Kom loss! Substantiv (nouns) Genus Gender. Obestämda artiklar The Indefinite article. There are two types of genders in Swedish:

Transkript

1 Kom loss! Substantiv (nouns) Genus Gender There are two types of genders in Swedish: a) sexual gender and b) grammatical gender a) en man - han (a man - he) en kvinna - hon (a woman - she) b) en bil - den (a car - it) ett hus - det (a house - it) Obestämda artiklar The Indefinite article Swedish has two grammatical genders: en- words (non- neuter) and ett- words (neuter) en bokhylla. en dusch en fåtölj en säng en toalett ett rum ett skrivbord Unfortunately, for many nouns you'll have to learn by heart if they are neuter or not. Fortunately, however, there are a few rules or hints. Nouns ending in - a is always en- words. Nouns ending in - ing is always en- words. Nouns ending in - ion is always en- words. en klocka, en penna, en fråga, en lampa en tidning, en övning, en klänning en station, en diskussion, en lektion 1

2 Most human beings and animals are en- words. en lärare, en student, en polis but: ett barn, ett syskon en elefant, en fågel, en orm but: ett djur, ett lejon Days, parts of the day and seasons are en- words. en timme, en dag, en vecka, en månad (en) vinter, (en) sommar, (en) jul The gender shows here only in the definite form vintern, sommaren, julen or together with adjectives: en kall vinter (a cold winter) en varm sommar (a warm sommer) Bestämd form The definite form You write the definite form like this: You put - en or - et or - na after the words - en after "en- words", - et after "ett- words" The e might dissappear if the word ends in a vowel. - na after most plural words - en after some plural words: plural words with no plural ending. bilen - the car pojken - the boy huset - the house äpplet - the apple flickorna - the girls husen - the houses Plural Some examples in the plural and a few rules - or - ar - er - r - n - Flickor tidningar elever skor äpplen proper nouns en- ord en- ord with ett- ord e.g. sko, ko ett- ord which en- ord which en- ord which the stress on which which and words ends in a ends in - a ends in - ing the last ends in a ending with consonant syllable vowel else 2

3 Genitiv The Genitive There are two types of cases in the Swedish noun system: a) the nominative and b) the genitive a) en man, en kvinna, en bil, ett hus mannen, kvinnan, bilen, huset When you make a noun into a genitive you just add a - s to the noun. b) en mans, en kvinnas, en bils, ett hus (if a word ends in s you don't add anything) mannens, kvinnans, bilens, husets The same happens to names, and please, note: No apostrophes! Rogers, Annas, Jans, Riittas In English you often use the "of- genitive". In Swedish we don't. Verb (verbs) Verbgrupper Verb groups There are at least three different groups (conjugations) of verbs in Swedish: regular verbs strong verbs irregular verbs The regular verbs are divided into three subgroups: 1) verb stems ending in - a Ex: tal- a, spel- a, studer- a 2) verb stems ending in a consonant Ex: lä- s, kö- p, ri- ng 3) verb stems ending in a vowel other than - a Ex: b- o, m- å, kl- ä 3

4 Strong verbs change their vowels in the stem: Ex: spr i nger spr a ng, spr u ngit skr i ver, skr e v, skr i vit Irregular verbs: check them out in the wordlist! Presens The present tense All verbs in the present tense end in - r, and it doesn't matter whom or what you're talking about! Jag kommer från (I come from) Han kommer från (he comes from) Den kommer från (it comes from) Vi kommer från (we come from) For an examples, look at text 1: Jag heter Jan Huysen. och jag kommer från Nederländerna. Jag är född i Amsterdam och min familj bor där, men jag studerar ekonomi på universitetet i Rotterdam. Nu bor jag här i Stockholm och läser svenska och ekonomi. Preteritum The past tense Regular verbs take in the past tense the following endings 1) verb stems ending in - a è - de tala- de, spela- de, studera- de 2) verb stems ending in a consonant è - te or de depending on the last letter. If it is a soundless consonant te, but sounding consonant de. läs- te, köp- te, ring- de 3) verb stems ending in a vowel other than a è - dde bo- dde, må- dde, klä- dde Strong verbs form the past tense by changing the stem vowel. springer è sprang skriver è skrev 4

5 Imperativ The imperative If you "take away" all the suffixes of the verbs, (- er or - r for present tense or - de or - te for past tense), you'll end up with the verb form which we call: the imperative Lyssna på mig! Titta på text 10! Tala svenska! Vakna! (wake up) Klockan är mycket. Somna inte! (don't fall asleep) Börja nu! (start now) Sluta nu! (stop) Ring i morgon! Stäng dörren! (close the door) Läs på sidan 12! Åk inte dit! (don't go there) Rök inte här! Köp boken! Ha en trevlig helg! (have a nice weekend) Drick inte för mycket! Ät upp maten! Kom hit! Gå hem! Skriv upp det! (write it down) Futurum The future The future could be expressed in different ways: 1. The present tense, - r, + TID/TIME Vad gör du i kväll? Jag ringer i morgon. Han kommer på söndag. Vi reser på semester nästa vecka. 2. ska + - a Vad ska du göra i kväll? Jag ska titta på teve. Jag ska åka till Uppsala. 3. tänker + - a 5

6 Vad tänker du göra i kväll? Jag tänker titta på teve? Jag tänker plugga i kväll. 4. kommer att + - a Han kommer att tacka mig. Det kommer att regna i morgon. Perfekt The present perfect You can use the present perfect, perfekt, in different ways: a) to talk about something that has happened in the past and where time is irrelevant. Ex: Jag har läst boken. I have read the book (when I did it is not important) Jag har varit i Paris. I have been to Paris (some time) b) To indicate that you have done something that has relevance for now or is still valid: Jag har ätit. I have been eating (so I'm full) Han har kommit. He has arrived (so he is here/there) c) To say that something will be completed in the future. Nästa vecka har jag läst ut boken. Next week I will have finished reading the book. Om ett år har jag studerat färdigt. In a year I will have finished my studies. You make perfect by using HAR + verbstem+t Jag har studerat hela dagen. Hon har ringt till mamma varje dag. Han har läst många böcker på svenska. Vi har bott i Stockholm i tre månader. (A few verbstems end in a vowel, they get - tt) De har ätit middag redan (already). (So called strong verbs end in - it) 6

7 Ordföljd Word order Among linguistics Swedish is called a V2 language. This means that the verb is always placed in the second position in a main clause. In the first position you could find an adverb of place: där (there) or an adverb of time: nu (now), snart (soon) or a subject: jag (I) or something else. It doesn't have to be just one word, it could be a phrase or a subordinate clause. 1. Position 2. Position VERB 3. Position Subject 4. Object Adverbial - etc the rest Jag kommer ç från Holland/Tyskland/Japan etc. Nu bor jag i Stockholm Jag läser ç ekonomi/kemi/svenska etc. Snart kan jag svenska På måndagar och fredagar läser vi svenska På universitetet går många utländska studenter ç Basic units Alfabetet The alphabet a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö Siffror Numbers ett två tre fyra fem sex sju åtta nio tio elva tolv elva tolv tretton fjorton femton sexton sjutton arton nitton tjugo tjugoett tjugotvå tjugotre tjugofyra tjugofem tjugosex... 7

8 trettio trettioett trettiotvå trettiotre trettiofyra trettiofem... fyrtio fyrtioett fyrtiotvå fyrtiotre fyrtiofyra... femtio femtioett femtiotvå femtiotre... sextio sextioett sextiotvå... sjuttio sjuttioett... åttio... nittio... nittionio hundra Hur skriver man dem? /How do you write them? Up to twelve you may write numbers with letters. From 13 at least it looks better to write them as numbers. siffror (cardinals) ordningstal (ordinals) Ett Första Två Andra Tre Tredje Fyra Fjärde Fem Femte Sex Sjätte Sju Sjunde Åtta Åttonde Nio Nionde Tio Tionde Elva Elfte Tolv Tolfte tretton 13 trettonde 13:e etc - de - :e Tala om tid Talking about time You ask about the time/clock in the following manner: Hur mycket är klockan? Vad är klockan? The answer might be: Klockan är ett, två, tre, fyra, fem, sex Den (Hon) är sju, åtta, nio, tio, elva, tolv 8

9 Parts of the hour are expressed like this: Klockan är halv tolv Den är kvart över ett. Tidsuttryck Time of day etc. i dag (idag) = today i morgon (imorgon) = tomorrow i går (igår) = yesterday i övermorgon = the day after tomorrow i förrgår = the day before yesterday i kväll = tonight i morse = this morning Månaderna The months Året har tolv månader: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december Notice that they are spelled with small letters unless they begin a sentence. Veckan The week Veckan har sju dagar: måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag Notice that they are spelled with small letters unless they begin a sentence, and that you don't hear/say the last - g in - dag. 9