Delårsrapport

Transkript

1

2 Rapport Diarienummer /003 Delårsrapport Käppalaförbundet ( ) Styrelsen Käppalaförbundet

3 Käppalaförbundet 2 (18) Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse per Väsentliga händelser avseende verksamheten och framgent Flöden och utsläppsvärden Upphandlingar sänker priser och ökar kvaliteten Löpande reinvesteringar Ny strategi för slamhantering och stabil gasproduktion Uppströmsavdelningen uppmärksammas Informationskampanjer Laboratorium Verksamhetsstöd och Miljö och Kvalitet Positivt resultat trots stor kostnad för rättelse av pensionsavsättningar Mål och uppföljning Verksamhetsmål i budget Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Måluppföljning per Resultat och ställning Prognos för 2012 samt budgetuppföljning Investeringar under Sammanfattande kommentarer Redovisningsprinciper Bilaga 1 Resultatutfall med noter Bilaga 2 Balansräkning med noter Bilaga 3 Finansieringsanalys med noter Bilaga 4 Driftredovisning-budgetuppföljning-nyckeltal Bilaga 5 Investeringsredovisning Bilaga 6 Nyckeltalsuppföljning... 18

4 Käppalaförbundet 3 (18) 1. Förvaltningsberättelse per Enligt Kommunallagen och den Kommunala redovisningslagen ska kommuner och kommunalförbund lämna minst en delårsrapport under verksamhetsåret som ska behandlas av fullmäktige. I lagstiftningen stadgas också att uppföljning av mål för verksamheten avseende bland annat god ekonomisk hushållning, ska följas upp i delårsrapport och årsredovisning Väsentliga händelser avseende verksamheten och framgent Under perioden har förbundet tvingats brädda obehandlat avloppsvatten vid tre tillfällen beroende på kraftiga flöden i tunnelsystemen. Bräddningarna har varit relativt små volymmässigt. Tillståndspliktiga utsläppsvärden förväntas uppnås under 2012 även om det kan vara svårt att uppnå samtliga målvärden under Fortsatt fokus på att klara tillfälligt höga flöden med stora rensmängder utan att behöva brädda samt att långsiktigt verka för mindre mängd ovidkommande tillskottsvatten. Investeringar fortgår i produktionskapacitetsförbättringar. Ny kontorsdel färdigställd. Lyckade upphandlingar sänker kostnader för kemikalier och entreprenader Fortsatt satsning på högre intäkter för energiproduktion och mindre kostnader för slamhanteringen för att på sikt använda huvuddelen av näringsämnena inom växtproduktionen. En ny målmodell är under uppbyggnad som bättre anpassats till löpande verksamhet med ständiga förbättringar och utvecklingsmål på lite längre sikt. Positivt resultat med 11,4 Mkr för perioden trots en jämförelsestörande kostnadspost avseende för låga pensionsavsättningar från 2001 på sammanlagt 5,2 Mkr Prognostiserat resultat för hela 2012 uppgår till 8,6 Mkr Flöden och utsläppsvärden Den kalla och regnrika våren och sommaren 2012 medförde extremt höga tillflöden under några perioder varvid verket tvingades brädda en del avloppsvatten med ofullständig rening. Orsakerna till bräddningarna är att verket idag inte längre har så mycket ledig kapacitet som det fanns tidigare samtidigt som högsta och lägsta läge för tillrinningen förefaller öka i skillnad. En del av verkets inloppskanaler har också gradvis minskat i kapacitet genom fortlöpande tillväxt av rens och fett. Under augusti har dessa delar rensats och cirka 30 ton skräp har forslats bort bara från reningsverkets inloppskanal. Grundproblemet med de höga flödena vid ihållande regnväder eller snösmältning är dock inträngningen av dagvatten och grundvatten i medlemskommunernas och våra egna avloppssystem. Redan idag betalar kommuner med en onormalt hög andel tillskottsvatten en högre avgift för detta. Käppalaförbundet arbetar dels för att anpassa reningsverket till de högre flödena men också på längre sikt för att tillsammans med medlemskommunerna försöka minimera tillskotten av ovidkommande vatten. Exempel på åtgärder från Käppalaförbundets sida är den planerade bräddvattenreningen där man med hjälp av tillskottskemikalier snabbrenar inkommande

5 Käppalaförbundet 4 (18) överskottsvatten i en separat del av verket för att inte störa den normala reningsprocessen. Det medför högre processkostnader men man undviker att släppa ut delvis orenat vatten och kan därför lättare nå eller förbättra de reningsvärden vi ständigt arbetar med. Andra exempel är försöken med Biogradexteknik där tanken är att öka effektiviteten i vissa reningssteg och därmed också kapaciteten i verket. Samtidigt fortgår också arbetet med att förbättra flödena i hela tunnelsystemet genom att bygga bort flaskhalsar. De tre bräddningar som genomförts kommer inte, såvitt kan bedömas i dagsläget, att äventyra Käppalaförbundets tillståndsvärden för utsläpp av olika ämnen. Bräddningarna har anmälts till tillsynsmyndigheten. De målvärden som Käppalaförbundet har satt upp, och som generellt sett är något strängare än de som tillståndsmyndigheten angett, kan vara svårare att nå. Det får den framtida verksamheten under året utvisa Upphandlingar sänker priser och ökar kvaliteten Under verksamhetsåret har Produktionsavdelningen gjort ett stort antal upphandlingar av entreprenörer för löpande underhållsarbeten och kemikalier. Överlag har upphandlingarna resulterat i lägre priser och högre kvalitet. När det gäller kemikalier, som prismässigt är mycket volatila, medförde upphandlingen en total beräknad årlig kostnadsminskning på cirka 1 Mkr Löpande reinvesteringar Produktionsavdelningen har också löpande bytt ut olika delar av anläggningen. Under året har till exempel slamskraporna i sedimenteringsbassängerna och dysorna i filtren bytts ut. Det medför att kapaciteten tillfälligt minskar under utbytestiden och arbetena måste därför planeras minutiöst. Under 2012 har nya dykarledningar för avloppet byggts vid Täby Kyrkby där förbundet äger en avloppsledning som ansluter till tunnelsystemet. De tidigare ledningarna har varit underdimensionerade i och med att verksamhetsområdet byggts ut. Under föregående år innebar det att avloppsvatten rann ut i terrängen och i något fall också påverkade kringliggande fastigheter. De nya ledningarna har byggts för att klara kapacitetsförändringarna. Slamavvattningsanläggningarna har krävt högre grad av underhåll än förväntat då Kemicondprocessen medför ett högt slitage på slampressar och transportsystem genom att processen gör slammet aggressiv mot metaller. Mycket av underhållsarbetet har därför kretsat kring slamhantering och olika akutinsatser då slampressarna havererat. Alternativa lösningar för slamavvattningen söks och kommer att presenteras i samband med det nya projektet för slamavvattning, se nedan. De försök som har planerats att genomföras under 2012 avseende avgasning av slam (Biogradex) har försenats på grund av oklarheter om äganderätten till metoden. Det medför att försöken, som ska genomföras i full skala för en produktionslinje, troligen inte kommer att kunna påbörjas förrän nästa år. Samtidigt har ett samarbete påbörjats mellan avdelningen och Roslagsvatten AB som vill köpa konsulttjänster avseende reningsprocesser inom sitt verksamhetsområde.

6 Käppalaförbundet 5 (18) Ny strategi för slamhantering och stabil gasproduktion Käppalaförbundets Resursutvinningsavdelning har under året kunnat arbeta med två nya medarbetare vars uppdrag är att sälja mer energi och att försöka få ut växtnäringen till jordbruket med i första hand lägre kostnader och i ett senare skede kanske till och med intäkter för produkten. Under året har försök initierats med lantbrukare för att försöka få förädla slammet och vara attraktiva för olika grödor. I projektet ingår bland annat att tillsammans med lantbrukarna se om man kan blanda olika organiska ämnen i slammet för att förbättra användbarheten genom att optimera näringsvärdet med mera. Till dessa rena utvecklingsarbeten hör också de insatser som görs avseende projekteringen av det nya utlastningssystemet för slammet och eventuellt också en annan teknik för avvattning. En ny infart planeras till verket för att undvika transporter genom de känsliga bostadsområdena och skolan vid Gåshaga. Planeringen av ny slamlagringsplatta ger också Käppalaförbundet mycket större möjligheter att själva påverka slammets hela produktions- och distributionskedja och sänker på sikt kostnaderna för slamhanteringen. Slammet fyller också en viktig funktion som råvara för rötning i ett tidigare skede av processen och producerar biogas som Käppalaförbundet förädlar till fordonsgas eller värme. Fordonsgasen säljs till SL för användning i stadsbussarna. Under året har en tilläggsöverenskommelse träffats med SL avseende leveranser och priser som kompletterar det leveransavtal som finns upprättat mellan parterna. Tilläggsavtalet ger Käppalaförbundet stabila planeringsförutsättningar och god avkastning på fordonsgasinvesteringen samtidigt som SL garanteras ett högkvalitativt miljöbränsle. Diskussioner förs också förutsättningslöst om ett eventuellt samarbete med avfallsbranschen om mottagning av matavfall för rötning vilket kan ge positiva effekter för slammet och givetvis också ökar fordonsgasproduktionen Uppströmsavdelningen uppmärksammas En förutsättning för att få fram ett användbart slam är att certifieringen av slammet fortgår och att avloppsvattnet, ständigt kontrolleras och förbättras avseende oönskade ämnen. Uppströmsavdelningen har under tidigare år utvecklat flera IT-baserade verktyg för att effektivisera och öka kvaliteten på detta arbete. Utvecklingen har fortsatt under 2012 och avdelningen har vid flera tillfällen fått presentera sina arbetsmetoder och verktyg för den övriga VA-branschen med gott resultat. Fokus har legat på att minska kadmium och koppar i det inkommande vattnet Informationskampanjer Under 2012 har en kampanj genomförts för att minska skadliga kemiska ämnen i avloppsvattnet. Föregående år genomfördes på motsvarande sätt en kampanj för att minska skräpet. Informationskampanjen ska givetvis sättas i relation till de kostsamma olägenheter det medför för processerna i produktionen att hantera skräpet och de kvalitetskrav marknaden ställer på slammet som växtnäringsprodukt.

7 Käppalaförbundet 6 (18) Kampanjerna har stor genomslagskraft och lämnar goda uppföljningsresultat även om det inte finns någon realistisk möjlighet att direkt mäta effekterna för skräp och kemiska ämnen i avloppsvattnet på kort sikt Laboratorium Laboratoriet har ett samarbete med Norrvatten genom gemensamma ledningsresurser. Under 2012 har också Roslagsvatten AB:s laboratorium visat intresse för ett närmare samarbete. Förutsättningar och fördelar med ett samarbete för alla parter utreds nu för att presenteras under hösten Verksamhetsstöd och Miljö och Kvalitet Avdelningen för verksamhetsstöd har under 2012 byggt upp nya redovisningsrutiner och implementerat ett nytt ekonomisystem. Växelfunktionerna har samordnats med Norrvatten och IT-samarbetet har ytterligare byggts ut med ny teknisk plattform, övergång till Windows 7 samt införskaffande av nya persondatorer och telefoner. Avdelningen för Miljö och kvalitet har fortlöpande reviderat styrdokument och uppföljningssystem för att förbättra kvalitetssystemen. I uppgifterna ingår också att fortlöpande se över tillståndsärenden och i god tid ansöka om förändringar av verksamheten. Tillsammans med övriga avdelningar arbetar man nu på att ta fram ett övergripande dokumenthanteringssystem och ett ledningssystem för verksamheten. Inom projektet hanteras också förbundets ärendehanteringssystem. Under året har en process inletts som går ut på att revidera den målstyrningsmodell som hitintills använts av förbundet. I den nya modellen följs den löpande verksamheten upp med nyckeltal relaterade till verksamhetens kritiska framgångsfaktorer och ständiga förbättringar medan ett fåtal utvecklingsmål med större genomslagskraft för hela verksamheten tas fram och följs upp inom hela organisationen Positivt resultat trots stor kostnad för rättelse av pensionsavsättningar Ekonomiskt går Käppalaförbundet mot ett nytt positivt resultat 2012 om inget dramatiskt inträffar. Enligt den prognos för hela året som upprättats kommer resultatet att ligga cirka 5,4 Mkr bättre än budgeterat trots att man kostnadsfört ca 5,2 Mkr som en jämförelsestörande post avseende rättelser av pensionspremieinbetalningar till VD. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att Käppalaförbundet för perioden i huvudsak uppnår såväl de kvalitetsmässiga och ekonomiska mål som fastställts.

8 Käppalaförbundet 7 (18) 2. Mål och uppföljning Vision och övergripande mål har fastställts av styrelsen. Målen har formulerats i ett antal mätbara delmål för verksamheten. Dessa delmål redovisas översiktligt i föreliggande delårsrapport och slutredovisas i samband med årsredovisningen för Under verksamhetsåret har förbundets delmål också systematiskt återrapporterats till personalen och övriga intressenter genom användandet av ett verksamhetsstyrsystem som internt kallas MUPP Verksamhetsmål i budget 2012 Käppalaförbundets vision: Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region Följande övergripande mål ska styra vår verksamhet. För att mäta dessa har vi formulerat ett antal nyckeltal som löpande följs upp under verksamhetsåret. Vi ska minimera utsläppen av miljöstörande ämnen och återföra nyttigheter till ett hållbart kretslopp. ha en driftsäker reningsprocess med hög kvalitet ha ett högt resursutnyttjande där avloppsvattnet tas tillvara på ett effektivt sätt ligga i framkant avseende teknik och miljö, genom utveckling och ständiga förbättringar ha en god, solid ekonomi med utrymme för investeringar och som ger medlemskommunerna bra planeringsförutsättningar Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning I de övergripande målen redovisas olika verksamhetsmål som också utgör mål för god ekonomisk hushållning i ett vidare perspektiv än de rent finansiella målen Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Förbundets fullmäktige har beslutat om följande inriktning och mål för den finansiella verksamheten i samklang med kommunallagens krav på inrättande och uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Förbundet ska ha ett eget kapital som klarar tillfälliga fluktuationer i resultatet utan att detta omedelbart slår igenom i avgiften och skapar osäkra planeringsförutsättningar hos kunderna/medlemskommunerna. Finansiellt utrymme för reinvesteringar ska finnas tillsammans med möjligheter för nyinvesteringar i mer rationell eller kvalitativt sett bättre teknik.

9 Käppalaförbundet 8 (18) Förbundets andel av medlemskommunernas VA-taxa ska vara jämförbar eller lägre än andra kommuners kostnad för avloppsrening i sina VA-taxor. Mätbara mål Resultat och eget kapital Förbundet ska på sikt uppnå en självkostnad utan mer vinstgenerering än vad som bedöms nödvändigt för att säkerställa balanskravet. Förbundet ska ha en soliditet på minst 7 procent och högst 10 procent. Självfinansieringsgraden bör inom ett tioårigt perspektiv ligga på cirka 100 procent, det vill säga investeringarna bör inte överstiga avskrivningarna. Avgifterna och kostnaderna för Käppalaförbundets verksamhet jämförs strukturerat med liknande verksamhet i andra kommuner. Vi har nedan satt mätbara mål för några av våra övergripande verksamhetsmål under perioden. För varje mål har en särskild handlingsplan tagits fram och uppföljning kommer att ske i årsredovisningarna Måluppföljning per I nedanstående tabell redovisas målvärden på de mätbara delmål som tagits fram till de övergripande målen. De värden som redovisas kommer från miljörapporter fram till den 30 juni De målvärden som redovisas ska uppnås Man kan därför inte i alla sammanhang veta om målvärdet faktiskt uppnåtts eller ej under 2012 då det kan vara fråga om en fortlöpande process. I vissa fall har dock målet nåtts redan under Vissa av måtten kan heller inte utvärderas förrän vid årets slut då all fakta finns framtaget och volymerna som ingår har uppmätts till 100 %. Det är också troligt att övriga ekonomiska mål uppnås vid årets slut med hänvisning till de prognoser som redovisas längre fram i delårsrapporten. I huvudsak kan dock målen anses vara uppfyllda för perioden även om inte målvärdet för 2016 ännu har uppnåtts. Såväl de verksamhetsrelaterade målen som de finansiella målen kommer att nås vid årets slut såvitt inget oförutsett inträffar.

10 Käppalaförbundet 9 (18) Kvalitet och Miljö Mängden Miljöstörande ämnen i vårt inkommande vatten ska minska Utgående värden i slam TS Målvärde 2016 Uppnått värde Kadmium mg/kg TS 0,8 0,8 Silver mg/kg TS 4,2 3,2 Koppar mg/kg TS Kvicksilver mg/kg TS 0,6 0,6 Vi har en driftsäker och miljöanpassad process Utgående vatten Målvärde 2016 Uppnått värde BOD7 mg/l 2,5 2,5 Fosfor mg/l 0,18 0,20 Kväve mg/l 8,0 8,3 Bräddning, % av ink. Mängd rullande genomsnitt under 5 år 0,20% 0,50% Vi tillvaratar resurser i avloppsvattnet på ett hållbart sätt Målvärde 2016 Uppnått värde Producera mer biogas, m3/år 7 Miljoner 4 Miljoner Öka andelen slam som växtnäring, % 90% 65% * * på årsbas Vi har en arbetsmiljö som bygger på kompetens, engagemang och trivsel Målvärde 2016 Uppnått värde Inga allvarliga olycksfall, antal, rullande genomsnitt under 5 år 0 0 Sjukfrånvaro under branschindex, % av arbetstiden (Index 2011) 2,5% 0,90% Ekonomi och Effektivitet Vi har branschens mest resurseffektiva verksamhet Målvärde 2016 Uppnått värde Minskad andel av VA-kostnaderna, Typhus A 20% (mätbart vid årsbokslut) Soliditet % 7-10% 9% Självfinansieringsgrad % > % Tabell 1 Kvalitet och måluppfyllnad

11 Käppalaförbundet 10 (18) 2.3. Resultat och ställning Delårsresultatet visar på ett överskott om 11,4 (18,3) Mkr vid augusti månads utgång. Jämfört med samma period föregående år är det främst följande kostnadsposter som förändrats: Kostnadsslag Utfall års utfall inom ( ) Personalkostnader (17 354) Pensionskostnader (3 526) S:a ökade driftkostnader Avskrivningar (30 225) Räntenetto (15 189) S:a ökade kapitalkostnader Energiintäkter (13 586) S:a Ökade intäkter Tabell 2. Jämförelse med 2010 Ökning/minskning Kommentar jämfört med samma period 2011, tkr Löner och lönebikostnader har ökat ned över 2 Mkr från föregående år eftersom antalet anställda har ökat. I dagsläget är alla vakanser fyllda På grund av oklara uppgifter har förbundet betalat in ca 5,2 Mkr för lite i pensionsåtagande för Vd inklusive löneskatt. Posten utgörs av en engångsinbetalning Avskrivningarna höjs gradvis fram till 2017 på grund av den progressiva avskrivningen avseende Käppala Samtidigt är ett antal investeringar under uppbyggnad vilket på sikt medför högre avskrivning Räntorna faller fortfarande vilket gör det gynnsamt att arbeta med swapar enligt förbundets strategi. Det upplånade kapitalet har också minskat på grund av lägre investeringstakt än beräknat Högre andel levererad gas till SL under perioden till något bättre pris De ökade driftskostnaderna och kapitalkostnaderna kompenseras av ökade intäkter för fordonsgas och energi. Den jämförelsestörande posten avser 5,2 Mkr i ökade pensionskostnader inklusive Särskild löneskatt på grund av felaktiga avsättningar till Vd:s pensionsförmån sedan starten Egentligen innebär det att resultatet varit felaktigt hela denna period men det finns ingen möjlighet att utföra rättelser bakåt i tid. Styrelsen har därför valt att, i enlighet med gällande redovisningsregler, genomföra rättelsen till sin helhet under detta verksamhetsår.

12 Käppalaförbundet 11 (18) Totalt ökade kostnaderna med tkr jämfört med föregående år under samma period samtidigt ökade också intäkterna med tkr vilket ger en nettoförsämring av resultatet med tkr Prognos för 2012 samt budgetuppföljning I prognosen för hela året 2012 förväntas resultatet uppgå till 8,6 (13,6) Mkr. Det prognostiserade resultatet är 5,4 (1,0) Mkr bättre än budget. Kostnadsslag Prognos 2012 Budget 2012 ( ) Kemikalier (11 700) Slamomhändertagande (8 167) Personalkostnader (36 445) Avskrivningar (53 063) Räntor (30 505) Ökning/minskning Kommentar jämfört med budget 2012, tkr Upphandlade nya priser Nytt avtal upphandlat och nya försök med slammet ökar priset initialt jämfört med budget Jämförelsestörande post 5,2 Mkr, se ovan Lägre avskrivningar än budgeterat p g a lägre nivå avslutade investeringar Lägre räntekostnader än budgeterat p g a lägre lånebehov än beräknat under första halvåret samt sjunkande räntenivåer. S:a lägre kostnader Energiintäkter (23 289) Fordonsgasförsäljningen högre pris och volym än budgeterat. Nytt avtal med SL under året S:a ökade intäkter Tabell 3. Utfall, jämförelse med budget 2012 Sammantaget minskar det prognostiserade resultatets kostnader jämfört med budget för helåret 2012 med tkr samtidigt som intäkterna ökar med tkr Investeringar under 2012 Större pågående investeringar under 2012 utgörs av STIL-projektet (slamhantering med silos, avvattningsutrustning m m) som allokerat ca 3,6 Mkr under perioden. Förutom detta projekt har t ex de nya dykarledningarna i Täby aktiverats med ca 2,3 Mkr. Sammantaget har 24,4 Mkr investerats i pågående anläggningar under perioden. Endast den nya kontorsutbyggnaden är i princip färdigställd under perioden med en beräknad investeringsutgift på ca 9 Mkr som är helt enligt budget och tidigare prognoser. På helårsbas förväntas ytterligare ca 29,4 Mkr investeras i pågående projekt under resterande tid till och med december 2012 vilket innebär att ca 53,8 Mkr kommer att användas för investeringsverksamhet. Det innebär i sin tur att en viss grad av nyupplåning blir nödvändig att genomföra om investeringsplanerna genomförs i rätt tid.

13 Käppalaförbundet 12 (18) 2.6. Sammanfattande kommentarer Käppalaförbundet har trots en hög utvecklingsnivå lyckats bibehålla en hög kostnadseffektivitet samtidigt som intäkterna ökat och har därmed sänkt kostnaden per Pe under ett flertal år. Under året har ett antal extrema vädersituationer medfört bräddningar vars konsekvenser ändå hållits i rimlig omfattning tack vare god kunskap och bra anläggningar. De förbättringar som görs avseende produktionskapacitet och slamomhändertagande kommer med stor sannolikhet att på sikt medföra lägre behandlingskostnader. Som synes bibehålls den låga nivån på nettokostnad per pe även under De mål som satts upp för verksamheten förefaller möjliga att nå under Lidingö Per Manhem 2.7. Redovisningsprinciper Käppalaförbundet tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper vid upprättandet av delårsbokslut som vid årsbokslut t ex avseende periodiseringar och beräkningsgrunder. Tilläggsupplysningarna är dock begränsade. Uppställningsformerna för resultaträkningarna avviker från reglerna i den Kommunala redovisningslagen liksom vid årsbokslutet. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten än den lagstadgade som främst anpassats för skattefinansierad verksamhet. Semesterlöneskulden avser aktuell ställning per Pensionsskuldens förändring har prognostiserats i enlighet med KPA:s prognos för verksamhetsåret 2012 som upprättades Alla större kostnads- och intäktsposter har periodiserats. Jämförelseåret har justerats utifrån de använda redovisningsprinciperna för att nå så hög jämförelsegrad som möjligt. Anslutningsavgifter redovisas i enlighet med den branschpraxis som utarbetats. I huvudsak innebär det att avgifter som kan matchas med framtida särkostnader för anslutningen får periodiseras över tiden. Käppalaförbundet redovisar sådana periodiseringar avseende Värmdö kommuns anslutningsavgift med ca 512 tkr per år.

14 Käppalaförbundet 13 (18) Bilaga 1 Resultatutfall med noter Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2011 Helår 2012 Helår 2012 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Årsavgifter Övriga Intäkter Summa Intäkter (1) Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar Summa kostnader (2) Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat (3) Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2011 Helår 2012 Helår 2012 Årsavgifter Energiförsäljning Övriga intäkter Periodisering Ansl.avg Upplösning Ansl.avg Summa Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Pensionskostnader *) Kemikalier Slamomhändertagande Energi Övriga kostnader Summa *) I posten 2012 ingår en jämförelsestörande pensionsavsättning med 5,2 Mkr avseende felaktiga pensionspremier enligt pensionsavtal med Vd sedan Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet

15 Käppalaförbundet 14 (18) Bilaga 2 Balansräkning med noter Ställning Ställning Ställning Prognos Budget TILLGÅNGAR (tkr) Anläggningstillgångar (5) Anläggningsutrustning och inventarier Tunnlar, ledningar och byggnader Projekt Käppala Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL (tkr) Eget kapital (4) därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Anläggningslån Checkräkningskredit Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ansvarsförbindelser Pensionsförbindelser inkl löneskatt Not 4 EGET KAPITAL IB Utdelning Periodens resultat UB Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m Ingående anläggningsvärde Periodens investeringar Avskrivningar Utgående anläggningsvärde Räntebärande anläggningslån Lån i förhållande till anläggningar 69,8% 89,9% 88,9% 87,7% 68,1%

16 Käppalaförbundet 15 (18) Bilaga 3 Finansieringsanalys med noter Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2011 Helår 2012 Helår 2012 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Utbetalad utdelning Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamheten PERIODENS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Pensionsökning

17 Käppalaförbundet 16 (18) Bilaga 4 Driftredovisning-budgetuppföljning-nyckeltal Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2011 Helår 2012 Helår 2012 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Driftredovisning Verksamhetsstöd Informationsavdelning Miljö och kvalitet Laboratorium Uppströmsarbete Resursutvinning Projekt och utveckling Produktion Kapitalkostnader Avskrivningar Räntekostnader Intäkter Årsavgifter Övriga intäkter Ränteintäkter RESULTAT INVESTERINGAR Verksamhetsstöd Miljö och kvalitet Laboratorium Uppströmsarbete Resursutvinning Produktion Projekt- och utredning NYCKELTAL Delår Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Helår 2011 Helår 2012 Helår 2012 Resultat/omsättning 7,8% 14,2% 5,2% 3,8% 1,4% Soliditet exkl ansvarsförbindelse 9,4% 10,2% 8,9% 8,7% 8,3% Soliditet inkl ansvarsförbindelse 9,3% 10,1% 8,8% 8,6% 8,2% Självfinansieringsgrad 144% 199% 221% 98% 83% Avskrivningar i % av totala kostnader 26% 27% 26% 25% 25% Finansnetto i % av totala kostnader 11% 14% 14% 12% 14% Nettokostnad per ansluten pe, SEK Antal pe

18 Käppalaförbundet 17 (18) Bilaga 5 Investeringsredovisning 2013 års Ackumulerad Upparbetat Prognos Budget Budget Investeringsprojekt (tkr) Projektbudget IB Helår Nya kedjor ES Reinvesteringar (Produktion) Värme kyla ovan mark Oförutsedda investeringar MR31 Kyrkviken STIL Hissar Tredje Rötkammare (R 300) Nya slamnivåmätare ES FKR Fordon Rötslamavgasning Tunnelförlängning Nordost Vibrationsmätning inloppspumpar Mottagningsstation externt material Doseringsanläggning för- och efterfällning Biogradex avgasning slam BB Ombyggnad Renshantering Renovering pumpstationer Antuna Edsber mfl Slamlager Upplands Bro NIFT Ny infart Bräddvattenrening On-Line Instrument Skalskydd förstärkning Returslampumpar Ny gasledning och gasflödesmätare Ombyggnad/renovering av kontor Flödesmätning Edsbergsparken Förbiledning Långängsstrand Avvattning flytslam S:a Produktion Web Lims ,75 Provtagare Mätare ICP 800 S:a Laboratorium No waste Kontorsutrustning Ekonomisystem - Lånetreskontra Intranet Ärendehantering Utbyte servrar IT utveckling S:a Verksamhetsstöd Renovering/Utveckling av studiebesökssalen S:a Information Kvalitetssystem Käppala Övrigt S:a Miljö och kvalitet EnvoMap S:a Uppström Tot Varav Investerat under

19 Bilaga 6 Nyckeltalsuppföljning KOSTNADSUTVECKLING Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Kostnadsslag Lönekostnader, traktamenten Övriga personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Elenergi Eldningsolja, vatten Material och förnödenheter Entreprenader Produktion/Underhåll Främmande arbete övrigt Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Övriga finansiella kostnader Summa bruttokostnader Intäkter Summa nettokostnader Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor Resultat Nettoinvesteringar Antal pe Behandlad avloppsvattenmängd milj m3 51,2 56,5 50,4 51,8 51, Netto behandlingskostnad kr/m3 avloppsvatten 3,61 3,49 3,72 3,37 3,47 3,59 3,24 Netto behandlingskostnad Kr/pe

20

21

22 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Käppalaförbundet Carin Hultgren Linda Yacoub 27 september 2012

23 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Den översiktliga redogörelsens (förvaltningsberättelsens) innehåll och struktur Resultatanalys... 7 September 2012 Käppalaförbundet PwC

24 1. Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av Käppalaförbundets förtroendevalda revisorer granskat Käppalaförbundets delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att ge Käppalaförbundets revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de lämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är positivt med +11,4 mkr (+18,3 mkr), vilket är 6,9 mkr lägre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett överskott på 8,6 mkr, vilket är högre än det budgeterade resultatet om 3,1 mkr. Prognostiserat resultat indikerar att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av Käppalaförbundets delårsrapport: Är delårsrapporten utformad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt? Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt upprättats enligt den kommunala redovisningslagens krav. Viss avvikelse finns avseende uppställning av resultaträkningen. Avvikelsen redovisas öppet i avsnittet Redovisningsprinciper. Vi bedömer att delårsbokslutet i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat per , som uppgår till 11,4 mkr, det vill säga förändringen av eget kapital. I resultatet ingår en jämförelsestörande post om 5,1 mkr som avser en engångsutbetalning avseende rättelse av felaktiga pensionspremieinbetalningar till VD sedan år Har Käppalaförbundet möjlighet att nå de finansiella mål som förbundsfullmäktige fastställt? Sammanfattningsvis bedömer vi att Käppalaförbundet kommer att nå de finansiella målen under året. Av delårsrapporten framgår att måluppfyllelsen för helåret innevarande år bedöms som god. Vi har i vår granskning inte funnit något som tyder på att de prognostiserade resultaten är oförenliga med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget Soliditeten bedöms ligga inom målvärdesintervallen vid årets slut. Självfinansieringsgraden är uppfylld för perioden och bedöms även uppnås på årsbasis och prognostiseras till 144 %. Målet om förbundets andel av medlemskommuners VA-taxa följs upp i bokslutet. Vi kan därför inte uttala oss i denna del. September 2012 Käppalaförbundet PwC 1 av 8

25 Har Käppalaförbundet möjlighet att nå de verksamhetsmässiga mål som förbundsfullmäktige fastställt? Sammanfattningsvis bedömer vi att måluppfyllelsen avseende de verksamhetsmässiga målen i huvudsak är god, trots att vissa måltal inte uppnåtts för perioden. Vi har inte funnit något i vår granskning som tyder på att måluppfyllelsen avseende verksamheten är oförenlig med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten i budget Vi anser däremot att vår bedömning försvåras av att jämförelse över tid inte redovisas i delårsrapporten vilket gör det svårare att bedöma om utvecklingen är positiv eller inte. Värt att notera är att vissa av Käppalaförbundets miljömål har en högre ambitionsnivå än lagstiftarens krav. Under året förväntas dock de tillståndspliktiga utsläppsvärdena att uppnås. September 2012 Käppalaförbundet PwC 2 av 8

26 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommuner och landsting är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL) skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Detta gäller således även kommunalförbund. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av förbundsfullmäktige fastställda finansiella målen, det vill säga finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av förbundsfullmäktige fastställda målen för verksamheten, det vill säga finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma Revisionskriterier Förbundsstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av förbundsfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Interna regelverk och instruktioner September 2012 Käppalaförbundet PwC 3 av 8

27 2.4. Metod Granskningen har utförts genom: Analys av relevanta dokument. Granskning av specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa en rättvisande redovisning. Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året. Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av förbundsfullmäktige fastställda målen. Intervjuer med berörda tjänstemän. Granskning av om måluppfyllelsen redovisas på ett sådant sätt att den medger att förbundsfullmäktige ges tillräckliga förutsättningar för att bedöma periodens måluppfyllelse. Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. 3. Granskningsresultat 3.1. Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti vilket är i överensstämmelse med KRL där det sägs att delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader. Resultatet för perioden januari augusti uppgår till 114 mkr. Käppalaförbundets delårsrapport består förutom av översiktlig redogörelse (förvaltningsberättelse), av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Vi har granskat ett urval av de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt. Sedan 2007 periodiseras anslutningsavgifterna. Den del som periodiseras som en förutbetald intäkt kommer att intäktsföras i samma takt som den anläggning den är avsedd att finansiera nyttjas. Principen ligger i linje med de redovisningsprinciper som för närvarande utvecklas inom detta område. I huvudsak innebär det att avgifter som kan matchas med framtida särkostnader för anslutningen periodiseras över nyttjandetiden. September 2012 Käppalaförbundet PwC 4 av 8

28 Bedömning Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt upprättats enligt den kommunala redovisningslagens krav. Vi har i samband med genomförd granskning inte funnit något som tyder på att Käppalaförbundets delårsrapport inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Viss avvikelse finns avseende uppställning av resultaträkningen. Att så är fallet framgår av redovisningsprinciperna. Vi bedömer att det finns en ändamålsenlig rutin för periodiseringar som säkerställer ett rättvisande resultat. För större återkommande intäkter och kostnader, såsom medlemsavgifter, finansiella poster och energikostnader, görs periodiseringar löpande i redovisningen. Vidare finns rutin för periodisering av enstaka fakturor i samband med delårs- och årsbokslut. Vi bedömer att delårsbokslutet i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat per , som uppgår till 11,4 mkr, det vill säga förändringen av eget kapital. I resultatet ingår en jämförelsestörande post om 5,1 mkr som avser en engångsutbetalning avseende rättelse av felaktiga pensionspremieinbetalningar till VD sedan år God ekonomisk hushållning Förbundsfullmäktige har i budget 2012 och verksamhetsplan beslutat om fem övergripande mål som ska bidra till att förbundet når sin vision: Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till renare vatten i vår region. För de fem övergripande målen som alla har bäring på god ekonomisk hushållning har ett antal mätbara mål tagits fram för planperioden (år 2016) inom områdena kvalitet och miljö, driftssäkerhet, effektivitet och finansiella mål (ekonomi). Delårsrapporten i Käppalaförbundet är upprättad med utgångspunkt i det pågående systematiska målarbetet. Liksom tidigare kan vi konstatera att de till de övergripande målen tillhörande målvärdena som redovisas ska uppnås 2016, det vill säga avser hela perioden vilket försvårar bedömningen av måluppfyllelsen innevarande år Finansiella mål I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot förbundets finansiella målsättningar inom området Ekonomi som fastställts i budget Ekonomi Vi ska ha en god solid ekonomi med utrymme för investeringar och som ger medlemskommunerna bra planeringsförutsättningar. September 2012 Käppalaförbundet PwC 5 av 8

29 Bedömning Sammanfattningsvis bedömer vi att förbundet kommer att nå de finansiella målen under året. Av delårsrapporten framgår att måluppfyllelsen för helåret innevarande år är god. Vi har i vår granskning inte funnit något som tyder på att de prognostiserade resultaten är oförenliga med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget Soliditeten bedöms ligga inom målvärdesintervallen för perioden såväl som vid årets slut. Självfinansieringsgraden är uppfylld för perioden och bedöms även uppnås på årsbasis och prognostiseras till 144 %. Målet om förbundets andel av medlemskommuner VA-taxa följs upp i bokslutet. Vi kan därför inte uttala oss i denna del Mål för verksamheten I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot förbundets framtagna målvärden för de verksamhetsmässiga målen inom området Kvalitet och miljö, Driftssäkerhet och Effektivitet som fastställts i budget Kvalitet och miljö Vi ska minimera utsläppen av miljöförstörande ämnen och återföra nyttigheter till ett hållbart kretslopp. Driftssäkerhet Vi ska ha en driftssäker reningsprocess med hög kvalitet. Effektivitet Vi ska ha ett högt resursutnyttjande där avloppsvatten tas tillvara på ett effektivt sätt. Vi ska ligga i framkant avseende teknik och miljö, genom utveckling och ständiga förbättringar. Ett av målen som avser effektivitet redovisas dock inte i delårsrapporten. Målet avser Vi ska ligga i framkant avseende teknik och miljö, genom utveckling och ständiga förbättringar. Enligt förbundet bedöms även detta mål uppnås under året. Mot bakgrund av vår kännedom om förbundet och dess arbete med teknik och miljö bedömer vi att förbundets arbete ligger i linje med detta mål. Käppalaförbundet gör i delårsrapporten bedömningen att måluppfyllelsen avseende de verksamhetsmässiga målsättningarna är god och synes möjliga att uppnå under året även om målvärdena för 2016 ännu inte uppnåtts. Bedömning Sammanfattningsvis bedömer vi att måluppfyllelsen avseende de verksamhetsmässiga målen i huvudsak är god, trots att vissa måltal inte uppnåtts för perioden. September 2012 Käppalaförbundet PwC 6 av 8

30 Vi har inte funnit något i vår granskning som tyder på att måluppfyllelsen avseende verksamheten är oförenlig med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten i budget Vi anser däremot att vår bedömning försvåras av att jämförelse över tid inte redovisas i delårsrapporten vilket försvårar en bedömning av om utvecklingen är positiv eller inte. Värt att notera är att vissa av Käppalaförbundets miljömål har en högre ambitionsnivå än lagstiftarens krav på verksamheten. Under året förväntas dock de tillståndspliktiga utsläppsvärdena att uppnås Den översiktliga redogörelsens (förvaltningsberättelsens) innehåll och struktur I den översiktliga redogörelsen (förvaltningsberättelsen) redovisas kortfattat viktiga händelser under perioden, ekonomisk analys av utfall och prognos. Delårsrapporten innehåller en kortfattad beskrivning av verksamhet och ekonomi. Väsentliga händelser under året redovisas liksom förbundets arbete med målstyrning med kontinuerlig uppföljning och utveckling inom ramen för verksamhetsstyrsystemet MUPP. Jämförelse görs med delårsbokslutet per , årsbudget och samma period föregående år. En prognos för helåret lämnas i delårsrapporten. I delårsrapporten ingår även driftsredovisning och investeringsredovisning med avstämning mot budget. Bedömning Vi bedömer att delårsrapportens innehåll i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 8,6 mkr, vilket är ca 5,4 mkr bättre än budgeterat. De största avvikelserna jämfört med budget beror på högre energiintäkter i samband med biogasförsäljning till SL, lägre kostnader för avskrivningar och räntor beroende på lägre upplåning och lägre räntenivåer. Samtidigt har personalkostnaderna ökat och förklaras av en engångsutbetalning beroende på för lågt inbetalda pensionspremier för VD. Delårsresultatet är 11,4 mkr, eller 6,9 mkr sämre, jämfört med 18,3 mkr från föregående period. De största avvikelserna jämfört mellan perioderna ( ch ) förklaras av: Energiintäkterna har ökat jämfört med föregående period detta förklaras av en högre andel levererad gas till SL till högre pris. September 2012 Käppalaförbundet PwC 7 av 8