För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun

Transkript

1 ) U/lQVVW\UHOVHUQDL-lPWODQGV9lVWHUQRUUODQGV 9lVWHUERWWHQVRFKRUUERWWHQVOlQ%ROLGHQLQHUDO VDPWbOYVE\QV.LUXQDRFK/XOHnNRPPXQ gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDUL QRUUDYHULJH 5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 7 Aneboda, maj

2 För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat till och med september 999 På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 9 platser i norra Sverige. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna i norra Sverige visar en gradient med minskad deposition från kusten inåt land. Norra Sveriges inland tar emot mindre deposition än övriga delar av Sverige, medan depositionen på lokalerna längs Norrlandskusten är på samma nivå som i mellersta Sverige. Den årliga depositionen av svavel har minskat tydligt under 99-talet, från i genomsnitt kg/ha till kg/ha. Både minskning av våt- och torrdeposition har bidragit till detta. Även våtdepositionen av kväve har minskat. Under första halvan av 99-talet deponerades i genomsnitt mellan,5 och kg kväve per hektar varje år. Därefter har depositionen underskridit,5 kg/ha samtliga år. Prognoser baserade på beslut om utsläppsminskningar visar att årlig svaveldeposition kommer att minska till kg/ha år om beslutade åtgärder genomförs. Motsvarande för kväve är,5 kg/ha. Depositionen under det hydrologiska året 99/99 var i samma storleksordning som under 99/97 och 997/9, men avsevärt mindre än i början av 99-talet. Markvattenstatusen har, liksom tidigare år, generellt sett varit ganska god. Markvattnets ph-värde har varit mellan 5,5 och,5 med undantag av några kustnära lokaler med stor stor deposition. Aluminium- och kvävehalterna har på de flesta lokalerna varit mycket låga. Figur. Principskiss för mätningarna. Uppdragsgivare: Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun Utförande organ: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE- LAMMHULT Författare: Cecilia Akselsson, red. Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, norra Sverige IVL rapport B 7 Beställs från: Uppdragsgivarna eller IVL, Publikationsservice Box SE- STOCKHOLM Tel: Fax: : 59 5 publikationsservice@ivl.se

3 Innehållsförteckning Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige... Innehållsförteckning... Inledning... Ord att förklara... Förklaring till stationsfigurer... Stationsvis redovisning... 5 Tidsutveckling deposition... 7 Tidsutveckling markvatten... Data i tabellform, deposition och markvatten... Mer information om miljöövervakningen inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida: Där finns bland annat: bakgrund och metodbeskrivning information om provytorna databas och kartor för hela Sverige notiser och aktuell information

4 Inledning På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Aneboda deposition och markvatten på över lokaler i Sverige. Fördelning i landet framgår av figur. Syftet med undersökningarna är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av svaveldioxid, kvävekomponenter och ozon. Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som sträcker sig från oktober till september. Resultat avseende tillstånd och tidsutveckling redovisas i årliga länsrapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resultat från enskilda lokaler. Ytterligare information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hemsidan, Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av föroreningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmarkens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom markvattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvantitativt absorberar den gas som skall analyseras. Huvuddelen av undersökningarna av luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens (SVO) skogliga observationsytor. SVO undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens tillstånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observationsytorna ingår i såväl ett nationellt som ett Europeiskt nät. De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 95. Sedan har fler län kommit till och de samordnade undersökningarna omfattar nu större delen av landet. Metoderna har i princip bibehållits sedan starten och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning. Under åren har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, förbättrade rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatillgänglighet och samordning. Arbetet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organisationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationalisera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisades vid ett seminarium på Kronobergshed i januari. En sammanfattande slutrapport publiceras våren. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar. Förslaget presenterades vid seminariet och motiveras närmare i slutrapporten. Resultat från depositionsmätningarna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu föreslagna miljökvalitetsmål ska uppnås till år. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Norrland innebär miljökvalitetsmålet cirka kg svavel och,5 kg kväve per ha och år, vilket är förväntad genomsnittlig belastning i både öppna och skogbevuxna områden år. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modellberäknad återhämtning som förväntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar. Undersökningarna i norra Sverige är resultat av ett lagarbete, där provtagning utförts lokalt och IVL har utfört analys, utvärdering och redovisning. Gunnel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Torbrink, Sari Svensson, Anna Danielsson, Christer Larsson, Kerstin Hommerberg och Brita Dusan står för analysarbetet. Validering av data har huvudsakligen utförts av Gunnel Hedberg. Johan Knulst, Gunnar Malm och Cecilia Akselsson har arbetat med databearbetning och figurframställning. Eva Hallgren Larsson har varit projektledare och tillsammans med Cecilia Akselsson och Olle Westling svarat för utvärdering och rapportering. Figur. Krondroppsnätet 99/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

5 Ord att förklara ANC: Acid Neutralising Capacity (syraneutraliserande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca +, Mg +, Na +, K + ) minus starka syrors anjoner (SO -, NO -, Cl - ) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet. Antropogen: Orsakad av människan. Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca +, Mg +, K + ) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under anses medföra en ekologisk risk. Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfären. EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser. EU-yta: 5 skogliga observationsytor i Sverige som ingår i ett Europeiskt nät. 5 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen. Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mellan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material). Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmåner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar. Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att nedfallet av kväve i områden med låg eller måttlig belastning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar kron- Förklaring till stationsfigurer Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterperiod (oktober-mars). Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde. Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält. Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminskningar. Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH ) och ozon (O ) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 5 µg/m marknära ozon under sommarhalvåret. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att svaveldioxidhalterna ej får överstiga respektive 5 µg/m. Motsvarande för kvävedioxid är respektive µg/m. Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersökningar med lysimetrar, 5 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P ). ph-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre ph-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden. SO -S ex : Mängd antropogent svavel i form av sulfatjoner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med miljökvalitetsmål. Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga att producera virke används ett ståndortsindex (H) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned mot marken med hjälp av nederbörden. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition, se krondropp. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner. Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemiska mätningar på öppet fält. Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och lufthalter mäts. uppträder under torra förhållanden. Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel (SO -S), kloridjoner (Cl - ), nitratkväve (NO -N), ammoniumkväve (NH -N), kalciumjoner (Ca + ) och aluminium (Al).

6 5 Stationsvis redovisning Figur - och tabell -. Brattfors (AC ): EU-yta med 7-årig tallskog (ståndortsindex T ) i närheten av Lycksele. Jordarten är finsand och jordmånen järnpodsol. Precis som på övriga lokaler i Norrlands inland har svaveldepositionen varit liten i Brattfors. Till tallskogen deponerades,9 kg antropogent svavel per hektar under 99/99. Endast i Ammarnäs deponerades mindre. På öppet fält uppmättes något mer,, kg/ha. Det indikerar att torrdepositionen varit mycket liten. Vanligtvis brukar torrdepositionen innebära att depositionen är större i skogsytan än i provytan på öppet fält. I områden med liten torrdeposition beror skillnader i uppmätt deposition på andra faktorer, exempelvis lokalklimat och stamavrinning. Våtdepositionen av kväve var kg/ha varav mindre än hälften nådde skogsmarken via krondropp. Resten kan antas ha tagits upp eller omvandlats i trädkronorna. Markvatten från Brattfors har visat relativt höga ph-värden. Medianvärdet för samtliga års mätningar är 5,9 och under 99/99 var phvärdet på samma nivå. Kalciumhalten var liksom tidigare år mycket låg, mellan, och, mg/l. Aluminiumhalten var som vanligt mycket låg och kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium var hög. Högbränna (AC ): EU-yta med -årig granskog utanför Sorsele. Marken utgörs av sandig-moig morän, jordmånen är järnpodsol och ståndortsindex är G. Precis som i Brattfors var svaveldepositionen i Högbränna liten. Under 99/99 deponerades kg/ha både i skogsytan och på öppet fält. Kvävedepositionen på öppet fält var länets minsta; kg/ha. Depositionen var i nivå med tidigare år i mätserien. Markvattnets ph-värde i Högbränna varierade mellan 5,5 och 5,7. Kalciumhalten var lägre än mg/l vid samtliga mätningar under det hydrologiska året 99/99. Halten totalaluminium var relativt låg, mellan, och, mg/l. Vid ett tillfälle, i september 999, var nitrathalten förhöjd;, mg/l. Bäcksjö (AC ): Granytan i Bäcksjö norr om Umeå är en av ytorna med längst mätserie i Norrland. Mätningar startades i Nordiska Ministerrådets regi i maj 99 och programmet omfattade lokaler i samtliga nordiska länder. Undersökningarna i Bäcksjö drivs sedan 99 av Länsstyrelsen. Nederbördsmängden i Bäcksjö brukar vara större än på övriga lokaler i norra Sverige. Så var fallet även under 99/99 då mm nederbörd uppmättes. Detta innebar även de högsta noteringarna på våtdeposition av antropogent svavel (, kg/ha), kväve (,9 kg/ha) och klorid (, kg/ha). Även depositionen via krondropp till skog har varit stor i Bäcksjö, liksom på övriga lokaler längs den norrländska kusten. Under 99/99 deponerades,7 kg antropogent svavel. Det är mindre än depositionen till provytan på öppet fält, vilket kan förklaras med stor nederbördsmängd till myren på vilken öppet fält-ytan är belägen. Bäcksjö har liksom en annan kustlokal, Luleå, uppvisat betydligt sämre markvattenstatus än övriga provytor i norra Sverige. Medianen från samtliga phmätningar på markvatten i Bäcksjö är låg;,, kalciumhalten har varit omkring, mg/l och aluminiumhalten har varit lika hög. Under 999 var ph-värdet något högre, medan kalcium- och aluminiumhalten var något lägre. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium i markvattnet brukar ofta användas som ett mått på försurningsstatusen i marken och kvoter under brukar då förknippas med risk för försämrat upptag av näring och vatten hos träden. I Bäcksjö har kvoten ofta varit i närheten av. I juni 999 var kvoten,. Orsaken till generellt sett dålig markvattenstatus är sannolikt en kombination av ursprungliga markförhållanden (till exempel sulfidhaltig mark) och att belastningen av försurande ämnen varit betydligt större innan nedfallsmätningarna startade. Effekten av detta avspeglas fortfarande i markvattnets och det avrinnande vattnets sammansättning. Ammarnäs (AC ): Även denna provyta i gammal granskog startades av Nordiska Ministerrådet i maj -9 för att ett år senare övertas av Länsstyrelsen. Mätningarna visar litet svavel- och kvävenedfall i den västligaste provytan i norra Sverige. Under 99/99 deponerades,7 kg antropogent svavel per hektar och år i skogsytan, vilket är den allra lägsta noteringen., kg kväve deponerades på öppet fält. Markvattnet i Ammarnäs uppvisar norra Sveriges högsta ph-värden, medianen från samtliga års mätningar är,5. Förklaringen är den kalkrika marken. Kalciuminnehållet har varit högt, medianvärdet är 9 mg/l och halten aluminium har varit låg;, mg/l. Under det hydrologiska året 99/99 var förhållandena ungefär som innan. Holmsvatten (AC 5): Provytan i granskog vid Holmsvatten, mil söder om Skellefteå, ingår i kontrollprogrammet för Boliden Mineral AB. Resultat avseende nedfall av svavel och kväve redovisas i denna rapport tillsammans med övriga mätningar i Norrland. Undersökning av markvattnets sammansättning startade oktober 99. Mätningarna i Holmsvatten omfattar även nedfall av tungmetaller, vilket redovisas separat. Precis som på övriga lokaler längs norrlandskusten har svaveldepositionen varit förhållandevis stor i skogsytan i Holmsvatten. Under 99/99 deponerades, kg antropogent svavel per hektar, vilket är den högsta noteringen under året i norra Sverige. Depositionen av svavel har minskat tydligt sedan början av 99-talet, från omkring 5 kg/ha till drygt kg/ha. Depositionen via krondropp är betydligt större än på öppet fält, vilket indikerar att torrdepositionen fortfarande är av betydelse. Detta syns

7 även på mätningarna i Luleå, men på övriga lokaler i norra Sverige är depositionen på öppet fält på samma nivå som depositionen via krondropp. Kvävedepositionen på öppet fält i Holmsvatten uppgick till, kg/ha. Den totala depositionen till skog kan på grund av torrdepositionen antas vara något större. Det hydrologiska året 99/99 var det första året med markvattenkemisk provtagning i Holmsvatten. De tre provtagningarna som utfördes uppvisar ganska varierande resultat. Markvattnets ph-värde varierade mellan 5, och 5,7, kalciumhalten var,-, mg/l och aluminiumhalten,-,7 mg/l. Gammelgården (BD ): EU-yta norr om Kalix med -årig tallskog och ståndortsindex T. Mätning av deposition och markvatten startade januari 99. Under 99/99 deponerades kg antropogent svavel per hektar skogsmark, precis som föregående år. Depositionen på öppet fält var på samma nivå, vilket tyder på liten torrdeposition., kg kväve deponerades på öppet fält. Markvattnet från Gammelgården kännetecknas av höga ph-värden (medianvärdet från samtliga mätningar är,), mycket låga aluminiumhalter (, mg/l) samt relativt låga kalciumhalter (, mg/l). Under 99/99 uppmättes phvärden mellan 5, och,, kalciumhalter mellan, och, mg/l och aluminiumhalter mellan, och,5 mg/l. Myrberg (BD ): Den andra EU-ytan i Norrbottens län ligger cirka mil nordväst Luleå. Beståndet utgörs av 9-årig granskog med låg bonitet, ståndortsindex G 5. Svaveldepositionen till skogsmarken i Myrberg var precis som tidigare år liten,, kg/ha. Kvävedepositionen på öppet fält var kg/ha. Enbart en tredjedel av detta nådde skogsmarken, på grund av upptag och omvandling av kväve i trädkronorna. Markvattenprovtagningarna indikerar, liksom flertalet ytor i norra Sverige, en förhållandevis gynnsam sammansättning på markvattnet. Under 999 uppmättes phvärden strax under och relativt låga aluminiumhalter (,-, mg/l). Luleå (BD ): Provytan i Sundom norr om Luleå är bevuxen med -årig granskog på något fuktig mark. Mätningarna startade maj -9 i Nordiska Ministerrådets regi men ansvaret övertogs i maj - 9 av Luleå kommun. Mätseriens lägsta nederbördsvärden noterades under 99/99; mm. Detta innebar även förhållandevis liten våtdeposition;,5 kg antropogent svavel och, kg kväve per hektar och år. I likhet med övriga lokaler längs Norrlandskusten var svaveldepositionen till skogsmarken förhållandevis stor i Luleå;, kg/ha exklusive havssaltets bidrag. Depositionen var större i början av 99- talet. Sundom utanför Luleå har haft det suraste markvattnet av lokalerna i norra Sverige; medianen för phvärdet från samtliga års mätningar är,5. Endast en annan lokal i norra Sverige, Bäcksjö, har haft ph-värden under 5. Under 99/99 varierade ph-värdet mellan, och,. Aluminiumhalten under sommaren 999 var så hög som,-, mg/l och kalciumhalten var på samma nivå. Denna sammansättning ledde till förhållandevis låga kvoter mellan halten baskatjoner och oorganiskt aluminium; omkring 5. Kvoter under anses ofta medföra ökad risk för skador på skogsekosystemet på sikt. Esrange (BD ): Även mätningarna i granskogen i Esrange ingick i det nät som startades av Nordiska ministerrådet i maj -9. Sedan maj -9 delar Kiruna kommun och länsstyrelsen ansvaret för krondroppsmätningarna. IVL utför nederbördskemiska mätningar i Esrange inom Naturvårdsverkets program för miljökvalitet och dessa används som referens till krondroppsmätningarna. Markvattenmätningar saknas. Under 99/99 uppmättes tidsseriens största nederbördsmängd i Esrange, 9 mm. Svavelkoncentrationen i nederbörden var förhållandevis låg. Till marken i skogen deponerades,5 kg antropogent svavel per hektar, vilket innebär samma nivå som tidigare år. Kvävedepositionen på öppet fält upgick till, kg/ha. Den totala depositionen till skogsytan kan på grund av torrdepositionen beräknas vara något större. Stockfors (BD ): Denna provyta med gammal tallskog bekostas av Älvsbyns kommun. Mätningarna startade i oktober 99. Marken i provytan är sandig och relativt genomsläpplig. I Stockfors deponerades, kg antropogent svavel per hektar skogsmark under 99/99. Svaveldepositionen har minskat tydligt sedan början av 99-talet. Depositionen av kväve på öppet fält var, kg/ha under 99/99. Markens textur gör att det ibland är svårt att provta markvatten, eftersom vattnet transporteras relativt fort ned mot grundvattnet. Detta bidrar sannolikt också till den variation som noterats i markvattnets ph-värde. Under 99/99 uppgick markvattnets ph-värde till,, vilket är samma som medianvärdet från samtliga mätningar i provytan. Kalciumhalten var relativt hög;,9 mg/l. Aluminiumhalten var måttlig;, mg/l. Snöberg (Y ): Granskog i sydvästra hörnet av Västernorrlands län. Samtliga lokaler i Västernorrlands län drivs av länsstyrelsen och flertalet startade i oktober 99. Själva provytan sluttar svagt år sydväst och marken är sten- och blockrik. Under 99/99 deponerades, kg antropogent svavel per hektar i skogsytan. Under 99-talet har svaveldepositionen minskat avsevärt, precis som på många andra ytor runt om i Sverige. Kvävedepositionen till provytan på öppet

8 7 fält i Snöberg uppgick till, kg/ha. Snöberg är en av de lokaler i norra Sverige med mest gynnsamma markvattenförhållanden. Medianvärdet från samtliga års phmätningar är,, kalciumhalten,9 mg/l och aluminiumhalten, mg/l. Under 99/99 var förhållandena ungefär som tidigare år. Lakamark (Y ): Granskog på plan, något sank mark i nordöstra hörnet av länet. Svaveldepositionen granskogen i Lakamark var på samma nivå som på övriga provytor längs Norrlandskusten;, kg/ha exklusive havssaltets bidrag. Depositionen var något större på öppet fält, vilket är vanligt i Lakamark. Detta kan bero på att provytan ligger i någon form av regnskugga som gör att mängden nederbörd är mindre vid skogsytan än där insamlaren för öppet fält är placerad. Precis som tidigare år tillhör Lakamark de lokalerna i länet med störst deposition av kväve. Under 99/99 deponerades, kg/ha på öppet fält. Stor skillnad mellan öppet fält och krondropp för kväve tyder på betydande upptag eller omvandling av kväve i trädkronorna. Markvattnets ph-värde var omkring 5,9. Aluminiumhalterna var mellan, och, mg/l, vilket är mycket lågt. Kalciumhalten uppmättes till mellan, och,5 mg/l. Ruskhöjden (Y ): Provyta i ett urskogsreservat med gammal (9- år) grovstammig granskog cirka,5 mil norr om Junsele. Själva ytan utgörs av plan mark som ligger på toppen av en kulle. I områden med kraftig torrdeposition kan ett sådant läge medföra en betydande belastning av försurande ämnen. Under 99/99 deponerades, kg antropogent svavel per hektar i skogsytan och något mindre på öppet fält. Både i skogen och på öppet fält har depositionen varit avsevärt mindre under senare delen av 99-talet än i början. Liten skillnad mellan skogsytan och provytan på öppet fält indikerar att torrdepositionen var liten trots det utsatta läget på en höjd. Våtdepositionen av kväve var,9 kg/ha. Under 999 varierade markvattnets ph-värde mellan 5, och,. Kalciumhalten var under och även aluminiumhalten var låg. Detta innebar hög kvot mellan halten baskatjoner och oorganiskt aluminium. Inga förhöjda kvävehalter noterades under 999. Hällvattnet (Y 5): Lokalen utgörs av cirka -årig grovstammig granskog på plan mark i norra delen av Västernorrlands län. Mätning av deposition och markvatten startade i oktober 99. Under 99/99 deponerades kg antropogent svavel till skogsytan i Hällvattnet och ungefär lika mycket deponerades på öppet fält. I början av 99-talet var depositionen till skogsmarken större, medan depositionen på öppet fält har varit på ungefär samma nivå. Detta indikerar att torrdepositionen minskat. Våtdepositionen av kväve uppgick till, kg/ha under 99/99. Markvattnet har varit surare än på flertalet övriga ytor i länet, medianen för ph-värdet är 5,. Relativt höga kalciumhalter, upp till mg/l under 99/999, och låga aluminiumhalter, under,7 mg/l, innebär dock gynnsam markvattenstatus, med höga kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium. Halten av ammoniumkväve har ofta varit förhöjd tidigare år, men under 99/99 var halten låg. Nitratkvävehalten var något förhöjd vid ett par tillfällen; i juni 999 uppmättes halten till, mg/l. Storsjön (Y ): Medelåldrig granskog på plan mark i sydöstra delen av länet. Storsjöns läge vid Norrlandskusten innebär att lokalen är en av de högst belastade lokalerna i norra Sverige. Till skogsytan deponerades, kg antropogent svavel per hektar och år. Kvävedepositionen på öppet fält uppgick till, kg/ha. Svaveldepositionen har minskat under 99-talet. För kväve kan ingen motsvarande trend påvisas. Markvattenmätningarna i Storsjön har visat förhållandevis låga phvärden. Medianen från samtliga mätningar är 5,. Aluminiumhalten har varit,7 mg/l, beräknat som median för samtliga mätningar. Motsvarande för kalcium är, mg/l. Mätningarna från 999 visade på i genomsnitt något högre ph-värden och lägre aluminiumhalter än medianen. Kvävehalten var liksom tidigare år låg i Storsjön. Storulvsjön (Y 7): Länets enda EU-yta med depositionsmätningar utgörs av 7-årig granskog med ståndortsindex G. Mätning av deposition och markvatten startade hösten 99. Precis som de två föregående åren deponerades, kg antropogent svavel per hektar skogsmark i Storulvsjön. Ungefär lika mycket deponerades på öppet fält. Våtdepositionen av kväve uppmättes till, kg/ha. Enbart en femtedel av detta nådde skogsmarken via krondropp, vilket indikerar betydande upptag och omvandling av kväve i trädkronorna. Markvattenmätningarna i Storulvsjön visar på relativt god markvattenstatus. Markvattnets ph har varit omkring 5,9, aluminiumhalterna har varit låga, omkring,5 mg/l, och kalciumhalten har varit omkring, mg/l. Gällö (Z ): Granskog på kalkhaltig mark sydost om Östersund. Mätningarna startade sommaren 99, som första lokal i norra Sverige, och avslutades i december 99. Svaveldepositionen i skogsytan har minskat sedan mätstart vilket beror på minskad torrdeposition. Medelvärdet för de fyra första åren var,5 kg antropogent svavel per hektar. Under den senare delen av 99-talet var motsvarande, kg/ha. Nedfallet av klorid har generellt varit större än på övriga

9 lokaler i norra Sverige. Sannolikt härrör det från västlig intransport av havssalt. Resultat från mätningar under oktober till december 99 presenteras i tabell och. Markvattenmätningarna i Gällö avslutades sommaren 997. Den kalkhaltiga marken avspeglas i tidigare mätningar, som visat höga ph-värden (7,) och mycket höga halter av kalcium. Samtidigt har aluminiumhalterna varit mycket låga och kvoten mellan baskatjoner och aluminium har därför varit mycket hög. Sör-Digertjärnen (Z ): EU-yta med -årig tallskog i allra sydligaste delen av Jämtlands län. Boniteten är låg; T. Mätning av deposition och markvatten påbörjades hösten 99. Till marken i skogsytan deponerades kg antropogent svavel per hektar under 99/99. Dubbelt så mycket deponerades på öppet fält. Även de två tidigare åren som mätningar utförts har depositionen varit betydligt större på öppet fält. Skillnaden kan bero på lokalklimatologiska förhållanden. Kvävedepositionen på öppet fält uppgick till,5 kg/ha, vilket är mer än tidigare år. De markvattenkemiska mätningarna i Sör-Digertjärn visar phvärden, omkring, under 99/99, samt låga halter av aluminium, kalcium, magnesium och kväve. Nymyran (Z 5): EU-yta med 7- årig granskog på bördig mark (G ). Ytan är belägen i närheten av Bispgården i länets östligaste spets. Svaveldepositionen till skogsytan i Nymyran var,7 kg/ha under 99/99. Uppmätt kvävedeposition via krondropp var, kg/ha, men det är bara en femtedel av vad som deponerades på öppet fält,, kg/ha. Detta indikerar betydande upptag och omvandling i trädkronorna. Markvattnets ph har varit 5,, beräknat som median från samtliga mätningar. Aluminiumhalten har varit låg, omkring,5 mg/l och även halterna av baskatjoner har varit relativt låga,, mg/l för kalcium och,5 mg/l för magnesium.

10 Figur. Lokal AC, Brattfors Tall, 7 år Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

11 Figur. Lokal AC, Högbränna Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

12 Figur 5. Lokal AC, Bäcksjö Gran Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

13 Figur. Lokal AC, Ammarnäs Gran Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

14 Figur 7. Lokal AC5, Holmsvatten Gran Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

15 Figur. Lokal BD, Gammelgården Tall, år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 Sommar Vinter /97 9/97 9/97 9/97 9/

16 Figur 9. Lokal BD, Myrberg Gran, 9 år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 Sommar Vinter /97 9/97 9/97 9/97 9/

17 Figur. Lokal BD, Luleå Gran, år Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

18 Figur. Lokal BD, Esrange Gran Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

19 Figur. Lokal BD, Stockfors Tall, 55 år Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

20 Figur. Lokal Y, Snöberg Gran Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

21 Figur. Lokal Y, Lakamark Gran Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

22 Figur 5. Lokal Y, Ruskhöjden Gran Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

23 Figur. Lokal Y 5, Hällvattnet Gran Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

24 Figur 7. Lokal Y, Storsjön Gran Nederbörd på ÖF (mm) MV Sommar Vinter

25 Figur. Lokal Y 7, Storulvsjön Gran, 7 år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 Sommar Vinter /97 9/97 9/97 9/97 9/

26 Figur 9. Lokal Z, Sör-Digertjärnen Tall, år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 Sommar Vinter /97 9/97 9/97 9/97 9/

27 Figur. Lokal Z 5, Nymyran Gran, 7 år Nederbörd på ÖF (mm) 9/97 Sommar Vinter /97 9/97 9/97 9/97 9/

28 7 Tidsutveckling deposition Figur visar att svaveldepositionen minskat både på öppet fält och via krondropp till skogsmark. Under första halvan av 99-talet deponerades ungefär kg/ha till skogsmark. Motsvarande under andra halvan var kg/ha. På öppet fält har utvecklingen varit i stort sett den samma. En skillnad är att depositionen på öppet fält var något mindre än till skogsmark i början av mätserien, men har varit på samma nivå under senare år. Mätningarna indikerar att både våt- och torrdeposition av svavel minskat. Figur visar även att genomsnittlig våtdeposition av kväve minskat under 99-talet, från omkring kg/ha till mindre än,5 kg/ha. Det totala kvävenedfallet till skogen kan antas vara något större på grund av torrdeposition. Enbart en liten del av kvävet har nått skogsmarken via krondropp, vilket tyder på betydande upptag och omvandling av kväve i trädkronorna. I samband med att svavel- och kvävedepositionen minskat har nederbördens ph ökat något. Genomsnittet i början av 99-talet var,7 och de senaste åren har det varit drygt,. Prognoser visar att årlig svaveldeposition kommer att minska till kg/ha år, förutsatt att beslutade utsläppsminskningar genomförs. Motsvarande nivå för kväve är,5 kg/ha. ph 5. Öppet fält Gran Tall (n =, n =) (n =9, n =) (n =, n =) /9 9/95 9/97 9/99.5 9/9 9/95 9/97 9/99.5 9/9 9/95 9/97 9/99 Nederbörd (mm) 9/9 9/95 9/97 9/99 9/9 9/95 9/97 9/99 9/9 9/95 9/97 9/99 Svavel (kg/(ha*år)) 9/9 9/95 9/97 9/99 9/9 9/95 9/97 9/99 9/9 9/95 9/97 9/99 Kväve (kg/(ha*år)) 9/9 9/95 9/97 9/99 9/9 9/95 9/97 9/99 9/9 9/95 9/97 9/99 Figur. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i norra Sverige; öppet fält och gran- och tallskog, uppdelat på två tidsserier. Den första tidsserien (n ) omfattar tio lokaler där mätningarna startade 99/9. I den andra tidsserien (n ) som börjar 99/97 ingår arton lokaler. Streckad linje anger förväntad nivå år om beslutade åtgärder genomförs (se sid. ).

29 Tidsutveckling markvatten Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifikant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten i mellersta och norra Sverige, även om tidsserierna i vissa fall är korta. Lokaler med mindre än fem provtagningar ( år) ingår ej. Figur visar att markvattnets halter av baskatjonerna kalcium och magnesium, samt även mangan och klorid, har minskat signifikant på en tredjedel av lokalerna. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfatsvavel. Detta är en logisk följd av minskad svaveldeposition. På lokalerna i norra Sverige är denna utveckling tydligast i Västernorrlands län. Förändringar av markvattnets surhetsgrad är inte lika tydliga, det finns exempel på både minskad och ökad försurning. Förhållandena i skogsytorna i norra Sverige uppvisar relativt få signifikanta förändringar under perioden 99 till 999. Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ (under ) eftersom all vätekarbonat som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen inte är tillräcklig för att upprätthålla en syrabuffrande förmåga. Modellberäkningar av återhämtning från försurning efter det att depositionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sverige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på 99-talet och hastigheten i den genomsnittliga förbättring av ANC var % per år, räknat från 99. Markvattnet i södra Sverige är i genomsnitt betydligt surare än den mellersta och norra delen av landet. Trots det kan en minskad surhet förväntas i hela Sverige på grund av att framför allt svavelnedfallet minskat i alla områden. Undersökningar av markvatten finns från lokaler i mellersta och norra delen av Sverige under perioden 99 till 995 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkningarna. Under perioden 99 till 995 uppvisar lokaler en relativt stor genomsnittlig ökning av ANC. Många lokaler visar dock ingen större förändring eller minskande ANC, trots att depositionen minskat på alla platser. + Antal lokaler - Mn + Cl - Ca + Mg + TOC ffff SO -S K + Na + Fe +/+ (Ca+Mg+K)/ooAl nn ooal NO -N NH -N TAl H + oal - - Figur. Trendberäkningar för markvatten på 9 lokaler i Svealand och Norrland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).

30 9 Det finns flera orsaker till att skogsytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år. Figur visar fyra lokaler i norra Sverige med olika utveckling av ANC i markvatten under 99 till 999. En faktor som är tydlig i flera skogsytor i landet är att varierande nedfall av neutralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Skogsytan nära Kall i västra Jämtlands län (där mätningarna avslutades 995) hade ofta en relativt stor deposition av havssalt, vilket visade sig i höga och varierande halter av klorid i markvatten. När halterna var som högst under 99 minskade ANC (buffertförmågan minskade). De lägre kloridhalterna före och efter 99 samvarierade med högre ANC. Naturliga episoder med havssaltsnedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartiklarna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och aluminium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets ph eller ANC. Andra lokaler med lägre deposition av havssalt, eller mark med relativt högt ph, uppvisade inte samma tydliga effekt av tillfälliga ökningar av markvattnets kloridhalt. Lakamark i Västernorrlands län nära kusten visar en viss minskning av både ANC och klorid under 99- talet, vilket sannolikt är en utspädningseffekt på grund av relativt hög nederbörd de senaste åren. Bäcksjö nära Umeå hade lågt ANC (under ) under flera år, särskilt under 99. Under 99 var sulfatsvavelhalterna i markvatten förhöjda, vilket indikerar lågt grundvattenstånd som kan leda till att svavel som ligger lagrat i marken omvandlas till svavelsyra som sänker ph och ANC. Före och efter den perioden har ANC varit högre. Ökningen under 99 kan, förutom minskande halter av sulfatsvavel, bero på låga kloridhalter. Skogsytan nära Luleå visar relativt stabilt och lågt ANC (under ) som var lägst i början av mätperioden. Minskningen av ANC under 997 kan vara en effekt av ökade kloridhalter i markvattnet. Liksom i Bäcksjö uppmättes relativt höga sulfathalter i markvattnet under en period efter 99 (i Bäcksjö började den perioden redan efter 995) vilket också kan bidra till sänkningen av ANC. Den stora variationen i nedfall av havssalt mellan år och olika områden samt kraftigt varierande markkemi gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Undersökningarna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka en tillfällig försurning av markvattnet. Mätningarna visar dessutom att tillfälliga sänkningar av grundvattennivån kan orsaka oxidering av svavel som försurar markvattnet. mg/l. Cl, mg/l ANC, mekv/l mekv/l. mg/l Cl, mg/l ANC, mekv/l mekv/l Lakamark..... Kall mg/l. Cl, mg/l ANC, mekv/l mekv/l. mg/l 5. Cl, mg/l ANC, mekv/l mekv/l Bäcksjö Luleå Figur. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i fyra skogsytor i norra Sverige under perioden 99 till 999 (glidande medel räknat på tre värden).

31 Data i tabellform, deposition och markvatten Tabell. Öppet fältdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Brattfors 95/9 9,5,,,,,5,7,,7,, (AC A) 9/97 7,,,7,5,,7,,,,, 97/9 7,,7,,95,,,,,9,,9 9/99 5,7,,,,,9,,,,9,5 Högbränna 95/9 7,,,,7,7,5,,,9,7, (AC A) 9/97,,,,99,,,,,7,, 97/9,7,,,,,,,,,,7 9/99,,,,7,,,,,,,7 Bäcksjö 9/9 7, 5, 5,,,5, (AC A) 9/9 775, 5,,9,,5,5 9/9 5,,7,,5,, 9/95 9,9 5, 5,,,, 95/9 57,,,,,5, 9/97 5,5,,,5,7, 97/9 9,,9,7,,, 9/99,5,,,,5,,,,,,7 Ammarnäs 9/9,7,,,,, (AC A) 9/9 77,,,,9,, 9/9 7,5,,,,, 9/95 5,,,,97,,7 95/9,,,,,, 9/97 55,,, 5,7,, 97/9 7,,5,,,, 9/99,7,,,,,,,,9,9,5 Holmsvatten 9/9 7,9,5,,,,9 (AC5 A) 9/9 9,,,,,, 9/9,,,,,, 9/95 7,,,,55,, 95/9 9,,9,,,,7 9/97,,,,,,9 97/9 5,5,,7,,,7 9/99 5,,,,,,9 Gammelgård- 9/97 77,,, 5,5,,9,7,,,, en (BD A) 97/9,,,,,,,,,,5, 9/99 5,,,,5,,,,,,9, Myrberg 9/97 5,9,9,7,,,,,,5,, (BD A) 97/9,,7,,7,,9,7,,7,9, 9/99 7,,,,,,,,,,, Luleå 9/9 7,5,,9,,, (BD A) 9/9 5,,,7,97,, 9/9 7,,,,9,, 9/95 57,,,5,,, 95/9,,,,,, 9/97 7,,9,7,,, 97/9 57,,,7,,, 9/99,5,,5,5,7,5,,,,7,

32 Tabell. (forts.) Öppet fältdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Esrange 9/9 9,5,,5,7,7, (BD A) 9/9 57,9,,9,5,,5 9/9 5,,,,,7, 9/95,5,7,7,,, 95/9 5,,,,55,5, 9/97,,,9,,,,,,,, 97/9 5,7,,,,,,,,,, 9/99 9,5,9,9,,5,9,,,,,7 Stockfors 9/9 59,,,,79,, (BD A) 9/9 57,,,,,,9 9/9 97,,,,9,, 9/95,,,5,5,9, 95/9,,,,,, 9/97 57,,7,7,,, 97/9 55,,,,,,9 9/99 5,,,,,, Snöberg 9/9 77,,,7,79,,5 (Y A) 9/9 7,,,7,7,7, 9/9 59,5,7,,,, 9/95 79,,,9,,, 95/9,,5,5,7,, 9/97 59,7,,,95,, 97/9 79,,,7,5,, 9/99 7,7,,,7,,9 Lakamark 9/9 77, 5,9 5,7,,, (Y A) 9/9,,9,,,9, 9/9 7, 5,7 5,5,95,,9 9/95,,9,,,, 95/9 5,,7,,95,, 9/97 7,,9, 5,7,,9 97/9 9,,,9,,, 9/99 77,7,,,,, Ruskhöjden 9/9 7,,7,,7,, (Y A) 9/9 775,,,,,5,9 9/9,,,,9,, 9/95,,,,7,,9 95/9 7,,,5,5,7, 9/97,,7,,,9,7 97/9 779,,7,,,, 9/99 59,7,5,,7,,,,,,9,5 Hällvattnet 9/9,,,,7,, (Y 5 A) 9/9,,,,9,, 9/95,,,,,, 95/9 9,7,,5,,7,5 9/97 7,9,9,,,,9 97/9 7,9,,9,9,, 9/99 7,,9,9,5,, Storsjön 9/9 77,7,,,5,9, (Y A) 9/9,,,7,5,9,7 9/95 7,,,5,9,, 95/9,7,,,7,, 9/97,,,,5,9, 97/9,,,,,,9 9/99 79,,,,9,,,,5,,,

33 Tabell. (forts.) Öppet fältdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Storulvsjön 9/97 79,,,,5,,,,,,, (Y 7 A) 97/9 5,,9,9,,,,,,,, 9/99,,,7,9,,,,,,, Gällö 9/9,5,,,99,7, (Z A) 9/9 95,,5,,5,, 9/9 57,,,,9,, 9/9,,,,7,,5 9/95,,,9,77,, 95/9 9,5,,5,,9,7 9/97 9,5,,,,,5 97/9,5,,9,,7, Sör-Digertjärn- 9/97,,9,,,,9,,,,9, nen (Z A) 97/9 75,,,,,,7,,,,, 9/99 7,,,,9,,,,,9,, Nymyran 9/97 5,5,,,5,,,9,,9,,5 (Z 5 A) 97/9 7,,,,77,,5,7,,,, 9/99 75,,,,7,,,9,,,,7 Tabell. Krondroppsdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Brattfors 95/9,,,,,,,,,,,7 (AC A) 9/97 5,9,,,97,5,,,,,, 97/9 5,,,,,,,7,,9,7, 9/99 9,7,,9,5,,,7,,,7,5 Högbränna 95/9,,,,,,,7,,,5,9 (AC A) 9/97 5,,,,5,,,,,5,,7 97/9 55,5,,,99,,,7,,7,9, 9/99 95,,,,5,,,,,,, Bäcksjö 9/9 5,,7,5 5,7,5, (AC A) 9/9 9,,, 5,9,7,5 9/9 9,,5,,,, 9/95 5,5,,,7,7, 95/9,7,,,9,,5 9/97,,, 5,,5,5 97/9 55,,,,5,, 9/99 9,9,,7,,7,,,7,,9,5 Ammarnäs 9/9,,,9 7,9,, (AC A) 9/9 95,7,,,,, 9/9,5,,,9,, 9/95,5,5,,79,, 95/9 9,,9,7,,, 9/97,,,,,, 97/9 5,5,5,,,, 9/99,,,7,,,,,,9 7,,

34 Tabell. (forts) Krondroppsdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Holmsvatten 9/9 5,5 5, 5,5,7,5, (AC5 A) 9/9 7,,9,7,,, 9/9 5,,,7,9,5, 9/95,,,,,,7 95/9 7,7,,,,, 9/97 75,,,,,, 97/9 5,,,,9,,5 9/99 7,,,,,, Gammelgård- 9/97 7,,9,,,,,,5,5,, en (BD A) 97/9 57,,,,,9,7,,,,, 9/99,,,,9,,,,,,, Myrberg 9/97,5,,,,,,,, 7,,5 (BD A) 97/9,,,5,,,,,5,,9,7 9/99 9,,,,,,,,5,7 5,, Luleå 9/9, 5, 5,,9,, (BD A) 9/9 9,9,7, 5,75,, 9/9 7, 5,,,9,7,5 9/95,,,,9,,5 95/9,,,,7,, 9/97,7,,,,, 97/9 5,,,,,, 9/99,7,,,,,,,,,,9 Esrange 9/9,7,,,,, (BD A) 9/9,,9,,5,,7 9/9 5,,,5,9,5,5 9/95,7,,,,, 95/9,5,5,,55,, 9/97 9,,7,5,77,, 97/9,,,,,, 9/99 7,7,,5,,,5,,5,,9,5 Stockfors 9/9 5,7,,5,7,5,5 (BD A) 9/9 9,,5,,,5,5 9/9 7,,,,,7, 9/95,,,5,,, 95/9 7,,5,,55,, 9/97,,,5,5,, 97/9 5,7,9,7,9,5, 9/99,7,5,,,5,5 Snöberg 9/9 7,7,,,9,, (Y A) 9/9 7,,,7,7,, 9/9,5,,,9,,5 9/95 7,5,7,,5,, 95/9,,5,,5,, 9/97 7,,5,,,, 97/9 59,,,,,, 9/99 55,,,,,,

35 Tabell. (forts) Krondroppsdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal År Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Lakamark 9/9 9,, 5,9 9,,, (Y A) 9/9 7, 5, 5,,9,, 9/9 5, 5,5 5,,9,, 9/95 7,7,,,,, 95/9,,,9,9,, 9/97 9,9,,5,,, 97/9 5,,,7,,5, 9/99 7,,,,5,5, Ruskhöjden 9/9 5,9,,7 7,59,, (Y A) 9/9 9,9,, 5,,,5 9/9 77,,,9 5,,7, 9/95 95,5,, 5,57,, 95/9 9,7,,,,, 9/97,,7,,,, 97/9 77,7,,5,5,, 9/99,,,,7,,,,5,,9,7 Hällvattnet 9/9 5,,,,,5,5 (Y 5 A) 9/9 5,,,9,9,,5 9/95 57,,5, 5,77,5, 95/9 77,7,5,,9,, 9/97 5,7,,,5,, 97/9 55,,,,5,,5 9/99 5,9,,,,, Storsjön 9/9,,,,,7,9 (Y A) 9/9 5,7, 5,9 5,9,, 9/95 9,,5, 5,7,7, 95/9,,9,,,, 9/97,9,, 5,,, 97/9 55,,,,7,5,5 9/99 577,,,,,,,,,,, Storulvsjön 9/97 9,,,,7,,,,, 9,,5 (Y 7 A) 97/9,,,,,,,5,7,,,5 9/99 9,,7,,,,,,,,,7 Gällö 9/9 7,,, 9,,,,,,7,9, (Z A) 9/9,,5,,,,,,7,,5, 9/9 5,5,,,,, 9/9 9,5,,,,, 9/95,,, 7,9,, 95/9,,,7 7,,, 9/97,,, 7,9,, 97/9,,,9 7,,, Sör-Digertjärn- 9/97 5,,9,,,,,,,,,5 nen (Z A) 97/9 7,,,9,95,,,,,7,7,9 9/99 7,9,,,,7,,,,,, Nymyran 9/97,,,,5,,,,, 9,,5 (Z 5 A) 97/9 9,,,,,,,,9, 5,5,5 9/99,5,,7,9,,,,,,,

36 Tabell. Öppet fältdata från norra Sverige, ej komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm, övriga parametrar i kg/hektar. 5 Lokal Period Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Gällö (Z A) 9/ 9 5,,,,,, Tabell. Krondroppsdata från norra Sverige, ej komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm, övriga parametrar i kg/hektar. Lokal Period Nedb H + SO -S SO -S ex Cl - NO -N NH -N Ca + Mg + Na + K + Mn + Gällö (Z A) 9/ 9 7,,,,5 <, <,

37 Tabell 5. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i norra Sverige, kg/hektar och år. Lokal År H + Ca + Mg + Na + K + Mn + Brattfors 9/97,,,,,, (AC A) 97/9,,,,5,9,9 9/99,,,,,9,5 Högbränna 9/97,7,,5,,7,5 (AC A) 97/9,7,,,7,, 9/99,5,5,,,,7 Bäcksjö 9/97,7,,,,, (AC A) 97/9,,5,5,,, 9/99,7,,7,,,7 Ammarnäs 9/97,,7,,,5,9 (AC A) 97/9,,,,,,9 9/99,7,,,,,5 Holmsvatten 97/9,,7,,,,5 (AC5 A) 9/99,,,,,, Gammelgården 9/97,5,,7,,,9 (BD A) 97/9,,,,,,5 9/99,,,,,, Myrberg 9/97,,5,,7,7, (BD A) 97/9,,,,7,,5 9/99,9,9,,,,9 Luleå 9/97,,7,5,,, (BD A) 97/9,,,,,, 9/99,,,,7,, Esrange 9/97,,7,,7,9, (BD A) 97/9,,5,,9,, 9/99,7,,,,5, Stockfors 9/97,,,,5,, (BD A) 97/9,9,,5,,,9 9/99,5,,,5,, Snöberg 9/97,,,,7,,7 (Y A) 97/9,9,,5,,, 9/99,,,,,, Lakamark 9/97,,5,7,,, (Y A) 97/9,,7,,5,, 9/99,,9,5,,, Ruskhöjden 9/97,,7,5,,,9 (Y A) 97/9,,,,5,, 9/99,9,,,,, Hällvattnet 9/97,,9,,5,7, (Y 5 A) 97/9,,5,,,, 9/99,,,,9,, Storsjön 9/97,,,5,,9, (Y A) 97/9,,9,5,5,5, 9/99,7,5,,,, Storulvsjön 9/97,9,,,,, (Y 7 A) 97/9,,,5,,7, 9/99,,,,,, Sör-Digertjärnen 9/97,,7,,,, (Z A) 97/9,,7,,,, 9/99,,,,,, Nymyran 9/97,,,,5,7,5 (Z 5 A) 97/9,,,,9,, 9/99,,,,,9,

38 7 Tabell. Markvattendata från norra Sverige. Lokal Datum ph Alk ANC SO-S Cl - NO-N NH-N Ca + Mg + Na + K + Mn + Fe +/+ ooal tal TOC BC/ooAl - - mekv/l mg/l mol/mol Brattfors ,,,,, <, <,,,,75, <,,5 - -, - (AC A) ,9,,,,7 <, <,,,,9, <,,,,, ,9,,,5,7 <,,,,5,, <,, -,, - median 5,9 -,,7,7 <, <,,,7,,,,5,,9, 9 n= Högbränna ,7,7,,,77 <, <,,5,5,,5 <,,,7,, 7 (AC A) ,5,,9,7,9 <, <,,95,9,9,7 <,,5,9,9, ,,,,7,55, <,,59,,79,5 <,,,7,77,5 median 5,7 -,5,,9 <, <,,,9,5, <,,,9,9, 5 n= - - Bäcksjö 99-9-,9 -,9,9,9 <, <,,7,9,79,5 <,,,9,5,, (AC A) 999--, -,,7,9 <, <,,5,,7, <,,9,,95,, ,9 -,,,9 <, <,,5,9,, <,,97,55,5 7,, ,7 -,9,,5 <, <,,77,9,55,9 <,,9,55,5,, median, - -,7,,77 <, <,,79,,5,5 <,,7,,,,9 n= - - Ammarnäs ,,7,,,7 <, <,,,9,, <,,7,7,, (AC A) 999--,,,5,7,7 <,,,95,5,, <,,5,5,9 7, ,5,7,79,, <, <,,9,9,, <,,,,5, ,,,5,97,9 <,, 7,75,,5,7 <,,5,5,7, 9 median,5 -,7,59,5 <, <,,5,,, <,,,9,5, 5 n= - - Holmsvatten ,7,9,7,,,7 <,,,75,9, <,,5,5,7 5, (AC5 A) , -,,75,7 <, <,,,5,55,59 <,,,, 7,, , -,9,,5,9 <,,,9,7,7 <,,,,7, 9, Gammelgården ,,,,,5 <, <,,,,,9 <,,,,,5 (BD A) ,9,,7,77,5 <, <,,,,59,9 <,,,,5, ,,,5,,9 <,,,,7,7, <,, -,5, - median, -,,,5 <, <,,,7,9, <,,5,,, n= - -

39 Tabell. (forts.) Markvattendata från norra Sverige. Lokal Datum ph Alk ANC SO-S Cl - NO-N NH-N Ca + Mg + Na + K + Mn + Fe +/+ ooal tal TOC BC/ooAl - - mekv/l mg/l mol/mol Myrberg 99-9-,,5,,77,57 <,,,9,,,,7,9,9,, (BD A) ,,,5,, <,,,77,,9, <,,,,5, ,,,57,, <,,,9,,9, <,,5,,, ,7,,,7, <,,57,5,,, <,,,7,9,, median 5, -,7,7,57,,,7,,9, <,,,,5, n= - - Luleå 99-9-, - -,,,97,9 <,,5,, 5, <,,75,,75,, (BD A) 999--, -,7,,7 <,,,,,, <,,7,959,5 7, 5, ,5 - -,5,9, <, <,,9,5,, <,,9,,,9,7 median,5 - -,,, <, <,,5,,7,95 <,,,9,9, 5,7 n= - - Stockfors 999--,,5,7,, <,,57,9,,7,5 <,,7 -,, - (BD A) median, -,9,, <,5,,7,,,5,,,9,5, n= - - Snöberg ,,,,,5,,,,5,,5 <,,,, 5, (Y A) 999--,,,,,9 <,,,,5,5, <,,,,55, ,,,9,, <, <,,,,,9 <,, -,9 7, ,,,,7,9 <,,,97,5,, <,, -, 5, - median, -,5,59,99 <,,,7,55,, <,,,5, 7, n= - - Lakamark ,,,,,, <,,5,5,, <,,5,,, 5 (Y A) ,,,,7,7 <, <,,,,, <,,,,, ,,,5,9, <, <,,,,5, <,,,5,7 5, ,,,5,7,5 <, <,,5,,95, <,,,,5, median 5,9 -,59,99, <, <,,75,, <,5 <, <,5,,5, 79 n= - - Ruskhöjden ,7,,,9,,7 <,,,7,5,9 <,,,,, 77 (Y A) ,,7,7,5, <,,,57,,5, <,,,,5, ,9,,5,,9 <, <,,,,5, <,,,,, ,,,,,9 <, <,,7,,7, <,, -,9, - median 5,7 -,5,9,9 <,,,9,,5,5, <,5,5,9, n=

40 9 Tabell. (forts.) Markvattendata från norra Sverige. Lokal Datum ph Alk ANC SO-S Cl - NO-N NH-N Ca + Mg + Na + K + Mn + Fe +/+ ooal tal TOC BC/ooAl - - mekv/l mg/l mol/mol Hällvattnet ,,,,7,, <,,,5,,9,7,7,7,5,5 5 (Y 5 A) ,,5,7,,7,55,,,,9, <,,,7,7, ,7,,,5,5, <,,95,7,, <,,,7,5, ,,,7,5,7, <,,9,9,,5 <,,,,59, 5 median 5, -,7,7,,,9,7,5,9 <,5,,,,59 5, 79 n= - - Storsjön , -,9,9, <, <,,7,,,,5,7,55,, (Y A) , -,5,97, <, <,,,5,7, <,,,,755, 5, ,,5,,, <, <,,,5,5, <,,7,9,, ,,5,,,9 <, <,,5,,7, <,,,,55 9, 7 median 5, -,,7, <,5 <,,,, <,,9,,,7, n= - - Storulvsjön ,,,,,79 <, <,,7,,, <,,,,9, 77 (Y 7 A) ,,9,5,, <, <,,,7,9, <,,5,,, ,,,7,9, <, <,,7,,,7 <,,7,,, 5 median 5,9 -,59,5,79 <, <,,5,,,7 <,,7,9,9 7, 9 n= Sör-Digertjärn ,,,,, <, <,,,,5,9 <,,,,7, en (Z A) ,,,,,5 <, <,,9,,5,5 <,,,,9, ,9,,,5, <, <,,5,7,7,7 <,,,9, 9,5 7 median 5,9 -,5,, <, <,,,,5,9,,,, 7, n= Nymyran 99--9,,,,7,9 <, <,,,,,9 <,,,,7, 5 (Z 5 A) ,5,,7,,75 <,,,7,57,7,5 <,,7,,9, ,7,,5,,99 <, <,,,7,5, <,,,7,,5 median 5, -,59,,99 <,,,,7,, <,,7,7, 5, 9 n=

41 IVL Svenska Miljöinstitutet AB,9/lUHWWREHURHQGHRFKIULVWnHQGHIRUVNQLQJVLQVWLWXWVRPlJVDYVWDWHQRFKQlULQJVOLYHW9LHUEMXGHU HQKHOKHWVV\QREMHNWLYLWHWRFKWYlUYHWHQVNDSI UVDPPDQVDWWDPLOM IUnJRURFKlUHQWURYlUGLJSDUWQHU LPLOM DUEHWHW,9/VPnOlUDWWWDIUDPYHWHQVNDSOLJWEDVHUDGHEHVOXWVXQGHUODJnWQlULQJVOLYRFKP\QGLJKHWHULGHUDV DUEHWHI UHWWElUNUDIWLJWVDPKlOOH,9/VDIIlUVLGplUDWWJHQRPIRUVNQLQJRFKXSSGUDJVQDEEWI UVHVDPKlOOHWPHGQ\NXQVNDSLDUEHWHW I UHQElWWUHPLOM Forsknings- och utvecklingsprojekt publiceras i,9/5dssruw,9/vsxeolndwlrqvvhulh%vhulh,9/\khwhu\khwhurpsnjnhqghsurmhnwsnghqqdwlrqhoodrfklqwhuqdwlrqhoodpdunqdghq,9/)dnwd5hihudwdyiruvnqlqjvudssruwhurfksurmhnw,9/vkhpvlgdzzzlyovh )RUVNQLQJRFKXWYHFNOLQJVRPSXEOLFHUDVXWDQI U,9/VSXEOLNDWLRQVVHULHUHJLVWUHUDVL,9/V$VHULH 5HVXOWDWUHGRYLVDVlYHQYLGVHPLQDULHUI UHOlVQLQJDURFKNRQIHUHQVHU IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd Box, SE- Stockholm Hälsingegatan, Stockholm Tel: Fax: Box 7, SE- 5 Göteborg Dagjämningsgatan, Göteborg Tel: + 75 Fax: Aneboda, SE- Lammhult Aneboda, Lammhult Tel: Fax: + 7