Likabehandlingsplan Utifrån lagen om diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Transkript

1 Likabehandlingsplan Utifrån lagen om diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Förskolan Bergatrollet 2007/2008 Likabehandlingsplanen reviderad

2 Innehåll Innehåll.2 Deklaration/Vision...3 Vad är diskriminering och annan kränkande behandling.4 Förebyggande arbete 4 Hur upptäcker vi kränkningar..5 Utredande och åtgärdande arbete.6 Hur är planen förankrad 7 Kompetensutveckling 7 Uppföljning 7 Litteraturlista.8 Media-video-film..10 2

3 Deklaration/Vision Vi personal Ska visa respekt för alla barn. Ska inte kränka någon annan, ord kan göra lika ont som slag. Ska ta ansvar över att vi ständigt är påverkande förebilder. Ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund, sexuell läggning och funktionshinder. Ska verka för att alla barn blir trygga i sig själva, i gruppen och i förskolans miljö. Vi föräldrar tycker det är viktigt Att som förälder få information om vad som händer under barnets dag och ta del av hur stämningen i barngruppen är Att som förälder få veta om ens barn kränker andra eller själv blir kränkt Att förskolan arbetar med empatifrågor och att stärka barns självkänsla Att alla barn blir synliggjorda Att barn ges möjlighet att möta barn i olika konstellationer Att barnen ges hjälp i att säga nej och sätta gränser Vi barn Tycker om att ha många kompisar. Tycker om att få leka med vem jag vill. Tycker om när någon vill vara med mig. Tycker det är viktigt att vara snälla med varandra och dela med sig. Inte göra varandra illa eller säga dumma saker. Inte säga fula ord. Definition: Personal - Alla anställda som arbetar inom förskolans verksamhet Barn - Alla inskrivna barn och barn som söker plats till förskolan 3

4 Vad är diskriminering och annan kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs och drabbar såväl barn, ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög och liknande) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Kränkande behandling Diskriminering: Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet som har samband med diskrimineringsgrunderna Annan kränkande behandling: Ett uppträdande, som utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder 4

5 Förebyggande arbete Vi personal strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Att vi vuxna ska vara tydliga ledare och goda förebilder för barnen. Att ett klimat ska råda där barnens åsikter och gränser ska respekteras av vuxna och barn. Att varje barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Hur upptäcker vi kränkningar Vad kan vi som personal själva se Vilken information kan ges fr barnen, föräldrarna Vara en närvarande vuxen. Ta reda på vad som hänt, lyssna och var neutral, samt lita på barnets berättelse. Den vuxnes förhållningssätt ska vara objektivt och sakligt. Det är också viktigt att inte moralisera, fördöma eller bagatellisera. Vi får inte trösta bort och säga att det inte är så farligt, att det är normalt med bråk. Respektera dig själv. Det jag gör mot mig själv, gör jag också mot andra. Vi lyssnar på varandra och respekterar vad andra tycker. Vi behöver inte alltid vara överens, men respekterar varandra ändå. Vi respekterar när andra säger ifrån, vi respekterar andras gränser. De vuxna ska vara ledare, våga vara ledare och att vara tydlig. Ingen får kränka någon annan. Ord kan göra lika ont som slag. En skyldighet att ställa tillrätta igen om man har gjort någon ledsen. Göra förlåt! Man får på sitt eget sätt se till så att det blir bra och känns bra för den andre. Den som har ont bestämmer när det känns bra igen. Hur hanterar vi vuxna som kränker barnen Prata med den det berör i första hand. Dokumentera! Vid fortsatt kränkning prata med rektor. Personalen har en regelbunden diskussion om vad kränkande behandling är. 5

6 Hur utreder, åtgärdar och följer vi upp Ta reda på vad som hänt, lyssna och var neutral, samt lita på barnets berättelse. Den vuxnes förhållningssätt ska vara objektivt och sakligt. Det är också viktigt att inte moralisera, fördöma eller bagatellisera. Vi får inte trösta bort och säga att det inte är så farligt, att det är normalt med bråk. Beröm den som berättar. Var tydlig med att kränkningen ska upphöra. Barn som blir utsatt eller känner sig utsatt ska få handledning och kunskaper om att säga ifrån; Nej! Jag vill inte att du gör så mot mig, för att det gör ont, jag blir ledsen mm. Uppmana och uppmuntra barnen att hämta hjälp och att säga till någon vuxen när något kränkande händer mot andra barn och dom själva. Uppmuntra barnen att vara goda förebilder. Konkreta kränkningssituationer tas upp på samlingar. Barnen ska känna att de vuxna har kontroll på situationen och vet vad som pågår. Det finns en psykologisk effekt i detta. Situationer kan konkretiseras genom rollspel, bilder mm. Tillsammans med barnen komma överens om vilka umgängesregler som gälla i gruppen. Kontinuerlig utvärdering, uppföljning och återkoppling tillsammans med barnen. Skapa en VI-känsla i gruppen och använda grupptrycket på positivt sätt. Det som händer i gruppen påverkar alla. Föräldrar får information kontinuerligt om vad som händer med deras barn i gruppen och vilka åtgärder som vidtagits och kommer att vidtas. Diskussion på AT-möten och avdelningsmöten. Vad är kränkande behandling? Regelbunden genomgång och eventuell revidering av likabehandlingsplanen ska ske senast under september månad varje år. 6

7 Hur är planen förankrad Ledningsgruppen har ansvar för likabehandlingsplanen och reviderar den varje år Föräldraråden är delaktiga i utformningen av planen Barnen är delaktiga i utformningen av planen genom samtal på avdelningarna Inför planeringsdagarna varje höst ska samtliga i personalen läsa och reflektera över planen Info. Via hemsidan, broschyr eller liknande ges till alla föräldrar vid start. Tas även upp vid första utvecklingssamtalet Vid höstens föräldramöten ska föräldrarna göras delaktiga i arbetet med diskriminering och annan kränkande behandling och informeras om vår likabehandlingsplan Kompetensutveckling En arbetsplatsträff varje år ägnas åt arbete med värdegrund och lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling. Tillsammans bevakar vi det utbud som finns i Umeå på detta tema. Uppföljning - Barnsamtal - Trivselenkät - Buibassgrupp - Diskussion på AT-möten och avdelningsmöten. Vad är kränkande behandling? - Regelbunden genomgång och utvärdering. Detta sker senast juni månad varje år. 7

8 Empati och aggression Magnus Raundalen Mobbning en fråga om makt Gunilla O Björk Om konflikter hemma och på jobbet Barbro L. Axelsson Min kropp är min Helena Enoksson Litteraturlista Studentlitteratur Studentlitteratur Natur och kultur Väskräs skrift Att samtala med barn lärarhandledning till BRIS-boken Kompissamtal Lars Edling Bortom bråk och hårt klimat, om att utveckla social förmåga i skola och förskola Olle Åhs Värsta bästa vänner Lärarhandledning och videofilm Berör mig! Massage för stora och små barn Lena Jelvéus Barn med känslomässiga problem Kjell R. Nilsson Känsloresan Haglund-Löfberg Visst kan Du! Orlick-Solin Känn själv Yvonne Sjöholm Empati genom lek och språk Margareta Öhman BRIS Ekelunds förlag Runa förlag Rädda barnen Utbildningsradion Studentlitteratur Rädda barnen LäroMedia AB Liber Liber Mobbning Monica Fahrman Arbete med mångfald och medkänsla Annie Norell Beach Mobbning och människovärde Gunnar Höistad Rädda barnen Gothias förlag 8

9 Övriga litteraturförslag Alfons och Odjuret bilderbok Gunilla Bergström Lortvalpen bilderbok Ken Brown Lilla Grisen och lilla musen bilderbok Rik Dessers Stures nya jacka berättelse Eva Eriksson Rickard bilderbok Guido van Genetchen Måns Månsson och änglarna berättelse Annika Holm Moa och Pelle berättelse Kerstin Johansson Gummi-Tarzan berättelse Ole Kirkegaard Böckerna om Pelle Svanslös berättelser Gösta Knutsson Johan målar en drake berättelse Irina Korschunow Sagan om den lilla farbrorn berättelse Barbro Lindgren En märklig man bilderbok Mats Letén Lilla gris bilderbok Jan Mogensen Isbjörnsflickan bilderbok Christina Nilsson Den lille pojken och lejonet bilderbok Ulf Nilsson Tsatsiki och morsan berättelse Monika N.-Brännström Lene Lysmask bilderbok Helena Olofsson Det här är vårat hus bilderbok Mikael Rosén Svansen på huvudet bilderbok Ulf Ryberg Billy och arga Lotta bilderbok Birgitta Stenberg Pojken med stålmansdräkten bilderbok Gun-Britt Sundström Hunden som trodde han var en katt bilderbok Josefina Svejstrup Mobbning ett gemensamt ansvar faktabok Gun Wassberg Miljonpaddan berättelse Monika Zak Brisboken sagor Lasse Anrell m fl 9

10 Video/film/dvd/cd Pelle Svanslös tecknat Leif Krantz Askungen tecknat Walt Disney Alfons och Odjuret tecknat Gunilla Bergström Alfons och Milla tecknat Gunilla Bergström Bamse tecknat Rune Andreasson Mumin tecknat Tove Jansson Micke och Molle tecknat Walt Disney Alla vi barn i Bullerbyn tecknat Astrid Lindgren Madicken tecknat Astrid Lindgren Lilla Djungelboken tecknat Walt Disney Landet för länge sedan tecknat Walt Disney Mediacenter: Popcorn och Rufs Ulf Nilsson och Lilian Brögger En historia i tre delar för förskolan, förskoleklassen och upp till årskurs 2. Serien ingår i URs satsning på program om empati hösten Det handlar om kärlek, om könsroller och om hur man kan mötas i värme och glädje. Vill du ha en vän? Kalle Anka, Musse Pigg och många andra visar hur viktigt ditt eget beteende är för att få vänner. Om du vill ha vänner måste du själv vara en vän. Lille Hiawatha Med mycket skratt och lite allvar, visar denna film hur man skaffar vänner och hur äkta vänskap håller i vått och torrt. Tecknad. Här är jag En serie filmer om barn med funktionshinder Funderingar kring Anton I filmerna om Anton får ni följa en nyfiken femåring som ställs inför olika händelser, relationer och problem. Efter filmerna följer barnintervjuer som bygger på filmernas teman om till exempel kompisar, drömmar och om att bestämma. Mötesplats Jorden Barn i Sverige mellan 8 och 12 år berättar om olika religioner. Vad förenar och vad skiljer dem åt? I fem program skildras katolicism, protestantism, judendom, buddhism och islam. I ett sjätte program träffas de medverkande barnen för att tillsammans bygga ett gemensamt bönerum. 10