Natur- och kulturvärdesinventering för LIS-plan 2017

Transkript

1 BILAGA 3 Datum Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och planenheten Natur- och kulturvärdesinventering för LIS-plan 2017 Rättviks kommun

2 2(9) Omslag: Gränsområdet mellan rapportens två inventerade områden.

3 Datum (9) Innehåll 1 Sammanfattning Uppdraget Metodik och rapportupplägg Resultat Siljan, Lerdal Siljan, båthamnen Bilagor Referenser... 9

4 4(9) 1 Sammanfattning Under sommaren 2017 utfördes åt Samhällsutvecklingsförvaltningen en översiktlig inventering av natur- och kulturmiljövärden i strandnära miljöer mellan stranden och reningsverket i Rättviks kommun. Syftet var att få fram kompletterande underlag till arbetet med LIS- områden (Landsbygdsutveckling I Strandnära lägen) i den nya kommunala översiktsplanen. Särskilt skyddsvärda stränder och områden beskrivs översiktligt i denna rapport och är markerade på bifogade kartor. 2 Uppdraget Undertecknad fick i uppdrag av Samhällsutvecklingsförvaltningen i Rättviks kommun att under sommaren 2017 utföra en kompletterande inventering av natur- och kulturmiljövärden i strandnära miljöer i Rättviks kommun. Syftet var att få fram underlag till arbetet med LIS- områden, Landsbygdsutveckling I Strandnära lägen. Speciellt i detta fall är det tätortsnära läget. Det som skulle inventeras var 100 meter av marken närmast vattnet. Gränserna framgår av bifogade kartor. 3 Metodik och rapportupplägg Sjöns strandnära miljö inventerades översiktligt med fokus på särskilt värdefulla naturtyper och ovanliga arter/substrat, särskilda kulturmiljövärden och områden med särskilda värden för friluftslivet (t ex badplatser, stigar och vackra områden). På kartorna återfinns en del bokstäver som betyder följande: F= Fuktigt V= Vått (anges inte alltid då våtmarken är streckad på kartan) S= Stig (är ofta markerat på en del kartor med bra skala) B= Badplats (små privata badplatser med sand ej utmärkta) Förekomst av en del växter, djur och fåglar noterades så långt det var möjligt under givna omständigheter, framför allt typiska, rödlistade (NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad), mindre vanliga, sällsynta och indikatorarter (signalarter). Koordinater togs med GPS (RT90). Synpunkter och värderingar förekommer på flera platser i områdesbeskrivningarna och i bildtexterna, men i huvudsak återfinns de under rubriken bedömningar. Det kan slutligen påpekas att syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Stränderna fyller rent generellt många olika och viktiga funktioner. Ofta är det särskilt art- och individrikt i gränszonen mellan vatten och land. Strandnära miljöer är exempelvis viktiga för fisklivet. Av 24 olika fiskarter i Siljans sjösystem är de flesta helt eller delvis knutna till strandnära områden (Bruks, Carlstein och Olsén 2000). Många fåglar häckar i strandnära miljöer eller rastar där under sträcket.

5 Datum (9) 4 Resultat 4.1 Siljan, Lerdal Området ligger väster om Lerdal mot Siljan. Det har en delvis kuperad terräng med många lövträd. I riktning längs med stranden kan området sägas vara homogent i sin utformning. Det som gett form till topografin är grävarbeten som gjordes i samband med bygget av riksväg 70. Detta gjorde att området fylldes upp med jordmassor. Området har tidigare brukats som lagringsplats för en såg. Risker för markföroreningar har bedömts som låga då inte någon omfattande impregneringsverksamhet har bedrivits i området. Strukturen indikerar tidigare användningsområde och platta strukturer förekommer på flertalet ställen. Fornminnen som slagghögar ger spår av gammal drift. Stora massor med gammalt vägmaterial finns i form av vägrör, betong och skräp. En stor del av området tas upp av en parkering. Här finns ingen bebyggelse, badplats eller brygga. Vyn över Siljan är av värde och kan tas vara på med rätt mängd och skala på exploatering. Området används i nuläget genom den grusväg som kopplar ihop byar i söder med Rättviks centrum. Vägar till stranden är dock obefintliga. Lerdals område vid Siljan är underlag för tätortsnära landsbygdsutveckling och möter kraven för att exploateras. Dels finns det orörda stränder runt Siljan i kommunen och dels råder ett relativt lågt bebyggelsetryck. Dock bör fri passage längs vattnet samt goda villkor för djur- och växtliv säkerställas. Exploateringen bör vara av sådan karaktär att den gynnar landsbygdsutvecklingen genom att ha ett strandnära läge. Området är artfattigt och har en mager struktur. Variationsgraden av olika arter är låg enligt artdatabanken. I västra delen mot sjön är det grus- och sandstrand med några större stenar. Strandlinjen är svagt varierad. Tecken på tidigare erosion förekommer. I strandzonen växer mest olika salixarter (gråvide) och starr. Bakom strandzonen är det en 30-35årig trädrad bestående av mest glasbjörk samt en del klibbal. Även ask, asp alm och rönn förekommer. De är av låg ålder, 5-10år, och kan ses mer som buskskikt. 65 % av markytan täcks av smal-och bredbladigt gräs samt en del trädgårdsgräs s.k. rajgräs. En del av gräset har ett tjockt bladverk med öppen jord under, s.k. svartträda. Nässlor och tistlar dominerar små delar av ytan, vilket indikerar riklig kväveförekomst främst i närheten av parkeringen. Frekvent förekommande blomster är bland annat smörblomma, röd och vit klöver, stjärnmora, solglim, kärringtand, rallarblomster, hundkex, diverse fiblor, mjölktistel och lupiner. Andra arter som finns på ytan är trädgårdsnypon, vinbär, pioner, druvfläder och berberis.

6 6(9) Bedömning: Denna mark kan bebyggas om strandzonen hanteras varsamt. Områdets biologiska mångfald bedöms som låg. Artsammansättningen är normal till låg vilket gör att området inte klassas som värdefullt i nuläget. Särskild bevarandestatus är inte aktuell. En fri passage längs strandkanten säkerställs och genom att uppförda byggnader är enhetliga bildar de en allmän känsla mot stranden. Översvämningsrisk, främst i södra delarna, bör beaktas vid byggnation. Den nära kontakten med järnväg och riksväg kan ge höga bullernivåer. Landsbygdens utveckling gynnas av en exploatering av området på så sätt att det genererar besöksvärden. Det ger långsiktig påverkan av underlaget för det lokala serviceutbudet och sysselsättningen i kommunen genom ökad turism, Rättviks största industri. Grusplan på det inventerade området nedanför Lerdal.

7 Datum (9) En skarp sluttning från stranden upp mot järnvägen vid Lerdalsområdet. 4.2 Siljan, båthamnen Området har en större byggnad samt flera små hus. Det finns bryggor som fungerar som uppställningsplats för båtar samt två pirar och betongfundament. Ett flertal småvägar korsar området. I området finns risk för markföroreningar från den tidigare uppförda Lerdalssågen. Risken har inte undersökts i utredning. Det inventerade området består förutom byggnaderna och hamnsituationen till stor del av välklippta gräsmattor. Ytan är en s.k. parkmiljö med ett fåtal träd, främst sälg och björk. Trädens ålder varierar från år och något buskskikt förekommer ej. Sydväst om anläggningen finns det en mindre yta som har ängskaraktär. Diverse örter förekommer såsom rallarros, älggräs, smalbladigt gräs och även en del blomster. Förekommande blomster är bland annat smörblomma, röd och vit klöver, stjärnmora, solglim, kärringtand, rallarblomster, hundkex, diverse fiblor, mjölktistel och lupiner. Bedömning: Områdets biologiska mångfald bedöms som låg. Artsammansättningen är normal/låg vilket gör att området inte klassas som av naturvärde och särskild bevarandestatus är inte aktuell. Byggnation påverkar ej djur eller växtliv nämnvärt. Översvämningsrisk finns främst i norra delen av området. Den nära kontakten med järnväg och riksväg kan ge höga bullernivåer. Exploatering i detta tätortsnära läge bör vara av den sort att det genererar värden för turism och friluftsliv.

8 8(9) Väg intill stranden vid båthamnen.

9 Datum (9) 5 Bilagor Bildbilaga 1. Siljan, Lerdal Bildbilaga 2. Siljan, båthamnen 6 Referenser Bruks, A., Carlstein, M. & Olsén, H Limnologisk förstudie för Siljan. Insamling av historiskt material och förslag till naturresursbaserad regional utveckling. F.A.S.T Fiskeresursgruppen. Text och foto: Maria Tjäder, Arkitektstudent Artinventering: Magnus Boström, Biolog

10 Siljan, Båthamnen - Lerdal 22 Inventerat område, Båthamnen 21 Inventerat område, Lerdal 18 Stig Fotopunkt för bildbilagan J JB Jordbruksmark (vanligen åker, vall eller liknande) Jordbruksmark/betat (vanligen häst eller får) F Fuktigt V Vått (anges inte alltid då våtmarker finns på kartan) B Badplats Meter