RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Hallands län mätningar och modellering. För Länsstyrelsen i Hallands län

Transkript

1 RAPPORT För Länsstyrelsen i Hallands län Övervakning av luftföroreningar i Hallands län mätningar och modellering Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 9 Kalenderår: resultat t.o.m. Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1), Sofie Hellsten, Per Erik Karlsson & Gunnar Malm B 191 Maj 1 1) Lunds universitet

2

3 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning...3 Ord att förklara... Sammanfattande bedömning av luftföroreningssituationen i Halland /9...5 Stationsvis redovisning...9 Söstared (N 1)...9 Borgared (N1)...1 Timrilt (N 13)...1 Djupeåsen (N1)...1 Vallåsen (N 17)... Modellberäknad deposition av svavel och kväve på kommun- och länsnivå... Krondroppsnätets roll i forskningen Exempel: Mykorrhizasvampar och kväveutlakning...5 Temainriktad rapport om miljömålsuppföljning med hjälp av mätningar och modellering inom Krondroppsnätet...7 Nya publikationer kopplade till Krondroppsnätet...7 Krondroppsnätets webbplats...7 Referenser... Bilaga 1. Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten...9 Rapporten godkänd Karin Sjöberg Enhetschef 1

4 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 195 löpt i perioder och 7 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 7 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. De lufthalter av SO, NO och O 3 som uppmätts vid Timrilt var mycket låga under /9 endast halterna av NH 3 var normala för lokalen. Låga lufthalter av SO, NO och O 3 har även uppmätts vid övriga lokaler i Sverige under /9. I skogsytorna var depositionen av svavel i länet mycket lågt under /9 och vid samtliga lokaler det lägsta nedfallet som uppmätts sedan mätningarna påbörjades. Svavelnedfallet var högst vid Timrilt (, kg/hektar) följt av Vallåsen, Borgared samt Djupeåsen och Söstared (3,1-3, kg/hektar). Timrilt, Vallåsen och Borgared tillhör de ytor i Sverige med högst svavelnedfall. Svavelnedfallet i skogsytorna har minskat signifikant på samtliga lokaler i länet. Denna trend är tydlig i stora delar av Sverige, framför allt i sydväst. Kvävenedfallet är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom upptag och läckage av kväve förekommer i trädkronorna. /9 uppgick kvävedepositionen över öppet fält vid Timrilt, kg per hektar. Detta är den klart lägsta uppmätta kvävedepositionen sedan mätstarten. Ingen statistisk trend går att påvisa för kvävedepositionen över öppet fält. Markvattenmätningarna vid Borgared, Timrilt, Djupeåsen och Vallåsen uppvisar inga tendenser till minskad markförsurning i skogsytorna, trots minskad svaveldeposition. ph är fortsatt surt (, -,7), ANC är fortsatt negativt och höga halter av oorganiskt aluminium förekommer. Söstared är den enda lokalen i länet som uppvisar en långsam återhämtning med positiv ANC och ett ph strax över 5. Vid samtliga lokaler i länet har dock sulfatsvavelhalten i markvattnet minskat signifikant, vilket är ett resultat av det minskade svavelnedfallet. Vallåsen är den lokal som uppvisar surast förhållanden av samtliga lokaler inom hela Krondroppsnätet. Tydliga stormeffekter i form av förhöjda halter av nitrat- och ammoniumkväve har uppmätts vid samtliga lokaler i länet. Markvattnet i vid ytorna visar även förhöjda kvävehalter som inte direkt kan härröras till stormar vid ett flertal tillfällen. Vid Vallåsen och Djupeåsen har nitrathalterna i markvattnet varit kraftigt förhöjda under hela mätperioden. Det finns en betydande risk för utlakning av kväve från skogsekosystemet till omkringliggande vattendrag vid dessa platser. Principskiss för mätningarna. Nedfallet till skogsytorna består av våtdeposition och torrdeposition. Vissa ämnen interncirkuleras i trädkronorna vilket innebär att det som uppmäts i krondroppet är våtdeposition + torrdeposition ± interncirkulation. Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Halland Utförande organ: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 53, SE- 1 Göteborg Författare: G. Pihl Karlsson, C. Akselsson, S. Hellsten, P.E. Karlsson & G. Malm Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Hallands län IVL rapport B 191 Beställs från någon av nedanstående: Länsstyrelsen i Halland att Jennie Thronée Miljövårdsenheten 3 Halmstad IVL, Publikationsservice Box 1 SE-1 31 Stockholm Tel: Fax: : publikationsservice@ivl.se

5 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Inledning På uppdrag av främst luftvårdsförbund och länsstyrelser genomför IVL Svenska Miljöinstitutet AB sedan 195 länsbaserade undersökningar med regional upplösning av luftföroreningar och dess effekter med avseende bland annat på försurning, övergödning och marknära ozon. Grundtanken med nuvarande samarbetsprogram, Program 7, är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med modellberäkningar för att kunna ta ett samlat grepp främst för utvärdering av miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft på regional nivå. Förutom ovan nämnda miljömål berör aktiviteterna inom Krondroppsnätet även miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar samt Storslagen fjällmiljö. Ett mätår är ett hydrologiskt år som motsvarar perioden 1 oktober till 3 september. Resultaten redovisas årligen i rapporter samt på Krondroppsnätets webbplats, Mätningarna av deposition används för att beräkna den årliga depositionen vid mätplatsen, men bidrar även till att visa i vilken utsträckning de nationella modellberäkningarna av depositionen ger rimliga resultat. Deposition av luftföroreningar mäts månadsvis inom Krondroppsnätet, dels på öppet fält, dels i skogen (krondropp). Mätningarna på öppet fält, som skedde vid lokaler /9, speglar huvudsakligen våtdeposition, det vill säga föroreningarna som följer med nederbörden ner. Krondroppsmätningarna, som sker vid lokaler, speglar utöver våtdepositionen även torrdepositionen, det vill säga luftföroreningar som transporteras med vinden och fastnar i trädkronorna. För vissa ämnen finns en betydande interncirkulation i trädkronorna, vilket gör att det som mäts upp via krondropp skiljer sig från den totala depositionen. Lufthaltsmätningar av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och ozon sker vid lokaler med hjälp av diffusionsprovtagare som kvantitativt absorberar den gas som skall mätas. Lufthaltsmätningarna ger bl.a. underlag för effektbedömningar, trendanalyser och jämförelser med miljömålet Frisk Luft. Markvattenmätningar sker vid lokaler med undertryckslysimetrar som suger vatten från 5 cm djup via ett fint, keramiskt filter. Markvattenprovtagning utförs tre gånger per år för att representera förhållandena före, under samt efter vegetationsperioden. Olika parametrar i markvattnet används som indikatorer för markens tillstånd, vegetationens inverkan, samt utlakning till grund- och ytvatten, för att se i vilken utsträckning utsläppsminskningar av luftföroreningar leder till förbättringar i miljötillståndet. I likhet med förra årets rapportering görs två typer av rapporter, dels dessa länsvisa mer direkt resultatinriktade rapporter och dels en nationell mer temainriktad rapport om hur mätningar och modellering inom Krondroppsnätet kan användas för uppföljning av miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. I de länsvisa rapporterna kommer modellering av kommunvis deposition att presenteras, medan temarapporten kommer att innehålla en mer ingående presentation av modellresultat. Temarapporten kommer att bli klar i slutet av 1 och finnas tillgänglig på webbplatsen samt skickas ut till alla kunder som pdf-fil. Undersökningarna i Hallands län är resultat av ett lagarbete där provtagning utförts av Villy Klevedalen, Skogsvårdsstyrelsen samt Hans Schibli, Länsstyrelsen. På IVL har K. Koos skött kontakter med provtagare medan främst L. Björnberg, M. Lidqvist, P. Andersson, S. Honkala och V. Andersson har analyserat proverna. Granskning av data har huvudsakligen utförts av G. Malm, P. E. Karlsson, S. Hellsten, G. Pihl Karlsson. Databehandling och rapportering av resultaten har utförts av C. Akselsson, S. Hellsten, P. E. Karlsson samt G. Pihl Karlsson. Figur 1. Krondroppsnätet under /9. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor. 3

6 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Ord att förklara ANC: Acid Neutralising Capacity (syraneutraliserande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca +, Mg +, Na +, K + ) minus starka syrors anjoner (SO -, NO 3 -, Cl - ) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet. Antropogent: Orsakad av människan. Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar; kalcium, magnesium, kalium och natrium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca +, Mg +, K + ) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk. CLE: Basscenario för depositionsminskning till enligt "Current legislation", d.v.s. de beslut om minskade utsläpp som finns inom Europa. Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfären. EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme): Europeiskt samarbete avseende gränsöverskridande luftföroreningar för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen. Interncirkulation i trädkronan: Vissa ämnen interncirkuleras i trädkronan, vilket innebär att det som uppmäts i krondropp inte överensstämmer med totaldepositionen. Exempel på ämnen som interncirkuleras är kväve som främst tas upp till barr/blad och kalcium, magnesium och kalium som främst utsöndras via barr/blad. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv. Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av markorganismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmåner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar. Kritisk belastning: Den högsta deposition som inte bedöms förorsaka långsiktiga skadliga effekter på strukturen och funktionen i ett ekosystem. Kritisk belastning beräknas bland annat för aciditet (försurande ämnen svavel och kväve) och för övergödande kväve. Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på totaldeposition i skog av ämnen som inte påverkas nämnvärt av interncirkulation, som svavel och klorid, men är ett sämre mått för t.ex. kväve, som i områden med låg eller måttlig belastning visar högre värden på öppet fält än i krondropp. I kraftigt kvävebelastade områden visar krondroppsmätningar högre deposition än mätningar på öppet fält. Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH 3 ) och ozon (O 3 ) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. Mann-Kendall: statistisk metod för att beskriva trender. Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersökningar med lysimetrar, 5 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P ). MATCH-Sverige: Spridningsmodellsystem utvecklat på SMHI, för modellering av deposition av luftföroreningar. ph-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre phvärde, desto mer vätejoner och surare förhållanden. Seasonal-Kendall: statistisk metod för att beskriva säsongsvisa trender. SO -S ex : Mängd antropogent svavel i form av sulfatjoner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med miljökvalitetsmål. Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens virkesproducerande förmåga används ett ståndortsindex (H1) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 1 år för ett givet trädslag. G = gran och T = tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Totaldeposition: Summan av våt- och torrdeposition, se Krondropp. Våtdeposition: Deposition via nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemiska mätningar på öppet fält eller modellberäknas genom samarbete med SMHI (MATCH-Sverige-modellen). Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och/eller lufthalter mäts.

7 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Sammanfattande bedömning av luftföroreningssituationen i Halland /9 I Hallands län finns fem aktiva lokaler inom Krondroppsnätet (Tabell 1). Söstared är den yta i länet som har längst mätserie, år. Timrilt är den enda lokal i länet där alla typer av mätningar som ingår i Krondroppsnätet görs; nedfallsmätningar över öppet fält och i skogen samt mätningar av markvattenkemi och lufthalter. Den bästa uppskattningen av det totala svavelnedfallet erhålls genom mätningar av krondropp eftersom dessa mätningar inkluderar både våt- och torrdeposition och det sker inget betydande upptag av svavel i trädkronorna. Vad gäller kvävenedfallet finns som redan nämnts flera problem vad gäller upptag och omsättning av kväve i trädkronorna. Därför ger för närvarande mätningarna över öppet fält den bästa uppskattningen av det totala kvävenedfallet till skogen, även om dessa mätningar inte inkluderar torrdepositionen. Tabell 1. Aktiva ytor i Hallands län /9. Lokal Dominerande trädslag Öppet fält Krondropp Markvatten Lufthalter SO NO NH 3 O 3 Söstared (N 1) Tall X X Borgared (N 1) Gran X X Timrilt (N 13) Gran X X X X X X * Djupeåsen (N 1) Bok X X Vallåsen (N 17) Gran X X * ingår i Ozonmätnätet i södra Sverige från och med 9. I skogsytorna var svavelnedfallet i länet mycket lågt under /9 och vid samtliga lokaler det lägsta nedfallet som uppmätts sedan mätningarna påbörjades. Svavelnedfallet var högst vid Timrilt följt av Vallåsen, Borgared samt Djupeåsen och Söstared under /9. Timrilt, Vallåsen och Borgared tillhör de ytor i Sverige med högst svavelnedfall. Svavelnedfallet i skogsytorna har minskat signifikant på samtliga lokaler i länet. Denna trend är tydlig i stora delar av Sverige, framför allt i sydväst. Det är främst torrdepositionen som har minskat. I Timrilt ser man att även våtdepositionen minskat kraftigt. I Figur visas svavelnedfallet sedan det hydrologiska året 199/97 vid de nu aktiva mätlokalerna i länet, dessutom uppdelat på sommar- respektive vinterhalvår. Den sista kolumnen efter varje lokals mätserie visar medeldepositionen under mätperioden för respektive lokal. I de halländska barrskogarna skedde den högsta svaveldepositionen under /9 som vanligt under vintern, Figur. I Djupeåsens bokskog samt i Timrilt över öppet fält var svaveldepositionen dock högre under sommarhalvåret. 5

8 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B Borgared, KD SO -S ex Timrilt, KD Timrilt, ÖF Vallåsen, KD 1 Djupeåsen, KD Söstared, KD kg ha -1 /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Sommar Vinter /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Sommar Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Figur. En översikt över svavelnedfallet (SO -S ex ) mätt som krondropp och i nederbörden över öppet fält sedan det hydrologiska året 199/97 vid de nu aktiva lokalerna inom länet. Tidsangivelserna gäller hydrologiska år, d.v.s. från 1 oktober till 3 september. Depositionen är uppdelad på sommar- respektive vinterhalvår. Den sista kolumnen efter varje lokals mätserie visar medeldepositionen för respektive lokal. Vinter Det totala nedfallet av kväve via skog fångas inte in genom krondroppsmätningar, eftersom en del av kvävet tas upp i kronorna, och därmed inte når provtagningstrattarna på marken. Det totala nedfallet till skog är därför ofta avsevärt högre än vad som samlas in i trattarna. Tolkningen av resultaten måste därmed göras med försiktighet. Med detta i åtanke kan ändå kvävenedfallet via krondropp säga en del om trender och nivåer för kväve. När det gäller nedfall av oorganiskt kväve i krondropp /9 var nedfallet lite lägre än normalt vid Söstared, Timrilt, Djupeåsen och Vallåsen. I Borgared var kvävenedfallet något högre än normalt. Vallåsen är den krondroppslokal i länet som brukar ha den högsta kvävedepositionen och så även under /9 då lite drygt 17 kg oorganiskt kväve per hektar uppmättes. Detta kan jämföras med kvävenedfallet vid Söstared som brukar ha lägst deposition i länet. Under /9 var kvävenedfallet vid Söstared strax under 1 kg per hektar. Nitratdepositionen till skogsmarken har minskat signifikant vid Söstared under mätperioden. Att man ser en signifikant trend för kvävedepositionen är ovanligt i Sverige. I Halland finns två signifikanta trender för nitratdepositionen sedan mätstarten. Vid Söstared minskade nitratdepositionen och vid Borgared ökade nitratdepositionen i krondroppet. Kvävedepositionen i krondropp påverkas som nämnts tidigare starkt av upptag och läckage i trädkronan, vilket gör att skogsytans beskaffenhet med uppväxande träd etc. kan påverka trenderna. Kvävenedfallet över öppet fält vid Timrilt under /9 är den klart lägsta uppmätta kvävedepositionen sedan mätstarten. Ingen statistisk trend går att påvisa för kvävedepositionen över öppet fält. Figur 3 och visar nitrat- respektive ammoniumdepositionen vid samtliga nu aktiva lokaler i länet från det hydrologiska året 199/97, uppdelad på sommar- respektive vinterhalvår. Figurerna visar tydligt att nitratdepositionen i krondropp fördelas ungefär lika under sommaren respektive vintern och att ammoniumdepositionen är klart högst under sommarhalvåret. När det gäller kvävedepositionen över öppet fält är nitratdepositionen ofta högst under vinterhalvåret.

9 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B Borgared, KD NO 3 -N Timrilt, KD Timrilt, ÖF Vallåsen, KD 1 1 Djupeåsen, KD Söstared, KD kg ha -1 /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Sommar Vinter /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Sommar Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Figur 3. En översikt över nitratnedfallet (NO 3 -N) mätt som krondropp och i nederbörden över öppet fält sedan det hydrologiska året 199/97 vid de nu aktiva lokalerna inom länet. Tidsangivelserna gäller hydrologiska år, d.v.s. från 1 oktober till 3 september. Depositionen är uppdelad på sommar- respektive vinterhalvår. Den sista kolumnen efter varje lokals mätserie visar medeldepositionen under mätperioden för respektive lokal. Vinter 1 1 Borgared, KD Djupeåsen, KD NH -N Söstared, KD Timrilt, KD Timrilt, ÖF Vallåsen, KD kg ha -1 /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Sommar Vinter /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Sommar Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Figur. En översikt över ammoniumnedfallet (NH -N) mätt som krondropp och i nederbörden över öppet fält sedan det hydrologiska året 199/99 vid de nu aktiva lokalerna inom länet. Tidsangivelserna gäller hydrologiska år, d.v.s. från 1 oktober till 3 september. Depositionen är uppdelad på sommar- respektive vinterhalvår. Den sista kolumnen efter varje lokals mätserie visar medeldepositionen under mätperioden för respektive lokal. Vinter Kloriddepositionen uppvisar ofta en stor mellanårsvariation. Under /9 var kloriddepositionen relativt normal vid de flesta lokaler i länet, utom vid Timrilt som hade en lägre kloriddeposition än normalt både i den nya krondroppsytan och över öppet fält, Figur 5. 7

10 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Cl Timrilt, KD Timrilt, ÖF Vallåsen, KD Borgared, KD Djupeåsen, KD Söstared, KD kg ha /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Sommar Vinter /9 /7 /5 /3 /1 199/99 199/97 Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Sommar Medel 7/ 5/ 3/ 1/ 1999/ 1997/9 Figur 5. En översikt över kloridnedfallet (Cl) mätt som krondropp och i nederbörden över öppet fält sedan det hydrologiska året 199/97 vid de nu aktiva lokalerna inom länet. Tidsangivelserna gäller hydrologiska år, d.v.s. från 1 oktober till 3 september. Depositionen är uppdelad på sommar- respektive vinterhalvår. Den sista kolumnen efter varje lokals mätserie visar medeldepositionen för respektive lokal. Vinter Ett försurat markvattnet kännetecknas bland annat av negativt ANC, höga halter av oorganiskt aluminium och låga ph. Markvattenmätningarna vid Borgared, Timrilt, Djupeåsen och Vallåsen uppvisar inga tendenser till minskad markförsurning i skogsytorna, trots minskad svaveldeposition, ph är fortsatt surt, ANC är fortsatt negativt och höga halter av oorganiskt aluminium förekommer. Söstared är den enda lokalen i länet som visar på en långsam återhämtning med positiv ANC och ett ph runt 5,1. Vid samtliga lokaler i länet har dock sulfatsvavelhalten i markvattnet minskat signifikant, vilket är ett resultat av det minskade svavelnedfallet. Vallåsen är den lokal som uppvisar surast förhållanden av samtliga lokaler inom hela Krondroppsnätet. Hallands län drabbades hårt av stormarna Gudrun i januari 5 och Per 7. Vid Timrilt blåste mer än hälften av träden ner och under flyttades krondropps- och markvattenmätningarna. Vid Borgared föll 15 granar och bildade en lucka i provytan. Vid Vallåsen blåste 13 granar ner och beståndskanten har kommit närmare. Endast Djupeåsen och Söstared klarade sig utan direkta synliga skador. Markvattenmätningarna vid samtliga lokaler i Halland visar vid flera tillfällen förhöjda kvävehalter som inte direkt kan förklaras av eller härröras till stormar. Dessa förhöjningar av nitrat- och ammoniumkvävehalter i markvattnet kan tyda på att kväveomsättningen kan vara något negativt påverkad i skogen. Vid Vallåsen och Djupeåsen har nitrathalterna i markvattnet varit kraftigt förhöjda under nästan hela mätseriens gång, där finns en tydlig risk för utlakning av kväve från skogsekosystemet till omkringliggande vattendrag. Det är normalt att se en förhöjning av nitrathalten i markvattnet i samband med avverkning eller stormskador då kväveupptaget till träden avstannar. Lufthalter av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH 3 ) och marknära ozon (O 3 ) har mätts vid Timrilt sedan. Under /9 var medelhalten av både svaveldioxid (,5 µg/m 3 ) och kvävedioxid (, µg/m 3 ) mycket låga. Vilket även syns generellt vid övriga stationer i Sverige under /9. Även medelhalten av NH 3 var låg under sommaren 9 vid Timrilt. När det gäller marknära ozon uppmättes den hittills lägsta sommarhalvårsmedelhalterna sedan mätstarten vid Timrilt under sommaren 9 (5 µg/m 3 ). Generellt var ozonhalterna över hela Sverige mycket låga under sommaren 9 vilket kan förklaras av rådande väderleksförhållanden.

11 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Stationsvis redovisning Här presenteras årets mätningar vid de olika lokalerna. För deposition redovisas data som medelvärde för hydrologiskt år. För markvattendata visas alla mätningarna som genomförts. De tre markvattenprovtagningarna som genomförs varje kalenderår avses representera förhållandena före, under samt efter vegetationsperioden. Lufthaltsdata redovisas stationsvis i texten. I Bilaga 1 återfinns data i tabellform både som medelvärde över hydrologiskt år samt som medelvärde över kalenderår. De data som presenteras i Bilaga 1 är depositionsdata, lufthalter samt markvattendata. Söstared (N 1): En -årig ganska gles tallskogsyta som är belägen i nordöstra delen av Kungsbacka kommun. Ståndortsindex T. I och med att beståndet är glest har det vuxit upp en tät föryngring av främst gran under huvudbeståndet. Beståndet är uppkommet efter skogsbrand 193. Ytan anlades 19 och strax därefter genomgallrades beståndet i sin helhet (inklusive själva provytan). Deposition och markvatten har undersökts sedan hösten 197. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december 1, men återupptogs igen. Dock avslutades mätningarna på nytt under december efter bara två års mätningar. Numera mäts deposition i skogsytan (krondropp), samt markvattenkemi. Stormen Gudrun påverkade ytan i Söstared förhållandevis lite genom att endast en tall blåste ned. Foto från Söstared I Figur visas samtliga mätningar sedan mätstarten 197 i krondropp samt öppet fält som årsmedelvärde (hydrologiskt år) vid Söstared. Krondroppsmängden /9 var återigen tillbaka på mer normala nivåer (71 mm /9) efter de två föregående årens rekordnivåer med krondroppsmängder runt 1 mm. Under mätningarnas gång har krondroppsmängden ökat signifikant. Nedfallet av försurande ämnen, beräknat som vätejondepositionen, har minskat signifikant både på öppet fält och i krondropp under mätperioden. Under /9 uppmättes den hittills lägsta vätejondepositionen sedan mätstarten. Svaveldepositionen vid Söstared har minskat signifikant både i krondroppet och i nedfallet över öppet fält under de åren som mätningarna pågått. Nedfallet av antropogent svavel i krondroppet i Söstared uppgick under det hydrologiska året /9 till 3,1 kg per hektar, vilket är den lägsta svaveldepositionen som uppmätts sedan mätstarten 199. Detta kan jämföras med den högsta noteringen (1,1 kg per hektar) som uppmättes det första mätåret (197/). 9

12 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Nedfallet av kväve uppgick under /9 till 9, kg per hektar, vilket är högre än de tre närmast föregående åren. Det var speciellt ammoniumdepositionen som ökade /9 jämfört med tidigare år. Nitratdepositionen till skogsmarken har minskat signifikant vid Söstared under mätperioden. Att man ser en signifikant trend för kvävedepositionen är ovanligt i Sverige. Men man får inte glömma att kvävedepositionen i krondropp påverkas starkt av upptag och läckage i trädkronan, vilket gör att skogsytans beskaffenhet kan påverka trenderna med uppväxande träd etc. Inte bara depositionen av oorganiskt kväve var relativt hög utan även nedfallet av organiskt kväve /9 var det högsta som uppmätts vid lokalen sedan mätningarna av organiskt kväve startade 1, 3, kg per hektar. Kloriddepositionen var lite förhöjd under /,9 om man ser till hela mätserien, men dock lägre än de närmast föregående årens nivåer. Depositionen av klorid speglar påverkan från havet dvs. hur storm respektive vindförhållandena varit under året. mm Nederbörd/Krondroppsmängd Mann Kendall: KD=** H+ 1. Mann Kendall: ÖF=***, KD=*** SO-Sex Mann Kendall: ÖF=**, KD=*** Krondropp NO3-N Mann Kendall: KD=** (KD) Öppet fält (ÖF) NH-N Cl Figur. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Söstared, N 1. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition sedan mätningarna påbörjades redovisas för ett urval av ämnen: vätejoner (H + ); sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), nitratkväve (NO 3 -N); ammoniumkväve (NH -N); kloridjoner (Cl). ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-analys och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Mätningarna i markvatten startades vid Söstared 197 men i samband med att ett EU-projekt initierades och storleken på ytan behövde utökas startades ytterligare markvattenmätningar, ca 5 meter från de ursprungliga. Som jämförelse valde man att analysera dessa markvattenmätningar parallellt under en tid. Mätningarna vid den gamla ytan avslutades i oktober 9. I Figur 7 visas samtliga mätningars markvattenhalter för ett antal ämnen sedan mätstart vid både A- och B-ytan i Söstared. De statistiska signifikanser som visas i figurerna gäller enbart A-ytan, vid B- ytan har inga statistiskt signifikanta förändringar uppmätts ännu. Markvatten från Söstared har generellt varit mindre försurningspåverkat jämfört med länets övriga lokaler. Dock visar markvattenkemin att en återhämtning från försurningen pågår men att den går långsamt. Trendanalyser har genomförts och vid A-ytan har ph-värdet ökat signifikant sedan 1

13 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. mätstarten 197, vilket tyder på viss återhämtning. Markvattnets ph-värde i Söstared vid B-ytan varierade under /9 mellan 5,1-5,, vilket är i nivå med medianvärdet på 5,. ph-värdet i A- ytan var på samma nivå som B-ytan under /9. Svavelnedfallet i krondroppet och över öppet fält i Söstared har minskat signifikant. Samma signifikanta minskande trend för sulfatsvavel syns även i markvattnet vid A-ytan. Vid B-ytan syns inga signifikanta trender. Idag ligger sulfatsvavelhalterna strax under 1 mg/l vid A-ytan och runt 1,5- mg/l vid B-ytan. Detta kan jämföras med slutet av 19-talet då sulfatsvavelhalten var runt 5 mg/l. En minskning av sulfatsvavel i markvattnet följs alltid av en minskning av positiva joner i marklösningen (så att det blir jonbalans). Detta syns även i markvattnet i Söstared, där inte bara sulfatsvavelhalterna minskat signifikant utan även baskatjonerna (se, Bilaga 1). Markvattenhalterna vid Söstared visade numera på positiva värden för den syraneutraliserande förmågan, ANC, Figur 7. Ett försurat markvattnet kännetecknas bland annat av negativt ANC och låga ph varför de mätningar som gjorts i markvattnet vid Söstared visar på en viss återhämtning. I likhet med tidigare år var kvävehalterna i markvattnet under /9 mycket låga, några förhöjda nitrathalter har dock uppmätts vid några av de senaste årens mätningar. Även halten ammoniumkväve har visat på relativt kraftiga förhöjningar tidvis under mätserien vid både A- och B-ytan men under /9 var halterna mycket låga. Dessa förhöjningar av nitrat- och ammoniumkvävehalter i markvattnet kan tyda på att kväveomsättningen kan vara något negativt påverkad i skogen. De relativt kraftiga förhöjningar som uppmättes runt 5 och strax därefter härrör troligen från stormarna Gudrun och Per som påverkade skogarna i Halland relativt mycket. Sedan mätstarten har halterna oorganiskt aluminium minskat signifikant vid A-ytan och under /9 låg halterna runt, mg/l vid både A- och B-ytan. Markvattenmätningarna visar att i dagsläget ligger markvattenkemin på likartade nivåer mellan A- och B-ytan i Söstared och /9 var det sista år där mätningar av markvatten i A-ytan pågick. ph ph. Seasonal Kendall = *** mg/l SO-S Seasonal Kendall = *** mekv/l ANC Seasonal Kendall = ** mg/l NO3-N mg/l NH-N mg/l oorg Al Seasonal Kendall = *** Figur 7. Markvattenkemi vid Söstared, N 1-A (röd symbol) och Söstared, N 1-B (svart symbol): ph, sulfatsvavel (SO -S), markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), nitratkväve (NO 3 -N), ammoniumkväve (NH - N) och oorganiskt aluminium (oorg Al). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. De statistiska signifikanser som visas i figurerna gäller enbart A-ytan, vid B-ytan har inga statistiskt signifikanta förändringar uppmätts ännu. 11

14 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Borgared (N1): En granskogsyta på ca 7 år (ståndortsindex, G3) mellan Falkenberg och Torup. Ytan ligger i ett 3 hektar stort skogsområde där omgivande skog har avverkats. Sannolikt är det första generationens granskog på gammal betesmark. Markvegetationen består av hakmossor, vårfryle, kvastmossor, vågig sidenmossa, gräsmossa och cypressfläta. Mätning av deposition och markvatten startade 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december 1, och idag mäts nedfall i skog (krondropp) och markvattenkemi. Stormen Gudrun påverkade ytan i Borgared mycket då 15 granar föll och bildade en lucka i provytan. Foto från Borgared I Figur visas samtliga mätningar sedan mätstarten 199 i krondropp samt öppet fält som årsmedelvärde (hydrologiskt år) vid Borgared. Krondroppsmängden /9 var lägre än föregående två årens nivåer, men på en för lokalen relativt normal nivå (717 mm). Nedfallet av försurande ämnen, beräknat som vätejondepositionen, har inte visat några dramatiska förändringar under mätningarnas gång utan ligger relativt konstant genom mätserien. Under det hydrologiska året /9 var svavelnedfallet till granytan i Borgared 3,7 kg per hektar, vilket är den lägsta noteringen under hela den 13-åriga mätperioden. När mätningarna startade 199/97 var svavelnedfallet nästan 13 kg per hektar. Sulfatsvaveldepositionen i krondropp har minskat signifikant sedan mätningarna startade 199. Kvävenedfallet via krondropp (räknat som summa oxiderat nitrat- och reducerat ammoniumkväve) uppgick under /9 till 13,1 kg per hektar, vilket är något högre än medelvärdet för den 13-åriga mätperioden på 1, kg per hektar och år. Till skillnad från Söstared, där nitratdepositionen minskade signifikant, så ökade nitratdepositionen signifikant vid Borgared. Samma gäller dock här att kvävedepositionen i krondropp påverkas starkt av upptag och läckage i trädkronan, vilket gör att skogsytans beskaffenhet kan påverka trenderna. Borgared, brukar ha höga depositioner av klorid beroende på dess västliga läge relativt nära kusten. Under det hydrologiska året /9 uppmättes kloridnedfallet i Borgared till ca 79 kg per hektar, vilket är något högre än medeldepositionen under mätserien på 9 kg per hektar och år men, betydligt lägre än de rekordnivåer som uppmättes /7 med 15 kg per hektar. Kloriddepositionen påverkas till största delen av vindar och stormfrekvens. 1

15 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. mm Nederbörd/Krondroppsmängd H SO-Sex Mann Kendall: KD=*** Krondropp NO3-N Mann Kendall: KD=* (KD) Öppet fält (ÖF) NH-N Cl Figur. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Borgared, N 1. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition sedan mätningarna påbörjades redovisas för ett urval av ämnen: vätejoner (H + ); sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), nitratkväve (NO 3 -N); ammoniumkväve (NH -N); kloridjoner (Cl). ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-analys och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. I Figur 9 visas samtliga mätningars markvattenhalter för ett antal ämnen sedan mätstarten 199 i Borgared. Markvattnet vid Borgared är liksom övriga lokaler i länet påverkat av lång tids belastning av försurande ämnen. Markvattnet i Borgared visar inte några tendenser till återhämtning från försurning i skogsytan. Vare sig ph eller den syraneutraliserande förmågan, ANC, visar någon större förändring sedan mätstarten. Under /9 var ph-värdet i markvattnet runt,7 vilket också är medianvärdet för alla 13 års mätningar. Den syraneutraliserande förmågan (ANC) har varit negativ under i stort sett hela mätperioden, och så var fallet även under /9. Ett försurat markvattnet som det vid Borgared kännetecknas bland annat av ett negativt ANC och låga ph-värden. Halten sulfatsvavel i markvattnet har dock minskat signifikant sedan mätstarten. Under /9 års mätningar varierade sulfatsvavelhalten mellan 1,3 1,9 mg/l. En minskning av sulfatsvavel i markvattnet följs alltid av en minskning av positiva joner i marklösningen (så att det blir jonbalans). Detta syns i markvattnet i Borgared, där även kalciumhalterna minskat signifikant. Halten nitratkväve uppvisade en kraftig förhöjning under årets mätningar liksom under närmast föregående års mätningar. En förhöjning av nitratkvävehalten har tidigare uppmätts vid ett flertal tillfällen under de senaste fem åren. Denna förhöjning har orsakats av de störningar som inträffade under stormen Gudrun då ett flertal träd föll i ytan. Även stormen Per kan ha orsakat störningar i ytan vilket kan ha påverkat mätningarna. Ammoniumhalten var inte förhöjd i årets mätningar, vilket den varit vid ett flertal tillfällen under -talet. Förhöjningarna av ammoniumkvävehalter i markvattnet kan tyda på att kväveomsättningen kan vara något negativt påverkad i skogen men de förhöjningar som inträffat efter 5 har troligen påverkats av stormarna. Mätningarna /9 visade på en för lokalen hög halt av oorganiskt aluminium (1,1 1, mg/l), vilket är betydligt högre än medianhalten av oorganiskt aluminium i markvattnet vid Borgared på, mg/l. 13

16 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. ph mg/l ph Ca Seasonal Kendall = *. mg/l mekv/l ANC NO3-N. Seasonal Kendall = *** mg/l mg/l SO-S Seasonal Kendall = ** NH-N mg/l oorg Al Figur 9. Markvattenkemi vid Borgared, N 1: ph, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), sulfatsvavel (SO -S), kalciumhalt (Ca + ), nitratkväve (NO 3 -N), ammoniumkväve (NH -N) samt oorganiskt aluminium (oorg Al). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Timrilt (N 13): En drygt 5-årig granyta (ståndortsindex G3) som är belägen mellan Simlångsdalen och Oskarström. Ytan ligger i nedre delen av en mindre sluttning. Beståndet och ytan gallrades säsongen 1/. Markvegetationen består endast av mossvegetation, cypressfläta, gräs-, vägg-, kvast-, vågig siden-, blå- samt lite vitmossa. Mätningarna av nedfall över öppet fält ingår sedan 1 i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning av deposition till skog. På samma sätt som i Borgared startade mätning av deposition och markvatten 199. Sedan hösten mäts även halter av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH 3 ) och marknära ozon (O 3 ) i luft. Skogsbeståndet skadades kraftigt 5 av stormen Gudrun då mer än hälften av alla träd blåste ner, och har därefter skadats ytterligare i påföljande stormar. Under hösten flyttades därför krondropps- och markvattenmätningarna till en ny närliggande yta. 1

17 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Foto från 9 vid nya ytan i Timrilt Timrilt är den enda yta i länet där mätningar på öppet fält utförs. I Figur 1 visas samtliga mätresultat för ett urval parametrar för deposition i krondropp samt över öppet fält som årsmedelvärde (hydrologiskt år) vid Timrilt sedan mätstarten. När det gäller krondroppsmätningarna så flyttades de i oktober varför dessa mätningar anges med en röd symbol i diagrammen. Nederbörden i Timrilt uppgick under /9 till 1 mm, vilket är betydligt lägre än genomsnittet för mätserien på 1 mm. Svavelnedfallet över öppet fält under /9 var,3 kg per hektar, vilket är det lägsta nedfallet av svavel som hittills uppmätts vid lokalen. Både svavelnedfallet och det totala sura nedfallet via krondroppet, beräknat som vätejoner har minskat signifikant över öppet fält vid Timrilt, Figur 1. Även det oorganiska kvävenedfallet i nederbörden över öppet fält vid Timrilt var under /9 mycket lågt,, kg per hektar, vilket är det lägsta nedfallet som uppmätts vid lokalen sedan mätstarten och cirka hälften av genomsnittet vid lokalen på 13 kg per hektar och år. Både nitrat- och ammoniumdepositionen var lägre än normalt. Inga signifikanta trender finns i dagsläget för oorganiskt kväve över öppet fält i Timrilt. Även depositionen av organiskt kväve över öppet fält i Timrilt var lågt under /9. Depositionen av klorid var under /9 den lägsta som uppmätts över öppet fält vid Timrilt vilket tyder på en låg frekvens av hårda vindar och stormar. Krondroppslokalen i Timrilt flyttades under hösten på grund av stormskador varför detta är det första mätåret på den nya lokalen. I diagrammen i Figur 1 visas dessa mätningar med en röd symbol. Mängden krondropp i Timrilt uppgick under /9 till 715 mm. Det är lägre än den krondroppsmängd som uppmättes på den gamla lokalen föregående år men även nederbördsmängden över öppet fält var lägre under /9 jämfört med närmast föregående år. Under /9 uppmättes en låg svaveldeposition i granytan vid Timrilt, 3, kg svavel per hektar. Det är 1,5 kg mer svavel än det som uppmättes över öppet fält. Vanligtvis uppvisar krondroppet ett högre värde på svavelnedfallet jämfört med över öppet fält med tanke på torrdepositionen i skogsytan. Sedan mätstarten har svaveldepositionen i krondroppet vid den gamla ytan minskat signifikant, något som främst beror på att torrdepositionen av svavel minskat. Den totala syrabelastningen, beräknat som H +, var vid den nya ytan vid Timrilt relativt låg under /9. Även det oorganiska kvävenedfallet via krondropp var under /9 lägre än tidigare år vid den gamla lokalen, 1,7 kg per hektar. Genomsnittsdepositionen vid den gamla ytan av oorganiskt kväve är 1, kg per hektar och år. Men man få inte glömma att kvävedepositionen i krondropp påverkas starkt av upptag och läckage i trädkronan, vilket gör att skogsytans beskaffenhet kan 15

18 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. påverka trenderna. Både nitrat- och ammoniumdepositionen var låg. Normalt sett brukar kvävenedfallet i skogsytan vara lägre än på öppet fält, eftersom en stor del av kvävet tas upp av träden (interncirkuleras). Tidigare år har kvävedepositionen vid den gamla krondroppsytan varit mycket högre än i nedfallet över öppet fält, vilket förklarats med den normalt höga kvävebelastningen som finns i området, att ytan var skadad, där begynnande angrepp av skadeinsekter eventuellt spelade en stor roll samt att ytan efter stormarna fick krondroppsytan att fungera på ett otypiskt sätt. Mätningen vid den nya ytan visar även den på en något högre kvävedeposition i krondroppet jämfört med över öppet fält men skillnaden har minskat betydligt mot tidigare. Fortsatta mätningar får utvisa hur detta skall tolkas i framtiden. Depositionen av klorid var under /9 mycket låg i krondroppet vid den nya ytan i Timrilt vilket tyder på en låg frekvens av hårda vindar och stormar. mm Nederbörd/Krondroppsmängd SO-Sex Mann Kendall: ÖF=**, KD=* H+ 1. Mann Kendall: ÖF=** Krondropp NO3-N (KD) Öppet fält (ÖF) NH-N Cl Figur 1. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Timrilt, N 13. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition sedan mätningarna påbörjades redovisas för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex); vätejoner (H + ); nitratkväve (NO 3 -N); ammoniumkväve (NH -N); kloridjoner (Cl). ÖF, öppet fält; KD, krondropp. När det gäller krondroppsmätningarna så flyttades de i oktober varför senare mätningar anges med en röd symbol. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-analys och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. I de fall där statistiskt signifikanta trender erhålls i krondropp gäller de enbart mätningar vid den gamla ytan. I Figur 11 visas samtliga mätningars markvattenhalter för ett antal ämnen sedan mätstart. Markvattenmätningarna i Timrilt är liksom övriga lokaler i länet påverkade av lång tids belastning av försurande ämnen. Inga tendenser till återhämtning syns i mätningarna. Som tidigare nämnts så skadades skogsbeståndet i ytan kraftigt under stormen Gudrun samt påföljande stormar och markvattenmätningarna flyttades i oktober till en närliggande plats. Markvattenmätningarna har fortsatt även vid den gamla ytan. De röda markeringarna i diagrammen anger mätningar utförda vid den nya ytan. Att den gamla ytan skadats syns tydligt i markvattenmätningarna. Under mätningarna /9 var ph-värdet i markvattnet vid både den gamla och nya ytan,5-,7. Ett försurat markvattnet som det vid Timrilt kännetecknas bland annat av negativt ANC och låga ph. Sedan 5 syns kraftiga svängningar i den syraneutraliserande förmågan, ANC, vilken vid den gamla ytan har, förutom vid två mättillfällen, varit negativ under hela mätperioden. 1

19 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Svavelnedfallet över öppet fält och i krondroppet vid Timrilt har minskat signifikant. Samma signifikanta minskande trend för sulfatsvavel syns även i markvattnet vid den gamla platsen. Sulfatsvavelhalten vid den nya mätplatsen är lite högre jämfört med den gamla platsen. Efter stormarna ser man en mycket kraftig förhöjning av halten nitratkväve. De senaste årens mätningar visar även en förhöjning av ammoniumkvävehalten, vilket visar på den påverkan och skador som stormarna medfört. Mätningarna vid den nya ytan visar inga tecken på ökade kvävehalter. Halten oorganiskt aluminium har fluktuerat kraftigt under mätperioden vid den gamla lokalen i Timrilt. Under mätningarna varierade halten oorganiskt aluminium kraftigt vilket även det troligen kan härröras till stormarna. Under det hydrologiska året /9 låg halten vid den nya lokalen något högre än halterna vid den gamla lokalen. Fortsatta mätningar får utvisa om denna skillnad består. Inga signifikanta förändringar har skett med halten oorganiskt aluminium. ph ph mekv/l ANC mg/l SO-S Seasonal Kendall = *** mg/l NO3-N Seasonal Kendall = * mg/l NH-N Seasonal Kendall = ** mg/l oorg Al Figur 11. Markvattenkemi vid Timrilt, N 13: ph, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), sulfatsvavel (SO -S), nitratkväve (NO 3 -N), ammoniumkväve (NH -N), oorganiskt aluminium (oorg Al). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Markvattenmätningarna flyttades i oktober varför senare mätningar anges med en röd symbol i diagrammen. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. I de fall där statistiskt signifikanta trender erhålls gäller de enbart mätningar vid den gamla ytan. Lufthalter av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ) och ammoniak (NH 3 ) har mätts i Timrilt sedan oktober. Sedan 9 ingår ozonmätningarna i Ozonmätnätet i södra Sverige och rapporteras mer i detalj tillsammans med övriga ozonmätningar i södra Sverige där ( Under årets mätningar har generellt låga svaveldioxid- och kvävedioxidhalter i luft observerats över hela södra Sverige. Årsmedelhalterna (hydrologiskt år) av SO har sedan mätningarna startade varierat mellan,5 och 1,7 µg/m 3 och under /9 var årsmedelhalten av svaveldioxid mycket låg,,5 µg/m 3. Detta beror främst på de låga halter som uppmättes under vintern. 17

20 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Genom åren har årsmedelhalterna av NO varierat mellan, och 3,5 µg/m 3 under /9 var även årsmedelhalten av kvävedioxid mycket låg,, µg/m 3. NO -halterna brukar vara högst under vinterhalvåret och årets högsta månadsvärde vid Timrilt uppmättes i januari med 5,1 µg/m 3. Sommarhalvårsmedelhalterna av NH 3 har under åren varierat mellan <,3 och 1, µg/m 3 (,3 µg/m 3 är detektionsgränsen för NH 3 ) och under sommaren 9 var medelhalten, µg/m 3. Sommarhalvårsmedelhalterna för ozon har under åren varierat mellan 5 och 71 µg/m 3 med den lägsta halten under sommaren 9. Generellt var ozonhalterna över hela Sverige mycket låga under sommaren 9. Djupeåsen (N1): En försöksyta i en 9-årig bokskog (ståndortsindex, F) som är belägen mitt i det centralhalländska bokskogsområdet i gränsområdet mellan Varbergs och Falkenbergs kommuner. Själva ytan ligger i övre delen av en sluttning mot sydväst. Marken innehåller en del grönsten och är därigenom mycket bördig. Markvegetation saknas i stort sett helt vilket är vanligt i bokskog. Mätning av deposition och markvatten startade 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december 1. Foto från Djupeåsen I Figur 1 visas samtliga mätningar sedan mätstarten i krondropp samt öppet fält som årsmedelvärde (hydrologiskt år) vid Djupeåsen. Krondroppsmängden /9 var lägre än föregående år, men på en för lokalen relativt normal nivå (9 mm /9). Nedfallet av försurande ämnen, beräknat som vätejondepositionen, har inte visat några dramatiska förändringar under mätningarnas gång utan ligger relativt konstant genom mätserien. Under det hydrologiska året /9 var svavelnedfallet till bokskogsytan i Djupeåsen 3,3 kg per hektar, vilket är den lägsta noteringen under hela den 13-åriga mätperioden. När mätningarna startade 199/97 var svavelnedfallet strax över 7 kg per hektar. Sulfatsvaveldepositionen i krondropp har minskat signifikant sedan mätningarna startade

21 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Kvävenedfallet via krondropp (räknat som summa oxiderat nitrat- och reducerat ammoniumkväve) uppgick under /9 till 11, kg per hektar, vilket är något lägre än medelvärdet för den 13-åriga mätperioden på 1,7 kg per hektar och år. Inga statistiskt signifikanta trender finns för vare sig nitrat- eller ammoniumdepositionen. Under det hydrologiska året /9 uppmättes kloridnedfallet vid Djupeåsen till ca 55 kg per hektar, vilket är något högre än medeldepositionen under mätserien på 51 kg per hektar och år. Kloriddepositionen påverkas till största delen av vindar och stormfrekvens. mm Nederbörd/Krondroppsmängd H SO-Sex Mann Kendall: KD=*** Krondropp NO3-N (KD) Öppet fält (ÖF) NH-N Cl Figur 1. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Djupeåsen, N 1. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition sedan mätningarna påbörjades redovisas för ett urval av ämnen: vätejoner (H + ); sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), nitratkväve (NO 3 -N); ammoniumkväve (NH -N); kloridjoner (Cl). ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall analys och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. I Figur 13 visas samtliga mätningars markvattenhalter för ett antal ämnen sedan mätstart. Markvattnets ph i Djupeåsen har sedan mätstarten ökat signifikant och ph-mätningarna under /9 var runt,7 vid alla tre mätningarna, vilket dock fortfarande visar på sura förhållanden. ANC, den syraneutraliserande förmågan, har inte ändrat sig nämnvärt under mätåren och uppvisar alltjämt negativa värden. Lågt ph och negativ syraneutraliserande förmåga är tecken på försurning. Halten sulfatsvavel i markvattnet har minskat signifikant sedan mätstart och under mätningarna /9 varierade halterna mellan,3-,7 mg/l (medianvärde 3,3). Halten nitratkväve har under mätningarnas gång varierat kraftigt, och årets mätningar varierade mellan,1 och, mg/l (medianvärdet för mätningarna är,5). Även ammoniumhalterna har visat förhöjda halter periodvis, speciellt efter 5. Detta kan härröra från effekter efter de stormar som drabbat södra Sverige. Det visar även på den höga kvävebelastning som finns i området och på den risk för utlakning av kväve från skogsekosystemet till omkringliggande vattendrag som finns både för nitrat- och ammoniumkväve. Inga större förändringar har heller skett med halten oorganiskt aluminium sedan mätstarten. Under mätningarna /9 uppmättes inga speciella skillnader mot föregående års mätningar för oorganiskt aluminium, utan halterna är fortsatt höga. 19

22 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. ph ph. Seasonal Kendall = * mekv/l ANC mg/l SO-S Seasonal Kendall = *** mg/l NO3-N. mg/l NH-N oorg Al Figur 13. Markvattenkemi vid Djupeåsen, N 1: ph, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), sulfatsvavel (SO -S), nitratkväve (NO 3 -N), ammoniumkväve (NH -N), oorganiskt aluminium (oorg Al). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. mg/l Vallåsen (N 17): Ytan består av en sluten 71-årig granskog, utan markvegetation, på östra delen av Hallandsåsen. Ytan är placerad på ett krön och är därigenom starkt exponerad. Ståndortsindex är G3. Markvegetationen består av cypressfläta, kvastmossa, kruståtel samt björnmossa och ormbunke i det öppnare blötare området där även tåg, fryle och skogskovall finns. Mätning av deposition och markvattenkemi startade 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december, och numera mäts nedfallet i skogsytan (krondropp) och markvattenkemi. Granytan skadades relativt kraftigt i stormen Gudrun 5 då 13 granar blåste ner. I närmaste omgivningen har beståndskanter kommit närmare ytan och luckor har bildats. Det finns även körskador i området. Foto från 9 vid Vallåsen

23 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. I Figur 1 visas samtliga mätningar sedan mätstarten 199 i krondropp samt öppet fält som årsmedelvärde (hydrologiskt år) vid Vallåsen. Krondroppsmängden /9 på 5 mm var i nivå med för lokalen normala nivåer. Nedfallet av försurande ämnen, beräknat som vätejondepositionen, har minskat signifikant sedan mätstarten och under /9 var det en tangering av den lägsta vätejondepositionen på,1 kg per hektar som uppmätts vid Vallåsen. Svaveldepositionen vid Vallåsen har signifikant minskat mycket kraftigt under åren som mätningarna pågått. Under det hydrologiska året /9 var svavelnedfallet till bokskogsytan i Vallåsen,5 kg per hektar, vilket är den lägsta noteringen under hela den 13-åriga mätperioden. När mätningarna startade 199/97 var svavelnedfallet strax under 13 kg per hektar. Dock är svaveldepositionen mycket hög vid Vallåsen, sett ur ett nationellt perspektiv, främst beroende på det vindexponerade läget. Kvävenedfallet via krondropp (räknat som summa oxiderat nitrat- och reducerat ammoniumkväve) uppgick under /9 till 17, kg per hektar, vilket är något lägre än medelvärdet för den 13-åriga mätperioden på 1,5 kg per hektar och år. Inga statistiskt signifikanta trender finns för vare sig nitrat- eller ammoniumdepositionen. Kvävedepositionen till skogsmarken är mycket hög vid Vallåsen, sett ur ett nationellt perspektiv, främst beroende på dess exponerade läge. Under det hydrologiska året /9 uppmättes kloridnedfallet vid Vallåsen till ca 5 kg per hektar, vilket är i nivå med medeldepositionen under mätserien. Kloriddepositionen påverkas till största delen av vindar och stormfrekvens. mm Nederbörd/Krondroppsmängd H+ 1. Mann Kendall: KD=* SO-Sex Mann Kendall: KD=*** Krondropp NO3-N (KD) Öppet fält (ÖF) NH-N Cl Figur 1. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Vallåsen, N 17. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition sedan mätningarna påbörjades redovisas för ett urval av ämnen: vätejoner (H + ); sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), nitratkväve (NO 3 -N); ammoniumkväve (NH -N); kloridjoner (Cl). ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann- Kendall-analys och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Vallåsen är den lokal som uppvisar surast förhållanden av samtliga lokaler inom Krondroppsnätet. Den kraftiga belastningen av försurande ämnen har bidragit till att markvattnet från Vallåsen under lång tid har varit och fortfarande är mycket surt. I Figur 15 visas samtliga mätningars 1

24 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. markvattenhalter för ett antal ämnen sedan mätstarten vid Vallåsen. Markvattnets ph i Valleåsen har i stort sett inte ändrat sig sedan mätstarten 199. ph-värdet varierade under /9 mellan,1 och,3 och medianvärdet för mätningarna är,3, vilket visar på fortsatt mycket sura förhållanden. Inte heller ANC, den syraneutraliserande förmågan, har ändrat sig nämnvärt under mätåren och uppvisar alltjämt kraftigt negativa värden. Om ANC är negativt är det ett tecken på försurning. Halten sulfatsvavel i markvattnet har minskat signifikant sedan mätstart och under mätningarna /9 varierade halterna mellan 3,-, mg/l (medianvärde,). Halten nitratkväve har under mätningarnas gång varierat kraftigt, och årets mätningar varierade mellan 3, och,5 mg/l (medianvärdet för mätningarna är,). Även ammoniumhalterna har visat förhöjda halter periodvis. Detta kan härröra från effekter efter de stormar som drabbat södra Sverige. Det visar även på den höga kvävebelastning som finns i området och på den risk för utlakning av kväve från skogsekosystemet till omkringliggande vattendrag som finns både för nitratoch ammoniumkväve. Markvattenhalterna av både nitrat- och ammoniumkväve vid Vallåsen har ökat signifikant under mätperioden. En tendens till minskning har skett med halten oorganiskt aluminium sedan mätstarten, men den är inte statistiskt signifikant. Under mätningarna /9 uppmättes inga speciella skillnader mot närmast föregående års mätningar för oorganiskt aluminium utan halterna är fortsatt mycket höga. ph ph mekv/l ANC mg/l SO-S Seasonal Kendall = *** mg/l NO3-N Seasonal Kendall = *** mg/l NH-N 1. Seasonal Kendall = ** oorg Al Figur 15. Markvattenkemi vid Vallåsen, N 17: ph, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), sulfatsvavel (SO - S), nitratkväve (NO 3 -N), ammoniumkväve (NH -N) samt oorganiskt aluminium (oorg Al). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. mg/l Modellberäknad deposition av svavel och kväve på kommun- och länsnivå Inom Krondroppsnätet modellberäknas deposition på regional nivå, som ett komplement till mätningarna. Detta kan ge en mer omfattande geografisk täckning, jämfört med vad mätningarna ger. Modellberäkningar ger dessutom möjlighet att utvärdera andra parametrar än de som mäts.

25 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Ytterligare en fördel är att modeller kan användas för att beräkna framtida trender vid olika utsläppsscenarier. I detta kapitel presenteras modellberäknat nedfall av svavel och kväve baserat på beräkningar med det s.k. MATCH-Sverige -modellsystemet som SMHI driver på uppdrag av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning (Persson m.fl., ). I MATCH-modellen anpassas de modellberäknade halterna av föroreningar i luft och nederbörd till atmosfärskemiska mätdata från de svenska och norska EMEP-stationerna samt Luft- och nederbördskemiska nätet med hjälp av s.k. Optimal Interpolation. I förra årets rapport redovisades modellerad deposition för år - 5. I årets rapport presenteras resultaten för år 5. Dessa resultat kan dock inte jämföras rakt av med de tidigare beräkningarna eftersom en ny version av MATCH-modellen har tillämpats. En skillnad är att MATCH-resultaten numera presenteras på en upplösning av x km istället för x km som tidigare. Länsvis och kommunvis deposition för svavel och kväve i barrskog och på åkermark har tagits fram genom att beräkna medelvärdet för de depositionsrutor som ingår i respektive län/kommun (en viktning med kommunens/länets andel av arean för respektive depositionsruta). Nedfallet redovisas på länsnivå i Figur 1 och på kommunnivå i Tabell och Tabell 3. Där redovisas också en beräkning för år enligt depositionsscenariet CLE, Current legislation. Detta är ett slags basscenario som utgår från dagens beslut om minskade utsläpp inom Europa. För CLE-scenariet har ett medelvärde beräknats för de markanvändningsslag som ingår i länet/kommunen, och det finns därmed ingen uppdelning på barrskog och åkermark, som det gör för årsberäkningarna. Modellerat nedfall av svavel och kväve Nedfall () CLE torrdeposition (åker) torrdeposition (barrskog) våtdeposition Svavelnedfall Kvävenedfall CLE 5 7 CLE Figur 1. Nedfall av antropogent svavel och oorganiskt kväve (kg per hektar och kalenderår) i Hallands län, fördelat på våt- respektive torrdeposition under 5- och år enligt CLE-scenariet, modellerat med MATCH-Sverige-modellen. De nedre staplarna anger våtdepositionen, och de övre staplarna anger torrdepositionen (till barrskog eller åkermark). Svavelnedfallet (utan havssalt) i Hallands län beräknades till omkring 3,9-, kg per hektar och år i barrskog och 3,1-3,9 kg per ha på åkermark under 5-. Kvävenedfallet beräknades till omkring 1,1-1,5 kg per hektar och år i barrskog och,-11, kg på åkermark under motsvarande period. Enligt CLE-scenariet ska nedfallet minska till,7 kg svavel och 7, kg kväve per hektar till år. Under var den modellerade våtdepositionen av antropogent svavel i Halland 3,, vilket är i nivå med det nedfall som uppmättes vid Timrilt (3,3 ), den enda mätningen på öppet fält i länet. Under den aktuella perioden (5-) var våtdepositionen av antropogent svavel vid Timrilt i medeltal 57 % högre jämfört med den modellberäknade våtdepositionen för länet. Denna 3

26 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. typ av jämförelser bör tolkas med försiktighet, eftersom mätplatsen Timrilt har specifika exponeringsegenskaper som inte är representativa för länet som helhet. Dessutom är den modellberäknade våtdepositionen inte direkt jämförbar med depositionen på öppet fält eftersom en del torrdeposition deponeras i insamlingstratten (ca 1 %, jämfört med våtdepositionen). Inte heller det modellerade nedfallet till åkermark kan jämföras direkt med mätningarna på öppet fält då nedfallet till åkermark innefattar våtdeposition och torrdeposition till jordbruksgrödor, medan mätningarna på öppet fält representerar våtdeposition. Det är vanligt även i andra län att våtdeposition är högre än modellerad deposition, vilket skulle kunna indikera att modellberäkningen underskattar våtdepositionen. Svavelnedfallet i skogsytorna (mätt som krondropp) uppgick till,7 som ett genomsnitt under 5-, vilket är i nivå med den modellberäknade totaldepositionen till barrskog för motsvarande period (,9 ). För oorganiskt kväve var den modellerade våtdepositionen 9, under, vilket är något lägre än öppet fältmätningen vid Timrilt (1,5 ). I likhet med svavelnedfallet så är medelvärdet för våtdepositionen av oorganiskt kväve vid Timrilt generellt sett högre (5 % högre) än den modellberäknade våtdepositionen för länet under den aktuella perioden (5-). Som redan nämnts ingår även en del torrdeposition i insamlingstratten (ca 1 %) och det modellerade nedfallet representerar ett medelvärde för hela länet, medan mätningen gäller en specifik yta med specifika exponeringsegenskaper. För kväve försvåras jämförelsen ytterligare i skogsytorna, eftersom modelleringen ger totaldepositionen av kväve, medan krondroppsmätningarna visar på totaldepositionen minus det som interncirkuleras i trädkronan. Tabell. Svavelnedfall (utan havssalt) på kommunnivå i Hallands län under 5- och år enligt CLE-scenariet, modellerat med MATCH-Sverige modellen. Svavelnedfall i barrskog () Svavelnedfall på åkermark () CLEscenariet Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Hallands län ,7 * Ett basscenario baserat på dagens beslut om minskade utsläpp inom Europa (medelvärde för de markanvändningsslag som ingår i kommunen). Tabell 3. Kvävenedfall på kommunnivå i Hallands län under 5- och år enligt CLE-scenariet, modellerat med MATCH-Sverige modellen. Kvävenedfall i barrskog () Kvävenedfall på åkermark () CLEscenariet Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Hallands län , * Ett basscenario baserat på dagens beslut om minskade utsläpp inom Europa (medelvärde för de markanvändningsslag som ingår i kommunen).

27 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Krondroppsnätets roll i forskningen Exempel: Mykorrhizasvampar och kväveutlakning Bakgrund Långa tidsserier och god spridning över Sverige gör att Krondroppsnätet är väl lämpat som bas för olika typer av forskningsprojekt. Under 9-1 påbörjades omfattande studier vid Lunds Universitet, som kommer att pågå till och med 1, med fokus på kvävedynamik i skogsmark. Studierna är finansierade av forskningsrådet FORMAS samt forskningsprogrammet LUCCI (Centrum för studier av växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet). Ett av de här nämnda projektens huvudsyften är att utreda vad det är som styr kväveläckage från skogsbestånd. Frågan är viktig av många olika skäl. Kväveutlakning innebär försurning av skogsmarken samt risk för övergödning av ytvatten, samtidigt som det kan vara ett tecken på att skogen inte binder in mer kol, eftersom kol och kväve hänger nära samman i organiskt material. Inom projekten kommer effekter på kväveläckage av tidigare markanvändning, markens bördighet, beståndsålder, mikroorganismer och markens fosforstatus att utvärderas. En rad kompletterande mätningar kommer att göras och en dynamisk datormodell, ForSAFE-VEG, kommer att användas för att se om det går att återskapa vad som uppmätts. Syftet är att öka förståelsen av processerna för att kunna förbättra modellen. Detta är viktigt för att kunna simulera effekter vid ett förändrat klimat och ett mer intensivt skogsbruk. Under 9 och 1 har arbete påbörjats för att studera hur mykorrhiza, dvs de svampar som lever i symbios med trädrötterna, kan påverka kväveläckaget. Inledning Nästan alla trädarter i boreala och tempererade skogar lever i en symbios, som kallas ektomykorrhiza, med svampar. Trädet transporterar via rötterna kol (från fotosyntesen) till svampen i utbyte mot näringsämnen och vatten. Ektomykorrhizasvamparna har med sitt fintrådiga mycel, som sträcker sig som ett heltäckande nätverk i jorden, ett mycket effektivare upptag av näringsämnen än trädet. Flera av de vanliga svampfruktkropparna i boreala skogar är ektomykorrhizasvampar (t.ex. kantarell, soppar, flugsvampar, riskor, kremlor, spindlingar och musseroner). Den största delen av svampens biomassa (ca. %) utgörs dock av det underjordiska svampmycelet. När skogsmark gödslas med kväve minskar tillväxten av ektomykorrhizasvampar då träden kan ta upp kvävet själv och inte längre har någon vinning av att transportera kol till svampen. Utöver en direkt effekt av ökad kvävetillsats vid kvävedeposition gör detta att kväveläckaget kan öka då det mycket effektiva upptaget av svampmycelet minskar. Det har i kvävegödslingsförsök observerats att tillväxten av ektomykorrhizasvampar var låg vid högt kväveläckage, men den direkta effekten av svampen kunde inte särskiljas. Tillväxt och biomassa av ektomykorrhizasvampar kommer i denna studie att undersökas för att utvärdera hur de är korrelerade med kvävedeposition och kväveläckage. Det kommer även att genomföras studier av kolinlagring via ektomykorrhiza samt svamparnas nedbrytningsprocesser och vilka enzym som är involverade i dessa nedbrytningsprocesser. 5

28 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 191. Metod Försöket genomförs i 3 av ytorna inom Krondroppsnätet (Figur 17). Samtliga aktiva granskogslokaler i södra Sverige, upp till och med SA (Blåbärskullen, Värmland) och UA (Hyttskogen, Västmanland) har tagits med i undersökningen. Vi analyserar tillväxten av ektomykorrhizasvampar med hjälp av svampinväxningspåsar. Svamphyfer kan växa igenom påsarnas finmaskiga nylonväv medan växtrötter stoppas. Inväxningspåsarna (a' 1g, mått i cm: xx1) har placerats i gränsskiktet mellan den organiska jorden och mineraljorden (ca. 5-15cm djupt). Drygt två meter ifrån varje av de fem lysimetrarna har det tagits ett jordprov av O-horisonten med en Ø:5mm provtagare. Runt denna provtagning, ca cm ifrån, har sju påsar med olika innehåll placerats. Inväxningspåsarna sattes ut i slutet av maj 9 och en del av dem hämtades in hösten 9. De kvarvarande påsarna lämnas under -3 år för långtidsundersökningar. Preliminära resultat Resultaten ifrån första säsongen baserade på en preliminär mikroskopanalys av påsarna visade att ökad kvävedeposition lett till minskad tillväxt av ektomykorrhizasvampar både på lokaler med och utan stormskador. Figur 17: Karta över de krondroppslokaler som inkluderats i försöket. Det fanns inget tydligt samband mellan svamptillväxt och kväveläckage annat än att lokaler utan stormskador hade låg inväxning på de få platser som hade ett högt läckage, men det kunde även vara låg inväxning där det var lågt läckage. Att det inte blev ett tydligare samband med kväveläckaget kan bero på att de icke stormskadade lokalerna generellt hade ett lågt kväveläckage. Vid de stormskadade lokalerna skulle det kunna bero på att vissa mätningar gjordes på gränsen till helt stormfällda partier, vilket skulle kunna innebära en stor lokal variation då det stormfällda området antagligen läcker mycket kväve. Stormskadade lokaler hade generellt en högre svamptillväxt, vilket skulle kunna bero på att utspridda mindre stormskador kan leda till högre trädtillväxt på grund av ökat ljusinsläpp, och därmed en ökad symbios. Fortsättning Det är viktigt att tänka på att resultaten ovan bara är preliminära, från den första säsongen. Slutliga beräkningar kommer att baseras på laborativa mätningar på produktionen av svampbiomassa. Vi kommer även att jämföra svampinväxningen med analyser av de jordprover vi själva hämtat in. Vidare kommer nedbrytningsprocesser och kolinlagring via svampmycelet att undersökas. Projekten är två samarbetsprojekt mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet. Projektet om mykorrhiza finansieras av Forskningsprogrammet LUCCI och genomförs på Ekologiska Institutionen, Avdelningen för mikrobiologisk ekologi, Lunds Universitet. av doktoranderna Adam Bahr (adam.bahr@mbioekol.lu.se) och Magnus Ellström (magnus.ellstrom@mbioekol.lu.se) med handledarna Håkan Wallander (hakan.wallander@mbioekol.lu.se och Anders Tunlid (anders.tunlid@mbioekol.lu.se). Övriga delar finansieras av forskningsrådet FORMAS och genomförs på Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskap vid Lunds Universitet av Cecilia Akselsson (cecilia.akselsson@nateko.lu.se).