Körkort på katt Handledning

Transkript

1 Körkort på katt Handledning Huvud Hjärta Hand Hälsa

2 Inledning Välkommen till 4H och kursen Körkort på Katt Det här är en handledning som du som ledare i 4H kan använda dig av när ni vill hålla kursen 4H:s kattkörkort i din 4H-klubb. Det är jättekul att du som ledare vill lära medlemmarna mer om katt! Kursens syfte och målgrupp Syftet med kursen är att barn som ska skaffa katt, är intresserade av katter eller kanske är aktiva i 4H ska få en bra grund i vad det innebär att ha en katt. Det innebär att de efter kursens slut ska kunna sköta en katt alldeles själv med lite stöd från sina föräldrar eller annan vuxen. Ålder på målgruppen är företrädesvis 6-10 år. Ni kan använda detta material antingen till att hålla kurs för befintliga medlemmar eller kanske passa på att rekrytera nya medlemmar genom att göra reklam för kursen i en Zoo-butik eller skolor. Kursens innehåll Under kursen kommer du lära deltagarna mycket nytt, både genom att du visar och berättar, men även genom att låta deltagarna får pröva olika moment själv. Det praktiska är mycket viktigt då vi lär genom att göra enligt 4H:s motto. I det här materialet arbetar vi enligt de fyra H:na och har delat upp de fyra H:na efter ett tillfälle per gång för att tydliggöra dessa. Kom ihåg att vid varje tillfälle koppla aktiviteterna och prata om de 4H:na. Som avslutning på kursen kommer deltagarna få ett körkort på katt. Ett förslag på kursupplägg (4x45-60 min) följer i den här handledningen. Texten som är kursiv och grön i detta häfte är den text som finns i kursdeltagarnas bok. Det i svart text är endast för dig som ledare. Detta material är sammanställt 2015 av Annika Hemingstam, leg djursjukskötare och leg naturbrukslärare i ämnena Djur och Djurvård inom djurens hälso- och sjukvård. Lycka till! Foto: Elin Nilsson 1 Foto: Elin Nilsson

3 Tips till nya ledare Läs igenom och repetera materialet innan kursen. Tänk på dina kursdeltagare. Vilka ord/moment behöver förklaras tydligare eller visas extra noga? Förbered. Om ni är flera ledare, så dela upp olika moment i kursen mellan er i förväg. Planera vad du ska ha med dig för material innan aktiviteten. Var på plats en liten stund innan kursdeltagarna för att kunna förbereda i lugn och ro. Glöm inte att avsätta lite tid efter varje kursmöte, så du hinner städa upp det sista som du inte hann städa upp tillsammans med deltagarna. Ha några lekar förberedda om något kursmoment går snabbare än vad du tänkt dig, eller om deltagarna får spring i benen mitt i kurspasset. Om du inte har kursen på en 4H-gård, så försök ändå att lägga in praktiska moment med katter (låna in en katt, studiebesök på 4H-gård/ på naturbruksgymnasium/hos kattuppfödare/på katthem osv). Kanske kommer du då behöva ändra om lite i materialet, eller lägga till ett extra möte. Om du ska ha katter med under kursen, se till att det inte är fler katter än vad ledarna själva klarar av att ansvara för. Tänk på att detta är en grundkurs i kattskötsel, och deltagarna inte själva kan ansvara för säkerheten för flera katter i närheten av varandra (även om någon har med sig sin egen katt). Användbara länkar Kattförbundet SVERAK Föreningen Djurskyddet Sveriges sida med tips till nyblivna kattägare Jordbruksverkets hemsida om vad man enligt djurskyddslagen måste tänka på när man är kattägare Kattspecialist Susanne Hellman Holmströms hemsida Djursjukhuset Blå Stjärnan i Göteborgs hemsida (certifierad kattvänlig klinik, guld nivå) Anicura Västra djursjukhuset i Göteborg och Anicura Regiondjursjukhuset Bagarmossen i Stockholms hemsida (certifierade kattvänliga kliniker, guld nivå) Svenska kattskyddsförbundet 2

4 Första kurstillfället: Körkort på katt- Huvud Ledaren behöver: Närvarolista, kursböcker till alla deltagare (se deltagarmaterialet), katter (eller bilder på katter)av olika raser, bild på nyfödda kattungar. Aktivitet: Börja med en namnlek om inte deltagarna känner varandra innan och kanske lite kort info om 4H om deltagarna är nya medlemmar. Fråga gärna om några av deltagarna har egna katter, och vad katterna heter. Om ni är på en 4H-gård kan ni även passa på att hälsa lite på de olika katterna där och berätta lite mer om varje katt. Att bli kattägare är ett stort ansvar. En tamkatt kan leva upp till 15 år, men cirka 5-8 år är vanligast. Den behöver skötsel varje dag. Tamkatter är djur som kan leva i sociala grupper, och som varje dag behöver motionera både kropp och hjärna; både röra på sig och lösa problem. Därför mår de bra av daglig utevistelse, dagligt sällskap av andra katter, eller av sina ägare. Förutom den vanliga skötseln, kan man som kattägare även tävla med sin katt, på kattutställning. Idag har vi framförallt tamkatter som sällskapsdjur, och det är vanligt med innekatter såväl som utekatter. Det finns många olika kattraser i olika storlek och med olika typer av hårlag (päls). Allt från långhåriga norska skogskatter, till pälslösa sphynxkatter. En blandraskatt brukar kallas för huskatt. När tamkatter ska få ungar är de dräktiga i cirka 65 dagar. Tamkatter brukar i genomsnitt få ungefär 5-6 ungar. När ungarna är 8 veckor kan de klara sig själva utan sin mamma och när de är ungefär 12 veckor brukar det vara en lagom ålder för försäljning. Innan kattungen flyttar till sin nya ägare bör den vaccineras och avmaskas första gången. Avmaskning och vaccinering gör sedan den nya djurägaren. Om du inte har möjlighet att ta ansvar över många kattungar bör du kastrera eller sterilisera din katt hos veterinären. Det är en operation som gör att katten inte kommer kunna göra några nya ungar. Även om kattungar är gulliga så ska man tänka på att även kattungar växer upp, och fortfarande behöver skötsel och kärlek. Idag finns det fullt med hemlösa katter i Sverige. Det finns mycket att lära sig om katter. I slutet av det här häftet kommer lite tips på länkar där du kan lära dig ännu mer om katter, även efter att kursen är slut. 3

5 Kort utvärdering- Hur gick första mötet? Foto: Elin Nilsson 4

6 Andra kurstillfället: Körkort på katt- Hjärta Körkort på katt- Hjärta (skötsel och beteende) Ledaren behöver: Närvarolista, kattlåda, olika sorters kattströ, matskål, vattenskål, pingisboll, olika sorters kattfoder. Aktivitet: Visa skillnaden på olika sorters kattströ, torrfoder och blötmat. Visa hur vattnet i vattenskålen rör sig om du lägger i en pingisboll. Katter är rovdjur och behöver därför mycket kött eller fisk i sitt foder. Det finns olika sätt att utfodra sin katt. Blötfoder (burkmat) är bra för det innehåller mycket vatten, och katter är ofta dåliga på att dricka tillräckligt med vatten själva. Katten oftast tycker att blötfodret luktar gott och blir därför extra sugen på att äta. Torrfoder luktar inte, men hjälper till att hålla kattens tänder rena. BARF (färskfoder) är foder som innehåller hela kött-eller fiskbitar, med ben med mera. Katter brukar inte vilja att matskålen ska stå nära vattenskålen, eller toalådan. Det är viktigt att katten har möjlighet att dricka rent vatten när den vill varje dag. Katter brukar tycka om att dricka vatten ur en stor vattenskål, så morrhåren får plats. De vill gärna dricka vatten som rör på sig, till exempel vatten i en vattenfontän, eller om du lägger en pingisboll som kan flyta runt på ytan av vattenskålen. Katter brukar inte vilja att vattenskålen ska stå nära matskålen, eller toalådan. Berätta att i naturen betyder stillastående vatten att vattnet nog är dåligt. Du bör ha minst en toalåda mer än antal katter du har, alltså två lådor till en katt/tre lådor till två katter och så vidare. Det är för att försöka se till att det alltid ska finnas en ren låda om din katt blir kiss-/eller bajsnödig. Katter har mycket känsliga tassar och trampdynor och gillar oftast en viss sorts strö i lådan. Du behöver själv lista ut vilket toaströ/kattsand/papperspellets din katt gillar. Annars finns risken att katten börjar kissa eller bajsa utanför lådan. Berätta att katter kan protestkissa utanför lådan om de är sura eller stressade. Om de gör så ofta bör man kolla upp hos veterinär om katten fått urinvägsinfektion. 5

7 Tredje kurstillfället: Körkort på katt - Hand Körkort på katt- Hand (beteende och aktivering) Ledaren behöver: Närvarolista, pennor, eventuellt. återvinningsmaterial för miljöberikning eller katt och kattsele/kattkoppel Aktivitet: Låt deltagarna skriva eller rita olika förslag på miljöberikningar när ni pratar om dem. Här nedan kommer några förslag du kan ge om deltagarna inte kommer på några förslag på miljöberikningar själva. Ta själv med eller låt deltagarna ta med eget material för att göra egna miljöberikningar som avslutning på aktiviteten (ex. rena kartonger, toarullar, äggkartonger, stora pappersrör osv). Tänk på att materialet inte ska vara gjort av plast eller ha vassa kanter så inte katten skadar sig på det om den börjar gnaga på det. Ett annat förslag på avslutning på aktiviteten är kattpromenad, om ni har tillgång till katt och kattsele/-koppel. Tänk på att hålla säkerhetsavstånd om du har flera katter för att undvika slagsmål eller smittorisk. En viktig del av skötseln av ett sällskapsdjur är något som kallas för miljöberikning. Det betyder att man ger djuret en möjlighet att gör det som den brukar göra i naturen. Utan miljöberikning kan katten må dåligt och bli stressad eller riktigt hängig och deprimerad. I naturen är katten: Ett rovdjur (dvs. den vill kunna jaga, även fast den är mätt). Förslag på miljöberikning: Jaktleksak med natursnöre att hålla i Ett socialt djur (dvs. den vill inte vara ensam). Förslag på miljöberikning: Kattkompis eller sällskap av ägaren Ett djur som måste leta efter sin föda (dvs. den är van att lösa problem, och är inte van vid att få mycket mat på en gång). Förslag på miljöberikning: Födosök; ex. gömma godis Ett djur som rör på sig mycket och klättrar (dvs. den är inte van vid att alltid ligga stilla, eller att alltid vara nere på marken) Förslag på miljöberikning: Mysiga utkiksplatser högt upp på hyllor, aktiveringsleksaker på pinne att hålla i. Ett djur som själv slipar och nöter ned sina klor (dvs. den är van vid att kunna klösa på olika ytor och material): Förslag på miljöberikning: Klösbrädor, klättermöjlighet 6

8 Fjärde kurstillfället: Körkort på katt- Hälsa Fjärde mötet, avslutning: Körkort på Katt- Hälsa (beteende och sjukdomar) Ledaren behöver: Närvarolista, pennor, katt för visitering, eventuellt surfplatta eller dator att visa film på, klosax, diplom, eventuellt kort tipsrunda, 4H-broschyrer Aktivitet: Visa visitering på en riktig katt. Låt deltagarna får titta och känna själva. Visa ev. hur man klipper klorna på en katt, och visa var pulpan sitter i klorna. Om du inte kan själv så be en äldre ledare hjälpa till. Låt eventuellt deltagarna få prova att klippa klorna på en snäll och lugn katt, medan du håller i katten. Har du ingen katt med så visa denna film från Agria: Visa tandborstning på katt. Om du inte kan själv så be en äldre ledare hjälpa till. Har du ingen katt med så visa denna film från Agria: film-borsta-tanderna-pa-din-katt/ Det är bra att regelbundet kunna visitera ( titta och känna igenom ) hela katten för att tidigt kunna upptäcka eventuella sjukdomstecken. På bilden här nedan ser du vad du kan särskilt kan tänka på när du visiterar katten. 1- Nos/tänder: Katten andas normalt genom nosen, inte munnen. Hör du rosslande ljud, eller ser snuva kring nos eller spår från snuva på framtassarna kan katten vara förkyld. Dålig andedräkt kan bero på tandsten (ser ut som gula eller bruna färgade fläckar på tänderna). Tandsten måste tas bort hos veterinären innan katten får karies alltså hål i tänderna. För att förhindra tandsten kan du träna på att borsta tänderna på din katt. 2- Ögon: Ögonen ska vara klara, pigga och lika stora. Trötta, halvslutna eller geggiga ögon kan vara ett tecken på att katten inte mår bra. Blundar katten helt med ett öga kan det bero på ögonskada. 3- Öron: Öronen ska vara rena och torra. Katter kan få öronskabb, som gör öronen kladdiga och som kliar mycket. Öronskabb måste behandlas hos veterinär för att det ska försvinna. 4- Tassar och klor: Tassarnas trampdynor ska vara torra och rena. Sår på tassarna måste genast göras rent, för annars kan katten få stora problem. Klorna kan klippas på innekatter. Var försiktig så du inte skadar pulpan (med nerver och blodkärl) i mitten av klon. Utekatter behöver sina klor bl.a för att snabbt kunna komma undan från fiender (exempelvis hundar eller andra katter). 5- Pälsen: Pälsen ska normalt vara slät och blank. På hösten och våren kan katten behöva lite hjälp med att borsta sin päls när den fäller. Titta noga efter kala fläckar i pälsen eller mjäll och utslag på huden. Detta kan bero på parasiter (ex.löss eller skabb) 6- Rumpan: katten ska ha en ren och torr rumpa. Diarré är inte normalt hos katter. Då bör du kontakta veterinär. Är du orolig för att din katt är sjuk så kontakta genast veterinär så katten kan få rätt behandling. 7

9 Visitering av katt - Steg för steg Denna bild finns i deltagarnas böcker och går igenom steg för steg vad man ska tänka på vid visitering av en katt. 1- Nos/tänder Ögon 3- Öron 4- Tassar/klor 5- Päls 6- Rumpan 4 Foto: Elin Nilsson Foto: Elin Nilsson 8

10 Fjärde kurstillfället- AVSLUTNING Som avslutning på sista kurstillfället delas körkort på katt ut till deltagarna. Ta gärna lite tid och låt dem fylla i sammanfattningen i sina böcker där frågorna ställs nedan i grönt. Observera att detta inte är något prov utan bara en rolig sak för att uppdatera minnet och få chansen att rita, klippa och klistra samtidigt som man återupprepar de allra viktigaste punkterna från kursen. Vad har du lärt dig? Vad mår katten bra av? Hur kan man aktivera en katt? Hur ser en pigg och glad katt ut? När allting är klart så är det roligt om ni kan välkomna deltagarna till andra aktiviteter i 4H-klubben, exempelvis läger, kurser, djurskötargrupper. Fundera även på om ni ska ha en återträff, kanske med en liten kattutställning, eller en tipsrunda. Bra jobbat! 9

11 Körkortet Körkortet till deltagarna kan med fördel förberedas så att de är klara inför sista kurstillfället. OBS! Körkorten är plastade och måste därför märkas med en permanent penna. Exempel: Edvin Jansson Malin Larsson Fyra Håsson Filip Eriksson Matilda Lindgren 10

12 4H:s vision är att alla barn och ungdomar ska utvecklas till engagerade, välmående och ansvarstagande människor med respekt för omvärlden. De fyra H:na står för Huvud, Hjärta, Hand och Hälsa SVERIGES 4H ALL RIGHTS RESERVED Riksförbundet Sveriges 4H Box Katrineholm Omslagsbild: Myriam Alfaro Detta material är framtaget av Sveriges 4H genom ett utbildningsprojekt med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Studiefrämjandet är samarbetspartner i projektet. Sammanställt 2015 av Annika Hemingstam, leg djursjukskötare och leg naturbrukslärare i ämnena Djur och Djurvård inom djurens hälso- och sjukvård. Observera att detta material är ett första utkast och kan komma att uppdateras. Huvud Hjärta Hand Hälsa