Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 10 april 2008 Riskbruksprojektet Sid 1

Transkript

1 Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 10 april 2008 Riskbruksprojektet Sid 1

2 Regeringsuppdrag till Fammi/FHI mål 11 Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primär- vårdens och företagshälsovårdens personal Projektering/planering Pilotverksamheter med landsting och FHV Statliga stimulansmedel till landstingen 2007 Mer heltäckande verksamhet Sjukhus 2008 Tobak, Universitet och högskolor Alkoholhjälpen Familjecentraler Avslutande verksamhetsår/summering Sid 2

3 Alkohol ingen medicinsk fråga som andra Omfattande evidens att enkla frågor och enkla råd är effektiva insatser Många ambitiösa projekt under mer än 30 år Inspiration från arbetet med tobak två fokus Attityder och förhållningssätt Kunskaper och färdigheter Sid 3

4 Riskbruk -ny term som gör det lättare att prata om alkoholvanor med patienterna A n t a l Inga problem Växande problem Måttfull konsumtion Risk Beroende/missbruk Uppenbara problem En alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadlig - om den fortsätter Sid 4

5 Riskbruk - ny term som gör det lättare att prata om alkoholvanor med vårdpersonalen Hälsoeffekt och antal Ingen eller låg konsumtion Förhöjd eller riskabel nivå Hälso- effekter Beroende Inga problem Problem En alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadlig - utan beroende eller missbruk Sid 5

6 Utgångspunkter Stärka individens förutsättningar att själv fatta beslut om hälsosamma alkoholvanor Arbete i nära samverkan med /utgå från landstingen/arbetsgivarna/universiteten Utgå från vårdens vardagssituationer och utvecklas i ett samspel med professionerna Sid 6

7 Riskbruksprojektets mål Alkohol ska ha en självklar plats i vardagssjukvården - som motsvarar den betydelse som den har för uppkomsten av olika sjukdomar och skador Det ofödda barnets rätt till en alkoholfri miljö Alkoholfritt arbetsliv Sundare alkoholvanor bland studenter Sid 7

8 Riskbruk Missbruk Berätta om din alkoholkonsumtion? Är r du en alkoholist? Sid 8

9 Attityder och egna vanor Sökord i Microsoft ClipArt Enkätundersökning gemensamt mellan Riskbruksprojektet och äta hälsovård, middag, bröllop, läkare, medicin, champagneflaskor, varningar helgdagar, Svenska läkaresällskapet högtider, jubileum, nyårsafton, par, smekmånad Svensk sjuksköterskeförening Vårdförbundet Barnmorskeförbundet Sid 9

10 Andel med riskbruk av alkohol % 10 5 Män Kvinnor 0 Befolkning Läkare Sjuksköt. Barnmorskor Sid 10

11 Andel läkare, sjuksköterskor och barnmorskor som frågar om alkoholvanor % Med riskbruk Utan riskbruk 0 Alltid Ofta Ibland Sällan Sid 11

12 Physical Erectile dysfunction activity Bone density and osteoporosis Allt det där andra i patientbesöket Depression Anxiety Bipolar Hypertension disordersvision, glaucoma and hearing Early ultrasound Cancer mammae Obesity Colo-Recta Alcohol Blood lipids cancer Smoking Diabetes MMI Dementia Alzheime r Chronic obstructive lung disease Cardiovascular risk profile Homocystein Immunisations/ Influensa Pneumonia C-Reative Protein Hormone replacement Domest violence Abuse Prehypertensive? STD prevention BMI and Waist-Hip Ratio Chlamydia Abdominal aorta aneurysm Fibrinog Pap-smear Genetic tests? Stenosis of the Carotid arteries Sid 12

13 Alkohol som medicinsk riskfaktor Viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad hälsa och för tidig död DALYs (000's) Alkohol Diabetes Astma Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsårn(daly Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning. Sid 13

14 NNT Number Needed to Treat Antal som måste behandlas för att EN patient ska ha nytta av åtgärden 167 Blodtrycksbehandling Vid lägre nivå av förhöjt blodtryck måste etthundrasextiosju patienter behandlas i fem år för att en stroke skall undvikas 1) 20 Rådgivning om tobak Vid rådgivning om tobak är det en av tjugo som slutar röka 2) 1) BMJ 1995;310: The number needed to treat: a clinically useful measure of treatment effect Richard J Cook, assistant professor David L Sackett, professor of clinical epidemiology 2) Department of Health, GBR 8 - Enkel rådgivning om alkohol Vid enkel rådgivning om alkohol är det en av åtta riskkonsumeter som minskar sin konsumtion till ofarliga nivåer 2) Sid 14

15 Vardagseffektivitet Kostnad i euro för att förebygga ett sjukdomsår eller att förhindra för tidig död Alkoholrådgivning Tobaksavvänjning Genomsnitt av medicinsk behandling Sid 15

16 Utbildningar Hur kan vi stödja BVC och MVC att samarbeta? Patientcentrerat förhållningssätt - Motiverande samtal - Riskbruksverkstäder -m.m. Alkohol och hälsa - medicinska effekter - metoder för att ställa frågor - Riskbruksmetoden i arbetslivet -m.m. Sid 16

17 Det nationella arbetet Stödja professionell och lokal utveckling Nationell arena Samordning Nätverk Uppmärksamhetsvecka Utveckla basresurser - ex. utbildare Kunskapsförmedling Utvärdering Inte överta landstingens eller arbetsgivarnas ansvar Sid 17

18 Delprojekt Familjeläkare ST-läkare Barnmorskor i mödrahälsovård Mottagnings-/distriktssköterskor Barnhälsovård Företagshälsovård/arbetsliv Sjukhus Motiverande Samtal Universitet och högskolor Alkoholhjälpen Tobak Familjecentraler Sid 18

19 Stimulansmedel från regeringen Stockholm läns landsting Statliga Östergötland läns landsting stimulansmedel Blekinge läns landsting Örebro läns landsting Nationellt Landstinget Gävleborg kunskapscentrum Uppsala läns landsting Södermanland läns landsting Jönköping läns landsting Kronoberg läns landsting Kalmar läns landsting Region Skåne Landstinget Halland Västra Götalandsregionen Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Gotland Summa Sid 19

20 Utvärdering - resultat Metod Enkätundersökning till ALL berörd personal - 2 ggr enkäter - Linköpings universitet Huvudsakliga frågeställningar Hur mycket utbildning man fått Kunskaper Aktivitet tillfrågas patienterna om alkoholvanor Sid 20

21 Baslinjemätning 2006 Andel läkare och sjuksköterskor som anger att man har brister i kunskaperna om hur råd kan ges till patienter inom olika livsstilsområden Procent Rökning Fysisk aktivitet Alkohol Familjeläkare Underläkare Distriktssköterskor Sjuksköterskor inom BVC Företagsläkare Företagssköterskor Sid 21

22 Treårsuppföljningen Mer än en fördubbling i andel som fått utbildning om alkohol % Andel med minst en dags utbildning om alkohol de tre senaste åren Fö re ta gs lä k are Före ta gs sk öte rsk or Allm ä nläk a re ST -lä k a re D ist rik tss k öte rsk or Ba rnm ors kor BVC -sjuk sk ö te rsk or Sid 22

23 Treårsuppföljningen En majoritet av primärvårdens läkare och sjuksköterskor har utbildning i MI % Andel med utbildning i Motiverande samtal de tre senaste åren Allm ä nläk a re ST-lä k a re D ist rik tss k öte rsk or Ba rnm orskor BVC -sjuk sk öte rsk or Sid 23

24 Treårsuppföljningen Kunskaperna har ökat Andel som anser sig vara mycket eller ganska kunniga att ge råd om alkoholvanor 2005/ /2009 % Före ta gs lä k are Före ta gs sk öte rsk or Allm ä nläk a re ST-lä k a re Dist rik tss k öte rsk or BVC -sjuk sk öte rsk or Sid 24

25 Treårsuppföljningen Aktiviteten har ökat Andel som alltid eller ofta diskuterar alkohol med sina patienter 2005/ /2009 % F öretag släkare F öretag sskö tersko r A llm änläkare S T-läkare D istriktssköterskor Sid 25

26 Treårsuppföljningen Regionala skillnader har utjämnats Andel distriktssköterskort alltid eller ofta diskuterar alkohol med sina patienter G o tla nd K a lm a r Jö nk ö ping Sk å ne Ö r ebr o Dala rna G äv le b o rg K ro n o b er g Sto c k ho lm Sö d e rmanla nd V ä stm a nla nd B le k ing e Norr b o tten V ä ste rn o rrla nd V ä str a Gö ta la nd Öster gö tla nd Uppsa la Halla nd Jä mtla nd V ä rm la nd V ä ste rbotte n Sid 26 %

27 Treårsuppföljningen Tidigt hälsosamtal har etablerat i mödrahälsovården Andel barnmorskor inom MVC som använt formulär vid bedömning av riskbruk % Dalarn a K ron ob erg S öder m anl and Västm an lan d S kåne Vär m lan d Ö reb ro Up psala H allan d Västerno rrl and Ö stergö tl and Bl eking e S to ckho lm Västr a G ötalan d Jö nkö pin g Väster botte n N orr bo tten Jäm tlan d K alm ar G äv leb org G o tlan d Sid 27

28 Treårsuppföljningen Men alkoholen ligger fortfarande efter övriga levnadsvanor Andel läkare och sjuksköterskor som år 2009 anger att de har brister i kunskaperna om hur råd kan ges till patienter inom olika livsstilsområden Rökning Fysisk aktivitet Alkohol Allmänläkare ST-läkare Distriktssköterskor BVC-sjuksköterskor Företagsläkare Företagssköterskor Sid 28