av med hjälp av strålar av infrarött ljus. Ljusstrålarna kommer från två rader av lysdioder - en rad i vardera mätbalken - och detekteras med hjälp av en rad fotodioder i den motstående mätbalken. Vid stockmätning av timmer skall diametern mätas 10 cm innanför centrum i toppändan. Avståndet mellan diameterobservationerna vid optisk-elektroniskmätning beror dels på hur snabbt stocken förs genom mätramen, dels på hur många mätningar utrustningen utför per minut. Barktyp samt snö/is Korrektionen för bark görs med hjälp av trädslags- och barktypsberoende funktioner för beräkning av dubbel barktjocklek. Funktionerna skall vara anpassade till dels det virke som tas emot vid mätstationen, dels skillnaden i mätteknik och mätriktning mellan manuell och automatisk mätning. Bedömningen av barktyp och diameterreduktion skall konsekvent göras inom ett område 5 30 cm från centrum i stockens toppända, dvs det område inom vilket den automatmätta diametern är belägen. Barktypen bedöms som ingen bark om barkskada inom bedömningsområdet har en minsta längd av 2 cm och är av sådan omfattning att utrustningen bedöms mäta diametern på bar ved. Kvarsittande bark på tall bedöms med hänsyn till tjockleken som tunn bark, mellanbark eller tjock bark medan kvarsittande bark på gran normalt endast anges i en tjocklek, mellanbark. För varje sågtimmerstock i ett virkesparti bedöms och registreras en viss barktypskod, som svarar mot någon av redovisade barktyper. I den efterföljande databearbetningen översätts barktypskoden med hjälp av en matematisk formel (funktion) till den aktuella stockens dubbla barktjocklek. Diametermåttet erhålls därefter som skillnaden mellan stockens diameter i mm enligt automatmätningen och barktjockleken i mm enligt funktionen. Före volymberäkningen avrundas slutligen diametermåttet till närmast lägre hel cm, s k fallande mått. 3D-mätram Mätramstillverkarna marknadsför även en typ av mätram som kallas 3D-mätram, vilken mäter ytterkonturen av stocken i tvärsnitt längs stocken. Utrustningen utnyttjar laserljus för att mäta avståndet till mantelytan när stocken passerar genom mätramen. Eftersom mätningen utförs längs hela stocken blir strukturen på hela dess mantelyta kartlagd. 54

55 Genom att med den s.k. trakeideffekten utnyttja det faktum att laserljus reflekteras olika på bar ved respektive bark är det möjligt att bestämma stockens barktjocklek och därmed diametern under bark automatiskt. Mättekniken med automatisk mätning av diameter under bark finns på senare versioner av 3D-mätram. 55

56 Kapitel 19: Kontroll och uppföljning av mätning inom VMF Syd Bakgrund VMF Syd ska enligt sina stadgar utöva kontroll över sin mätningsverksamhet. Genom kontrollmätning och övrig uppföljning ska VMF Syd verka för en likformig tolkning och tillämpning av mätningsföreskrifter och övriga mätningsbestämmelser. Kontroll och uppföljning av mätning utförs av särskilt utsedd personal - kontrollmätare - med grundliga kunskaper i de för virkesmätningen gällande bestämmelserna och med stor erfarenhet av virkesmätning. Kontrollformer Följande kontrollformer tillämpas: Kontroll begärd av part Intern kontroll o funktionskontroll o kompetenskontroll o kontroll av mätutrustning Kontroll begärd av part Förutsättningar Var och en som berörs av resultaten från utförd ordinarie mätning får begära kontroll hos föreningen. Kontrollen sker genom kontrollmätning där förutsättningen är att partiet finns tillgängligt för mätning och är avskilt från annat virke. Sker mätning vid industri eller under motsvarande förhållanden, måste kontroll begäras före lossning av virket på eller i anslutning till mottagningsplatsen. Begäran om och utförande av kontroll sker normalt före ordinarie mätning. Utförande VMK utser de personer som skall utföra kontrollmätningen. Dessa får inte vara anställda vid den förening som utfört eller skall utföra den ordinarie mätningen och inte heller på annat sätt vara jäviga i fallet. VMK kallar snarast berörda parter till kontrollmätningsförrättning och anger i kallelsen även plats och tid för förrättningen. Har köpare eller säljare begärt kontroll gäller följande att kontrollen skall avse såväl kvantitet som värde. Har ordinarie mätning avsett virke lastat på fordon, är kontrollenheten hel leverans av samma sortiment, trädslag och barkning på fordonet (bil + släp). Har transportör begärt kontroll endast i egen sak skall kontrollmätningen begränsas till att avse endast kvantitet och kontrollenheten vara hel fordonslast. Ändring av mätningsresultat och betalning av kostnad för kontrollmätning Kontrollmätningens resultat skall gälla oavsett storleken på avvikelsen från den ordinarie mätningens resultat. Om skillnaden mellan resultatet enligt ordinarie mätning och kontrollmätning uttryckt i procent av kontrollmätningens resultat är mindre än de procenttal som anges nedan för respektive mätmetod, skall den part som begärt kontrollen betala kostnaden för den, dock 56

57 högst det belopp som årligen fastställs av Virkesmätningsrådet. Är avvikelsen lika med eller större än angivet procenttal, stannar hela kostnaden för kontrollmätningen på föreningen. Metoden för ordinarie mätning Gräns för betalningsskyldighet, % av värdet Stockmätning 5,0 Travmätning 7,0 Övriga metoder 5,0 För kontrollmätning som avser enbart volym skall angivna gränsvärden minskas med 2 %-enheter. Funktionskontroll Allmänt För att VMF Syd ska få en samlad bild av noggrannheten och precisionen hos den mätning som föreningen utför, kontrolleras tillämpade mätmetoder fortlöpande genom stickprov. Resultatet från tillämpningen av den enskilda mätmetoden är beroende av aktuella tekniska och praktiska förutsättningar samt av virkesmätarens skicklighet. Varje mätenhet inom ett kontrollkollektiv skall ha lika sannolikhet att falla ut som kontrollobjekt. Urvalet utförs till övervägande del med elektronisk utrustning för slumpmässigt urval. Utrustningen fungerar på ett sådant sätt att ordinarie mätning inte kan ändras av virkesmätaren om mätobjekt utfallit för kontroll. När urvalsenheten är stock benämns kontrollen stockvis kontroll och när den är last/ parti/trave partivis kontroll. Vid mätningen tillämpas de instruktioner och övriga avtalade bestämmelser som gäller för den ordinarie mätningen. Är kontrollobjektet trave och mätmetoden travmätning med bedömning av vedvolymprocent, sker kontrollmätningen som stockmätning utförd som topprotmätning. Kompetenskontroll För att upprätthålla och förbättra mätningsarbetets kvalitet bedriver VMF Syd fort- löpande en uppföljning av mätarens insikter i och förmåga att tillämpa gällande mätningsbestämmelser. Utöver funktionskontroll genomförs därför kompetens kontroll. Denna kontroll kan ske dels i form av analys av mätresultat från ordinarie mätning, dels i samband med vidareutbildning genom mätning av särskilt iordningställda mätobjekt med kända mätvärden. En viktig del i kompetenskontrollen är den instruktion i enskilda moment i mätningen och diskussion av mätresultaten som på ett naturligt sätt följer på kontrollen. 57

58 Samordning av kontroll mellan virkesmätningsföreningarna Virkesmätningsföreningarna strävar efter att sinsemellan likartat tillämpa Skogsstyrelsens föreskrifter och SDCs mätningsinstruktioner. VMF deltar i den av VMK administrerade, riksomfattande kontrollkommissionen. Målet för kommissionens arbete är att genom kontrollmätning av slumpmässigt utvalda kontrollobjekt skapa underlag för nödvändig samordning och likriktning av den ordinarie mätningen inom och mellan föreningar. 58

59 Egna anteckningar 59

60 Kapitel 20: Avlastningsinstruktioner för VMF Syd Avlastningsinstruktion för VMF Syd innehåller dels minimikrav på vägar, upplagsplatser, uppläggning av virke vid bilväg m. m. och dels regler för att beskriva ett virkespartis belägenhet och åtkomlighet Upplagets placering och utformning Placera och utforma virkesavlägget trafiksäkert och så att virket kan hanteras säkert och rationellt! I första hand bör upplaget placeras så att fordon inte behöver stå längs med en trafikerad väg när de lastar virke. Detta kan åstadkommas genom att man använder en mindre väg som ansluter till vägen eller anordnar en sådan väg. Denna utformning ger en ostörd arbetsplats vid lossning och lastning. Så här kan man utforma ett virkesavlägg så att det går att köra in och ut med en virkesbil på ett säkert sätt. Om detta inte går att ordna kan upplaget placeras intill vägen. Virkesupplaget ska då ordnas så att risken att trafikanter skadas blir så liten som möjligt. Vägstandard och högsta tillåtna hastighet avgör lämplig placering. Avståndet från upplag till korsningar, backkrön och kurvor ska vara tillräckligt för att trafikanten ska hinna stanna eller väja före eventuellt hinder. Rekommenderat avstånd från korsningar, backkrön m.m: Hastighet Avstånd 50 km/tim 80 m 70 km/tim 130 m 90 km/tim 190 m 60

61 Placera aldrig ett upplag närmare än 30 meter från anslutning, korsning eller plankorsning med järnväg! Välj dessutom en plats så att fordon som ska lasta inte behöver stanna eller parkera i strid med reglerna i trafikförordningen (1998:1276). Bestämmelserna om stannande och parkering finns i 3 kap Bland annat är det förbjudet att stanna eller parkera ett fordon så att: det uppstår fara eller trafiken hindras eller störs i onödan vägmärken eller trafiksignaler skyms. Kommunen, länsstyrelsen och Vägverket kan för ett visst ändamål medge undantag från vissa regler, om det finns särskilda skäl. Upplag får inte anordnas så att: vattenavrinningen från vägen försvåras snö kan hopas på vägbanan snöplogning hindras skador uppkommer på vägbanan, diken eller slänter det finns risk för att virke rasar in på vägbanan. Bilden visar var upplag inte bör placeras. Tänk på säkerhetsavståndet vid uppläggning av virke i närheten av ledningar! Virkesavlägg får aldrig ligga så nära en kraftledning att det finns risk för olyckor i samband med lossning eller lastning av virke med kran. Om det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt bör virket läggas så långt från närmaste kraftledning att virke eller kran inte kan beröra ledningen vid oförutsedda kranrörelser. Tabellen nedan visar minsta horisontella avståndet mellan virke eller kran och kraftledning. 61

62 Typ av kraftledning Lågspänning Högspänning, max 40 kv Högspänning, över 40 kv Minsta avstånd mellan virke/kran och ledning, meter. 2 m 4 m 6 m Beroende på virkets och kranens längd, samt spänningen i ledningen kan ett säkerhetsavstånd på meter vara aktuellt. Ta kontakt med ledningsägaren om virke ska läggas upp i kraftledningsgata eller i närheten av telefonledningar. Bild som visar det horisontella avståndet mellan en trave och lodlinjen från en luftledning. 62

63 Krav med hänsyn till rationell virkeshantering och virkesmätning Skilda vältor och travar Om ej annat avtalats skall virke vara upplagt i åtskilda vältor resp. travar för varje köpare, sortiment och trädslag. Vältor resp. travar skall utan hinder kunna mätas, märkas, lastas och vidaretransporteras var för sig. Minsta avstånd mellan travar och vältor skall vara 1 m vid mätning på upplagsplats. Griplastningsavstånd Med griplastningsavstånd avses max avstånd mellan fordonssida och lastningspunkt för virket (tyngdpunkt för enskilt knippe). Största tillåtna griplastningsavstånd är 5 m, om ej annat avtalats. Krav på uppläggning av virke underlag Virke skall, såvida annat ej avtalats, vara upplagt på kraftiga underlag för att underlätta hantering vid lastning och förekommande mätningsarbete. Används gagnvirke tillhörande leveransen som underlag, skall detta vara av samma sortiment och trädslag som virket i vältan respektive traven. Underlag under sågtimmer skall vara grova och av lägre kvalitet. Värdefullare sortiment som fanértimmer, specialtimmer och stamblock får inte användas som underlag. Underlag bestående av massaved under massavedstrave tillhör alltid traven. 63

64 Uppläggning av virke Utöver de generella krav som finns för uppläggning av virke tillkommer följande krav om mätning ska ske vid bilväg: Traves överyta skall vara avjämnad och trave som kräver biträkning får inte vara högre än 2,5 meter. Trave eller välta skall vara befriad från snö och is i den utsträckning som behövs för inmätning av virket. Vedens ändytor skall vara fria från snö och is. Trave skall vid standardlängd vara jämndragen. När bitarnas ändytor på varje sträckmeter av travens ena sida ligger så, att ingen ändyta avviker mer än 20 cm från ett plan, anses traven vara jämndragen. För fastställande av travegenskaper krävs god överblick av travens ändytor och ju högre trave desto bättre överblick krävs. Det bör alltid vara fritt från hinder inom ett avstånd minst lika med travens höjd. Trave/välta i vägslut I vägslut måste virket läggas så att vägen fortsätter 7 m bakom bortersta travändan för att släp skall kunna lastas utan särkoppling 64

65 Kapitel 21: Kvalitetssäkrad mätning i skördaren God mätnoggrannhet i skördarna är nödvändig för att industrin ska få virke i de längder och diametrar den önskar och för att virkesleverantörerna/skogsägarna ska få optimal betalning för virket. Det finns därför ett intresse inom skogsbruket att kvalitetssäkra den mätning som görs i skördarna. För detta ändamål krävs kontroll och uppföljningssystem. Det handlar till exempel om att kunna följa enskilda skördarlag samt att kunna redovisa både hela stammar och enskilda stockar. Uppställda krav för kvalitetssäkring av längd- och diametermätning med skördare är framtagna av VMK/RMR i samarbete med Skogforsk, landets virkesmätningsföreningar samt ett stort antal representanter för den svenska virkesmarknaden. De krav som specificeras avser enskilt skördarlag vilket utgörs av en skördare och de förare som turas om att arbeta med skördaren. Skördarlaget är ansvarigt för daglig kontroll och tillsyn. Stammar för kontroll ska slumpas dagligen och en inrapportering av mätresultatet sker i den gemensamma databasen VIOL. Huvudman för skördarens mätning, dvs. ansvarig för de mätresultat som produceras, är avverkningsföretaget. Centralt för kvalitetssäkringen är att skördarlaget löpande övervakas och kontrolleras. Kontrollen kan utföras av en enhet inom uppdragsgivarens organisation eller av ett från parterna fristående företag. I det senare fallet benämns dess verksamhet tredjepartskontroll. Kontrollen syftar till att verifiera att skördarlagets egenkontroll sker på korrekt sätt och enligt gällande instruktioner samt att mätnoggrannheten uppfyller de kravnivåer som anges i denna instruktion. 65

66 Kontrollerande enhet/företag utfärdar ett godkännande efter kontroll av dokumentation och en godkänd fältkontroll/driftsättning (i vilken mätnoggrannheten följs upp). Kontrollerande enhet/företag ansvarar även för att ett ajourhållet register över godkända skördarlag finns tillgängligt. Kvalitetssäkrade skördarlag höjer statusen i arbetet och kvalitetssäkring kan även åberopas i marknadsföringssammanhang. Systemet genererar ett detaljerat underlag för jämförelser mellan olika skördarlag, vilket kan användas till exempelvis utbildning, investering eller bedömning av kvalitetsbonus. VMF Syd erbjuder tjänsten som tredjepartskontroll genom utbildade revisorer för kvalitetssäkring skördare. 66

67 Egna anteckningar 67

68 Definitioner Anilinved: Antal årsringar: Avsmalning: Avverkningsskada: Barkdrag: Barkdragande kvist: Barkskada: Behandling: Bedömningsområde: Båghöjd: Diameteravdrag (nedsättning): Fallande längder: Fallande mått: Fastvolym: Fällkam: Färskhet: Insektsskada: Jämnkapning: Klassbotten: Klassmitt: Klyka: Gråviolett ved som utgör förstadium till rotröta och omger av rotröta angripen ved hos gran. Antal årsringar i stockända inom bedömningsområde i den radiella riktning som ger störst medelårsringsbredd. Årsringarnas bredd får inte vara påverkad av rotben eller kvistar. Gradvis diameterförändring längs en stams höjd eller längs en stocks längd. Veddeformation eller kap- och fällsprickor som uppkommit vid avverkning. Inväxt bark, oftast i samband med övervallning av stamskada, klyka, sprötkvist m.m. Kvist helt eller delvis omgiven av bark som når in i behandlingscylindern. Vid hantering av obarkat rundvirke uppkommet bortfall av bark varvid underliggande ved blottlagts. Bedömning inom sortiment av kvalitet. Radiellt och/eller areellt område i stockända eller på mantelyta längs stock inom vilket stockegenskaper bedöms. Största avståndet från en rät linje genom stocks ändcentra till stocks mittlinje. Minskning av diameter på tallsågtimmerstock för att avlägsna inverkan av lyra eller rotveck på dess behandlingscylinder. Stocklängder varierande mellan en minimi- och en maximilängd. Avrundning av verkligt mått till måttklassens nedre gräns. En eller flera stockars volym på eller under bark. I virkestraves fastvolym ingår även eventuella underlagsstockars volym på eller under bark. Ojämnhet i stockända orsakad av att kapskäret anbragts för högt i förhållande till riktskäret. Specificerat krav med hänsyn till virkets barkbarhet, fukthalt, ljushet eller lagringstid. Av insekter eller insektslarver anlagda gångar i veden. Stock är jämnkapad när dess ändytor är helt jämna eller har fällkam eller annan ojämnhet understigande 10 centimeters höjd från rotskär eller kapskär. Finns flera sådana skär, mäts fällkam eller annan ojämnhet från det skär som är längst in på stocken. Nedre gräns för måttklass. Aritmetiskt medelvärde av måtten för övre och nedre klassgräns. Stamdel med delad märg. 68

69 Sluten klyka: Del av stock där huvudstam och delstam, som har var sin märg, ligger tätt intill varandra utan luft emellan. Krokighet: Krökvidd: Öppen klyka: Y-formad del av stock som bildats genom att stam delats upp på huvudstam och en eller flera delstammar och där luft finns mellan två stammar. Avvikelse för stocks mittlinje från den räta linjen mellan stocks änd-centra. Diametern i en tänkt minsta cylinder genom vilken stocken kan passera. Korsklavning: Kvalitet: Kvistansvällning: Kvistmärke: Kvistning: Båghöjd och krökvidd. Mätning i ett tvärsnitt av två mot varandra vinkelräta diametrar. Virkets lämplighet för viss förädling eller användning. Utbuktning på stocks mantelyta förorsakad av underliggande kvist. Ojämnhet i barken eller i veden som anger övervallad kvist. Väl kvistad stock: Stock är väl kvistad om dess samtliga kvistar borttagits intill stammen (kvarvarande kviststumpar med längd mindre än 1,5 cm tolereras). Tillfredsställande kvistad sågtimmerstock: Stock är tillfredsställande kvistad om antalet kvarvarande 5,5-8,0 cm långa kviststumpar med diameter mellan 1,0 och 3,0 cm ub uppgår till högst 4 stycken på hela stocken. Kvistar med diameter understigande 1,0 cm ub tillåts oavsett antal och längd liksom kviststumpar kortare än 5,5 cm oavsett grovlek och antal. Tillfredsställande kvistad massaved: Stock skall vara kvistad intill mantelytan. För kvarsittande kviststump gäller följande mått för dess största tillåtna diameter och längd: Kvistdiameter ub Kvisthöjd - 15 mm Obegränsad 16 mm + < 12 cm granmassaved < 16 cm övrig massaved I trave av massaved får finnas kvarhängande, brutna kvistar 16 mm och grövre på högst 10 % av stockarna i traven förutsatt att längden av den kvarhängande brutna kvistens 69

70 fasta del understiger 12 cm för granmassaved respektive 16 cm för övrig massaved. Kviststumps höjd och diameter (d) mäts enligt följande bild: Kvistningsgrad: Kådved: Källved: Lagringsskada: Levande stamdel: Lyra: Långkrök: Mantelyta: Matningsskada: Maximidimension: Minimidimension: Mittmätning: Mätbesked: Mäthandling: Mätmetod: Rotben: Förekomst av kvarvarande kvist på stock uttryckt i antal, diameter och längd. Starkt kåd- och hartshaltig ved i rotzonen på tallar. Vattenmättad mörk, ofta blågrå, ved i gran. Skada hos ved i stock som uppkommer vid lagring eller som uppträder i ståndtorr ved. Skadan orsakas vanligen av insekter eller svampar. Stamdel där näringstransport förekom vid avverkningen i större delen av stamdelens floem. Ytsår helt eller delvis övervallat av trädets växt. Barkdragande lyra: Övervallad lyra där skadan består av bark, ofta omgiven av kådhaltig ved och antyds i barken av ett märke på mantelytan. Öppen lyra: Ej eller delvis övervallad lyra. Krök som är minst en meter lång: krök som omfattar mer än halva stocken och ligger i ett plan benämns jämn långkrök. Stocks yta på eller under bark, exklusive stocks ändytor. Skada på stock uppkommen vid matning genom skördares kvistningsutrustning. Stocks största längd eller diameter enligt föreskrifterna för volymmätning av stock. Stocks minsta längd eller diameter efter avkortning och nedsättning. Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid stockens halva längd. Handling som för virkessäljare och virkesköpare redovisar resultat av utförd mätning och bearbetning av mätdata. Handling med registrerade mätdata inklusive identifierande uppgifter. Metod för mätning av virke. Som mätmetoder räknas dels totalmätningsmetoderna stockmätning, travmätning, vägning och stycketalsräkning, dels stickprovsmätning. Ovanmarksdel av sidorot vid anslutning till stam. Mätning av rotben sker enligt figur nedan. 70

71 Rotmått: Rotveck: Rundvirke: Råkvist: Råvikt: Rötkvist: Röta: Mätning av rotben. Diameter i stocks rotända. Måttet tas 50 cm från ändytans centrum i grovändan av rotstock och i övriga fall 10 cm innanför ändytans centrum. Veck mellan rotgrenarnas fortsättning uppåt stammen. Kvistade samt obarkade eller barkade, i övrigt obearbetade stockar eller helstammar. Kvist vars floem i mantelytan någonstans har växtsamband med stammens floem. Massa hos fuktigt virke. Kvist helt angripen av lös röta. Ved som brutits ned av svampar eller andra mikroorganismer. Med hänsyn till den angripna vedens konsistens indelas röta i: Faströta: Röta som i ofruset tillstånd vid tryck med kantigt hårt föremål gör samma motstånd som intilliggande frisk ved. Lösröta: Röta som i ofruset tillstånd vid tryck med kantigt hårt föremål gör mindre motstånd än intilliggande frisk ved. Till lösröta hänförs även röthål. Med hänsyn till uppkomstsättet indelas röta i: Skogsröta: Röta som bildats i växande träd. Lagringsröta: Röta som bildas i ved under lagring, eller i ståndtorra träd. I tidigt stadium uppträder lagringsröta som spridda mindre fläckar eller strimmor i splintveden. Sektionsmätning: Med hänsyn till färgen indelas skogsröta i ljus skogsröta och mörk skogsröta. Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid respektive sektions halva längd eller i mycket täta intervall längs stocken. 71