Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling i Björkris spåret 2018 Björkris förskola och skola samt Signeshus förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling i Björkris spåret 2018 Björkris förskola och skola samt Signeshus förskola 1

2 Innehåll Inledning Förklaring om lagarnas innehåll och centrala begrepp Vision Mål för 2018 Barn och Elevernas delaktighet Förebyggande åtgärder Handlingsplan vid akuta åtgärder Rutiner när vuxna kränker eller mobbar Uppföljning Bilagor 2

3 Inledning Förskolan/skolan skall varje år upprätta planer, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med att föra ihop planerna eftersom arbetet med diskriminering, trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Vi kommer i denna plan att använda samlingsnamnet Likabehandlingsplan (kallad planen i detta dokument) men den innefattar också planen mot kränkande behandling. Vår likabehandlingsplan utgår från det som gäller i skollagen Kap 6, se bilaga. Förklaring om lagarnas innehåll och centrala begrepp Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Nytt är också en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det har också införts en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. (skolverket 2017) Nedan följer definitioner av ett antal centrala begrepp som vi relaterar till i planen. Diskriminering Diskriminering är när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Med indirekt diskriminering menas att man låter en av förskolans/ skolans bestämmelser gälla alla även fast det missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Exempelvis om alla barn serveras samma mat, kan förskolan/skolan indirekt diskriminera barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska slag (slag, knuffar), verbala hot (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) samt texter och bilder (teckningar, lappar, foton). Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Både personal och barn/elev kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn/elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Förskolan: Vi gestaltar och dramatiserar olika situationer för att visa barnen. Barnen får sedan diskutera vad dem har sett. Vi samtalar kring frågorna: Hur tror ni att det kändes för han/henne? Hur ska vi göra för att han/hon ska må bra igen? Vi försöker även lägga vikten av uppmärksamheten på det barnet som blivit utsatt samt påvisa att den är dennes upplevelse som är det som avgör känslan av situationen. 3

4 Skolan: En av skolans uppgifter är att arbeta förebyggande och då även för att förhindra trakasserier. Vi arbetar dagligen med förhållningssätt i olika delar av verksamheten. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både personal och barn/elev kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet i fråga kan uppleva det som kränkande. Den individuella upplevelsen avgör om det är en kränkning. Det är pedagogens/lärarens ansvar att känna av varje barns individuella gräns. En kränkning kan även vara att välja att inte göra något i en situation, att titta bort. Förskolan: Pedagogerna samtalar med barnen, samtal är en viktig metod. Försöker alltid att lösa situationer som uppstår med en gång. Markerar och visar för barnen att det har hänt något. Det viktigaste är känslan hos den utsatta. Skolan: I samband med klassråd, kompissamtal och värdegrundsarbete diskuterar vi bland annat kränkande behandling och vad det innebär. Kön Förskolan/skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan/skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av barn. Exempel på könstrakasserier är utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Förskolan: Vi utmanar barnen och stöttar dem i att inte tänka kön utan se på varandra likasinnade. Vi blandar flickor och pojkar och tänker kring materialet vi erbjuder. Vi motverkar könstereotypa mönster genom att använda material som inte är traditionellt könsbundet. Både material och miljöer är variationsrika. Vi möter barnens nyfikenhet och utforskande av det egna könet genom utvald litteratur samt efterforskning tillsammans via ipad. Skolan: Vi förespråkar lika värde oavsett kön och har detta som naturligt återkommande i diskussioner. På samma sätt arbetar vi med etnisk tillhörighet, sexuell läggning och andra områden där diskriminering kan förekomma. Etnisk tillhörighet Förskolan/skolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Förskolan: KUM arbetet som vi gör i vår utvecklingsgrupp tar vi in i verksamheten. Barnen har fått delge varandra historier, bilder, filmer etc från både sin egen bakgrund men kanske även sin mammas/pappas/mormor/morfar/farmor/farfar. Arbete har inletts med "Stopp min kropp" med hjälp av material från Rädda barnen. Vi har tittat på världskarta, pratat kring flaggor, sjungit och räknat på andra språk. Barnens ställer frågor och vi svara och pratar öppet om hur våra olika bakgrunder påverkar oss. Vi tar också inspiration ifrån modermålsstödsenheten för att få tillgång till material. Tex Youtubeklipp med musik från andra kulturer. Skolan: Enligt tidigare punkt. "Vi förespråkar lika värde oavsett kön och har detta som naturligt återkommande i diskussioner. På samma sätt arbetar vi med etnisk tillhörighet, sexuell läggning och andra områden där diskriminering kan förekomma." 4

5 Funktionshinder Förskolan/skolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Det kan vara både sådana som syns, som t ex att man använder rullstol och sådana som inte märks lika lätt, t ex ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Förskolan: Vi arbetar medvetet med det enskilda barnet för att möta och utmana varje barn utifrån sina förutsättningar. Vi är öppna och låter barnen undra och våga fråga om de undrar om varför någon är på ett visst sätt. Skolan: Vi har en öppenhet kring barns olikheter samt vad olika funktionshinder kan innebära och arbetar hela tiden för en större acceptans. Sexuell läggning Förskolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Förskolan: Detta synliggör vi genom att benämna rolleken mamma, pappa, barn för "Familjen". Dagens familjer ser ut på alla möjliga sätt och detta kan vi hjälpa barnen att förstå bla genom rollekar. Skolan: Vi arbetar med att alla ska accepteras för den man är och få respekt för sina val. Könsöverskridande identitet eller uttryck Barn/elever får inte diskrimineras eller trakasseras på förskolan/skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Förskolan: Vi har tidigare talat kring hen. Vi har tillsammans med barnen i dialog skapat en hen. Vad är en hen? Hur ser man om det är en tjej/kille? Vad har man på sig? Vad heter man? Alla har rätt att vara den man vill och få respekt för sitt val. Skolan: Enligt tidigare punkt. "Vi arbetar med att alla ska accepteras för den man är och få respekt för sina val." Ålder Barn/elever får inte diskrimineras eller trakasseras på förskolan/skolan på grund av ålder ung som gammal. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder inom grundskolan vid t ex indelning i grupper. Förskolan: Oavsett ålder har man något att bidra med. Ibland kan ett äldre barn behöva hjälp av någon som är mindre eller vise versa. Skolan: För att man ska känna sig tryggare oavsett ålder har vi bland annat fadderverksamhet på olika sätt. Religion Barn/elever får inte diskrimineras eller trakasseras på förskolan/skolan på grund av religion eller annan trosuppfattning. Förskolan: KUM arbetet som vi gör i vår utvecklingsgrupp tar vi in i verksamheten. Barnen har fått delge varandra historier, bilder, filmer etc från både sin egen bakgrund men kanske även sin mammas/pappas/mormor/morfar/farmor/farfar. Vi har tittat på världskarta, pratat kring flaggor, sjungit och räknat på andra språk. Barnens ställer frågor och vi svara och pratar öppet om hur våra olika bakgrunder påverkar oss. Vi har i vissa grupper tittat på material från UR vilka traditioner man har i andra kulturer. Skolan: I den planerade undervisning arbetar vi med religion och olika trosuppfattningar. Alla människors lika värde blir ett naturligt inslag. 5

6 Inget krav på uppsåt Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Mål och vision för 2018 På Björkris förskola och skola ska varje barn/elev ges möjlighet att vara sig själva och få förutsättningar att kunna genomgå sin förskole- och skoltid utan att bli begränsad, diskriminerad eller kränkt av andra barn eller vuxna. Att alla barn/elev utvecklar sin egen empati och sin egen förmåga att ta andras perspektiv. Mål för skolan 2017: Vi ska arbeta förebyggande för en trygg och lugn skola. Det gör vi genom att ha planerade värdegrundsveckor vid terminsstart och hälsovecka som komplement till det vardagliga arbetet med värdegrunden. Vi ska arbeta med nolltolerans mot dåligt språkbruk och andra värdegrundsfrågor. Vi har skapat ett nytt trygghetsteam för skolan. Vi ska vidareutveckla fokus på förebyggande arbete. Mål för förskolan 2018: Genom att arbeta med relationell pedagogik där vi stöttar barnen emotionellt, kognitivt och socialt och med färre barn i grupperna, skapas möjlighet för en trygg miljö som gynnar barnens utveckling och lärande. Vi har ett förhållningssätt som skapar förståelse för allas likas värde oavsett bakgrund och lyfter varje enskild individs betydelse. Lärandemiljöerna förändras efter barngruppens behov och intressen. Barns delaktighet Personalen gör en kartläggning i början av terminen tillsammans med sin barngrupp och en uppföljning i form av intervjufrågor. Detta ligger till grund för den likabehandlingsplan på gruppnivå som genomförs varje höst. Kartläggning och nulägesanalys Förskolan Genomförs med hjälp av samtal och observationer av pedagogerna på varje avdelning med start i augusti/september när inskolningarna är genomförda. Kartläggning genomförs regelbundet vid varje tillfälle som gruppen förändras. Många av barnen på förskolan behöver struktur och rutiner i sin lek för att känna trygghet. Barnen behöver lugna miljöer och små grupper. Skolan Genomför trivselenkäter samt följer upp i utvecklingssamtal och brukarenkät för årskurs 2. De allra flesta elever upplever trygghet och trivsel vid enkät i februari

7 Vi har reviderade ordningsregler och det finns konsekvenser om de bryts. Dessa finns uppsatta i klassrummen. Vi arbetar tillsammans med föräldrar med nolltolerans. Att ta jag ansvar är en sak vi lägger stor vikt vid. Tillsammans med föräldrar arbetar vi med att träna barnen att ta ansvar för sig själva, andra och material. På klassråd, och i barn- och elevhälsovårdsteamet genomförs regelbundet planerade samtal med syfte att få information om stämningen på skolan och om händelser och situationer av betydelse för skolans uppdrag att främja lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vid akuta ärenden djupintervjuas elever för att skapa en tydligare bild av nuläget och för att undvika missförstånd. Dokumentation görs av personalen. Vi utgår då från frågorna i trygghetsenkäten. Förebyggande åtgärder Vi arbetar för att främja likabehandling och förhindra trakasserier och kränkande behandling Personalnivå All personal skall ha kunskap om diskrimineringsgrunderna, vår handlingsplan och regelbundet uppdatera sig på informationen i planen. All personal skall i det dagliga arbetet verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Genom att föregå med gott exempel som vuxen. Vi skall se, lyssna, stötta och lotsa barnen, ta barnen på allvar och hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor. Vi pratar om och arbetar aktivt med vad man får säga till varandra, vad som sårar och vikten av att använda ett vårdat språk. All personal skall ta avstånd och är skyldig att ingripa direkt vid upptäckt av trakasserier och kränkande behandling. Vi har ett Trygghetsteamet vars uppdrag är att arbeta förebyggande mot mobbning, diskriminerande- och kränkande behandling. Trygghetsteamet är i första hand ett stöd för pedagogerna som är ansvariga för det dagliga arbetet mot diskriminering. All nyanställd personal skall få information av rektor/ förskolechef och om förskolan och skolans likabehandlingsplan. All personal skall årligen uppdateras på planen och genomförda kartläggningar samt analysera resultaten. All personal skall årligen läsa igenom kapitel 6 i skollagen, åtgärder mot kränkande behandling. Föräldranivå Information till föräldrar om planen sker via hemsidan samt på föräldramöten och föräldraråd. I den årliga kvalitetsuppföljningen utvärderas och analyseras barnens trygghet och trivsel utifrån brukarenkät, trivselenkät och dokumentation för att skapa en trygg vardag som är en förutsättning för lärande. Resultaten presenteras på föräldrarådet. Information om nuläget sker vid årliga utvecklingssamtal kring det enskilda barnet samt vid daglig lämning och hämtning i förskolan/skolan. 7

8 Handlingsplan vid akuta åtgärder Alla vuxna ska markera tydligt så fort det förekommer kränkningar/trakasserier mellan barnen. Vid konflikter som uppstår mellan barnen får barnen själva, med pedagogers stöd, lösa situationen, därefter samtalar barnen och pedagogerna om händelsen. Samtal med förälder genomförs samma dag. Arbetslag skall vara observanta och tänka på sitt eget förhållningssätt som pedagog både mot barnen och mot kollegor. Rutiner när vuxna kränker eller mobbar När vuxna mobbar eller kränker barn följ nedanstående rutin. Den som misstänker mobbning tar i första hand kontakt med den vuxna som mobbar. Den som misstänker mobbning tar kontakt med förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor samtalar med berört barn och förälder samt berörd personal. Förskolechef/rektor dokumenterar detta som en intern utredning. Utredningen ligger till grund för beslut om hur ärendet fortsättningsvis ska hanteras. Förskolechef/ rektor rapporterar till huvudman. När vuxna mobbar eller kränker vuxna följs nedanstående rutin. Kontakt tas med förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor samtalar med de inblandade, först enskilt och eventuellt sedan tillsammans. Förskolechef/rektor dokumenterar samtalen och fattar beslut om åtgärder och uppföljning. Förskolechef/ rektor rapporterar till huvudman. Dokumentation Alla fall av diskriminering och kränkande behandling skall dokumenteras och förvaras i dokumentskåp eller i digitala systemet LEX. Uppföljning Systematiskt kvalitetsarbete där dokumentation, reflektion och analys ingår för att fortsätta arbetet med barnet, barngruppen och pedagogerna Sociogram för att se barns behov Samtal om varje individuellt barn i arbetslaget Pedagogerna informerar varandra dagligen om dagens händelser Dagliga kontakter med föräldrar vid lämning och hämtning Pedagogerna är uppmärksamma på förändringar i barnens beteende 8

9 Bilagor 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att 9

10 påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. 10

11 Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. Förskole- & Grundskolenämnden 11

12 Bilaga 2 Anmälan - Diskriminering - Kränkning På denna blankett anmäls trakasserier mm enligt Lagen (2006: 67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Förskole- & Grundskolenämnden (eller den nämnden bestämmer) ska utreda och förhindra fortsatta trakasserier och annan kränkande behandling om ett barn eller en elev anmäler att han eller hon blivit utsatt för detta. Detta gäller även kränkningar mellan barn respektive elever. Beslut om utredning och åtgärd mm skall anmälas till Förskole- & Grundskolenämnden enligt delegationsordning. Kopia på anmälan lämnas till den som gjort anmälan Anmälan arkiveras enligt dokumenthanteringsplanen Anmälan på denna blankett ersätter inte eventuell anmälan till polis eller socialtjänst Blanketten finns även på Internet under adress 1. Vem anmäler? a) Datum för anmälan b) Anmälare Efternamn och tilltalsnamn c) Vem är den/de drabbade (om annan än anmälaren)? Efternamn och tilltalsnamn d) Vilken verksamhet avser anmälan Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Grundskola Särskola Förskoleklass 2. Vem ansvarar? a) Ansvarig chef/rektor b) Skola eller motsvarande c) Adress 12

13 d) Tfn 3. Vilken typ av diskriminering eller kränkning gäller anmälan? Direkt diskriminering för utredning gå till avsnitt 4 Indirekt diskriminering för utredning gå till avsnitt 4 Annan kränkande behandling för utredning gå till avsnitt 6 4. Utredning diskriminering Beskriv den anmälda diskrimineringen a) Hur uppfattar den som anmäler diskriminering situationen? b) Hur upplever den som anmälaren anser ha blivit diskriminerad situationen (om annan än anmälaren)? c) Vilka skäl och omständigheter framförs? d) Hänvisar anmälaren till skrivna beslut, regler, policydokument eller liknande? Ja, ange vilka Nej e) Hänvisar anmälaren till uttalanden, muntliga instruktioner eller liknande? Ja, ange vilka Nej f) Ett barn eller elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Anmäls diskriminering på grund av Kön Etnisk tillhörighet 13

14 Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder g) Ett barn eller elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler mm tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Anmäls indirekt diskriminering Ja Nej 5. Åtgärd med anledning av anmälan om diskriminering (inklusive indirekt diskriminering) a) Ingen åtgärd Ange motiv b) Åtgärd c) Uppföljning av åtgärd När? Hur? Vem ansvarar för att uppföljning sker? 6. Utredning annan kränkning Beskriv den anmälda kränkningen a) Hur uppfattar den som anmäler kränkning situationen? 14

15 b) Hur upplever den som anmälaren anser ha blivit kränkt situationen (om annan än anmälaren)? c) Vilka skäl och omständigheter framförs? d) Avser anmälan Misshandel Ofredande Olaga hot Annat, ange vad e) Har berörda barns/elevers vårdnadshavare informerats om anmälan? Ja, ange när och hur Nej, ange varför 7. Åtgärd med anledning av anmälan avseende annan kränkning a) Ingen åtgärd 15

16 Ange motiv b) Åtgärd enligt likabehandlingsplanen c) Annan åtgärd d) Uppföljning av åtgärd När? Hur? Vem ansvarar för att uppföljning sker? 7. Underskrift Ansvarig chef/rektors underskrift Datum Namnförtydligande 16