JANUARI MARS 2011: RESULTATET UPPGICK TILL 256 (262) MKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 501 (189) MKR

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS : RESULTATET UPPGICK TILL 256 (262) MKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 501 (189) MKR RÄNTABILITETEN PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL VAR 7,8 (4,0) PROCENT

2 S. INNEHÅLL GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR EKONOMISK UTVECKLING KONCERNÖVERSIKT SVENSKA KRAFTNÄT- KONCERNEN KASSAFLÖDE 21 Finansiella nyckeltal för koncernen 21 Förändring i eget kapital för koncernen MODERFÖRETAGETS RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING 25 Moderföretagets resultaträkning REDOVISNINGSPRINCIPER STYRELSENS FÖRSÄKRAN FINANSIELL STÄLLNING MEDARBETARE RISKHANTERING MODERFÖRETAGET AFFÄRS- VERKET SVENSKA KRAFTNÄT FINANSIELLA RAPPORTER 18 Resultaträkning i sammandrag för koncernen 19 Balansräkning för koncernen 2 0 K a s s af l ö d e s a n a ly s i sammandrag för koncernen

3 01. GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR EKONOMISK UTVECKLING Första kvartalets resultat uppgick till 256 Mkr, vilket är i samma storleksordning som föregående år. Stamnätstariffen höjdes vid årsskiftet, främst med hänsyn till beräknat högre kostnader för primärreglering, mothandel, underhåll, avskrivningar och inköp av förlustkraft. Kärnkraftens förbättrade tillgänglighet bidrog under första kvartalet till en stabilare elförsörjning men mycket låga nivåer i vattenmagasinen har ändå drivit upp vinterns elpriser. Under första kvartalet var dygnsmedelpriset på NordPool Spot ca 600 kr/ MWh. Sedan vårfloden undanröjt risken för energibrist har spotpriserna sedermera sjunkit. Sverige gick under perioden från att vara nettoimportör av el till att bli nettoexportör. Styrelsen beslutade i februari att gå vidare med projektet Stockholms Ström tillsammans med regionnätägarna Fortum Distribution och Vattenfall Eldistribution. Syftet är att långsiktigt skapa en mer robust elförsörjning till huvudstadsregionen. Genom medfinansiering från kommuner och andra markägare kan också ett stort antal luftledningar tas bort och markområden frigöras för exploatering. Den högsta elförbrukningen är vanligen i januari eller februari men inträffade denna vinter redan den 22 december, när det under en timme förbrukades MW. Den hittills högsta elförbrukningen är MW och den timmen inträffade den 5 februari Sundbyberg den 15 maj Mikael Odenberg RESULTAT PER KVARTAL (MKR) Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 RÖRELSENS INTÄKTER (MKR) Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4

4 03. KONCERNÖVERSIKT 6 7 RÖRELSEINTÄKTER PER VERKSAMHETSOMRÅDE (MKR) JAN DEC NYCKELTAL JAN DEC Överföring på stamnätet Rörelsemarginal 10,0% 6,9% 7,6% Systemansvar el Telekom externt Telekom internt Räntabilitet på justerat eget kapital efter skatt* Räntabilitet på sysselsatt kapital* 7,8% 4,0% 8,4% 9,0% 4,6% 9,0% Systemansvar naturgas Avgiftsbelagd verksamhet Beredskapsverksamheten Segmentseliminering SUMMA Nettovinstmarginal, efter schablonskatt 7,2% 5,1% 5,4% Eget kapital (Mkr) Balansomslutning (Mkr) * 12 månader rullande RÖRELSERESULTAT PER VERKSAMHETSOMRÅDE (MKR) JAN DEC Överföring på stamnätet Systemansvar - el Telekom - externt Telekom - internt Systemansvar - naturgas Avgiftsbelagd verksamhet Beredskapsverksamheten Intresseföretag SUMMA Periodens resultat

5 8 04. SVENSKA KRAFTNÄT - KONCERNEN 9» ÖVERFÖRINGEN PÅ STAMNÄTET SVARADE FÖR 44 PROCENT AV RÖRELSEINTÄKTER NA«UTVECKLINGEN PER VERKSAMHETSOMRÅDE KONCERNEN MKR RÖRELSEINTÄKTER RÖRELSERESULTAT INVESTERINGAR JAN-MAR Överföring på stamnätet Systemansvar el Telekom Systemansvar naturgas Avgiftsbelagd verksamhet Intresseföretag Beredskapsverksamheten SUMMA ÖVERFÖRING PÅ STAMNÄTET Svenska Kraftnäts nätverksamhet om-fattar förvaltning och utveckling av det svenska stamnätet för el. Detta består av 400 kv och 220 kv ledningar med stationer samt de utlandsförbindelser som förvaltas av Svenska Kraftnät, inklusive SwePol Link. Under första kvartalet svarade verksamhetsområdet Överföring på stamnätet för 44 procent av koncernens rörelseintäkter. (MKR) Rörelseintäkter Rörelsekostnader RÖRELSERESULTAT Nättariffen höjdes vid årsskiftet för att täcka ökade kostnader i verksamheten. Att rörelseintäkterna ändå minskat beror på lägre bokförda kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter). Totalt erhölls kapacitetsavgifter om 116 Mkr jämfört med 239 Mkr under motsvarande period. Resultatpåverkan blir dock större till följd av de nya redovisningsregler som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel. Från och med innevarande år får endast den del av kapacitetsavgifterna som motsvaras av kostnader för mothandel räknas som intäkt. Resterande del redovisas som skuld i balansräkningen och kommer att användas till investeringar som bibehåller eller ökar kapaciteten på gränsförbindelserna. Av de 116 Mkr som uppburits har sålunda 19 Mkr bokförts som intäkt medan 97 Mkr har skuldförts.

6 10 11 De minskade rörelsekostnaderna kan främst hänföras till mothandel och inköp av förlustkraft. Mothandelskostnaderna uppgick till 19 Mkr mot 121 Mkr under första kvartalet föregående år. Låga nivåer i vattenmagasinen har inneburit minskad överföring från norra till södra Sverige med mindre nätförluster som följd. Små skillnader mellan systempris och områdespris Sverige har också gett en lägre prisområdesrisk. Antalet driftstörningar i stamnätet uppgick till 29 (44), varav 2 (0) medförde leveransavbrott. Den energi som därmed inte levererades till elkunder uppgick till 15,4 (0) MWh. Inga avbrott har förekommit i den maskade delen av stamnätet. SYSTEMANSVAR - EL Systemansvaret omfattar ett övergripande ansvar för den svenska elförsörjningen och för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning. Verksamhetsområdet innefattar även Ediel-kommunikation och den av Svenska Kraftnät upphandlade effektreserven. (MKR) Rörelseintäkter Rörelsekostnader RÖRELSERESULTAT Den balansreglering som kontinuerligt sköts av Svenska Kraftnäts balanstjänst utgör grunden för intäkts- och kostnadsmassan inom verksamhetsområdet. Balansintäkter och balanskostnader styrs av marknadspriset på el och volymerna balanskraft. Trots en historiskt sett hög prisnivå under vintern var elpriset ändå i genomsnitt 20 procent lägre än under första kvartalet, vilket får tydligt genomslag på bruttosiffrorna. Förändringen netto blir dock liten. Kostnaderna för primärreglering har ökat till 57 Mkr jämfört med 22 Mkr. Intäkterna från de balansansvariga för effektreserven som sträckte sig till den 15 mars uppgick till 49 (55) Mkr. Under kvartalet upptäcktes en felperiodisering i avräkningssystemet. Ett belopp om 50,6 Mkr kom att felaktigt tas upp som intäkt i årsbokslutet för. Rättelsen av felet förklarar verksamhetsområdets negativa rörelseresultat. Åtgärder vidtas nu för att genom nya rutiner säkerställa att ett liknande fel inte kan inträffa igen. TELEKOM För att styra och övervaka stamnätet för el har Svenska Kraftnät ett landsomfattande telekommunikationsnät. Intäkterna består dels av intäkter från externa kunder, dels av intäkter (beräknade enligt schablon) från verksamhetsområdet Överföring på stamnätet. (MKR) Rörelseintäkter JAN-MAR Externt Internt SUMMA Rörelsekostnader Externt Internt SUMMA Rörelseresultat Externt 6 2 Internt 4 3 RÖRELSERESULTAT 10 5 Telekommunikationsnätet hade inga störningar av den art som förekom föregående vinter i Norrlands inland. SYSTEMANSVAR - NATURGAS Svenska Kraftnät har det övergripande ansvaret för att upprätthålla balans mellan inmatning och förbrukning av naturgas. (MKR) Rörelseintäkter Rörelsekostnader RÖRELSERESULTAT 2 5 Intäktsminskningen är hänförlig till sänkt förbrukningsenergiavgift och minskad gashandel. AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET Till verksamhetsområdet hör kontoföring av elcertifikat och utfärdande av ursprungsgarantier för el. Uppgifterna finansieras genom uttag av avgifter. Därtill har verket i uppdrag att uppbära försörjningstrygghetsavgiften för naturgas. (MKR) Rörelseintäkter 3 2 Rörelsekostnader -2-1 RÖRELSERESULTAT 1 1 Regeringen uppdrog den 31 mars till verket att vidta nödvändiga förberedelser för den gemensamma svensk-norska elcertifikatmarknad som är tänkt att starta den 1 januari Arbete pågår nu med att uppgradera det IT-system (Cesar) som hanterar elcertifikat och ursprungsgarantier. FÖRMÅGA I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET ATT MOTSTÅ ALLVARLIGA STÖRNINGAR BEREDSKAP Verksamheten består i att verka för beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred och finansieras genom anslag. Den är resultatmässigt neutral för Svenska Kraftnät. Under första kvartalet förbrukades anslagsmedel om 34 (30) Mkr. De har främst använts till ersättning till beredskapsreserven, drift och underhåll av beredskapsförråd, kompletteringsutbildning och komplettering av beredskapsstolpar. ANSLAGSREDOVISNING FÖR AFFÄRSVERKET Utgiftsområde 21 Energi 1:12 Elberedskap - Anslagspost 1, Elberedskap INGÅENDE ÖVER- FÖRINGS BELOPP ÅRETS TILL- DELNING ENLIGT REGLERINGS- BREV INTRESSEFÖRETAG Svenska Kraftnät har fem intresseföretag i koncernen. Det företag som har störst påverkan på resultatet är Nord Pool Spot AS. Svenska Kraftnäts resultatandel i respektive företag tas med i koncernens resultat och resultatandelarna för första kvartalet uppgick till 4 (9) Mkr. Resultatminskningen beror på att Nord Pool ASA avyttrades i maj och därför inte längre ingår. (MKR) TOTALT DISPONIBLA MEDEL Nord Pool ASA - 7 Nord Pool Spot AS 3 2 Kraftdragarna AB 0 0 Övriga 1 0 SUMMA 4 9 UTGIFTER ÅTERSTÅENDE BELOPP

7 05. KASSAFLÖDE FINANSIELL STÄLLNING Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital eller internt tillförda medel under perioden januari mars ökade jämfört med föregående år med 13 Mkr till 427 Mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 631 (27) Mkr. Förändringen i rörelsekapitalet beror främst på att stora kortfristiga fordringar som fanns vid årsskiftet har reglerats. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -501 (-189) Mkr. Investeringarna i koncernen uppgick även till 501 (189) Mkr och har främst skett inom nätverksamheten. Investeringstakten har intensifierats i flera pågående projekt. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -161 (210) Mkr. De räntebärande skulderna minskade under perioden med -418 (195) Mkr som en konsekvens av minskade kortfristiga fordringar. Övriga långfristiga skulder ökade med 257 Mkr som ett led i medfinansieringen av Stockholms Ström från ett antal kommuner och andra markägare. I mars erhöll Svenska Kraftnät en utdelning från intresseföretaget Nord Pool ASA på 26 Mkr. Den totala förändringen av likvida medel under första kvartalet var -31 (48) Mkr. Vid periodens slut uppgick de likvida medlen till 339 (178) Mkr. INVESTERINGAR Koncernens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ökade under årets första tre månader jämfört med föregående år och uppgick till 501 (189) Mkr. (MKR) Affärsverket Nätinvesteringar Optoinvesteringar 0 0 Övriga immateriella investeringar AFFÄRSVERKET SWEPOL LINK 0 0 SVENSKA KRAFTNÄT GASTURBINER AB 12 6 KONCERNEN NETTOSKULD Nettoskuldsättningen, dvs. räntebärande skulder och avsättningar med avdrag för finansiella räntebärande tillgångar, har minskat och uppgick till (2 373) Mkr. Skuldsättningsgraden för koncernen uppgick till 24 (34) procent efter lägre räntebärande skul-der och högre eget kapital jämfört med den 31 mars. Vid årets ingång var skuldsättningsgraden 31 procent. Målet för är att Svenska Kraftnät ska ha en skuldsättningsgrad på högst 73 procent. EGET KAPITAL Eget kapitalet i koncernen inklusive minoritetsintressen uppgick den 31 mars till (7 775) Mkr. Soliditeten i koncernen uppgick till 60,1 (58,1) procent. Avkastningen på justerat eget kapital efter skatt var 7,8 (4,0) procent. För har riksdagen godkänt en investeringsram om Mkr. Investeringsprognosen är ca Mkr för helåret. Avvikelsen beror på förseningar i några av de större pågående projekten.

8 MEDARBETARE 08. RISKHANTERING Den 31 mars hade koncernen 364 heltidsanställda. Vid utgången av var antalet 360. Målsättningen är att sjukfrånvaron ska understiga 2 procent men har under årets första kvartal ökat till 2,7 procent jämfört med 2,1 procent för helåret. Riskerna i koncernens verksamhet kan delas in i två kategorier, rörelserelaterade respektive finansiellt relaterade faktorer. De rörelserelaterade riskerna hanteras av de operativa avdelningarna i koncernen medan den finansiella riskhanteringen sker på koncernnivå enligt de riktlinjer som finns angivna i koncernens finanspolicy. Utöver de risker som beskrevs i årsredovisningen för bedöms inte några väsentliga risker eller osäkerheter ha tillkommit.

9 MODERFÖRETAGET AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT Kvartalets rörelseintäkter uppgick till (3 767) Mkr, varav 17 (16) Mkr utgjorde försäljning till koncernföretag. Resultatet efter finansiella poster blev 245 (276) Mkr. Investeringarna i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 489 (183) Mkr. Likvida medel uppgick vid utgången av perioden till 223 (94) Mkr. Affärsverket finansierar verksamheten med eget kapital och lån hos Riksgälden. Den 31 mars uppgick det egna kapitalet till (7 551) Mkr och upplåningen till 856 (1 248) Mkr. De totala tillgångarna var (10 395) Mkr.» INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 489 (183) MKR «

10 FINANSIELLA RAPPORTER RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG FÖR KONCERNEN (MKR) JAN-MAR JAN-MAR JAN DEC Nätintäkter Systemintäkter - el Telekomintäkter Systemintäkter - naturgas Avgiftbelagd verksamhet Statsanslag för elberedskapsverksamheten Aktiverat arbete för egen räkning SUMMA RÖRELSEINTÄKTER Personalkostnader Inköp av förlustkraft Balanskraftkostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivning på anläggningstillgångar SUMMA RÖRELSEKOSTNADER Resultat från andelar i intresseföretag RÖRELSERESULTAT Finansnetto RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Skatt på årets resultat PERIODENS RESULTAT RESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Staten Minoritetsintressen BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN (MKR) TILLGÅNGAR (MKR) 31 MARS 31 MARS 31 DECEMBER ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Långfristiga fordringar Skattefordran SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL HÄNFÖRBART TILL STATEN Statskapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserade vinstmedel STATENS KAPITAL MINORITETSINTRESSEN SUMMA EGET KAPITAL LÅNGFRISTIGA SKULDER Räntebärande skulder Ej räntebärande skulder Uppskjuten skatt Avsatt till pensioner Övriga avsättningar SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Räntebärande skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

11 20 21 KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG FÖR KONCERNEN (MKR) FINANSIELLA NYCKELTAL FÖR KONCERNEN JAN DEC JAN DEC Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Övriga poster Erlagd ränta KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL Förändring av rörelsekapital KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGS VERKSAMHETEN Investeringar i anläggningstillgångar Förändring av långfristig fordran Försäljning av anläggningstillgångar Räntabilitet på justerat eget kapital efter skatt (12 månader rullande) Räntabilitet på sysselsatt kapital (12 månader rullande) 7,8% 4,0% 8,4% 9,0% 4,6% 9,0% Soliditet 60,1% 58,1% 53,1% Rörelsemarginal 10,0% 6,9% 7,6% Nettovinstmarginal efter skatt 7,2% 5,1% 5,4% Kapitalomsättningshastighet (12 månader rullande) 76,0% 75,9% 84,8% Skuldsättningsgrad 24% 34% 31% Självfinansieringsgrad 0,9 2,2 1,1 Räntetäckningsgrad (12 månader rullande) 13,5 19,0 14,0 Internt tillförda medel (Mkr) Nettoskuld (Mkr) Investeringar (Mkr) KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGS VERKSAMHETEN Erhållen utdelning Förändring av räntebärande skulder Förändring av övriga långfristiga skulder Utdelning KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGS VERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN (MKR) 30 MAR 31 MAR 31 DECEMBER INGÅENDE EGET KAPITAL Omräkningsdifferens Utdelning Årets resultat UTGÅENDE EGET KAPITAL

12 12. MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING REDOVISNINGSPRINCIPER 23 MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING (MKR) JAN-MAR JAN-MAR JAN-DEC Nätintäkter Systemintäkter el Telekomintäkter Systemintäkter naturgas Avgiftbelagd verksamhet Elberedskap Delårsrapporten har upprättats i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt årsredovisningslagen. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel intäktsförs endast den del av erhållna kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) som motsvarar periodens mothandelskostnader. Kapacitetsavgifter därutöver skuldförs i avvaktan på nätinvesteringar som syftar till att bibehålla eller öka överföringskapaciteten. I övrigt har samma redovisningsprinciper tillämpats i denna rapport som i verkets årsredovisning för. Delårsrapporten har inte granskats av Riksrevisionen. Aktiverat arbete för egen räkning SUMMA RÖRELSEINTÄKTER Personalkostnader Inköp av förlustkraft Köpt balanskraft Övriga rörelsekostnader Avskrivningar SUMMA RÖRELSEKOSTNADER RÖRELSERESULTAT Finansnetto RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

13 STYRELSENS INTYG Styrelsen har den 21 februari delegerat till generaldirektören att lämna Svenska Kraftnäts delårsrapporter. Jag intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader, intäkter samt myndighetens och koncernens ekonomiska ställning. Sundbyberg den 15 maj Mikael Odenberg GENERALDIREKTÖR

14