Föredragningslista

Transkript

1 Förbundsmöteshandlingar 2017

2 Innehåll Föredragningslista... 3 Rösträtt... 4 Förslag till arbetsordning vid DSF Förbundsmöte 2017 Registrering av ombud... 6 Förslag till verksamhetsplan... 9 Proposition 1, Stadgeändring Motion 1, NSW Införande av en ny tävlingsklass i Bugg Motion 2, GED Förutsättning för deltagande under SM Standard, Latin och Tiodans Motion 3, IMPE (separat kommitté samt ingen separering av R-klass) Motion 4, SDK Möjlighet till samkönat tävlande på nationell nivå Motion 5, DTC, PORT Utvärdering och granskning av det regionala och nationella tävlingssystemet inom BRR Motion 6, BDF, DTC, PORT Separata tävlingar för pardans och solodans (för att inte förlänga tävlingar tidsmässigt och inte öka belastningen på arrangören) Motion 7, BDF, DTC, PORT Boogie Woogie Vuxen A och B Motion 8, BDF, DTC, PORT JSM från 12 år SM Motion 9, BDF, DTC, PORT Junior upp t o m 20 år Fastställande av arvode till förbundsstyrelsen Fastställande av officiellt kungörelseorgan Förslag till årsavgifter att gälla från 1 januari Valberedningens Nomineringsförslag

3 Föredragningslista 1 Mötets öppnande 2 Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den av förbundsstyrelsen upprättade röstlängden 3 Val av mötesfunktionärer a) ordförande b) sekreterare c) två justeringsmän, att jämte ordförande justera mötets protokoll d) erforderligt antal rösträknare e) redaktionskommitté 4 Fastställande av arbetsordning 5 Fastställande av föredragningslista för mötet 6 Fråga om mötets behöriga utlysande 7 Kandidatnominering för val enligt punkterna Behandling av styrelsens och revisorernas berättelse för senast förflutet verksamhets/räkenskapsår a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse b) förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse och fondförvaltning c) revisionsberättelse 9 Beslut om disposition av årets resultat 10 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning 11 Behandling av a) förslag till verksamhetsplan med ekonomiska förutsättningar b) styrelsens propositioner c) motioner som kommit förbundet tillhanda senast 1 februari och som avgetts från röstberättigad förening, röstberättigad medlem i sådan förening eller distriktsorgan d) fastställande av årsavgifter e) fastställande av arvode till förbundsstyrelsen f) fastställande av officiellt kungörelseorgan 12 Kandidatplädering 13 Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande, för en tid av ett år 14 Val av tre (3) ordinarie ledamöter för en tid av två år 15 Eventuella fyllnadsval av ledamöter i förbundsstyrelsen för en tid av ett år 16 Val av tre (3) suppleanter för en tid av ett år 17 Val av ordförande i disciplinnämnd för en tid av ett år 18 Val av två (2) övriga ledamöter i disciplinnämnd för en tid av två år 19 Fyllnadsval av en (1) ledamot i disciplinnämnd för en tid av ett år 20 Val av en revisor och dennes personliga suppleant med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet för en tid av ett år, (Beträffande kompetens m.m. se 5 kap) 21 Val av ordförande för valberedningen för en tid av ett år, samt två ledamöter för en tid av två år 22 Mötets avslutning 3

4 Rösträtt I förteckningen nedan redogörs för vilka föreningar som har rösträtt enligt DSF:s stadgar 7 kap 5. Bergslagens Danssportförbund Dansklubben Dancemania Dansklubben Dream Team Dansklubben Hedemora Svänggäng Dansklubben Rockrullarna Falu Dansklubb Föreningen Dance Team Linda Hemrell La Danzers Dansklubb Linde Dansklubb Mora Dansklubb Mälardalens Dansklubb Mittnorrlands Danssportförbund Dansföreningen Rockringen Dansklubben Altira Dansklubben Glada Hudik Danssportklubben Spirorna Härnösand DK Nipbuggarna Sollefteå Föreningen JoyDancers Sundsvall Föreningen Trolldansarna Kramfors Danssportklubb Nimbus Dansklubb Östersund Bugg o Rock n Rollklubb Norrbotten-Västerbottens Danssportförbund Art Dance Studio Förening Dance Direction Association Danssportföreningen Dansdraget Älvsbyn Danssportföreningen Norrskensdansarna Danssportföreningen Piteswänget Föreningen Lycksele Bugg & Swing Föreningen Umeå Dansimperium Kalix Bugg & Swing Sällskap Luleå Bugg & Swing Dansklubb Skellefteå Dansklubb Skåne-Hallands Danssportförbund Dansföreningen Dansa Åh Le Dansklubben Impetus Helsingborg Halmstad Rock n roll Club Helsingborgs Dansförening Lunds Dansklubb Gåsasteget Sportdansklubben Laxbuggarna Söderåsens DK Blåa Skor Tyresvingen Gammeldansförening Vollsjö Danssportsklubb Öresunds Dansförening Småland-Blekinge Danssportförbund Dansföreningen Hamboringen Dansklubben Danzvett Dansklubben Gullabo Swingers Dansklubben Spinnrockarna Dansklubben Svänggänget Sävsjö Dansklubben Swing Föreningen Habo Sportdansare Kalmarsunds Sportdansklubb Jivers Dancingclub Jönköpings Sportdansklubb Nässjö Sportdansklubb Tipsy Dansklubb Vimmerby Dansstudio Ideell Förening Vimmerby Sportdansklubb Västbo Sportdansklubb Älmhults Dansklubb Stockholm-Upplands Danssportförbund Alemana Dansklubb Brunna Danssportklubb Dansföreningen Danslyckan Dansklubben Ena Bugg & Swing Dansklubben Färingsö Humbuggs Dansklubben Nackswinget Dansklubben Nyckeln Dansklubben Quick And Quick EBBA Dansklubb Föreningen Olands Bugg & Swing Föreningen Saltsjöbadsbaletten Föreningen Skating o Dance Academy Föreningen Swedish Swing Society Föreningen Team Bosön Solna Sportdansklubb Stockholms Dansklubb Tyresö Danssportklubb Täby 10-dansklubb Uppsala Bugg o Swing Society 4

5 Västergötlands Danssportförbund Alingsås Dansklubb Borås Dansförening Candanza Dansförening Dansföreningen Stödbenet Dansklubben Buggie Dansklubben Stop And Go Hjo Dansklubb Independance Danssportklubb Sportdansklubben Dansverkstan Tidaholm Sportdansklubben Varaslättens Buggare Västsvenska Danssportförbundet Dancing Team Club Hammarö Dansföreningen Dance Port Fjällbacka Dansföreningen Munkbuggarna Dansklubben Bohusbuggarna Dansklubben Donnum Ferrum Dansklubben Magic Dansklubben Rocksulan Karlskoga Dansförening Mölndals Danssportklubb Östra Danssportförbundet Club Tdans Dansföreningen Vasadansarna Dansklubben Mälarbuggarna Dansklubben Rock You 2 Lindy Dancing Team Norrköpings Bugg o Rock n Roll Klubb SDK Wetternbuggarna Totalt är det 101 röstberättigade föreningar, fördelade enligt följande: SDF Antal föreningar med rösträtt Bergslagens DSF 10 Mittnorrlands DSF 10 Norrbotten-Västerbottens DSF 10 Skåne-Hallands DSF 10 Småland-Blekinge DSF 16 Stockholm-Upplands DSF 19 Västergötlands DSF 10 Västsvenska DSF 9 Östra DSF 7 5

6 Förslag till arbetsordning vid DSF Förbundsmöte 2017 Registrering av ombud Varje ombud ska registrera sig innan möte för att upptas i röstlängd som röstberättigad. Registrering bekräftas genom att varje ombud får röstkort samt namnskylt. Distriktsombud som har två röster får två röstkort. Yttrande och förslagsrätt Under Förbundsmötet har ombud, förbundsstyrelsens ledamöter, förbundsmötespresidium och revisorer samt motionär i vad avser egen motion yttrande och förslagsrätt. Valberedningens ordförande och dess ledamöter har yttranderätt i frågor som de har berett. Ledamöter i förbundets kommittéer/verksamhetsområden, RFs representant och kansliets personal har yttranderätt. Annan närvarande person kan få yttra sig efter enhälligt beslut från Förbundsmötet. Vid Förbundsmötet får kommitté- och VO-medlemmar inom DSF närvara samt föreningsmedlemmar i mån av plats. Efter beslut av årsmötet (enkel majoritet) kan press/media och andra personer/organisationer närvara. Begära ordet lämna förslag Talare får begära ordet genom att räcka upp handen. Ordföranden eller sekreteraren, efter beslut dem emellan, noterar den anmälda talaren på talarlista. Varje talare får tala i max fem minuter. Om mer tid önskas av talaren, får denne på nytt begära ordet och noteras sist i talarlistan. Alla förslag som Förbundsmötet ska behandla, förutom rena bifalls-/avslagsyrkanden måste lämnas in skriftligen till ordföranden och formuleras som förslag/yrkanden till beslut utom vid ordningsfråga, se nedan. Alla förslag på förbundsmötet protokollförs. Styrelsens förslag är huvudförslag. Rösträtt Endast de valda ombuden som finns på den av Förbundsmötet fastställda röstlängden har rösträtt. Det är inte tillåtet att överlåta rösträtt till någon efter att röstlängden är fastställd. Sekretariat, protokoll Förbundsmötet väljer sekreterare som ska ansvara för mötesprotokollet. Så snart som möjligt efter Förbundsmötet och efter godkännande av justeringspersonerna, kommer ett beslutsprotokoll att publiceras på hemsidan. Vid omröstning genom votering (begärd rösträkning) ska röstfördelningen anges i protokollet. Utöver mötesordföranden justeras mötets protokoll av de av Förbundsmötet valda protokolljusterarna. Omröstning När debatten är avslutad frågar ordföranden om Förbundsmötet är redo att gå till beslut. Ordföranden redovisar de yrkanden/förslag som kommit in, samt föreslår i vilken ordning de ska behandlas (propositionsordning). Beslut tas normalt med acklamation (muntliga ja-rop). Ordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Om något av ombuden vill ha en noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering. Efter begärd votering sker röstning genom handuppräckning med röstkorten utan att de räknas (försöksvotering). Ordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med klubbslag. Om något av ombuden vill ha en ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära rösträkning. Begärs rösträkning räcker ombuden på nytt upp sina röstkort och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordföranden som bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Sluten omröstning tillämpas endast vid personval

7 Beslut Om inget annat anges i Svenska Danssportförbundets stadgar avgörs vid omröstning alla frågor med enkel majoritet (absolut eller relativ). För beslut i sakfrågor krävs absolut majoritet (mer än hälften av antalet avgivna röster, blank röst räknas inte). Personval avgörs genom relativ majoritet (de som fått högsta antalet röster är valda oberoende av hur det antalet förhåller sig till totala antalet röster). Vid omröstning, som inte avser personval, skall vid lika röstetal gälla det förslag som biträds av ordföranden, om denne är röstberättigad. Är han inte röstberättigad, avgör lotten. Vid personval skall i händelse av lika röstetal genomföras, om nödvändigt en andra valomgång för att skilja kandidaterna åt. I händelse av lika rösttal i den andra omgången ska lotten avgöra. För bifall till stadgeändring krävs beslut med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Redaktionskommitté Redaktionskommittén väljs av Förbundsmötet och ska bestå av två ledamöter. Redaktionskommittén kan vara Förbundsmötet behjälplig med att utarbeta förslag som krävt utredning eller med förslag som i formuleringshänseende hänskjutits till redaktionskommittén när ett direkt avgörande inte kunnat ske. Sakupplysning Sakupplysning kan begäras av någon som har viktiga fakta att tillföra debatten eller vill rätta felaktigheter som använts i debatten. Sakupplysning ska motiveras för ordföranden och bryter talarlistan. Upplysningen får inte innehålla någon argumentation. Ordföranden beslutar om sakupplysningen beviljas. Replik När någon blir medvetet misstolkad eller personligt angripen i en debatt kan denne begära replik. Replik bryter talarlistan och får därför inte vara mer än ett kort svar från den angripna. En replik får inte pågå i mer än max två minuter. Ordföranden beslutar om replik beviljas. Efter en replik kan ordföranden bevilja kontrareplik enligt samma princip som för replik. Ordningsfråga Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis behov av paus/ajournering för t.ex. överläggningar mellan ombuden, åsikter om propositionsordningen eller streck i debatten. Ordningsfrågor bryter talarlistan. Som regel kräver inte ordningsfråga skriftligt yrkande om inte ordföranden begär det. Streck i debatten Streck i debatten kan föreslås av något av ombuden eller av ordföranden. Förbundsmötet beslutar om streck i debatten ska sättas efter fråga från ordföranden. Då streck i debatten sätts, sätter de som vill tala upp sig på talarlistan. När strecket är satt kan ingen ytterligare sätta upp sig på talarlistan. Innan debatten går vidare med talarna på listan redovisar ordföranden de yrkanden (förslag till beslut) som hittills har inkommit och den på talarlistan som tänker lämna yrkanden senare i debatten lämnar då in dessa skriftligt, innan debatten fortsätter. Yrkanden får inte tillföras efter att streck i debatten har satts. Reservation Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet fattats. Reservationen skall skriftligen lämnas till mötesordföranden, senast vid Förbundsmötets avslutande. Reservationer protokollförs. Val av valberedning Förbundsmötet väljer valberedning. Valberedningens uppgift är att bereda personval och lägga förslag på dessa vid kommande Förbundsmöte

8 Sluten omröstning vid personval Om det vid personval finns fler kandidater än platser kan förbundsmötet eller ordföranden besluta att sluten omröstning ska tillämpas. Ombuden röstar med blank röstsedel. Röstsedel ska innehålla högst det antal namn som valet avser. Röstetalen för varje kandidat protokollförs. Val/ Nominerings procedur/kandidatplädering Vid kandidatnominering redovisar valberedningen sitt förslag. Efter detta får ombuden föreslå (nominera) ytterligare kandidater utöver valberedningens förslag. Ifall nominerad person inte blir vald till posten den är nominerad till, tillfrågar mötesordföranden om denne vill ställa upp i nästa val. Eventuellt inte närvarande skall tillfrågas innan, av förslagsställaren, om de är intresserade att stå kvar i valproceduren. Mötet beslutar om kandidaterna skall presentera sig själva. Valbarhet Utdrag ur 3 kap 1 RF:s stadgar Valbarhet enligt 3 kap 1 RF stadgar För samtliga val som företas av årsmöten inom RF:s organisationer krävs att den nominerade är medlem i förening ansluten till RF. Utdrag ur 3 kap 7 DSF:s stadgar Valbar är varje i Sverige permanent bosatt person. Ledamot av förbundsstyrelsen är inte valbar som revisor eller revisorssuppleant. Utdrag ur 2 kap 2 DSF:s stadgar Arbetstagare inom förbundet och SDF får inte väljas till ledamot av förbundsstyrelsen eller SDF-styrelsen

9 Förslag till verksamhetsplan Bakgrund Vid RF-stämman 2015 beslutade idrottsrörelsen om en ny verksamhetsidé, långsiktiga mål samt att en strategisk plan, gemensam för idrotten skulle tas fram. Den har nu kommit så långt att den varit föremål för remiss och ska läggas fram på RF-stämman Svenska Danssportförbundet justerade och moderniserade redan vid FM 2016 verksamhetsidén så att den överensstämmer med RF. Samma sak med förbundets långsiktiga strategi. Viktigt för oss inom dansidrotten är att veta att dansen är en del av det som kallas svensk idrott eller med andra ord, idrottsrörelsen. För att kunna möta framtiden och ange strategier måste arbetet ta utgångspunkt i något. Riksidrottsförbundet har med hjälp av ett externt analysföretag identifierat vilka trender och drivkrafter som troligen kommer att påverka svensk idrott i framtiden. Trenderna, eller de så kallade megatrenderna GUD är Globalisering, Urbanisering, Digitaliseringen och även Individualiseringen. Dessa kräver att svensk idrott, för att kunna leva i takt med i en förändrad omvärld, måste ta nya gemensamma krafttag. Hälsotrenden är den megatrend vi själva kan dra nytta av. Det betyder helt enkelt att de mål vi som förbund väljer att sätta på kort och lång sikt ska vara en del av de övergripande långsiktiga målen och att insatser vi gör ska vara i samklang med de strategiska områden svensk idrott tillsammans beslutat om att sträva efter mot Livslångt idrottande: - Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. - Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Idrott i förening: - Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrottens värdegrund är vår styrka: - Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund Idrotten gör Sverige starkare: - Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör - 9 -

10 Etappmål De gemensamma målen inom svensk idrott som alla SF ska arbeta med utifrån sina förutsättningar är: Livslångt idrottande utvecklat nya tra nings och ta vlingsformer med o kad flexibilitet fo r olika a ldrar i alla SF fo rba ttrar fo rutsa ttningarna och vidareutvecklat metoder fo r att engagera nya grupper i alla SF intensifierat arbetet fo r att na de beslutade ja msta lldhetsma len till 2017 sta rkt sin internationella konkurrenskraft sta rkt sin internationella representation SF med internationell verksamhet ska ha en strategi fo r att fa fler internationella evenemang Idrott i förening vidareutvecklat möjligheten i alla SF att engagera sig inom föreningsidrotten i nya former kartlagt och analyserat föreningarnas förutsättningar och det ska ges förslag på åtgärder som kan förenkla för föreningar och de ideella ledarna stärkt medlemsdemokratin genom att minst deltagare årligen deltar i föreningsutveckling och/eller utbildning i föreningskunskap Idrottens värdegrund är vår styrka arbetat aktivt i alla SF med att integrera idrottens va rdegrund utvecklat metoder och fo rha llningssa tt fo r att agera na r idrottens va rdegrund inte fo ljs andelen fo reningar som genomfo rt ett va rdegrundsarbete ska o ka med minst 10% a rligen Svenska Danssportförbundets långsiktiga strategi Tillväxt och utveckling för danssportens bästa. Vår strategi beskriver hur vi ska bli framgångsrika. Svenska Danssportförbundet fokuserar på följande långsiktiga framgångsfaktorer. Satsning på Barn och Ungdomar genom att möta dem där de finns samt genom attraktiva och glädjefyllda former för träning skapa utveckling i våra föreningar. Införliva moderna och populära ungdomsdanser i vår verksamhet för att attrahera en bred målgrupp och skapa en sund tillväxt. Utvecklingsmodell som leder till en långsiktig utveckling av dansare oavsett ålder och ambition. Elitsatsning för att skapa en topp och internationella framgångar och därmed skapa förebilder och motivation för unga som vill utvecklas. Tävlingsformer som ger spänning samt begripliga och snabba resultat genom att använda modern teknik och innovativa lösningar

11 Svenska Danssportförbundets prioriterade områden 2017 Med utgångspunkt i Svensk idrotts målsättningar och var vi som förbund befinner oss på utvecklingsresan föreslår Förbundsstyrelsen följande prioriterade områden: Barn och ungdomar träning och tävling Föreningar värdegrund och verktyg Tävlingsutveckling tävling för alla Utbildning - genomförande Barn- och ungdomar Efter kartläggning och analys av DSF föreningars nuläge när det gäller barn- och ungdomsidrott har vi en faktabaserad bild av behoven. Vi vet att vi har arbete kvar att göra innan vi kan säga att vi som förbund har en klar och genomtänkt verksamhet för barn och ungdomar som är det naturliga arbetssättet i föreningar som arbetar med barn och ungdomar. Vi arbetar vidare med RFs riktlinjer och fokuserar på några områden som gäller barn och ungdomars tävlande. Fokus blir tävlingsformer, struktur och tävlingskoncept. Föreningars stödjande miljöer för barn och unga ska ses över och vi ska fortsätta arbetet med utveckling av träningsformer för barn och ungdom Föreningar Vårt förbund ska ha framgångsrika föreningar. Föreningar med en bra verksamhet blir föreningar med fler medlemmar och fler medlemmar ger möjlighet för mer verksamhet. Vi ska skapa mervärde i medlemskap och föreningsarbete. Arbetet ska bedrivas enligt intentionerna i Dansen vill, vi vill ha Bra dans och vara bra i dans. Föreningar och föreningarnas tränare ska kunna ha verktyg för att erbjuda dans hela livet och för elitverksamhet beroende på föreningens egen verksamhetsidé. Den påbörjade dialogen och mötet med föreningar fortsätter. Vi pratar Svensk idrotts strategi, vad det innebär och hur vi drar vårt strå till stacken och hur det stärker föreningen. Vi arbetar vidare med att underlätta föreningarnas administration. Tävling för alla Tävlingar kan vara små eller stora. Tävlingar kan ha bara en dansgren eller flera. Tävlingar kan vända sig till nybörjare, elit eller båda. Vi ska fortsätta utveckla tävlingsarrangemang, från det minsta till det största. SM i Dans och de större evenemangen ska spegla fest, spänning och ha ett högt tempo. Publiken ska vara engagerad och kunna följa med i resultaten och uppleva omväxlande och intensiva tävlingar. För att klara detta måste vi utveckla våra tävlingsformat och använda moderna verktyg och system, men också tänka kreativt och utanför de traditionella ramarna. Vi ska ha fler mindre arrangemang, som är anpassade för den aktuella målgruppen och miljön. Vi behöver även fler föreningar som kan arrangera tävlingar och för det krävs utbildning och goda exempel. Utbildning Efter ett hårt arbete med att lägga grundstrukturer är det dags att fylla strukturen med innehåll. Vi ska ta fram en första prototyp för digitaliserade utbildningar, vi ska säkerställa att DSF har eget utbildningsmaterial och vi ska börja utbilda i en större omfattning. Utan utbildning får vi inte någon utveckling av föreningar, ledare, funktionärer och tränare. Utvecklas inte de som ska ta dansidrotten framåt står vi still och börjar gå bakåt

12 Proposition 1, Stadgeändring Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsmötet beslutar om ändring av förbundets stadgar med nedanstående omfattning. a) Motivering till ändring: anpassning till Dansen vill och DSF inriktning. Nuvarande lydelse 1 Kap, 1. Ändamål Föreslagen lydelse 1 Kap, 1. Ändamål Svenska Danssportförbundet, i dessa stadgar benämnt förbundet, har till uppgift att främja och administrera danssporten i Sverige på sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens mål och inriktning enligt 1 Kap Sveriges Riksidrottsförbunds (RF) stadgar. Förbundet skall vara en sammanslutning av de ideella föreningar i vilkas verksamhet ingår att bedriva sportdans i tävlingsoch/eller motionsform. Förbundet skall i samverkan med de anslutna föreningarna arbeta för att öka insikten om att danssport är idrott. Förbundet skall företräda danssporten i utlandet. Svenska Danssportförbundet, i dessa stadgar benämnt Förbundet, har till uppgift att främja dansen och danssporten i Sverige i överensstämmelse med idrottens mål och inriktning. Vi bedriver vår dansidrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utveckla människor under hela livet. Förbundet skall arbeta efter de gemensamma normer och riktlinjer som finns inom den svenska idrottsorganisationen och som Riksidrottsförbundet ger uttryck för i Idrotten vill. Förbundet skall vara en sammanslutning av de ideella föreningar i vilkas verksamhet ingår att bedriva dans i tävlings- och/eller motionsform. Förbundet skall i samverkan med de anslutna föreningarna arbeta för att öka insikten om att danssport är idrott. Förbundet skall företräda danssporten i internationella sammanhang. b) Motivering till ändring: anpassning till ny tillhörighet och omformulering. Nuvarande lydelse 1 Kap, 3 Tillhörighet Förbundet är medlem i Sveriges Riksidrottsförbund (RF) samt anslutet till World Dance Sport Federation (WDSF), World Rock n Roll Confederation (WRRC), World Country & Line DanceSport Federation (WCLDSF) och World Swing Dance Council (WSDC). Förbundet är också som recognised anslutet till SOK. Föreslagen lydelse 1 Kap, 3 Tillhörighet Förbundet är medlem i Riksidrottsförbundet (RF) samt anslutet till World Dance Sport Federation (WDSF), World Rock n Roll Confederation (WRRC), World Country & Line DanceSport Federation (WCLDSF), World Swing Dance Council (WSDC) och World Artistic Dance Federation (WADF). Förbundet är också anslutet till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) som recognised

13 c) Motivering till ändring: förenkling och borttag av redundant text. Nuvarande lydelse 2 Kap, 5. Sändningsrättigheter Förbundet äger rättigheten, inklusive arkivrättigheten, till all sändning med rörliga bilder från samtliga svenska mästerskapstävlingar. I avtal avseende mästerskap mellan Förbundet och arrangerande Förening skall fördelning av ekonomiskt resultat kopplat till nämnda sändning regleras. Föreslagen lydelse 2 Kap, 5. Sändningsrättigheter Förbundet äger rättigheten, inklusive arkivrättigheten, till all sändning med rörliga bilder från samtliga svenska mästerskapstävlingar. I avtal avseende mästerskap mellan Förbundet och arrangerande Förening skall fördelning av ekonomiskt resultat kopplat till nämnda sändning regleras. d) Motivering: förenkling av administration Nuvarande lydelse 3 Kap, 6. Tidpunkt och kallelse till förbundsmötet Förbundsmöte hålls årligen före utgången av april månad på tid och ort som förbundsstyrelsen bestämmer. Kallelse till mötet utfärdas av förbundsstyrelsen, dels genom kungörelse i Förbundets officiella kungörelseorgan senast tre månader före mötet, dels genom brev till röstberättigade organisationer senast fyra veckor före mötet. Senast fyra veckor före mötet skall Föredragningslista, Verksamhetsberättelse, resultatoch balansräkning, Verksamhetsplan, Styrelsens förslag (propositioner), Inkomna motioner (åtföljda av styrelsens yttrande) sändas till röstberättigade organisationer. Föreslagen lydelse 3 Kap, 6. Tidpunkt och kallelse till förbundsmöte Förbundsmöte hålls årligen före utgången av april månad på tid och ort som förbundsstyrelsen bestämmer. Kallelse till mötet utfärdas av förbundsstyrelsen, dels genom kungörelse i Förbundets officiella kungörelseorgan senast tre månader före mötet, dels genom epost till röstberättigade organisationer senast fyra veckor före mötet. Senast fyra veckor före mötet skall Föredragningslista, Verksamhetsberättelse, resultatoch balansräkning, Verksamhetsplan, Styrelsens förslag (propositioner), Inkomna motioner (åtföljda av styrelsens yttrande) sändas till röstberättigade organisationer

14 e) Motivering punkt 2: behöver inte ändras när ny tillhörighet sker. Motivering punkt 7: tillsnyggning och flexibilitet. Motivering punkt 12: korrigering enligt 3 Kap, 2. Motivering ny punkt 14: anpassning till personuppgiftslag och förberedelse till ny skärpt lag 2018 inom EU. Nuvarande lydelse 4 Kap, 2. Förbundsstyrelsens åligganden. Punkt 2 övervaka efterlevnaden av RF:s och förbundets stadgar och i vederbörlig ordning utfärdade regler, samt WDSF:s, WCLDSF:s, WSDC:s och WRRC:s stadgar och övriga regler, Punkt 7 upprätta verksamhets- och förvaltningsberättelser samt verksamhetsplan och inkomst- och utgiftsstat, vidare utarbeta och bereda förslag, planer m m att föreläggas förbundsmötet och tillse att av förbundsmötet fattat beslut verkställs så snart som möjligt, Punkt 12 upprätta röstlängd för förbunds- och SDFmöten, att gälla för tiden 1 januari till 31 december, Punkt Föreslagen lydelse 4 kap, 2. Förbundsstyrelsens åligganden. Punkt 2 övervaka efterlevnaden av RF:s och Förbundets stadgar och i vederbörlig ordning utfärdade regler, samt relevanta internationella förbunds stadgar och övriga regler, Punkt 7 upprätta verksamhets- och förvaltningsberättelser samt verksamhetsplan och budget, vidare utarbeta och bereda förslag, planer m m att föreläggas förbundsmötet och tillse att av förbundsmöte fattat beslut verkställs så snart som möjligt, Punkt 12 upprätta röstlängd för förbunds- och SDFmöten, att gälla för tiden 1 februari till 31 januari, Punkt 14 (ny) Tillse att personuppgifter av vilket slag de än må vara, behandlas, publiceras och lagras i enlighet med svensk lagstiftning i personuppgiftslag eller annan myndighet fastställd förordning, De tidigare punkterna ändras till

15 f) Motivering: korrigering av fel Nuvarande lydelse 4 Kap, 3. Prövningsrätt Förbundsstyrelsen utövar prövningsrätt enligt 13 och 14 kap RF:s stadgar. Föreslagen lydelse 4 Kap, 3. Prövningsrätt Förbundsstyrelsen utövar prövningsrätt enligt 14 och 15 kap RF:s stadgar. g) Motivering: DSF har numera en etikkommitté, som ska utreda de ärenden som uppkommer i anledning av de nya etikreglerna. Klargörande av gränssnittet mellan etikkommitté och disciplinnämnd. Nuvarande lydelse 4 Kap, 4. Handläggning Bestraffningsärenden gällande förseelser enligt 14 kap RF:s stadgar handläggs i första instans av en disciplinnämnd. Nämnden består av ordförande och fyra övriga ledamöter valda av förbundsmötet. Ordförandens mandattid är ett år, övriga ledamöters två år. Halva antalet ledamöter väljs vartannat år. Beslut i ärenden fattas av nämndens ordförande, tillsammans med minst två ledamöter, samtliga ledamöter skall dock vara kallade. Föreslagen lydelse 4 kap, 4. Handläggning Förbundet skall ha en disciplinnämnd, som består av ordförande och fyra övriga ledamöter valda av förbundsmötet. Ordförandens mandattid är ett år, övriga ledamöters två år. Halva antalet ledamöter väljs vartannat år. Beslut i ärenden fattas av disciplinnämndens ordförande, tillsammans med minst två ledamöter, samtliga ledamöter skall vara kallade. Disciplinnämnden är beslutsfattande i frågor som rör förseelser enligt 14 kap RF:s stadgar och Förbundets etik-kod. Förbundet ska vidare ha en etikkommitté, som består av ordförande och minst två övriga ledamöter. Etikkommittén tillsätts av förbundsstyrelsen och har en utredande roll avseende etikärenden inom Förbundet. Bestraffningsärenden handläggs i första instans av disciplinnämnden. I händelse av förseelser avseende den av DSF fastställda etik-koden eller annat oetiskt beteende hänförligt till RF:s stadgar eller Förbundets reglementen skall sådana ärenden handläggas i första instans av Förbundets etikkommitté i form av utredning och dokumentering i rapport, vilken i förekommande fall efter färdigställande tillställes disciplinnämnden för avgörande av sanktioner

16 h) Motivering: i enlighet med DSF:s förnyade inriktning till bredare syn på dansverksamheten Nuvarande lydelse 7 Kap, 1. Medlemskap i förbundet Punkt 2 Föreningen har sportdans i tävlingsoch/eller motionsform i sin verksamhet och uppfyller även i övrigt de särskilda villkor för medlemskap som framgår av dessa stadgar. Föreslagen lydelse 7 Kap, 1. Medlemskap i förbundet Punkt 2 Föreningen har dans i tävlings- och/eller motionsform i sin verksamhet och uppfyller även i övrigt de särskilda villkor för medlemskap som framgår av dessa stadgar. i) Motivering: viss skärpning av kravet Nuvarande lydelse 7 Kap, 6, 2:a stycket. Medlemskap i förening Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens intressen. Medlem får inte uteslutas av annan anledning än att medlemmen har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brott mot föreningens stadgar eller annars uppenbarligen skadat föreningens intressen. Föreslagen lydelse 7 Kap, 6, 2:s stycket. Medlemskap i förening Ansökan om medlemskap får avslås endast om det skäligen kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens intressen. Medlem får inte uteslutas av annan anledning än att medlemmen har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brott mot föreningens stadgar eller annars uppenbarligen skadat föreningens intressen. j) Motivering: anpassning till den nya reglementsstrukturen Nuvarande lydelse 7 Kap, 9. Representation Medlem i förening skall även efterleva avsnitt 4 i tävlingsreglementet. Föreslagen lydelse 7 Kap, 9. Representation Medlem i förening skall även efterleva tillämpliga avsnitt i tävlingsreglementet, med särskilt beaktande av avsnitt 4 i tävlingsreglementets generella del

17 k) Motivering: anpassning till personuppgiftslagen samt att föreningsmedlem alltid ska kunna neka till publicering. Nuvarande lydelse Kommentarer till stadgarna Till 7 kap 7 och 8 Uppgifterna i medlemsregistret får aldrig användas på ett olämpligt, stötande eller otillåtet sätt. Personnummer får aldrig publiceras. Föreningsmedlem som kan åberopa särskilda skäl har rätt att neka publicering. Föreslagen lydelse Kommentarer till stadgarna Till 7 kap 7 och 8 Uppgifterna i medlemsregistret eller i annat förekommande register eller databas får aldrig användas på ett olämpligt, stötande eller otillåtet sätt. Personuppgifter inklusive bilder får inte utan medgivande av aktuell individ publiceras i sociala media. Föreningsmedlem har rätt att neka publicering oavsett media. Personnummer får aldrig publiceras och skall användas med försiktighet i interna sammanhang

18 Motion 1, NSW Införande av en ny tävlingsklass i Bugg Motion från Dansklubben Nackswinget Stockholm Införande av en ny tävlingsklass i bugg Sammanfattning Under de senaste åren har det nya tävlingssystemet med R-klass, B-klass, A-klass och S-klass använts för bland annat buggklasserna i tävlingssammanhang. Då det nu har hunnit hållas ett stort antal tävlingar kan man anse att systemet har hunnit testas och användas ordentligt, och därför är redo att utvärderas mer grundligt av Danssportsförbundet. Dansklubben Nackswinget önskar att Danssportsförbundet utreder behovet av ett ändrat tävlingsupplägg, där en till klass kan införas mellan R- och B-klass, samt ser över hur par skall "flyttas" mellan klasser vid eventuellt partnerbyte. Bakgrund/ motivering Bakgrunden till ovanstående önskan är att det idag upplevs som att det är ett för stort glapp mellan dansarna i R-klass och i B-klass, samt att B-klassen idag har blivit väldigt stor inom alla åldersgrupper, framförallt i bugg. Detta är bland annat ett resultat av att alla dansare som går upp från R-klass börjar tävla i B-klass, samtidigt som högre rankade dansare börjar tävla i B- klass om de byter partner (förutom om båda dansarna är S-klassade). Den stora B-klassen resulterar i att det blir svårt att ta sig vidare uppåt i nivåerna och klassen växer sig än större. Genom att införa en klass mellan R-klass och B-klass skapar det en möjlighet för dansare att lättare kunna tävla på "sin nivå". Vidare skapar reglementet idag onödiga hinder för par som byter partner i B-klass om de önskar gå ner en nivå då de båda då måste söka, och godkännas för, dispens. Detta hinder upplevs som än större när en S-rankad dansare som börjar tävla med en A-rankad dansare "flyttas ned" och tävlar i B-klass. Par som idag befinner sig i B-klass En utmaning med att införa en ny klass under dagens B-klass är hur de nuvarande tävlande skall rankas. En potentiell lösning skulle kunna vara att dansare i dagens B-klass får välja vid införandet om de vill vara kvar i B-klass eller om de önskar dansa i C-klass. Om de väljer att vara kvar i B-klass så kommer denna parkonstellation vara det framöver. Denna lösning är dock endast ett förslag och vi anser att Danssportsförbundet har både möjlighet och kunskap att kunna genomföra detta skifte på bästa sätt. Övriga danser Problemet med de stora klasserna är framförallt i buggklasserna, varför denna motion behandlar endast denna dans. Vi anser dock att samma klassystem skall användas i samtliga BRR-grenar där det kan appliceras. Svenska Mästerskapen För att fortsätta hålla en hög nivå på Svenska Mästerskapen i dans skall endast B-, A-, samt S-klassade par, som uppfyller kravet på antal genomförda tävlingar enligt reglementet, tillåtas delta. Förslag till beslut Att det införs en till klass mellan R-klass och B-klass

19 Undertecknande Dansklubben NACKSWINGET Genom Stefan Tärnström Tillförordnad sekreterare Motionären föreslår att det ska öppnas en ny tävlingsklass mellan R-klass och B-klass i Bugg Efter några års erfarenheter av systemet med N och R kan man se en del effekter, t.ex de som motionären pekar på. Andra effekter gör också att tiden är kommen att göra vissa justeringar. I skrivande stund arbetar DSF:s tekniska kommitté på ett förslag på ändring just i detta avseende. Med hänsyn till pågående arbete gällande regeländringen och att en reglementsändring inte är en förbundsmötesfråga, yrkar Förbundsstyrelsen avslag på motionen

20 Motion 2, GED Förutsättning för deltagande under SM Standard, Latin och Tiodans Motion från Danceclub Team Gothenburg Elite Dance Förutsättning för deltagande under SM Standard, Latin och 10- Dans Anledningen att motionen ställs ligger i grund av att under dem senaste fyra åren har vid två tillfällen flera, som inte är aktiva par inom DSF eller WDSF, ställt upp i SM. En gång i latin 2013 och en gång i standard 2016 och blev korade till svenska mästare. Vi föreslår att endast aktiva par inom DSF kan koras till svenska mästare. Vi yrkar för att ställa upp i SM, Standard, Latin och 10-Dans, gäller att en i paret har varit aktiv dansare på minst två stycken rankinggrundande tävlingar inom DSF alternativt WDSF tävlingar. Eller att paret finns i DSF system dvs. att paret har dansat minst en rankinggrundande tävling tillsammans. Vi vill att reglementet ändras gällande SM, Standard, Latin och 10-Dans. BRR har redan en liknade version av denna reglering i sitt reglemente. GED Team Gothenburg Elite Dance Eva Larsdotter styrelsen@ged.nu Motionären har två förslag: - antingen ska en i paret har varit aktiv dansare på minst två rankingtävlingar inom DSF alternativt WDSF för att få ställa upp i SM Standard, Latin och Tiodans - eller att paret finns i DSF system, d v s att paret ska ha dansat på minst en rankingtävling tillsammans. Motionären vill att tävlingsreglementet ändras till liknande de regler som gäller för SM inom BRR. Det är ett naturligt krav att dansare på Svenska Mästerskapen skall vara dansare som dansar i DSF:s system. Tekniska kommittén arbetar med ett ändringsförslag i linje med motionärens förslag, vilket välkomnas av förbundsstyrelsen. Med hänsyn till pågående arbete gällande regeländringen och att en reglementsändring inte är en förbundsmötesfråga yrkar Förbundsstyrelsen avslag på motionen

21 Motion 3, IMPE (separat kommitté samt ingen separering av R- klass) - a) Fortsatt separat kommitté inom förbundet för Tiodans - b) Ingen separering av R-klass från övriga klasser på Tiodanstävling Motion från Dansklubben Impetus Vi som en utav Sveriges Tiodans föreningar är ytterst angelägna om att få information om vad som händer kring förbundets omorganisation. Vi är oroliga över vissa frågor och att denna omorganisation kommer att ha negativ effekt på framtiden för våra Tiodansare. Viktiga önskningar är: Att Tiodansen i fortsättningen ska ha en egen kommitté och inte vara en del av de andra dansstilar och inriktningar, såsom Bugg, Lindihop osv. Att vi kan ha en egen kommitté och vara självständiga, som en del av förbundet och av det stora är oerhört viktigt för Tiodansens framtid och för att den inte ska försvinna. Att separera rekryteringsklasser, under tävling, från C,B och A klass, vore förödande. För de yngre dansarna är det oerhört viktigt att få se och delta tillsammans med de dansare som de ser upp till. Tiodansen är en liten sport i ett stort sammanhang och ett stort förbund. Det är oerhört viktigt för vår sports tillväxt att få vår röst hörd och att någon som inte är insatt i vår dansvärld, skulle ta beslut i våra frågor, skulle få förödande konsekvenser. Ser fram emot ett fortsatt gott samarbete! Med vänliga hälsningar Impetus Dansklubb Ordförande Cecilia Gylling Persson - a) Motionären yrkar på att Tiodansen även fortsättningsvis ska ha en egen självständig kommitté inom förbundet, med motiveringen att Tiodansen annars kommer att försvinna

22 Den organisationsändring som genomförts under 2016 har förberetts under två år. Samtliga ledamöter i förbundets Verksamhetsområden har varit delaktiga och det var till och med så att just VO Tio föreslog en ny struktur för att organisera förbundets arbete runt tävling. Förbundet arbetar med samtliga danser och vill ge samma förutsättningar för alla dansgrenar att utvecklas. Med det ändrade sättet att organisera verksamheten ser vi en styrka i att ha kompetenser inom ett område som arbetar med en avgränsad uppgift där dansgrenspecifika kunskaper och erfarenheter ska vara en del. I den nya organisationen har alla kommittéer, utom en, ledamöter eller adjungerade från alla dansgrenar. Vi hoppas att den nya organisationen kan locka fler att engagera sig eftersom arbetet spänner över mindre områden med mer specifika uppgifter och att det genererar positiv utveckling på alla områden. Parallellt med en ny ideell organisation har förbundet haft ekonomisk möjlighet genom öronmärkta bidrag från RF att professionalisera kärnverksamheten dans- och idrottsutveckling. DSF har kunnat anställa en Sportchef vilket på sikt kommer att stärka samtliga danser. I ett läge där vi äntligen börjar nå de långsiktiga målen inom ramen för vår vision med att ha och möjliggöra dans för alla är det inte rimligt att ha en egen organisation för varje dans som ska innehålla alla delar. Det finns så många gemensamma strukturer som kan återanvändas på ett förnuftigt sätt som gör att alla ideella krafter kan lägga energi på uppgiften och utvecklingen i stället för att lägga mesta tiden på att samordna. Vilket varit fallet för nästan alla ideella de senaste åren på förbundsnivå. Med hänvisning till ovanstående och att det är förbundsstyrelsen som har uppdraget att organisera verksamheten anses attsats ett och två i motionen besvarad. - b) Motionären yrkar också på att ingen separering av R-klass ska göras från övriga klasser på Tiodanstävlingar, med motiveringen att det är viktigt för de yngre dansarna att få se och delta med de dansare de ser upp till. För att kunna möta alla dansare oavsett ålder och ambitionsnivå måste DSF kunna ha tävlingar som ger möjlighet för alla att tävla om man så önskar. Det betyder att det ska finnas små tävlingar, stora tävlingar, tävlingar med bara en dansgren, tävlingar med flera dansgrenar och kanske bara med en eller några åldersgrupper. Det traditionella sättet att genomföra tävlingar med samtliga klasser kommer att finnas kvar. Det vi vet är att det inte bara kan finnas ett sätt att stimulera till tävling och visa på förebilder. DSF kommer att jobba framåt för att göra olika typer av tävlingar. Både tävlingar inom samma dans, men även tävlingar på olika nivåer, ex tävling på R nivå i olika danser. Det är inget som ska försvinna, vi ska utveckla och skapa fler tävlingstillfällen Därmed anses attsats tre i motionen besvarad. Då varken förbundets organisation eller tävlingsreglemente är en förbundsmötesfråga, yrkar förbundsstyrelsen avslag på hela motionen

23 Motion 4, SDK Möjlighet till samkönat tävlande på nationell nivå Motion från Skellefteå Dansklubb Till Svenska danssportförbundet Skellefteå dansklubb vill framföra en önskan och förslag om ändring av gällande reglemente inom BRR gällande möjligheten för samkönade att tävla. Idag är det tillåtet att på regional nivå dansa två av samma kön men vi anser att det även borde vara tillåtet på nationell nivå. Att två av samma kön får tävla i R-klass har för dansens utveckling varit en möjlighet för fler att delta på tävlingsgolvet. I de allra flesta föreningar är det fortfarande en överrepresentation av följare (i dagsläget flickor/kvinnor). Då det är tillåtet att delta i tävlingar med en av samma kön får fler tävlingsmöjlighet och på lång sikt är detta utvecklande för svensk dans. Så all eloge för beslutet att två av samma kön får tävla i R-klass. Även socialt har det blivit mer och mer vanligt att man dansar samkönat, det finns kurser för damer att lära sig föra och för herrar att lära sig följa. Så det är en trend inom dansvärlden som även bör återspeglas på tävlingsgolvet. Skellefteå dansklubb anser att Svenska danssportförbundet bör öppna upp möjligheten för samkönade att tävla även på högre nivå. Man bör på nationell nivå se samma fördelar som på regional nivå. Att det i dansen tydligt ska framgå vem som dansar förare respektive följare har ingenting med kön att göra, det är en teknisk fråga. Det ska för en domare tydligt framgå vem som för respektive följer, utan att detta behöver vara kopplat till kön. Sverige har här en möjlighet att vara en förebild och visa på att tekniken i dansen går före kön. Så vår uppmaning till Svenska Danssportförbundet inom BRR är att snarast ändra i reglementet så att det inom BRR ges möjlighet för alla att delta. Skellefteå dansklubbs styrelse gm Herman Hedlund, vice ordförande Motionären yrkar att DSF ska öppna för samkönade par att få tävla på nationell nivå. Liknande motioner som denna har behandlats på tidigare förbundsmöten (FM) 2013, 2014 och På FM 2015 togs beslut om utredning i frågan. Under året pågick sedan en utredning om "Könsliberal dans" ledd av VO BRR som presenterades på FM 2016 och kan återses i videoupptagningarna. I samband med presentationen gavs också deltagarna möjlighet att ha en dialog i ämnet. I presentationen redovisades ett antal faktorer som oftast inte beaktas vid första påseende. I diskussionerna framkom också att åsikterna i frågan var starka, och av skiftande art, men att presentationen var ett första steg i att skapa samsyn. Ambitionen är att under våren göra arbetsmaterial och enkäter för att driva diskussionen vidare ute i föreningarna innan en sådan ändring formuleras och fastställs. Därmed anses motionen besvarad

24 Motion 5, DTC, PORT Utvärdering och granskning av det regionala och nationella tävlingssystemet inom BRR Motion från Dancing Team Hammarö och Dansföreningen Dance Port Fjällbacka Motion om utvärdering och granskning av det regionala och nationella tävlingssystemet inom BRR 2011 infördes ett nytt tävlingssystem inom BRR, där man delade upp dansarna i regional och nationella grupper. Innan dess hade man olika klasser (A-E, där A var högsta klass) med uppflyttningspoäng som gjorde att många åkte på flera tävlingar för att få komma upp i nästa klass. Intentionen med det nya R/N systemet var att korta ner tävlingsdagarna, dels för att underlätta för arrangörer och även för dansarna. Vi som arrangörsförening kan se att det har blivit en stor nergång i antal tävlande både inom R- och N-klass, dessutom har inte tävlingsdagarna blivit kortare då man ofta lägger in andra grenar för att få ekonomin till att gå ihop. Vi kan även se att det inte finns någon morot för dansarna att åka på tävlingar numera eftersom man flyttar från R till N när man känner för det, dvs när man tror man är mogen. Detta har även resulterat i att barn och ungdomar flyttat upp för tidigt och tappat motivationen och slutat. Vi anser att det måste finnas ett tydligare tävlingssystem som motiverar dansarna att åka på tävling och att man på något sätt inför en typ av cup. Flera från vår förening har lämnat in förslag och synpunkter till VO BRR men aldrig fått någon återkoppling på detta. Vi anser att en ordentlig utredning av det nya R/N systemet måste göras. Styrelserna för Dancing Team Club Hammarö (DTC) Gm Wibecke Ivarsson Ordförande DF Dance Port Fjällbacka Gm Ann-Christine Lindh Ordförande Motionären yrkar att förbundsstyrelsen ger i uppdrag till VO BRR att senast vid 2017 års utgång presentera en utvärdering av R- och N systemet och eventuella förslag till ändringar. Generellt måste en utvärdering ha ett syfte vilket saknas i motionen. Arbetet med utvärderingar och utveckling av tävlingssystemet pågår ständigt. Ett antal förslag på ändringar har redan initierats och kommer att processas under året. Dessutom pågår olika initiativ inom några distrikt med cuper av olika slag som kan utvecklas. Därmed yrkar förbundsstyrelsen avslag på motionen

25 Motion 6, BDF, DTC, PORT Separata tävlingar för pardans och solodans (för att inte förlänga tävlingar tidsmässigt och inte öka belastningen på arrangören) Motion från Borås DF, Dancing Team Club Hammarö och DF Dance Port Fjällbacka S E P A R A T A T Ä V L I N G A R F Ö R P A R D A N S O C H S O L O D A N S FÖR ATT INTE FÖRLÄNGA TÄVLINGAR TIDSMÄSSIGT OCH ÖKA BELASTNING PÅ ARRANGÖREN ÖNSKAS ATT TÄVLINGAR FÖR PARDANS OCH SOLODANS HÅLLS SEPARAT TILLSVIDARE. BAKGRUND De senaste åren har BRR- världen genomgått många förändringar. Vi har fått tillskott i form av West Coast Swing (WCS) och vi har övergått till digital bedömning, vi har mästerskap tillsammans med tiodans och vi har övergått till det Regionala och Nationella tävlingssystemet. Dessa är bara några exempel på hur BRR- miljön utvecklats, förändrats och förbättrats under de senaste åren. Vissa förändringar har gjorts för att utöka vår dansvärd och låta oss se mer av andra danser inom vårt förbund. Detta är något positivt som breddar vår och allas syn på dans. Andra förändringar har gjorts för att korta ner tiden på tävlingar. Många år tillbaka var det inte ovanligt att en BRR- tävling höll på från till Detta var påfrestande för både arrangörer och dansare. Med den digitala bedömningen, i kombination med R- och N- systemet, har vi nu lyckats korta ner våra tävlingar till en mer hållbar tidsåtgång, vilket var syftet. Tävlingar kräver inte längre att man behöver resa både dagen före och efter för att kunna delta. Det blir också enklare för arrangören att anordna en välstrukturerad tävling. R- och N- systemet var omvälvande för BRR och en stor förändring i hur vi tävlar och arrangerar tävlingar. Det har nu varit aktivt sedan 2011 och strukturen har etablerats. Ett av syftena med att byta struktur var att hitta nya spännande sätt att arrangera tävlingar på. Få till fler regionala tävlingar som mindre klubbar kan arrangera och därmed värna om bredden. Även om systemet varit aktivt i sex år upptäcks fortfarande nya varianter på arrangemang och dessa erfarenheter är något vi alla klubbar borde fokusera på att sprida och ta del av. Vi alla behöver stötta och inspirera varandra i att utveckla det vi har och värna om våra dansare på alla nivåer. IDENTIFIERAT PROBLEM Svenska Danssportförbundet önskar inkludera Disco och Hip Hop i förbundet och därmed blir Disco och Hip hop en del av tävlingar som arrangeras för BRR. Detta kommer att öka tidsåtgången och kunskapsbehov vid tävlingar som vi genom ovan nämnda förändringar lyckats minska. BEDÖMNING