M 3..Kiiiiul den 1 Juli

Transkript

1 BOTANISKA NOTISER UTGIFNE AF AI. EB. IINDBLOK. M 3..Kiiiiul den 1 Juli Öfvcrsigt af Skandinaviens Draber, af Al. Ed. Lindblom. (Fortsättning från N:o 2.) Upsatsen slutade i förra numret med det påstående, att 2:dra och 3:dje sektionerna af den ukf De Candolle gjorda indelningen af Draba ej äro, såsom endast grundande sig på blommans färg, genom nog constanta och utmärkta caraktärer åtskiljde. De Candolle synes äfven sjelf ha medgifvit det ofullständiga och mindre constanta häri, då han bland Chry-.sodrabce upptagit den hos oss alltid hvitblommiga Dr. nivalis Liljebl. (Dr. muricrila Wahlenb. DC), och till denna hänför Dr. Vcesia Adams såsom en \arietet, hvilken endast skulle skilja sig genom svafvelgula, ej hvita blommor. Draba nivalis Liljebl. står äfven i öfriga hänseenden vida närmare Levcodraba, än Chrysodraba, hvilket således än vidare bestyrker vårt påstående om det osäkra i dessa sektioner. Härtill kommer slutligen, att blommornas färg alldeles icke tages i betraktande vid de återstående tvenne sektionerna, der Dr. aurea bland HoJaryes och Dr. nemorosa bland Drabellas hafva gula blommor. Beträffande åter skilnaden mellan sektionerna Lnicodraba och Ho/arges, så innehiilles denna ensamt i rotens varaktighet, i det denna hos LeucodrabcB är mångårig, men deremot hos Holarges endast skulle vara en- eller två-årig; men nu äro de arter af denna sista sektion, hvilka jag varit i tillfälle att granska, oftast mångåriga; sådant är förhållandet med Dr. incana L. (Dr. confusa et contorta apud DC), hvilken på Dovre är allmän och framträder under många former, samt är der i

2 IK allmänhet vida yppigare iiii i Svcrges liigre trakter ; men äfven på de flesta exemplar från sistnämnda trakter, har jag nästan alltid nedanför sista årets bladrosett funnit märken efter de föregående årens, hvilkct redan förut är anmärkt så väl i Mert. och Kochs Deutschl. Fl. 4. p. 560, som ock af C. A. Meyer i Ledebours Flora Allaica 8. p. 82. I Hornemanns herbarium har jag sett talrika exemplar af Dr. aurea Vahl, hvilka alla haft pålagligen mångårig rot; och denna art är äfven i den nyligen utgifna katalogen öfver Köpenhamns botaniska trädgård uppförd som mångårig. Stiftet hos denna art är slutligen betydligen långt, nästan som hos Dr. aizoides. Med anledning af hvad jag nu i korthet anfört anser jag, att sektionerne Vfirysedraba, Leitcodraba och Holaryes böra förenas till en enda, hvarjemte jag ock anser, att slägtet Eropkila bör återförenas med Draba och deraf bilda en egen sektion. Jag ville alltså föreslå det slägtet Draba indelades i följande sektioner: 1. Aizopsis: Perennes; scapus nudus; folia rigida ciliala glabra; flores flavi. Nulla scandinavica. 2. Draba>a: Perennes; scapus nudus I. canlis foliosus ; folia mollia plus minus pilosa: flores flavi 1. albi. A. Siliculis ovalis 1. ovaiibiis. B, Siliculis laaceolalis i. obionajs. 3. Drabella: Annua»; caules foliosi: folia ovala; petala Integra flava 1. alba. 4. EropJnla: Annuic; scapus nudus-, petala hipartila alba. I fråga om de Skandinaviska arternas geografiska uibredning inom och utom Skandinavien, torde det vara tillräckligt att här anföra, det endast få arter äro gemensamma för Skandinaviens och södra Europas fjellsträckningar, men att deremot de flesta Skandinaviska arter återfinnas i nästan alla länder, som omgifva nordpolen. De arter, som tillhöra sektionerna Drabella och Eropkila, undfly hos oss helt och hållet fjälltrakterna och förekomma endast i de lägre landskapen. Bland arterna af sektionen Drabba, äro deremot

3 alla alpinska, och endast Dr. hicana förekommer derjemte i lägre', till och med kust-trakterna; men hela dess förhållande tyckes ulvisa, att den har sitt egentliga hemland och centrum för sin vexlkrels inom fjällen. Näst denna art är Dr. Meta mest utbredd och går längst ned mot inferalpina regionen. De sydvestra mot hafvet belägna fjälltrakterna i Norge synas vara faltiga på Draba arter; åtminstone har jag hvarken på fjällen i Kristiansands Stift, eller på fjällen kring Molde och Grötten i Romsdalcn varseblifvit någon enda art; ej heller har Myrin under sin resa i veslra Norge antecknat någon annan än Dr. hicana, och Blytt upptager i sin flora öfver Voss i Bergens Stift ingen enda Draba. Denna brist på Draber kan således betraktas såsom en bland de flera karakterer, som Utmärka vegetationen i de vestra mot hafvet belägna fjällen från den, som eger rum på de mera kontinentala i det inre af landets belägna. Ett annat förhållande tyckes dock ega rum i de nordligare till Nordlanden och Finmarken hörande trakterna, ehuru det förtjenar anmärkas att Lessing i sin förteckning öfver Lofodens vexter endast upplager Dr. hicana och Dr. lapponica (Dr. Wahlenheryii). Enligt den upplysning Laestadius i bref meddelat mig, äro arteina af detta slägle inom Torneå Lappmark vida sälsyntare, än inom Luleå och Piteå Lappmarker. Efter dessa anmärkningar vill jag öfvergå till framslällgen af sjelfva arterna. DRABA Dill. L. silicula ovalis, oblonga L lanceolata, compressa 1. convexiuscula integra ; supra torum sessilis: valvulis dissepinienio slyliiero parallells 5 semina in quoque lociilo 4G plurima, biserialia, pendula, imniarginata 5 funiculis liberis j cotyledones accumbenfes - } stylus brevis 5 stamina edentula. Sectio; Drabaa. A. Siliculis ovatis l. ovalibus. 1. D. ALPINA L. rosulis expansis, foliis oblongo-lanceolatis subacutis sparse pilosis ciliatis, scapo nudo pube- 19

4 2(i scenle, pedicellis pilosis, siliculis subovalibiis, stylo brevi, stigmate capitellafo. Pr. Alpina et Dr. oxycarpa Sommerf. in Mag. for Nat. Vid. ii. /;. 241". Fig- FL Dan. I. 56. Wall/. La}.}'- I- U- [ *: ' s >- Sotr t Reich. Icon. Bol. fig. i<)36i03s- Exs. Herb. norm. fasc. 5. n. i9. a. legitima: spitamaea et ultra, scapis sparse stellalo-pilosis, petalis obovalis, pedicellis fructiferis erecto-patulis racemosis, siliculis oblongo-ovalibus utrinque obtusis glabris. fl. hebecarpa: minor, pollicaris-digitalis, scapis usque a basi densius longiusque pilosis, petalis magis rotundatis, pedicellis fructiferis subpatenlibus subcorymbosis, siliculis late-ovatis acutis praesertim margine pube tenut" veslitis. Dr. alp. /?. Brown Verm. Schr. 1. p y. brachycarpa: strictior, fere pedalis, pedicellis fructiferis erectis racemosis, siliculis parvis rotundato-ovatis glabris, stylo Iongiori, stigmate manifeste bilobo, seminibus paucis (56) in quoque loculo. Est forma atypica morbosa, cui analogas plurium specierum vidi. J 1, glabrata: scapo, pedicellis siliculisqne ovalo-oblongis obtusis glabris, stylo brevissimo. Hab.: in alpibus editioribus Lappenia? Tornensis et Lulensis, nee non in Dovre passim frequenter, latera et.caeumina prataque uliginosa condecorans: u praeeipuf3 in locis magis demissis in Dovre frequens (oplinam legi ad Drivstuen et in Hvitdalen ad KongsvoldJ; fi' summa cacumina inprimus inhabitat (v. c. Knudshö, Nystuhö, inter Kallvillasjö et Stölå ad Kongsvold; rarius in HvitdaIen-2/w; e Lapp. Lulensi dedit Wikström^; y pauca tantum specimina japi dcllorata in Knudshö supra Yaistkn 25 Juli legi; <)' e Lapp. Lulensi communicavit Wikström. (Extra Scandinauam haud nisi in regionibus borealibus et arclicis lecta est). Floret Junio Julio. Flores aurei, flavi, interdum pallescentes. Ad hanc speciem pertinere videntur Dr. pauciflora Brown (Verm. Schr. 1. p. 369) et Dr. alyida Adams (DC. Syst. 2. p. 337).

5 2. D. TRICHELLÅ Fr. rnscpt.: rosulis conglobato-clausis, foliis lingulato-oblongis ciliatis pilosis, scapis subnudis pedicellisque erectis setosis, siliculis rotundato-ovatis pilosis, stylo abbreviato, sligmate punctiformi. flab, in regione nivali alpis Solvaagtind Saltdaliae Nordlandise Norvegicae, unde ab Ångström lectam comraunicavit Amic. C el. Fries. Descr- Caudices breves dense csspitosl. Kolia rosularum initio mi^e connivenlia, und;c rosuhe conglobat* O1;IUS;B, demum patentia crassiuscula oblusa sa;pius integerrima nervö dorsali demum subcarinata, pilis simplicibus 1,2-3 furcatis L rarius slellatis brevibus, prssertim juniora utrinque vestita, demum pracipue subtus calvescentia, margine pilis simplicibus lurcalisve longioribits rigiduiis persistentibus ciliala. 5capi 12 pollicares plus minus crassi, simplices nudi 1, folio unico subovaio acuto piloso ciiiato lloiem, saepius lulcrante, ornali, pilis setosorigidis simplicibus lurcalisve, borizontaliler palentibus 1-, in euperiore scapi parte et rachide, subadpressis, diamelrum scapi «quantibus, prssertim in scapo juniore densissiinis, vestilis. Corymbus floriferus brevis. Klores parvi patuli. Sepala ovalia obtusa exlus pilosa. Petala lactea incaute exsiccata, in luleum vergentia, obovata emarginata basi unguiculata nervosa, lineain louga, calycem vix duplo superantia. Racemus fructiferus pollicaris. Pedicelli breves suberecti, pilis regidulis setosis simplicibus 1- furcalis subpatentibus diamelrum «quantibus undi jue 1. latere exleriori plus minus dense vestiti. Siliculai erectae rotundato-ovata? «btus;e turgidse obliquae vix 14- lin. longae, 1 lin. lalae pedicellos sub- ;t'([uantes, piacserlim juniores pilis simplicibus lurcalisve brevibus un- (Uque vestita; demum calvescentes piiis aliquot margine remansis. Valvuli crassiusculi venosi.stylus brevissimus sa)pc 1'ere obsoletus. Stigma stylo paulo angustius. Semina in quoque loculo «s oblonga. Omnium proxima videtur Dr. Conjmbosa; Br. (Verm. Schr. 1 p. 341 DC. Sy st. 2 p. 313}. qua; voro Dr. rupestri (a qua nostra valde distat} proxima dicitur et cui siliculs elliplic.u 4 lin. long» 1^ lin. latae tribuunlur, quales in nostra hand adsunt. Dr. oblongata Br. (11. cc.) magis distat pubescentia molli breviuscula stellato-floccosa aliisque notis. 3 D. scandinayica n. sp. rosulis initio subclausis, foliisoblongo-lanceolatis scapisque monophyllis pube stellala plus minus dense vestitis, siliculis subovatis pedicellisque erectis, stylo brevissimo, stigmate punctiformi. Ds liirta /S. alpicola Wahl. Lapp. n p. (excl. syn.) Svec. n

6 22 /». (excl. syn. Fl. Dan.) ffarlm. Sic. Fl. rd. 3 p. i53 (exc'. synj. D C syst. 2. p Prodr. i. p. i69. Fig. Wahi, Lapp. I. ii. /. i. «. legitima: striclior, magis condensata, scapo superne glabrescente, pedicellis brevibus siliculisque glabris. p. hebecarpa: laxior, magis elongala, scapis pedicellisquc pubescentia stellata et simplici diamelrum subaequanle vestitis, siliculis stellalo-pilosis. y. distujmalica: stolonibus rosulisque magis laxis. foliss glabrescentibus ciliatis, stigmate bilobo subcapitato. Dr. hirta y. distigmatica Ilartm. 1. c. Forma atypica var. 8. Dr. alpinas analoga. Hab. in locis saxosis editioribus alptum. a in Dovre in Gederyggen ad Jerkin, ubi fructiferam legi 27 Juli; ex alpe supra Tofte floriferam et fructiferam dedit Blytt. E. Lapp. Lulensi fructiferam dedit Wikström. Eandem quoque, a LcBstadio sub nomine Dr. lapponicae communicatam, vidi e. Lapponia, ubi sec. Waklenberg haud rara videtur. ft in alpe Njammats ad Quickjock Lapp. Pitensis, et in ipso limite inter Jemtiam et Snaasen Norveg.: Herb, llartmani; in Herjedalia passim: Thedenius e. 11 y in Salten Nordlandia; Norvegicae legit Sommerfelt, qui specimina Friesio, Ilartmano, mihi dedit. (Specimina extrascandinavica hujus speciei tanlum e Grönlandia vidi). Descr. Caudices s;cpius paaci breves dense congest! subpulvinati T rarius numerosiores laxiores magis elongili. Folia stolonum linearilanceolala acuta basi longe attenuate; rosularum initio apiee convergentia demum erecta 1. patula dense congesta brevia obtusa 1. acutinseula basi sajpius parum attenuala, inlegernma 1. dentibus 12 parvis acutis utrinque supra medium rarius nolata, utrin [lie, 1. demum tantum subtus, margineque vcstita pube brevi stellata canescenti sa-pe densa Internum fere evanescente, pilis longioribus simplicibus et bilurcis margine immixtis. Scapi sa-pius pauci, digitales spitliama-i erecli prsserlim fructiferi rigidi et stricti, rarius laxiuscuii, simplicrs 12phylli, pube perbrevi stellata ramosa adpressa pra'sertim interne vestiti, 1. (in p) toli pube simplici 1. ramosa diametrum scapi sa'pe a:quante lecti. Conmbus tloriferus vix nutans brevis s12 florus. Tetala lactea erecla patula obovata emarginata breve unguiculat'a, lineam parum superantia, calyce subduplo longiora. Racemus l'ructiferus a pollicaris, rarius digitalis.

7 t'edicelli errecti 1. erccto -patuh breves glaberrimi!. pilis plus minus densis adspersi. Silicul* o,yatae 1. ovales basi 1. s,tpe utrinque rotundato-obtusa; (semimaiurae saipe oblongo-lanceoiatae utrinque subacute), subturgid.t' obliqu» l 1-2^!in. longae Ji lin. ialrc, giaberrims 1. (in /9) pube brevi ramosa undique vestit». Semina cujusque loculi subocto obovato-oblonga. Species a Dr. hirta certo cerlius diversa, propius acredit ad Dr. laxam e.ldr. jriyidam Saut.; ab utraque vcro distincta videtur. 4. D. WAHLENBERGII Hartm. rosuiis patulis, foliis lanceolalis glabris 1. pilosis ciliatis, scapis submonophyllis glaberrimis, siliculis ovalibus pedicellisque patulis glaberrimis, stylo brevissimo, stigmate capitellato. Hartm. Sk. Fl. erf. 1. p erf. 3. p f\ Dr.. androsacea Wahl. Lapp. n Dr. lapponica Wahl. Svec. it u. hometricha: foliis subpectinato-ciliatis utrinque pilosis 1. glabris, pilis omnibus simplicibus. Dr. Fladnizensis Wulf. in Jacy. misc. 1. p DC. Si/st. 2. p, 345. Koch. Si/n. p. 64. Reich. HI. exc. n Dr. ciliaris Wahl. Helc. n (exd. syn. Lin.) Dr. helvetica DC. Sysl. 2 p Koch m Flora 1S23 p Dr. sclerophijlla Gawd. Helc. 4 p Dr. laclea Adams. DC. Si/st. 2 p Ledeb. Fl. altaic. 3 p. 73. fig. Wulf. in Jacq. misc. 1. t. 17 f. 1 (non optima). Sturm, Deutschl. Fl. h. 65. licich. Iconoi;. Bo!, fiij Tetrad, t. 13,, Wahl. Lapp. t. 11 f. 5. Sc. Dot. t. 770 (excl. fig. g. hue vix perlinente). Fl. Dan. t- 142 (ad banc I. var /J. referenda). Kxs. Herb. norm. fasc. 5 n. 17. i. heterotricha: foliis ciliatis, utrinque pilosis 1. glabrescenlibus, pilis, aliis simplicibus longioribus, aliis stellatis breviorib"us. Dr. Iupponica DC Syst. 2 p Koch SJH. p. 64. Reich. Fl. exc_ n Brown Verm. Schr. 1. p Ur. Vahlenbergii Spren g Syst. 2 p. S74. Dr. lladnizensis Gaud. Helc. 4 p. 253 Dr. nivalis DC St/st. 2 p. 344 (pro optima parte). Reich. Fl. exc. n Fig. Reich. Icon. Hot. f Tetrad, t. 14. n Sturm h Reich. Icbnogr- Dot. f ? Tetrad, t. 13 n (Utraque dubia ob siliculas valde polyspermas; decetero bene congruunt). y. glabrata: foliis undique glaberrimis Dr. Uvigata Hoppe. Koch Fl. 1S23 p. 441 Syn. p. 64. Reich. Fl. exc n

8 24 Te Fig. Svensk. Bot. t. 770 f. 3. Reich. Iron. Hot. f trad, t. 13 n Hab. frequens in Iateribus alpium praeruptis usque ad nivata perennantia progrediens ; per Lapp. Tornensem (Zetterstedt), Lulensem, Pitensem (Wahlenbcra, Lcestadius), Nordländiam norvegicam ut Reinebrig in Lo{oåcn(Lessh/f/J, Lyngentind {Wahlenberg), DoYre valde frequens (ipse), Lomscggen Gudbrandsdalia? (Schubert ap. Reichenbachj, Valders et Tellemarken (Ilornemann); var (l in Lapponia haud rara videtur, in Dovre vero rarissime lantum adest. y in alpe Kåbdespakte Lapp. Pitens. (Lastad, in Svensk Bot). (Extra Scandinaviam provenit in alpibus Europa? australioris in Sibiria, Grönlandia et omnibus, ut videtur, regionibus arclicis). In Dovre floret medio et fine Junii. Optime distincta species; folia pulchre ciliataj petala laclea incaule exsiccata lutesrcntia abovalo-roumdata hori/.onuliter patentia. Omnia synonyma, qua; attuli, hue re vera esse referenda, persuasissimiim milii est, excepta forsan Dr. nivali DC. et Reich, sub qua divers* forms confusae videntur. (Forlsältes). ILiteratiir. Herbarium normale plantarum rarioram et criticarum Svecim. Fasc. IV. continens Decadas XXVH-XXXVl plantarum alpinarum et Soecire media, rurante E. Fries, 1837-ocli Fasc. V corit. Decad. XXXVII XL VI Bland hjelpmedel, hvilka i hög grad underlätta vextcrnas studium, och i vissa hänseenden kunna betraktas såsom oumbärliga, höra planchverk och exsiccat-samlingar, af 11 Vilka de sistnämnda äro de vigtigaste och mest instruktiva, såvida exemplaren äro med omsorg valde och konserverade. Ty näst det att se vexten i dess lefvande tillstand, finnes det intet, som le.mnar en klarare åskådning och mera liflig bild af den, än fullständiga och väl inlagda exemplar. Äfven den bästa teckning uppfyller ej dess plats, ty den lemnar allenast en mer eller mindre lyck x ad afbild af vexten, men

9 25 ej denna sjelf, hvilket äter eger rum vid en exsiccat-samling. Också liar man, insående vigten af sädana samlingar, alltmera börjat utgifva dylika, hvartill Ehrhart synes hafva gifvit initiativet. Här i Sverige var det Magister II. H. Ringius som allraförs! började utgifva exsiccater af Phaneroganer (af Cryptogamer voro redan flera år förut Svampar och Lafvar utgifne af Prof. Fries). Under titel af Herbarium Normale P fantarum rariorum et criticarum Sveciai utgafs af Mag:r Ringius här i Lund 1833 första Fasc. innehållande 80 arter af Skånska vexter, och :dra Fasc. innehållande äfvenledes 80 arter dels frän Skåne dels från de närgränsande provinserna Halland och Småland. Såsom fortsättning af detta verk utgaf Prof. Fries 3:dje Fasc. i Upsala 1837; den innefattar 100 arter förnämligast från mellersta och nordliga Svcrge. Den 4:de och 5:te fascikeln utkommo nästan samtidigt i Upsala mot slutet af 1S38. Hvardera innehåller 100 numror, bland hvilka de i 4:de fascikeln hufvudsakligen äro från mellersta Sverge, hvarvid särskildt torde böra nämnas en samling af de raraste vexter frän Öland. Den 5:te fascikeln innehåller dels fjellvexter (deribland åtskilliga från Norge), dels arter från mellersta Sverge. I båda fasciklarna äro exemplaren i allmänhet utmärkt vackra och instruktiva. För att ådagalägga huru intressanta dessa båda fasciklar äro, behöfves ej mera än aftrycka innehålls förteckningarne: FasC. 1 innehållc: Artemisia norvegica Fr, /I rupestris L., A. laciniata J'Villd., A. maritima L. J Inula Brilunnica L.; Chrysocoma Linosyris.; Sambucus F,buliis L.; Fedi.i dentata Fa/il; Galium roluiidifolium L.; G. silveslre /J. Fr.; Myosotis linguhita l.elun.; Slachys arvensis L.; Scutellaria haslifolia L. ; Prunella %randifl'\ra IV; Dracocephalum Hhuyschiana L. / Mentha aquatica v. ndorata Fr., M. saliva var? Aga/ Hftdana Fr.; Gloliuluria vulgaris L.; Verbascum Thap.siforme Schrad. et var. cuspidal.; Veronica maritima L., V. trip/iy/lns L., V. persica Poir., V. agrestis L. a. b., F. polita Fr.; Euphrasia officinalis i>. curia Fr.; Planlago minor Fr.n. sp.; Scandix Pecten L.; Heracleum sibincum /? Koch; Cnidium venosum Koch; Braya supina Koch; Turritis /ursula glabra L.; Isutis tincloria L. ; Draia «erna /? llarlm. ; Cochlearia danica L.; Capsella petrma Fr.; T/tlaspi

10 >(, pafo/iatum L.; Adonis vernqlit L. prcrcox el strolina; Ranun. illyricus L. ; Viola odorata L., V. cunina L. V. persipifolia Schreb., V, laclea Sm : V. e/atior Fr.; He/iantliemum ölandicum Sv. cum var. cunescens, H. humana ff.; Lychnis alpina L. (iilundica); Silene nutans (1. Fr. No>.; Cucubalus lie/ten pelreeus Fr., C. maritimas Fr.; Gypsophila fastig lata L ; Ceruaium glulinosum Fr.; Spergu/a pent andra L.; Sw. subulala Siu.; Ribcs rubrum f. M. K.; Sfdum rupestrc L.; Lotus siliquosus muritimus Fr.; Coronilla Ernerus L.; Vicia viilosa Roth Lathyrus htlerophytlus L.; Polenlilla fruticosa L., P. urgenlea (I. F'r., P. collina Wib. Fr., P. v erna L.; Euphorbia pa- /ustris L., E. Esula L.; Polygonum laputhijotium L. c. var. genicul. trqualihus; P. nodosum Reich, c. var. genie, irgualibus; P. incatium Schtn., P. Persicaria L., P. minus Huds., P. mite Schranl;; Atriplex rosea L.; Schoberiu maritima Mey.; Kochia hirsulu Nolt.; C'/mns suberosu E/irh., V. ejj'usa JV'.; Myriopby/lum alterniflorum Dec; Cnllilriche autumntlts L.; Nayas marina id. i Cypripediurn Calceolus L.; Tqfjeldia calyculata JVahbtb.; Alisma ranunculoides L.; Sckoenus Mariscus L., S. nigricans L.; Carex tomentosa L., C. Schreberi Schrunk., C. norvegica )f^., C. obtusuta Liljebl; Alopecurus pralenis var. A. agrejlis L.; Poa alpina L var.; Festucu asperu M. K.j Alelica ciliata L.; Elymus curopams L.; Equiesetum variegatum IV. Femte iascikeln Ihfléliåller f'iiljaiiflo vrxter: Uieracium sabaudum L. (spontaneumj ; H. rigidum Hartm.; Diapensia lapponica L.; Symp/tytum officinale L.; S. patens Sibtk.; Pulmonaria marilima L.; Thymus Cliauurdrys Fr., T. Serpyltum L.; Elshollziu criscutu L.; Erylhrwa liloralis Fr.; Gunliana involacrata Rottb. ; Primula slricla Horn. ; Armeria marit. fv.; Imperatoria Oslruthium L.; Or. incuna L., conlorla Ehrh., muralis L.; lapponica tv., muricella IVahlenb., alpina L.; Pupaver nudicaule L. ; Nuphar pumilum Sm.; Anemone vemalis L.; Rannuncnl. cassubicus L. a. b.; R, hyper/oreus Rottb ; Aconitum Lycoctonum L.; Viola uliginosa Schrad., nmbrosa Fr., bijlora L. ; Drosera longij'olia L., obovuta M. K., intermedia liayn.; Stellaria cras.sifol:a F.hrh.; Arcuaria cihala L. gol/tica; A. norvegica Gunn.; Alsine strida J-Vahlnb, bijlora fvahlub,, Uirla lltn.; Epiloh. hirsutum L., pubescens v. rivulare Fr. / a/pinum L. a. fi.; Saxi/raga Cotyledon L. f cernua L, oppositifotia L.; Sedum annuum L.; Genista tincloria L.; Oxytropis lapponica Dec; Vicia pisiformis L.j Orobus tube rosas var. lenuifolius Fr.; Prutius insilitia b. Fr. Nov.; Rubus /rut/cosus L., glaudulosus Bell.; Geum hispidum F'r.; Rumex obtiisijolius L, Hippoiaputhum Fr.; Uxyiia digyna Cambd.; Kbnigia islandica L.; Art i pie x liloralis L, var. marina L ; Belula hund lis Htn.; Salix arbutcula L., p/iylici/olia Sm. var lejocarpa., depressa y. F'r., canescens Fr., auguslifo/ia e/atior Fr., Myrsiniles L herbacea L., polaris FVuhlnb.; Orchis cruenta Mull. ; Allium falla x Don; Juncus articulatus L., supinus fi. Fr. ; Polamog. nutans L., oblongus Viv. c.

11 var. Hornernunni, rufescens Sc/irad., gramineus L., compressus L., acuti/olius Lk., ohtusif'aius M. K., pusillus major Fr., peclinulus L.; Kobresia scirpina ffilld.; Carex pedala IValilnb, Oederi Ehrh., Juha Good., bincrvis Sm., uslulala Wahlnh., fuliginosa Hoppe.; Heleochlou distans, pulvinata Fr.; Glyceria plicata Fr, Jluilans c. triticea Fr, v. pumila Tfim., maritima ff"a&lb., festuccrfomiis ffaynh.; Feslucä gluuca Sckrad., duriuscuta L., var. cwsiia Fr.; Triticum violuceum Horn.; C/iara tomentosa L. Vi firana bland de här uppräknade, åtskilliga namn, som vi förgäfves eftersöka i de öfver Sverges vexter utgifna (loror, och wi hoppas alt ofördröjligen af Professor Fries få se dessa ny;a arter och former beskrifna. Mången skulle säkerligen önskat, all en kort diagnos öfver dessa blifvit upptagen på etiketterna vid hvarje af dem; äfvensom det, särdeles för citerandet och begagnandet af detta arbete, skulle varit mycket underlättande, om de på den conspectus, som åtföljer hvarje fascikel, uptagna numror på de lemnade vexlerne, äf en anförts för hvarje vexl på dess etikett. Jemte det vi uppmana enhvar, som intresserar sig för ett kritiskt studium af Sverges fanerogama vexter, atl förskaffa sig detta, med hänseende till nämnde syftemål, vigtiga och nästan oumbärliga arbete, hvars fortsättande (hvilkel, i likhet med <de flesta rent vetenskapliga företag inom Sverge, sker med förlust) \i på det högsta önska måtte, ulan allt förslor uppoffring för utgifvaren, kunna verkställas ; anse vi oss älven böra underrätta, att arbetet numera icke inlemnas i bokhandeln, utan bör, den som önskar ega dessa fasciklar, jemle den föregående ;>:dje, direkte vända sig till tilgifvaren Professor Fries i IJpsaln. samt till honom insända penningar, beräknade efter 1 Biksd. B:ko för hvarje decad. således 10 Riksd. H:ko för Centurien. Af de 2:ne första Fasciklarna finnas ännu några fa exemplar hos Mag:r Kingius i Lund atl tillgå mot 8 Hiksd. Banko Fascikeln. Anmiirkningur om llerjedalens vegetation; af Knät Fredrik Tliedenius 53 sid. S:o vied 1 planett. (Särskild t aftryck ur Korigl. Vet. Akad. llandl. for 1838). Bland de provinser inom Sverge, åt hvilkas vegetation man under en lång lid icke egnade någon uppmärksamhet, 27

12 Ä8 emedan man a priori antagit den för latlig och utan intresse, hör i främsta rummet Härjedalen. Det var först 1832 som Studeranden Sjöstrand, med understöd af Kongl. Vet. Akad. företog sig att i botaniskt hänseende närmare undersöka detta landskap. I Vet. Akad. Handl. för år 1833 finnes berättelsen om denna resa intagen, beledsagad af en förteckning på de vexter, som derunder observerats. Bland dessa, utgörande 374 fanerogamer, 20 Filices och ett föga betydligt antal mossor och lafvar, förekomma flera fjellvexter, som man icke väntat att finna så långt mot söder i Sverge. Denna omständighet förmådde ///. Thrdenius att 1830 besöka Herjedalen, för att vidare undersöka dess vegetation, hvarvid han, jemte fanerogamerna, hufvudsakligen fastade sig vid mossorna. Resultalerna af denna resa framställer han i de anmärkningar vi nu anmäla och som finnes intagna i Vet. Ak. Handl. för år 183S. Häri framställes först en kort öfversigt af den väg som under resan togs, äfvensom upgift på de anmärkningsvärdare vexter, som på hvarje ställe anträffades; derefter en förteckning öfver alla de vexter, som hitintills äro funna i Herjedalen, hvilken föregås af en öfversigt ofver de kotyledona vexternes fördelning inom särskilda natuiliga familjer, äfvensom dessas inbördes förhållanden med hänseende till hela provinsens vegetation. Slutligen anföras i serskilda anmärkningar, dels upgift på mera speciela vextslallen för en mängd bland de uptagna vexterna, dels botaniska observationer vid några af mossorna. Beträffande först sjelfva reseturen, togs vägen genom Dalaine till Gröfvelsjön på sjelfva gränsen mot Norge, samt derifran långs Fämunds öslra strand Ull Borås ooll öftcr byn Bracken till Herjedalen, dit ankomsten skedde den 2«Juli, och der han qvaistadnade till närmare slutet af September, under hvilken tid upmärksamheten hufvudsakligen egnades åt de vestra och nordveslra trakterna. Rörande de mera anmärkningsvärda vexter, som pa hvarje ställe anträffades, få vi hänvisa till sjelfva afhandlingen. Här böra vi blott anmärka, att de inom Herjedalen funna fanerogamer upgått till

13 404, Filices 33, Mossor 197 och Lafvar 82, hvarvid likval minsta uppmäiksamheten blifvit egnad åt dessa sistnämnda, hvilkas antal säkerligen genom framtida forskningar kommer att ej obetydligt ökas. Vi anse oss äfven böra intaga den öfversigt af de kotyledona vextemas fördelning efter familjer, som Förf. meddelar, hvarvid familjerne äro begränsade alldeles på samma sätt, som i de af Utgifvaren häraf publicerade Adnotata in geographicam plantarum intra Sveciam distributionem : Cyperacece Graminea, Composites Rosace<s C aryop hy lie a, Amentaceee Scrophularinea, Ericinece Cruciferfö Filices Ranunculacece, Juncea Leyuminosee Oicludece Saxifragm Equisetacea Polyyonece Lycopediacea, Potamece,, Labiates, Borayinea; Umbellifertz hvardei a Asparayece, Gentianea, Sp, S. 7_ <> Sp: Rubiacece, Violariete hvardera t>. Primulacece, Ualorayem, Onayraria hvardera /. A/ismaceee, Conifer a, Lentibularia hvardera 3. Characea., Urticece, Plantayinea, Dipsacece,, Capri/bliacece, Crassulacete, Droseracece TSympluBacem hvardera Rhizocarpce, Typhaceee, Melanthacece, Thymelece, Chenopodea,j P olemoniacerb, Campanulacere, Lobeliacece,, Valerianece, Grossalarim, Portulacecc, Oxalidea, Geraniacece, Polyyalem, Fumariacete hvardera - 1. Denna tabell ådagalägger, att samma förhållande famil jcrna emellan, som i allmänhet herrskar i Sverges nordliga provinser, äfven råder inom Herjedalen, med några få föga anmärkningsvärda förändringar, hvilka genom ett ännu full-

14 ;!<) ständigare undersökande af provinsen säkerligen skola haffas. Som de af Förf. funna vexter och anmärkta vextställen redan äro uptagna i 3:dje ed. af Hartmans Flora, anse vi öfverflödigt alt här närmare redogöra för dem. Deremot torde vi böra anföra den diagnos Förf. lemnar för den af honom här upställda nya arten JitiH/crmannia ketetocolpos, såsom varande utförligare, än den som förekommer i Hartmans Flora. Jungerm. heteroc. caul<e adscendente subsimplici dorso radicnloso, foliis approximatis succubis bifariam patentibus oblique semi-amplexicaulibus membranaccis Iurido-viridibus, superioribus convexiusculis obovatis acute emarginalis margine emarginaturae reflexo, inferioribus planiusculis rotundato- 1. quadrato-ovatis late emarginalis lobis acutiusculis, amphigastriis ovato-oblongis 1. lanceolatis bilobis subintegerrimis; fructu terminali (rarius pseudo-alarij, perichaetii foliis majoribus erectis amplectenti-adpressis obovatis anguste emarginatis, calycibus pyriformibus inflatis subcompressis ore contraclo bilabialo. Glycerin vorvrgica Sm/, och Agrostis suaveolens Blytt; keskrefne af. C. Sommerfelt i sid. 8:0 Slock- I10I111 (särsk. altryck ur Vet. Ak;id. Handlingar för år 1887>, Denna lilla upsats, säkerligen den sista, hvarmed den sedermera aflidne, om Norska Floran så högt förtjenle, Förf. riktade literaturen, innehåller diagnoser och beskrifningar på tvenne förut okända utmärkta gräsarter frän Norge. Båda hafva: blifvit intagna i tillägget till Hartmans Skandina\iska Flora 3:dje uplagan p. 335, ehuru Gl. norvegica. orätt blifvit ansedd som blott var. af G/i/c. prndu/ina Laestadius. Vi vilja här anföra de af Sommerfelt framställda diagnoser och vextställen : "Agrostis suaveolens Blytt; scabra; pannicula läxa secunda nutante ; glumis squalibus lanceolatis acutis

15 scabris, arisla dorsali coiollam bivalvem excedenle; folii's lanceolatis acuminatis. Hab. in silvis convallium obscurarum humidarum ad Herris.'oelv prope Slulsbroen in Ringebo Gudbrandsdalias Norvegise, libi a CI. BIytt et me ajslale 1836 primum invenla esl". Gilåcri prope Björnstad par Aamot Österdaliae 1887 legit Bhftiy. "Glycerin Norveyica Somf.: panicula laxa secunda nutanle, spiculis linearibus 4-6 floris, fioribus oblusiusculis 7 nervibus; vagina foliisquc scabris; radix fibrosa. Hab. in humidis nemorosis a fluminibus haud procul remolis; ex. gr. Asker ad Slockerelv (ipse 1826); ad Mesneelv Par. Faaberg C-udbrandsdaliac (Boech); in Örsanden ad J.ougenelv Par. Ringebo Gndbrandsdaliae" (ipse). (Eliam hane ad Björnstad Par. Aamot Öslerdalia; 183" legit BIytt). Sommerfelt har sjelf utvecklat skillnaden mellan denna art och (iiyc. spectabilis M. K. (Poa aqualica L); men som den nyligen blifvit ansedd som en blott varietet af den af l.aesladius kring Torneåelf funna Giyc. pendulina, hvilken den obestridligen star allranärmast, så torde det ej vara ur vägen, att har anföra några af de skiljaktigheter, som ega rum mellan dessa arter, enligt jemföi else mellan exemplar af Glyc. pendulina till Utgifvaren meddelade af Laestadius, och af 67. norveyica erhållna sa vi.l af Sommerfelt som Blytt. 67. norveyica est multo mollior tenerior loliis lonaioribus tenuioribus utrinque vaginisque scabris (67. pendulina habel folia crassiora breviora cumvaginis laevissima): panicula; rami nutantes nec penduli cum rachide spicularum scabri e acnleolis sursum spcctanlibus (in G/, pendulina lx\issimiv, glumae calycinae breves, vix dimidiam floseulorum extim. partem attingenles, hyalinae nervö dorsoli obscuriori (in 67. pendulina elongatas flosculos exlimos subquantcs magis basin versus nervosa?), flosculi ad insertionem nudi, valvula exteriori subseplemnervi, nervibus valde prominentibus scabris (in Gl. pendulina fasciculo pilorum setosorum ad insertionem suffulli valv. ext. obsolete nervosa levissimal M

16 32 Enligt upgift af Prof. Fries och Doct. Iiarfman skall (il. vorveyica fullkomligt öfverensstämma med den af Forselles i Linnaeanska Societelens handlingar beskrifna Poa. remoter, men som jag h v arken sett exemplar af denna, ej heller varit i tillfälle jeniföra beskrifningen, kan jag icke häröfver yttra mig. En ny Orobus, beskrilven af N. Lilja. I Lunds botaniska trädgård förekommer en Orobus under namn af O. vernus, men som derifrån är betydligt skild, och som tyckes vara ett nytt, åtminstone i de mig tillgängliga botaniska arbeten, obeskrifvit species, lrvilket jag med följande diagnoser skulle vilja distinguera sålunda: O. prazeox (mihi), pubeiulus, caule simplici, ereelo, aniiulato, superne rubescente, foliis petiolatis, 3-jugis petiolo communi sulcato apice subfoliato, foliolis subscssilibus, lineari lanceolatis lanceolatisve, longe acuminatis, stipulis orato-semisagittatis? mucronatis, crenalis, pallide viridibus, basin foliorum inferiorum altingenlibus, pedunculis axillaribus, multifloris, folium subequantibus, dentibus calycinis lanceolatis, mucronatis, floribus pulchris vexillo emarginato, saturate purpurea violaceo, alis apertis, dilute violaceis, carina albescente, stylo apice barbato, leguminibus subglabris. Fl. Apr. (O. vermis y. flaccidus? Seringe in De Cand. Piodr.). Habitat? Vexlen, som frodas mycket >äl på fritt land, har tidiga, talrika, vackra blommor (i milda år i början af April) och egnar sig fördenskull ganska val till praktvext, åtminstone äro dess blommor vida vackrare än hos O. vermis. Skandinaviska Naturforskarnes och Läkarnes SiU))nianträde, Inträffar i Götheborg den 16 i denna manad, hvarom vi vilja erinra, jemle uppmaning till samtliga Skandinaviens Botanici att för den goda sakens skull sig härvid infinna. Vi hoppas åfven vid detta tillfälle få erfara alt intresset för Botanikens Studium i Norden ej är mindre ån för de öfiige delar af Naturalhistorien i., i..i... ~. i, i. i..,., - _., i,,..._._ ii ii <1. tryckt uti Berlingska Boktryckeriet, 1839.