För Skånes Luftvårdsförbund

Transkript

1 ) UNnQHV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDULNnQH HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Eva Hallgren Larsson, redaktör B Aneboda, april

2 1 För Skånes Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Skåne Resultat till och med september 1 På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. Nedfall av svavel och kväve i Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden åt nordost. Liknande gradient gäller luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid. Mätningarna i Skåne visar större belastning av svavel och kväve än i något annat län där IVL mäter nedfall av försurande ämnen. Sedan mätningarna startade 188 har nedfallet av svavel minskat kraftigt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se trender. Avtalade åtgärder bör medföra att belastning och lufthalter av svavel och kväve minskar till år 1. Markvatten från Skåne bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Generellt noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium, vilket medför risk för ekologiska skador. Det hydrologiska året från oktober 18 till september 1 utmärker sig som det nederbördsrikaste sedan mätningarna startade 188. Medelvärdet från samtliga åtta lokaler var mm och nederbördens ph-värde var i genomsnitt,. Nederbördens bidrag till kvävenedfallet var större än något år tidigare; kg/ha. Depositionen av försurande svavel i de fem granytorna var i genomsnitt 1 kg per hektar, vilket är mindre än tidigare år trots den höga nederbörden. Störst nedfall noterades på de två sydligaste lokalerna. Markvattnet har varit mycket surt på fyra av de åtta lokalerna, ph-värden mellan,1 och, vid årets provtagningar. Samtidigt noterades betydande utlakning av nitratkväve från skogsmarken till omgivande yt- och grundvatten i de två sydligaste granytorna och Arkelstorp. De uppmätta lufthalterna av marknära ozon innebär risk för skador på vegetationen i hela Skåne. Figur 1. Principskiss för mätningarna. Uppdragsgivare: Skånes Luftvårdsförbund Utförande organ: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE- LAMMHULT Författare: Eva Hallgren Larsson, red. Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Skåne IVL rapport B Beställs från: Skånes Luftvårdsförbund Anders Åkesson c/o Länsstyrelsen i Skåne MALMÖ eller IVL, Publikationsservice Box 1 SE-1 1 STOCKHOLM Tel: 8-8 Fax: 8: 8 publikationsservice@ivl.se

3 Innehåll Övervakning av luftföroreningar i Skåne... 1 Innehåll... Inledning... Ord att förklara... Förklaring till stationsfigurer... Stationsvis redovisning... Tidsutveckling deposition Tidsutveckling markvatten Tidsutveckling lufthalter... 1 Faktaruta: Ozonhalter... Data i tabellform - deposition, lufthalter och markvatten... 1 Mer information om miljöövervakningen inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida: Där finns bland annat: bakgrund och metodbeskrivning information om provytorna databas och kartor för hela Sverige notiser och aktuell information

4 Inledning På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Aneboda deposition och markvatten på över 1 lokaler i Sverige. Fördelningen i landet framgår av figur. Syftet är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av svaveldioxid, kvävekomponenter och ozon. Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som sträcker sig från oktober till september. Resultat avseende tillstånd och tidsutveckling redovisas i årliga länsrapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resultat från enskilda lokaler. Ytterligare information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hemsidan, Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av föroreningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmarkens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom markvattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvantitativt absorberar den gas som skall analyseras. Huvuddelen av undersökningarna av luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens (SVO) skogliga observationsytor. SVO undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens tillstånd, som tillväxt, kronutglesning samt barroch markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observationsytorna ingår i såväl ett nationellt som ett Europeiskt nät. De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 18. Sedan har fler län successivt kommit till och de samordnade undersökningarna omfattar nu större delen av landet. Metoderna har i princip bibehållits sedan början av mätningarna och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning. Under åren 17-1 har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, förbättrade rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatillgänglighet och samordning. Arbetet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organisationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationalisera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisades vid ett seminarium på Kronobergshed i januari. En sammanfattande slutrapport publiceras våren. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar. Förslaget presenterades vid seminariet och motiveras närmare i slutrapporten. Resultat från depositionsmätningarna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu föreslagna miljökvalitetsmål ska uppnås till år 1. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Götaland innebär miljökvalitetsmålet cirka kg svavel och, kg kväve per ha och år, vilket är förväntad genomsnittlig belastning i både öppna och skogbevuxna områden år 1. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modellberäknad återhämtning som förväntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar. Undersökningarna i Skåne är resultat av ett lagarbete där provtagning på ett förtjänstfullt sätt utförts av Kjell Nilsson, Broby. IVL har utfört analys, utvärdering och redovisning. Gunnel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Torbrink, Sari Svensson, Anna Danielsson, Christer Larsson, Kerstin Hommerberg och Brita Dusan står för huvuddelen av analysarbetet. Validering av data har huvudsakligen utförts av Gunnel Hedberg. Johan Knulst, Gunnar Malm och Cecilia Akselsson har arbetat med databearbetning och figurframställning. Eva Hallgren Larsson har varit projektledare och tillsammans med Olle Westling och Gunilla Pihl Karlsson (lufthalter) svarat för utvärdering och rapportering. Figur. Krondroppsnätet 18/. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

5 Ord att förklara ANC: Acid Neutralising Capacity (syraneutraliserande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca +, Mg +, Na +, K + ) minus starka syrors anjoner (SO -, NO -, Cl - ) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet. Antropogen: Orsakad av människan. Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca +, Mg +, K + ) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk. Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfären. EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser. EU-yta: skogliga observationsytor i Sverige som ingår i ett Europeiskt nät. av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen. Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mellan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material). Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmåner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar. Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att nedfallet av kväve i områden med låg eller måttlig belastning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar kron- Förklaring till stationsfigurer Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterperiod (oktober-mars). Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde. Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält. Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminskningar. Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH ) och ozon (O ) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär µg/m marknära ozon under sommarhalvåret, se faktaruta under Tidsutveckling lufthalter. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att SO -halterna ej får överstiga respektive µg/m. Motsvarande för NO är respektive µg/m. Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersökningar med lysimetrar, cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 8). ph-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre ph-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden. SO -S ex : Mängd antropogent svavel i form av sulfatjoner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med miljökvalitetsmål. Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga att producera virke används ett ståndortsindex (H1) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 1 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition, se krondropp. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner. Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemiska mätningar på öppet fält. Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och lufthalter mäts. uppträder under torra förhållanden. Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel (SO -S), kloridjoner (Cl - ), nitratkväve (NO -N), ammoniumkväve (NH -N), kalciumjoner (Ca + ) och aluminium (Al).

6 Stationsvis redovisning Figur -11 och tabell 1-. Arkelstorp (L ): Högt belägen granyta med ståndortsindex G på stenig/blockig moränmark i nordvästra Skåne. Ytan är relativt vindskyddad i en nordlig sluttning. Skogen är drygt år och gallrades sommaren 1; före det att ytan utsågs till nationell observationsyta. Måttlig gallring gjordes även i september 8. Sedan mätningarna startade 188 har nedfallet av svavel minskat markant, vilket gäller hela södra Sverige. Medelvärdet för det totala nedfallet av antropogent svavel, mätt som krondropp var 18 kg/ha i Arkelstorp under den första treårsperioden. Motsvarande för 18/ var kg/ha, vilket är tre gånger mer än förväntad svavelbelastning i Götaland år 1. Arkelstorp ligger i den mest nederbördsfattiga delen av Skåne. Under hydrologiska året 18/ noterades % mer nederbörd än medelvärdet för hela mätperioden och mer än något år tidigare. Trots det var våtdepositionen av undersökta ämnen på samma nivå som tidigare, vilket innebär att koncentrationerna i nederbörden varit lägre än tidigare år. Mätningarna i Arkelstorp har generellt visat större nedfall av kväve i skogen än på öppet fält, vilket förekommer i kraftigt kvävebelastade områden. Under de två senaste åren, som båda varit nederbördsrika, har skillnaden dock varit mycket liten. I båda fallen uppmättes cirka kg/ha. Framför allt ammoniumkväve, som lättare tas upp eller omvandlas i trädkronorna än nitratkväve, visar lägre värden i skogen än på öppet fält. Jämfört med tidigare år var nedfallet av havssalter normalt; kg/ha, mätt som klorid. Utmärkande för markvatten från Arkelstorp är att det är surt och innehåller mycket höga halter av aluminium. Största delen föreligger i oorganisk form, vilket innebär ökad risk för skador på känsliga organismer i ekosystemet eller omgivande vattendrag. Vid så gott som samtliga provtagningar har ph-värdet varit mellan, och, och mängden aluminium runt mg/l. Under de fem första åren var halterna av nitratkväve i markvattnet oftast under detektionsgränsen. Under senare år har höga halter (ca mg/l) förekommit vid ett antal tillfällen. Detta indikerar en onormal utlakning och att tillgängligt kväve inte utnyttjas på ett effektivt sätt i ekosystemet. Lufthalter av svaveldioxid (SO ) och kvävedioxid (NO ) som årsmedelvärde var lägre i Arkelstorp än i Allerum, vilket var förväntat då Arkelstorp ligger längre österut och är mindre exponerat än Allerum. Under de månader då mätningar existerade från alla skånelokaler var halterna SO och NO generellt lägst i Arkelstorp. SO -halterna vid den närmaste EMEP-stationen Vavihill (1, µg/m som årsmedelvärde) var mellan nivåerna i Allerum (1,8 µg/m som årsmedelvärde) och Arkelstorp (1, µg/m som årsmedelvärde). Samma mönster syns för NO -halterna där halterna i Vavihill var, µg/m,, µg/m i Allerum och, µg/m Arkelstorp. Årsmedelhalten för ammoniak (NH ) var i nivå med Allerum. Uppmätta ozonhalter 1 var i nivå med övriga stationer i Skåne. Medelvärdet för länets samtliga lokaler var 8 µg/m under aprilseptember 1. Medelvärdet för EMEP-stationen Vavihill under samma period var 7 µg/m. AOT för Vavihill var 1 ppbtimmar beräknat på hela dygnet. Det innebär att med mycket stor sannolikhet har samtliga skånelokaler haft ozonhalter som skadar känslig vegetation. De högsta halterna var i april, maj och augusti vilket kan förklaras av vädersituationen. För mer information angående AOT och kritiska ozonnivåer se faktaruta under avsnitt om tidsutveckling lufthalter. Västra Torup (L 7): EU-yta med granskog och ståndortsindex G en mil öster om Perstorp. Marken är plan och mossbevuxen. Mätningarna i denna EU-yta startade 1. En regional observationsyta har tidigare funnits i samma bestånd, men med något annorlunda placering. Där utfördes depositions- och markvattenmätningar under 188 till 1. Resultat från dessa mätningar ingår i tabellerna. I Västra Torup har det regnat betydligt mer än i Arkelstorp, nästan 1 mm. Tillsammans med generellt högre koncentrationer av svavel och kväve i nederbörden gör det att våtdepositionen av dessa ämnen var betydligt större i Västra Torup än i Arkelstorp. Nedfallet via krondropp var dock av samma storleksordning; kg/ha både för svavel och kväve. Betydande upptag, eller omvandling, av kväve i trädkronorna förekommer i ytan eftersom nedfallet på öppet fält uppmättes till 1, kg/ha. Detta är normalt för skog med god tillväxt i områden med måttlig kvävebelastning. Jämfört med Arkelstorp har markvattnet generellt haft något högre ph-värden,, och lägre halter av aluminium. Samtidigt har halterna av kalcium varit mycket låga, under, mg/l. Det medför tydligt lägre kvot mellan baskatjoner och aluminium i Västra Torup och en ekologisk risk för omgivande ytoch grundvatten. Uppmätta ozonhalter (O ) var i nivå med övriga stationer. För mer information se under Arkelstorp. Åkeboda (L 11): EU-yta med bokskog på Nävlingeåsen. Markvegetation saknas. Undersökning av deposition, markvatten och lufthalter startade 1. På samma sätt som i Arkelstorp var nederbördsmängden större än något av tidigare år då mätningar gjorts. Trots det var nedfallet av svavel och kväve på öppet fält inte större än föregående år, kg svavel och 1 kg kväve per hektar. Det innebär att koncentrationen av svavel och kväve i nederbörd var generellt lägre under hydrologiska året 18/ än tidigare. Både

7 svavel och kväve visar liknande värden i krondropp som på öppet fält. Krondropp från lövytor visar generellt lägre svavelnedfall än i barrskog. Delvis beror det på att träden är avlövade under vintern, en period som ofta kännetecknas av stor torrdeposition. Samtidigt kan en viss del av torrdepositionen nå marken i form av stamavrinning. Den är störst i bokskog och minst i granskog. Delvis på grund av kostnadsskäl ingår inte stamavrinning i dessa undersökningar. Markvattnet i denna bokyta har visat liknande förhållanden som i granskogen i Västra Torup. Generellt låga värden för ph och baskatjoner, höga aluminiumhalter samt en påtaglig ekologisk risk för omgivningen. Uppmätta ozonhalter (O ) var i nivå med övriga stationer, för mer information se under Arkelstorp. Kampholma (L ): Högt belägen EU-yta med 1-årig bokskog. Fågelvägen är det endast cirka km sydost Västra Torup. Betydligt högre läge i terrängen ( m över havet) innebär att nederbörd och nedfall kan förväntas vara större i Kampholma än i Västra Torup. Så har också varit fallet under första och tredje årets mätningar. Både 1/7 och 18/ noterades mer nederbörd i Kampholma än på någon av länets övriga lokaler. Nederbördens innehåll av svavel var på samma nivå som förra året, vilket medför större våtdeposition av svavel under 18/ (8, kg/ha) än året innan. Även våtdepositionen av kväve, drygt 17 kg/ha, var större 18/. Förutom mängden nederbörd beror det på högre genomsnittlig koncentration av kväve. Resultaten från alla tre åren visar mindre nedfall av svavel och kväve via krondropp än på öppet fält (se Åkeboda). Markant för senaste året är att även kloridnedfallet visat lägre värden i skogen. Skillnaden uppstod främst under december och februari då mätningarna på öppet fält visade 8 kg/ha högre värden än via krondropp. Den troliga förklaringen är en kombination av ej uppmätt stamavrinning och nedfall av saltpartiklar (torrdeposition) i insamlarna på öppet fält. Markvattnets sammansättning visar liten variation mellan olika provtagningar. Halterna påminner om situationen i Västra Torup och Åkeboda. Medianvärden från samtliga provtagningar visar ph, och aluminium 1, mg/l. Tillsammans med mycket låga värden för kalcium (under 1 mg/l) ger det kvoten 1, mellan baskatjoner och aluminium. Kvävehalterna brukar vara låga, men förhöjda halter av nitratkväve har förekommit vid några provtagningar under vår och sommar. Uppmätta ozonhalter (O ) var i nivå med övriga stationer, medelvärde 8 µg/m under sommarhalvåret. För mer information se Arkelstorp. Tunby (L 1): EU-yta med - årig granskog (G) i sydöstra Skåne. Provytan ligger på plan, delvis gräsbevuxen mark och gallrades före mätningarna startade 1. Tidigare mätningar i en nu avslutad provyta (Tunbyholm) har visat att området tillhör Sveriges mest drabbade när det gäller belastning av svavel och kväve, vilket stärks av resultaten från Tunby. Båda dessa har ofta visat den högsta belastningen av svavel och kväve jämfört med övriga ytor där IVL undersöker nedfallet. Till följd av riklig nederbörd under 18/ var våtdepositionen av svavel och kväve större än tidigare. Nedfallet via krondropp visade dock lägre värden än tidigare, vilket indikerar mindre torrdeposition än under de två föregående åren. Nedfallet av svavel och kväve till marken i skogen var betydligt större än vad marken beräknas tåla utan att ta skada på lång sikt, 11 respektive 18 kg/ha. Stor belastning av försurande ämnen har medfört att markvattnet visar tydliga försurningstecken; mycket låga ph-värden,,, samt höga halter av aluminium. De höga aluminiumhalterna i kombination med låga värden för baskatjoner medför risk för ekologiska skador i ekosystemet och omgivande vatten. Även halterna av nitratkväve brukar vara mycket höga, mg/l. Det indikerar att tillgängligt kväve inte kan utnyttjas till fullo och avsevärd utlakning av kväve till grundvatten och omgivande vattendrag. På grund av missförstånd saknas SO -, NO - och NH -mätningar från Tunby under månader. Det gör att årsmedelvärden inte kan beräknas för 18/. Under de månader då mätningar utfördes var halterna SO och NO näst lägst i Tunby. När det gäller ammoniak var mönstret ett annat, då var halterna högst i Tunby. Tunby är beläget i ett utpräglat jordbruksområde vilket förklarar de höga ammoniakhalterna. Halterna av ozon (O ) var i nivå med övriga stationer, för mer information se Arkelstorp. Allerum (M 1): Tät -årig granskog på plan mossbevuxen mark norr om Helsingborg. Ytan har etablerats speciellt för undersökning av luftföroreningar och ingår inte i Skogsvårdsorganisationens nät av observationsytor. Mätningarna startade i januari 1. Som medelvärde för hela perioden har 1 kg/ha svavel årligen deponerats till marken i skogen med lägst värden de två senaste åren. Generellt har nedfallet av kväve varit något större i skogen än på öppet fält. Skillnaden har minskat och krondropp har visat mindre nedfall än på öppet fält under två år. Orsaken kan vara en faktisk minskning av torrdeponerat kväve eller att processer med upptag eller omvandling av kväve i trädkronorna har ökat. Även här har markvattnet varit mycket surt, ph,, samt höga halter av aluminium och mycket låga halter av kalcium. Tillsammans medför det mycket låg kvot mellan baskatjoner och aluminium,, som indikerar en ökad ekologisk risk. Halterna av nitratkväve har i allmänhet varit under detektionsgränsen, vilket indikerar att tillgängligt kväve utnyttjas effektivt i ekosystemet. Mätbara

8 7 halter av har dock förekommit vid några tillfällen 18 och 1. Lufthalter av svaveldioxid (SO ) och kvävedioxid (NO ) var högst i Allerum, räknat som årsmedelvärde. Motsvarande för ammoniak (NH ) var i nivå med Arkelstorp. Uppmätta ozonhalterna (O ) var på samma nivå som övriga stationer, för mer information se under Arkelstorp. Fogdaröd (M 11): EU-yta med snart 1-årig ekskog i centrala Skåne. Jordmånen är brunjord och marken ganska stenig med undervegetation av hassel, rönn, hagtorn och brakved. Rörligt markvatten kan förekomma. Liksom på länets övriga EU-ytor startade mätning av nedfall, markvatten och lufthalter 1. Nästan 1 mm nederbörd noterades, vilket är mer än tidigare år. Nederbördens ph-värde var i genomsnitt,. Våtdepositionen av svavel och kväve var 8 respektive 17 kg/ha. Det är samma nivå som året innan och på näraliggande lokaler i Västra Torup och Kampholma. På samma sätt som i bokskogen i Kampholma visade mätningarna i skogen mindre nedfall av både kväve, svavel och klorid än på öppet fält. Markvattnet är påverkat av jordmånen och visar likartade nivåer vid olika provtagningar. För det mesta har ph-värdet varit,, halterna av kalcium relativt höga och halterna av aluminium låga för att vara i Skåne. Detta resulterar i en högre kvot mellan baskatjoner och aluminium än på övriga Skånelokaler. Vid samtliga provtagningar under senaste året har halterna av nitratkväve varit under detektionsgränsen. Uppmätta ozonhalterna (O ) var i nivå med övriga stationer, för mer information se Arkelstorp. Klintaskogen (M 1): Nationell provyta med -årig granskog på bördig mark (G). Den ersätter tidigare provyta i Dalby, ligger på huvudsakligen plan mark och saknar markvegetation (ger ett sterilt intryck). Till följd av riklig nederbörd var våtdepositionen av svavel och kväve större än året innan, 1 respektive kg/ha. Uppmätt nedfall av svavel i skogen var större, kg/ha. Denna skillnad mellan nedfall via krondropp och på öppet fält var dock mindre än vanligt, vilket beror på en kombination av mycket nederbörd och liten torrdeposition. Jämfört med övriga Sverige ligger dock både koncentrationer och torrdeposition på en hög nivå i Skåne. Stort nedfall av försurande ämnen har gjort markvattnet surt med ph, som medianvärde från tio provtagningar. Detta är det lägsta medianvärdet från provytorna i Skåne. Torrt väder medförde att augustiprovtagningen blev resultatlös och gjordes om i september månad. Mycket höga halter av nitratkväve (- mg/l) har förekommit i markvattnet vid samtliga vårprovtagningar under åren 1-. Det innebär utlakning av kväve från skogsmarken under denna årstid. Då Klintaskogen saknade SO -, NO - och NH -värden under - månader (samma missförstånd som i Tunby) kan ej medelvärden beräknas. Under de månader då mätningar existerade noterades näst högst halter av SO, NO och ammoniak i Klintaskogen. Uppmätta ozonhalter (O ) var i nivå med övriga stationer. För mer information se Arkelstorp.

9 Figur. Lokal L, Arkelstorp Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) MV 7/8 8/ Sommar Vinter /8 8/ 7/8 8/ 7/8 8/ 7/8 8/ 7/8 8/

10 Figur. Lokal L 7, Västra Torup Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter

11 Figur. Lokal L 11, Åkeboda Bok, 8 år Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter

12 Figur. Lokal L, Kampholma Bok, 11 år Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter

13 Figur 7. Lokal L 1, Tunby Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter

14 Figur 8. Lokal M 1, Allerum Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) MV 7/8 8/ Sommar Vinter /8 8/ 7/8 8/ 7/8 8/ 7/8 8/ 7/8 8/

15 Figur. Lokal M 11, Fogdaröd Ek, år Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter

16 Figur 1. Lokal M 1, Klintaskogen Gran, 1 år Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter

17 1 1,, 1,8,,, ,, Figur 11. Periodmedelvärde (mg/m) av halter i luft på öppet fält. För SO, NO och NH gäller oktober 18 till september 1 och för O april - september 1.

18 17 Tidsutveckling deposition Tidsserie 1 visar tidsutveckling i Arkelstorp som varit med sedan start 188. Den ingår även i serie med resultat från aktuella lokaler. Generellt visar serie 1 utveckling i tiden medan serie ger en bättre bild av nuvarande nivå. Figuren visar en positiv utveckling. Nederbördens ph-värde har ökat från, till, räknat som medelvärden från de tre första och tre senaste åren. För ph-värde var skillnaden minimal mellan Arkelstorp och medelvärdet från övriga lokaler. Vidare framgår rekordartad nederbörd 18/; resultaten ph. Öppet fält Gran Löv (n 1 =1, n =8) (n 1 =1, n =).. från Arkelstorp indikerar att det var det nederbördsrikaste året sedan mätstart 188. Medelvärdet från samtliga lokaler var mm. Riklig nederbörd är orsak till förhållandevis stor våtdeposition av svavel och kväve. Mindre nederbörd har noterats i Arkelstorp än på länets övriga lokaler. Mätningarna i Arkelstorp visar att nedfallet av svavel via krondropp har minskat kraftigt från 18 till 1 kg/ha. Detta är ett allmänt mönster i södra Sverige. Nedfallet på nya lokaler har generellt varit större än i Arkelstorp. Det är logiskt eftersom Arkelstorp ligger i en sluttning åt norr i nordöstra Skåne. För kväve är det svårare att se tendenser. Dock har skillnaden mellan nedfall via krondropp och nedfall på öppet fält i Arkelstorp minskat. Möjligtvis är detta en effekt av minskad torrdeposition av kväve, även om andra processer också påverkar. När det gäller lövskog saknas överlappande lokaler i tidsserien. Resultat från en bokskog i centrala Skåne under redovisas som jämförelse till två bokytor och en ekyta. Även dessa ligger centralt i länet. (n 1 =1, n =) / / / 8/. 8/ / / 8/. 8/ / / 8/ Nederbörd (mm) 8/ / / 8/ 8/ / / 8/ 8/ / / 8/ Svavel (kg/(ha*år)) / / / 8/ 8/ / / 8/ 8/ / / 8/ Kväve (kg/(ha*år)) / / / 8/ 8/ / / 8/ 8/ / / 8/ Figur. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Skåne; öppet fält, gran- och lövskog och två tidsserier. Syftet är att belysa tidsutveckling trots övergång från serie 1 (till 18/) till serie (från 1/7). Antal ingående lokaler per miljö och tidsserie framgår av n 1 och n. Streckad linje anger förväntad nivå år 1 om beslutade åtgärder genomförs (se sidan ).

19 18 Tidsutveckling markvatten Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifikant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten, även om tidsserierna i vissa fall är korta. Lokaler med mindre än fem provtagningar ( år) ingår ej. Figur 1 visar att markvattnets innehåll av baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium, samt mangan har minskat signifikant på nära hälften av lokalerna i Götaland. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfatsvavel. Detta är en logisk följd av minskad svaveldeposition. På en fjärdedel av lokalerna har kvoten mellan baskatjoner och aluminium minskat. Förhållandena i skogsytorna i Skåne avviker inte från andra näraliggande regioner. Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ eftersom all vätekarbonat som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen är inte tillräcklig för att upprätthålla en syrabuffrande förmåga. + Antal lokaler Ca + Mg + Mn + SO -S K + Cl - f TOC f (Ca+Mg+K)/ooAl nn Na + oal ooal TAl Fe +/+ H + NH -N NO -N Figur 1. Trendberäkningar för markvatten på lokaler i Götaland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-). Modellberäkning av återhämtning från försurning efter det att depositionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sverige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på 1-talet och hastigheten i förbättring av ANC var % per år, räknat från 1. Beräkningarna kan jämföras med mätningar av markvatten i skogsytorna i södra Sverige. Mätningar finns från lokaler under perioden 1 till 1 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkningarna. Under perioden 1 till 1 uppvisar lokaler en ökning av ANC som i genomsnitt är över % per år. Ökningen under perioden 1 till 1 är dock inte så stor och dessutom statistiskt osäker på de flesta lokalerna. Att skogsytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år har flera orsaker. En faktor som är tydlig i många skogsytor i landet är att varierande nedfall av neutralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Figur 1 visar utvecklingen av ANC i markvatten i två provytor i Skåne under 1-talet. Provytan med gran nära Arkelstorp uppvisade minskande ANC mellan 1 och 1. Sedan steg ANC fram till 1 för att därefter åter sjunka något. Provytan nära Lur, som avvecklades 1, hade även den en kraftig minskning av ANC i markvatten under 11 och 1 och därefter en ökning. Förändringarna i ANC samvarierade i de flesta fall med halten klorid i markvattnet. Kloridhalterna var relativt höga på många lokaler i Skåne under perioden 1 till 1 på grund av flera episoder med högt nedfall av havssalt. Naturliga episoder med havssaltsnedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartiklarna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och aluminium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets ph eller ANC. Den stora variationen i nedfall av havssalt mellan år och olika områden gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Undersökningarna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka kraftig försurning av markvattnet under flera år.

20 1 mg/l Cl, mg/l ANC, mekv/l Arkelstorp mekv/l mg/l Cl, mg/l ANC, mekv/l Lur mekv/l Figur 1. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i två skogsytor i Skåne under perioden 1 till 17 (glidande medel räknat på tre värden). Tidsutveckling lufthalter Lufthalter av SO, NO och NH mäts på fyra lokaler i länet och marknära ozon på åtta platser. Fem års mätserie finns i Arkelstorp och Allerum. Figur visar årstidsvariation (månadsmedelvärden) 1-1 av SO och NO i Allerum. De högsta SO -halterna förekommer oftast under de kalla vintermånaderna. Svaveldioxidhalterna var i nivå med förra årets vintervärden. Mätserierna är ännu för korta för att man skall kunna se någon säker trend i resultaten vid mätlokalerna, generellt säger man att det krävs cirka 1 års data för att man säkert skall kunna utläsa trender. En viss nedåtgående trend för halten av SO kan dock skönjas. Vintertopparna under de senaste två åren har ej varit lika höga som de tre vintrarna innan. Även för NO förekommer de högsta halterna under de kalla vintermånaderna. 18/ års vinterhalter var lägre än vintern 17/8. Halterna var mycket lägre än vintern 1/7 då kraftigt förhöjda halter av NO förekom i hela landet. Ingen antydan till trend kan dock utläsas för NO. Halterna av NH var på samma nivå som tidigare. Medelhalten av O, som nu mätts på samtliga åtta lokaler under fyra år, var högre än året innan vilket kan förklaras av vädret. Ozonhalterna på samtliga lokaler överskred de av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsmålen för ozon. Marknära ozon bildas i luftmassor som är förorenade med kväveoxider och kolväten under påverkan av solljus. Hög solinstrålning medför högre ozonhalter. Det är under vår och tidig sommar som de högsta halterna brukar framträda. Ozonhalterna är mycket starkt knutna till vädersituationen och trender är ej möjliga att utläsa om mätserierna är kortare än - år. För mer information angående kritiska ozonnivåer se faktaruta nedan. EMEP-stationerna i södra Sverige, visar en kraftigt nedåtgående trend av SO. Även för NO tycks en viss minskning ha skett sedan början av 1-talet. Någon trend för NH kan ännu ej utläsas på grund av alltför korta mätserier. ug/m Figur. Månadsmedelvärden av SO (fylld symbol) och NO (öppen symbol), Allerum, juli 1- sep 1.

21 Faktaruta: Ozonhalter Naturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvalitetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåret inte överskrider µg/m. I det internationella arbetet med kritiska gränsvärden används inte säsongsmedelvärde. 1- visades att summerat överskridande av en tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med observerade ozoneffekter, vilket motiverade det dosrelaterade AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure Over Threshold) beskriver summerat överskridande av en viss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde för skador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar (1ppb=1, µg/m ). Det exponeringsindex som används är AOT (tröskelvärde ppb). Orsaken är till stor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhalter som uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet. Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnets ljusa timmar, summeras AOT endast för dessa. För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritiska ozonnivån ppb-timmar för maj-juli. För skogsträd är ozonnivån 1 ppb-timmar för aprilseptember. AOT avspeglar inte direkt växternas upptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten i luften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat exponeringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännu ingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusionsprovtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu inte kan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprovtagarna kan dock användas för direkt jämförelse med NVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översätta resultat från diffusionsprovtagare till både existerande AOT begrepp samt till det mer upptagsbaserade exponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutad inom de närmaste två åren.

22 1 Data i tabellform - deposition, lufthalter och markvatten Tabell 1. Data från mätningar på öppet fält i Skåne, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Arkelstorp 88/8,7,, 7,1,,8 1,,, 1, (L A) 8/, 8, 7,,1,, 1,,8,8,1 /1 8,,,,8,7,8 1,,, 1, 1/ 8,,8, 7,7,, / 8,,, 7,7,, / 8,,,8,,, / 7,,7, 8,,, /,1,,,,, /7,1,1,,,7, 7/8 78,1,,7,,7, 8/ 1,1,,8 1,,, Västra Torup 1 88/8, 8, 8, 1,7,7, 1, 1, 8,7 1,8 (L 7 B) 8/, 1,7,,,,, 1,7 1,,,1 /1 71,8,,,8,1,8 1,,,7 1,1,1 1/ 8, 7,, 1,1,, 1, 1,, 1,,17 / 81,,8,,,, 1,,, 1,,1 Västra Torup /7 81, 8,,,,,7,1, 17,,1,1 (L 7 A) 7/8 8,1, 8,, 8, 8,,8, 1,,1,18 8/ 8, 8, 7,7, 8,1 8,, 1,8 1,,,1 Åkeboda /7 7,,8,8,,,8,8 1,7 11,7,,1 (L 11 A) 7/8 88,,7, 1,,1,,8 1, 8,,,17 8/ 171,,, 1,,,, 1,1 7,7 1,,11 Kampholma /7 88,,1 7,8 8,8, 8,,, 1,8,,8 (L A) 7/8 18,1 7,7,8 1,1,7,1, 1,7,,,1 8/ 1,, 8,, 8, 8,, 1, 1,,,1 Tunby /7 787,1, 8,,7 7,,, 1, 1,1 1,7,7 (L 1 A) 7/8,7 8, 8,1 17,7 7, 8,, 1, 1,,,17 8/ 118, 1,, 1,7 7,8,, 1,,,, Allerum / 7, 7,7,,8,7, (M 1 A) / 8,1,, 7,1,1, /7 7,, 7, 7,, 7, 7/8 11,8 7,,,1,7, 8/,,,7,,,,8 1, 1,,7,1 Fogdaröd /7 71, 7,,1 7,,,,7,1, 1,7,1 (M 11 A) 7/8,, 8,,, 8,,1,,,, 8/ 77,,1 8,, 8,7 8,,8 1, 1,,7,1 Klintaskogen /7 77,, 8,1 7, 7,7 1, (M 1 A) 7/8 17, 8, 7,7, 8, 8,7,,1,,,8 8/ 1, 11,1,, 1, 1,,1, 1,,,

23 Tabell. Data från krondroppsmätningar i Skåne, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Arkelstorp 88/8 1,1 1,1 17,,, 7, (L A) 8/ 8, 1,7,,7, 7,8 /1 8, 17,7 1,7,,,1 1/, 17,7 1, 8,1,, /,1 1,,,,, /,1,7 1, 8,,,7 / 87,17 1, 1,1 1,,8, 1,,8, 1,,1 / 8,1, 11, 17,1,, /7 8,1 11,7 1, 7,,,7 7/8 1,1 11,,7,,, 8/ 11, 1,,1,,, Västra Torup 1 88/8, 1,,,,, (L 7 B) 8/ 1,,,,,, /1,1 17, 1,,,, 1/, 1,8 18, 8,,,1 /, 1,,8,8,8, Västra Torup /7,, 1,,,,,,, 1, 1,7 (L 7 A) 7/8 7,1 1, 1,,,,,7, 7, 7, 1,78 8/ 7, 1,, 1,,,,, 17,1 17, 1, Åkeboda /7,1 7,,,,,1,,7 17,1 11, 1,18 (L 11 A) 7/8,11 7,,8,,,8,, 11,, 1, 8/ 8,8 7,,,7,,, 1,8 11, 17,, Kampholma /7, 7,,,,,8,, 18, 1,, (L A) 7/8 7,1 7,7,,1,,,,7 1,,, 8/ 7,8,, 1,,,, 1,8 11,7,1, Tunby /7,1, 1, 8,1 7, 11,,, 1, 17,8,1 (L 1 A) 7/8 1,1 18,,, 1,8,1 8,,,,7,7 8/,17,8 11,, 8,,,,8, 1,1 1, Allerum /,17,7 1,1,1,, 7,,, 18,, (M 1 A) /, 1,1 8,,,, /7,,,,,, 7/8 1, 1, 8,,,, 8/ 8,1 1, 8,,1,,,,1, 1,8 1,77 Fogdaröd /7 7, 7,,,8,,7,8,1 1,,1 1, (M 11 A) 7/8 7,11 8, 7, 7,,,8,, 1, 18, 1, 8/ 77,17,, 1,,7,,1, 1,,7,7 Klintaskogen /7 7,1 1,, 8, 8, 8, (M 1 A) 7/8 8,, 11,,1 8,1,8 7,, 17, 1,8, 8/ 7,1 1,,,, 7, 8,1, 1, 1,8,

24 Tabell. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i Skåne län, kg/hektar och år. Lokal År H + Ca + Mg + Na + K + Mn + Arkelstorp /7,,1,8,1,,1 (L A) 7/8,,,8 1,,, 8/,, 1, 1,,7, Västra Torup /7,,,,,,1 (L 7 A) 7/8,,,7,,7, 8/,,, 18,,,1 Åkeboda /7,,, 17,8,8,1 (L 11 A) 7/8,,1, 11,,, 8/,7, 1,8 11,,1,17 Kampholma /7,8,,7 1,8,1, (L A) 7/8,,, 1,8,, 8/,,8, 1,,,1 Tunby /7,,7,7 1,,,7 (L 1 A) 7/8,7,,,,1, 8/,,1, 18,,, Allerum /7,1,,1 8,,,11 (M 1 A) 7/8,,,7,,, 8/,7,7,,,,11 Fogdaröd /7,7,, 17,,,8 (M 11 A) 7/8,,, 1,,7, 8/,1,8,,,, Klintaskogen /7,,1,,,,11 (M 1 A) 7/8,,,,1,, 8/,,,1,,7,11 Tabell. Lufthalter i Skåne, diffusionsprovtagning. Svaveldioxid, SO µg/m År,mån L A Arkelstorp M1 A Allerum M1 A Klintaskogen L1 A Tunby Mv 1-1,,7 Mv 1-,, Mv 1-7 1,,, 1,8 Mv ,, 1, 1, 81,, 1,1, 811, 1,8 S S 8, ), S S 1,8 1,7 S S,8 1, S S,, S S, 1, 1,,8, 1,8 1, 1, 1,1 1,1 1,1 1, 7,7 1, 1,1, 8,8 1, 1,, 1,1 1,8 1,8 1, Mv 81-1, 1) 1,8 S S 1) en månad saknas, insatt uppskattat värde ) uppskattat värde

25 Tabell. forts. lufthalter. Kvävedioxid, NO µg/m År,mån L A Arkelstorp M1 A Allerum M1 A Klintaskogen L1 A Tunby Mv 1-,7 1, Mv 1-, 1, Mv 1-7, 1) 11, ) 8,, Mv 71-8, 1, 7,, 81, 7,,8,7 811, 8,1 S S 8 7, ) 1, S S 1,7, S S,, S S, 1, S S,8,,,,8 8,7,7,,,7 S, 7,,,,1 8, 8,,1,, 1,8,7, Mv 81-, 1), S S 1) en månad saknas, insatt uppskattat värde ) uppskattat värde Ammoniak, NH µg/m År,mån L A Arkelstorp M1 A Allerum M1 A Klintaskogen L1 A Tunby Mv 1-, 1, Mv 1-, 1, Mv 1-7,, 1), 1) 1, Mv 71-8,,,8, 81, ),7,,8 811,, S S 8,, S S 1 1,, ) S S, ), ) S S,, S S,,, 1,,,,,7,,,7, 7,,,7 1, 8,,,7 1,,,7,8 1, Mv 81-,, S S 1) en månad saknas ) uppskattat värde ) under detektionsgräns Ozon, O µg/m År,mån LA L7A M1A M11A L11A LA M1A L1A Arkelstorp V. Torup Allerum Fogdaröd Åkeboda Kampholma Klintaskogen Tunby Mv - 7 1) Mv - 1 1) 1 1) Mv 7-7 1) 7 Mv Mv ) en månad saknas ) uppskattat värde

26 Tabell. Markvattendata från Skåne län. Lokal Datum ph Alk ANC SO-S Cl - NO-N NH-N Ca + Mg + Na + K + Mn + Fe +/+ ooal tal TOC BC/ooAl - - mekv/l mg/l mol/mol Arkelstorp , - -,,8 7,88,11 <,1,8,7 1,,18,8,,, 7,,8 (L A) 1--7, - -, 1, 1,,77 <,1,,,1,,,1,, 1, 1, , - -, 1,,1, <,1,8,8,,8 <,,,7,, 1,1 median, - -,87 1,,,,,17,,7,,87,,1, 1, 1, n= - - Västra Torup , - -,188,,1 <, <,1,7,,,7 <,,8 1,8,,, (L 7 A) 1--, - -,,7,, <,1,,1,,,,1 1,1 1,7 1,, 1-8-, - -,,, <, <,1,,1,, <,,1-1,1 - - median, - -,,,1 <, <,1,,,,,, 1,87 1,,,7 n= Åkeboda ,7 - -,,1, <, <,1,,,,,181, 1, 1,17 8,, (L 11 A) 1--7,7 - -,17,, <, <,1,,1,77,1,71, 1,7 1,71,, , - -,11,, <, <,1,,1,,1,8, 1, 1,7 8,8, median, - -,8,, <, <,1,,,,,8,8 1, 1,1 7,,7 n= Kampholma , - -,,8 7, <, <,1,,,11,17 <,,11 1, 1, 7,,8 (L A) 1--,7 - -,,,7, <,1,,,7,,, 1,1 1,,,7 1-8-, - -,,7 11, <, <,1,,8 7,, <,, 1,71 1,8, 1, median, - -,,7, <, <,1,, 7,,8,1, 1,71 1, 8, 1, n= Tunby , - -,, 11,,8 <,1 1,1,87,,,,,77,,, (L 1 A) 1--, - -,,,88,7 <,1,,,88,18,7,,8, 8,, , - -,1, 1,78,8,1,8 1, 7,,,,,7,88 1,, median, - -,77,8,,8 <,1 1,1 1,,,,,,8,,, n= Allerum , - -,,1 18,,1 <,1, 1,11 1,1,,,17,117,1 7,, (M 1 A) 1--, - -, 8,,, <,1,8,8 7,81,8,,17,1,,, 1-8-, - -,,8 7,7 <,,7,,,,8,8, -, - - median, - -,7 7,7 1, <, <,1,1 1,11,,,7,,,77,, n=

27 Lokal Datum ph Alk ANC SO-S Cl - NO-N NH-N Ca + Mg + Na + K + Mn + Fe +/+ ooal tal TOC BC/ooAl - - mekv/l mg/l mol/mol Fogdaröd , -,87,1, <, <,1,7 1,,,1,,8,,1 8, (M 11 A) 1--, -,,8,78 <, <,1, 1,,7,,,,, 7, , -,, 8, <, <,1, 1,7 7,, <,,7,,8 8, 1 median, -,, 1,,,1,1 1,8 7,,,,71,,, 1 n= Klintaskogen ,1 - -,17,1 11,,118 <,1 1,8,7,8,7,, 1,8,, 1, (M 1 A) 1--, - -,1,7,17 1,7 <,1 1,,7,,,, 1,78, 1, 1, , - -,,7,, <,1,8,,,1,18,,7 1,, 1, median, - -,11, 8,,87 <,1 1,,7,7,,, 1,78,, 1, n=

28 IVL Svenska Miljöinstitutet AB,/lUHWWREHURHQGHRFKIULVWnHQGHIRUVNQLQJVLQVWLWXWVRPlJVDYVWDWHQRFKQlULQJVOLYHWLHUEMXGHU HQKHOKHWVV\QREMHNWLYLWHWRFKWYlUYHWHQVNDSI UVDPPDQVDWWDPLOM IUnJRURFKlUHQWURYlUGLJSDUWQHU LPLOM DUEHWHW,/VPnOlUDWWWDIUDPYHWHQVNDSOLJWEDVHUDGHEHVOXWVXQGHUODJnWQlULQJVOLYRFKP\QGLJKHWHULGHUDV DUEHWHI UHWWElUNUDIWLJWVDPKlOOH,/VDIIlUVLGplUDWWJHQRPIRUVNQLQJRFKXSSGUDJVQDEEWI UVHVDPKlOOHWPHGQ\NXQVNDSLDUEHWHW I UHQElWWUHPLOM Forsknings- och utvecklingsprojekt publiceras i,/dssruw,/vsxeolndwlrqvvhulh%vhulh,/1\khwhu1\khwhurpsnjnhqghsurmhnwsnghqqdwlrqhoodrfklqwhuqdwlrqhoodpdunqdghq,/)dnwdhihudwdyiruvnqlqjvudssruwhurfksurmhnw,/vkhpvlgdzzzlyovh )RUVNQLQJRFKXWYHFNOLQJVRPSXEOLFHUDVXWDQI U,/VSXEOLNDWLRQVVHULHUHJLVWUHUDVL,/V$VHULH HVXOWDWUHGRYLVDVlYHQYLGVHPLQDULHUI UHOlVQLQJDURFKNRQIHUHQVHU IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd Box 1, SE-1 1 Stockholm Hälsingegatan, Stockholm Tel: Fax: Box 7 8, SE- 8 Göteborg Dagjämningsgatan 1, Göteborg Tel: Fax: Aneboda, SE- Lammhult Aneboda, Lammhult Tel: Fax: + 7