Kallelse till Socialnämnden

Transkript

1 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Socialnämnden Tid Torsdag den 21 september 2017, klockan 17:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Ekonomisk rapport Siv Jönsson, ekonomichef 4 Antagande av ny riktlinje HKF 7321 samt revidering av HKF 7320 och HKF 7010 SN-2017/ Översyn av taxor inom funktionshinderområdet SN-2017/ Förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handeln med vissa receptfria läkemedel SN-2017/ Fyllnadsval av ersättare i socialutskott 3 SN-2017/ Individ- och familjeomsorgens rapport av beslut som inte verkställts inom tre månader andra kvartalet 2017 SN-2017/

2 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Övriga frågor Sekretessärenden 10 Upphandling av ramavtal Stödboende för vuxna personer med substansberoende SN-2017/ Yttrande till Södertörns Tingsrätt att anta adoptivbarn enligt Föräldrabalken kap 4 SN-2017/ Delgivningar och anmälda delegationsbeslut SN-2017/ Huddinge den 30 augusti 2017 Gunilla Helmerson Ordförande Eva Carlsson-Paulsén Ordförande fr o m 1 september 2017 Lars Axelsson Sekreterare

3 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SN-2017/ (5) HANDLÄGGARE Matilda Koistinen Matilda.Koistinen@huddinge.se Socialnämnden Alinda Blomkvist Alinda.Blomkvist@huddinge.se Antagande av ny riktlinje HKF 7321 samt revidering av HKF 7320 och HKF 7010 Förslag till beslut Socialnämnden i Huddinge kommun beslutar att: 1. Anta den nya riktlinjen HKF 7321 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 2. Anta den föreslagna revideringen av HKF 7320 Riktlinjer inom handikappomsorgen i Huddinge kommun 3. Anta de föreslagna strykningarna i HKF 7010 Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen - vård och behandling av barn och ungdom och vuxna missbrukare samt stöd till vuxna med psykisk funktionsnedsättning Sammanfattning Förvaltningen har utarbetat ett förslag för ny riktlinje HKF 7321 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde, som fastställer de krav, som ställs på alla utförare inom externa och kommunal regi gällande ledning, utförande och uppföljning. Förvaltningen har även utarbetat ett förslag till revidering av HKF 7320 Riktlinjer inom handkappomsorgen i Huddinge kommun. Behovet av revidering har uppkommit utifrån förändringar i lagstiftning, rättspraxis och biståndskansliets uppdrag. Förslaget syftar till att fungera som ett renodlat materiellt stöd vid handläggning inom socialnämndens ansvarsområde för biståndskansliet. Förslaget innebär vidare att kapitel fyra i HKF 7010 Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen - vård och behandling av barn och ungdom och vuxna missbrukare samt stöd till vuxna med psykisk funktionsnedsättning som rör POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SN-2017/ (5) biståndskansliets myndighetsutövning kring personer med psykiska funktionsnedsättningar, utgår och infogas i stället i HKF Beskrivning av ärendet Föreslagen riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde Förvaltningen har utarbetat ett förslag till riktlinje för ledning, utförande och uppföljning. Den innehåller en beskrivning av ledningssystem för kvalitet som motsvarar de krav som ställs på alla utförare i både extern och kommunal regi. Vidare finns det kapitel om hälso- och sjuvårdsarbetet, dokumentation, sekretess och tystnadsplikt, färdtjänst och god man samt två kapitel om uppföljning av såväl externa utförare som ledningssystem. Samtliga kapitel är nya och utgår från aktuell lag, krav i författningar samt i förfrågningsunderlag och uppdragsbeskrivningar. Den nya riktlinjen innebär att nämndens riktlinjer är helt uppdaterade på ny lagstiftning och på nämndens ansvar som vårdgivare. Socialnämnden fick ett nytt ansvar som vårdgivare i lagens mening i och med att nämnden antog Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) rekommendation om att kommunerna tar över viss hälso- och sjukvård som utförs i gruppbostäder och daglig verksamhet, som kommunen ansvarar för enligt LSS. Föreslagen revidering av HKF 7320 Riktlinjer inom handikappomsorgen i Huddinge kommun Nuvarande riktlinje antogs av kommunfullmäktige år 2002 och har delvis reviderats ett antal gånger fram till Riktlinjen reglerar biståndskansliets handläggning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Under den gångna tidsperioden sedan riktlinjens antagande 2002 har förändringar skett i lagstiftningen och rättspraxis. Förändringar har även skett organisatoriskt i och med att stöd till vuxna med psykisk funktionsnedsättning numera ingår i biståndskansliets uppdrag. Av dessa anledningar har förvaltningen arbetat fram ett förslag till revidering av riktlinjerna i sin helhet. Förslaget redovisas i bilaga enligt den spårbarhet, som krävs från kommunens centrala bestämmelser för att revidera en HKF. Det innebär att den text som har tagits bort är överstruken och tillagd text är rödmarkerad. Hela dokumentet är också formaterat i tre spalter i enlighet med kommunens centrala anvisningar. Den första spalten visar riktlinjen i sitt ursprung, med överstrukna ändringar. Den andra spalten visar förslag till revidering. Den tredje spalten rymmer kommentarer till förändringarna. Förslaget har en förändrad disposition i förhållande till nuvarande riktlinjer, vilket innebär att första och andra kolumnen inte alltid överlappar varandra. Hänvisning finns

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SN-2017/ (5) då i tredje kolumnen med kommentar. Förslaget bifogas även utan kommentarer som bilaga. Förslaget är uppdelat i ett förord, sex stycken kapitel och en källhänvisning. Förordet beskriver biståndskansliets uppdrag. Det första kapitlet beskriver riktlinjernas tillämpning. Det andra kapitlet beskriver aktuell lagstiftning och skillnader mellan socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det tredje kapitlet berör gemensamma utgångspunkter för lagstiftningen. Det fjärde kapitlet behandlar biståndsformer enligt socialtjänstlagen (SoL). Det femte kapitlet behandlar insatser enligt lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det sjätte kapitlet beskriver de lagrum som styr handläggningen. Slutligen i det sjunde kapitlet redovisas de källor som riktlinjerna bygger på. Nedan listas de avsnitt i förslaget som väsentligen har förändrats gällande innehåll: 2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) Avsnittet Vistelsebegreppet ersätts av Ansvarig kommun som innehåller en uppdaterad och mer detaljerad beskrivning av frågan om ansvarig kommun. Avsnittet Förhandsbesked enligt SoL och Begäran om överflyttning enligt SoL har lagts till i förslaget. 2.2 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den inledande beskrivningen av LSS-lagstiftningen utgår från Socialstyrelsens skrivningar om LSS. Avsnittet Ansvarig kommun innehåller förtydliganden. 3.1 Barnperspektivet Avsnittet Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik har lagts till. 4.1 Hjälp i hemmet Avsnittet Särskilda fall personligt utformat stöd har lagts till. 4.3 Boendestöd Avsnittet har uppdaterats gällande information om biståndsformen. Avsnittet Boendestöd natt (Nattpatrull) ersätter avsnitt 4.5. Boendestöd natt Nattpatrull i HKF Kontaktperson Avsnittet Personligt ombud ersätter 4.3. Personligt ombud i HKF Korttidsvistelse för barn och ungdomar Avsnittet har lagts till.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE SN-2017/ (5) 4.9 Olika boendeformer Avsnittet har uppdaterad information om de olika biståndsformerna. Avsnitt Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning har lagts till. Avsnitt Boendekedja ersätter avsnitt 4.5 Boendekedja i HKF Dagverksamhet och daglig sysselsättning Avsnittet innehåller uppdaterad information om biståndsformerna. Avsnitt Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning har lagts till. Avsnitt Träfflokaler ersätter 4.5. Träfflokaler i HKF Turbunden resa Avsnittet Andra typer av resor har lagts till. 5.1 Personkretsbedömning Avsnittet har reviderats utifrån gällande rättspraxis på området. 5.2 Personlig assistans Avsnittet har reviderats utifrån gällande lagstiftning och rättspraxis på området. 5.9 Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Avsnittet innehåller förtydliganden avseende insatsen Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Avsnittet innehåller förtydliganden avseende insatsen. 6. Handläggning Avsnittet har lagts till och inkluderar revidering av tidigare skrivning i 1.6 Överklagan och 1.7 Anmälningsskyldighet rubrik Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt Lex Sarah. 7. Källhänvisning Avsnittet har lagts till. Avsnitt som utgår: 3.5. Ledsagare vid semesterresa Särskilda boendeformer enligt SoL, avsnittet Servicehus 3.15 Fönsterputsning 3.16 Storstädning

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE SN-2017/ (5) Föreslagen strykning i HKF 7010 Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen - vård och behandling av barn och ungdom och vuxna missbrukare samt stöd till vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Biståndskansliet tog över ansvaret för myndighetsutövningen gällande bistånd för personer med psykiska funktionsnedsättningar från Individ- och familjeomsorgen år Kapitel fyra stryks därför ur riktlinjen HKF 7010 och ersätts av skrivningar i förslaget till revidering av HKF Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har utarbetat HKF 7321 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde eftersom en sådan riktlinje tidigare inte funnits. Förvaltningen har uppmärksammat ett behov av att revidera HKF 7320 Riktlinje inom handikappomsorgen i Huddinge kommun som antogs Förvaltningen har i förslaget strukit kapitel fyra ur HKF 7010 och ersatt detta med skrivningar i förslag till revidering av HKF Dokumentet har setts över utifrån förändringar i lagstiftning, rättspraxis och biståndskansliets uppdrag sedan Förslaget syftar till att fungera som ett renodlat stöd vid handläggning inom socialnämndens ansvarsområde för biståndskansliet. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Bilagor 1. HKF Förslag på revidering av HKF 7320 med kommentarer 3. Förslag på revidering av HKF 7320 utan kommentarer 4. Strykningar i HKF 7010 Beslutet delges Kommunstyrelsen

8 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (6) Antaget av socialnämnden 2017-xx-xx, X SIDA Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1. Inledning Den här riktlinjen kompletterar Riktlinjer vid handläggning inom socialnämndens ansvarsområde för biståndskansliet HKF 7320, Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen - vård och behandling av barn och ungdom och vuxna missbrukare samt stöd till vuxna med psykisk funktionsnedsättning HKF 7010 samt Bistånd enligt socialtjänstlagen försörjningsstöd ekonomiskt bistånd HKF Syfte och mål Dessa riktlinjer är ett förtydligande av lagstiftning och föreskrifter för verksamhet inom socialnämndens område samt policyer och reglementen beslutade av kommunfullmäktige. Syftet är att säkerställa förutsättningarna för verksamheterna att arbeta för en verksamhet med god kvalitet. 3. Socialnämndens ansvarsområde och avgränsningar Socialnämndens ansvarsområden framgår i nämndens reglemente HKF Sammanfattningsvis svarar socialnämnden för uppgifter inom följande områden - Socialtjänst - Stöd och service till vissa funktionshindrade - Hälso- och sjukvård - Färdtjänst - Arbetsmarknadsfrågor - Flykting- och invandrarfrågor 4. Ledningssystem för kvalitet I enlighet med Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 ska det finnas ett ledningssystem för kvalitet som omfattar verksamhetens alla delar. Syftet med ett ledningssystem är att upprätthålla och utveckla en god kvalitet i verksamheten. Med stöd av ledningssystemet ska ledningen planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Nedan följer elva punkter som ledningssystemet ska innehålla för att uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrift. Beskrivningen av punkterna återfinns också i socialnämndens förfrågningsunderlag på upphandlad verksamhet som omfattas av krav på ledningssystem för kvalitet.

9 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (8) Antaget av socialnämnden 2017-xx-xx, X SIDA 4.1 Laglista Socialnämndens verksamheter i Huddinge kommun utgår från Socialstyrelsens definition av god kvalitet som innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. I ledningssystem ska det därför framgå vilka lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Det kan lämpligen göras med en tydlig lista, eller på annat sätt tydligt framgå av ledningssystemets utformning. 4.2 Processer och rutiner Ledningssystemet ska bestå av de processer och rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. Det ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Processerna ska vara identifierade, beskrivna och fastställda. Utifrån processerna och rutinerna ska verksamhetens inriktning framgå. Av rutiner ska det framgå följande; vilka arbetsuppgifter som ska utföras vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift hur arbetsuppgiften ska utföras när arbetsuppgiften ska utföras 4.3 Samverkan I ledningssystemet ska det finnas processer för samverkan där det ska framgå när samverkan behövs för att säkra kvaliteten i verksamheten. Processerna och eventuella rutiner ska beskriva med vilka parter samverkan ska ske samt hur och när. Processerna ska beskriva samverkan både internt i den egna organisationen och med externa parter. 4.4 Riskanalyser En viktig del i ledningssystem för kvalitet är att arbeta med riskanalyser. De ska omfatta samtliga av verksamhetens delar. I ledningssystemet ska det finnas beskrivet hur verksamheten arbetar för att bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet samt hur de riskerna hanteras. Det ska också tydligt framgå när och i vilken omfattning riskanalyser behöver genomföras för att säkra god kvalitet i verksamheten. 4.5 Egenkontroll Egenkontrollen är en bärande del av systematiskt kvalitetsarbete. Egenkontrollen består av systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten och ska som minst omfatta mål, processer och rutiner, synpunkter och klagomål, avvikelser och fel och brister samt granskningar. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar

10 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (8) Antaget av socialnämnden 2017-xx-xx, X SIDA med egenkontroll, med vilken frekvens och i vilken omfattning det krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. 4.6 Utredning av synpunkter och klagomål Verksamheten ska ta emot och utreda synpunkter och klagomål som kommer från de som tar del av verksamheten och andra intressenter. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att ta emot och utreda synpunkter och klagomål. Utredningen av synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalitet ska leda till ett ställningstagande om det förekommit avvikelser i verksamheten. En avvikelse innebär att verksamheten inte når upp till de krav och mål som ställs i lagar och föreskrifter. Om utredningen visar att det förekommit en avvikelse ska det finnas en plan för hur verksamheten kan förbättra sina processer och rutiner för att avvikelsen inte ska uppkomma igen. Synpunkter och klagomål ska också sammanställas och analyseras på en övergripande nivå för att upptäcka eventuella mönster och större avvikelser. I ledningssystemet ska det framgå hur och när verksamheten sammanställer och analyserar inkomna synpunkter och klagomål. 4.7 Utredning av lex Sarah I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med rapporteringsskyldigheten av missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt lex Sarah. Det ska finnas rutiner och beskrivningar för hur verksamheten ska agera vid missförhållanden eller risk för missförhållanden. Det ska framgå hur personalen informeras om sin rapporteringsskyldighet. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda, avhjälpa eller undanröja missförhållanden eller risk för missförhållanden samt hur verksamheten arbetar med att sammanställa och analysera de inkomna rapporterna. Det ska framgå hur socialnämnden får kännedom om inkomna lex Sarah-rapporter. 4.8 Utredning av avvikelser och fel och brister. I en verksamhet inträffar saker som är oförutsedda, oönskade eller innebär risker eller skada för den som verksamheten är till för. Inom socialtjänsten benämns det vanligen fel och brist och i hälso-och sjukvården används termen avvikelse. När en verksamhet inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och förordningar är det också en avvikelse. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda och åtgärda uppkomna avvikelser samt hur de sammanställs och analyseras.

11 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (8) Antaget av socialnämnden 2017-xx-xx, X SIDA 4.9 Personalens medverkan Ledningen för verksamheten ska säkerställa att personalen arbetar i enlighet med de fastställda processerna och rutinerna. Personalen ska också vara involverad i verksamhetens kvalitetsarbete för att det ska bli levande och förankrat i verksamheten. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten säkerställer personalens medverkan och att de arbetar i enlighet med verksamhetens processer och rutiner Dokumentationsskyldighet. Dokumentationsskyldigheten omfattar både ledningssystemets utformning och det systematiska förbättringsarbetet. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera kvalitetsarbetet. Det innebär inte någon inskränkning i skyldigheten att dokumentera hälso- och sjukvårdsarbetet eller dokumentationsskyldigheten enligt SoL, LSS, LVU eller LVM Kvalitetsberättelse Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet rekommenderar att verksamheten årligen upprättar en kvalitetsberättelse med utgångspunkt från dokumentationen av kvalitetsarbetet. 5. Socialnämndens hälso- och sjukvårdsansvar Landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Kommunen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård till de personer som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kapitlet 5 andra stycket SoL, eller för de personer som i samband med dagverksamhet som avses i 3 kapitlet 6 SoL vistas där. Socialnämnden är vårdgivare i lagens mening. 5.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska I kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten (MAS). Vissa av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppgifter är författningsmässigt reglerade i kap 11 4 hälso- och sjukvårdslagen och tydliggörs i hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80). I utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan inte underställd verksamhetschefen. MAS ska enligt hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80) svara för: - Att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. - Att patienter får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om.

12 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (8) Antaget av socialnämnden 2017-xx-xx, X SIDA - Att journaler förs i den omfattning som beskrivs i patientjournallagen (SFS 2008:355). - Att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna. MAS ska vidare ansvara för att det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för - Läkemedelshantering - Rapportering av risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i enlighet med 6 kap 4 i patientsäkerhetslagen (2010:659) - Att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering, får en fysioterapeut eller en arbetsterapeut fullgöra de uppgifter som beskrivs ovan enligt 11 kap 4 andra stycket i hälso- och sjukvårdslagen Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren säkerställa ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Inom den kommunala hälso- och sjukvården är det lämpligt att MAS biträder verksamhetschef i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens ledningssystem för kvalitet. 5.2 Lex Maria Syftet med anmälningsskyldighet enligt lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område lex Maria (SFS 1998:531) samt lokal avvikelsehantering är att garantera alla vårdtagare säkerhet, god kvalitet och trygghet i den vård och omsorg de får. Fullgörandet av denna anmälningsskyldighet beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2002:4) och innebär att all personal med hälso- och sjukvårdande uppgifter ska rapportera sådana händelser till närmaste sjuksköterska eller arbetsledare. Sjuksköterskan eller arbetsledaren är i sin tur skyldig att rapportera till kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. MAS har på delegation av socialnämnden skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anmäla händelser som utgör allvarlig skada eller risk för allvarlig skada som drabbar den boende. Samtlig personal som är inblandad i ett anmälningsärende ska dokumentera händelseförloppet.

13 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (8) Antaget av socialnämnden 2017-xx-xx, X SIDA 5.3 Ansvar för personer som bor i särskild boendeform, som vistas på biståndsbedömd daglig verksamhet, kortidsboende eller växelvårdsboende samt ansvar för personer som bor i ordinärt boende Socialnämnden i Huddinge kommun ska i enlighet med 12 kap i hälso- och sjuvårdslagen (SFS 2017:30) erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som bor i kommunens särskilda boendeformer. Kommunen ska även i samband med dagverksamhet enligt 3 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:435) erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som vistas i dagverksamheten. Ansvaret omfattar insatser till och med sjuksköterskenivå. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård erbjuda habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård tillhandahålla sådana förbrukningsartiklar som fortlöpande behövs på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom (i enlighet med 8 kap. 9 i hälsooch sjukvårdslagen). Kommunen ska, i samverkan med den enskilde, upprätta en individuell plan för hälso- och sjukvårdsinsatser. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå. Om kommunen med stöd av 4 kapitlet 1 SoL köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kapitlet 1 första stycket SoL har kommunen inte hälso- och sjukvårdsansvaret. Dock har all sådan verksamhet en skyldighet att rapportera händelser av allvarlig art till kommunen. 5.4 Tillsynsansvar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har enligt 26 LSS tillsynsansvar över verksamheten. All personal med hälso- och sjukvårdande uppgifter ska medverka i den tillsyn som IVO genomför och samarbeta så att IVO ges full insyn i verksamheten. 6. Dokumentation Dokumentation ska ske i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde ska hållas underrättad om de anteckningar och andra dokument som förs om henne eller honom. Utförarverksamhet ska upprätta en genomförandeplan tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare.

14 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (8) Antaget av socialnämnden 2017-xx-xx, X SIDA 7. Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom socialnämndens verksamheter har tystnadsplikt enligt 26 kapitlet 1 i offentlighets- sekretesslagen (OSL). Det innebär att uppgifter om en brukares personliga förhållanden inte får lämnas ut till någon om det inte är klart att personen inte kommer att lida av att uppgiften lämnas ut. Tystnadsplikten gäller också mellan myndigheter. Det innebär exempelvis att personal som arbetar i verksamheten inte får lämna ut uppgifter om en brukare till exempelvis sjukhuspersonal utan att brukaren har gett sitt medgivande till det. 8. Kundval Socialnämnden har infört kundval på utförande av insatser på fyra områden; hjälp i hemmet, familjerådgivning, korttidsvistelse och lägervistelse samt daglig verksamhet. De utförare som ansöker om att bedriva verksamhet inom något av de fyra områdena i Huddinge kommun ska uppfylla de krav som socialnämnden ställer på verksamheten. Kraven specificeras i förfrågningsunderlag. Socialnämnden fastställer varje år ersättningen till utförarna i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Alla utförare får ersättning enligt samma principer. 9. Utförande av insatser Utförande av beviljade insatser ska ske i enlighet med lagens intentioner och Socialstyrelsens föreskrifter. Kraven specificeras i förfrågningsunderlag och i socialnämndens uppdragsbeskrivning för verksamhet i egen regi. 10. Uppföljning av utförare SÄF:s kvalitetsenhet genomför uppföljning av samtliga utförare. Uppföljningen utgår från de krav som socialnämnden ställer på verksamheten och från lagstiftning. Uppföljning görs med ett flertal metoder bland annat intervjuer, verksamhetsbesök och stickprover. Resultaten redovisas för nämnden. 11. Uppföljning av ledningssystem Ledningssystemet följs upp varje år i egenkontrollen där verksamheten skattar och utvärderar hur det systematiska kvalitetsarbetet har fortlöpt under året. Resultatet sammanställs i en kvalitetsberättelse som redovisas för socialnämnden. MAS genomför en årlig uppföljning på det systematiska arbetet med kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Det sammanställs i den årliga patientsäkerhetsberättelsen.

15 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (8) Antaget av socialnämnden 2017-xx-xx, X SIDA 12. Färdtjänst Beslut om färdtjänst fattas av färdtjänstutskottet i trafiknämnden i Stockholms läns landsting. Beslut fattas utifrån lagen om färdtjänst (SFS 1997:736). Kommunens färdtjänsthandläggare är behjälplig med att bereda ansökan om färdtjänst för invånare i Huddinge kommun. 13. Yttrande om god man eller förvaltare I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Huddinge kommun har i samverkan med Botkyrka, Haninge, Nynäshamn och Tyresö en gemensam nämnd. Till den skickas yttrande om att en person i enlighet med Föräldrabalken (SFS 1995:974) kan vara i behov av god man eller förvaltare.

16 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2017/ HANDLÄGGARE Blomkvist, Alinda Alinda.Blomkvist@huddinge.se Socialnämnden Matilda Koistinen matilda.koistinen@huddinge.se HKF 7320 Förslag till revidering Förvaltningens kommentar Riktlinjer inom handikappomsorgen i Huddinge kommun FÖRORD Handikappomsorgens värdegrund Vi som är anställda i Handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar till att skapa bra levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. I vårt arbete möter vi dagligen människor som behöver samhällets stöd. Många behöver praktisk service för att kunna leva det liv de själva vill. Andra behöver vår hjälp för att kunna strukturera sin vardag Riktlinjer för handläggning inom socialnämndens ansvarsområde för biståndskansliets verksamhet FÖRORD Biståndskansliet arbetar på uppdrag av kommuninvånarna i Huddinge kommun. Deras behov ska alltid stå i fokus för vår verksamhet. Biståndskansliet står för en rättssäker handläggning och en god service i mötet med brukare och anhöriga. Målet för verksamheten är en mycket väl fungerande myndighetsutövning som präglas av rättssäkerhet och hög kvalité. En rättssäker handläggning innebär att vi utreder Förslaget till revidering har en annorlunda disposition jämfört med de nuvarande riktlinjerna. Detta innebär att föreslaget inte alltid överlappar med de nuvarande riktlinjerna. Se tjänsteutlåtandet för närmare beskrivning av de föreslagna ändringarna. Överstrykningarna visar text som tagits bort. Röd text visar förändringar i texten. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

17 SN-2017/ och omsorg och beskydd för att inte fara illa, men har samtidigt rätt till stöd att fatta egna beslut. Det ingår i vårt uppdrag att alltid möta människor med respekt och engagemang och att använda de möjligheter vi har att ge dem goda livsvillkor. Det är ett uppdrag och en utmaning att vara stolt över. Handikappomsorgen i Huddinge är uppdelad i boende, sysselsättning och personlig assistans. Det finns också ett biståndskansli som ansvarar för att utreda behov av stöd samt besluta om insatser till den enskilde. De som har egen bostad kan få service genom personlig assistans, det mobila teamet eller hemtjänsten. Man kan också ha en egen bostad i en gruppbostad och får då service av personal på gruppbostaden, det finns även boende för barn/ungdomar samt korttidshem. Det finns också ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice. Personer med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada kan bli beviljade sysselsättning vid något av kommunens aktivitetscenter. Det här dokumentet beskriver den värdegrund som vi utgår från i vårt arbete. Vi har formulerat värdegrunden gemensamt för att visa vad vi vill med vårt arbete. Vi som är anställda i Handikappomsorgen gör ett nödvändigt och svårt arbete och vi vill utföra det så att vi kan vara stolta och fattar beslut utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och rättspraxis. Vi dokumenterar det som ingår i vårt uppdrag och som är relevant utifrån bedömning och beslut. I samtliga fall görs en individuell bedömning av den enskildes individuella behov för att bedöma rätten till ansökt bistånd eller insats. Vi medarbetare ska alltid stå för en god service till Huddinge kommuns invånare. Det innebär att vi har ett respektfullt och professionellt bemötande i kontakter med brukare och anhöriga. Vår utgångspunkt ska alltid vara att alla människor har lika värde och rättigheter. Vi är tillgängliga när kommuninvånare söker oss och i möjligaste mån behjälpliga i att hänvisa frågor till rätt instans. Biståndskansliets ansvarsområde rör brukarens behov utifrån en funktionsnedsättning och dess konsekvenser, men den enskildes liv är en helhet och ibland behövs stöd från flera områden samtidigt. Det kan handla om stöd med kompetens inom andra områden. I dessa situationer är vårt uppdrag att samverka och arbeta tillsammans med andra aktörer för brukarens bästa.

18 SN-2017/ över det. Alla människor har lika värde Vår värdegrund handlar främst om vilken människosyn som ska råda i vårt arbete och om vad som är viktigast i arbetet. Utgångspunkten är FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna som slår fast att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Vi utgår också från FN: s barnkonvention som slår fast varje barns grundläggande mänskliga rättigheter. Barnkonventionen påminner oss om att vi alltid ska ha ett barnperspektiv i vårt arbete när barn är inblandade och att det är barnets bästa som ska komma först. Vi och dom Vad innebär det för vårt arbete att alla människor har lika värde och lika rätt? Jo, bland annat att vi ständigt måste se upp för risken att dela in människor i vi och dom, eftersom det lätt leder till diskriminering och uteslutning. Människor med funktionsnedsättning utsätts ofta för ett vi-och-dom-tänkande som påverkar hur de bemöts, ja till och med hur lagar och regler formuleras och efterlevs. Alltför ofta betraktas de som en grupp människor som skiljer sig från andra genom gemensamma egenskaper och livsvillkor.

19 SN-2017/ Men så är det inte, människor med funktionsnedsättning är lika olika som andra. Liksom för alla andra är det en rad faktorer som bestämmer hur livssituationen ser ut. Men diskrimineringen som de utsätts för ser ganska lika ut världen över. Det är till exempel inte självklart att de ska kunna göra samma saker som andra, ta sig dit de vill, komma in där de vill, kunna läsa den tidning de vill eller ta del av information, kultur och aktiviteter som andra. Vi måste alltid arbeta så att vi minskar människors funktionsnedsättningar så långt det är möjligt. En funktionsnedsättning ger problem i det dagliga livet, men hindren och problemen står alltid i relation till miljön. I ett tillgängligt samhälle kan alla delta och få behöver uppleva att de har funktionsnedsättningar. När tillgängligheten brister kan en funktionsnedsättning ofta kompenseras med anpassning, hjälpmedel eller med assistans av andra människor. Därför är vårt arbete viktigt. Delaktighet och jämlikhet Delaktighet är ett nyckelord i Huddinge kommuns vision, samt i Socialförvaltningens verksamhetsplan. Vad är delaktighet? Det är en fråga om mänskliga rättigheter, om att alla ska kunna delta efter sin förmåga och önskan samt på

20 SN-2017/ sina villkor. Delaktighet förändrar också attityder. Ju fler människor med funktionsnedsättning som är delaktiga och aktiva samhällsmedborgare desto mer självklart blir det för allmänheten att delaktighet är en mänsklig rättighet för alla. Respekt, öppenhet, stolthet och engagemang Målet för Handikappomsorgens arbete är goda och jämlika levnadsvillkor och våra grundläggande värden är respekt, öppenhet, stolthet och engagemang. Att visa respekt innebär bland annat: att vi arbetar i solidaritet med vårt uppdrag och med målet för Handikappomsorgens verksamhet. att vi arbetar med individen i centrum. Vi ska anpassa vårt arbete efter varje individs förutsättningar och önskningar. Det är inte individens liv som ska anpassas efter våra arbetsrutiner. För att vi ska kunna ha individen i centrum måste vi arbeta i öppenhet. Det innebär bland annat: att vi skapar ett tillåtande klimat bland oss som arbetar ihop och för dem vi arbetar för,

21 SN-2017/ brukarna och deras anhöriga. Om vi alla vågar släppa prestigen kan vi tänka nytt och kreativt tillsammans och vara öppna för förändringar. att vi samråder och samarbetar med kolleger på andra enheter och förvaltningar. Med medarbetare som är stolta över sitt arbete och arbetar med engagemang kan vi göra ett bra jobb! Stolthet och engagemang innebär bland annat: att vi alla känner oss delaktiga i ansvaret för att arbetet ska bli bra. att vi planerar långsiktigt. Det skapar trygghet, mening och regelbundenhet för brukarna. Det ger också oss anställda en större tillfredsställelse och ett djupare innehåll i arbetet. att vi sätter upp mål som utgår från våra grundläggande värden, och att vi diskuterar och utvärderar resultatet av vårt arbete. Hur möter vi människor? Det finns god kompetens i vår förvaltning. Det finns både yrkesskicklighet och kunskap om lagar och om svensk handikappideologi bland oss anställda.

22 SN-2017/ Brukarna och deras familjer möter oftast personal som lyssnar, visar respekt och bemödar sig om att arbeta utifrån den etik som vi vill ska råda i vår förvaltning. Men både kompetens och arbetsetik är färskvara. Vårt förhållningssätt är aldrig färdigutvecklat, utan måste ständigt förnyas. Det krävs ett långsiktigt arbete och en kontinuerlig dialog, så att ideologin bakom de handikappolitiska målen hålls levande. Vårt arbete kan alltid bli bättre. Vår värdegrund handlar om hur vi ser på de människor vi arbetar för. Hur talar vi om dem på möten och i kaffepauser? Har vi en så trygg relation till varandra att vi kan säga ifrån om någon av oss brister i sitt bemötande? Hur reagerar arbetslaget om någon utifrån klagar på vårt arbetssätt? Kan vi ta emot kritiken och rannsaka vårt arbete tillsammans? Våra personliga värderingar finns alltid med i vårt arbete. Därför måste vi vara medvetna om vårt eget förhållningssätt till dem vi möter i arbetet. Vi behöver försöka förstå varför vi handlar som vi gör i olika situationer. Det är nödvändigt att vi får tillfälle att reflektera över vår egen arbetsetik tillsammans med arbetskamraterna. Det behöver finnas trygghet i arbetslaget, så att vi, anställda och arbetsledare

23 SN-2017/ tillsammans, kan diskutera vårt arbete och vår gemensamma värdegrund. Det kan också behövas handledning. Det behövs tid för att vi ska kunna göra ett bra arbete. Om det finns tid kan den som behöver hjälp i lugn och ro berätta om sin situation och sina önskningar. Och vi kan lyssna och ställa frågor, så att vi får den kunskap vi behöver för att fatta rätt beslut i samråd med den som behöver stöd. Tiden att göra ett bra jobb finns om det finns tillräckligt med personal och ekonomiska resurser. Det är både en fråga om politiskt ansvar och om hur vi organiserar vårt arbete. Vi har makt Vilka arbetsuppgifter vi än har i Handikappomsorgen fattar vi varje dag beslut som har betydelse för andra människors vardag och för deras livsvillkor. Det betyder att vi har makt. Vi har makt över andra människors liv när de är beroende av vårt stöd. Att vara beroende innebär alltid att man är utsatt och sårbar. Vi har både ett personligt och ett kollektivt ansvar för att inte missbruka vår makt gentemot dem vi ska hjälpa och stödja. Många av oss arbetar i andra människors hem. Det

24 SN-2017/ kräver förmåga till inlevelse och anpassning. När någon behöver särskilt stöd för att ta initiativ och fatta beslut ska vi kunna stödja utan att styra, hjälpa utan att utöva makt. Då behövs det god självkännedom och lyhördhet. Politikerna, cheferna och vi Vi som arbetar med stöd till människor med funktionsnedsättning är inte ensamma om ansvaret att förverkliga intentionen om full delaktighet. Politikerna har det grundläggande ansvaret. De förtroendevalda i riksdag, regering, kommuner och landsting ska arbeta efter den svenska handikappolitiska ideologin om jämlikhet och delaktighet. Det är deras ansvar att fördela resurser så att politiken kan förverkligas. Chefer på alla nivåer måste också dela den handikappolitiska ideologin och arbeta efter den. Om de gör det skapar de förutsättningar för de anställda att ge människor de insatser de behöver. Samtidigt har var och en av oss som möter personer med funktionsnedsättning i vårt dagliga arbete ansvar för att se, reagera och tala om när vi ser brister. Chefer och politiker är beroende av att vi säger ifrån när regler, resurser eller annat, som de har ansvar för, inte fungerar. Det kan gälla brukarnas livsvillkor eller våra egna arbetsförhållanden, men också

25 SN-2017/ exempelvis tillgängligheten och förutsättningarna för delaktighet i kommunen. Handikapporganisationerna har en viktig uppgift i att påpeka hinder för delaktighet och vi kan stödja deras arbete utifrån vår kunskap och kompetens. Att vi som arbetar i Handikappomsorgen har ansvar för att ge personer med funktionsnedsättning stöd i det dagliga livet innebär inte att allt i deras liv hör till vårt arbetsområde. Allt som kan inträffa i kommuninvånarnas liv som innebär att de behöver stöd från kommunen kan hända också den som har en funktionsnedsättning. Det kan vara psykiska problem, missbruk, ett barn som far illa i sin familj eller en kvinna som misshandlas. Sådant är andra förvaltningars ansvar. Detta är en fråga om inkludering, att ha samma rättigheter som andra och att inte särbehandlas utan skäl. Byråkrati och professionalism behöver förenas Lagar och regler är utformade så att alla ska behandlas lika. Systemet ska vara förutsägbart för medborgarna och en garanti mot godtycke. Vi som är offentligt anställda ska förhålla oss neutrala och opartiska i relation till enskilda medborgare. Vi får inte handla godtyckligt eller favorisera någon.

26 SN-2017/ Samtidigt ska vi arbeta professionellt. Vi ska fatta beslut som bygger på en professionell bedömning och i den bedömningen ska vi väga in det vi vet om individens situation. Ofta kan man tycka att det är enklast och mest rättvist att göra samma bedömning i alla ärenden, att inte ge någon mer än andra. Men med det arbetssättet kan det hända att människor inte får det stöd de behöver och har rätt till. Vi måste lyssna till varje människas kunskap om sin egen situation. Inlevelse och empati är en förändringskraft i arbetet. Offentligt anställda ska alltså vara goda byråkrater och samtidigt professionella yrkespersoner. Vi ska både vara neutrala och engagerade. Vi ska både behandla lika fall lika och se det särskilda i varje människas situation. Det är svårt, men för att göra ett bra arbete måste vi klara den balansakten i varje enskilt fall. Sammanställt av Malena Sjöberg oktober 2006.

27 SN-2017/ Inledning 1.1 Om riktlinjernas tillämpning Behovsbedömning inom handikappomsorgen har ett flertal funktioner, bl.a. att utreda behov, bedöma om det föreligger rätt till bistånd, besluta om vilka behov som kommunen ska tillgodose och planera för hur behoven ska tillgodoses. Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggarna i deras arbete med att utreda och bedöma behov. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskilde individens behov. Riktlinjerna syftar också till att ge en beskrivning av de stödinsatser som ingår i handikappomsorgens ansvarsområde/utbud i Huddinge kommun. Även i detta avseende gäller att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes möjlighet att få sin ansökan prövad. Det är inte möjligt att avvisa en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika tjänsten. 1. Riktlinjernas tillämpning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för biståndshandläggare i arbetet att utreda och bedöma behov. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskildes behov. Riktlinjerna syftar även till att ge en beskrivning av de insatser som finns att tillgå inom biståndskansliets ansvarsområde. Även i detta avseende innebär riktlinjerna inte någon inskränkning i den enskildes möjlighet att få sin ansökan prövad. Det är vidare inte möjligt att avslå en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika ansökta insatsen.

28 SN-2017/ Beslutade insatser ska ges i former som överensstämmer med den värdegrund och de mål som gäller för handikappomsorgen. Biståndshandläggare har delegation att fattabeslut om flertalet insatser, med vissa undantag, enligt aktuell delegationsordning för socialnämnden i Huddinge kommun. De källor som riktlinjerna baseras på redovisas i kapitel 7. Källhänvisning. Riktlinjerna baseras på Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Socialtjänstförordningen (2001:937) Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Svenska kommunförbundets cirkulär Huddinge kommuns handikappolitiska program (bl.a. baserat på FN: s standardregler) FN: s barnkonvention Huddinge kommuns reglementen, värdegrund och policies De flesta beslut om insatser enligt SoL och LSS fattas av Biståndskansliets handläggare. Några undantag finns dock. Den fullständiga beslutsordningen framgår av Socialnämndens delegeringsordning F, "Omsorg, stöd och service till personer med

29 SN-2017/ funktionsnedsättning samt viss hälso- och sjukvård". 1.2 De två "grundlagarna" Socialtjänstlagen, SoL, utgör basen inom all socialtjänst, så även inom handikappomsorgen. För personer med varaktiga funktionsnedsättningar som innebär ett omfattande behov av stöd och service, finns dessutom möjligheten att få insatser genom lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Socialtjänstlagen (2001:453), SoL De grundläggande principer och värderingar som idag gäller för samhällets socialtjänst lades fast genom 1980 års socialtjänstreform. Dessa principer handlar om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet och att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Individens delaktighet och egna ansvar ska beaktas. Socialtjänsten ska också präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet. I den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2002, kvarstår dessa grundläggande värderingar och mål för det sociala arbetet. 2. Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen (SoL) utgör basen inom all socialtjänst. För personer med varaktiga funktionsnedsättningar som innebär ett omfattande behov av stöd och service, finns dessutom möjligheten att få insatser genom lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) SoL har det grundläggande syftet att garantera att medborgare får sina behov av bistånd tillgodosedda (prop. 2000/01:80 s. 91). Socialtjänstens grundläggande principer handlar om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet och att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Individens delaktighet och egna ansvar ska beaktas. Socialtjänsten ska också präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet. Punkt 2. Aktuell lagstiftning är reviderad utifrån de lagändringar som har trätt i kraft efter att de senaste riktlinjerna antogs.

30 SN-2017/ Kvalitet I 3 kap. 3 beskrivs kvalitetskraven på socialtjänsten: "Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet." Detta krav gäller oavsett om det är kommunen själv, en entreprenör eller en anhörig som utför de biståndsbedömda insatserna. Som ett förtydligande till denna paragraf har Socialstyrelsen utfärdat allmänna råd, SOSFS 1998:8 (S). Särskilda bestämmelser för olika grupper I 5 kap. 7 beskrivs socialnämndens ansvar när det gäller människor med funktionsnedsättningar. Detta ansvar innebär bl.a. att verka för att människor med olika funktionsnedsättningar får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska också medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd, vid behov i så kallade bostäder med särskild service. Enligt 5 kap. 10 SoL beskrivs att socialnämnden genom stöd och avlösning bör underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller personer som har en funktionsnedsättning (s.k. anhörigvårdare). Kvalitet Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet enligt 3 kap. 3 SoL. Detta krav gäller oavsett om det är kommunen själv eller en av kommunen godkänd utförare som utför de biståndsbedömda insatserna. Särskilda bestämmelser för personer med funktionsnedsättning och närstående till dem: socialnämnden ska verka för att människor med olika funktionsnedsättningar får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Nämnden ska också medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd enligt 5 kap. 7 SoL. genom stöd och avlösning underlätta för dem, som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller personer som har en funktionsnedsättning. I kontakten med anhöriga ska anhörigas behov av stöd uppmärksammas och hjälp erbjudas enligt 5 kap. 10 SoL.

31 SN-2017/ Biståndsformer Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. (SoL 4 kap. 1 ) Begreppet livsföring i övrigt beskrivs i propositionen till socialtjänstlagen (prop. 2000/02:80) omfatta de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstöd. Begreppet sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, vård och omsorg. Behoven kan tillgodoses med olika insatser som kan variera utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Se vidare under punkt 3. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv (SoL 4 kap 1 ). Enligt SoL 4 kap. 2 får socialnämnden ge bistånd Biståndsformer Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt, enligt 4 kap. 1 SoL. Begreppet livsföring i övrigt beskrivs i förarbeten till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:80) omfatta de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstöd. Livsföring i övrigt sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, vård och omsorg. Det bistånd som kan tillgodose behoven varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Bistånd enligt 4 kap. 1 SoL ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Nämnden har även möjlighet, men inte

32 SN-2017/ utöver vad som följer av 4 kap. 1 om det finns skäl för det. Denna paragraf innebär för kommunerna en möjlighet men ingen skyldighet att tillhandahålla insatser utöver vad som sägs i 4 kap. 1. Någon beskrivning av vad som kan tänkas ingå i denna biståndsform finns inte i t.ex. författningskommentarer. skyldighet, att bevilja bistånd enligt 4 kap. 2 SoL, utöver vad som anges i första paragrafen, om det finns skäl för det. Aktualisering av ärende Ett ärende kan aktualiseras hos socialnämnden genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt enligt 11 kap. 1 SoL. Det finns inga formkrav för en ansökan om bistånd enligt SoL. En ansökan kan således vara skriftlig eller muntlig. Vid en muntlig ansökan är det dock av vikt att ansökan dokumenteras på ett betryggande sätt. Om ett ärende aktualiseras genom en anmälan eller på annat sätt (exempelvis genom en kallelse till vårdplanering) ska en ansökan inges av den enskilde eller legal förträdare för denne för att en utredning kan inledas. Om den enskilde inte önskar att ansöka om bistånd, fattas beslut om att inte inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Biståndsbedömning Den enskilde har rätt till bistånd när Biståndsbedömning Den enskilde har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1

33 SN-2017/ behov föreligger - behovet inte kan tillgodoses på annat sätt - biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå när: behov föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Rätten till bistånd gäller alla insatser som den enskilde behöver för sin försörjning och sin livsföring i övrigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. Vistelsebegreppet Rätten till bistånd gäller alla som vistas i kommunen. (SoL 2 kap. 2 ). Kommunens skyldighet att pröva behovet av bistånd påverkas inte av vistelsetidens längd. Ansvaret gäller således även om en person vistas helt tillfälligt i kommunen. Vistelsetid och övriga förhållanden kan däremot påverka omfattningen av det bistånd som vistelsekommunen kan ha skyldighet att ge. Kommunens yttersta ansvar innebär inte någon inskränkning i det ansvar som åvilar andra huvudmän. Undantag från vistelsekommunens ansvar regleras i 2 Rätten till bistånd gäller alla insatser som den enskilde behöver för sin försörjning och sin livsföring i övrigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. Ansvarig kommun I frågor som avser ansvarig kommun enligt SoL används huvudsakligen tre olika begrepp; bosättningskommun den kommun, där den enskilde anses vara bosatt vistelsekommun den kommun, där den enskilde tillfälligt vistas i när hjälpbehov inträder folkbokföringskommun den kommun, där den enskilde är folkbokförd Rätten till bistånd gäller primärt den som är bosatt i kommunen. Bosättningskommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Avsnittet Vistelsebegreppet ersätts av avsnittet Ansvarig kommun som innehåller en uppdaterad och mer detaljerad beskrivning av frågan om ansvarig kommun.

34 SN-2017/ kap. 3 samt 16 kap. 2 SoL. Med bosättningskommun avses enligt 2 a kap. 3 p.1 SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommunen är i de allra flesta fall också den kommun, där den enskilde är eller borde vara folkbokförd. I regel bör den enskilde vara folkbokförd på den adress där den enskilde har sin regelmässiga dygnsvila, enligt 6 folkbokföringslagen. Bosättningskommun kan vidare vara den kommun till vilken den enskilde har sin starkaste anknytning, enligt 2a kap. 3 p. 2 och 3 SoL. I sådant fall bär den kommun, som den enskilde har sin starkaste anknytning till, ansvaret för det stöd och den hjälp som den enskilde är i behov av. Vid bedömningen av den enskildes anknytning till kommunen beaktas bland annat var den enskilde har sin regelmässiga dygnsvila, var den enskilde har sitt sociala nätverk och vilken uppfattningen den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning (prop. 2010/11:49 s ). Om den enskilde vistas i en annan kommun än bosättningskommunen när behovet av stöd uppstår, är vistelsekommunen ansvarig enbart för

35 SN-2017/ akuta insatser enligt 2 a kap. 2 SoL. Vistelsekommunen ansvarar för akuta situationer som uppstår under vistelsen i kommunen. Vistelsekommunen är även ansvarig när det inte går att fastställa vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun, enligt 2a kap. 1 SoL. Vid behov är vistelsekommunen vidare skyldig att, på bosättningskommunens begäran, bistå i utredningen av den enskildes behov och verkställa bosättningskommunens beslut enligt 2 a kap. 6 SoL. Vistelsekommunen tar inte över ansvaret för den enskildes behov från bosättningskommunen. Det innebär att bosättningskommunen behåller ansvaret för den enskilde vid tillfällig vistelse i annan kommun för exempelvis studier eller semester. Bosättningskommunen behåller även ansvaret när den enskilde till följd av biståndsbeslut vistas i en annan kommun, exempelvis vid boende i en särskild boendeform enligt 2a kap. 4 SoL. Folkbokföringskommunen ansvarar för att tillgodose den enskildes behov av stöd och hjälp inför avslutning av kriminalvård på anstalt eller

36 SN-2017/ vård på sjukhus enligt 2a kap. 5 SoL. Det bör även förtydligas att det kommunala yttersta ansvaret att tillgodose den enskildes behov inte påverkar det ansvar som samtidigt ligger på andra huvudmän till exempel hälso- och sjukvården, enligt 2 kap 1 SoL. Förhandsbesked enligt SoL Om den enskilde önskar att flytta till en annan kommun kan den enskilde ansöka om insatser i den kommunen enligt 2 a kap. 8 SoL, om han eller hon: Förhandsbesked enligt SoL har lagts till i förslaget. eller till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser som är nödvändiga att tillgodose för att brukaren skall kunna bosätta sig i den andra kommunen på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som det finns behov av tillgodoses.

37 SN-2017/ Biståndskansliet handlägger främst ansökningar om förhandsbesked från personer, som tillhör personkretsen i punkt 1. Det är emellertid viktigt att även ha kännedom om rättigheter för personkretsen i punkt 2. Vid utredning om förhandbesked ska först en bedömning göras om brukaren omfattas av någon av personkretsarna i bestämmelsen. Om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna, görs en sedvanlig biståndsbedömning om rätten till ansökt bistånd enligt 4 kap. 1. Ingen hänsyn ska då tas till om den enskildes behov redan är tillgodosedda i den andra kommunen. För att ingå i personkretsen i punkt 1 ska den enskilde ha ett varaktigt behov av vård- och omsorgsinsatser som behöver ges dygnet runt för att tillgodose behov av personlig omsorg, omvårdnad och tillsyn. Det framgår av förarbetena till SoL (prop. 2010/11:49) att enskilda, som tillhör persongruppen i punkt 1, kan ansöka om förhandsbesked för biståndsformerna hemtjänst och särskilt boende (särskilda boendeformer).

38 SN-2017/ Begäran om överflyttning enligt SoL En kommun kan begära överflyttning av ett ärende till en annan kommun, om den enskilde har sin starkaste anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt enligt 2 a kap. 10 SoL. Begäran om överflyttning enligt SoL har lagts till i förslaget. Vid en sådan begäran ska kommunen, som mottagit begäran om överflyttning, meddela sin inställning utan dröjsmål. Om svaret inte lämnats inom en månad eller om de berörda kommunerna inte kommer överens, kan den kommun som begärt överflyttning, ansöka om det hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO), enligt 2 a kap. 11 SoL. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes Samtidigt infördes lagen (1993:389) om assistansersättning, 2.2 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag med syfte att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får Förslaget utgår från Socialstyrelsens föreskrifter om LSS.

39 SN-2017/ LASS. Dessa två lagar kompletteras av förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt förordning (1993:1091) om assistansersättning. LSS har tillkommit för personer som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Alla som omfattas av LSS och har behov av stöd från socialtjänsten ska i första hand få aktuella insatser med stöd av denna lag eftersom det i allmänhet kan antas vara till fördel för den enskilde. (Specialmotivering till LSS 4 (1992/93:159) s. 171). den hjälp de behöver i det dagliga livet samt att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. För personer som omfattas av någon av lagens personkretsar finns rätt till tio insatser av särskilt stöd och service. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. Grunden för tillämpningen av LSS är respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Kvalitet i verksamheten ska systematiskt säkras. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor enligt 7 LSS. Aktualisering av ärende Ett ärende enligt LSS aktualiseras genom en ansökan från den enskilde eller legal företrädare för denne enligt 8 LSS. Aktualisering av ärende har lagts till i förslaget.

40 SN-2017/ Rätt till insatser Den enskilde har rätt till insatser enligt LSS om - Han/hon omfattas av LSS personkrets - Behov föreligger - Har ett behov som faktiskt inte tillgodoses på annat sätt - Är i behov av en eller flera insatser som återfinns i LSS 9 för att tillförsäkras goda levnadsvillkor. Rätt till insatser Den enskilde har rätt till insatser enligt 7 om; den enskilde omfattas av någon av personkretsarna i 1 behov föreligger behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt är i behov av en eller flera insatser som återfinns i 9 för att tillförsäkras goda levnadsvillkor. Enligt 16 LSS gäller kommunens ansvar för dem som är bosatta i kommunen. Vid bedömning av frågan om var en person ska anses bosatt kan ledning hämtas från folkbokföringens bestämmelser om rätt folkbokföringsort. En person kan i regel anses bosatt på den ort där han eller hon är folkbokförd. Ersätts av avsnitt Ansvarig kommun nedan. En person som omfattas av LSS personkrets och som vill flytta till Huddinge kommun har rätt att i förväg ansöka om förhandsbesked enligt 16 LSS om rätten till insatser enligt 9 LSS. En ansökan om förhandsbesked ska behandlas på samma villkor som om personen redan är bosatt i kommunen. Se avsnitt Förhandsbesked nedan.

41 SN-2017/ För att viss insats enligt 9 ska kunna nekas personer med funktionsnedsättning ska behovet faktiskt tillgodoses på annat sätt. T.ex. när en anhörig frivilligt svarar för insatsen som ett led i familjerelationen. Ett behov kan också, helt eller delvis, tillgodoses genom föräldrars ansvar enligt föräldrabalken för den normala vården av ett barn. LSS ger rätt till särskilt stöd och service utöver vad som kan ges enligt annan lagstiftning. Lagen fungerar parallellt med t.ex. socialtjänstlagen och hälso - och sjukvårdslagen (1982:763, HSL). LSS innebär inte någon inskränkning i rättigheter som en enskild person kan ha enligt annan lag. Vid bedömning av rätt till insatser ska jämförelse göras med den livsföring som anses normal för personer i samma ålder. Behovet ska vidare faktiskt vara tillgodosett på angivet sätt. (Jfr socialtjänstlagen, där biståndsbehov inte föreligger om behovet kan tillgodoses på annat sätt"). För att en ansökan om insats enligt 9 ska kunna avslås krävs enligt 7 att behov inte föreligger eller att behovet faktiskt är tillgodosett på annat sätt. Till exempel när ett behov, helt eller delvis, tillgodoses genom föräldrars ansvar enligt föräldrabalken. Vid bedömning av rätt till insatser ska jämförelse göras med den livsföring som anses normal för personer i samma ålder. Ansvarig kommun Kommunen ansvarar för de som är bosatta i kommunen enligt 16 LSS. Enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 185) kan vid bedömningen av frågan om bosättning ledning

42 SN-2017/ hämtas från bestämmelser om folkbokföring. En person kan i regel anses vara bosatt i den kommun, där denne är eller borde vara folkbokförd enligt 6 folkbokföringslagen. I regel bör den enskilde vara folkbokförd på den adress, där denne tillbringar sin regelmässiga dygnsvila. Om den enskilde anses vara bosatt i en annan kommun än folkbokföringskommunen utifrån folkbokföringslagens bestämmelser, bär den andra kommunen ansvaret för insatser enligt LSS, enligt RÅ 1999 ref. 44. Förhandsbesked En person som omfattas av någon av LSS personkretsar och som vill flytta till Huddinge kommun har enligt 16 LSS rätt att i förväg ansöka om förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 LSS. En ansökan om förhandsbesked ska behandlas på samma villkor som om den enskilde redan var bosatt i kommunen.

43 SN-2017/ "Skälig levnadsnivå i förhållande till "goda levnadsvillkor" Enligt SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan vara aktuell. Begreppet kan också ses som ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvaliteten. I propositionen 2000/01:80 (s. 91) framhålls det att det enligt regeringens mening inte kan finnas en obegränsad frihet för den enskilde att själv välja tjänster oberoende av kostnad. Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste därför en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Genom insatserna i LSS ska den enskilde tillförsäkras "goda levnadsvillkor". Det handlar t.ex. om att insatserna ska vara varaktiga (så länge behov föreligger), samordnade, anpassade till individuella 2.3 Skälig levnadsnivå SoL i förhållande till goda levnadsvillkor LSS Enligt SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning, utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan vara aktuell. Begreppet kan också ses som ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvaliteten för att tillgodose den enskildes behov. I förarbeten till SoL (prop. 2000/01:80, s. 91) framhålls att det inte kan finnas en obegränsad frihet för den enskilde att själv välja tjänster oberoende av kostnad. Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste därför en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Genom insatserna i LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att insatserna ska vara varaktiga (så länge behov föreligger), samordnade, anpassade

44 SN-2017/ behov (inte ses isolerade från varandra) och stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Begreppet innebär i förhållande till skälig levnadsnivå en kvalitetshöjning för den enskilde. till individuella behov (inte ses isolerade från varandra) och stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Begreppet innebär i förhållande till skälig levnadsnivå en kvalitetshöjning för den enskilde. Om den enskilde tillhör någon av LSS personkretsar, ska en ansökan om en insats som regleras i LSS bedömas i första hand enligt LSS och inte enligt SoL (prop. 1992/93:159 s. 49). Detta gäller således om ansökan är ospecificerad avseende lagrum. 1.4 Barnperspektivet Inom handikappomsorgen ska barnperspektivet alltid beaktas, FN: s barnkonvention och socialtjänstlagens intentioner är utgångspunkten. I FN: s barnkonvention artikel 3 sägs att vid alla åtgärder som rör barn - oavsett om det vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ - ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnet 3. Gemensamma utgångspunkter för handläggning 3.1 Barnperspektivet Vid handläggning som rör barn, ska barnets bästa särskilt beaktas enligt 1 kap. 2 SoL och 6a LSS. I FN:s barnkonvention artikel 3 anges att vid alla åtgärder som rör barn - oavsett om de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ - ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnet ska I förslagets disposition har kapitel 3 lagts till.

45 SN-2017/ ska försäkras ett sådant skydd och omvårdnad som behövs för dess välfärd. När en åtgärd rör ett barn ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Stödinsatserna till föräldrar måste också bedömas med utgångspunkt från barnets perspektiv. Hänsyn måste också alltid tas till vad som är bäst för barnet både vad gäller olika avlösningsformer och barnets möjlighet att få leva ett liv som andra barn. Socialtjänstlagen har i den senaste versionen fått ett tillägg i det första kapitlet, 2 : "När åtgärder rör barn skall de särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år". I prop 2004/05:39 (förarbete till bestämmelse och införande av 21 a LSS) framgår att det är viktigt att det finns ett barnperspektiv i handläggningen av ärenden som rör barn. Barnets önskemål och synpunkter ska inhämtas genom samtal med barnet eller dess vårdnadshavare. Viktigt är också att dokumentationen utformas så att barnet eller barnets vårdnadshavare kan förstå det som sägs eller skrivs. försäkras ett sådant skydd och omvårdnad som behövs för dess välfärd. Med barn avses varje människa under 18 år. När en åtgärd rör ett barn, ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Stödinsatserna till föräldrar måste också bedömas med utgångspunkt från barnets perspektiv. Hänsyn måste också alltid tas till vad som är bäst för barnet både vad gäller olika avlösningsformer och barnets möjlighet att få leva ett liv som andra barn. Det är viktigt att det finns ett barnperspektiv i handläggningen av ärenden som rör barn. Barnets önskemål och synpunkter ska inhämtas genom samtal med barnet och/eller dess vårdnadshavare. Viktigt är också att dokumentationen utformas så att barnet eller barnets vårdnadshavare kan förstå det som sägs eller skrivs (prop. 2004/05:39 s. 25).

46 SN-2017/ Barn med funktionsnedsättning har i många fall behov av insatser från flera verksamheter, t.ex. hälso - och sjukvård, skola, socialtjänst och råd och stöd enligt LSS. Även anhöriga kan ha behov av ett mångfacetterat stöd. För barn med behov av särskilt stöd har Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms läns landsting arbetat fram en modell vilken beskrivs i ett dokument, "BUS - dokumentet", som återfinns på Se även Huddinges lokala BUS - dokument. Barnperspektivet och vuxenperspektiv går inte alltid hand i hand. I boken Socialtjänstlagen en vägledning (Svenska Kommunförbundet 2002) beskrivs detta på följande sätt: Barnperspektivet står ibland till motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Föräldrar och barn kan dock inte ses isolerade från varandra. Genom att de vuxna får bästa möjliga stöd av socialtjänsten tillgodoses också barnets intresse. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. I ärenden där det finns barn med i bilden oavsett om det handlar om barn med funktionsnedsättning eller barn som har föräldrar med funktionsnedsättning är det viktigt att i första hand finna stöd och lösningar i Barn med en funktionsnedsättning har i många fall behov av insatser från flera verksamheter, till exempel hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Även anhöriga kan ha behov av ett mångfacetterat stöd. Barnperspektivet och vuxenperspektiv går inte alltid hand i hand. Barnperspektivet står ibland till motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Föräldrar och barn kan dock inte ses isolerade från varandra. Genom att de vuxna får bästa möjliga stöd av socialtjänsten tillgodoses också barnets intresse. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. Socialtjänstlagen en vägledning, Svenska kommunförbundet cirkulärnummer 2006:9. I ärenden där barn är berörda oavsett om det handlar om barn med funktionsnedsättning eller barn som har föräldrar med funktionsnedsättning är det viktigt att i första hand finna stöd och

47 SN-2017/ närmiljön och i det naturliga nätverk som finns runt de flesta familjer. Det är först när dessa stödformer och nätverk inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma i fråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktigt. lösningar i närmiljön och i det naturliga nätverk som finns runt de flesta familjer. Det är först när dessa stödformer och nätverk inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma i fråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktigt. Anmälningsskyldighet för ett barns skydd Myndigheter, vars verksamhet berör barn är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, enligt 14 kap. 1 SoL. Denna skyldighet omfattar även anställda hos sådana myndigheter. Biståndskansliet gör i dessa fall en orosanmälan till Individ- och familjeomsorgen (IFO). Om barnet är bosatt i en annan kommun görs anmälan till socialnämnden i den kommunen. Ersätter punkt 1.7 Anmälningsskyldighet rubrik För ett barns skydd. Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättningar och social problematik För barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik finns en rutin för samverkan mellan biståndskansliet och barn-, ungdom- och Tillagt avsnitt.

48 SN-2017/ familjehemsenheterna inom IFO beskriven i dokumentet Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik Föräldraansvar och gemensamt hushåll Föräldrars ansvar Föräldrars ansvar Enligt Föräldrabalken (FB) 6 kap. 1 och 2 har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bl.a. för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Normen för vad som kan anses normalt föräldraansvar utgörs av den omvårdnad en förälder normalt ger till ett barn i aktuell ålder utan funktionsnedsättning. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning av stödinsatser. 3.2 Föräldraansvar och gemensamt hushåll Föräldraansvar Enligt 6 kap. 1 och 2 föräldrabalken (FB) har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bland annat för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år. Normen för vad som kan anses vara föräldraansvar utgörs av den omvårdnad en förälder ger barn i samma ålder utan funktionsnedsättning i en liknande situation. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning av stödinsatser.

49 SN-2017/ I Föräldrabalken 7 kap. 1 stadgas att föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. Gemensamt hushåll För vuxna personer som lever i hushållsgemenskap bör kunna beaktas att man normalt ger varandra viss praktisk hjälp inom en familj. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning, t.ex. med hänsyn till kulturellt betingade traditioner, beaktas normalt inte. Beträffande makar, finns det gemensamma ansvaret beskrivet i Äktenskapsbalken 1 kap. 2 (I korthet: makar har ett gemensamt ansvar för att vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa ). Mer omfattande vårdbehov kan däremot inte anses ligga inom vad man normalt bistår varandra med inom familjen. Ovanstående gäller även för I 7 kap. 1 FB framgår att föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. Gemensamt hushåll För vuxna personer som lever i hushållsgemenskap bör kunna beaktas att man vanligtvis ger varandra viss praktisk hjälp inom en familj. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning, till exempel med hänsyn till kulturellt betingade traditioner, beaktas inte. Det gemensamma ansvaret för makar finns beskrivet i 1 kap. 2 äktenskapsbalken. Kortfattat innebär det att makar har ett gemensamt ansvar att vårda hem och barn, och i samråd verka för familjens bästa. Ovanstående gäller även för

50 SN-2017/ sammanboende par (även partnerskap) -person med funktionsnedsättning med hemmavarande barn över 18 år. Principen om gemensamt hushåll och delat ansvar innebär inte ett ansvar för den andres personliga omvårdnad. Därför ska bedömning av omvårdnadsbehov göras som om personen med funktionsnedsättning var ensamstående. Föräldrars försörjningsskyldighet när barnet får vård i annat hem Enligt 8 kap.1 2 st. socialtjänstlagen (SoL) har föräldrar i skälig utsträckning att bidra till kommunens kostnader för barn som genom socialtjänstens försorg får vård i ett annat hem än det egna. Ersättningens storlek regleras i 6 kap. 2 socialtjänstförordningen. Detta gäller oavsett om beslut är fattat enligt SoL eller LSS. Ersättningsskyldigheten inträder fr.o.m. den dag socialnämnden beslutar om barnets behov av boende t.o.m. den dag när insatsen avslutas, dock senast den månad då barnet är 17 år och 11 månader. Se vidare förvaltningens rutin Ersättning från föräldrar till barn som vårdas utanför det egna hemmet. -sammanboende par -person med funktionsnedsättning med hemmavarande barn över 18 år. Principen om gemensamt hushåll och delat ansvar innebär inte ett ansvar för den andres personliga omvårdnad. Därför ska ingen hänsyn till övriga hushållsmedlemmar tas vid bedömning av omvårdnadsbehov. Föräldrars försörjningsskyldighet när barnet får vård i annat hem Enligt 8 kap.1 2 st. SoL har föräldrar skyldighet att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för barn som genom socialtjänstens försorg får vård i ett annat hem än det egna. Ersättningens storlek regleras i 6 kap. 2 socialtjänstförordningen. Detta gäller oavsett om beslut är fattat enligt SoL eller LSS. Ersättningsskyldigheten inträder från och med den dag, då socialnämnden beslutar om barnets behov av boende till och med den dag, då insatsen avslutas, dock senast den månad, då barnet fyller 18 år.

51 SN-2017/ Överklagan Socialtjänstlagen Möjligheten att överklaga ett beslut om insats fattat med stöd av socialtjänstlagen regleras i 16 kap. 3. Där stadgas att Socialnämndens beslut om (bl.a.) bistånd enligt 4 kap. 1 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, s.k. förvaltningsbesvär. Avsnittet 1.6 Överklagan ersätts av avsnitt 6.2. Överklagan Beslut om avgifter för insatser beviljade jml. SoL kan också överklagas med förvaltningsbesvär (SoL 16 kap. 3 ). Insatser som beslutas enligt SoL 4 kap. 2 kan endast överklagas med kommunalbesvär. Om den enskilde inte är nöjd med beslut fattat enligt denna paragraf, har han eller hon alltid möjlighet att få sin ansökan prövad enligt 4 kap. 1. Handikappomsorgen har som policy att avslag om bistånd enligt 4 kap 2 ges enligt 4 kap 1. Detta medför att den enskilde ges möjlighet att överklaga beslutet enligt förvaltningsbesvär. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Beslut om insats enligt LSS 9 kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol genom s.k. förvaltningsbesvär. Personkretsbedömning ska alltid

52 SN-2017/ göras före beslut om insats. Bedömning av personkrets utgör en del av beslutet och är överklagningsbart. Beslut om avgifter inom LSS -verksamhet kan inte överklagas med förvaltningsbesvär. Det finns däremot möjlighet att överklaga för att få prövat om beslutet om avgifter tillkommit i laga ordning, s.k. laglighetsprövning Anmälningsskyldighet För ett barns skydd I socialtjänstlagens 14 kap. 1 framgår att myndigheter vars verksamhet berör barn är skyldiga att genast anmäla till Socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att Socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även anställda hos sådana myndigheter. T.ex. personliga assistenter, avlösare, ledsagare. Avsnittet 1.7 Anmälningsskyldighet ersätts av ersätts av avsnitt 3.1. Barnperspektivet rubrik Anmälningsskyldighet för ett barns skydd samt 6.6 Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah Inom socialförvaltningen görs anmälan till socialtjänsten, Individ- och familjeomsorgen (barnsektionen respektive ungdomssektionen). Anmälan kan göras via brev, telefon eller e-post.

53 SN-2017/ Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt Lex Sarah Var och en som fullgör uppgifter inom Huddinge kommuns verksamhet för personer med funktionsnedsättning har ett personligt ansvar för att: medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. ta del av aktuella instruktioner och använda de riktlinjer och rutiner som finns. Missförhållanden omfattar både aktiva handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Det räcker att en person som arbetar inom funktionshinderområdet misstänker att det finns brister

54 SN-2017/ eller att det sker övergrepp mot den som har funktionsnedsättning för att en rapport ska göras. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Missförhållanden förekommer inte bara när det gäller människor som får olika insatser inom socialtjänsten. Även i uppsökande verksamhet eller under handläggning av ett ärende kan missförhållanden eller risker för missförhållanden uppstå. Rapportering, anmälan och handläggning enligt lex Sarah ska ske enligt fastställda riktlinjer och rutiner.

55 SN-2017/ Stöd och omsorg enligt SoL 4.1 Hjälp i hemmet Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL De insatser som ryms inom begreppet hjälp i hemmet syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden och därigenom underlätta kvarboende. Hjälp i hemmet kan ges i form av serviceinsatser och eller personlig omvårdnad. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänstpersonal eller av annan av kommunen godkänd utförare. Kapitel 3 Stöd, omsorg och service enligt SoL och LSS delas upp i kapitel 4 och 5. Stöd och omsorg enligt SoL och Stöd och service enligt LSS. Den nya dispositionen medför att den nuvarande texten inte kan jämföras löpande med den nya texten. Avsnitt 3.3. Hjälp i hemmet ersätts av avsnitt 4.1 Hjälp i hemmet (Se även 4.11 Hemvårdsbidrag). Personlig omvårdnad Ges för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Till exempel för att kunna -äta, dricka -av- och påklädning -sköta personlig hygien -förflytta sig -trygghet (tillsyn, uppringning)

56 SN-2017/ Serviceinsatser Handlar om praktisk hjälp med hemmets skötsel, till exempel - städ (i städ ingår fönsterputs) - tvätt - inköp och eller ärenden - måltid - promenad - måltidsdistribution Hjälp i hemmet kan ges alla tider på dygnet veckans alla dagar utifrån den enskildes behov. Särskilda fall personligt utformat stöd I vissa fall kan ett bistånd om hjälp i hemmet vara svårt att verkställa med insatser från hemtjänsten eller genom hemvårdsbidrag. Det kan vara vid mycket stora omfattande hjälpbehov där speciella uttalade skäl föreligger. Beslut om hjälp i hemmet kan då verkställas i form av personligt utformat stöd. Tillagt avsnitt Insatsen hjälp i hemmets omfattning ska bedömas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig

57 SN-2017/ levnadsnivå. Beslut Beslut om hjälp i hemmet fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 4.2 Trygghetslarm Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Avsnitt 3.12 Trygghetslarm ersätts av avsnitt 4.2 Trygghetslarm För att en person med funktionsnedsättning ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar kan trygghetslarm beviljas. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. Att understryka är att trygghetslarmet inte är ett servicelarm som kan användas för att be om enklare tjänster, utan ska endast användas vid mer akuta situationer. Beslut Beslut om trygghetslarm fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

58 SN-2017/ Boendestöd Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL För personer som bor i eget boende ges vanligen stöd genom insatser från hemtjänsten. För vissa målgrupper är, på grund av funktionsnedsättningens karaktär, hemtjänstens insatser inte ändamålsenliga. Boendestöd finns för två målgrupper: dels personer med psykiska funktionsnedsättningar, dels personer som tillhör personkretsarna 1 1 eller 1 2 enligt LSS. Avsnitt 3.2. Boendestöd ersätts av avsnitt 4.3 Boendestöd. Avsnittet har uppdaterats gällande information om biståndsformen. Boendestöd är en stödform riktad till personer som på grund av en funktionsnedsättning behöver långvarigt stöd i vardagen, hjälp att träna sociala färdigheter för att motverka isolering och passivitet, eller på annat sätt få hjälp att stärka sina resurser. Syftet med insatsen är att underlätta den dagliga livsföringen i det egna hemmet och bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Syftet med stödformen är att på sikt öka den enskildes funktionsförmåga och därmed också bidra till ökad självständighet och möjlighet att fortsätta bo i egen bostad. Stödet handlar ofta om

59 SN-2017/ att motivera, ge stöd, ledsagning och social träning. Boendestödets omfattning ska bedömas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Boendestöd natt (Nattpatrull) Boendestöd natt kan beviljas brukare inom socialpsykiatrin som är i behov av socialt stöd under kvällar och nätter. Nattpatrullen finns tillgänglig via telefon och gör hembesök vid behov. Stöd kan även ges i strukturerad form vid en viss given tidspunkt vid behov. Tillagt avsnitt. Ersätter avsnitt 4.5. Boendestöd natt Nattpatrull i HKF Beslut Beslut om boendestöd fattas enligt 4 kap. 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 4.4 Ledsagning Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Ledsagning kan beviljas i syfte att bistå personer som på grund av en funktionsnedsättning har Avsnitt Ledsagarservice enligt SoL ersätts av avsnitt 4.4 Ledsagning

60 SN-2017/ svårigheter att själva klara att förflytta sig till och från aktiviteter utanför bostaden. Ledsagning kan även beviljas under aktiviteten. En förutsättning för insatsen är således att det finns en speciell aktivitet, till exempel en kultur- eller fritidsaktivitet. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. Ledsagning beviljas i första hand för återkommande aktiviteter i närområdet. Insatsen beviljas ungdomar (13 17 år) och vuxna (18 år ) med eget boende. Om det finns särskilda skäl kan ledsagarservice beviljas till barn yngre än 13 år. För att en person med synskada ska kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå bör ledsagaren ha en speciell kompetens för att utföra ledsagning. Ledsagning kan då beviljas även till inköp av dagligvaror och dylikt i närmiljön. Ledsagning ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Omvårdnad och/eller medicinska insatser ingår inte i ledsagningen. Ledsagning beviljas normalt inte

61 SN-2017/ för sådant som man bistår varandra med i en familj, till exempel inköp av dagligvaror, postoch bankärenden. Ledsagning till och från sjukvårdsinrättningar kan beviljas undantagsvis. Vanligen tillgodoses behovet genom den service, som färdtjänsten och/eller aktuell sjukvårdinrättning tillhandahåller. Ledsagning kan vidare beviljas vid resor med riksfärdtjänst vid behov. För ungdomar (13 17 år) bedöms behovet av ledsagning utifrån vad som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder. Hänsyn ska tas till den enskildes behov av att emellanåt göra saker tillsammans med annan vuxen än ens föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån den enskildes behov, dels utifrån övriga insatser med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa.

62 SN-2017/ Beslut Beslut om insatsen ledsagning fattas med stöd av 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. I bedömningen bör anges för vilka planerade aktiviteter som ledsagning avses. 4.5 Avlösning i hemmet Lagrum: 5 kap 10 och 4 kap. 1 SoL Enligt 5 kap. 10 SoL bör kommunen genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller personer med funktionsnedsättning. Avsnitt Avlösning i hemmet enligt SoL ersätts av avsnitt 4.5 Avlösning i hemmet Syftet med biståndsformen avlösning i hemmet är att närstående som vårdar en anhörig ska få avlastning. Avlösningen ges i eller i nära anslutning till hemmet. Avlösning i hemmet för närstående till en vuxen person kan utföras alla dagar i veckan under dag - och kvällstid. Finns behov av avlösning även nattetid, kan istället korttidsboende/växelboende beviljas. Avlösning i hemmet för närstående till

63 SN-2017/ minderåriga barn kan utföras alla dagar i veckan, alla tider på dygnet. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om avlösning i hemmet fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.6 Kontaktperson Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Syftet med biståndsformen kontaktperson är underlätta för den enskilde att bryta social isolering och att uppnå ett mer självständigt liv i samhället. Verksamheten bygger på frivillig medverkan av icke-professionella personer med socialt engagemang och en vilja att göra en insats. Genom insatsen erbjuds brukaren en medmänsklig kontakt, en förebild i vardagslivet och möjlighet att bryta Avsnitt Kontaktperson enligt SoL ersätts av avsnitt 4.6 Kontaktperson

64 SN-2017/ isolering. Kontaktperson enligt SoL ersätter inte professionella behandlingsinsatser eller andra insatser, till exempel hemtjänst. Insatsen kan beviljas till ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning oavsett boendeform. Biståndsformens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Avgränsning Insatsen kontaktperson beviljas även som en insats inom IFO, som en form av socialt stöd, vanligen till barnfamiljer. Det finns även en form av kvalificerade kontaktpersoner som sätts in i mycket komplicerade ärenden där det ofta finns en komplex social situation med till exempel missbruk och kriminalitet. Dessa kontaktpersoner rekryteras och arvoderas i särskild ordning. Beslut Beslut om insatsen kontaktperson fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i

65 SN-2017/ övrigt. Personligt ombud En person som har psykisk funktionsnedsättning kan få stöd av personligt ombud. Ett personligt ombud kan företräda och hjälpa till med att samordna samhällets insatser. Hjälpen, som den enskilde söker själv hos de personliga ombuden, är frivillig och föregås inte av utredning. 4.7 Korttids- eller växelboende Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Med korttids- eller växelboende enligt SoL avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad. Korttids- eller växelboende beviljas endast till den som bor i eget ordinärt boende. Tillagt avsnitt. Ersätter avsnitt 4.3. Personligt ombud i HKF 7010 Ersätter avsnitt Korttidsvård/växelvård enligt SoL ersätts av avsnitt 4.7 Korttids eller växelboende För vuxna ska insatsen korttidsboende alltid övervägas som ett komplement till andra insatser för att möjliggöra kvarboende. Hur lång period korttidsboende ska medges avgörs från fall till fall utifrån individuella behov. Med växelboende avses ett tillfälligt boende i

66 SN-2017/ särskild boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär rullande perioder växelvis i det egna boendet och i det särskilda boendet. En förutsättning för växelboende är ett avlösningsbehov hos närstående. Vid korttids- eller växelboende enligt SoL ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Biståndets omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsboende eller växelboende fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.8 Korttidsvistelse för barn och ungdomar Lagrum: 4 kap. 1 SoL Tillagt avsnitt. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning, som inte ingår i någon av personkretsarna i LSS, kan beviljas korttidsvistelse i form av korttidsfamilj, korttidshem eller lägervistelse.

67 SN-2017/ Biståndsformen förutsätter att barnets vårdnadshavare och/eller syskon är i behov av avlösning och/eller att den enskilde har behov av miljöombyte och rekreation. Avlastningsbehovet ska vidare härröra ur barnets funktionsnedsättning och de extra behov av hjälp och tillsyn som barnet behöver i jämförelse med andra jämnåriga barn utan funktionsnedsättningar. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men även utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsvistelse fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.9 Olika boendeformer Lagrum: SoL 5 kap. 7, 4 kap. 1 Bostaden är för de flesta den plattform från vilken man skapar relationer med andra människor och deltar i samhällslivet. I de fall en Avsnittet 3.11 Särskilda boendeformer/bostad med särskild service ersätts av avsnitten 4.9 Olika boendeformer och 5.9 Bostad med särskild service

68 SN-2017/ person med funktionsnedsättning trots omfattande stöd inte klarar ett eget ordinärt boende kan en särskild boendeform vara aktuell. Med omfattande stöd avses vanligen behov av kontinuerliga omsorgsinsatser hela dygnet. I särskilda boendeformer har kommunen ansvar för viss hälso- och sjukvård. eller annan särskilt anpassad bostad Avgörande för den enskildes rätt till särskilt boende är behovet av den omsorg och service som finns tillgänglig i denna typ av boendeform. Om den enskilde har önskemål om ett visst boende ska detta så långt det är möjligt beaktas. Det är dock viktigt att understryka att det inte förekommer något kösystem till särskilda boendeformer. Har den enskilde behov av denna omsorgsform ska detta tillgodoses omgående, det vill säga tillgänglig plats i särskilt boende ska erbjudas. Beslutat bistånd ska verkställas inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid finns inte specificerat, men Riksdagens ombudsmän (JO) har i beslut (Dnr ) uttalat att rimlig tid inte bör överstiga tre månader.

69 SN-2017/ Vård- och omsorgsboende Biståndsformen innebär ett boende med heldygnsomsorg som erbjuder service och omvårdnad för personer med stora behov av vård och omsorg dygnet runt. Uppdaterad information om biståndsformen. Vård- och omsorgsboende med demensinriktning För att ha rätt till denna biståndsform krävs att personen har en utredd och diagnostiserad demenssjukdom eller demensliknande tillstånd. Beslut Beslut om vård- och omsorgsboende fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Hem för vård eller boende (HVB) För personer med en psykisk funktionsnedsättning, beteendeproblematik och/eller och samsjuklighet med beroende kan biståndsformen HVB beviljas. Ofta sker dessa insatser tillsammans med IFO eller landstinget. Uppdaterad information om biståndsformen. Biståndsformen avser en boendeform som i förening med ett boende utför vård (omvårdnad,

70 SN-2017/ stöd eller fostran) eller behandling (vanligtvis kopplat till beroende). En vistelse i ett HVB är enligt lagstiftarens intentioner att betrakta som tillfällig. Syftet är således att förbereda för någon annan boendeform som syftar till ett permanent boende. HVB är dock inte likställigt med särskilda boendeformer enligt 5 kap. 7 SoL. Hälso- och sjukvårdsansvaret för den som är placerad i ett HVB-hem åligger landstinget. Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Särskilt boende enligt SoL är en biståndsform förbehållen personer som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och därigenom behöver ett sådant boende. När en person med psykisk funktionsnedsättning trots omfattande stöd inte klarar ett eget boende kan en särskild boendeform vara aktuell. Med omfattande stöd avses vanligen behov av omsorgsinsatser hela dygnet. Det är inte funktionsnedsättningen i sig Tillagt avsnitt.

71 SN-2017/ utan det behov av stöd och omsorg, som funktionsnedsättningen orsakar, som är avgörande för rätten till biståndsformen. Behovet av en särskild boendeform ska bedömas utifrån brukarens behov men även utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om särskilt boende och/eller HVB-hem fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Boendekedja Efter en placering i någon form av särskilt boende eller heldygnsvård kan en person få möjlighet att pröva andra boendeformer. Dessa boendeformer syftar till att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. De är kopplade till bistånd i form av boendestöd. Tillagt avsnitt. Ersätter avsnitt 4.5 Boendekedja i HKF Ny uppdaterad information. De olika typerna av boendekontrakt som ingår i boendekedjan är:

72 SN-2017/ Träningslägenhet, där den tecknar ett andrahandskontrakt med SÄF. Kontraktet kan inte tas över av den enskilde. Försökslägenhet, där den enskilde tecknar ett försöksboendeavtal med HUGE. Avtalet kan ta förvandlas till ett förstahandskontrakt efter minst ett års boende Dagverksamhet och daglig sysselsättning Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 1 SoL Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Dagverksamhet i särskild form för personer med demenssjukdom beviljas personer som bor i eget boende. Syftet med biståndsformen kan vara att brukaren ska få träning och aktivering för att bibehålla funktioner. Biståndet kan även ges som en form av avlösning för närstående. Avsnitt Dagvård och daglig sysselsättning enligt SoL ersätts av avsnitt 4.10 Dagverksamhet och daglig sysselsättning. Uppdaterad information om biståndsformen. Dagverksamhet kan normalt erbjudas dagtid måndag fredag och ges vanligtvis vid några tillfällen per vecka. I biståndet ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. En förutsättning för att beviljas denna

73 SN-2017/ biståndsform är att brukaren har en av läkare utredd och fastställd demenssjukdom. Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Daglig sysselsättning kan beviljas personer med psykisk funktionsnedsättning. Biståndsformen kan bidra till en struktur på vardagen, en meningsfull sysselsättning eller för att bereda brukare möjlighet att komma ut på den skyddade eller öppna arbetsmarknaden. Insatsen ska vara individuellt anpassad. Tillagt avsnitt. Daglig sysselsättning kan normalt erbjudas dagtid måndag till fredag. Insatsen utförs i Huddinge kommun av IFO. Daglig sysselsättning beviljas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om dagverksamhet eller daglig sysselsättning fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

74 SN-2017/ Träfflokaler För brukare med en psykisk funktionsnedsättning finns även öppna verksamheter i form av träfflokaler. Deltagande är frivilligt och kräver inte ett biståndsbeslut. Tillagt avsnitt. Ersätter avsnitt 4.5. Träfflokaler i HKF Ny formulering Hemvårdsbidrag Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av närstående i hemmet. Avsnitt Anhörigbidrag ersätts av avsnitt 4.11 Hemvårdsbidrag Hemvårdsbidraget är ett skattefritt bidrag som betalas ut till den enskilde (brukaren). Hemvårdsbidraget kan till viss del kompensera närstående som utför omvårdnad i hemtjänstens ställe. Hemvårdsbidraget baseras på aktuellt behov av omvårdnad i hemmet. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personlig omvårdnad, till exempel personlig hygien, hjälp

75 SN-2017/ med på- och avklädning, hjälp att äta och annat som man normalt inte bistår varandra med i en familj. Hemvårdsbidrag utgår inte för rena serviceinsatser. Bidraget är inte att betrakta som ett generellt "vårdbidrag". Bidragets storlek avgörs av den faktiska insatsens storlek. Om ansökan till exempel avser hjälp med dusch tre gånger i veckan, är det omfattningen av denna insats som ska ligga till grund för bidragets storlek. Hemvårdsbidrag kan kombineras med hemtjänst, till exempel genom att hemtjänsten utför insatserna under veckan och den anhörige under helgerna. Avgift tas ut för de insatser som utförs av hemtjänsten enligt fastställda omsorgsavgifter för funktionshinderområdet i Huddinge. Hemvårdsbidragets storlek baseras dels på omvårdnadsbehovets omfattning, dels på en procentsats av en tolftedel av prisbasbeloppet. Vid bedömningen räknas enbart de insatser som den enskilde söker hemvårdsbidrag för. Hemvårdsbidraget utgår som ett månadsbidrag och är indelat i fyra klasser grundat på omsorgsnivå. Bidraget innefattar inga sociala förmåner,

76 SN-2017/ semesterersättning eller dylikt. För utbetalning räknas ansökningsmånaden som första månad. Vid sjukhusvistelse eller vistelse på växelboende eller korttidsboende betalas inte hemvårdsbidrag ut. Hemvårdsbidrag betalas inte ut vid vistelser utomlands. Det är den som erhåller bidraget eller dennes ställföreträdare som är skyldig att meddela förändring. Hemvårdsbidragets fyra grupper motsvarar tidsmässigt nivåerna i gällande omsorgstaxa: Grupp 1: Hjälp regelbundet vardagar 30 % av prisbasbeloppet Grupp 2 Hjälp alla dagar och eller kvällar 60 % av prisbasbeloppet Grupp 3 Hjälp alla tider på dygnet 90 % av prisbasbeloppet

77 SN-2017/ Grupp 4 Kontinuerlig hjälp hela dygnet 120 % av prisbasbeloppet Beslut Beslut om hemvårdsbidrag fattas enligt 4 kap. 2 SoL. I beslutet skrivs endast vilken grupp som beviljats, inte kriterierna Turbunden resa Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Turbunden resa är ett frivilligt kommunalt åtagande enligt 4 kap. 2 SoL. Resandet är kopplat till ett biståndsbeslut och alltså inte något som den som deltar i daglig verksamhet eller har korttidsvistelse per automatik är berättigad till. Avsnitt 3.16 Turbunden resa ersätts av avsnitt 4.12 Turbunden resa Det förutsätts att den enskilde eller dennes företrädare har ansökt om insatsen. Beslut om turbunden resa förutsätter vidare att det också finns beslut om exempelvis korttidsvistelse, korttidstillsyn eller daglig verksamhet/dagverksamhet. Turbunden resa kan beviljas under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, till

78 SN-2017/ exempel genom allmänna kommunikationer, privat resa eller promenad. Definition Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden i Huddinge och aktuell verksamhet. Detta innebär att den som reser med turbunden resa inte har möjlighet att påverka resvägen. Turbundna resor genomförs huvudsakligen samordnat, det vill säga tillsammans med andra resenärer. Beslut Beslut om turbunden resa fattas som ett individuellt bistånd enligt 4 kap 2 SoL, bistånd i annan form. Andra typer av resor Färdtjänst Den som har svårt att åka allmän kollektivtrafik kan ansöka om färdtjänst. Ansökan handläggs av biståndskansliets färdtjänsthandläggare men beslutet fattas i trafiknämnden i Stockholm läns landsting. För resor utanför länsgränsen finns riksfärdtjänst. Tillagt avsnitt

79 SN-2017/ Färdtjänstresor är aktuella för den enskildes resor till och från till exempel fritidsaktiviteter och till och från verksamhet som anordnas av annan huvudman. Sjukresa Den som behöver söka vård och inte kan åka allmän kollektivtrafik kan bli beviljad att åka sjukresa med egen bil, taxi eller specialfordon eller rullstolstaxi, om det finns medicinska skäl. Detta gäller vid vård hos till exempel läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, tandläkare, kurator med flera. Det är alltid det medicinska behovet som styr och det är den vårdgivande instansen som fattar beslut om sjukresa. Vid sjukresa med extra service är föraren behjälplig till lägenhetsdörr och/eller sjukhusets vårdavdelning eller motsvarande. Insatsen sjukresa och sjukresa med extra service beviljas av Stockholms län landsting. Resor till och från skola/skolbarnomsorg Information om skolskjuts finns att läsa på

80 SN-2017/ huddinge.se samt i de lokala förskrifterna för rätt till kostnadsfri skolskjuts (HKF 6410).

81 SN-2017/ PERSONKRETSBEDÖMNING LSS Som lagens namn ("stöd och service till vissa funktionshindrade") antyder, omfattas inte alla personer med funktionsnedsättning av LSS. Tillhörigheten till personkrets 1 och 2 fastställs genom fastställd diagnos. Personkrets 3 utgår från behovet hos den enskilde oavsett vilken skada/sjukdom/funktionsnedsättning som orsakar behovet. Personkrets 1 (LSS 1 p 1) Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. En utvecklingsstörning uppstår i regel under individens utvecklingsperiod, d.v.s. före c. 16 års ålder, och innebär en intellektuell funktionsnedsättning. För att någon ska bedömas ha en utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd krävs en utredning (intyg) som säkerställer diagnosen. Autism och autismliknande tillstånd innebär 5. Stöd och service enligt LSS 5.1 Personkretsbedömning För att vara berättigad insatser enligt LSS behöver den enskilde tillhöra någon av lagens tre personkretsar. Personkretstillhörighet utreds och bedöms i samband med ansökan om insats. En personkretsbedömning ska alltid göras före beslut om insats fattas enligt LSS. Personkrets 1 1: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. En utvecklingsstörning uppstår i regel under individens utvecklingsperiod, det vill säga före cirka 16 års ålder, och innebär en intellektuell funktionsnedsättning. För att någon ska bedömas ha en utvecklingsstörning krävs en utredning som genomförs av en person med kvalificerad kunskap om funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Det handlar om en diagnos som fastställts efter en utredning av psykolog och/eller läkare. Autism och autismliknande tillstånd innebär Delar av avsnittet 3. Stöd, omsorg och service enligt SoL och LSS återfinns i avsnitt 5. Stöd och service enligt LSS. Den nya dispositionen medför att den nuvarande texten inte kan jämföras löpande med den nya texten. Avsnitt 2 Personkretsbedömning LSS ersätts av avsnitt 5.1 Personkretsbedömning Avsnittet har uppdaterats utifrån gällande rättspraxis på området.

82 SN-2017/ vanligtvis djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende. Autism kan vara förenat med nedsatt begåvning, men inte nödvändigtvis. Ofta förekommer olika kombinationer av autism, utvecklingsstörning, epilepsi och syn/- hörselskador. vanligtvis begränsningar i socialt samspel, kommunikation och/eller begränsade upprepade beteenden, intressen och aktiviteter. Det ska ha funnits symtom inom båda områdena före tre års ålder för diagnosen autism (1177 Vårdguiden). Autism kan vara förenat med nedsatt begåvning, men inte nödvändigtvis. Ofta förekommer olika kombinationer av autism, utvecklingsstörning, epilepsi och syn- eller hörselskador. För att en person ska omfattas av personkrets 1 krävs att utvecklingsstörningen funnits före c:a 16 års ålder diagnosen fastställts genom utredning av leg. psykolog och/eller leg. läkare diagnosen är styrkt i intyg utfärdat av leg. psykolog och/eller leg. läkare För att en person ska omfattas av personkrets 1 1 krävs att utvecklingsstörningen funnits före cirka16 års ålder diagnosen fastställts genom utredning av behörig psykolog eller behörig läkare diagnosen är styrkt i intyg utfärdat av behörig psykolog eller behörig läkare Personer som uppfyller samtliga kriterier för personkrets 1 1 har enligt 7 rätt till insats enligt , i form av särskild service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt.

83 SN-2017/ Personkrets 2 (LSS 1 p 2) Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Till personkrets 2 hör de personer som i vuxen ålder, d.v.s. från ca. 16 år, fått en hjärnskada med begåvningsmässig funktionsnedsättning som följd. Utlösande faktorer ska vara sjukdomar av kroppslig art, t.ex. tumörer, hjärnblödningar, eller skador som föranletts av yttre våld, t.ex. trafikskador. För att en person ska omfattas av personkrets 2 krävs att hjärnskadan uppkommit i vuxen ålder, d. v. s. från c:a 16 års ålder skadan innebär en begåvningsmässig funktionsnedsättning diagnosen fastställd genom utredning av leg. psykolog och/eller leg. läkare diagnosen är styrkt i intyg utfärdat av leg. psykolog och/eller leg. läkare Personkrets 1 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Till personkrets 1 2 hör personer som i vuxen ålder, det vill säga från cirka 16 år, fått en hjärnskada med begåvningsmässig funktionsnedsättning som följd. Utlösande faktorer ska vara sjukdomar av kroppslig art så som tumörer, hjärnblödningar, eller skador som föranletts av yttre våld, till exempel trafikskador. För att en person ska omfattas av personkrets 1 2 krävs att hjärnskadan uppkommit i vuxen ålder, det vill säga från cirka 16 års ålder skadan innebär en begåvningsmässig funktionsnedsättning diagnosen fastställts genom utredning av behörig psykolog eller behörig läkare diagnosen är styrkt i intyg utfärdat av behörig psykolog eller behörig läkare

84 SN-2017/ Personer som uppfyller samtliga kriterier för personkrets 1 2 har enligt 7 rätt till insats enligt , i form av särskilt stöd och service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personkrets 3 (LSS 1 p 3) Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Personkretsen omfattar barn, ungdomar och vuxna med långvariga habiliterings- och rehabiliteringsbehov. Vid bedömning av huruvida en person omfattas av personkrets 3, ska bedömningen inriktas på svårigheter i den dagliga livsföringen. Orsaken till dessa svårigheter är däremot av underordnad Personkrets 1 3 för att omfattas av personkretsen ska personen ha varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Samtliga dessa kriterier ska vara uppfyllda. När det av underlaget i utredningen framgår att den enskilde inte omfattas av personkrets 1 1 eller 1 2 bör det utredas om den enskilde omfattas av personkrets 1 3. Bedömning av om kriterierna för personkrets 1 3 är uppfyllda görs utifrån den samlade informationen från till exempel läkarintyg av legitimerad läkare, ADL-bedömning eller dylikt samt information från hembesök och utredning. Vid bedömning av huruvida en person omfattas av personkrets 1 3, ska bedömningen inriktas på svårigheter i den dagliga livsföringen. Orsaken till dessa svårigheter är däremot av underordnad

85 SN-2017/ betydelse. betydelse. För att omfattas av personkrets 3 ska samtliga nedanstående rekvisit vara uppfyllda. Funktionsnedsättningen ska vara stor, varaktig och inte orsakad av normalt åldrande förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen föranleda ett omfattande behov av stöd eller service Stor funktionsnedsättning Att funktionsnedsättningen anses som stor innebär att den inkräktar - på viktiga livsområden såsom i hemmet, på arbetet, eller under fritiden - på förmågan att ta till sig information, att kommunicera, att strukturera, organisera och förstå den egna vardagen eller sköta sin ekonomi Betydande svårigheter Den enskilde kan inte klara sig utan hjälp i de fall För att tillhöra personkrets 1 3 ska samtliga nedanstående rekvisit vara uppfyllda. Funktionsnedsättningen ska vara stor, varaktig och inte orsakat av normalt åldrande förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen föranleda ett omfattande behov av stöd eller service Stor funktionsnedsättning Med stort menas att funktionsnedsättningen ska ha en sådan karaktär att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Det gäller till exempel om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel och har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i hemmet, i utbildningssituationen, på arbetet, fritiden, för att förflytta sig, kommunicera och ta emot information. Varaktig funktionsnedsättning Med varaktigt menas att funktionsnedsättningen ska

86 SN-2017/ funktionsnedsättningen inkräktar på viktiga livsområden. Innebär behov av ett dagligt eller så gott som dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Varaktig funktionsnedsättning I propositionen (1992/1993:59, s. 56) skrivs att Den nya lagen bör i första hand syfta till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Någon närmare definition av vad som menas med en varaktig funktionsnedsättning finns inte i aktuella lagtexter. I propositionen (sid. 56) beskrivs dock att funktionshindren ska vara varaktiga, d.v.s. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Omfattande behov av stöd och service Kan t.ex. bestå av behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skriva och läsa, kommunicera, förflyttning, sysselsättning. Behovet av insatser ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara insatser enligt LSS. En bedömning av den enskildes behov måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala, psykologiska och pedagogiska faktorer. För vara bestående, det vill säga inte vara av tillfällig eller övergående natur. Betydande svårigheter Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inom- och utomhus, sysselsättning och för att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera. Betydande svårigheter kan också anses föreligga då en person på grund av en funktionsnedsättning löper risk att bli isolerad från andra människor. Omfattande behov av stöd och service Med ett omfattande behov av stöd menas att personen ska ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra klarar på egen hand. Med återkommande avses att stödbehov föreligger dagligen, i olika situationer och miljöer. Behov av stöd ska uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär.

87 SN-2017/ människor med flera funktionsnedsättningar måste den samlade effekten bedömas. Personkretsbedömning av små barn När det gäller små barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att avgöra om det är barnets låga ålder eller funktionsnedsättningen i sig som ligger till grund för hjälpbehovet. I dessa fall får det göras en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Personer med missbruksproblem Om kraven för att omfattas av personkrets 3 är uppfyllda, omfattas personen med funktionsnedsättning av LSS oavsett om funktionsnedsättningen beror på missbruket eller ej. Rätten till hjälp enligt socialtjänstlagen mot själva missbruket kvarstår. För denna typ av insatser ansvarar Socialförvaltningens individ- och familjeomsorg. Personer som anges i 1 3 har enligt 7 rätt till insats enligt 9 1-9, i form av särskilt stöd och service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Personkretsbedömning av små barn När det gäller små barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att avgöra om det är barnets låga ålder eller funktionsnedsättningen i sig som ligger till grund för hjälpbehovet. I dessa fall får det göras en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Funktionsnedsättning orsakad av missbruk Om kraven för att omfattas av personkrets 1 3 är uppfyllda, omfattas personen med funktionsnedsättning av LSS oavsett om funktionsnedsättningen är en konsekvens av missbruket eller inte. Rätten till hjälp enligt socialtjänstlagen mot själva missbruket kvarstår. För denna typ av insatser ansvarar IFO.

88 SN-2017/ Personer över 65 år Åldersrelaterade funktionsnedsättningar har ofta ett fortskridande förlopp. Enligt Socialstyrelsens mening bör det vara helt klarlagt av medicinsk expertis att funktionsnedsättningen inte beror på normalt åldrande för att en person över 65 år ska ha rätt till insatser enligt LSS. En medicinsk utredning kan därför vara nödvändig. Är funktionsnedsättningen icke åldersrelaterad har ofta besvären visat sig eller skadan uppkommit före 65 årsåldern. Observera att särskilda regler gäller för insatsen personlig assistans (punkt 3.1). Personer över 65 år Åldersrelaterade funktionsnedsättningar har ofta ett fortskridande förlopp. Enligt Socialstyrelsens mening bör det vara helt klarlagt av medicinsk expertis att funktionsnedsättningen inte beror på normalt åldrande för att en person över 65 år ska ha rätt till insatser enligt LSS. En medicinsk utredning kan därför vara nödvändig. Är funktionsnedsättningen icke åldersrelaterad har ofta besvären visat sig eller skadan uppkommit före 65 årsåldern. Observera att särskilda regler gäller för insatsen personlig assistans enligt LSS. 3. Stöd, omsorg och service enligt SoL och LSS

89 SN-2017/ Personlig assistans Lagrum: LSS 7 och 9 p 2 Allmänt För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses behov av mycket personlig karaktär så som personlig hygien, att äta, att klä sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov. Rätt till personlig assistans inkluderar hela hjälpbehovet, även insatser som är av servicekaraktär samt ledsagning. 5.2 Personlig assistans Lagrum: 7, 9 2 och 9 a LSS För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses behov av mycket personlig karaktär det vill säga personlig hygien, att äta, att klä sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov. Rätt till personlig assistans inkluderar hela hjälpbehovet, även insatser som är av servicekaraktär samt ledsagning. Avsnittet är reviderat utifrån ny lagstiftning och rättspraxis på området. Kommunens ansvar Kommunens basansvar för personlig assistans definieras i propositionen (1992/93: 159, s. 72 f) på följande sätt: Kommunen - ska stå beredd att ombesörja tillhandahållandet av personlig assistans eller att ge ekonomiskt bidrag för att den enskilde ska kunna ordna Kommunens basansvar Kommunen har ett basansvar för personlig assistans. Kommunen ska ombesörja biträde av personlig assistent eller att ge ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken.

90 SN-2017/ insatsen på annat sätt än genom kommunen om den enskildes behov är högst 20 veckotimmar - är skyldig att tillhandahålla assistans även när den enskilde erhållit assistansersättning - ska på den enskildes begäran bistå personer som själva är arbetsgivare åt sina assistenter med råd och stöd i arbetsgivarrollen - ska på den enskildes begäran gripa in om assistenter anställda av den enskilde eller av annan assistansanordnare tillfälligtvis inte kan utföra arbetet, t.ex. på grund av sjukdom - ska ansvara för behov av personlig assistans som tillfälligt uppstår utöver vad som beräknas som assistansersättning, t.ex. vid semesterresa Assistansersättning Kommunen har hela det ekonomiska ansvaret för assistans upp till 20 timmar per vecka. Då en person begär personlig assistans och de grundläggande behoven överstiger 20 timmar i veckan kan den enskilde ha rätt till statlig assistansersättning (LASS). Detta behov ska anmälas till Försäkringskassan. Enligt LASS 5 andra stycket kan kommunens handläggare göra en kortfattad behovsanmälan till Försäkringskassan utan att först inhämta den enskildes samtycke utan att därmed bryta mot Assistansersättning Kommunen har hela det ekonomiska ansvaret för assistans avseende de grundläggande behoven upp till 20 timmar per vecka. Då en person begär personlig assistans och de grundläggande behoven överstiger 20 timmar i veckan kan den enskilde ha rätt till statlig assistansersättning, som regleras i 51 kap. socialförsäkringsbalken (SFB). Detta behov ska anmälas till Försäkringskassan (FK). Enligt 15 8 LSS kan kommunens handläggare göra en kortfattad

91 SN-2017/ sekretesslagen. Den enskilde ska dock alltid informeras innan en sådan anmälan görs. I avvaktan på FK:s beslut kan handläggaren fatta ett tidsbegränsat beslut (längst tre månader). Antalet timmar i ett sådant beslut bör bedömas med viss restriktivitet. Att notera är att beslut fattade enligt SoL ej ersätts retroaktivt av FK. behovsanmälan till FK utan att först inhämta den enskildes samtycke utan att därmed bryta mot offentlighets- och sekretesslagen. Den enskilde ska dock alltid informeras innan en sådan anmälan görs. I avvaktan på beslut från FK kan ett tidsbegränsat beslut fattas (max 6 månader). Antalet timmar i ett sådant beslut bör bedömas med viss restriktivitet. FK ersätter kommunen retroaktivt för kostnaderna vid beslut om personlig assistans över 20 timmar per vecka. Att notera är att beslut fattade enligt SoL inte ersätts retroaktivt av FK. Om behoven förändras och antalet LASS-timmar bedöms behöva utökas, kan handläggaren fatta ett tillfälligt beslut om utökning i avvaktan på FK:s beslut. Även denna typ av tillfälliga beslut bör fattas med restriktivitet. Förhöjt timbelopp Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade ansöka hos Försäkringskassan om ett högre timbelopp, dock med högst 12 procent. Detta gäller oavsett vem som tillhandahåller assistansen. Skäl för ett högre timbelopp kan vara att Förhöjt timbelopp Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade ansöka hos FK om ett högre timbelopp. Detta gäller oavsett vem som tillhandahåller assistansen. Skäl för ett högre timbelopp kan vara att den enskilde kräver

92 SN-2017/ den enskilde kräver särskilt kvalificerad personal. Prövning av höjd ersättning sker individuellt från fall till fall. Tillfälligt utökade behov av personlig assistans Tillfälligt utökade behov definieras i propositionen 1992/93:159 som "behov som tillfälligt uppstår utöver vad som beräknats som assistansersättning, t.ex. under en semesterresa". Vid tillfälliga utökningar av assistansen, t.ex. i samband med semesterresa eller om en person som bor i gruppbostad i vissa fall behöver assistans utanför gruppbostaden svarar kommunen för att såväl faktiskt tillhandahålla som att finansiera insatsen. Den enskilde måste lämna in en ansökan som kommunen utreder i sedvanlig ordning. Assistansen ska beviljas för hjälp i krävande situationer av personlig karaktär. D.v.s. kriterierna ska vara desamma som vid stadigvarande behov. Om annan utförare än kommunen ska svara för att utföra även den tillfälliga utökningen, lämnas ersättning för skäliga kostnader. Med skälig kostnad avses timbelopp motsvarande den statliga assistansersättningen. särskilt kvalificerad personal. Prövning av höjd ersättning sker individuellt från fall till fall. Tillfälligt utökade behov av personlig assistans Tillfälligt utökade behov definieras i propositionen 1992/93:159 som "behov som tillfälligt uppstår utöver vad som beräknats som assistansersättning, till exempel under en semesterresa". Den enskilde måste lämna in en ansökan som kommunen utreder i sedvanlig ordning. Assistansen ska beviljas för hjälp i krävande situationer av personlig karaktär. Det vill säga kriterierna ska vara desamma som vid stadigvarande behov. Om annan utförare än kommunen ska svara för att utföra den tillfälliga utökningen, lämnas ersättning för skäliga kostnader.

93 SN-2017/ Inom ramen för de ytterligare timmar som kommunen beviljar ryms även ersättning för assistentens omkostnader. Denna ersättning ska täcka omkostnader för assistenten under den aktuella semesterresan. Om en person ofta ansöker om tillfälligt utökat behov kan det tyda på att Försäkringskassan i sin bedömning av assistansersättning inte tagit hänsyn till alla förutsägbara och kontinuerliga behov. Sjukfrånvaro för assistenten Om en fristående organisation anställt assistenten har kommunen en skyldighet att på den enskildes begäran gripa in och finansiera samt i förekommande fall också tillhandahålla assistansen om den ordinarie assistenten blir sjuk. Inom ramen för de ytterligare timmar som kommunen beviljar ryms även ersättning för assistentens omkostnader. Denna ersättning ska täcka omkostnader för assistenten under den aktuella semesterresan. Om en person ofta ansöker om tillfälligt utökat behov kan det tyda på att FK i sin bedömning av assistansersättning inte tagit hänsyn till alla förutsägbara och kontinuerliga behov. När det rör sig om en varaktig förändring ska den statliga ersättningen omprövas. Biståndskansliet har i dessa fall skyldighet att anmäla det ökade behovet till FK. Sjukfrånvaro för assistenten Om en fristående organisation eller brukaren själv anställt assistenten har assistansanordnaren en skyldighet att också tillhandahålla assistansen om den ordinarie assistenten blir sjuk. Kommunen kan endast tillhandahålla utförandet av assistansen vid sjukfrånvaro om det föreligger särskilda skäl till det enligt 24 LSS. Särskilda skäl kan exempelvis vara att assistansen

94 SN-2017/ tillhandahålls av ett mycket litet bolag med begränsade resurser. Ansökan om tillfällig utökning vid ordinarie assistents sjukdom måste begäras av den enskilde (brukaren) enligt LSS 9 2. (Se vidare rutinbeskrivning vid handläggning). Assistans för del av behov En brukare kan ha flera assistansanordnare under förutsättning att det är på hans eller hennes initiativ. Om brukaren önskar kommunen som utförare under del av assistanstiden, t.ex. under nattetid, måste han eller hon ansöka om det hos kommunen. Dessa timmar ska täckas av det totala assistansbeloppet. Kommunen har inte något kostnadsansvar för dessa timmar. Personlig assistans under vistelse på sjukhus I vissa situationer kan den som är beviljad personlig assistans ges möjlighet att hela tiden eller under del av beviljad tid ha med sig sin personlige assistent under sjukhusvistelsen. T.ex. när den enskildes funktionsnedsättning, hälsotillstånd eller möjlighet att kommunicera kräver att ett begränsat antal personer med ingående kunskap om denne finns till hands. Ansökan om tillfällig utökning vid ordinarie assistents sjukdom måste begäras av den enskilde enligt 9 2 LSS. Assistansanordnarens skyldighet att tillhandahålla assistans Assistansanordnaren är skyldig att tillhandahålla all den assistans, för vilken den enskilde har beviljats ekonomiskt stöd enligt 9 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Detta gäller dock inte om tillståndshavaren har särskilda skäl för att inte tillhandahålla all assistans enligt 24 LSS. Personlig assistans under vistelse på sjukhus Den som är beviljad personlig assistans kan ges möjlighet att under viss del av beviljad tid ha med sig sin personlige assistent under sjukhusvistelsen om särskilda skäl föreligger. Detta gäller när personen behöver stöd med att kommunicera som grundläggande behov.

95 SN-2017/ Föräldrar med funktionsnedsättning Att svara för omvårdnaden av barn är i princip inte en arbetsuppgift för den personliga assistenten. Undantag kan göras under spädbarnsåren och då vad gäller den praktiska omvårdnaden. Familjemedlemmars ansvar Den personliga assistenten ska inte ta över ansvaret för makens/makans/sambons/partnerns ansvar för det gemensamma hushållet. Detta gäller även när det finns vuxna hemmavarande barn. Föräldrar med funktionsnedsättning Att svara för omvårdnaden av brukares barn är i princip inte en arbetsuppgift för den personliga assistenten. Undantag kan göras under spädbarnsåren och då vad gäller den praktiska omvårdnaden. Hushållsgemenskap Alla vuxna hushållsmedlemmar har ett gemensamt ansvar för hushållet. Den personliga assistenten ska inte ta över ansvaret från make, maka, sambo eller partner för det gemensamma hushållet. Detta gäller även när det finns vuxna hemmavarande barn. 65 års - gränsen Personer med pågående insatser enligt LSS 9 2 eller assistansersättning enligt LASS som beviljats/ansökt om sådan insats före 65 års ålder får behålla insatsen/er - ersättning efter det att de fyllt 65 år. 65 års-gränsen Personer med pågående insatser enligt 9 2 LSS eller assistansersättning enligt SFB som den enskilde ansökt om eller som beviljats före 65 års ålder får behålla insatsen eller ersättningen efter det att de fyllt 65 år. För rätt till assistans förutsätts att ansökan inkommit För rätt till assistans förutsätts att ansökan

96 SN-2017/ senast dagen före 65 - årsdagen och därefter blivit beviljad. Antalet assistanstimmar enligt LSS eller LASS får inte utökas efter det att personen fyllt 65 år. Behovet av ökade insatser efter 65 -årsdagen får tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom insatser enligt SoL. Vårdbidrag/handikappersättning - personlig assistans Statlig ersättning kan utgå i form av vårdbidrag och handikappersättning enlig lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. Rätt till handikappersättning kan den ha som har nedsatt funktionsförmåga och har fyllt 19 år. Den som har ett barn med funktionsnedsättning och som behöver extra tillsyn eller vård kan ha rätt till vårdbidrag för sitt merarbete. Handikappersättning och vårdbidrag administreras av Försäkringskassan. Rätten till assistans/assistansersättning går före vårdbidraget/handikappersättning så till vida att vårdbidraget kan reduceras när personlig assistans beviljas. inkommit senast dagen före 65 - årsdagen och därefter blivit beviljad. Antalet assistanstimmar enligt LSS eller SFB får inte utökas efter det att personen fyllt 65 år. Behovet av ökade insatser efter 65-årsdagen får tillgodoses på annat sätt, till exempel genom insatser enligt SoL. Vårdbidrag/handikappersättning - personlig assistans Statlig ersättning kan utgå i form av vårdbidrag och handikappersättning enlig 50 kap. SFB. Den som har nedsatt funktionsförmåga och har fyllt 19 år kan ha rätt till handikappersättning. Den som har ett barn med funktionsnedsättning och som behöver extra tillsyn eller vård kan ha rätt till vårdbidrag för sitt merarbete. Handikappersättning och vårdbidrag administreras av FK. Rätten till personlig assistans och assistansersättning går före vårdbidraget/handikappersättning såtillvida att vårdbidraget kan reduceras när personlig assistans beviljas.

97 SN-2017/ Beslut Beslut om personlig assistans fattas jml LSS 9 p 2. Beslut Beslut om personlig assistans fattas enligt 9 2 LSS. 3.2 Hjälp i hemmet Lagrum: SoL 3 kap. 6 och 4 kap. 1 Allmänt De insatser som ryms inom begreppet hjälp i hemmet syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden och därigenom underlätta kvarboende. Hjälp i hemmet kan ges i form av serviceinsatser och/eller personlig omvårdnad. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänstpersonal eller av annan av kommunen godkänd utförare. (Se även punkt Hemvårdsbidrag"). Avsnitt 3.2. Hjälp i hemmet ersätts av avsnitt 4.1 Hjälp i hemmet I vissa speciella fall kan ett bistånd om hjälp i hemmet vara svårt att verkställa med insatser från hemtjänsten eller genom hemvårdsbidrag. Det kan exempelvis vara vid stora omfattande hjälpbehov där behovet uppgår till mer än 20 timmar per vecka eller där speciella uttalade skäl föreligger. Beslut om hjälp i hemmet kan då verkställas i form av personligt utformat stöd. Insatsen utförs då inom sektionen personlig assistans.

98 SN-2017/ Personlig omvårdnad Ges för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Till exempel för att kunna -äta, dricka -klä sig -sköta personlig hygien -förflytta sig -trygghet (tillsyn, uppringning etc.) Serviceinsatser Handlar om praktisk hjälp med hemmets skötsel, t.ex. - städ - tvätt - inköp/ärenden (se även riktlinjer för hantering av privata medel) - måltid - promenad (ej ramtimmar) - måltidsdistribution (ej ramtimmar) Se även "Anvisningar för äldreomsorg i Huddinge kommun HKF 7320 kap 10 Hjälp i hemmet kan ges dag - och kvällstid veckans alla dagar. Finns behov av insatser nattetid, ges dessa av

99 SN-2017/ kommunens nattpatruller. Beslut Beslut om hjälp i hemmet fattas jml. SoL 4 kap 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.3 Boendestöd Lagrum: SoL 3 kap. 6 och 4 kap. 1 Allmänt För den som bor i eget boende ges vanligen stöd genom insatser från hemtjänsten. För vissa grupper av människor är, på grund av funktionsnedsättningens karaktär, ex begåvningsmässig funktionsnedsättning eller autismspektrumstörningar, hemtjänstens insatser inte tillräckliga. Inom handikappomsorgen har därför boendestöd (mobilt team) utvecklats där personal har kunskap om funktionsnedsättningens art. Avsnitt 3.3 Boendestöd ersätts av avsnitt 4.3 Boendestöd Stödformerna ska underlätta den dagliga livsföringen i det egna hemmet och bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Syftet med stödformen är att på sikt öka den enskildes funktionsförmåga och därmed också bidra till ökad självständighet och möjlighet att fortsätta bo i egen bostad. Stödet handlar ofta om att "putta på", ge stöd,

100 SN-2017/ ledsagning och social träning. Stödets omfattning kan vara svårt att tidsbestämma eftersom stödbehovet kan variera utifrån den enskildes dagsform. Beslut Beslut om boendestöd (mobilt team) fattas jml. SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.4 Ledsagarservice Ledsagarservice enligt SoL Lagrum: SoL 3 kap. 6, 4 kap. 1 Avsnitt Ledsagarservice enligt SoL ersätts av avsnitt 4.4 Ledsagning Allmänt Ledsagarservice kan beviljas i syftet att bistå personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att själva klara att förflytta sig till och från aktiviteter utanför bostaden. En förutsättning för insatsen är således att det finns en speciell aktivitet, ex kulturaktiviteter, promenad mm. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. Insatsen beviljas ungdomar (13 17 år) och vuxna (18 år w) som bor i eget boende. Om det finns särskilda skäl kan ledsagarservice beviljas till barn yngre än 13 år.

101 SN-2017/ För att en person med synskada skall kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå bör ledsagaren ha en speciell kompetens för att utföra ledsagning. Ledsagning kan då beviljas även till inköp av dagligvaror o dyl. i närmiljön. Insatsen ledsagarservice ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Omvårdnad och/eller medicinska insatser ingår inte i ledsagningen. Ledsagarservice beviljas normalt inte för sådant som man bistår varandra med i en familj, t.ex. inköp av dagligvaror, post - och bankärenden. Ledsagning till och från sjukvårdsinrättningar kan beviljas undantagsvis. Vanligen tillgodoses det genom den service som färdtjänsten och aktuell sjukvårdsinrättning tillhandahåller. Insatsen beviljas i första hand för återkommande aktiviteter inom Stockholms län. För tillfälliga behov av ledsagare i samband med en semesterresa ska separat ansökan göras. När behovet gäller ungdomar år, är det vad

102 SN-2017/ som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder som ska ligga till grund för bedömningen. Att ta hänsyn till är behovet av att emellanåt göra saker tillsammans med annan vuxen än sina föräldrar/syskon/anhöriga. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om insatsen ledsagarservice fattas med stöd av SoL 4 kap.1 som ett bistånd för livsföring i övrigt. I beslutet bör anges till vilka aktiviteter ledsagning kan bli aktuellt Ledsagarservice enligt LSS Lagrum: LSS 7 och 9 p 3 Allmänt Ledsagarservice som beviljas med stöd av LSS är en insats som ska möjliggöra en aktiv fritid utanför hemmet genom att erbjuda stöd till/från och under 5.3 Ledsagarservice Lagrum: 7 och 9 p. 3 LSS Ledsagarservice enligt LSS är en insats som beviljas i syfte att möjliggöra en aktiv fritid utanför hemmet för den enskilde genom att erbjuda stöd till, från och under till exempel

103 SN-2017/ t.ex. kultur- och fritidsaktiviteter, besök hos släkt och vänner, promenader. Insatsen ska även tillgodose behov av ledsagning vid t.ex. sjukhusbesök. Ledsagarservicen ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Insatsen är dock inte jämförbar med personlig assistans, eftersom omvårdnad och/eller medicinska insatser inte ingår i ledsagarservicen. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. kultur- och fritidsaktiviteter och besök hos släkt och vänner. Insatsen kan även tillgodose behov av ledsagning vid exempelvis sjukhusbesök. Ledsagarservicen ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Insatsen är dock inte jämförbar med personlig assistans, eftersom varken omvårdnad eller medicinska insatser ingår i ledsagarservice. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Insatsen beviljas i första hand för återkommande aktiviteter inom Stockholms län. För tillfälliga behov av ledsagare i samband med en semesterresa ska separat ansökan göras. När behovet gäller ungdomar är det vad som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder som ska ligga till grund för bedömningen. Att ta hänsyn till är behovet av att emellanåt göra saker Insatsen beviljas i första hand för återkommande aktiviteter i närmiljön. Vidare kan ledsagning beviljas i samband med en riksfärdstjänstresa för stöd under resan vid behov. För ungdomar år, bedöms behovet av ledsagning utifrån vad som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder. Hänsyn ska tas till den enskildes behov av att

104 SN-2017/ tillsammans med annan vuxen än sina föräldrar/syskon/anhöriga. emellanåt göra saker tillsammans med annan vuxen än ens föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Om det finns särskilda skäl kan ledsagarservice beviljas till barn yngre än 13 år. I gruppbostad Den som bor i gruppbostad ska normalt få sina behov av ledsagning tillgodosedda genom boendets personal. I gruppbostaden kan generellt sägas ingå ledsagning till aktiviteter som återkommer veckovis eller till semesterresa inom Sverige en gång per år. Finns behov utöver detta, kan ledsagarservice beviljas. I gruppbostad Den som bor i gruppbostad ska vanligtvis få sina behov av ledsagning tillgodosedda inom ramen för insatsen gruppbostad. I insatsen gruppbostad ingår ledsagning till aktiviteter som återkommer veckovis eller till semesterresa inom Sverige en gång per år. Finns behov utöver detta, kan ledsagarservice beviljas. Ledsagarservicens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan bedömas som goda levnadsvillkor. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Insatsen beviljas jml. LSS 9 p. 3 I beslutet bör anges till vilka aktiviteter ledsagning Beslut Insatsen beviljas enligt 9 3 LSS. I bedömningen bör anges för vilka aktiviteter

105 SN-2017/ kan bli aktuellt. som ledsagarservice avses. 3.5 Ledsagare vid semesterresa Lagrum: LSS 7 och 9 3 Lagrum: SoL 3 kap. 6, 4 kap. 1 För att den som har en funktionsnedsättning ska kunna resa på semester, förutsätts ofta att det finns tillgång till någon form av stöd eller att någon följer med på resan (ledsagare) Ledsagare vid semesterresa utgår på grund av ändringar i rättspraxis Den som ansöker om ledsagarservice enligt socialtjänstlagen ansöker jml. SoL 4 kap. 1. Den som omfattas av LSS (men ej har rätt till personlig assistans) kan ansöka om ledsagare jml. LSS 9 p. 3. Den som har personlig assistans kan ansöka om tillfälligt utökad assistans jml. LSS 9 p.2. Av ansökan bör framgå den mängd hjälp som den sökande anser sig behöva. (Antal timmar, när på dygnet dessa ska förläggas, behov av dubbelbemanning, vakande eller sovande natt etc.). I ansökan bör också preciseras kostnader för

106 SN-2017/ ledsagarens resa, logi och uppehälle. Beslut om ledsagarservice vid semesterresa kan inte fattas i efterhand. 3.6 Kontaktperson Kontaktperson enligt SoL Lagrum: SoL 3 kap. 6, 4 kap. 1 Avsnitt 3.6. Kontaktperson ersätts av avsnitt 4.6 Kontaktperson Allmänt Syftet med insatsen kontaktperson är att hjälpa den enskilde i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. Verksamheten bygger på frivillig medverkan av icke-professionella personer med socialt engagemang och lust att göra en insats. Genom insatsen kontaktperson ska den enskilde få en helt vanlig medmänsklig kontakt, en god förebild i vardagslivet och en möjlighet att bryta isolering. Insatsen ersätter inte professionella behandlingsinsatser eller andra insatser, t.ex. hemtjänst. Insatsen kan beviljas oavsett boendeform. Avgränsning Insatsen kontaktperson beviljas även som ett bistånd

107 SN-2017/ inom individ - och familjeomsorgen som en form av socialt stöd, vanligen till barnfamiljer. Det finns även en form av kvalificerade kontaktpersoner som sätts in i mycket komplicerade ärenden där det ofta finns en komplex social situation med t.ex. missbruk och kriminalitet. Dessa kontaktpersoner rekryteras och arvoderas i särskild ordning. Inom handikappomsorgen beviljas kontaktperson utifrån att den enskilde på grund av sin funktionsnedsättning har behov av denna stödform. Beslut Beslut om insatsen kontaktperson fattas med stöd av SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt Kontaktperson enligt LSS Lagrum: 7 och 9 p 4 LSS Allmänt Syftet med insatsen är att kontaktpersonen skall vara en person som ställer upp som medmänniska för en person med funktionsnedsättning som omfattas av LSS personkrets. Många personer med funktionsnedsättningar har få kontakter vid sidan av 5.4 Kontaktperson Lagrum: 7 och 9 4 LSS Många personer med funktionsnedsättning har få kontakter vid sidan av sina anhöriga. En stor del

108 SN-2017/ sina anhöriga. En stor del saknar gemenskap med andra människor i arbetslivet och i fritidssammanhang. Insatsen kontaktperson ska tillgodose behovet av att bryta social isolering samt underlätta till ett mer självständigt liv i samhället. Kontaktpersonen ska kunna ge råd till den enskilde i vardagssituationer som inte är av komplicerad natur. Insatsen ska ses som ett icke professionellt stöd. Insatsen kan beviljas oavsett boendeform. saknar gemenskap med andra människor i arbetsliv och på fritiden. Insatsen kontaktperson ska tillgodose behovet av att bryta social isolering samt underlätta till ett mer självständigt liv i samhället. Kontaktpersonen kan hjälpa till vid delatagande i fritidsaktiviteter och ska kunna ge råd till brukaren i vardagssituationer som inte är av komplicerad natur. Insatsen ska ses som ett icke professionellt stöd. Insatsen kan beviljas till ungdomar och vuxna oavsett boendeform. Behov av insatsen kontaktperson enligt LSS ska bedömas utifrån den enskildes behov och utifrån övriga insatser med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Beslut Insatsen beviljas jml. LSS 9 p. 4 Beslut Insatsen beviljas enligt 9 4 LSS.

109 SN-2017/ Avlösning i hemmet Avlösning i hemmet enligt SoL Lagrum: SoL 5 kap. 10, 4 kap. 1 Allmänt Enligt SoL 5 kap. 10 bör kommunen genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Avsnitt Avlösning i hemmet enligt SoL ersätts av avsnitt 4.5. Avlösning i hemmet Huvudsyftet med insatsen är att närstående som vårdar ska få avlastning. Avlösning ges i eller i nära anslutning till hemmet. Vid mer omfattande aktiviteter utanför bostaden kan avlösning ersättas med ledsagarservice. Insatsen kan ges alla dagar i veckan under dag - och kvällstid. Finns behov av avlösning även nattetid, kan istället korttidsboende/växelboende beviljas. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå.

110 SN-2017/ Beslut Beslut om avlösning i hemmet fattas jul. SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt Avlösarservice i hemmet enligt LSS Lagrum: LSS 7 och 9 p.5 Allmänt Med avlösarservice avses huvudsakligen avlösning i det egna hemmet, d.v.s. att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. 5.5 Avlösarservice Lagrum: 7 och 9 5 LSS Insatsen avser avlösning i det egna hemmet, det vill säga att en person tillfälligt övertar omvårdnaden av en brukare med funktionsnedsättning från dennes anhöriga. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller genomföra aktiviteter som barnet med funktionsnedsättning inte deltar i. Likaså kan avlösning vara en förutsättning för att föräldrarna skall kunna ägna sig åt barnets syskon eller för att kunna resa bort. När en vuxen person med funktionsnedsättning bor hos sina föräldrar/anhöriga kan avlösarservice bli aktuellt för att anhöriga ska få möjlighet att vila från Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller genomföra aktiviteter som barnet med funktionsnedsättning inte deltar i. Insatsen kan även vara en förutsättning för att föräldrarna skall kunna ägna sig åt barnets syskon. För vuxna personer med funktionsnedsättning som bor tillsammans med sina anhöriga kan avlösarservice innebära en avlastning för

111 SN-2017/ uppgiften eller för egna aktiviteter. anhöriga. Avlösarservice kan ges såväl som en regelbunden insats som i situationer som inte kan förutses. Insatsen finns tillgänglig dygnet runt. Avlösning ges i eller i nära anslutning till hemmet. Vid mer omfattande aktiviteter utanför bostaden kan avlösning ersättas med ledsagarservice. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Beslut Beslut om avlösarservice i hemmet fattas jml. LSS 9 p. 5. Avlösarservice kan ges såväl som en regelbunden insats som i situationer som inte kan förutses. Insatsen kan utföras dygnet runt. Insatsen utförs i eller i nära anslutning till hemmet. Vid mer omfattande aktiviteter utanför bostaden kan insatsen ledsagarservice enligt LSS istället vara aktuellt. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om avlösarservice fattas enligt 9 5 LSS.

112 SN-2017/ Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Lagrum: LSS 7 och LSS 9 p. 7 Allmänt Den reguljära skolbarnomsorgen omfattar barn och ungdomar från och med förskoleklass till och med den termin då barnet fyller 12 år. Detta gäller även barn med funktionsnedsättning. Många ungdomar med funktionsnedsättning som passerat den övre åldersgränsen för skolbarnomsorg och som har förvärvsarbetande (även studerande och aktivt arbetssökande) föräldrar kan av olika skäl inte klara sig själva före och efter skoldagen samt under skollov och ferier. Det är därför nödvändigt att de under sådan tid kan tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Behovet av tillsyn och verksamhet kan vara mycket varierande. Det innebär att tillsynen måste kunna utformas flexibelt och med utrymme för individuella lösningar. Med förälder avses i detta sammanhang förälder som 5.6 Korttidstillsyn för skolungdom över 13 år Lagrum: 7 och 9 7 LSS Den ordinarie skolbarnomsorgen i Huddinge kommun omfattar barn och ungdomar från och med förskoleklass till och med månaden efter att barnet fyller 13 år. Detta gäller även barn med funktionsnedsättning. För särskolor i andra kommuner kan andra regler finnas gällande åldersgränsen. Många ungdomar med funktionsnedsättning som passerat den övre åldersgränsen för skolbarnomsorg och som har förvärvsarbetande (även studerande och aktivt arbetssökande) vårdnadshavare/förälder kan av olika skäl inte klara sig själva före och efter skoldagen samt under skollov. Det är därför nödvändigt att de under sådan tid kan tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Behovet av tillsyn och verksamhet kan vara varierande. Det innebär att tillsynen måste kunna utformas flexibelt och med utrymme för individuella lösningar.

113 SN-2017/ har vårdnaden om barnet, annan vårdnadshavare och familjehemsförälder. Korttidstillsyn kan ges före och efter skolans slut, under skollov, studiedagar och ferier från och med terminen efter det att barnet fyllt 12 år till och med sista terminen i (motsvarande) gymnasium. I insatsen korttidstillsyn ingår omvårdnad, t.ex. hjälp att sköta hygien, att äta, att klä på sig, att gå och förflytta sig. Beslut Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år fattas jml. LSS 9 p. 6 Korttidstillsyn kan ges före och efter skolans slut, under skollov och studiedagar till och med sista terminen i (motsvarande) gymnasium. I insatsen korttidstillsyn ingår omvårdnad, till exempel hjälp att sköta hygien, att äta, att klä på sig, att gå och förflytta sig. Beslut Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 13 år fattas enligt 9 7 LSS. 3.9 Korttidsboende/växelboende och korttidsvistelse Korttidsboende/växelboende enligt SoL Lagrum: SoL 3 kap. 6, 4 kap. 1 Allmänt Med korttidsboende/växelboende enligt SoL avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad. Korttidsboende/växelboende Avsnitt 3.9 Korttidsvistelse/växelboende och korttidsvistelse ersätts av avsnitt 4.7 Korttidseller växelboende

114 SN-2017/ beviljas endast till den som bor i eget/ordinärt boende. För vuxna ska insatsen korttidsboende alltid övervägas som ett komplement till andra insatser för att möjliggöra kvarboende. Hur lång period korttidsboende ska medges avgörs från fall till fall utifrån individuella behov. Som mest kan korttidsboende omfatta perioder av högst tre månader per tillfälle. Med växelboende avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär rullande perioder växelvis i det egna boendet och i det särskilda boendet. En förutsättning för växelvård är ett avlösningsbehov. I korttidsboende/växelboende enligt SoL ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Korttidsboendets/växelboendets omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå.

115 SN-2017/ Barn När det gäller barn/ungdomar med funktionsnedsättning kan korttidsvistelse beviljas i form av en korttidsfamilj, korttidshem eller genom läger/kolonivistelse. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Ersätts av 4.8 Korttidsvistelse för barn och ungdomar Beslut Beslut om korttidsboende/växelboende/korttidsvistelse fattas med stöd av SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt Korttidsvistelse enligt LSS Lagrum: LSS 7 och 9 p.6 LSS Allmänt Syftet med insatsen är att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte och/eller tillfälle till avlösning för anhöriga. Korttidsvistelsen kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt, t.ex. genom läger eller kolonivistelse. För personen med funktionsnedsättning ska 5.7 Korttidsvistelse Lagrum: 7 och 9 6 LSS Syftet med insatsen är att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte och eller avlösning för anhöriga. Korttidsvistelse kan vara i form av korttidshem, korttidsfamilj eller genom lägervistelse. För barnet/ungdomen ska insatsen tillgodose behov av rekreation och

116 SN-2017/ korttidsvistelsen tillgodose behov av miljöombyte och rekreation och ge möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse ska kunna erbjudas som en regelbundet återkommande insats likväl som en lösning vid akuta situationer. Insatsen är tillgänglig under dagtid, kvällar, nätter och helger. Korttidsvistelse kan vara ett alternativ till eller kombineras med avlösarservice enligt LSS 9 punkt 5. miljöombyte samt ge möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse ska kunna erbjudas som en regelbundet återkommande insats likväl som en lösning vid akuta situationer. Insatsen kan utföras alla dagar i veckan, dygnet runt. Oavsett hur korttidsvistelsen arrangeras bör, undantaget vid lägervistelse, den enskilde kunna fortsätta med sina dagliga aktiviteter, till exempel daglig verksamhet eller skola. Det barn eller den ungdom som är beviljad korttidsvistelse under skollov bör inte under samma period visats i skolbarnomsorgen eller ha korttidstillsyn. Den enskildes eller en enskild familjs önskemål och behov bör så långt det är möjligt vara avgörande vid val av utformning av korttidsvistelsen, men även lokala förhållanden bör kunna styra hur insatsen utformas. Det är dock viktigt att understryka att inte Den enskildes eller en enskild familjs önskemål och behov bör så långt det är möjligt vara avgörande vid val av utformning av korttidsvistelsen. Det är viktigt att understryka att inte varje vistelse utanför det egna hemmet kan

117 SN-2017/ varje vistelse utanför det egna hemmet kan utgöra en korttidsvistelse i lagens mening. En förutsättning är att vistelsen utformats i samarbete med kommunen eller förberetts på ett sådant sätt att kommunen som huvudman för insatsen har möjlighet att bära sitt ansvar. (Dom Regeringsrätten , mål nr ). utgöra en korttidsvistelse i lagens mening. En förutsättning är att vistelsen utformats i samarbete med kommunen eller förberetts på ett sådant sätt att kommunen som huvudman för insatsen har möjlighet att bära sitt ansvar, se RÅ 2003 ref. 79 Oavsett hur korttidsvistelsen arrangeras bör, undantaget vid lägervistelse, den enskilde kunna fortsätta med sina dagliga aktiviteter, t.ex. daglig verksamhet eller skola. Om den enskilde har behov av medicinska omvårdnadsinsatser i samband med korttidsvistelsen måste kommunen samverka med sjukvårdshuvudmannen för att säkerställa den medicinska omvårdnaden. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Om den enskilde har behov av medicinska omvårdnadsinsatser i samband med korttidsvistelsen måste kommunen samverka med sjukvårdshuvudmannen för att säkerställa den medicinska omvårdnaden. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Det barn eller den ungdom som är beviljad korttidsvistelse under skollov bör inte under samma

118 SN-2017/ period visats i skolbarnomsorgen eller ha korttidstillsyn. Beslut Beslut om korttidsvistelse fattas jml. LSS 9 p. 6 Rehabiliteringsresor Emellanåt händer det att personer ansöker om korttidsvistelse i form av deltagande i rehabiliterings -/habiliteringsverksamhet anordnad av landstinget. Vid prövning av den sökta insatsen måste alltså ställning tas till huruvida det handlar om en insats enligt LSS eller en habiliterings -/rehabiliteringsinsats enligt HSL. LSS innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde har enligt annan lagstiftning. Det innebär att landstinget fortfarande har en skyldighet att pröva en framställan utifrån sitt ansvar för rehabilitering och habilitering. I de fall det rör sig om en rehabiliteringsinsats som ordinerats av landstingets personal (främst läkare) och där insatsen ska utföras t.ex. vid speciella rehabiliteringsanläggningar (t.ex. Vintersol på Teneriffa) har landstinget fortfarande ett ansvar. I vissa fall, t.ex. om vistelsen innehåller både rekreation och rehabilitering kan det vara aktuellt Beslut Beslut om korttidsvistelse fattas enlig 9 6 LSS Avgränsning rehabiliteringsresor Landstinget kan anordna rehabiliteringsresor eller habiliteringsverksamhet på annan ort under en period. Det är inte en insats som ingår i kommunens skyldigheter enligt SoL eller LSS. Avsnittet Rehabiliteringsresor ersätts av avsnitt Avgränsning rehabiliteringsresor

119 SN-2017/ med gemensamt finansieringsansvar mellan kommun och landsting Dagverksamhet och daglig verksamhet Dagverksamhet enligt SoL Lagrum: SoL 3 kap. 6 och 4 kap 1 Allmänt Dagverksamhet beviljas med stöd av SoL 4 kap. 1 till personer som bor i eget boende. Syftet med insatsen kan vara att den enskilde ska få träning och aktivering för att bibehålla och kanske också förbättra funktioner. Insatsen kan också ges som en form av avlösning för närstående. Insatsen kan normalt erbjudas dagtid måndag - fredag. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Avsnitt 3.10 Dagverksamhet och daglig verksamhet ersätts av avsnitt 4.10 Dagverksamhet och daglig sysselsättning samt 5.8 Daglig verksamhet Dagverksamhet För personer med demenssjukdom finns dagverksamhet i särskild form. En förutsättning för att beviljas denna form av insats är att den enskilde har en av läkare utredd och fastställd demenssjukdom.

120 SN-2017/ Beslut Beslut om dagverksamhet fattas jml. SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt Daglig verksamhet enligt LSS Lagrum: LSS 7 och 9 p. 10 Allmänt Den som omfattas av personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder och inte förvärvsarbetar eller utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Om situationen så medger, finns dock inget formellt hinder för en person som uppnått pensionsålder att fortsätta i daglig verksamhet. Insatsen kan normalt erbjudas dagtid måndag - fredag. Personer som omfattas av LSS personkrets 3 har inte rätt till daglig verksamhet enligt denna paragraf. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso - och sjukvård. Stor hänsyn ska tas till den enskildes önskemål om inriktning på insatsen. 5.8 Daglig verksamhet Lagrum: 7 och 9 10 LSS För personer som omfattas av personkrets 1 1 eller 1 2 som är i yrkesverksam ålder och inte förvärvsarbetar eller utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Uppföljning görs inför 65- årsdagen som är den allmänna pensionsåldern. Om brukaren vill och behov finns kan han eller hon fortsätta på daglig verksamhet enligt LSS fram till 67 år (yrkesverksam ålder). Insatsen erbjuds helgfri vardag mellan 8:00 17:00. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso - och sjukvård. Avgränsning personkrets 1 3 Personer som omfattas av personkrets 1 3 har inte rätt till daglig verksamhet enligt LSS.

121 SN-2017/ Beslut Beslut om daglig verksamhet fattas jml. LSS 9 p. 10. Beslut Beslut om daglig verksamhet fattas enligt 9 10 LSS Olika boendeformer Särskilda boendeformer enligt SoL Lagrum: SoL 5 kap. 7, 4 kap. 1, Allmänt Bostaden är för de flesta den plattform från vilken man skapar relationer med andra människor och deltar i samhällslivet. Då personer med funktionsnedsättning trots omfattande stöd inte klarar ett vanligt boende kan en särskild boendeform vara aktuell. Med omfattande stöd avses vanligen behov av kontinuerliga omsorgsinsatser hela dygnet. I särskilda boendeformer har kommunen ansvar för viss hälso -och sjukvård. Avsnitt 3.11 Olika boendeformer ersätts av avsnitt 4.9 Olika boendeformer Avgörande för den enskildes rätt till särskilt boende är behovet av den omsorg och service som finns tillgänglig i denna typ av boendeform. Om den enskilde har önskemål om ett visst boende ska detta så långt det är möjligt beaktas. Det är dock viktigt att understryka att det inte förekommer något kösystem

122 SN-2017/ till särskilda boendeformer. Har den enskilde behov av denna omsorgsform ska detta tillgodoses omgående, d.v.s. tillgänglig plats i särskilt boende ska erbjudas. Vad gäller verkställighet, ska beslutad insats verkställas inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid finns inte specificerat, men JO har i beslut (Dnr ) uttalat att "rimlig tid" inte bör överstiga tre månader. Bostad med särskild service enligt SoL är en biståndsform förbehållen människor som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och därigenom behöver ett sådant boende. Det är alltså inte funktionsnedsättningen i sig utan de behov av stöd och service som funktionsnedsättningen förorsakar som är avgörande för rätten till bostad. Servicelägenhet (SoL) En servicelägenhet är en fullvärdig bostad med god tillgänglighet och närhet till service. Insatser ges punktvis i hemtjänstliknande form. Lägenheten hyrs direkt av fastighetsägaren med förstahandskontrakt. Insatsen servicelägenhet enligt SoL har upphört

123 SN-2017/ Beslut Beslut om servicelägenhet fattas jml. SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt. Gruppboende för personer med diagnostiserad demenssjukdom Ett gruppboende består av ett mindre antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, i vilka man äter tillsammans och ordnar olika aktiviteter. Personal finns tillgänglig i boendet dygnet runt. Den boende hyr sin bostad av kommunen med andrahandskontrakt. För att har rätt till denna biståndsform krävs att personen har en utredd och diagnostiserad demenssjukdom. Avsnitt Gruppboende för personer med diagnostiseras demenssjukdom ersätts av 4.9 Olika boendeformer avsnitt Vård- och omsorgsboende med demensinriktning Beslut Beslut om gruppboende för personer med demenssjukdom fattas jml. SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt. Sjukhem Sjukhem har en mer medicinskt inriktad omvårdnad och är avsett för personer med stora behov av vård och omsorg dygnet runt. I de flesta fall hyr man sin bostad av kommunen med andrahandskontrakt. Avsnitt Sjukhem ersätts av 4.9 Olika boendeformer avsnitt Vård- och omsorgsboende

124 SN-2017/ Möjlighet finns att söka bostadstillägg om man bor i en - eller tvåbäddsrum. Beslut Beslut om sjukhemsboende fattas jml. SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt. Hem för vård eller boende (HVB) Efter lagändring är HVB-hem inte längre avsett endast för personer med missbruksproblem utan också för människor med problem av social eller psykisk karaktär. Avsnitt Hem för vård och boende (HVB) ersätts av 4.9 Olika boendeformer avsnitt Hem för vård och boende (HVB) Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård (omvårdnad, stöd eller fostran) eller behandling (vanligtvis kopplat till missbruksproblematik) i förening med ett boende. HVB-hem är dock ej likställigt med särskilda boendeformer enligt SoL 5 kap. 5 och 7 ). En placering i ett HVB-hem är enligt lagstiftarens intentioner att betrakta som tillfällig. Syftet med en sådan placering är således att förbereda för någon annan boendeform som syftar till ett permanent boende. Mot bakgrund av detta kan den enskilde

125 SN-2017/ brukaren inte bosätta sig på ett HVB-hem eftersom man enligt folkbokföringslagen 10 punkt 5 inte kan folkbokförs där. Hyreslagens regler blir därmed inte tillämpliga. Hälso och sjukvårdsansvaret för den som är placerad i ett HVB-hem åvilar Landstinget. Föreskrifter och allmänna råd gällande HVB-hem finns i socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2003:20 (S) Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt LSS LSS 7, LSS 9 p.8, LSS 9 p. 9 Bostad med särskild service för vuxna (LSS 9 p. 9) "Bostad med särskild service" kan delas in i två huvudformer: servicebostad och gruppbostad. För båda formerna gäller att bostaden är den enskildes privata och permanenta hem. I insatsen ingår även fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. För att ha rätt till bostad med särskild service enligt LSS fordras att man dels tillhör någon av lagens tre personkretsar, dels att man har behov av denna typ av 5.9 Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Lagrum: 7, 9 8, 9 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna Vid en ansökan om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS görs en bedömning utifrån den enskildes omvårdnads- och tillsynsbehov samt behovet av närhet till en fast personalgrupp som kan ge "dygnet-runt-stöd". Behovet av stöd och service ska vara så pass omfattande att det inte kan tillgodoses genom stöd i eget boende. Bostad med särskild service kan beviljas i form av gruppbostad eller service

126 SN-2017/ boende. För boende i gruppbostad förutsätts t.ex. man har så omfattande tillsyns - och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Servicebostad kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig mellanform av bostad mellan ett helt självständigt boende i en egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Så långt det är möjligt bör kommunen beakta de boendes önskemål och synpunkter när det gäller sammansättning av den grupp som ska bo i gruppbostaden (SOSFS 2002:9 - S ). Den som bor i servicebostad eller gruppbostad kan som komplement även beviljas andra insatser enligt LSS, t.ex. kontaktperson. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionsnedsättningen men utan fast bemanning. Behovet av stöd kan ges inom ramen för insatser bostad. I insatsen ingår även ledsagning till, under och från fritidsverksamhet, kulturella aktiviteter och under brukares semester. I en gruppbostad finns det en fast personalgrupp som i huvudsak ska täcka den enskildes hela stödbehov. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till ett gemensamt serviceutrymme och en fast personalgrupp. En servicebostad är en mellanform mellan ett eget boende och ett boende i en gruppbostad. I en servicebostad ska lägenheterna vara fullvärdiga och dygnet-runt-stöd, utifrån den enskildes behov, erbjuds i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionsnedsättningen men utan fast bemanning. Behovet av stöd kan ges inom ramen för insatser

127 SN-2017/ enligt LSS, t.ex. personlig assistans eller stöd kan även ges i form av hemtjänst, boendestöd enligt socialtjänstlagen. Beslut Beslut om bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad fattas jml. LSS 9 p.9 enligt LSS, SoL eller SFB. Beslut Beslut om bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna fattas enligt 9 9 LSS. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet. (LSS 9 p. 8) En grundläggande målsättning är att barn och ungdomar med funktionsnedsättning i första hand ska kunna växa upp i sina föräldrahem. Boende i familjehem eller bostad med särskild service ska ses som ett komplement till boende i föräldrahemmet och kan först komma i fråga om barnet, trots stödinsatser, inte kan bo kvar hemma. Med familjehem avses i LSS detsamma som i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (2001:937). (Insatsen familjehem omfattar inte vuxna) Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Lagrum: 9 8 LSS Grundprincipen är att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska växa upp i sina föräldrahem. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet kan först komma i fråga om barnet eller ungdomen, trots olika stödinsatser, inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Det kan då till exempel handla om barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar, det vill säga att omvårdnadsbehovet är av sådan omfattning och art att det kräver särskild omvårdnad, eller för barn och ungdomar som har behov av skolgång

128 SN-2017/ på annan ort. För barn med speciella behov som inte kan bo i föräldrahemmet och som på grund av sin funktionsnedsättning kräver omvårdnad av personal med speciell kompetens, kan bostad med särskild service vara ett komplement till föräldrahemmet. Det kan t.ex. handla om barn som har omfattande funktionsnedsättningar eller för barn/ungdomar som har behov av skolgång på annan ort. Boende i samband med skolgång Bostad med särskild service enligt 9 8 kan beviljas till barn och ungdomar som på grund av sin funktionsnedsättning har behov av undervisning som inte finns tillgänglig i hemkommunen. För gymnasiestudier på annan ort gäller att ungdomen har blivit antagen till sökt utbildning samt att ungdomen på grund av sin funktionsnedsättning har ett sådant omvårdnadsbehov att han eller hon under sin utbildning utanför hemkommunen endast kan klara detta om han eller hon erhåller denna typ av insats. Behov av bostad med särskild service för barn och ungdomar på grund av skolgång på annan ort gäller dock endast tills skolrätten upphör. Med familjehem avses i LSS detsamma som i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (2001:937) (SoF). Boendet ska vara utformat så att det ger barnet goda möjligheter att bibehålla en bra kontakt med föräldrar, vårdnadshavare, syskon och vänner. Insatsen ska utformas så att det ger barnet goda möjligheter att bibehålla en bra kontakt med föräldrar, vårdnadshavare, syskon och vänner.

129 SN-2017/ Beslut Beslut om insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom fattas jml. LSS 9 p. 8 Beslut Beslut om insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet fattas enligt 9 8 LSS Trygghetslarm Lagrum: SoL 3 kap. 6 och 4 kap. 1 Avsnitt 3.12 Trygghetslarm ersätts av avsnitt 4.2 Trygghetslarm Allmänt För att den enskilde ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar kan trygghetslarm beviljas. En förutsättning är att den enskilde har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. Att understryka är att trygghetslarmet inte är ett servicelarm som kan användas för att t.ex. be om enklare tjänster utan endast ska nyttjas vid mer akuta situationer.

130 SN-2017/ Beslut Beslut om trygghetslarm fattas jml. SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt Hemvårdsbidrag Lagrum: SoL 3 kap 6 och 4 kap 2 Allmänt Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av närstående i hemmet. Avsnitt 3.13 Hemvårdsbidrag ersätts av 4.11 Hemvårdsbidrag Hemvårdsbidraget är ett skattefritt bidrag som betalas ut till den enskilde (brukaren). Hemvårdsbidraget kan till viss del kompensera närstående som utför omvårdnad i hemtjänstens ställe. (Att notera är att den som ersätts av den enskilde kan vara skyldig att betala inkomstskatt). Hemvårdsbidraget baseras på aktuellt behov av omvårdnad i hemmet. Omvårdnads-uppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personlig omvårdnad, t.ex. personlig hygien, hjälp med på - och avklädning, hjälp att äta och annat som man normalt inte bistår varandra med i en familj. Hemvårdsbidrag utgår inte för rena serviceinsatser.

131 SN-2017/ Bidraget är inte att betrakta som ett generellt "vårdbidrag". Bidragets storlek avgörs av den faktiska insatsen storlek. Om ansökan t.ex. avser hjälp med dusch tre gånger i veckan, är det omfattningen av denna insats som ska ligga till grund för bidragets storlek. Hemvårdsbidrag kan kombineras med hemtjänst, t.ex. genom att hemtjänsten utför insatserna under veckan och den anhörige under helgerna. Avgift tas ut för de insatser som utförs av hemtjänsten enligt kommunens taxa för handikappomsorgen. Hemvårdsbidragets storlek baseras dels på omvårdnadsbehovets omfattning, dels på procent av basbeloppet. Vid bedömningen räknas enbart de insatser som den enskilde söker hemvårdsbidrag för. Hemvårdsbidraget utgår som ett månadsbidrag och är indelat i fyra klasser grundat på omsorgsnivå. Bidraget innefattar inga sociala förmåner, semesterersättning etc. För utbetalning räknas ansökningsmånaden som första månad.

132 SN-2017/ Vid frånvaro mer än 14 dagar reduceras bidraget. Det är den som erhåller bidraget eller dennes ställföreträdare som är skyldig att meddela förändring. Bidraget upphör vid månadsskiftet efter det att omsorgsbehovet upphört. Hemvårdsbidragets fyra grupper motsvarar tidsmässigt nivåerna i gällande omsorgstaxa: Grupp1 Hjälp regelbundet vardagar prisbasbeloppet Grupp 2 Hjälp alla dagar och/eller kvällar prisbasbeloppet 30% av 60% av Grupp 3 Hjälp alla tider på dygnet 90% av prisbasbeloppet Grupp 4 Kontinuerlig hjälp hela dygnet 120% 1 1 1

133 SN-2017/ av prisbasbeloppet Beslut Beslut om hemvårdsbidrag fattas jml. SoL 4 kap. 2. Beslut om hemvårdsbidrag ska vara tidsbegränsat Upphört 3.15 Fönsterputsning Lagrum: SoL 3 kap. 6, 4 kap. 2 Utgår Allmänt Fönsterputsning ingår inte i hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter. Den som har behov av hjälp med fönsterputs kan därför ansöka om detta särskilt. Fönsterputsningen utförs av en städfirma med vilken kommunen tecknat avtal. Avgift för fönsterputsning följer gällande taxa inom äldreomsorgen (HKF 7319), vilket innebär att den enskildes avgift motsvarar leverantörens faktiska kostnad. Beslut Beslut om fönsterputsning fattas jml. SoL 4 kap 2.

134 SN-2017/ Beslutet bör vara tidsbegränsat Storstädning Lagrum: SoL 3 kap. 6, 4 kap. 2 Utgår Allmänt Hemtjänstens personal utför s.k. veckostädning (se tillämpningsanvisningar för hemtjänst i Huddinge kommun). Om den enskilde har behov av städning utöver vad hemtjänsten kan tillhandahålla, finns möjlighet att ansöka om s.k. storstädning. Städningen utförs av en städfirma med vilken Huddinge kommun har tecknat avtal. Avgift för storstädning följer gällande taxa inom äldreomsorgen (HKF 7319), vilket innebär att den enskildes avgift motsvarar leverantörens faktiska kostnad. Beslut Beslut om storstädning fattas jml. SoL 4 kap 2. Beslutet bör vara tidsbegränsat.

135 SN-2017/ Turbunden resa Lagrum: SoL 3 kap 6 och 4 kap 2 Allmänt "Turbunden resa" är ett frivilligt kommunalt åtagande. Resandet är kopplat till ett biståndsbeslut och alltså inte något som den som deltar i daglig verksamhet eller har korttidsvistelse per automatik är berättigad till. Avsnitt 3.17 Turbunden resa ersätts av avsnitt 4.12 Turbunden resa Det förutsätts att den enskilde eller dennes företrädare har ansökt om insatsen. Beslut om turbunden resa förutsätter vidare att det också finns beslut om ex korttidsvistelse, korttidstillsyn eller daglig verksamhet/dagverksamhet. Definition Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden i Huddinge och aktuell verksamhet. Detta innebär att den som reser med turbunden resa inte har möjlighet att påverka resvägen. Övriga bestämmelser För fritidsresor gäller att egen färdtjänst ska användas. Egen färdtjänst ska även användas för resor

136 SN-2017/ till och från verksamhet som anordnas av annan huvudman, t.ex. Stockholms Läns Landsting. (T.ex. till resor till och från Korallen och Lagunen). Turbunden resa genomförs huvudsakligen samordnat, d.v.s. tillsammans med andra resenärer. Ansökan om resor till och från skola/skolbarnomsorg Enligt kommunens riktlinjer (HKF 6101) beviljas skolskjuts efter ansökan endast för direkt färd till och/eller från skolan och i anslutning till skoldagens början eller slut. Detta gäller även särskolan. För elever med funktionsnedsättning äger grundskolenämnden besluta om följande former av skolskjutsresor: 1. resor från bostad eller korttidsvistelse/korttidshem till skola/skolbarnomsorgen, 2. samt resor från skola/skolbarnomsorgen till bostad eller korttidsvistelse/korttidshem. Underförstått torde den förutsättningen gälla enligt punkterna 1 och 2 att det finns ett giltigt beslut om korttidsvistelse/korttidshem från Huddinge kommun samt att resandet sker enligt uppgjort schema.

137 SN-2017/ En elev med funktionsnedsättning kan erhålla kostnadsfri skolskjuts under lov och ferier om man ansökt särskilt om detta. För barn under 12 år görs ansökan om en sådan dispens hos Barn och utbildningsförvaltningen. Rätten till skolbarnomsorg gäller t.o.m. den termin barnet fyller 12 år. Föräldern/vårdnadshavaren kan därefter ansöka om insatsen korttidstillsyn enligt LSS. Finns behov av turbundna resor till och från korttidstillsynen, ska en ansökan om detta göras hos biståndskansliet. Detta gäller även vid behov av resor i samband med korttidstillsyn under lov eller ferier. Beslut Beslut om turbunden resa ska beslutas som ett individuellt bistånd jml. socialtjänstlagen 4 kap 2, "bistånd i annan form".

138 SN-2017/ Handläggning 6.1 Förvaltningslagen Förvaltningslagen (FL) reglerar myndigheters handläggning av ärenden. SoL och LSS innehåller vidare vissa bestämmelser, som särskilt reglerar ärendehandläggning hos socialtjänsten. Avsnitt 6. Handläggning har lagts till Myndigheters serviceskyldighet regleras i 4-5 FL, där det stadgas att varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Myndigheter ska vidare ta emot besök, telefonsamtal, fax och e- postmeddelanden från enskilda. Det ställs även allmänna krav på handläggningen av ärenden. Varje ärende, där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts enligt 7 FL. Därutöver stadgas att myndigheter bör anlita tolk om den enskilde inte behärskar svenska språket eller som har en hörsel- eller talskada enligt 8 FL. Den enskilde har även

139 SN-2017/ möjlighet att anlita ett ombud enligt 9 FL. Rätten till partsinsyn regleras i 16 FL, där det stadgas att en sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det utredningsmaterial som har tillförts ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten till partsinsyn är av avgörande vikt för att parten ska kunna bevaka sitt intresse i ärendet. Bestämmelsen om myndigheters skyldighet att kommunicera uppgifter till part i 17 FL syftar till att garantera att ett ärende inte avgörs till en parts nackdel utan att parten har fått ta del av det material, som avgörandet grundas på. Enligt 17 FL får ett ärende inte avgöras utan att parten har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten själv och denne har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. 6.2 Överklagan Enligt 16 kap. 3 SoL får beslut enligt 4 kap. 1 Avsnittet 1.6 Överklagan ersätts av avsnitt 6.2.

140 SN-2017/ SoL överklagas till allmän förvaltningsdomstol med förvaltningsbesvär. Motsvarande bestämmelse återfinns i 27 LSS, där det stadgas att beslut enligt 9 LSS får överklagas. Överklagan Kännetecknande för förvaltningsbesvär är att förvaltningsrätten kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet får överklagas enligt 22 FL. Domstolen kan ändra det beslut som socialnämnden har fattat och sätta ett nytt beslut istället. En överklagan ställs till socialnämnden i Huddinge kommun. När överklagan har inkommit ska nämnden eller en delegat pröva om ansökan inkommit i rätt tid (inom tre veckor från det datum då den klagande tog del av beslutet) enligt 24 FL Därefter ska nämnden ta ställning till om det finns skäl att ompröva beslutet enligt 27 FL. Skäl för omprövning föreligger om beslutet är oriktigt på grund av att nya uppgifter inkommit i ärendet eller av någon annan anledning. Det förutsätts vidare att ändring av beslutet kan ske snabbt och enkelt och är inte till nackdel för den enskilde. Om omprövning inte sker, ska överklagan och övriga handlingar i ärendet översändas till

141 SN-2017/ förvaltningsrätten för prövning. Bistånd som beslutas om enligt 4 kap. 2 SoL kan däremot endast överklagas genom laglighetsprövning (så kallat kommunalbesvär). Bestämmelser om laglighetsprövning återfinns i 10 kap. kommunallagen. Huddinge kommuns policy är att om den enskilde inte är nöjd med beslut fattat enligt denna paragraf, har han eller hon alltid möjlighet att få sin ansökan prövad enligt 4 kap. 1 SoL. Avslag om bistånd enligt 4 kap 2 SoL ges därför enligt 4 kap 1 SoL. Detta medför att den enskilde ges möjlighet att överklaga beslutet med förvaltningsbesvär. 6.3 Dokumentation Det finns en skyldighet att dokumentera inom socialtjänsten. Enligt 11 kap. 5 SoL respektive 21a LSS ska handläggning av ärenden som rör enskilde dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärenden samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska tillgodose flera syften framförallt är dess syfte att förstärka rättssäkerheten och möjliggöra att den enskilde

142 SN-2017/ får insyn i handläggningen. Därutöver är dokumentationen bland annat ett viktigt arbetsredskap i handläggningen och uppföljningen samt en förutsättning för egen- och statlig kontroll av handläggningen. Alla omständigheter som framkommit i en utredning om den enskilde och som är av betydelse för ärendet ska dokumenteras. Utgångspunkten för omfattningen av dokumentationen är att ny personal ska kunna utföra sina arbetsuppgifter med ledning av de uppgifter, som tidigare har dokumenterats, enligt JO dnr Handlingar, som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter. Handlingarna ska vara väl strukturerade och tydligt utformade. Det ska alltid framgå av dokumentationen vad som är faktiska omständigheter i ärendet och vad som är bedömningar. Vidare ska det framgå av handlingen vem som upprättat den samt när den upprättats. 6.4 Sekretess Sekretess innebär ett förbud att röja uppgifter vare

143 SN-2017/ sig det sker muntligen, skriftligen eller på annat sätt. Sekretessen inom socialtjänsten råder för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, enligt 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess gäller mot allmänheten och mot andra myndigheter förutsatt att det inte finns någon sekretessbrytande bestämmelse. Sekretess gäller även mellan olika verksamheter inom Social- och äldreomsorgsförvaltningen. Sekretessen får brytas med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse eller efter menprövning. 6.5 Anmälan om god man eller förvaltare Enligt 5 kap. 3 socialtjänstförordningen ska socialnämnden anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att: 1. god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon, 2. någon inte längre bör ha förvaltare, eller 3. förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett

144 SN-2017/ betryggande sätt. 6.6 Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah Missförhållanden lex Sarah 14 kap. 3 SoL och 24b LSS Den som uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller risk för missförhållanden i den egna verksamheten är skyldig att rapportera detta. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Avsnittet 1.7 Anmälningsskyldighet rubrik Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt Lex Sarah ersätts av avsnitt 6.6. Rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah Missförhållanden som ska rapporteras kan till exempel vara: beslut som inte verkställts

145 SN-2017/ uteblivna insatser brister i bemötande Enligt bestämmelserna om lex Sarah ska: personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Rapportering, anmälan och handläggning enligt lex Sarah ska ske enligt fastställda riktlinjer och rutiner inom SÄF. 6.7 Anmälan till Försäkringskassan Enligt 15 LSS ska socialnämnden anmäla till Försäkringskassan vid följande tillfällen: när någon som har ansökt om biträde av

146 SN-2017/ personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 2 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, när någon som får assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behovet av personlig assistans, om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter 7. Källhänvisning De källor som riktlinjerna baseras på: Avsnittet 7. Källhänvisning har lagts till Författningar Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)

147 SN-2017/ Socialtjänstförordningen (2001:937) (SoF) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Folkbokföringslagen (1991:481) Föräldrabalken (1949:381) (FB) Äktenskapsbalken (1987:230) Förvaltningslag (1986:223) (FL) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) Socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) Kommunallagen (1991:900) (KL) Förordning (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd Förarbeten Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Regeringens proposition 2004/05:39 Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd

148 SN-2017/ och service till vissa funktionshindrade. Föreskrifter och internationella konventioner Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD) HKF 6410 Lokala förskrifter för rätt till kostnadsfri skolskjuts Doktrin Socialtjänstlagen - en vägledning, Svenska kommunförbundet 1 januari 2002, cirkulärnummer 2001:139 Dokument som kompletterar riktlinjerna Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen (2015). Artikelnummer Modell för samverkan kring barn och unga med

149 SN-2017/ funktionsnedsättning och social problematik. Uppföljning september Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge. Huddinge kommun (2012). Riktlinje lex Sarah. Social- och äldreomsorgsförvaltningen. Huddinge kommun (2015). E-källor 1177 Vårdguiden (2017). Autism. Tillgänglig: [ ] Prejudikat och JO-beslut RÅ 1999 ref. 44 JO dnr

150 1 (36) Datum Diarienummer SN-2017/ Riktlinjer för handläggning inom socialnämndens ansvarsområde för biståndskansliets verksamhet FÖRORD Biståndskansliet arbetar på uppdrag av kommuninvånarna i Huddinge kommun. Deras behov ska alltid stå i fokus för vår verksamhet. Biståndskansliet står för en rättssäker handläggning och en god service i mötet med brukare och anhöriga. Målet för verksamheten är en mycket väl fungerande myndighetsutövning som präglas av rättssäkerhet och hög kvalité. En rättssäker handläggning innebär att vi utreder och fattar beslut utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och rättspraxis. Vi dokumenterar det som ingår i vårt uppdrag och som är relevant utifrån bedömning och beslut. I samtliga fall görs en individuell bedömning av den enskildes individuella behov för att bedöma rätten till ansökt bistånd eller insats. Vi medarbetare ska alltid stå för en god service till Huddinge kommuns invånare. Det innebär att vi har ett respektfullt och professionellt bemötande i kontakter med brukare och anhöriga. Vår utgångspunkt ska alltid vara att alla människor har lika värde och rättigheter. Vi är tillgängliga när kommuninvånare söker oss och i möjligaste mån behjälpliga i att hänvisa frågor till rätt instans. Biståndskansliets ansvarsområde rör brukarens behov utifrån en funktionsnedsättning och dess konsekvenser, men den enskildes liv är en helhet och ibland behövs stöd från flera områden samtidigt. Det kan handla om stöd med kompetens inom andra områden. I dessa situationer är vårt uppdrag att samverka och arbeta tillsammans med andra aktörer för brukarens bästa. HUDDINGE KOMMUN Social- och äldreomsorgsförvaltningen Post Huddinge Tfn saf@huddinge.se Besök Gymnasietorget 1 Tfn vxl

151 2 (36) Innehåll Riktlinjernas tillämpning Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)...5 Kvalitet...5 Aktualisering av ärende...6 Ansvarig kommun...6 Förhandsbesked enligt SoL...7 Begäran om överflyttning enligt SoL Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)...8 Aktualisering av ärende...9 Ansvarig kommun...9 Förhandsbesked Skälig levnadsnivå SoL i förhållande till goda levnadsvillkor LSS Gemensamma utgångspunkter för handläggning Barnperspektivet...10 Anmälningsskyldighet för ett barns skydd...11 Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättningar och social problematik Föräldraansvar och gemensamt hushåll...11 Föräldraansvar...11 Gemensamt hushåll...12 Föräldrars försörjningsskyldighet när barnet får vård i annat hem Stöd och omsorg enligt SoL Hjälp i hemmet...12 Särskilda fall personligt utformat stöd Trygghetslarm Boendestöd...13 Boendestöd natt (Nattpatrull) Ledsagning Avlösning i hemmet Kontaktperson...15 Personligt ombud Korttids- eller växelboende Korttidsvistelse för barn och ungdomar Olika boendeformer...17 Vård- och omsorgsboende...17 Vård- och omsorgsboende med demensinriktning...17 Hem för vård eller boende (HVB)...17

152 Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning...18 Boendekedja Dagverksamhet och daglig sysselsättning...18 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom...18 Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning...19 Träfflokaler Hemvårdsbidrag Turbunden resa...20 Andra typer av resor Stöd och service enligt LSS Personkretsbedömning...21 Personkretsbedömning av små barn...23 Funktionsnedsättning orsakad av missbruk...24 Personer över 65 år Personlig assistans...24 Kommunens basansvar...24 Assistansersättning...24 Förhöjt timbelopp...25 Tillfälligt utökade behov av personlig assistans...25 Sjukfrånvaro för assistenten...25 Assistansanordnarens skyldighet att tillhandahålla assistans...25 Personlig assistans under vistelse på sjukhus...26 Föräldrar med funktionsnedsättning...26 Hushållsgemenskap års-gränsen...26 Vårdbidrag/handikappersättning - personlig assistans Ledsagarservice...26 I gruppbostad Kontaktperson Avlösarservice Korttidstillsyn för skolungdom över 13 år Korttidsvistelse...28 Avgränsning rehabiliteringsresor Daglig verksamhet...29 Avgränsning personkrets Bostad med särskild service för vuxna...30 Annan särskilt anpassad bostad Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 30 Boende i samband med skolgång Handläggning Förvaltningslagen Överklagan (36)

153 6.3 Dokumentation Sekretess Anmälan om god man eller förvaltare Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah...33 Missförhållanden enligt lex Sarah - 14 kap. 3 SoL och 24b LSS Anmälan till Försäkringskassan Källhänvisning...35 Författningar...35 Förarbeten...35 Föreskrifter och internationella konventioner...35 Prejudikat och JO-beslut...36 Dokument som kompletterar riktlinjerna...36 E-källor (36)

154 5 (36) Riktlinjernas tillämpning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för biståndshandläggare i arbetet att utreda och bedöma behov. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskildes behov. Riktlinjerna syftar även till att ge en beskrivning av de insatser som finns att tillgå inom biståndskansliets ansvarsområde. Även i detta avseende innebär riktlinjerna inte någon inskränkning i den enskildes möjlighet att få sin ansökan prövad. Det är vidare inte möjligt att avslå en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika ansökta insatsen. Biståndshandläggare har delegation att fatta beslut om flertalet insatser, med vissa undantag, enligt aktuell delegationsordning för socialnämnden i Huddinge kommun. De källor som riktlinjerna baseras på redovisas i kapitel 7. Källhänvisning. 2. Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen (SoL) utgör basen inom all socialtjänst. För personer med varaktiga funktionsnedsättningar som innebär ett omfattande behov av stöd och service, finns dessutom möjligheten att få insatser genom lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) SoL har det grundläggande syftet att garantera att medborgare får sina behov av bistånd tillgodosedda (prop. 2000/01:80 s. 91). Socialtjänstens grundläggande principer handlar om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet och att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Individens delaktighet och egna ansvar ska beaktas. Socialtjänsten ska också präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet. Kvalitet Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet enligt 3 kap. 3 SoL. Detta krav gäller oavsett om det är kommunen själv eller en av kommunen godkänd utförare som utför de biståndsbedömda insatserna. Särskilda bestämmelser för personer med funktionsnedsättning och närstående till dem. Socialnämnden ska: verka för att människor med olika funktionsnedsättningar får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Nämnden ska också medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd enligt 5 kap. 7 SoL. genom stöd och avlösning underlätta för dem, som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller personer som har en funktionsnedsättning. I kontakten med anhöriga ska anhörigas behov av stöd uppmärksammas och hjälp erbjudas enligt 5 kap. 10 SoL.

155 6 (36) Biståndsformer Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt, enligt 4 kap. 1 SoL. Begreppet livsföring i övrigt beskrivs i förarbeten till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:80) omfatta de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstöd. Livsföring i övrigt sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, vård och omsorg. Det bistånd som kan tillgodose behoven varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Bistånd enligt 4 kap. 1 SoL ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Nämnden har även möjlighet, men inte skyldighet, att bevilja bistånd enligt 4 kap. 2 SoL, utöver vad som anges i första paragrafen, om det finns skäl för det. Aktualisering av ärende Ett ärende kan aktualiseras hos socialnämnden genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt enligt 11 kap. 1 SoL. Det finns inga formkrav för en ansökan om bistånd enligt SoL. En ansökan kan således vara skriftlig eller muntlig. Vid en muntlig ansökan är det dock av vikt att ansökan dokumenteras på ett betryggande sätt. Om ett ärende aktualiseras genom en anmälan eller på annat sätt (exempelvis genom en kallelse till vårdplanering) ska en ansökan inges av den enskilde eller legal förträdare för denne för att en utredning kan inledas. Om den enskilde inte önskar att ansöka om bistånd, fattas beslut om att inte inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Biståndsbedömning Den enskilde har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 när; behov föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Rätten till bistånd gäller alla insatser som den enskilde behöver för sin försörjning och sin livsföring i övrigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. Ansvarig kommun I frågor som avser ansvarig kommun enligt SoL används huvudsakligen tre olika begrepp; bosättningskommun den kommun, där den enskilde anses vara bosatt

156 7 (36) vistelsekommun den kommun, där den enskilde tillfälligt vistas i när hjälpbehov inträder folkbokföringskommun den kommun, där den enskilde är folkbokförd Rätten till bistånd gäller primärt den som är bosatt i kommunen. Bosättningskommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Med bosättningskommun avses enligt 2 a kap. 3 p.1 SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommunen är i de allra flesta fall också den kommun, där den enskilde är eller borde vara folkbokförd. I regel bör den enskilde vara folkbokförd på den adress där den enskilde har sin regelmässiga dygnsvila, enligt 6 folkbokföringslagen. Bosättningskommun kan vidare vara den kommun till vilken den enskilde har sin starkaste anknytning, enligt 2a kap. 3 p. 2 och 3 SoL. I sådant fall bär den kommun, som den enskilde har sin starkaste anknytning till, ansvaret för det stöd och den hjälp som den enskilde är i behov av. Vid bedömningen av den enskildes anknytning till kommunen beaktas bland annat var den enskilde har sin regelmässiga dygnsvila, var den enskilde har sitt sociala nätverk och vilken uppfattningen den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning (prop. 2010/11:49 s ). Om den enskilde vistas i en annan kommun än bosättningskommunen när behovet av stöd uppstår, är vistelsekommunen ansvarig enbart för akuta insatser enligt 2 a kap. 2 SoL. Vistelsekommunen ansvarar för akuta situationer som uppstår under vistelsen i kommunen. Vistelsekommunen är även ansvarig när det inte går att fastställa vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun, enligt 2a kap. 1 SoL. Vid behov är vistelsekommunen vidare skyldig att, på bosättningskommunens begäran, bistå i utredningen av den enskildes behov och verkställa bosättningskommunens beslut enligt 2 a kap. 6 SoL. Vistelsekommunen tar inte över ansvaret för den enskildes behov från bosättningskommunen. Det innebär att bosättningskommunen behåller ansvaret för den enskilde vid tillfällig vistelse i annan kommun för exempelvis studier eller semester. Bosättningskommunen behåller även ansvaret när den enskilde till följd av biståndsbeslut vistas i en annan kommun, exempelvis vid boende i en särskild boendeform enligt 2a kap. 4 SoL. Folkbokföringskommunen ansvarar för att tillgodose den enskildes behov av stöd och hjälp inför avslutning av kriminalvård på anstalt eller vård på sjukhus enligt 2a kap. 5 SoL. Det bör även förtydligas att det kommunala yttersta ansvaret att tillgodose den enskildes behov inte påverkar det ansvar som samtidigt ligger på andra huvudmän till exempel hälso- och sjukvården, enligt 2 kap 1 SoL. Förhandsbesked enligt SoL Om den enskilde önskar att flytta till en annan kommun kan den enskilde ansöka om insatser i den kommunen enligt 2 a kap. 8 SoL, om han eller hon:

157 8 (36) eller till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser som är nödvändiga att tillgodose för att brukaren skall kunna bosätta sig i den andra kommunen på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som det finns behov av tillgodoses. Biståndskansliet handlägger främst ansökningar om förhandsbesked från personer, som tillhör personkretsen i punkt 1. Det är emellertid viktigt att även ha kännedom om rättigheter för personkretsen i punkt 2. Vid utredning om förhandbesked ska först en bedömning göras om brukaren omfattas av någon av personkretsarna i bestämmelsen. Om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna, görs en sedvanlig biståndsbedömning om rätten till ansökt bistånd enligt 4 kap. 1. Ingen hänsyn ska då tas till om den enskildes behov redan är tillgodosedda i den andra kommunen. För att ingå i personkretsen i punkt 1 ska den enskilde ha ett varaktigt behov av vård- och omsorgsinsatser som behöver ges dygnet runt för att tillgodose behov av personlig omsorg, omvårdnad och tillsyn. Det framgår av förarbetena till SoL (prop. 2010/11:49) att enskilda, som tillhör persongruppen i punkt 1, kan ansöka om förhandsbesked för biståndsformerna hemtjänst och särskilt boende (särskilda boendeformer). Begäran om överflyttning enligt SoL En kommun kan begära överflyttning av ett ärende till en annan kommun, om den enskilde har sin starkaste anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt enligt 2 a kap. 10 SoL. Vid en sådan begäran ska kommunen, som mottagit begäran om överflyttning, meddela sin inställning utan dröjsmål. Om svaret inte lämnats inom en månad eller om de berörda kommunerna inte kommer överens, kan den kommun som begärt överflyttning, ansöka om det hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO), enligt 2 a kap. 11 SoL. 2.2 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag med syfte att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet samt att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

158 9 (36) För personer, som omfattas av någon av lagens personkretsar, finns rätt till tio insatser av särskilt stöd och service. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. Grunden för tillämpningen av LSS är respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Kvalitet i verksamheten ska systematiskt säkras. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor enligt 7 LSS. Aktualisering av ärende Ett ärende enligt LSS aktualiseras genom en ansökan från den enskilde eller legal företrädare för denne enligt 8 LSS. Rätt till insatser Den enskilde har rätt till insatser enligt 7 om; den enskilde omfattas av någon av personkretsarna i 1 behov föreligger behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt är i behov av en eller flera insatser som återfinns i 9 för att tillförsäkras goda levnadsvillkor. För att en ansökan om insats enligt 9 ska kunna avslås krävs enligt 7 att behov inte föreligger eller att behovet faktiskt är tillgodosett på annat sätt. Till exempel när ett behov, helt eller delvis, tillgodoses genom föräldrars ansvar enligt föräldrabalken. Vid bedömning av rätt till insatser ska jämförelse göras med den livsföring som anses normal för personer i samma ålder. Ansvarig kommun Kommunen ansvarar för de som är bosatta i kommunen enligt 16 LSS. Enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 185) kan vid bedömningen av frågan om bosättning ledning hämtas från bestämmelser om folkbokföring. En person kan i regel anses vara bosatt i den kommun, där denne är eller borde vara folkbokförd enligt 6 folkbokföringslagen. I regel bör den enskilde vara folkbokförd på den adress, där denne tillbringar sin regelmässiga dygnsvila. Om den enskilde anses vara bosatt i en annan kommun än folkbokföringskommunen utifrån folkbokföringslagens bestämmelser, bär den andra kommunen ansvaret för insatser enligt LSS, enligt RÅ 1999 ref. 44. Förhandsbesked En person som omfattas av någon av LSS personkretsar och som vill flytta till Huddinge kommun har enligt 16 LSS rätt att i förväg ansöka om förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 LSS. En ansökan om förhandsbesked ska behandlas på samma villkor som om den enskilde redan var bosatt i kommunen.

159 10 (36) 2.3 Skälig levnadsnivå SoL i förhållande till goda levnadsvillkor LSS Enligt SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning, utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan vara aktuell. Begreppet kan också ses som ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvaliteten för att tillgodose den enskildes behov. I förarbeten till SoL (prop. 2000/01:80, s. 91) framhålls att det inte kan finnas en obegränsad frihet för den enskilde att själv välja tjänster oberoende av kostnad. Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste därför en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Genom insatserna i LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att insatserna ska vara varaktiga (så länge behov föreligger), samordnade, anpassade till individuella behov (inte ses isolerade från varandra) och stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Begreppet innebär i förhållande till skälig levnadsnivå en kvalitetshöjning för den enskilde. Om den enskilde tillhör någon av LSS personkretsar, ska en ansökan om en insats som regleras i LSS bedömas i första hand enligt LSS och inte enligt SoL (prop. 1992/93:159 s. 49). Detta gäller således om ansökan är ospecificerad avseende lagrum. 3. Gemensamma utgångspunkter för handläggning 3.1 Barnperspektivet Vid handläggning som rör barn, ska barnets bästa särskilt beaktas enligt 1 kap. 2 SoL och 6a LSS. I FN:s barnkonvention artikel 3 anges att vid alla åtgärder som rör barn - oavsett om de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ - ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnet ska försäkras ett sådant skydd och omvårdnad som behövs för dess välfärd. Med barn avses varje människa under 18 år. När en åtgärd rör ett barn, ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Stödinsatserna till föräldrar måste också bedömas med utgångspunkt från barnets perspektiv. Hänsyn måste också alltid tas till vad som är bäst för barnet både vad gäller olika avlösningsformer och barnets möjlighet att få leva ett liv som andra barn. Det är viktigt att det finns ett barnperspektiv i handläggningen av ärenden som rör barn. Barnets önskemål och synpunkter ska inhämtas genom samtal med barnet och/eller dess vårdnadshavare. Viktigt är också att dokumentationen utformas så att barnet eller barnets vårdnadshavare kan förstå det som sägs eller skrivs (prop. 2004/05:39 s. 25).Barn med en funktionsnedsättning har i många fall behov av insatser från flera verksamheter, till exempel hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Även anhöriga kan ha behov av ett mångfacetterat stöd.

160 11 (36) Barnperspektivet och vuxenperspektiv går inte alltid hand i hand. Barnperspektivet står ibland i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Föräldrar och barn kan dock inte ses isolerade från varandra. Genom att de vuxna får bästa möjliga stöd av socialtjänsten tillgodoses också barnets intresse. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. Socialtjänstlagen en vägledning, Svenska kommunförbundet cirkulärnummer 2006:9. I ärenden där barn är berörda oavsett om det handlar om barn med funktionsnedsättning eller barn som har föräldrar med funktionsnedsättning är det viktigt att i första hand finna stöd och lösningar i närmiljön och i det naturliga nätverk som finns runt de flesta familjer. Det är först när dessa stödformer och nätverk inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma i fråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktigt. Anmälningsskyldighet för ett barns skydd Myndigheter, vars verksamhet berör barn är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, enligt 14 kap. 1 SoL. Denna skyldighet omfattar även anställda hos sådana myndigheter. Biståndskansliet gör i dessa fall en orosanmälan till Individ- och familjeomsorgen (IFO). Om barnet är bosatt i en annan kommun görs anmälan till socialnämnden i den kommunen. Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättningar och social problematik För barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik finns en rutin för samverkan mellan biståndskansliet och barn-, ungdom- och familjehemsenheterna inom IFO beskriven i dokumentet Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik. 3.2 Föräldraansvar och gemensamt hushåll Föräldraansvar Enligt 6 kap. 1 och 2 föräldrabalken (FB) har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bland annat för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år. Normen för vad som kan anses vara föräldraansvar utgörs av den omvårdnad en förälder ger barn i samma ålder utan funktionsnedsättning i en liknande situation. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning av stödinsatser. I 7 kap. 1 FB framgår att föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

161 12 (36) Gemensamt hushåll För vuxna personer som lever i hushållsgemenskap bör kunna beaktas att man vanligtvis ger varandra viss praktisk hjälp inom en familj. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning, till exempel med hänsyn till kulturellt betingade traditioner, beaktas inte. Det gemensamma ansvaret för makar finns beskrivet i 1 kap. 2 äktenskapsbalken. Kortfattat innebär det att makar har ett gemensamt ansvar att vårda hem och barn, och i samråd verka för familjens bästa. Ovanstående gäller även för sammanboende par person med funktionsnedsättning med hemmavarande barn över 18 år. Principen om gemensamt hushåll och delat ansvar innebär inte ett ansvar för den andres personliga omvårdnad. Därför ska ingen hänsyn till övriga hushållsmedlemmar tas vid bedömning av omvårdnadsbehov. Föräldrars försörjningsskyldighet när barnet får vård i annat hem Enligt 8 kap.1 2 st. SoL har föräldrar skyldighet att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för barn som genom socialtjänstens försorg får vård i ett annat hem än det egna. Ersättningens storlek regleras i 6 kap. 2 socialtjänstförordningen. Detta gäller oavsett om beslut är fattat enligt SoL eller LSS. Ersättningsskyldigheten inträder från och med den dag, då socialnämnden beslutar om barnets behov av boende till och med den dag, då insatsen avslutas, dock senast den månad, då barnet fyller 18 år. 4. Stöd och omsorg enligt SoL 4.1 Hjälp i hemmet Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL De insatser som ryms inom begreppet hjälp i hemmet syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden och därigenom underlätta kvarboende. Hjälp i hemmet kan ges i form av serviceinsatser och eller personlig omvårdnad. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänstpersonal eller av annan av kommunen godkänd utförare. (Se även 4.11 Hemvårdsbidrag) Personlig omvårdnad Ges för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Till exempel för att kunna: äta, dricka av- och påklädning sköta personlig hygien förflytta sig trygghet (tillsyn, uppringning)

162 13 (36) Serviceinsatser Handlar om praktisk hjälp med hemmets skötsel, till exempel: städ (i städ ingår fönsterputs) tvätt inköp och eller ärenden måltid promenad måltidsdistribution Hjälp i hemmet kan ges alla tider på dygnet veckans alla dagar utifrån den enskildes behov. Särskilda fall personligt utformat stöd I vissa fall kan ett bistånd om hjälp i hemmet vara svårt att verkställa med insatser från hemtjänsten eller genom hemvårdsbidrag. Det kan vara vid mycket stora omfattande hjälpbehov där speciella uttalade skäl föreligger. Beslut om hjälp i hemmet kan då verkställas i form av personligt utformat stöd. Insatsen hjälp i hemmets omfattning ska bedömas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om hjälp i hemmet fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 4.2 Trygghetslarm Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL För att en person med funktionsnedsättning ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar kan trygghetslarm beviljas. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. Att understryka är att trygghetslarmet inte är ett servicelarm som kan användas för att be om enklare tjänster, utan ska endast användas vid mer akuta situationer. Beslut Beslut om trygghetslarm fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.3 Boendestöd Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL För personer som bor i eget boende ges vanligen stöd genom insatser från hemtjänsten. För vissa målgrupper är, på grund av funktionsnedsättningens karaktär, hemtjänstens insatser inte ändamålsenliga. Boendestöd finns för två målgrupper: dels personer med psykiska funktionsnedsättningar, dels personer som tillhör personkretsarna 1 1 eller 1 2 enligt LSS.

163 14 (36) Boendestöd är en stödform riktad till personer som på grund av en funktionsnedsättning behöver långvarigt stöd i vardagen, hjälp att träna sociala färdigheter för att motverka isolering och passivitet, eller på annat sätt få hjälp att stärka sina resurser. Syftet med insatsen är att underlätta den dagliga livsföringen i det egna hemmet och bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Syftet med stödformen är att på sikt öka den enskildes funktionsförmåga och därmed också bidra till ökad självständighet och möjlighet att fortsätta bo i egen bostad. Stödet handlar ofta om att motivera, ge stöd, ledsagning och social träning. Boendestödets omfattning ska bedömas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Boendestöd natt (Nattpatrull) Boendestöd natt kan beviljas brukare inom socialpsykiatrin som är i behov av socialt stöd under kvällar och nätter. Nattpatrullen finns tillgänglig via telefon och gör hembesök vid behov. Stöd kan även ges i strukturerad form vid en viss given tidspunkt vid behov. Beslut Beslut om boendestöd fattas enligt 4 kap. 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 4.4 Ledsagning Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Ledsagning kan beviljas i syfte att bistå personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att själva klara att förflytta sig till och från aktiviteter utanför bostaden. Ledsagning kan även beviljas under aktiviteten. En förutsättning för insatsen är således att det finns en speciell aktivitet, till exempel en kultur- eller fritidsaktivitet. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. Ledsagning beviljas i första hand för återkommande aktiviteter i närområdet. Insatsen beviljas ungdomar (13 17 år) och vuxna (18 år ) med eget boende. Om det finns särskilda skäl kan ledsagarservice beviljas till barn yngre än 13 år. För att en person med synskada ska kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå bör ledsagaren ha en speciell kompetens för att utföra ledsagning. Ledsagning kan då beviljas även till inköp av dagligvaror och dylikt i närmiljön. Ledsagning ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Omvårdnad och/eller medicinska insatser ingår inte i ledsagningen. Ledsagning beviljas normalt inte för sådant som man bistår varandra med i en familj, till exempel inköp av dagligvaror, post- och bankärenden. Ledsagning till och från sjukvårdsinrättningar kan beviljas undantagsvis. Vanligen tillgodoses behovet genom den service, som färdtjänsten och/eller aktuell sjukvårdinrättning tillhandahåller. Ledsagning kan vidare beviljas vid resor med riksfärdtjänst vid behov.

164 15 (36) För ungdomar (13 17 år) bedöms behovet av ledsagning utifrån vad som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder. Hänsyn ska tas till den enskildes behov av att emellanåt göra saker tillsammans med annan vuxen än ens föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån den enskildes behov, dels utifrån övriga insatser med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om insatsen ledsagning fattas med stöd av 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. I bedömningen bör anges för vilka planerade aktiviteter som ledsagning avses. 4.5 Avlösning i hemmet Lagrum: 5 kap 10 och 4 kap. 1 SoL Enligt 5 kap. 10 SoL bör kommunen genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller personer med funktionsnedsättning. Syftet med biståndsformen avlösning i hemmet är att närstående som vårdar en anhörig ska få avlastning. Avlösningen ges i eller i nära anslutning till hemmet. Avlösning i hemmet för närstående till en vuxen person kan utföras alla dagar i veckan under dag - och kvällstid. Finns behov av avlösning även nattetid, kan istället korttidsboende/växelboende beviljas. Avlösning i hemmet för närstående till minderåriga barn kan utföras alla dagar i veckan, alla tider på dygnet. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om avlösning i hemmet fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.6 Kontaktperson Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Syftet med biståndsformen kontaktperson är att underlätta för den enskilde att bryta social isolering och att uppnå ett mer självständigt liv i samhället. Verksamheten bygger på frivillig medverkan av icke-professionella personer med socialt engagemang och en vilja att göra en insats. Genom insatsen erbjuds brukaren en medmänsklig kontakt, en förebild i vardagslivet och möjlighet att bryta isolering. Kontaktperson enligt SoL ersätter inte professionella behandlingsinsatser eller andra insatser, till exempel hemtjänst. Insatsen kan beviljas till ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning oavsett boendeform. Biståndsformens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men

165 16 (36) också utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Avgränsning Insatsen kontaktperson beviljas även som en insats inom IFO, som en form av socialt stöd, vanligen till barnfamiljer. Det finns även en form av kvalificerade kontaktpersoner som sätts in i mycket komplicerade ärenden där det ofta finns en komplex social situation med till exempel missbruk och kriminalitet. Dessa kontaktpersoner rekryteras och arvoderas i särskild ordning. Beslut Beslut om insatsen kontaktperson fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Personligt ombud En person som har psykisk funktionsnedsättning kan få stöd av personligt ombud. Ett personligt ombud kan företräda och hjälpa till med att samordna samhällets insatser. Hjälpen, som den enskilde söker själv hos de personliga ombuden, är frivillig och föregås inte av utredning. 4.7 Korttids- eller växelboende Lagrum: 3 kap. 6 och 4 kap. 1 SoL Med korttids- eller växelboende enligt SoL avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad. Korttids- eller växelboende beviljas endast till den som bor i eget ordinärt boende. För vuxna ska insatsen korttidsboende alltid övervägas som ett komplement till andra insatser för att möjliggöra kvarboende. Hur lång period korttidsboende ska medges avgörs från fall till fall utifrån individuella behov. Med växelboende avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär rullande perioder växelvis i det egna boendet och i det särskilda boendet. En förutsättning för växelboende är ett avlösningsbehov hos närstående. Vid korttids- eller växelboende enligt SoL ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Biståndets omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsboende eller växelboende fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.8 Korttidsvistelse för barn och ungdomar Lagrum: 4 kap. 1 SoL Barn och ungdomar med funktionsnedsättning, som inte ingår i någon av personkretsarna i LSS, kan beviljas korttidsvistelse i form av korttidsfamilj, korttidshem eller lägervistelse. Biståndsformen förutsätter att barnets vårdnadshavare och/eller syskon är i behov av avlösning och/eller att den enskilde

166 17 (36) har behov av miljöombyte och rekreation. Avlastningsbehovet ska vidare härröra ur barnets funktionsnedsättning och de extra behov av hjälp och tillsyn som barnet behöver i jämförelse med andra jämnåriga barn utan funktionsnedsättningar. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men även utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsvistelse fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 4.9 Olika boendeformer Lagrum: SoL 5 kap. 7, 4 kap. 1 Bostaden är för de flesta den plattform från vilken man skapar relationer med andra människor och deltar i samhällslivet. I de fall en person med funktionsnedsättning trots omfattande stöd inte klarar ett eget ordinärt boende kan en särskild boendeform vara aktuell. Med omfattande stöd avses vanligen behov av kontinuerliga omsorgsinsatser hela dygnet. I särskilda boendeformer har kommunen ansvar för viss hälso- och sjukvård. Avgörande för den enskildes rätt till särskilt boende är behovet av den omsorg och service som finns tillgänglig i denna typ av boendeform. Om den enskilde har önskemål om ett visst boende ska detta så långt det är möjligt beaktas. Det är dock viktigt att understryka att det inte förekommer något kösystem till särskilda boendeformer. Har den enskilde behov av denna omsorgsform ska detta tillgodoses omgående, det vill säga tillgänglig plats i särskilt boende ska erbjudas. Beslutat bistånd ska verkställas inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid finns inte specificerat, men Riksdagens ombudsmän (JO) har i beslut (Dnr ) uttalat att rimlig tid inte bör överstiga tre månader. Vård- och omsorgsboende Biståndsformen innebär ett boende med heldygnsomsorg som erbjuder service och omvårdnad för personer med stora behov av vård och omsorg dygnet runt. Vård- och omsorgsboende med demensinriktning För att ha rätt till denna biståndsform krävs att personen har en utredd och diagnostiserad demenssjukdom eller demensliknande tillstånd. Beslut Beslut om vård- och omsorgsboende fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Hem för vård eller boende (HVB) För personer med en psykisk funktionsnedsättning, beteendeproblematik och/eller och samsjuklighet med beroende kan biståndsformen HVB beviljas. Ofta sker dessa insatser tillsammans med IFO eller landstinget. Biståndsformen avser en boendeform som i förening med ett boende utför vård (omvårdnad, stöd eller fostran) eller behandling (vanligtvis kopplat till beroende).

167 18 (36) En vistelse i ett HVB är enligt lagstiftarens intentioner att betrakta som tillfällig. Syftet är således att förbereda för någon annan boendeform som syftar till ett permanent boende. HVB är dock inte likställigt med särskilda boendeformer enligt 5 kap. 7 SoL. Hälso- och sjukvårdsansvaret för den som är placerad i ett HVB-hem åligger landstinget. Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Särskilt boende enligt SoL är en biståndsform förbehållen personer som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och därigenom behöver ett sådant boende. När en person med psykisk funktionsnedsättning trots omfattande stöd inte klarar ett eget boende kan en särskild boendeform vara aktuell. Med omfattande stöd avses vanligen behov av omsorgsinsatser hela dygnet. Det är inte funktionsnedsättningen i sig utan det behov av stöd och omsorg, som funktionsnedsättningen orsakar, som är avgörande för rätten till biståndsformen. Behovet av en särskild boendeform ska bedömas utifrån brukarens behov men även utifrån övrigt bistånd och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om särskilt boende och/eller HVB-hem fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Boendekedja Efter en placering i någon form av särskilt boende eller heldygnsvård kan en person få möjlighet att pröva andra boendeformer. Dessa boendeformer syftar till att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. De är kopplade till bistånd i form av boendestöd. De olika typerna av boendekontrakt som ingår i boendekedjan är: Träningslägenhet, där den tecknar ett andrahandskontrakt med SÄF. Kontraktet kan inte tas över av den enskilde. Försökslägenhet, där den enskilde tecknar ett försöksboendeavtal med HUGE. Avtalet kan ta förvandlas till ett förstahandskontrakt efter minst ett års boende Dagverksamhet och daglig sysselsättning Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 1 SoL Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Dagverksamhet i särskild form för personer med demenssjukdom beviljas personer som bor i eget boende. Syftet med biståndsformen kan vara att brukaren ska få träning och aktivering för att bibehålla funktioner. Biståndet kan även ges som en form av avlösning för närstående. Dagverksamhet kan normalt erbjudas dagtid måndag fredag och ges vanligtvis vid några tillfällen per vecka. I biståndet ingår omvårdnad och viss hälso- och

168 19 (36) sjukvård. En förutsättning för att beviljas denna biståndsform är att brukaren har en av läkare utredd och fastställd demenssjukdom. Dagverksamhet beviljas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Daglig sysselsättning kan beviljas personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Biståndsformen kan bidra till en struktur på vardagen, en meningsfull sysselsättning eller för att bereda brukare möjlighet att komma ut på den skyddade eller öppna arbetsmarknaden. Insatsen ska vara individuellt anpassad. Daglig sysselsättning kan normalt erbjudas dagtid måndag till fredag. Insatsen utförs i Huddinge kommun av IFO. Daglig sysselsättning beviljas utifrån brukarens behov men även utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om dagverksamhet eller daglig sysselsättning fattas enligt 4 kap. 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Träfflokaler För brukare med en psykisk funktionsnedsättning finns även öppna verksamheter i form av träfflokaler. Deltagande är frivilligt och kräver inte ett biståndsbeslut Hemvårdsbidrag Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av närstående i hemmet. Hemvårdsbidraget är ett skattefritt bidrag som betalas ut till den enskilde (brukaren). Hemvårdsbidraget kan till viss del kompensera närstående som utför omvårdnad i hemtjänstens ställe. Hemvårdsbidraget baseras på aktuellt behov av omvårdnad i hemmet. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personligomvårdnad, till exempel personlig hygien, hjälp med på- och avklädning, hjälp att äta och annat som man normalt inte bistår varandra med i en familj. Hemvårdsbidrag utgår inte för rena serviceinsatser. Bidraget är inte att betrakta som ett generellt "vårdbidrag". Bidragets storlek avgörs av den faktiska insatsens storlek. Om ansökan till exempel avser hjälp med dusch tre gånger i veckan, är det omfattningen av denna insats som ska ligga till grund för bidragets storlek. Hemvårdsbidrag kan kombineras med hemtjänst, till exempel genom att hemtjänsten utför insatserna under veckan och den anhörige under helgerna. Avgift tas ut för de insatser som utförs av hemtjänsten enligt fastställda omsorgsavgifter för funktionshinderområdet i Huddinge. Hemvårdsbidragets storlek baseras dels på omvårdnadsbehovets omfattning, dels på en procentsats av en tolftedel av prisbasbeloppet. Vid bedömningen räknas

169 20 (36) enbart de insatser som den enskilde söker hemvårdsbidrag för. Hemvårdsbidraget utgår som ett månadsbidrag och är indelat i fyra klasser grundat på omsorgsnivå. Bidraget innefattar inga sociala förmåner, semesterersättning eller dylikt. För utbetalning räknas ansökningsmånaden som första månad. Vid sjukhusvistelse eller vistelse på växelboende eller korttidsboende betalas inte hemvårdsbidrag ut. Hemvårdsbidrag betalas inte ut vid vistelser utomlands. Det är den som erhåller bidraget eller dennes ställföreträdare som är skyldig att meddela förändring. Hemvårdsbidragets fyra grupper motsvarar tidsmässigt nivåerna i gällande omsorgstaxa: Grupp 1: Hjälp regelbundet vardagar 30 % av prisbasbeloppet Grupp 2: Hjälp alla dagar och eller kvällar 60% av prisbasbeloppet Grupp 3: Hjälp alla tider på dygnet 90 % av prisbasbeloppet Grupp 4: Kontinuerlig hjälp hela dygnet 120% av prisbasbeloppet Beslut Beslut om hemvårdsbidrag fattas enligt 4 kap. 2 SoL. I beslutet skrivs endast vilken grupp som beviljats, inte kriterierna Turbunden resa Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Turbunden resa är ett frivilligt kommunalt åtagande enligt 4 kap. 2 SoL. Resandet är kopplat till ett biståndsbeslut och alltså inte något som den som deltar i daglig verksamhet eller har korttidsvistelse per automatik är berättigad till. Det förutsätts att den enskilde eller dennes företrädare har ansökt om insatsen. Beslut om turbunden resa förutsätter vidare att det också finns beslut om exempelvis korttidsvistelse, korttidstillsyn eller daglig verksamhet/dagverksamhet. Turbunden resa kan beviljas under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom allmänna kommunikationer, privat resa eller promenad. Definition Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden i Huddinge och aktuell verksamhet. Detta innebär att den som reser med turbunden resa inte har möjlighet att påverka resvägen. Turbundna resor genomförs huvudsakligen samordnat, det vill säga tillsammans med andra resenärer. Beslut Beslut om turbunden resa fattas som ett individuellt bistånd enligt 4 kap 2 SoL, bistånd i annan form.

170 21 (36) Andra typer av resor Färdtjänst Den, som har svårt att åka allmän kollektivtrafik, kan ansöka om färdtjänst. Ansökan handläggs av biståndskansliets färdtjänsthandläggare men beslutet fattas i trafiknämnden i Stockholm läns landsting. För resor utanför länsgränsen finns riksfärdtjänst. Färdtjänstresor är aktuella för den enskildes resor till och från till exempel fritidsaktiviteter och till och från verksamhet som anordnas av annan huvudman. Sjukresa Den som behöver söka vård och inte kan åka allmän kollektivtrafik kan bli beviljad att åka sjukresa med egen bil, taxi eller specialfordon eller rullstolstaxi, om det finns medicinska skäl. Detta gäller vid vård hos till exempel läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, tandläkare, kurator med flera. Det är alltid det medicinska behovet som styr och det är den vårdgivande instansen som fattar beslut om sjukresa. Vid sjukresa med extra service är föraren behjälplig till lägenhetsdörr och/eller sjukhusets vårdavdelning eller motsvarande. Insatsen sjukresa och sjukresa med extra service beviljas av Stockholms län landsting. Resor till och från skola/skolbarnomsorg Information om skolskjuts finns att läsa på huddinge.se samt i de lokala förskrifterna för rätt till kostnadsfri skolskjuts (HKF 6410). 5. Stöd och service enligt LSS 5.1 Personkretsbedömning För att vara berättigad insatser enligt LSS behöver den enskilde tillhöra någon av lagens tre personkretsar. Personkretstillhörighet utreds och bedöms i samband med ansökan om insats. En personkretsbedömning ska alltid göras före beslut om insats fattas enligt LSS. Personkrets 1 1: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. En utvecklingsstörning uppstår i regel under individens utvecklingsperiod, det vill säga före cirka 16 års ålder, och innebär en intellektuell funktionsnedsättning. För att någon ska bedömas ha en utvecklingsstörning krävs en utredning som genomförs av en person med kvalificerad kunskap om funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Det handlar om en diagnos som fastställts efter en utredning av psykolog och/eller läkare. Autism och autismliknande tillstånd innebär vanligtvis begränsningar i socialt samspel, kommunikation och/eller begränsade upprepade beteenden, intressen och aktiviteter. Det ska ha funnits symtom inom båda områdena före tre års ålder för diagnosen autism (1177 Vårdguiden). Autism kan vara förenat med nedsatt begåvning, men inte nödvändigtvis. Ofta förekommer olika kombinationer av autism, utvecklingsstörning, epilepsi och syn- eller hörselskador.

171 22 (36) För att en person ska omfattas av personkrets 1 1 krävs att utvecklingsstörningen funnits före cirka16 års ålder diagnosen fastställts genom utredning av behörig psykolog eller behörig läkare diagnosen är styrkt i intyg utfärdat av behörig psykolog eller behörig läkare Personer som uppfyller samtliga kriterier för personkrets 1 1 har enligt 7 rätt till insats enligt , i form av särskild service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personkrets 1 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Till personkrets 1 2 hör personer som i vuxen ålder, det vill säga från cirka 16 år, fått en hjärnskada med begåvningsmässig funktionsnedsättning som följd. Utlösande faktorer ska vara sjukdomar av kroppslig art så som tumörer, hjärnblödningar, eller skador som föranletts av yttre våld, till exempel trafikskador. För att en person ska omfattas av personkrets 1 2 krävs att hjärnskadan uppkommit i vuxen ålder, det vill säga från cirka 16 års ålder skadan innebär en begåvningsmässig funktionsnedsättning diagnosen fastställts genom utredning av behörig psykolog eller behörig läkare diagnosen är styrkt i intyg utfärdat av behörig psykolog eller behörig läkare Personer som uppfyller samtliga kriterier för personkrets 1 2 har enligt 7 rätt till insats enligt , i form av särskilt stöd och service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personkrets 1 3 för att omfattas av personkretsen ska personen ha varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Samtliga dessa kriterier ska vara uppfyllda. När det av underlaget i utredningen framgår att den enskilde inte omfattas av personkrets 1 1 eller 1 2 bör det utredas om den enskilde omfattas av personkrets 1 3. Bedömning av om kriterierna för personkrets 1 3 är uppfyllda görs utifrån den samlade informationen från till exempel läkarintyg av legitimerad läkare, ADL-bedömning eller dylikt samt information från hembesök och utredning. Vid bedömning av huruvida en person omfattas av personkrets 1 3,

172 23 (36) ska bedömningen inriktas på svårigheter i den dagliga livsföringen. Orsaken till dessa svårigheter är däremot av underordnad betydelse. För att tillhöra personkrets 1 3 ska samtliga nedanstående rekvisit vara uppfyllda. Funktionsnedsättningen ska vara stor, varaktig och inte orsakat av normalt åldrande förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen föranleda ett omfattande behov av stöd eller service Med stort menas att funktionsnedsättningen ska ha en sådan karaktär att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Det gäller till exempel om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel och har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i hemmet, i utbildningssituationen, på arbetet, fritiden, för att förflytta sig, kommunicera och ta emot information. Varaktig funktionsnedsättning Med varaktigt menas att funktionsnedsättningen ska vara bestående, det vill säga inte vara av tillfällig eller övergående natur. Betydande svårigheter Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inom- och utomhus, sysselsättning och för att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera. Betydande svårigheter kan också anses föreligga då en person på grund av en funktionsnedsättning löper risk att bli isolerad från andra människor. Omfattande behov av stöd och service Med ett omfattande behov av stöd menas att personen ska ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra klarar på egen hand. Med återkommande avses att stödbehov föreligger dagligen, i olika situationer och miljöer. Behov av stöd ska uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär. Personer som anges i 1 3 har enligt 7 rätt till insats enligt 9 1-9, i form av särskilt stöd och service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Personkretsbedömning av små barn När det gäller små barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att avgöra om det är barnets låga ålder eller funktionsnedsättningen i sig som ligger till grund för hjälpbehovet. I dessa fall får det göras en bedömning av om barnet med

173 24 (36) stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Funktionsnedsättning orsakad av missbruk Om kraven för att omfattas av personkrets 1 3 är uppfyllda, omfattas personen med funktionsnedsättning av LSS oavsett om funktionsnedsättningen är en konsekvens av missbruket eller inte. Rätten till hjälp enligt socialtjänstlagen mot själva missbruket kvarstår. För denna typ av insatser ansvarar IFO. Personer över 65 år Åldersrelaterade funktionsnedsättningar har ofta ett fortskridande förlopp. Enligt Socialstyrelsens mening bör det vara helt klarlagt av medicinsk expertis att funktionsnedsättningen inte beror på normalt åldrande för att en person över 65 år ska ha rätt till insatser enligt LSS. En medicinsk utredning kan därför vara nödvändig. Är funktionsnedsättningen icke åldersrelaterad har ofta besvären visat sig eller skadan uppkommit före 65 årsåldern. Observera att särskilda regler gäller för insatsen personlig assistans enligt LSS. 5.2 Personlig assistans Lagrum: 7, 9 2 och 9 a LSS För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses behov av mycket personlig karaktär det vill säga personlig hygien, att äta, att klä sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov. Rätt till personlig assistans inkluderar hela hjälpbehovet, även insatser som är av servicekaraktär samt ledsagning. Kommunens basansvar Kommunen har ett basansvar för personlig assistans. Kommunen ska ombesörja biträde av personlig assistent eller att ge ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Assistansersättning Kommunen har hela det ekonomiska ansvaret för assistans avseende de grundläggande behoven upp till 20 timmar per vecka. Då en person begär personlig assistans och de grundläggande behoven överstiger 20 timmar i veckan kan den enskilde ha rätt till statlig assistansersättning, som regleras i 51 kap. socialförsäkringsbalken (SFB). Detta behov ska anmälas till Försäkringskassan (FK). Enligt 15 8 LSS kan kommunens handläggare göra en kortfattad behovsanmälan till FK utan att först inhämta den enskildes samtycke utan att därmed bryta mot offentlighets- och sekretesslagen. Den enskilde ska dock alltid informeras innan en sådan anmälan görs. I avvaktan på beslut från FK kan ett tidsbegränsat beslut fattas (max 6 månader). Antalet timmar i ett sådant beslut bör bedömas med viss restriktivitet. FK ersätter

174 25 (36) kommunen retroaktivt för kostnaderna vid beslut om personlig assistans över 20 timmar per vecka. Att notera är att beslut fattade enligt SoL inte ersätts retroaktivt av FK. Förhöjt timbelopp Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade ansöka hos FK om ett högre timbelopp. Detta gäller oavsett vem som tillhandahåller assistansen. Skäl för ett högre timbelopp kan vara att den enskilde kräver särskilt kvalificerad personal. Prövning av höjd ersättning sker individuellt från fall till fall. Tillfälligt utökade behov av personlig assistans Tillfälligt utökade behov definieras i propositionen 1992/93:159 som "behov som tillfälligt uppstår utöver vad som beräknats som assistansersättning, till exempel under en semesterresa". Den enskilde måste lämna in en ansökan som kommunen utreder i sedvanlig ordning. Assistansen ska beviljas för hjälp i krävande situationer av personlig karaktär. Det vill säga kriterierna ska vara desamma som vid stadigvarande behov. Om annan utförare än kommunen ska svara för att utföra den tillfälliga utökningen, lämnas ersättning för skäliga kostnader. Inom ramen för de ytterligare timmar som kommunen beviljar ryms även ersättning för assistentens omkostnader. Denna ersättning ska täcka omkostnader för assistenten under den aktuella semesterresan. Om en person ofta ansöker om tillfälligt utökat behov kan det tyda på att FK i sin bedömning av assistansersättning inte tagit hänsyn till alla förutsägbara och kontinuerliga behov. När det rör sig om en varaktig förändring ska den statliga ersättningen omprövas. Biståndskansliet har i dessa fall skyldighet att anmäla det ökade behovet till FK. Sjukfrånvaro för assistenten Om en fristående organisation eller brukaren själv anställt assistenten har assistansanordnaren en skyldighet att också tillhandahålla assistansen om den ordinarie assistenten blir sjuk. Kommunen kan endast tillhandahålla utförandet av assistansen vid sjukfrånvaro om det föreligger särskilda skäl till det enligt 24 LSS. Särskilda skäl kan exempelvis vara att assistansen tillhandahålls av ett mycket litet bolag med begränsade resurser. Ansökan om tillfällig utökning vid ordinarie assistents sjukdom måste begäras av den enskilde enligt 9 2 LSS. Assistansanordnarens skyldighet att tillhandahålla assistans Assistansanordnaren är skyldig att tillhandahålla all den assistans, för vilken den enskilde har beviljats ekonomiskt stöd enligt 9 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Detta gäller dock inte om tillståndshavaren har särskilda skäl för att inte tillhandahålla all assistans enligt 24 LSS.

175 26 (36) Personlig assistans under vistelse på sjukhus Den som är beviljad personlig assistans kan ges möjlighet att under viss del av beviljad tid ha med sig sin personlige assistent under sjukhusvistelsen om särskilda skäl föreligger. Detta gäller när personen behöver stöd med att kommunicera som grundläggande behov. Föräldrar med funktionsnedsättning Att svara för omvårdnaden av brukares barn är i princip inte en arbetsuppgift för den personliga assistenten. Undantag kan göras under spädbarnsåren och då vad gäller den praktiska omvårdnaden. Hushållsgemenskap Alla vuxna hushållsmedlemmar har ett gemensamt ansvar för hushållet. Den personliga assistenten ska inte ta över ansvaret från make, maka, sambo eller partner för det gemensamma hushållet. Detta gäller även när det finns vuxna hemmavarande barn. 65 års-gränsen Personer med pågående insatser enligt 9 2 LSS eller assistansersättning enligt SFB som den enskilde ansökt om eller som beviljats före 65 års ålder får behålla insatsen eller ersättningen efter det att de fyllt 65 år. För rätt till assistans förutsätts att ansökan inkommit senast dagen före 65 - årsdagen och därefter blivit beviljad. Antalet assistanstimmar enligt LSS eller SFB får inte utökas efter det att personen fyllt 65 år. Behovet av ökade insatser efter 65-årsdagen får tillgodoses på annat sätt, till exempel genom insatser enligt SoL. Vårdbidrag/handikappersättning - personlig assistans Statlig ersättning kan utgå i form av vårdbidrag och handikappersättning enlig 50 kap. SFB. Den som har nedsatt funktionsförmåga och har fyllt 19 år kan ha rätt till handikappersättning. Den som har ett barn med funktionsnedsättning och som behöver extra tillsyn eller vård kan ha rätt till vårdbidrag för sitt merarbete. Handikappersättning och vårdbidrag administreras av FK. Rätten till personlig assistans och assistansersättning går före vårdbidraget/handikappersättning såtillvida att vårdbidraget kan reduceras när personlig assistans beviljas. Beslut Beslut om personlig assistans fattas enligt 9 2 LSS. 5.3 Ledsagarservice Lagrum: 7 och 9 p. 3 LSS Ledsagarservice enligt LSS är en insats som beviljas i syfte att möjliggöra en aktiv fritid utanför hemmet för den enskilde genom att erbjuda stöd till, från och under till exempel kultur- och fritidsaktiviteter och besök hos släkt och vänner. Insatsen kan även tillgodose behov av ledsagning vid exempelvis sjukhusbesök. Ledsagarservicen ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Insatsen är dock inte jämförbar med personlig assistans, eftersom varken

176 27 (36) omvårdnad eller medicinska insatser ingår i ledsagarservice. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. Insatsen beviljas i första hand för återkommande aktiviteter i närmiljön. Vidare kan ledsagning beviljas i samband med en riksfärdstjänstresa för stöd under resan vid behov. För ungdomar år, bedöms behovet av ledsagning utifrån vad som kan betraktas som normalt för en ungdom i motsvarande ålder. Hänsyn ska tas till den enskildes behov av att emellanåt göra saker tillsammans med annan vuxen än ens föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Om det finns särskilda skäl kan ledsagarservice beviljas till barn yngre än 13 år. I gruppbostad Den som bor i gruppbostad ska vanligtvis få sina behov av ledsagning tillgodosedda inom ramen för insatsen gruppbostad. I insatsen gruppbostad ingår ledsagning till aktiviteter som återkommer veckovis eller till semesterresa inom Sverige en gång per år. Finns behov utöver detta, kan ledsagarservice beviljas. Ledsagarservicens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan bedömas som goda levnadsvillkor. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Insatsen beviljas enligt 9 3 LSS. I bedömningen bör anges för vilka aktiviteter som ledsagarservice avses. 5.4 Kontaktperson Lagrum: 7 och 9 4 LSS Många personer med funktionsnedsättning har få kontakter vid sidan av sina anhöriga. En stor del saknar gemenskap med andra människor i arbetsliv och på fritiden. Insatsen kontaktperson ska tillgodose behovet av att bryta social isolering samt underlätta till ett mer självständigt liv i samhället. Kontaktpersonen kan hjälpa till vid delatagande i fritidsaktiviteter och ska kunna ge råd till brukaren i vardagssituationer som inte är av komplicerad natur. Insatsen ska ses som ett icke professionellt stöd. Insatsen kan beviljas till ungdomar och vuxna oavsett boendeform. Behov av insatsen kontaktperson enligt LSS ska bedömas utifrån den enskildes behov och utifrån övriga insatser med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Beslut Insatsen beviljas enligt 9 4 LSS. 5.5 Avlösarservice Lagrum: 7 och 9 5 LSS Insatsen avser avlösning i det egna hemmet, det vill säga att en person tillfälligt övertar omvårdnaden av en brukare med funktionsnedsättning från dennes

177 28 (36) anhöriga. Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller genomföra aktiviteter som barnet med funktionsnedsättning inte deltar i. Insatsen kan även vara en förutsättning för att föräldrarna skall kunna ägna sig åt barnets syskon. För vuxna personer med funktionsnedsättning som bor tillsammans med sina anhöriga kan avlösarservice innebära en avlastning för anhöriga. Avlösarservice kan ges såväl som en regelbunden insats som i situationer som inte kan förutses. Insatsen kan utföras dygnet runt. Insatsen utförs i eller i nära anslutning till hemmet. Vid mer omfattande aktiviteter utanför bostaden kan insatsen ledsagarservice enligt LSS istället vara aktuellt. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Vid bedömning för barn och unga ska hänsyn tas till vad som är att betrakta som barnets bästa. Beslut Beslut om avlösarservice fattas enligt 9 5 LSS. 5.6 Korttidstillsyn för skolungdom över 13 år Lagrum: 7 och 9 7 LSS Den ordinarie skolbarnomsorgen i Huddinge kommun omfattar barn och ungdomar från och med förskoleklass till och med månaden efter att barnet fyller 13 år. Detta gäller även barn med funktionsnedsättning. För särskolor i andra kommuner kan andra regler finnas gällande åldersgränsen. Många ungdomar med funktionsnedsättning som passerat den övre åldersgränsen för skolbarnomsorg och som har förvärvsarbetande (även studerande och aktivt arbetssökande) vårdnadshavare/förälder kan av olika skäl inte klara sig själva före och efter skoldagen samt under skollov. Det är därför nödvändigt att de under sådan tid kan tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Behovet av tillsyn och verksamhet kan vara varierande. Det innebär att tillsynen måste kunna utformas flexibelt och med utrymme för individuella lösningar. Korttidstillsyn kan ges före och efter skolans slut, under skollov och studiedagar till och med sista terminen i (motsvarande) gymnasium. I insatsen korttidstillsyn ingår omvårdnad, till exempel hjälp att sköta hygien, att äta, att klä på sig, att gå och förflytta sig. Beslut Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 13 år fattas enligt 9 7 LSS. 5.7 Korttidsvistelse Lagrum: 7 och 9 6 LSS Syftet med insatsen är att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte och eller avlösning för anhöriga. Korttidsvistelse kan vara i form av korttidshem, korttidsfamilj eller genom lägervistelse. För barnet/ungdomen ska

178 29 (36) insatsen tillgodose behov av rekreation och miljöombyte samt ge möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse ska kunna erbjudas som en regelbundet återkommande insats likväl som en lösning vid akuta situationer. Insatsen kan utföras alla dagar i veckan, dygnet runt. Oavsett hur korttidsvistelsen arrangeras bör, undantaget vid lägervistelse, den enskilde kunna fortsätta med sina dagliga aktiviteter, till exempel daglig verksamhet eller skola. Det barn eller den ungdom som är beviljad korttidsvistelse under skollov bör inte under samma period visats i skolbarnomsorgen eller ha korttidstillsyn. Den enskildes eller en enskild familjs önskemål och behov bör så långt det är möjligt vara avgörande vid val av utformning av korttidsvistelsen. Det är viktigt att understryka att inte varje vistelse utanför det egna hemmet kan utgöra en korttidsvistelse i lagens mening. En förutsättning är att vistelsen utformats i samarbete med kommunen eller förberetts på ett sådant sätt att kommunen som huvudman för insatsen har möjlighet att bära sitt ansvar, se RÅ 2003 ref. 79. Om den enskilde har behov av medicinska omvårdnadsinsatser i samband med korttidsvistelsen måste kommunen samverka med sjukvårdshuvudmannen för att säkerställa den medicinska omvårdnaden. Korttidsvistelsens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som goda levnadsvillkor. Beslut Beslut om korttidsvistelse fattas enlig 9 6 LSS Avgränsning rehabiliteringsresor Landstinget kan anordna rehabiliteringsresor eller habiliteringsverksamhet på annan ort under en period. Det är inte en insats som ingår i kommunens skyldigheter enligt SoL eller LSS. 5.8 Daglig verksamhet Lagrum: 7 och 9 10 LSS För personer som omfattas av personkrets 1 1 eller 1 2 som är i yrkesverksam ålder och inte förvärvsarbetar eller utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Uppföljning görs inför 65-årsdagen som är den allmänna pensionsåldern. Om brukaren vill och behov finns kan han eller hon fortsätta på daglig verksamhet enligt LSS fram till 67 år (yrkesverksam ålder). Insatsen erbjuds helgfri vardag mellan 8:00 17:00. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Avgränsning personkrets 1 3 Personer som omfattas av personkrets 1 3 har inte rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Beslut Beslut om daglig verksamhet fattas enligt 9 10 LSS.

179 30 (36) 5.9 Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Lagrum: 7 och 9 9 LSS Bostad med särskild service för vuxna Vid en ansökan om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS görs en bedömning utifrån den enskildes omvårdnads- och tillsynsbehov samt behovet av närhet till en fast personalgrupp som kan ge "dygnet-runt-stöd". Behovet av stöd och service ska vara så pass omfattande att det inte kan tillgodoses genom stöd i eget boende. Bostad med särskild service kan beviljas i form av gruppbostad eller service bostad. I insatsen ingår även ledsagning till, under och från fritidsverksamhet, kulturella aktiviteter och under brukares semester. I en gruppbostad finns det en fast personalgrupp som i huvudsak ska täcka den enskildes hela stödbehov. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till ett gemensamt serviceutrymme och en fast personalgrupp. En servicebostad är en mellanform mellan ett eget boende och ett boende i en gruppbostad. I en servicebostad ska lägenheterna vara fullvärdiga och dygnet-runt-stöd, utifrån den enskildes behov, erbjuds i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionsnedsättningen men utan fast bemanning. Behovet av stöd kan ges inom ramen för insatser enligt LSS, SoL eller SFB. Beslut Beslut om bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna fattas enligt 9 9 LSS Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Lagrum: 9 8 LSS Grundprincipen är att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska växa upp i sina föräldrahem. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet kan först komma i fråga om barnet eller ungdomen, trots olika stödinsatser, inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Det kan då till exempel handla om barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar, det vill säga att omvårdnadsbehovet är av sådan omfattning och art att det kräver särskild omvårdnad, eller för barn och ungdomar som har behov av skolgång på annan ort. Boende i samband med skolgång Bostad med särskild service enligt 9 8 kan beviljas till barn och ungdomar som på grund av sin funktionsnedsättning har behov av undervisning som inte finns tillgänglig i hemkommunen. För gymnasiestudier på annan ort gäller att

180 31 (36) ungdomen har blivit antagen till sökt utbildning samt att ungdomen på grund av sin funktionsnedsättning har ett sådant omvårdnadsbehov att han eller hon under sin utbildning utanför hemkommunen endast kan klara detta om han eller hon erhåller denna typ av insats. Behov av bostad med särskild service för barn och ungdomar på grund av skolgång på annan ort gäller dock endast tills skolrätten upphör. Med familjehem avses i LSS detsamma som i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (2001:937) (SoF). Insatsen ska utformas så att det ger barnet goda möjligheter att bibehålla en bra kontakt med föräldrar, vårdnadshavare, syskon och vänner. Beslut Beslut om insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet fattas enligt 9 8 LSS. 6. Handläggning 6.1 Förvaltningslagen Förvaltningslagen (FL) reglerar myndigheters handläggning av ärenden. SoL och LSS innehåller vidare vissa bestämmelser, som särskilt reglerar ärendehandläggning hos socialtjänsten. Myndigheters serviceskyldighet regleras i 4-5 FL, där det stadgas att varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Myndigheter ska vidare ta emot besök, telefonsamtal, fax och e-postmeddelanden från enskilda. Det ställs även allmänna krav på handläggningen av ärenden. Varje ärende, där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts enligt 7 FL. Därutöver stadgas att myndigheter bör anlita tolk om den enskilde inte behärskar svenska språket eller som har en hörseleller talskada enligt 8 FL. Den enskilde har även möjlighet att anlita ett ombud enligt 9 FL. Rätten till partsinsyn regleras i 16 FL, där det stadgas att en sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det utredningsmaterial som har tillförts ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten till partsinsyn är av avgörande vikt för att parten ska kunna bevaka sitt intresse i ärendet. Bestämmelsen om myndigheters skyldighet att kommunicera uppgifter till part i 17 FL syftar till att garantera att ett ärende inte avgörs till en parts nackdel utan att parten har fått ta del av det material, som avgörandet grundas på. Enligt 17 FL får ett ärende inte avgöras utan att parten har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten själv och denne har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

181 32 (36) 6.2 Överklagan Enligt 16 kap. 3 SoL får beslut enligt 4 kap. 1 SoL överklagas till allmän förvaltningsdomstol med förvaltningsbesvär. Motsvarande bestämmelse återfinns i 27 LSS, där det stadgas att beslut enligt 9 LSS får överklagas. Kännetecknande för förvaltningsbesvär är att förvaltningsrätten kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet får överklagas enligt 22 FL. Domstolen kan ändra det beslut som socialnämnden har fattat och sätta ett nytt beslut istället. En överklagan ställs till socialnämnden i Huddinge kommun. När överklagan har inkommit ska nämnden eller en delegat pröva om ansökan inkommit i rätt tid (inom tre veckor från det datum då den klagande tog del av beslutet) enligt 24 FL. Därefter ska nämnden ta ställning till om det finns skäl att ompröva beslutet enligt 27 FL. Skäl för omprövning föreligger om beslutet är oriktigt på grund av att nya uppgifter inkommit i ärendet eller av någon annan anledning. Det förutsätts vidare att ändring av beslutet kan ske snabbt och enkelt och är inte till nackdel för den enskilde. Om omprövning inte sker, ska överklagan och övriga handlingar i ärendet översändas till förvaltningsrätten för prövning. Bistånd som beslutas om enligt 4 kap. 2 SoL kan däremot endast överklagas genom laglighetsprövning (så kallat kommunalbesvär). Bestämmelser om laglighetsprövning återfinns i 10 kap. kommunallagen. Huddinge kommuns policy är att om den enskilde inte är nöjd med beslut fattat enligt denna paragraf, har han eller hon alltid möjlighet att få sin ansökan prövad enligt 4 kap. 1 SoL. Avslag om bistånd enligt 4 kap 2 SoL ges därför enligt 4 kap 1 SoL. Detta medför att den enskilde ges möjlighet att överklaga beslutet med förvaltningsbesvär. 6.3 Dokumentation Det finns en skyldighet att dokumentera inom socialtjänsten. Enligt 11 kap. 5 SoL respektive 21a LSS ska handläggning av ärenden som rör enskilde dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärenden samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska tillgodose flera syften framförallt är dess syfte att förstärka rättssäkerheten och möjliggöra att den enskilde får insyn i handläggningen. Därutöver är dokumentationen bland annat ett viktigt arbetsredskap i handläggningen och uppföljningen samt en förutsättning för egenoch statlig kontroll av handläggningen. Alla omständigheter som framkommit i en utredning om den enskilde och som är av betydelse för ärendet ska dokumenteras. Utgångspunkten för omfattningen av dokumentationen är att ny personal ska kunna utföra sina arbetsuppgifter med ledning av de uppgifter, som tidigare har dokumenterats, enligt JO dnr Handlingar, som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter. Handlingarna ska vara väl strukturerade och tydligt utformade. Det ska alltid framgå av dokumentationen vad som är faktiska omständigheter i ärendet och vad som är

182 33 (36) bedömningar. Vidare ska det framgå av handlingen vem som upprättat den samt när den upprättats. 6.4 Sekretess Sekretess innebär ett förbud att röja uppgifter vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på annat sätt. Sekretessen inom socialtjänsten råder för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, enligt 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess gäller mot allmänheten och mot andra myndigheter förutsatt att det inte finns någon sekretessbrytande bestämmelse. Sekretess gäller även mellan olika verksamheter inom Social- och äldreomsorgsförvaltningen. Sekretessen får brytas med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse eller efter menprövning. 6.5 Anmälan om god man eller förvaltare Enligt 5 kap. 3 socialtjänstförordningen ska socialnämnden anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att: 1. god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon, 2. någon inte längre bör ha förvaltare, eller 3. förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. 6.6 Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah Missförhållanden enligt lex Sarah - 14 kap. 3 SoL och 24b LSS Den som uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller risk för missförhållanden i den egna verksamheten är skyldig att rapportera detta. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Missförhållanden som ska rapporteras kan till exempel vara: beslut som inte verkställts uteblivna insatser brister i bemötande Enligt bestämmelserna om lex Sarah ska: personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål

183 34 (36) den som bedriver verksamheten ska, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 6.7 Anmälan till Försäkringskassan Enligt 15 LSS ska socialnämnden anmäla till Försäkringskassan vid följande tillfällen: när någon som har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 2 kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, när någon som får assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behovet av personlig assistans, om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter

184 35 (36) 7. Källhänvisning De källor som riktlinjerna baseras på: Författningar Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) Socialtjänstförordningen (2001:937) (SoF) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Folkbokföringslagen (1991:481) Föräldrabalken (1949:381) (FB) Äktenskapsbalken (1987:230) Förvaltningslag (1986:223) (FL) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) Socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) Kommunallagen (1991:900) (KL) Förordning (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd Förarbeten Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Regeringens proposition 2004/05:39 Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Föreskrifter och internationella konventioner Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (SOSFS 2002:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD) HKF 6410 Lokala förskrifter för rätt till kostnadsfri skolskjuts

185 36 (36) Prejudikat och JO-beslut RÅ 2003 ref. 79 RÅ 1999 ref. 44 JO dnr Dokument som kompletterar riktlinjerna Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen (2015) Artikelnummer Modell för samverkan kring barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik. Uppföljning september Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge. Huddinge kommun (2012) Riktlinje lex Sarah. Social- och äldreomsorgsförvaltningen. Huddinge kommun (2015) Socialtjänstlagen - en vägledning, Svenska kommunförbundet 1 januari 2002, cirkulärnummer 2001:139 E-källor 1177 Vårdguiden (2017). Autism. Tillgänglig: [ ]