KALLELSE. Datum

Transkript

1 Kommunstyrelsen KALLELSE Datum Sida 1 (3) Ledamöter Conny Johansson (S), ordförande Karola Svensson (C), 1:e vice ordförande Lena Sjödahl (M), 2:e vice ordförande Ingvor Bergman (S) Vakant (SD) Niclas Hillestrand (S) Ingrid A. Jarlsson (M) Julia Björck (S) Johanna Johansson (SD) Ann Kyrkander (MP) Hans Johansson (C) Dan Hovskär (KD) Annika Carp (FP) Tjänstemän Katarina Andersson, tf. kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Protokollsjusterare Lena Sjödahl föreslås Ersättare Dan Gabrielsson (S) Ed Kahrs (M) Susanne Larsson (S) Christopher Münch (SD) Roger Lundberg (S) Anders Winlöf (M) Johanna Svensson (S) Wanja Wallemyr (C) Hanna Wigh (SD) Inger Lilja (V) Eva Dahlgren (C) Allan Bjärkhed (KD) Björn Stenström (FP) Kommunstyrelsen kallas till sammanträde onsdagen den 25 november 2015 klockan 13:00 i Falköpingssalen, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Besvarande av motion från Lena Sjödahl (M) om uppföljning av beviljade motioner Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 191/2015 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande c) Kommunstyrelsen 152/2015 d) Motionen 2. Ändring av internräntan Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 192/2015 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande

2 2 (3) Ärende Anteckningar 3. Tomtpris för Skattegården, Stenstorp, år 2016 Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 193/2015 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande Ansökan från Floby Marknadsförening om bidrag till hyra Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 194/2015 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Ansökan 5. Renhållningsordning för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 195/2015 b) Kommunstyrelsens ordförandes förslag till beslut c) Delegationsprotokoll d) Förbundschefens tjänsteutlåtande e) Dom från Vänersborgs tingsrätt f) Avfallsplan g) Föreskrifter om avfallshantering 6. Antagande av detaljplan för kvarteret Diamanten med flera Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 196/2015 b) Chefen för infrastruktur och logistiks tjänsteutlåtande c) Antagande handlingar 7. Samverkansavtal med Falköping Nu Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 198/2015 b) Näringslivschefens tjänsteutlåtande c) Förslag till avtal 8. Samverkansavtal med Falbygdens Mat och Kultur Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 199/2015 b) Näringslivschefens tjänsteutlåtande c) Förslag till avtal

3 3 (3) Ärende 9. Falköpings kommuns miljöpris år 2015 Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 201/2015 Anteckningar Information lämnas på sammanträdet 10. Ändrade föreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Dnr 2015/ Bilaga a) Handlingar skickas senare 11. Delegationsbeslut och anmälningsärenden Dnr 2014/ Bilaga a) Förteckning 12. Information från Skaraborgs kommunalförbund Conny Johansson Ordförande

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 191 Dnr 2015/ Besvarande av motion från Lena Sjödahl (M) om uppföljning av beviljade motioner Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen om uppföljning av beviljade motioner ska anses besvarad med nedanstående yttrande. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Bakgrund Lena Sjödahl (M) har väckt en motion om uppföljning av motioner. Av motionen framgår följande. Åtskilliga motioner skrivs varje år av politiska företrädare i kommunfullmäktige med intentionen att förändra och påverka processer och verksamheter i Falköpings kommun. Motionen lämnas först in till kommunfullmäktige, som beslutar om vidare hantering genom att skicka motionen vidare till kommunstyrelsen för beredning. Beroende av motionens innehåll beslutar därefter kommunstyrelsen om en eventuell remissrunda. Efter sammanställning av inkomna synpunkter besvaras motionen i kommunfullmäktige. Vad händer i kommunens administration efter det att en motion har blivit beviljad? Motionären förväntar sig någon form av förändring/utveckling utifrån motionens syfte. Det är viktigt att vi politiker får en positiv återkoppling, där vi ser att motionerna blir verkställda. Fullmäktige bör få någon form av återrapportering inom ett år efter det att motionen blivit beviljad. Vi moderater yrkar därför att: Kommunen får i uppdrag att ta fram rutiner gällande återrapportering av beviljade motioner. Kommunfullmäktige ges en årlig rapport om arbetsgången av beviljade motioner. Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2015, 55, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 12 augusti 2015, 152, att remittera motionen till arbetsutskottet för yttrande. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Yttrande Enligt kommunallagen 5 kap 33 bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning framgår att om det finns motioner som inte beretts färdigt inom ett år ska de redovisas av kommunstyrelsen på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och i oktober. Verkställighet av beslut ingår i kommunens internkontroll, där det genom stickprov kontrolleras om beslut har verkställts. Internkontrollmomentet omfattar bland annat kommunfullmäktiges beslut och därigenom även beviljade motioner. Kommunens ledningsgrupp har initierat ett arbete med att strukturera och formalisera hur den politiska viljan på bästa sätt ska omvandlas till konkreta uppdrag. Arbetet innefattar även en tydlig struktur för verkställande av beslut. Beviljade motioner faller då in i detta arbete. Kommunledningsförvaltningen anser det inte ändamålsenligt att införa ytterligare en uppföljningsrutin avseende beviljade motioner. Med motivering enligt ovan föreslår undertecknad att motionen ska anses besvarad. Tjänsteutlåtandet, daterat den 23 oktober 2015, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Yrkanden Lena Sjödahl (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförnaden ställer proposition på det framtagna fröslaget respektive Lena Sjödahls (M) yrkande och finner att det framtagna förslaget har antagits. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2015/ Kommunstyrelsen Besvarande av motion från Lena Sjödahl (M) om uppföljning av beviljade motioner Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen om uppföljning av beviljade motioner ska anses besvarad med nedanstående yttrande. Bakgrund Lena Sjödahl (M) har väckt en motion om uppföljning av motioner. Av motionen framgår följande. Åtskilliga motioner skrivs varje år av politiska företrädare i kommunfullmäktige med intentionen att förändra och påverka processer och verksamheter i Falköpings kommun. Motionen lämnas först in till kommunfullmäktige, som beslutar om vidare hantering genom att skicka motionen vidare till kommunstyrelsen för beredning. Beroende av motionens innehåll beslutar därefter kommunstyrelsen om en eventuell remissrunda. Efter sammanställning av inkomna synpunkter besvaras motionen i kommunfullmäktige. Vad händer i kommunens administration efter det att en motion har blivit beviljad? Motionären förväntar sig någon form av förändring/utveckling utifrån motionens syfte. Det är viktigt att vi politiker får en positiv återkoppling, där vi ser att motionerna blir verkställda. Fullmäktige bör få någon form av återrapportering inom ett år efter det att motionen blivit beviljad. Vi moderater yrkar därför att: Kommunen får i uppdrag att ta fram rutiner gällande återrapportering av beviljade motioner. Kommunfullmäktige ges en årlig rapport om arbetsgången av beviljade motioner. Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2015, 55, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

7 2(2) Kommunstyrelsen beslutade den 12 augusti 2015, 152, att remittera motionen till arbetsutskottet för yttrande. Yttrande Enligt kommunallagen 5 kap 33 bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning framgår att om det finns motioner som inte beretts färdigt inom ett år ska de redovisas av kommunstyrelsen på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och i oktober. Verkställighet av beslut ingår i kommunens internkontroll, där det genom stickprov kontrolleras om beslut har verkställts. Internkontrollmomentet omfattar bland annat kommunfullmäktiges beslut och därigenom även beviljade motioner. Kommunens ledningsgrupp har initierat ett arbete med att strukturera och formalisera hur den politiska viljan på bästa sätt ska omvandlas till konkreta uppdrag. Arbetet innefattar även en tydlig struktur för verkställande av beslut. Beviljade motioner faller då in i detta arbete. Kommunledningsförvaltningen anser det inte ändamålsenligt att införa ytterligare en uppföljningsrutin avseende beviljade motioner. Med motivering enligt ovan föreslår undertecknad att motionen ska anses besvarad. Beslutet ska skickas till Motionären Linda Karelid, kanslichef Katarina Andersson, tf kommundirektör Linda Karelid Kanslichef

8 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 29 (36) 152 Dnr 2015/ Remittering av motion från Lena Sjödahl (M) om uppföljning av beviljade motioner Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om uppföljning av beviljade motioner remitteras till kommunstyrelsens arbetsutskott för yttrande senast den 23 november Bakgrund Lena Sjödahl (M) har väckt en motion om uppföljning av motioner. Av motionen framgår följande. Åtskilliga motioner skrivs varje år av politiska företrädare i Kommunfullmäktige med intentionen att förändra och påverka processer och verksamheter i Falköpings kommun. Motionen lämnas först in till Kommunfullmäktige, som beslutar om vidare hantering genom att skicka motionen vidare till Kommunstyrelsen för beredning. Beroende av motionens innehåll beslutar därefter Kommunstyrelsen om en eventuell remissrunda. Efter sammanställning av inkomna synpunkter besvaras motionen i Kommunfullmäktige. Vad händer i kommunens administration efter det att en motion har blivit beviljad? Motionären förväntar sig någon form av förändring/utveckling utifrån motionens syfte. Det är viktigt att vi politiker får en positiv återkoppling, där vi ser att motionerna blir verkställda. Fullmäktige bör få någon form av återrapportering inom ett år efter det att motionen blivit beviljad. Vi moderater yrkar därför att: Kommunen får i uppdrag att ta fram rutiner gällande återrapportering av beviljade motioner. Kommunfullmäktige ges en årlig rapport om arbetsgången av beviljade motioner. Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2015, 55, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

9 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 30 (36) Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

10 ^moderaterna Motion FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen ^ Uppföljning av beviljade motioner Diarienr Planbet. Åtskilliga motioner skrivs varje år av politiska företrädare i Kommunfullmäktige med intentionen att förändra och påverka processer och verksamheter i Falköpings kommun. Motionen lämnas först in till Kommunfullmäktige, som beslutar om vidare hantering genom att skicka motionen vidare till Kommunstyrelsen för beredning. Beroende av motionens innehåll beslutar därefter Kommunstyrelsen om en eventuell remissrunda. Efter sammanställning av inkomna synpunkter besvaras motionen i Kommunfullmäktige. Vad händer i kommunens administration efter det att en motion har blivit beviljad? Motionären förväntar sig någon form av förändring/utveckling utifrån motionens syfte. Det är viktigt att vi politiker får en positiv återkoppling, där vi ser att motionerna blir verkställda. Fullmäktige bör få någon form av återrapportering inom ett år efter det att motionen blivit beviljad. Vi moderater yrkar därför att: Kommunen får i uppdrag att ta fram rutiner gällande återrapportering av beviljade motioner. Kommunfullmäktige ges en årlig rapport om arbetsgången av beviljade motioner. Falköping Nya Moderaterna gm Lena Sjödahl

11 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 192 Dnr 2015/ Ändring av internräntan Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna sänkningen av internräntan med 0,75 procent till 3,0 procent från och med år 2016, som en anpassning till det rådande ränteläget. 2 Härefter tas beslut om förändring av internräntan i samband med att budgeten beslutas. Bakgrund För att på ett enkelt och rättvisande sätt fördela kostnaderna för det kapital som kommunen binder, sätts en internränta. Internränta tas ut på det kapital som finns kvar på alla kommunens anläggningar och läggs på kostnaderna för dessa. Till exempel läggs internräntan på hyran för de lokaler som kommunen tillhandahåller till de olika verksamheterna. Falköpings kommun har idag en internränta på 3,75 procent. Det rådande låga ränteläget har gjort att Falköpings kommun har haft möjlighet att lägga om sina lån till en lägre ränta. För att ge verksamheterna ett rättvist kostnadsläge bör internräntan spegla den verkliga räntekostnaden som kommunen har. Tjänsteutlåtandet, daterat den 20 oktober 2015, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

12 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 193 Dnr 2015/ Tomtpris för Skattegården, Stenstorp, år 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att tomtpriset för Skattegården, Stenstorp, fastställs till kronor per tomt. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 26 oktober 2015, 146, om flerårsplan för åren och budget för år I beslutet fastställdes bland annat tomtpriser för år 2016 som ska gälla vid försäljning av tomtmark i ej nytillkommande exploateringsområden för småhusbebyggelse. I dokumentet som utgör flerårsplanen finns samtliga områden uppräknade, i själva beslutet saknades dock tomtpriset för Skattegården i Stenstorp. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att tomtpriset för Skattegården i Stenstorp fastställs av kommunfullmäktige i ett kompletterande beslut. Den fastslagna taxan för försäljningspris är en ren köpeskilling. Den innefattar inte lagfart, fastighetsbildning, avgift för bygglov, planläggning etcetera, avgift för VA-anläggning/anslutning eller andra anslutningsavgifter. Vid exploatering av framtida bostadsområden kommer tomtpriset att grundas på exploateringskostnaden. Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 november 2015, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2015/ Kommunstyrelsen Tomtpris för Skattegården, Stenstorp, år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att tomtpriset för Skattegården, Stenstorp, fastställs till kronor per tomt. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 26 oktober 2015, 146, om flerårsplan för åren och budget för år I beslutet fastställdes bland annat tomtpriser för år 2016 som ska gälla vid försäljning av tomtmark i ej nytillkommande exploateringsområden för småhusbebyggelse. I dokumentet som utgör flerårsplanen finns samtliga områden uppräknade, i själva beslutet saknades dock tomtpriset för Skattegården i Stenstorp. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att tomtpriset för Skattegården i Stenstorp fastställs av kommunfullmäktige i ett kompletterande beslut. Den fastslagna taxan för försäljningspris är en ren köpeskilling. Den innefattar inte lagfart, fastighetsbildning, avgift för bygglov, planläggning etcetera, avgift för VA-anläggning/anslutning eller andra anslutningsavgifter. Vid exploatering av framtida bostadsområden kommer tomtpriset att grundas på exploateringskostnaden. Karin Johansson Ekonomichef Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 194 Dnr 2015/ Ansökan från Floby Marknadsförening om bidrag till hyra Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen bifaller Floby Marknadsförenings ansökan om kronor i bidrag till hyra årligen från år 2016 och tre år framåt. Bakgrund I en skrivelsen daterad 23 september 2015 ansöker Floby Marknadsförening om bidrag till hyra om kronor per år för en lokal på Storgatan 55 i Floby. Lokalen ägs av Falköpings kommun. Lokalen kommer att utnyttjas av Floby Marknadsförenings medlemmar som idag är flertalet av Flobys föreningar, från idrottsföreningar till hembygdsföreningar. Verksamheten i lokalen kommer bland annat att bestå i språkcafé, Info-Point Turistbyrå, möteslokal, samt kursverksamhet för Flobys invånare. Tjänsteutlåtandet, daterat den 23 oktober 2015, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2015/ Kommunstyrelsen Ansökan från Floby marknadsförening om bidrag till hyra Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen bifaller Floby Marknadsförenings ansökan om kronor i bidrag till hyra årligen från år 2016 och tre år framåt. Bakgrund I en skrivelsen daterad 23 september 2015 ansöker Floby Marknadsförening om bidrag till hyra om kronor per år för en lokal på Storgatan 55 i Floby. Lokalen ägs av Falköpings kommun. Lokalen kommer att utnyttjas av Floby Marknadsförenings medlemmar som idag är flertalet av Flobys föreningar från idrottsföreningar till Hembygdsföreningar. Verksamheten i lokalen kommer bland annat att bestå i språkcafé, Info-Point Turistbyrå, möteslokal, samt kursverksamhet för Flobys invånare. Karin Johansson Ekonomichef Karin Johansson Ekonomichef karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

16 Ansökan om Hyresbidrag för Flobys Nya aktivitets lokal Storgatan 55, Floby, Gamla postlokalen. Floby Floby Marknadsförening ansöker idag om hyresbidrag på kr/år för lokalen på Storgatan 55 i Floby. Lokalen kommer att utnyttjas av Floby Marknadsförenings medlemmar som idag är flertalet av Flobys föreningar; Alphems Arboretum Floby VK Floby IF Floby Ryttare Floby Samhällsförening Grolanda IF Lions Floby Sörby-Floby Hembygdsförening Sörby-Odensbergs Skytteförening Vilske Föräldraförening Vi har även samverkan med Floby Pastorat, Floby skola, Floby Bibliotek samt fler av Flobys företagare. Vår verksamhet kommer att bestå i Språkcafé/Internationell mötesplats, Info-Point Turistbyrå, möteslokal, marknadskontor för julmarknaden och för Floby bladet samt lokala kursverksamheter för Flobys alla invånare. Vi kommer även att göra en enkät under våren för att få in fler tips och idéer om vi kan göra för att få ett mer aktivt Floby. Ewa Hallberg Ordförande i Floby Marknadsförening

17 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 195 Dnr 2015/ Renhållningsordning för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för Falköpings kommuns del fastställa renhållningsordningen för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg. Bakgrund För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen samt en avfallsplan. Den nuvarande renhållningsordningen fastställdes av Avfallshantering Östra Skaraborgs (AÖS) direktion den 10 juni 2008 och omfattar medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Renhållningsordningen för Skara beslutades av Skara kommunfullmäktige den 30 september 2013 och är därmed gällande. Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i en prejudicerande dom från den 12 december 2013 fastställt att ett kommunalförbunds beslut om taxor saknar grundlagsstöd. Som en konsekvens av domen har AÖS renhållningstaxa underställts medlemskommunernas fullmäktige. Den 31 mars 2014 beslutade AÖS direktion med stöd av renhållningsordningen att avveckla de gemensamma avfallscontainrarna i södra delen av Falköpings kommun och att ersätta dem med sopkärl vid respektive fastighet. Fastighetsägare i Fivlered, Solberga och Vistorp överklagade AÖS beslut, varefter Länsstyrelsen i Västra Götalands län avslog deras överklagande den 8 december Berörda fastighetsägare överklagade länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen som den 15 oktober 2015 undanröjde AÖS beslut från den 31 mars Domskälet hänvisar till Högsta Förvaltningsdomstolens ovannämnda avgörande och konstaterar att en medlemskommun i AÖS inte får överlämna föreskriftsrätt inom avfallsområdet till AÖS då det strider mot regeringsformen. Den renhållningsordning som överklagat beslut grundas på är således ogiltig, varför AÖS beslut ska upphävas. För att AÖS ska kunna fatta beslut med stöd av renhållningsordningen krävs att varje medlemskommun för sin del fastställer den nuvarande renhållningsordningen Den 21 oktober 2015 beslutade AÖS direktion att föreslå respektive medlemskommun att för sin del fastställa nuvarande renhållningsordning. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

18 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Beslutsförslaget, daterat den 11 november 2015, har utarbetats av kommunstyrelsens ordförande Conny Johansson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KS 2015/ (2) Kommunstyrelsen Renhållningsordning för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för Falköpings kommuns del fastställa renhållningsordningen för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg. Bakgrund För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen samt en avfallsplan. Den nuvarande renhållningsordningen fastställdes av Avfallshantering Östra Skaraborgs (AÖS) direktion den 10 juni 2008 och omfattar medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Renhållningsordningen för Skara beslutades av Skara kommunfullmäktige den 30 september 2013 och är därmed gällande. Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i en prejudicerande dom från den 12 december 2013 fastställt att ett kommunalförbunds beslut om taxor saknar grundlagsstöd. Som en konsekvens av domen har AÖS renhållningstaxa underställts medlemskommunernas fullmäktige. Den 31 mars 2014 beslutade AÖS direktion med stöd av renhållningsordningen att avveckla de gemensamma avfallscontainrarna i södra delen av Falköpings kommun och att ersätta dem med sopkärl vid respektive fastighet. Fastighetsägare i Fivlered, Solberga och Vistorp överklagade AÖS beslut, varefter Länsstyrelsen i Västra Götalands län avslog deras överklagande den 8 december Berörda fastighetsägare överklagande Länsstyrelsen beslut till Mark- och miljödomstolen som den 15 oktober 2015 undanröjde AÖS beslut från den 31 mars Domskälet hänvisar Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Postgiro Org nr

20 2 (2) till Högsta Förvaltningsdomstolens ovannämnda avgörande och konstaterar att en medlemskommun i AÖS inte får överlämna föreskriftsrätt inom avfallsområdet till AÖS då det strider mot regeringsformen. Den renhållningsordning som överklagat beslut grundas på är således ogiltig, varför AÖS beslut ska upphävas. För att AÖS ska kunna fatta beslut med stöd av renhållningsordningen krävs att varje medlemskommun för sin del fastställer den nuvarande renhållningsordningen Den 21 oktober 2015 beslutade AÖS direktion att föreslå respektive medlemskommun att för sin del fastställa nuvarande renhållningsordning. Beslutet skickas till Avfallshantering Östra Skaraborg Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38 Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda Avfallsplan Reviderad:

39 Inledning Detta är en avfallsplan för Avfallshantering Östra Skaraborgs (AÖS) medlemskommuner, dvs Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda kommuner. Denna avfallsplan innehåller mål och visioner med avfallshanteringen i ovan nämna kommuner. Avfallsplanen omfattar alla som bor och verkar inom ovanstående geografiska område. Detta inkluderar alla aktörer som kommer i kontakt med avfallshantering i olika former som exempelvis AÖS, företag, fastighetsägare och privatpersoner. Målen i denna avfallsplan har övergripande karaktär och syftar till att driva utvecklingen inom avfallsområdet så att alla berörda parter ytterligare minskar sin miljöpåverkan. Denna avfallsplan gäller i likhet med de flesta nationella miljömål till år Tanken med avfallsplanen är att den aktivt skall användas av berörda aktörer som ett hjälpmedel för att förbättra deras avfallshantering. Avfallsplanen kan därför ses som en källa till inspiration för att minska avfallshanteringens miljöpåverkan. AÖS önskar en trevlig läsning! 2

40 Innehållsförteckning Sida Inledning... 2 Kapitel 1 Utgångspunkt för avfallshantering... 4 Kapitel 2 Nationella, regionala och lokala miljömål... 6 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder... 8 Mål 1 Begränsad klimatpåverkan Mål 2 Mindre avfallsmängder Mål 3 Giftfri miljö Kapitel 4 Kommunernas befolkning och struktur Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda Kapitel 5 Hushållsavfall Kapitel 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Kapitel 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Bilagor: 1. Begrepp och definitioner Återvinningsstationer Avfallsbehandlingsanläggningar Uppföljning av tidigare avfallsplaner Falköping Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro Töreboda Nedlagda deponier Miljöbedömning av avfallsplanen Sammanställning av berörda i avfallsplanens mål Beslutsprocess och tidplan för Avfallsplan Samrådsredogörelse Sammanställning till länsstyrelsen

41 Kapitel 1 Utgångspunkt för avfallshantering I dagens system delas ansvaret för avfallshantering mellan olika aktörer i samhället till följd av reglerande lagstiftning. Lagstiftningen kommer till stor del från EU främst via direktiv som sedan görs om till Svensk lagstiftning. Exempel på detta är krav på bottentätning av deponier. Från EU kommer även avfallstrappan som är en bild av vilka sätt avfall ska tas om hand i första hand. Trappan ser ut på följande sätt: Miljömål Deponera Energiutvinna Minska mängd och farlighet Återanvända Materialåtervinna Kliv uppför trappan! Sämsta alternativet är att lägga avfallet på tipp (deponera). Det bästa är att genom produktionsplanering och inköpsrutiner undvika att avfall alls uppkommer, och att det som ändå uppkommer har så liten farlighet som möjligt. Förutom den lagstiftning som har sitt ursprung i EU beslutar man på nationell nivå om ytterligare regler. Exempel på detta är förbud mot att deponera brännbart och organsikt avfall. Polluter Pay Principle från FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 är vägledande för avfallsplanen. Principen innebär att det är den som förorenar som ska bära kostnaderna för de föroreningar och miljöskador som produkten orsakar. Varje kommun har vidare krav att de ska ta hand om det hushållsavfall som uppkommer i kommunen samt besluta om renhållningsordning (föreskrifter och avfallsplan) för det avfallet som uppkommer inom dess geografiska område. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) har för medlemskommunernas räkning tagit över denna skyldighet från sina respektive medlemskommuner. Medlemmar i kommunalförbundet är Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda kommuner. De olika aktörernas ansvar Konsumenterna ansvarar för att sortera och hantera sitt avfall enligt gällande lagar och föreskrifter. Fastighetsägarna ansvarar för att informera den eller de som bor i eller är verksam i fastigheten om gällande regler för avfallshantering, att tillhandahålla utrymmen och ge en förutsättning för avfallshanteringen. Industrier och andra verksamheter ansvarar för ett riktigt omhändertagande av det avfall som uppkommer i den egna verksamheten vid t.ex. tillverkning och försäljning. Producenterna ansvarar för att samla in, forsla bort och återvinna produkter som omfattas av förordningarna om producentansvar. Mer om producentansvar för förpackningar och returpapper se kapitel 6. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) ansvarar för att fastställa och arbeta enligt en gemensam renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan, att fastställa och besluta om gemensam renhållningstaxa, att samla in hushållsavfall och se till att det slutligt omhändertas, att hushållens farliga avfall mottas och transporteras till en godkänd behandlingsanläggning, att informera om insamling av hushållsavfall, inkl. avfall med producentansvar, att planera i avfallsfrågor. 4

42 Kapitel 1 Utgångspunkt för avfallshantering Kommunalförbundets ändamål är att skapa en långsiktig hållbar organisation för insamling och hantering av främst hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Tillsynsmyndigheterna (miljönämnder och länsstyrelsen) ansvarar för att besluta om renhållningsdispenser enligt AÖS föreskrifter (miljönämnd), att utföra tillsyn och pröva verksamheter utifrån Miljöbalken, att pröva dispenser från förbudet att deponera brännbart och organiskt avfall (länsstyrelsen). 5

43 Kapitel 2 Nationella, regionala och lokala miljömål Nationella och regionala mål I Sverige finns idag 16 nationella miljökvalitetsmål. De regionala miljömål som fastställts av länsstyrelsen i Västra Götaland utgår från dessa miljökvalitetsmålen. De nationella och regionala målen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö (berör ej Västra Götaland) 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Storslagen fjällmiljö berör inte denna avfallsplans geografiska område. De flesta övriga målen berör avfallshantering mer eller mindre. I Sveriges avfallsplan som framtagits av Naturvårdsverket framgår 5 strategier inom avfallshantering. Dessa är: 1. Genomför de regler och använd de styrmedel som beslutats och följ upp att de får avsedd effekt. 2. Flytta fokus till att minska avfallets farlighet och mängd. 3. Öka kunskapen om miljögifter 4. Det ska vara enkelt för hushållen att sortera avfall 5. Utveckla svenskt deltagande i EUarbetet inom avfallsområdet Lokala mål Målen och åtgärderna i avfallsplanen ska på samma sätt gälla för hela det geografiska området som kommunalförbundet utgör. Medlemskommunernas kommande miljömål och målen i avfallsplanen bör i största möjliga utsträckning harmonisera med varandra. Medlemskommunerna är Falköping, Hjo, Tibro, Karlsborg, Töreboda och Skövde hade flertalet av medlemskommunerna har en fastställt miljöpolicy som riktar sig till hur miljöfrågorna hanteras i den egna kommunala organisationen. Det fanns dock inte separata miljömål, dessa gäller för alla verksamheter inom det geografiska området som kommunen utgör, dvs inte bara för den egna verksamheten. De målsättningar som då fanns 2008 som berörde avfallshanteringen var inom de kommunala organisationerna var följande: Kommunalförbundet (AÖS) ska samla in matavfall enligt den nationella målsättningen. I Skövde kommun och Falköpings kommun finns mål för ökade mängder producerad biogas, antal biogasfordon etc. Dessa mål berör avfallshanteringen indirekt men inte direkt som t ex i ökad mängd insamlat material. I Falköpings kommun finns det i Cittaslowsamarbetet mål som direkt rör avfallshantering, dessa är: - Stimulera och informera om källsortering - Stimulera och informera om rötning av industri- och hushållsavfall Vid uppföljningen av avfallsplanen 2013 konstateras att: Falköpings kommun uppger att det finns lokala miljömål, dock att dessa är utspridda 6

44 Kapitel 2 Nationella, regionala och lokala miljömål i olika dokument där man valt att fokusera på vissa områden. I Hjo kommun finns inga lokala miljömål kopplade till de nationella miljömålen. I Karlsborgs kommun finns inga lokala miljömål men i styrdokumentet Vision 2020 anges att Lokala miljömål ska utarbetas som tydliggör kommunens ambitioner inom miljöområdet. I Skövde kommun har man antagit lokala miljömål, bland annat i kommunens Energi- och Klimatplan. I Tibro kommun har man haft antagna lokala miljömål sedan år I Töreboda kommun arbetar man med lokala miljömål tillsammans med kommunerna Mariestad och Gullspång. 7

45 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Beskrivning av urval av mål I denna avfallsplan har de miljömål (samt delmål till miljömålen) valts som har störst påverkan på avfallshantering. Målen har kombinerats med de strategier som anges i Sveriges avfallsplan. Valda mål: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Mindre avfallsmängder 3. Giftfri miljö Målens mätbarhet och omfattning Avfallsplanen ska enligt gällande lagstiftning omfatta alla som bor och verkar inom kommunalförbundets geografiska område. I de allmänna råden framgår att målen bör vara mätbara och tidsatta. På nationell nivå är det möjligt att erhålla relativt tillförlitlig statistik för de totala avfallsmängderna. Motsvarande är inte möjligt på regional och lokal nivå. Det finns därför två inriktningar för att sätta mål i en avfallsplan, ingendera klarar helt leva upp till allt avfall och mätbara mål vilket föreskrifterna ( mål för allt avfall ) och de allmänna råden för avfallsplan ( mätbara mål ) efterfrågar. I avfallsplanen har AÖS valt att sätta mål för hela avfallsmängderna, dvs. både för verksamheternas och hushållens avfall. Som en konsekvens av detta är det svårt, för att inte säga omöjligt att sätta upp uppföljningsbara mätbara mål. Istället har tydliga konkreta, fullt uppföljningsbara åtgärder som styr mot målen angetts. I en del avfallsplaner i Sverige har man valt det andra sättet att angripa problemet med allt avfall och mätbara mål, genom att fokusera på hushållsavfallet som är lättare att överblicka. Att sätta upp mål som bara rör hushållens avfall skulle innebära att målen enbart omfattar en mycket liten del av de totala avfallsmängderna. Enligt statistik från Naturvårdsverket är mängden avfall från hushåll på nationell nivå runt 3%, dvs. runt 4 miljoner ton av de totala avfallsmängderna under Med tanke på att frival för insamling av hushållsavfall hos verksamheter nu föreslås kan mängden avfall som ingår i den kommunala renhållningsskyldigheten minska ytterligare. Med detta som bakgrund har det bedöms som bättre att sätta mål för alla avfallsmängder än tydliga mål för bara en mycket liten del av dessa. Kommunalförbundets roll i avfallsplanen Kommunalförbundet har via förbundsordningen övertagit renhållningsansvaret från medlemskommunerna, vilket i praktiken innebär att kommunalförbundet endast har rådighet över avfall inom det kommunala renhållningsansvaret. Avfall från kommunernas egen verksamhet har den kommunala organisationen, på samma sätt som andra företag och verksamheter, eget ansvar för. Målen i avfallsplanen är uppdelad i avfall från hushåll och avfall från företag och andra verksamheter. Mål och åtgärder för materialåtervinning i de kommunala organisationerna finns därmed under de mål som gäller företag och andra verksamheter. Avfallsplanen och de egna kommunala miljömålen bedöms utgöra en vägledning för respektive medlemskommuns hantering av organisationens egna avfallsströmmar. Målkonflikter I denna avfallsplans målsättningar liksom bland de nationella målen finns det inneboende konflikter. Som exempel kan nämnas att ökad insamling av farligt avfall (giftfri miljö) innebär ökade transporter (begränsad klimatpåverkan). 1 Naturvårdsverket, Rapport 6520,

46 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Slutsatsen är att en avvägning krävs för varje åtgärd som görs utifrån de olika målen. Syfte och giltighetstid Denna avfallsplan gäller i likhet med de flesta nationella miljömål till år Målen i denna avfallsplan har övergripande karaktär och syftar till att driva utvecklingen inom avfallsområdet så att alla berörda parter ytterligare minskar sin miljöpåverkan. Planens giltighetstid har satts till 2020 av två skäl. Det första skälet är att de nationella miljömålen är satta till 2020 och att det är lämpligt att samordna planen tidsmässigt med dessa. Det andra skälet är att för att skapa en stabil planeringshorisont där möjlighet finns att utföra faktiska åtgärder. Framtagandet av en avfallsplan tar ca två år. Att då fastställa en plan som endast gäller under en mandatperiod (fyra år) skulle innebära att den nya förslaget till avfallsplan måste göras samtidigt som den gällande avfallsplanen följs upp för. För att möta avfallsbranschens kontinuerliga förändringar och förändringar i den politiska viljan kan beslut om revidering istället göras i samband med att planen följs upp vart fjärde år, dvs 2013 och Till målen knyts exempel på åtgärder som är konkreta och kan ändras fortlöpande och/eller i samband med uppföljningen av denna plan. Vid uppföljningen kan även uppföljningsparametrarna ändras. Uppföljningen planeras ske 2013, och I samband med uppföljningarna finns också, om så önskas möjlighet att fatta beslut om en ny avfallsplan före Uppföljning Grundtanken med avfallsplanen och dess uppföljning är att avfallsplanen ska vara ett levande dokument och dess mål och åtgärder ska utgöra en naturlig del av de olika verksamheternas arbete. Uppföljning av planen syftar till att styra och följa utvecklingen inom avfallsområdet. I första hand används den statistik som idag samlas in och sammanställs av olika aktörer. I brist på statistik behöver andra uppföljningar göras, exempelvis stickprovskontroller. Sådana kan dock knappast bli omfattande utan kan endast användas som en fingervisning till vad som händer inom området. I avfallsplanen presenteras först målen och sedan efterföljande förslag på åtgärder. Till respektive åtgärd har metod för uppföljning och berörd aktör som kommer tillfrågas angivits. De parter som angivits som berörda bedöms ha kunskap och möjlighet att utföra föreslagna åtgärder. Uppföljningen utförs genom att kommunalförbundet via enkät, intervju eller liknande kontaktar ett urval av berörda aktörer för att konstatera om och vilka åtgärder som genomförts. Miljöförvaltningarna har en speciell roll i uppföljningen då de i sitt normala tillsynsarbete även utför tillsyn av hur avfallshanteringen sköts hos företag och andra verksamheter. Uppföljningen kommer sannolikt till del att rikta sig till miljöförvaltningarna och den kunskap de fått i samband med sina tillsynsbesök. I samband med uppföljningen kan andra kända åtgärder, än de som förslagits i avfallsplanen, komma att redovisas. Under uppföljningen avses även berörda aktörer få frågan om huruvida andra åtgärder är lämpliga eller om uppföljningsparametrarna bör ändras. Dessa kunskaper ligger sedan till grund för bedömningen om huruvida planen ska revideras eller ej. 9

47 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 1: Begränsad klimatpåverkan Mål 1. Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Avfallsområdets påverkan på klimatet är framför allt: insamling, transporter och behandling av olika avfallsslag. utsläpp av metangas från deponier Utifrån en produkts hela livslängd utgör en ökad återanvändning och återvinning generellt sett minskad klimatpåverkan. Ökad återvinning Relaterade nationella etappmål till miljömålen: Etappmålet för Begränsad klimatpåverkan innebär att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. ( Etappmål till mål: 1. Begränsad klimatpåverkan leder dock i allmänhet till ökade transporter vilket i sin tur minskar vinsten av att producera med hjälp av återvinningsmaterial istället för råmaterial. Förbudet att deponera brännbart och organiskt avfall har medfört att avfallet istället tas om hand på andra sätt; via t ex förbränning och rötning. Förändringen innebär en stor positiv förbättring av avfallsområdets miljöpåverkan; avfall med låg organiska halt genererar inte ny metangas som kan läcka ut från deponierna istället för olja och kol används avfall för produktion av värme, el och kyla biobränsle producerade från exempelvis matavfall och ersätter fossila bränslen Vid de deponianläggningar som producerar så mycket metangas att den kan samlas in, eldas gasen i en fackla på platsen. Förbränningen sker med hög temperatur. Detta görs för att minska gasen klimatpåverkande effekt då metangas har större klimatpåverkan än den koldioxid som blir kvar efter att gasen facklas. 10

48 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 1: Begränsad klimatpåverkan DELMÅL 1.1 Andelen fossila bränslen ska minska vid transporter och hantering av avfall Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Att upphandlingar/inköp av entreprenader premierar korta transportavstånd, samtransporter, utsläppseffektiva transporter samt transporter med förnyelsebara bränslen. Berörda: alla företag och verksamheter Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut minst två företag/verksamheter och undersöka hur dessa arbetat med upphandlingar/inköp av avfallstransporter. Berörda: alla företag och verksamheter Andel av insamlings och transportentreprenader där ickefossila bränslen ingår i entreprenaden. Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut minst två avfallsentreprenörer och undersöka hur deras fordonspark ser ut avseende antal fordon användandes förnyelsebara bränslen. Berörda: alla avfallsentreprenörer Varje uppföljning gå igenom de upphandlingar AÖS gjort det senaste året som innefattar någon typ av transport/insamling av avfall. Berörd: AÖS Andel fordon i fordonspark som helt eller delvis drivs med ickefossila bränslen.. Andel av nya avtal där upphandligen lett till att transporter sker helt eller delvis med icke-fossila bränslen. 1.2 Utsläpp av metan och andra växthusgaser från lagring och behandling av organiskt avfall ska minska i jämförelse med producerad nyttighet Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Insamling och omhändertagande av metangas vid gödselvårdsanläggning. Berörda: Lantbruk. Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut minst 2 lantbruk per kommun för undersökning av gödselvårdsanläggningar Berörda: lantbruk, tillsyn utförs av miljöförvaltningarna Vilka åtgärder som vidtas för att minska utsläpp av växthusgaser och om metangas nyttiggörs vid anläggningen. Vid varje uppföljning kontakta miljöförvaltningar inom AÖS eller på annat sätt undersöka förekomsten av rötningsanläggningar för rötning av gödsel från lantbruk. Berörda: miljöförvaltningarna Antal rötningsanläggningar för rötning av gödsel från lantbruk. 11

49 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 1: Begränsad klimatpåverkan Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Information om skötselinstruktioner för enskilda komposter. Berörda: Kompostförsäljare, Miljöförvaltningarna Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut minst 1 kompostförsäljare för att undersöka vilken information som ges i samband med försäljning av komposter. Berörda: alla kompostförsäljare Vilken information ges i samband med försäljning av komposter. 1.3 Andelen deponigas som nyttjas ska öka. Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Undersöka möjligheten att nyttiggöra större andel metangas från Falevi och Risängens avfallsanläggning. Berörda: Falköpings och Skövde kommuner. Insamlande av information från Falköpings och Skövde kommuner rörande deponigas Berörda: Falköpings och Skövde kommuner Mängden gas som använts för värme- och elproduktion (MWh). 12

50 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 2: Mindre avfallsmängder Mål 2. Mindre avfallsmängder Detta mål innefattat förslag till åtgärder som syftar till att: Minska den totala mängden avfall. Öka återanvändning. Ökad materialåtervinningen. Styra avfallssystemen så att dessa så långt som möjligt stödjer hushållens och företagens källsortering. Relaterade nationella etappmål till miljömålen: Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år (Naturvårdsverket bedömer att det år 2012 omhändertas ungefär 50 viktprocent som återanvänds) Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Etappmål till mål: 15. God bebyggd miljö Ökad återanvändning och återvinning styr indirekt mot mindre avfallsmängder eftersom mindre naturresurser används i produktionsledet. I det fall organiskt material återvinns möjliggörs dessutom ett kretslopp av näringsämnen. Bakgrund På nationell nivå ökar avfallsmängderna konstant. Under en 10-årsperiod ( ) ökade de totala avfallsmängderna med 23,8 procent. På 1940-talet var mängden hushållsavfall i genomsnitt 20 kg per person och år var nivån uppe i 320 kg per person och år. Ökningen mellan 2006 till 2007 var 4,8 procent var därmed mängden hushållsavfall 514 kg per person. Lågkonjunkturerna i senare delen av 00- talet har gjort att avfallsmängderna minskat för att sedan öka igen. Ökningen i behandlad mängd hushållsavfall mellan 2011 till 2012 var 1,1 procent var därmed mängden hushållsavfall 460,3 kg per person 2. Mängderna förväntas fortsätta följa konjukturförändringarna. Den ökande mängden avfall i samband god konjunktur, och därmed även ökat resursutnyttjandet, behöver brytas för att nå målet om mindre avfallsmängder. Ökade mängder avfall samt målet om minskning ställer framför allt stora krav på varje företag, verksamhet och enskild individ att se över sina inköpsmönster genom att t ex köpa färre saker, satsa på kvalitet, köpa återanvända produkter samt att reparera trasiga produkter. De ökade avfallsmängderna ställer även stora krav på avfallsbranschen i form av fler och nya typer av system och anläggningar för omhändertagande, återanvändning och återvinning. Frågan berör även hur motiverade varje enskild individ och företag är utifrån t ex hur enkelt det är att sortera, vad det kostar att sortera och hur nedskräpande insamlingsplatserna är. Avfall tas idag omhand huvudsakligen genom energi- och materialåtervinning. Materialåtervinning sker idag i form av återvinning av: tidningar och förpackningar (producentansvar; främst förpacknings och tidningsinsamlingen) bildelar (producentansvar; bilskrotar) bildäck (producentansvar; svensk däckåtervinning) elavfall, lampor och batterier (producentansvar; El-kretsen)

51 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 2: Mindre avfallsmängder skrot (från hushåll, via AÖS, från verksamhet genom att beställa hämtning/lämna materialet till godkänd aktör) gips intern användning av material inom den egna verksamheten användandet av material i konstruktionsändamål kompostering och rötning av nedbrytbart organiskt avfall Hushållsavfall och brännbart grovavfall och samt träavfall från hushåll energiåtervinns. Inom avfallsplanens område finns biogasanläggningar exempelvis i Falköping, i Skövde och på Sötåsens lantbruksgymnasium i Töreboda. År 2011 fanns även två större privata kompostanläggningar, ca 630 varmkomposter hos hushåll samt ett okänt antal trädgårdskomposter. Restprodukten från biogasanläggningar och komposter används normalt som gödningsmedel. Biogasanläggningarna tillverkar metangas för uppvärmning samt fordonsgas efter att gasen uppgraderats. DELMÅL 2.1 Kunskapen ska öka om att val av konsumtion påverkar avfallsmängderna och avfallets farlighet. Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Undervisning vid grundskolorna inom avfallsplanens geografiska område omfattar undervisning i miljökunskap och avfallsrelaterade ämnen, varvid relationen mellan konsumtionen och avfallsmängder och avfallets farlighet ska inta en särställning. Berörda: Alla grundskolor Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut minst 1 grundskola per kommun för att undersöka hur mycket undervisning som sker rörande konsumtion och avfallsmängder och avfallets farlighet. Berörda: grundskola, undersökningen utförs av skolförvaltningen i respektive kommun Antal undervisningstimar i snitt per årskurs som rör kunskaper om miljön och avfallsrelaterade ämnen Befattningshavare som arbetar med miljö- och/eller konsumtionsfrågor i kommuner eller företag sprider kunskap om avfallshantering och dess betydelse för ett hållbart samhälle samt hur val av konsumtion kan minska avfallsmängdernas påverkan. Berörda: alla företag och verksamheter Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut minst 1 företag/verksamhet per kommun för att undersöka kunskapsspridningen. Berörda: alla företag och verksamheter Varje uppföljning fråga en ansvarig, inom den kommunala verksamheten, för miljöoch/eller konsumtionsfrågor per kommun hur man arbetat med kunskapsspridning. Berörda: ansvariga för miljöoch/eller konsumtionsfrågor inom AÖS kommuner. Redovisning över på vilket sätt kunskapsspridningen sker Redovisning över på vilket sätt kunskapsspridningen sker 14

52 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 2: Mindre avfallsmängder 2.2 Andelen avfall som återanvänds ska öka i förhållande till totala mängden säck och kärlavfall från hushåll Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Vid återvinningscentraler kan om möjligt lämpliga ideellt verkande organisationer beredas tillfälle att erbjuda avfallslämnare mottagning av produkter för återanvändning. Berörda: AÖS och av AÖS anlitade ÅVC - entreprenörer i samarbete med lokala ideella föreningar Vid varje uppföljning sammanställa hur många ideella föreningar som arbetar med återanvändning och reparation som samarbetar med återvinningscentraler. Berörda: AÖS och av AÖS anlitade ÅVC - entreprenörer i samarbete med lokala ideella föreningar Antal ideella föreningar verksamma i på ÅVC, antalet ÅVC där Second-hand verksamhet finns med som ett inslag. 2.3 Vid företag och andra verksamheter ska andelen avfall som återanvänds och materialåtervinns öka i relation till producerad/ importerad produkt. Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Restprodukter/avfall från den egna verksamheten återanvänds eller materialåtervinns i egen eller annans tillverkningsprocess. Berörda: Alla tillverkningsindustrier och andra företag och verksamheter som får eller kan använda rester i sin verksamhet. Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut minst 1 företag/organisation per kommun och undersöka hur dessa arbetat återanvändning och materialåtervinning. Berörda: alla tillverkande företag/verksamheter, tillsyn utförs av miljöförvaltningar Andelen av avfall och producerad/importerad produkt som: - Utgörs av producentansvarsmaterial som skickas till producenterna - Återanvänding i egen verksamhet - Återanvänding i annans verksamhet - Materialåtervinning inom egen verksamhet - Materialåtervinning hos annan verksamhet än producenternas - Materialåtervinning av avfall med producentansvar - Användning för konstruktionsändamål (inkl sluttäckning av deponiner) 15

53 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 2: Mindre avfallsmängder 2.4 Avfallssystemen ska i större utsträckning stödja företagens källsortering Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Entreprenör som samlar in brännbart avfall samarbetar/samordnar sin insamling med olika med producentansvarsaktörer och andra återvinningsentreprenörer. Berörda: avfallsentreprenörer och avfallsproducenter Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut minst 1 entreprenör per kommun för att undersöka hur samordning sker med producentansvarsaktörer. Berörda: avfallsentreprenörer, tillsyn utförs av miljöförvaltningar Insamlad mängd av avfall med producentansvar samt andra återvinningsfraktioner. Ett insamlingssystem för insamling av förpackningar och tidningar hos verksamheter etableras Berörd: FTI Utreda möjligheten att bilda ett avfallsråd för förbättrad avfallshantering för avfallet som uppkommer i området. Berörd: Kommunalförbundet Skaraborg Beskrivning av vilket insamlingssystem som etablerats Berörd: FTI Redovisning av huruvida ett avfallsråd bildats och vad man åstadkommit. Berörd: Kommunalförbundet Skaraborg Beskrivning av vilket insamlingssystem som etablerats Redovisning av huruvida ett avfallsråd har bildats, antal sammanträden samt förbättrande åtgärder 2.5 Avfallssystemen ska i större utsträckning stödja hushållens källsortering. Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Mängden hushållsavfall som materialåtervinns ska öka Berörda: FTI, El-kretsen och övriga lagstadgade och frivilliga producenter och AÖS (grovavfall) Kilogram hushållsavfall som materialåtervinns Berörda: FTI Kilogram hushållsavfall per invånare som materialåtervinns: Statistik erhålls från: AÖS rörande säck- och kärlavfall samt för material som lämnat vid återvinningscentraler FTI för förpacknings och tidningsavfall El-kretsen för elavfall Servicenivån, i form av antalet insamlingsplatser för förpackningar ska öka Berörd: FTI Det ska, för alla, vara enkelt att sortera förpackningar, detta inkluderar för personer med funktionshinder och personer som saknar bil Berörd: FTI Antal platser för möjlighet till källsortering av förpackningar som finns Berörd: FTI Antal åtgärder som vidtagits för att förenkla för funktionshindrande personer och personer som sakar bil samt handikappsorganisationers och fastighetsägare till flerbostadshus syn på tillgängligheten. Berörda: FTI, Handikappsorganisationer och fastighetsägare Antal platser och typ (återvinningsstation, fastighetsnära etc) där platser för möjlighet till källsortering av förpackningar finns Beskrivning av handikappsorganisationers och fastighetsägare till flerbostadshus syn på tillgängligheten. Samt redovisning av FTIs redovisning av antal åtgärder för att förenkla för personer med funktionshinder och personer som saknar bil. 16

54 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 2: Mindre avfallsmängder Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Planera för återvinningsstationer och fastighetsnära insamling redan tidigt i planarbetet. Berörda: Plan och byggkontor, FTI Antal planerade platser för källsortering av förpackningar Berörd: FTI Antal planerade platser för källsortering av förpackningar Vid nybyggnation och ombyggnader införa fastighetsnära insamling vid flerbostadshus och större företag. Berörda: Fastighetsbolag, företag, FTI och El-kretsen Återvinningsstationerna och andra platser där producentansvarsmaterial kan lämnas hålls välstädade Berörda: FTI, El-kretsen och miljöförvaltningar För att möjliggöra tydlig information till kommuninvånaren utvecklas statistiken rörande förpackningsavfall och tidningar så att det så att den ger en bättre bild av insamling och återvinning av förpackningar och tidningar. Berörda: FTI Informationen till kommuninvånarna rörande sortering ska vara tydlig och finnas tillgängligt på AÖS hemsida. Minst en gång per år skickas Avfallsnytt ut till alla hushåll med information om senaste nytt rörande avfallshantering. Berörda: AÖS, FTI, El-kretsen AÖS information till skolor och andra aktörer efter begäran. Berörda: AÖS Sammanställning från FTI och El-kretsen rörande hushåll som har fastighetsnära insamling Berörda: FTI, El-kretsen Vid varje uppföljning sammanställa mängden klagomål samt åtgärder för att undvika nedskräpning av återvinningsstationer Berörda: FTI Statistik över årlig totalt insamlad mängd förpackningar och tidningar för kommunalförbundet och varje medlemskommuns geografiska område. Statistiken delas upp i: - För varje avfallsslag anges andelen av det insamlade materialet som materialåtervinns, energiåtervinns och deponerats - Andelen insamlat material från hushåll respektive verksamhet för varje avfallsslag - Andelen insamlat material vid fastighetsnära insamling och hur stor andel av hushållen som har tillgång till fastighetsnära insamling. Berörda: FTI Antal avfallsnytt som delats ut det senaste året, antal besök på AÖS hemsida samt antal synpunkter samt antal synpunkter inkomna via aosinfo@skovde.se Beörda: AÖS Antal informationstillfällen det senaste året och vill vilka grupper Berörda: AÖS Andel hushåll som har fastighetsnära insamling (%) Antal klagomål samt åtgärder för att undvika nedskräpning av återvinningsstationer per kommun för året innan uppföljningsåret. Redovisning av vad för statistik som finns tillgänglig statistik för kommunalförbundet och varje medlemskommuns geografiska område. Redovisning av aktuella mängder av - För varje avfallsslag anges andelen av det insamlade materialet som materialåtervinns, energiåtervinns och deponerats - Andelen insamlat material från hushåll respektive verksamhet för varje avfallsslag - Andelen insamlat material vid fastighetsnära insamling och hur stor andel av hushållen som har tillgång till fastighetsnära insamling. Antal besök på AÖS hemsida och antal inkomna synpunkter via aosinfo@skovde.se Antal informationstillfällen det senaste året och vill vilka grupper 17

55 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 2: Mindre avfallsmängder Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Grovavfallsinsamling ska ske optimalt utifrån miljö, tillgänglighet, säkerhet, arbetsmiljö, ekonomi och abonnenternas behov. Berörda: AÖS För äldre och funktionshindrade som, efter behovsprövning, beviljats insatsen hjälp vid sophantering/källsortering tar hemtjänsten med sopor till insamling Berörda: Hemtjänster Vid varje uppföljning sammanställa åtgärder som förbättrat möjligheten att samla in grovavfall Berörda: AÖS Vid varje uppföljning genomför hemtjänsten en mätning av antalet personer (hushåll) som har hjälp vid sophämtning/källsortering Berörda: Hemtjänster Redovisning av åtgärder som förbättrat möjligheten att samla in grovavfall Antal personer (hushåll) inom hemtjänsten som har hjälp vid källsortering, varav hur många det är med fastighetsnära insamling 2.6 Större andel organiskt avfall från livsmedelsindustrier ska tas omhand biologiskt. Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Leverans till godkänd biogasanläggning, kompost etc där restmaterialet återförs till kretsloppet Ansvarig: Respektive livsmedelsindustri. Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut livsmedelsindustri per kommun för kontroll av leveranser lätt nedbrytbart organisk avfall. Berörda: alla livsmedelsindustrier, tillsyn utförs av miljöförvaltningen. Antal ton organiskt avfall som genomgår biologisk behandling samt på vilket sätt det sker och hur det återförs till kretsloppet. Andel av total avfallsmängd. 2.7 Insamlad mängd matavfall som definieras som hushållsavfall från hushåll, storkök, restauranger, livsmedelsbutiker etc. ska öka. Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Särskild information rörande möjlighet till och miljönyttan av utsortering, inkl nyttan av kretslopp av näringsämnen, av matavfall riktat till restauranger och andra kunder som producerar mycket hushållsavfall som är lätt nedbrytbart. Berörd: AÖS, mottagningsanläggningar, insamlingsentreprenörer Kontroll om information framtagen och om den används. Berörda: Miljöförvaltningar, mottagningsanläggningar och AÖS Kontroll om information är framtagen och om den används. Kontroll av utsorteringskvalitet vid befinlig utsortering av matavfall. Berörd: mottagningsanläggningar, insamlingsentreprenörer, AÖS Plockanalys av material vid mottagningsanläggningar. Berörda: Aktuell mottagningsanläggning som utför undersökningen. Kvalitet på insamlat matavfall. Felsorteringsgrad, mängd samt ovidkommande avfall redovisas. 18

56 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 2: Mindre avfallsmängder Exempel på Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Utredning för förbättrad hantering av matavfall. Berörd: mottagningsanläggningar, insamlingsentreprenörer, AÖS Inom området där utsortering av matavfall sker, via stickprovsmetoden, välja ut minst 5 restauranger/storkök för kontroll av verksamheternas syn på insamlingen. Berörda: alla livsmedelslokaler, tillsyn utförs av miljöförvaltningen Restaurangens/storkökets och invånarens uppfattning om systemet Ta fram en handlingsplan för att utöka insamlingen av matavfall. Berörd: AÖS, aktuell mottagningsanläggning och insamlingsentreprenör Utreda taxa för insamling av matavfall vid flerbostadshus, restauranger mfl. Berörd: AÖS AÖS ska samla in matavfall enligt den nationella målsättningen. Berörd: AÖS, aktuell mottagningsanläggning och insamlingsentreprenör. Inom området där utsortering av matavfall sker, via stickprovsmetoden, välja ut minst 10 privathushåll för kontroll av invånarens syn på insamlingen. Berörda: alla hushåll som kan sortera matavfall, undersökningen utförs av AÖS Kontroll av att handlingsplan tagits fram och dess efterlevnad. Berörda: AÖS Kontroll av vad utredning kommit fram till. Berörd: AÖS Fortlöpande rapportering till direktionen. Berörd: AÖS Fastighetsägarens uppfattning om systemet Kontroll av att handlingsplan tagits fram och dess efterlevnad Beskrivning av vad utredning kommit fram till. Antal hushåll som sorterar matavfall samt den totalt insamlade mängden. 19

57 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 3: Giftfri miljö Mål 3. Giftfri miljö Utfasning av farliga ämnen sker i första hand genom att ämnet inte används i produkterna. De produkter som idag innehåller olika typer av ämnen som är farliga för människors hälsa och/eller miljön ska tas om hand på ett säkert Miljömål : Giftfri miljö sätt. Nationellt miljömål: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna Utfasning av giftiga ämnen sker även genom omhändertagande av separat insamlat farligt avfall. En del farligt avfall kan materialåtervinnas men det mesta destrueras genom förbränning samt deponeras vid särskilda anläggningar. Farligt avfall från hushåll skickas vidare till godkänt omhändertagande via AÖS. Företag och andra verksamheter ansvarar själva för att farligt avfall tas om hand på rätt sätt, vanligen genom att beställa hämtning för leverans till godkänd aktör. Farligt avfall med producentansvar är t ex: kyl och frys, datorer, batterier, lågenergilampor och annat elektriskt och elektroniskt avfall. Producenterna (El-kretsen) beslutar rörande insamlingsplatser, dess lokalisering och utformning. Inom avfallsplanens geografiska områden finns 131 stycken områden som klassats som gamla nedlagda deponier, kommunala såväl som privata, samt ca 45 stycken rödfyrshögar. Åtminstone en rödfyrshög har flyttats för etablering av bostäder. Ytterligare en rödfyrshög ligger inom områden som i en framtid kan komma bebyggas och därmed kan behöva flyttas. DELMÅL 3.1 Möjlighet ska finnas för företag och andra verksamheter på ett lätt sätt kunna lämna alla typer av farligt avfall Exempel till Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Verksamheten lämnar väl sorterat farligt avfall till godkänd anläggning Berörda: Alla företag och organisationer Varje uppföljning, via stickprovsmetoden, välja ut minst 2 företag/organisationer per kommun. Kontroll görs om verksamheten lämnar farligt avfall till godkänd anläggning och företagen/organisationens syn på insamlingen. Berörd: Alla företag och organisationer, tillsyn görs av miljöförvaltningar Mängd, typ av farligt avfall som samlas in separat och dess omhändertagande. Om det konstaterats, beskrivning av vad för typer av farligt avfall som kan hanteras bättre. 20

58 Kapitel 3 Avfallsplanens mål och åtgärder Mål 3: Giftfri miljö 3.2 Avfallssystemen ska i större utsträckning stödja hushållens källsortering av farligt avfall Exempel till Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar Förbättra möjligheten för insamling av farligt avfall och el-avfall från hushåll. Berörda: El-kretsen och AÖS Vid varje uppföljning göra sammanställning av föregående års insamlingsmängder från hushåll av farligt avfall och elavfall samt redovisa antalet insamlingsställen för farligt avfall och el-avfall. Berörda: AÖS och El-kretsen. Mängd, typ av farligt avfall som samlas in separat från hushåll och dess omhändertagande. Om det konstaterats, beskrivning av vad för typer av farligt avfall som kan hanteras bättre. Antal insamlingsställen för: Farligt avfall El-avfall Större vitvaror Kyl och frysar Batterier Lågenergilampor Lysrör 3.3 Rödfyr som flyttas tas om hand på ett miljöriktigt sätt Exempel till Åtgärder Förslag till Uppföljning Förslag till Uppföljningsparametrar I samband med sluttäckning av deponier säkerställa att flyttning av rödfyr från områden som ska bebyggas samordnas med sluttäckning av deponin. Berörd: Skövde kommun Kontroll om plan för flyttning av rödfyr medger användning av materialet för sluttäckning av deponier. Berörd: Skövde kommun Plan för omhändertagande av rödfyr finns. 21

59 Kapitel 4 Kommunernas befolkning och struktur Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda Geografisk areal Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs sex medlemskommuner upptar en relativt stor yta av Skaraborg. Den samlade arealen är km 2. Kommunalförbundets kommuner angränsar till Askersund, Laxå och Gullspång kommuner i norr och till Habo, Tidaholm, Mullsjö, Ulricehamn och Herrljunga kommuner i söder. Västerut angränsar Vara, Skara, Götene och Mariestads kommuner till kommunalförbundet. Befolkning Den 31 december 2007 var folkmängden inom kommunerna personer 1. Fördelning av invånarantalet per kommun visas i diagrammet Invånarantal 2007 antal personer Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro Töreboda Boendeformer Av totalt hushåll 2 i kommunerna är ca 56 % fördelat på villahushåll (friliggande villa, radhus och kedjehus) och 44 % av hushållen bor i flerfamiljshus. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel villa och flerfamiljshus flerfamiljshus villa Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro Töreboda Det genomsnittliga hushållet består av 2,05 personer Postens hushållsräkning hösten

60 Jord & Skog Tillverkning Byggnads Handel/samf Finans verkh Utbild Forsk Vrd Omsorg Pers tj Off tj Ospec Kapitel 4 Kommunernas befolkning och struktur Företagsfördelning Av de totalt arbetstillfällen som redovisas för 2007, så dominerar arbetstillfällen inom tillverkningsindustri, vård & omsorg samt handel. Dessa branscher står tillsammans för närmare 60 % av totala antalet arbetstillfällen Näringslivsstruktur antal arbetstillfällen 23

61 Kapitel 5 Hushållsavfall Avfallssektorn har varit föremål för genomgripande förändringar till följd av utvecklingen inom miljöområdet. Det är därför inte längre möjligt för en enskild kommun att hantera avfallsfrågan helt på egen hand. Som en reaktion på förändringarna etablerades Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) år 2000 och har därefter successivt kommit att omfatta allt fler kommuner. Utsortering av matavfall, mer service till hushållen och ökande krav på effektiviseringar är exempel på utmaningar som sannolikt förutsätter ytterligare samarbete mellan kommunalförbundet och angränsande kommuner. Kommunalförbundet välkomnar därför ett ytterligare utökat samarbete inom avfallsområdet. Hushållsavfallet hämtas av entreprenörer i Falköping, Hjo, Karlsborg, Tibro och Töreboda. Upphandling av insamlingstjänsten görs av AÖS. I Skövde hämtas hushållsavfallet med personal anställd av AÖS. Under 2007 samlades ton hushållsavfall in och förbrändes. Insamlade mängder beror av många olika faktorer, bl.a. konjunktur, antal nyetableringar inom restauranger, företag, hur stor nybyggnationen är osv. Hushållsavfallet från Falköping transporterades under 2007 till Lidköpings Värmeverk medan hushållsavfallet från Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda förbränns i Skövde Värmeverk AB: s anläggning. Insamling av hushållsavfall (kärl-, säck- och containeravfall) Kärl-, säck och containerhämtat hushållsavfall hämtas hos hushåll, skolor, storkök, restauranger m.fl. platser där människor vistas. De flesta butikers avfall samlas in via hushållsavfallsinsamlingen Hushållsavfall kg per person Normalt hämtas hushållsavfallet var fjortonde dag. Speciella överenskommelser förekommer där hushållsavfallet hämtas mer ofta. Det kan gälla flerfamiljshus, i centrumområden, restaurangavfall, hushållsavfall från företag etc. Hushållsavfallet kan även hämtas mer sällan än var fjortonde dag. Hushållet ska, för att få färre hämtningar ansöka hos miljöförvaltningarna i respektive kommun om fyraveckorshämtning (dvs. hämtning varannan gång) av restavfallet alternativt utanför tätort hämtning av restavfall två gånger om året(s.k. årshämtning). En förutsättning för undantag är att hushållet komposterar allt matavfall på egen fastighet. Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Matavfall Falköpings kommun Vid utgången av 2007 erbjuds abonnenterna utsortering av matavfall inom tätorterna i Falköpings kommun. Insamlat matavfall lämnas av hushållen i separat behållare. Separata insamlingsturer körs av entreprenören var fjortonde dag. Ca hushåll i tätorter inom Falköpings kommun har utsortering och insamling av matavfall till behandling i Falköpings biogasanläggning. Skövde kommun Några skolor och företag erbjuds utsortering av matavfall på försök. När påsar/ säckar av lämpligt material, som passar både biogasanläggningen och insamling i 24

62 Kapitel 5 Hushållsavfall beredningsköken, finns tillgängliga kommer fler abonnenter att erbjudas utsortering. Ett fåtal butiker har dispens från kommunal renhållning för vegetabiliskt avfall (frukt & grönt) och lämnar detta till kompostering hos ett företag i Skövde kommun. Hjo, Karlsborg, Tibro, Töreboda kommuner Separat insamling av matavfall från hushåll och restauranger m.m. har under 2007 inte förekommit. Några butiker har dispens från kommunal renhållning och lämnar istället vegetabiliskt avfall (frukt & grönt) för kompostering hos ett företag i Skövde kommun. Kompostering av matavfall på egen fastighet Ca 680 hushåll inom avfallsplanens område har en egen godkänd kompost för kompostering av matavfall. Ovanstående bedömning görs utifrån det antal abonnemang som finns i området och som innebär att matavfall sorteras ut i godkänd kompost. Det komposterade materialet tas sedan om hand på den egna fastigheten. Abonnemangstyper Grundabonnemanget för villahushållet är hämtning av hushållsavfall (basavfall) en gång varannan vecka. Även för restauranger, personalmatsalar m.fl. är grundabonnemanget hämtning av hushållsavfallet en gång varannan vecka. För dessa finns fler varianter på abonnemang att tillgå. I de områden som beslutats ha utökad sortering (tätorter inom Falköpings kommun) är grundabonnemanget för ett småhus hämtning av matavfall varannan vecka och restavfall var fjärde vecka. Falköpings kommun Under 2009 kommer insamlingsbehållarna för hushållsavfall för villahushåll i tätort att bytas från Bates Combisystemet till hämtning i plastkärl. När utbytet av Bates Combisystemet är klart kommer troligtvis möjlighet finnas till hämtning av hushållsavfallet i andra kärlstorlekar för en del av abonnemangstyperna. För villahushåll på landsbygd byttes de tidigare säckarna ut mot 190-liters plastkärl. Från och med 2010 kommer invånarna kunna välja ett abonnemang som innebär att hämtning sker av hushållsavfall i plastkärl av olika storlekar. Storlekarna samordnas med de storlekar på kärl som finns i avfallsplanens övriga område. Flerfamiljshusen har i de flesta fall hämtning av hushållsavfallet i större plastbehållare eller container. Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro kommuner De allra flesta villahushållen har 130/140 liters och 190 liters plastkärl för insamling av hushållsavfallet. Endast ett fåtal har 240 liters kärl. Flerfamiljshusen har i de flesta fall större plastkärl ( liters) eller containrar (3-10 m 3 ) för insamling av hushållsavfallet. Töreboda De flesta villahushållen har 240 liters kärl för sitt hushållsavfall. Vissa begränsningar i utbudet av abonnemang gäller för Töreboda, bl.a. kan fastighetsägarna inte välja kärlstorlekarna 190 liter och 370 liter. Grovavfall Grovavfall, dvs. avfall som är för stort för att rymmas i sopbehållare eller av andra skäl inte får lämnas i behållaren, uppstår hos villahushåll och i hushåll i flerbostadshus. I första hand hänvisas hushållen att själva transportera grovavfallet till någon av återvinningscentralerna. Hushållen kan 25

63 Kapitel 5 Hushållsavfall även beställa hämtning av grovavfallet. Beställaren betalar enligt fastställd avfallstaxa. Grovavfallet ska av hushållen sorteras i olika delfraktioner. Metallskrot hämtas av AÖS entreprenör för att återvinnas i olika industrier. 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Metallskrot kg per person Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Träavfall och ris flisas på respektive återvinningscentral för att sedan transporteras till någon förbränningsanläggning för energiåtervinning. Trädgårdsavfall komposteras till jordförbättringsmedel på respektive återvinningscentral. Från några centraler lämnas materialet till en entreprenör för kompostering. Från någon återvinningscentral tas det färdigkomposterade materialet omhand av en entreprenör. Textilier kan hushållen lämna i Myrornas alternativt Emmaus Björkås textilinsamlingsboxar. Myrorna hämtar, sorterar och säljer vissa delar av textilierna. Det mesta av insamlat material exporteras utanför Sverige. Emmaus Björkå har motsvarande insamling, behandling och försäljning av textilier insamlat i Tibro kommun. Brännbart grovavfall energiutvinns antingen i Skövde Värmeverk eller i Lidköpings värmeverk. Ej brännbart grovavfall har under 2007 deponerats på Risängens och Borreboda deponier. I Falköping har denna fraktion sedan länge delats i två fraktioner; speglar, porslin, keramik och lergods samt isolering och gips. Där isolering och gips har deponerats på Falevi deponi och speglar, porslin, keramik och lergods har används för att göra olika konstruktioner på anläggningen. Sten, betong, porslin, spegelglas m.m. används under 2008 på de olika deponierna som har börjat sluttäckas, Falevi, Karlsborg, Risängen samt Borreboda. Isolering skickas under 2009 till Rödjorna i Skara för deponering. Gips levereras under 2009 till PR Slamsugning AB: s anläggning för gipsåtervinning i Stenstorp. Enskilda avlopp Slamsugning sker av ca avlopp på landsbygd årligen. Slammet från detta levereras till största delen vidare till kommunala reningsverk men viss spridning sker även på åkermark. I dag är det vanligt att en avloppsanläggning består av en slamavskiljare i form av trekammarbrunn med tillhörande infiltration eller markbädd. Slutna tankar är också vanliga. I takt med att större krav på kretsloppsanpassade enskilda avlopp införlivas i praktiken uppstår nya avfallsslag som kan komma innebära förändrad avfallshantering. Till exempel kan nämnas filtermassor från fosforfällor och sekundärslam från kemikaliefällning i minireningsverk. Latrin Latrin hämtas från ca 650 fritidshus och ca 10 fastigheter för permanentboende. La- 26

64 Kapitel 5 Hushållsavfall trinhämtning sker normalt från fritidshusområden där anslutning till kommunalt avloppssystem eller enskilt avlopp saknas. Vid de större fritidshusområdena vid Simsjön, Örlen, Mullsjön, Vristulven och Lången, Viken m.fl. områden hämtas latrinkärlen vid gemensamma platser. Hushållen ser till att själva lämna latrinbehållarna på dessa platser. Därifrån hämtas latrinen via entreprenör anlitad av AÖS. Vid fritidshus som är utspridda geografiskt hämtas latrinen tillsammans med kärlavfallet. Insamlad mängd uppskattas till ca 60 ton per år. Dispens från förbudet att deponera organiskt avfall, förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512) finns för Falevi deponi, Risängens deponi och Borreboda deponi för 2007 och Därefter stänger deponierna eftersom de inte uppfyller EU:s krav för deponering efter 1 januari Under 2008 har den lilla mängd latrin som uppstår i Falköpings kommun förbränts tillsammans med kärl- och säckavfallet. Latrin från hushållen i Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro har deponerats på Risängens deponi i Skövde. Från Töreboda har latrinen deponerats på Borreboda deponi i Töreboda. För att lösa omhändertagandet av latrin från och med 2009 har olika alternativa behandlingar diskuteras, bl.a. behandling i Falköpings biogasanläggning, avloppsreningsverk alternativt spridning på åkermark. Eftersom hushållen uppmanas att hitta andra toalettlösningar än torrdass så kommer sannolikt mängden latrin som samlas in att minska. Även en höjd avgift för hämtning av latrinkärl kommer att påverka hushållen att finna andra lösningar. Den största förändringen av insamling av latrin kommer troligen kommunernas planerade anslutning av avloppsledningar eller andra gemensamma lösningar, att leda till. Ett exempel är Hjo kommuns dragning av avloppsledningar till Mullsjöns fritidshusområden. Farligt avfall (kemikalier, oljor, färgrester m.m.) Farligt avfall, t.ex. lösningsmedel, termometrar som innehåller kvicksilver och spillolja lämnar hushållen på återvinningscentralen. Mängden farligt avfall som samlas in ökar för varje år. Under 2007 lämnade hushållen totalt 296 ton farligt avfall exkl. småbatterier, bilbatterier, el-avfall, kylmöbler och tryckimpregnerat trä. 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Farligt avfall kg per person Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Olika typer av farligt avfall behandlas på olika sätt, beroende på vilken typ av kemikalie det innehåller. Till exempel återvinns metallerna i blybatterierna och det organiska ämnena i glykolresterna. Andra exempel är färg- och oljerester som utnyttjas som bränsle. Avfall som innehåller kvicksilver lagras i avvaktan på slutförvaring. Tryckimpregnerat trä Tryckimpregnerat trä används av hushållen främst vid byggnation av altaner, verandor eller som avgränsare i trädgården. Tryckimpregnerat trä från hushållen tas emot på återvinningscentralerna som farligt avfall på grund av innehållet av farliga ämnen, oftast koppar, krom och arsenik. Vid enstaka tillfällen kan det komma kreosotbehandlat trä från hushållen. Transportör med 27

65 Kapitel 5 Hushållsavfall tillstånd att transportera farligt avfall har under 2007 levererat insamlat tryckimpregnerat trä till SAKAB:s anläggning utanför Kumla. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Asbest Tryckimpregnerat träavfall kg per person Hushållen lämnar normalt inte mycket asbest. De mest förekommande typerna är eternitplattor, isoleringsmaterial och enstaka föremål, t.ex. balkonglådor. Falevi deponi, Risängens deponi och Borreboda deponi stängde den 1 januari Den asbest som tas emot på Falköpings och Risängens återvinningscentraler transporteras vidare till en godkänd deponi. Avfall med producentansvar Sedan 1994 gäller lagen om producentansvar för förpackningar av papper, glas, plast, metall samt tidningar/returpapper. Lagen innebär att företag Producenter som medverkar till att förpackningar och tidningar sprids på den svenska marknaden har ett ansvar för att dessa samlas in och återvinns. Genom anslutning till FTIs återvinningssystem uppfylls detta ansvar. (Lagstiftning för producentansvar finns även för vissa andra produkter, de omfattas inte av FTIs verksamhet eller ansvar) FTIs verksamhet finansieras genom de förpackningsavgifter som anslutna företag inbetalar i förhållande till de volymer de sprider, samt av marknadsvärdet på insamlat material. FTI är icke vinstdrivande. FTIs huvudsakliga kostnader är ersättningar till entreprenörer samt inköp och underhåll av återvinningsbehållare. Se vidare kapitel 6 om förpackningar, returpapper och annat avfall med producentansvar. Anläggningar för sortering av hushållsavfall Återanvändning Inom AÖS kommuner finns några stycken secondhand butiker. Hushållen kan lämna in begagnade kläder, textilier, saker, möbler m.m. och föreningen eller företaget som driver butiken säljer inlämnade varor. Återvinningscentraler Återvinningscentralerna är till för att hushållen ska kunna lämna sitt grovavfall och farliga avfall på ett enkelt och samlat sätt. På återvinningscentralerna kan hushållen även lämna avfall med producentansvar; förpackningar, tidningar, batterier och elavfall. I AÖS kommuner finns 14 återvinningscentraler fördelade så här: Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro Töreboda 3 ÅVC 1 ÅVC 1 ÅVC 7 ÅVC 1 ÅVC 1 ÅVC Insamlat material transporteras till olika behandlingsanläggningar för materialåtervinning, energiåtervinning genom förbränning eller deponering. Under 2007 och 2008 deponerades det ej brännbara grovavfallet på deponierna i Falköping, Skövde och Töreboda. Efter att dessa deponier stängt den 31 december 2008 så skickas 28

66 Kapitel 5 Hushållsavfall avfallet som ska deponeras till Sita Sverige AB anläggning i Skara, Rödjorna. Återvinningscentraler i Falköpings kommun Falköpings ÅVC Mossvägen 45 vid Avloppsreningsverket Återvinningscentraler i Tibro kommun Tibro ÅVC Rydsgatan Floby ÅVC Stenstorp ÅVC på Ullenevägen, vid ridhuset/reningsverket utmed vägen mellan Stenstorp och Skultorp, mot Ranstad (gamla Skövdevägen) Återvinningscentral i Töreboda kommun Töreboda ÅVC (Borreboda) infart från väg 200, strax söder om Töreboda samhälle Återvinningscentral i Hjo kommun Hjo ÅVC Nolängsgatan Återvinningscentral i Karlsborgs kommun Karlsborgs ÅVC Tippvägen Återvinningscentraler i Skövde kommun Risängens ÅVC Komponentvägen Skultorps ÅVC Södra Ryds ÅVC Stöpen ÅVC Tidans ÅVC Industrigatan på Västra Skogsrovägen, mitt emot Spånvägen utefter vägen mellan Ulvåker och Stöpen på Vaholmsvägen, vid avloppsreningsverket Timmersdala ÅVC på Bäckedalsvägen Värsås ÅVC 29

67 Kapitel 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Producentansvar för förpackningar och returpapper Bakgrund Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 togs bland annat principen om att föreorenaren ska betala ( Polluters Pay Principle ). Framtidsbilden är ett kretsloppsanpassat samhälle där det mesta av det som betraktas som avfall kommer till nytta som någon form av ny resurs. Den principiella metod som riksdagen antog 1993 för detta arbete är att lägga miljöansvaret på den som producerar en vara. Som en följd av detta infördes producentansvar för förpackningar och returpapper infördes Från och med den 1 augusti 2007 ingår REPA som en del av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). Samtidigt tog FTI över insamlingsverksamheten för Plastkretsen, MetallKretsen och Returkartong. Insamling av glasförpackningar och tidningar sköts fortfarande av Svensk Glasåtervinning och Pressretur men kontroll m.m. utförs av FTI. Insamling av förpackningar och tidningar /returpapper från verksamheter Verksamheter (företag) har inte rätt att utnyttja återvinningsstationerna (FTIs återvinningssystem). Dessa är dimensionerade enbart för hushållens behov. Verksamheter ska själva ansvara för att lämna förpackningar och tidningar till återvinning. Detta kan göras genom att anlita avfallsentreprenör eller lämna materialet en anläggning som tar emot materialet. FTI har inte lämnat några anvisningar för vilka anläggningar som kan ta emot detta. bättre möjlighet att kunna lämna stora förpackningar. Tabell: Återvinningsmål enl SFS 2006:1273 Slag av förpackningsavfall Återvinning i viktprocent Allt förpackningsavfall Till och med år 2008: 50 % minst 25 procentenheter materialutnyttjande Förpackningar av metall, dock inte dryckesförpackningar Förpackningar av papp, papper, kartong och wellpapp Förpackningar av plast, dock inte dryckesförpackningar Förpackningar av glas Dryckesförpackningar av metall Dryckesförpackningar av polymera material Från och med år 2009: 60 % varav minst 55 procentenheter materialutnyttjande 70 % materialutnyttjande 65 % materialutnyttjande 70 % varav minst 30 procentenheter utgör materialutnyttjande tillbaka till plast 70 % materialutnyttjande 90 % materialutnyttjande 90 % materialutnyttjande Förpackningar av trä 70 % varav minst 15 procentenheter utgör materialutnyttjande Förpackningar av övriga material material per materialslag: 30 % varav minst 15 procentenheter utgör materialutnyttjande FTI har för avsikt att så snart som möjligt etablera system för företag och verksamheter. Systemet anpassas efter de behov och krav som dessa avlämnare ställer, bl.a. ges 30

68 Kapitel 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Insamling av returpapper och förpackningar Producenternas insamlingssystem har som bas återvinningsstationerna. Endast hushåll kan lämna returpapper och förpackningar till producentens insamlingssystem. Insamlingsbehållare finns normalt även på återvinningscentralerna. Producenterna företräds i de flesta frågor av Förpackningsoch tidningsinsamlingen AB (FTI). Tidningspapper Insamling av tidningspapper (returpapper) har skett genom producentansvar sedan den 1 oktober I insamlingen av returpapper ingår även tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter tryckta på så kallat trähaltigt papper. I vissa tätorter förekommer så kallad grindinsamling, dvs. föreningsmedlemmar samlar tidningar antingen genom att åka runt och hämta hos hushållen vissa tider eller att hushållen kan lämna på speciella platser, vid särskilda tidpunkter. Sedan Skövde AIK i augusti 2008 slutade att hämta vid grind har Pressreturs entreprenör ställt ut containrar för fastighetsnära insamling hos ett antal fastighetsägare i framför allt Skövde tätort. Insamlade tidningar transporteras till något av de sju pappersbruken som använder tidningsreturpapper i tillverkningen. De gamla tidningarna blir nytt papper samt hushålls- eller toalettpapper. Återvinningsmålet enligt lagstiftningen är 75 %. År 2007 samlades 85 % av returpapperet in, enligt FTI. 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Tidningar och tidskifter kg per person Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Wellpapp- och kartongförpackningar (pappersförpackningar) Efter tömningen av containern på återvinningsstationen körs pappersförpackningarna till en sorteringsanläggning där skräp sorteras bort. Förpackningarna pressas till balar som därefter transporteras till olika pappersbruk. Hos Fiskeby Board i Norrköping återvinns förpackningarna till ny kartong. Även Örebro Kartongbruk använder pappersförpackningar i tillverkning av kartong till ytskikt av gipsskivor. Återvinningsmålet enligt lagstiftningen är 65 % materialutnyttjande. År 2007 materialutnyttjades 73 % av pappersförpackningarna, enligt FTI. 12,0 8,0 4,0 0,0 Wellpapp- och Kartongförpackningar kg per person Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Plastförpackningar Under 2008 har 2/3 av Sveriges kommuner gått över till gemensam insamling (i samma behållare) av hårda och mjuka plastförpackningar. I AÖS kommuner samlar Förpacknings- och tidningsinsamlingen under 2008 in plastförpackningarna i olika behållare. Hårda plastförpackningar De hårda plastförpackningarna från hushållen består till största delen av HD-polyeten och polypropen. Beroende på kvalitet blir materialet antingen regranulat som kan utgöra råvara till olika plastprodukter. Eller så används förpackningar av blandad kvalitet och kulör till t.ex. plank eller pallklossar. Mjuka plastförpackningar 31

69 Kapitel 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Insamlingssystemet för plastförpackningar är under 2008 inte förändrat. Det innebär att mjuka plastförpackningar sorteras i en separat behållare för att användas som bränsle i cementindustrin. Inom några år kommer dock, enligt FTI, alla förpackningar av mjukplast gå till materialåtervinning. Återvinningsmålet enligt lagstiftningen är 70 % varav minst 30 % materialutnyttjande. År 2007 materialutnyttjades 30 % av plastförpackningarna och 35 % energiutnyttjades. Total återvinningsgrad är 65 %, enligt FTI. 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Hårda Plastförpackningar kg per person Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Metallförpackningar Olika typer av metallförpackningar samlas in tillsammans, t.ex. kapsyler av stål tillsammans med folieformar av aluminium. De separeras efter insamling med hjälp av magneter. Stålförpackningar Nedsmält stål blir nytt stål, t.ex. armeringsjärn och järnbalkar hos Fundia i Smedjebacken. Återvinningsmålet enligt lagstiftningen är 70 % materialutnyttjande av alla metallförpackningar tillsammans. År 2007 materialutnyttjades 67 % av metallförpackningarna, enligt FTI. 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Glasförpackningar Alla glasförpackningar som samlas in i Sverige transporteras till Svensk Glasåtervinning i Hammar i södra Närke. Allt insamlat glas kontrolleras så att föroreningar och främmande material kan sorteras bort. Efter kontroll krossas eller mals glaset till olika storleksfraktioner beroende på vad det ska användas till. I dag använder de skandinaviska glasbruken 35 % återglas i sin produktion av ofärgat glas, 50 % till brunt glas och hela 90 % till grönt glas. Ungefär 30 % av insamlat glas används vid tillverkning av isoleringsmaterial hos Isover i Billesholm. Återvinningsmålet enligt lagstiftningen är 70 % materialutnyttjande. År 2007 materialutnyttjades 95 % av metallförpackningarna, enligt FTI. 20,0 Metallförpackningar kg per person Glasförpackningar, färgade & ofärgade kg per person Aluminiumförpackningar Stena Aluminium i Älmhult tar hand om utsorterade aluminiumförpackningar och tillverkar tackor för att användas till nya produkter. 15,0 10,0 5,0 0, Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. 32

70 Kapitel 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Platser för insamling av förpacknings- och returpapperavfall Återvinningsstationer FTIAB ansvarar för städning, snöröjning och halkbekämpning i AÖS kommuner. Materialbolagen eller FTIAB eller deras entreprenörer ansvarar för att tömning av insamlingsbehållare sker på ett sätt så att behållarna inte blir överfulla. De ansvarar även för behållare och skyltning. Företag kan inte använda återvinningsstationerna för att lämna sina utsorterade förpackningar. Företag anlitar lokala entreprenörer för hämtning av utsorterade förpackningar och tidningar hos företaget. I AÖS kommuner finns totalt 62 återvinningsstationer med fullständig förpackningssortering, fördelade så här: Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro Töreboda 19 ÅVS 4 ÅVS 7 ÅVS 20 ÅVS 6 ÅVS 6 ÅVS Uppgifter om totala andelen hushåll i kommunerna med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar finns inte idag att tillgå. Platser för återvinningsstationer anges i bilaga 2. Planerade förändringar Kortsiktigt Vid samråd med FTI i november 2008 identifierades behov av ytterligare återvinningsstationer i Skövde (vid ICA Maxi) samt i Falköping (vid COOP). Förberedelser för etablering vid dessa platser pågår. Samtidigt gjordes en genomgång av status och övriga åtgärdsbehov, vilket framfår i samrådsprotokollet. På längre sikt I det långsiktiga arbetet eftersträvar såväl FTI som kommunerna att fullfölja vad som anges i överenskommelsen på avfallsområdet mellan FTI och Sveriges Kommuner och Landsting m fl. En viktig del i detta är att respektive avfallsmaterial ska hamna i avsett system. Dvs. att invånarna lämnar producentmaterialet i producenternas system och att de lämnar att kommunalt avfall i kommunernas system. Träförpackningar Träförpackningar utgör nästan en tredjedel av alla förpackningar (hushållens och industrins förpackningar) vi använder. Men få träförpackningar samlas in separat. Svenska Förpackningsföreningen och Föreningen Svenskt Trä har tillsammans bildat Svenskt Returträ AB för att lösa producentansvaret för träförpackningar. År 2006 rapporterade Svenskt Returträ till Naturvårdsverket att alla träförpackningar omhändertas. Man rapporterade en 100 % återvinning (varav 17 % materialutnyttjande). Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter inkl. batterier Småbatterier Den 1 januari 2009 infördes i Sverige EG:s direktiv om producentansvar för batterier. El-Kretsen AB företräder småbatteriproducenterna i kontakterna med AÖS om batteriinsamling. Samtidigt med producentansvar för batterier förbjuds deponering och förbränning av batterier. Under 2007 har AÖS tillsammans med kommunerna haft ansvar för insamling och sortering av småbatterier. Insamlingssystemet har som bas återvinningsstationerna. I några av kommunerna finns batteriholkar på fler ställen, t.ex. affärer, lyktstolpar samt vissa företag. Insamlade batterier har sorterats av REHMA i Mariestad på uppdrag av 33

71 Kapitel 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Skaraborgs Miljöhantering AB/AÖS och skickades därefter till de olika återvinningsföretag som batteriförordningen anvisar. De batterier som inte är miljöfarliga har till och med 2008 deponerats på Risängen deponi. Insamlad mängd ökar sakta med åren, kanske finns många batterier kvar i inlämnade produkter. 0,3 0,2 0,1 0,0 Småbatterier kg per person Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Blybatterier tyngre än 3 kg (bilbatterier) Producentansvar för batterier träder i kraft den 1 januari Producenterna av bilbatterier har slutit sig samman i det nya bolaget Blybatteriretur. De flesta insamlingsföretag i Sverige har avtal med BlyBatteriRetur och samlar in och levererar förbrukade blybatterier till BlyBatteriRetur. Alla företag som säljer blybatterier är också skyldiga att ta emot förbrukade sådana. Under 2008 har hushållens blybatterier till stor del samlats in på återvinningscentralerna. Förbrukade blybattterier transporteras till Boliden Bergsöe i Landskrona. När ett blybatteri skrotas så återvinns allt bly, batterisyran tas omhand och renas och alla plastdetaljer bränns och förvandlas till energi. Hittills har drygt 95 % återvunnits enligt producenterna. 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. El-avfall Bilbatterier kg per person Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter har funnits inom EU och Sverige sedan El-Kretsen AB företräder producenterna i kontakterna med AÖS om insamlingsfrågor. Samarbetet kallas El-retur och innebär att hushållen kan utan kostnad lämnar sina begagnade el-produkter på återvinningscentralerna. El-Kretsen ordnar så att de olika insamlade el-produkterna transporteras bort till olika förbehandlare. Olika material går sedan vidare till återvinning, förbränning med energiutvinning eller tas om hand som farligt avfall. Återvinningsmålen enligt lagstiftningen ska ha nåtts senast den 31 december

72 Kapitel 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Återvinningsmålen för el-avfall är: 1) Produktkategorierna 1 och 10 (ex. disk-, tvättmaskin, spis) % varav minst 75 procentenheter utgör återanvändning eller materialåtervinning av komponenter, material och ämnen 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. 2) Produktkategorierna 3 och 4 (ex. dator, TV, video, kamera) % varav minst 65 procentenheter utgör återanvändning eller materialåtervinning av komponenter, material och ämnen 3) Produktkategorierna 2, 5-7 och 9 (ex. strykjärn, hårfön, borrmaskin, klocka, radiostyrd bil, sport, brandvarnare) % varav minst 50 procentenheter utgör återanvändning eller materialåtervinning av komponenter, material och ämnen 10,0 8,0 Vitvaror, inkl kyl & frys kg per person Diverse elektronik kg per person materialåtervinning av komponenter, material och ämnen 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. Däck Lysrör, lågenergi- & glödlampor kg per person Både hos privatpersoner (hushåll) och företag kan det uppstå uttjänta däck som avfall. Däckbranschen bildade Svensk Däckåtervinning AB (SDAB) under Gummiverkstäderna omfattas av förordningen om producentansvar för däck och ska ta emot uttjänta däck utan kostnad för hushållet även om hushållet inte köper några nya däck. Däcken ska i så fall vara demonterade från fälgen. I några av AÖS kommuner finns insamling av däck på återvinningscentralen. Insamlade däck används i huvudsak inom tre områden, 1) hela eller klippta däck (ex. sprängmattor, bullervallar), 2) gummiråvara (ex. vägbeläggning, isoleringsmaterial), 3) bränsle (ex. cementindustri). De senaste åren är insamlings- och återvinningsgraden praktiskt taget 100 procent, enligt SDAB. 6,0 4,0 2,0 0, Insamlad mängd inom Avfallsplanens geografiska område. 4) Gasurladdningslampor (ex. glödlampor, lågenergilampor, lysrör) -- minst 80 % återanvändning eller Bilar Från den 1 juni 2007 gäller ett nytt system för omhändertagande av bilar för skrotning. Bilägaren ska kunna lämna sin bil utan kostnad inom ett avstånd av 50 km eller inom den egna kommunen. Enligt BILSwedens hemsida finns inom AÖS kommuner två mottagningsställen anslutna 35

73 Kapitel 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar till BILSwedens samarbete med Refero. Dessa är Blikstorps Bilverkstad AB i Hjo och Falköpings Bildemontering i Falköping. Återvinningsmålen för uttjänta bilar är nu 85 % av bilens vikt som ska återanvändas eller återvinnas. Från och med 2015 ska minst 95 % av bilens vikt återanvändas eller återvinnas. 36

74 Kapitel 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Övergripande beskrivning per kommun, vid avfallsplanens införande Falköping Falköping är en industrikommun. Ca 25 % av arbetskraften är sysselsatta i denna näring. I jordbruket är ca 5 % (ca 800 personer) sysselsatta vilket innebär en av rikets största räknat på andelen. Denna andel minskar för varje år. Stora företag inom Falköpings kommun är t ex Kinnarp, Fonus, Fredahl samt ett antal metallföretag såsom Parker Hannifin. De flesta av dessa är familjeägda med huvudkontor i orten och inte så känsliga för svängningar i konjunkturen. Kommunen arbetar för att fler småföretag ska etableras i kommunen i framtiden. Kommunen har även som mål att vara självförsörjande på energi. Hjo Näringslivet i Hjo är diversifierat. Läget vid Vättern gör turismen till en viktig näringsgren. Fiske och jord-/skogsbruk sysselsätter 6,5 % av invånarna, vilket är högre än riksgenomsnittet. Bland nyetablerade företag kan nämnas mejeriföretag och grossistföretag som förmedlar närproducerade livsmedel. 31 % av arbetstillfällena finns inom tillverkningsindustrin, även detta är en betydligt högre andel än övriga riket. Ambitionen finns att med vindenergi göra Hjo kommun självförsörjande på elenergi. Karlsborg Karlsborg har en lång tradition som garnisonsort och Försvarsmakten är fortfarande en av de största arbetsgivarna i kommunen. Under de senaste 10 åren har antalet privata företag ökat. I Karlsborg jobbar de privata företagen mest med tillverkningsindustri, turism och tjänster. Skövde Skövde är en industrikommun där Volvo Powertrain och Volvo Cars med tillhörande underentrepenörer är stora arbetsgivare. Volvo Powertrain är ett bolag inom AB Volvokoncernen som levererar motorer, växellådor och drivaxlar till övriga företagen inom AB Volvo. Stora mängder rester från gjuteriet uppstår i form av formsand och granulat. Under 2009 pågår byggnation av ett nytt gjuteri, en verksamhet som sannolikt leder till att större mängder avfall måste hanteras. Volvo Personvagnar i Skövde tillverkar motorer till koncernens olika modeller. Cementa AB är ett av Sveriges största byggmaterialföretag. Cementa tillverkar och marknadsför cementbaserade produkter såsom cement, betong och ballast och prefabricerade betongprodukter. Företaget står för cirka hälften av Skövde kommuns koldioxidutsläpp. Företaget arbetar för att minska behov av fossila bränslen genom att energiåtervinna lämpliga avfallsprodukter. Jordbruket är den tredje dominerade näringsgrenen i Skövde kommun med en påverkan på miljö. Tibro Tibro domineras av träindustri bland annat relaterad till möbler och inredningar. En stor del av den övriga industrin är påfallande ofta ett stöd till möbelindustrin. Träavfall från träindustrier eldas i de flesta fall i egna pannor för företagets eget värmebehov. Flera företag producerar mer avfall än som behövdes för den egna värmeproduktionen. En satsning har därför gjorts i fjärrvärmeverk. Fjärrvärmeverket levererar värme till bland annat industrin efter att industrin tillhandahåller med träavfall. Det innebär nu att bränslet kan nyttogöras även för värmning av andra industrier och enskilt boende. 37

75 Kapitel 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Träavfallet räcker även till att producera träbriketter för försäljning. Ett nytt företag som ska producera wellpapp är under etablering. Icke obetydliga mängder avfall kommer att produceras. Företaget planerar att av resterna tillverka briketter för produktion av egen värme och ånga i tillverkningsprocessen, samt för försäljning. CC Pack tillverkar tråg för matförpackningar i papper, plastat papper och aluminium. I princip allt avfall materialåtervinns. Töreboda Töreboda präglas av ett väl differentierat näringsliv, den största näringsgrenen är tillverkningsindustrin som sysselsätter drygt 30 procent av arbetskraften inom kommunen. Här finns kända företag som t.ex. Daloc AB, som är en av Nordens ledande leverantörer av branddörrar, ljuddörrar och säkerhetsdörrar av stål och trä. Källbergs Industri AB är Nordens ledande tillverkare av äggprodukter. Varje dag hanteras 1,4 miljoner ägg på företaget i Töreboda. Moelven Töreboda är en av Europas ledande tillverkare av limträbalkar. Westerstrand Urfabrik AB utvecklar, marknadsför och tillverkar tidsystem och informationstavlor för användning inom offentlig kommunikation, industri, handel och sport. Baltic Safety Products AB, är en av de ledande i Europa på tillverkning av flytvästar. Bland övriga företag finns ett flertal verksamma inom elektronik/automation samt kemisk-teknisk tillverkning. En stor potential att utveckla inom kommunen finns inom lantbruket, här handlar det bl.a. om att producera biogas som fordonsbränsle. Ett exempel på satsning för hållbar utveckling är byggnationen av ett värmeverk i anslutning till Moelvens fabrik i Töreboda. Tanken med denna investering är att inte behöva köra fastbränslet långa vägar, utan detta ska istället lösas genom direktmatning från fabriken till det planerade värmeverket på industriområdet. Avfallsmängder De avfallsmängder som inte tas om hand på egen verksamhet skickas vidare till en avfallsanläggning för vidare omhändertagande. Transporter och mottagande av avfall sker både till anläggningar inom och utom det geografiska område denna avfallsplan utgör. Den mängd avfall som tagits hand om inom avfallsplanens geografiska område redovisas i bilaga 3. Sammanställning av verksamheter I detta stycke redovisas de verksamhetsområden som är karaktäristiska för avfallsplanens geografiska områden samt verksamhetsområden som har särskild betydelse i denna avfallsplan antingen utifrån typ av avfall eller från producerad mängd avfall. Lantbruk Inom planområdet finns många lantbruk, från dessa uppstår gödsel. Gödseln används för gödsling av åkermark. Frågan om att först använda gödseln för att producera biogas (metangas) för uppvärmning av egna lokaler eller försäljning av rågas för uppgradering till fordonsbränsle blir allt mer aktuell. I området finns en befintlig biogasanläggning på Sötåsens latbruksgymnasium (Töreboda). Producerad gas används för uppvärmning av den egna verksamheten. Ytterligare en anläggning planeras i Luttra (Falköping), den senare är ett samarbete mellan några lantbrukare och Falköpings kommun. 38

76 Kapitel 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Livsmedel och dryckesvaror I området finns produktion av mejerivaror i Falköping, Hjo och Skövde. I Töreboda finns en producent av tillverkar äggprodukter. Trävaror Inom området finns många som tillverkar trävaror, t.ex. I Falköpings kommun: Kinnarps i Kinnarp som tillverkar kontorsmöbler Fredahls som tillverkar kistor Gyllensvaans i Kättilstorp som främst tillverkar Billy bokhylla till IKEA I Tibro kommun: Swedwood som är ett dotterföretag till IKEA och tillverkar planmöbler Formfaner i Tibro AB I Tibro finns dessutom en stor mängd möbelfabriker, designers och snickerier och ett trätekniskt centrum. I Töreboda kommun Moelven som tillverkar limträbalkar Daloc som tillverkar säkerhetsdörrar Avfall från dessa verksamheter består främst av produktionsrester av trä. Avfall från dessa industrier eldades i de flesta fall i egna pannor för företagets eget värmebehov. Icke-metalliska mineraliska råvaror Till följd av att stora delar av området är kalkrikt ligger här ett antal verksamheter där kalkprodukter och betong. Till exempel kan nämnas: Cementa i Skövde (betong) AB Färdig betong i Skövde och Falköping (betong) Benders i Hjo (betong) Uddagården i Falköping (kalkprodukter) SMA Mineral i Falköping (kalkprodukter) I övrigt finns förutom täktverksamheter Lawnit sport som tillverkar grus till tennisbanor. Metallvaror I området finns en rad industrier som tillverkar och bearbetar metall. T.ex. Volvo Powertrain, gjuter motorer Mölltorps gjuteri och mekanisk verkstad, gjutning på beställning Volvo personvagnar i Floby och Skövde tillverkar delar till Volvo Daloc tillverkar säkerhetdörrar av stål och trä. Parker Hannifin tillverkare av teknik för rörelse- och styrsystem. Autokaross Rescue system i Floby tillverkar brandfordon och räddningsfordon Autokaross i Floby tillverkar påbyggnader på lätta transportfordon Av ovanstående är gjuteriet hos Volvo Powertrain mest avfallsintensiv, där uppstår enorma mängder formsand och granulat årligen. Samarbete rörande omhändertagande av dessa rester finns mellan företaget och Skövde kommun. Byggverksamheter I samband med ombyggnation och rivning uppstår en hel del avfall. Vid större åtgärder krävs rivningplaner, i dessa talar man bland annat om hur man avser sortera de olika materialslagen för bästa omhändertagande. Material från ombyggnation/rivningar bestå bl.a. av: Betong Tegel Trä Metall Asbest Glas- och stenfiberull Gips Plaster och annat brännbart material Värmeverk En rad värmeverk, både privata och kommunala, finns inom området, de är i huvud- 39

77 Kapitel 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar sak eldade med träflis och rester från egen verksamhet (trävaruindustrier). Inom området finns även avfallsförbränningsverk, dessa beskrivas under avfallsbehandlingsanläggningar. Vad för typ av avfall som uppstår från anläggningen beror om anläggningen har ett roster eller en fluidbädd. De typer av avfall som uppstår är följande ask- och slagtyper: Bottenaska Flygaska Blandning mellan botten och flygaska Slagg Fluidsand Materialet används för spridning i skogmark och täckning av deponier. Försök pågår även på en del ställen i Sverige att använda askan vid väggbyggnationer. Samhällstjänster I området finns sjukhus i Skövde (KSS) och ett i Falköping. Utöver detta finns vårdcentraler och tandläkare i alla medlemskommunerna. Vid sådana inrättningar uppstår avfall bland annat en rad typer av farligt avfall, t.ex. Avfall som kan vara smittförande Läkemedelsrester Amalgam Försvarsmakten har verksamhet i Karlsborg och i Skövde. Tjänster Vid restauranger, storkök, kaffer etc uppstår naturligt matavfallsrester. Livsmedelbutiker och andra affärer får rester från verksamheten som till stor del består av förpackningar. Kontor får ofta en hel del pappersavfall. Handel med avfall och avfallsprodukter Second-handbutiker gör en stor nytta i form att sälja använda produkter som annars skulle ha slängts, dvs. de arbetar för återanvändning av material. De material de inte får sålt skickas vidare till avfallsanläggningar för material- och energiåtervinning. Inom området finns fyra skrotföretag som handlar med metallskrot, dessa är: Tappers i Falköping Skrotfrag i Skövde Stena Recycling i Skövde Bröderna Severin i Töreboda Inom området finns sex bilskrotar som tar emot och demonterar bilar. De olika avfallsslagen sorteras. Använda delar som kan återanvändas säljs och övrigt material skickas vidare för omhändertagande, i första hand materialåtervinning. Mottagnings- och sorteringsanläggningar De mottagnings- och sorteringsanläggningar för avfall från verksamheter som finns i området utgörs av Borreboda avfallsanläggning, SITA Risängens avfallsanläggning, AÖS Falevi avfallsanläggning, PR- Slamsugning XR Miljöhantering i Tibro Återvinningscentraler och återvinningsstationer är till för avfall från hushåll. Se mer angående dessa i kap 5 Hushållsavfall respektive kap 6 Förpackningar och returpapper Avfallsbehandlingsanläggningar Avfallsförbränning sker vid Värmekällan, Skövde värmeverk. Här eldas både avfall från hushåll och verksamheter. Anläggningen får främst två typer av avfall; flygaska som klassas som farligt avfall och tas hand om i Norge samt bottenaska. Ur bottenaskan sorteras metallerna bort. Efter att metallerna sorteras bort kallas askan slaggrus. Slaggruset används för i sluttäckning av deponin vid Risängens avfallsanläggning. 40

78 Kapitel 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Vid Cementas anläggning i Skövde eldas avfall som ett alternativt bränsle till olja. Då används bland annat uttjänta däck, merparten av det kött- och benmjöl som inte längre får användas i djurfoder och en del av den plast som inte går att materialåtervinna. Avfallsprodukter återvinns även vid Cementas anläggningen genom att råvaror ersätts med alternativ till exempel syntetisk gips, gjuterisand, slagg, flygaska och andra industriella restprodukter. Förutom kompostering av park och trädgårdsavfall sker i området kompostering av avloppsreningsverksslam, rötrest från biogasanläggning, hästgödsel mm vid PR slamsugnings kompost vid Tomtens kalkbrott. Kompostering av vegetabiliskt avfall från livsmedelsbutiker sker vid Ekmaco ReAgros kompost vid Gammalstorp. En anläggning för gipsåtervinning är på väg att starta i Stenstorp (2009) Biogasanläggningar för rötning av matavfall och annat nedbrytbart organiskt avfall finns i Falköping. I Skövde finns en biogasanläggning som rötar slaktavfall. I biogasanläggningen vid Sötåsens naturbruksgymnasie (Töreboda) rötas det gödsel som uppkommit i den egna verksamheten. Likande verksamhet planeras i form av en sammanslutning av lantbruk i Luttra (Falköping) Inne på Risängens avfallsanläggning har XR Miljöhantering en miljöstation som tar emot farligt avfall samt behandlar oljeemulsioner i vatten och oljeförorenade jordar. Det senare i en kompostanläggning. PR-slamsugning AB har även mottagning av farligt avfall och lagrar spillolja på sin fastighet på Mossvägen i Falköping Ranstad Mineral AB behandlar lågaktivt kärnavfall för återvinning av uran. Från och med 1 januari 2009 sker ingen deponering vid avfallsanläggningarna i Falköping, Skövde och Töreboda. Det innebär att det är endast inert avfall som deponeras inom avfallsplanens geografiska områden. Deponering av inert avfall sker bland annat vid Cementas anläggning i Skövde. Det avfall som ska deponeras skickas vidare, alternativt levereras direkt, till godkända anläggningar. Avfallsanläggningar som fortfarande deponerar avfall finns bl.a. utanför Skara, i Lidköping, Borås, Jönköping och Örebro. Se mer information angående avfallsanläggningar i bilaga 3. Avloppsreningsverk Ett antal kommunala avloppsreningsverks finns i området. Avfallsslagen därifrån utgörs i första hand av rens (brännbart avfall) och avloppsreningsverksslam. Inget avloppsreningsverksslam deponeras inom avfallsplanens område. Slammet används istället för tillverkning av anläggningsjord och spridning på jordbruksmark. Vissa ord och begrepp som används i detta dokument behöver förklaras: Aska Se rökgasreningsrest respektive slagg. Avfall En produkt, föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfallshantering Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall 41

79 Bilaga 1 Begrepp och definitioner Bioavfall Park- och trädgårdsavfall samt matavfall. Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer. Biogas Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid. Bortskaffande Sådana förfaranden som anges i bilaga 5 till Avfallsförordningen, bland annat deponering. Brännbart avfall Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat. Bygg- och rivningsavfall avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad. Deponi Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas. Elektriskt och elektroniskt avfall Avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion. Omfattas av producentansvar. Energiåtervinning Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning eller på en deponi. Farligt avfall Avfall som har en eller flera egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Formellt sett avfall som är markerat med i bilaga 2 till Avfallsförordningens 4. Fastighetsnära insamling Boende hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar kan lämna sorterade förpackningar av plast, papper/kartong och metall samt tidningar i eller i anslutning till fastigheten. Grovsopor/grovavfall Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Hushållsavfall Avfall som kommer från hushåll och avfall från annan verksamhet som till sin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll. Som hushållsavfall räknas bland annat matavfall, säck- och kärlsopor, grovavfall, farligt avfall, småbatterier, ej utsorterade förpackningar och tidningar, latrinavfall och slam från enskilda avloppsanläggningar. Icke brännbart avfall avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvis sten, metaller. Insamling Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport. Kompostering Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre (jämför rötning). Matavfall Det avfall som uppstår vid bland annat matlagning och som kommer från växt- eller djurriket. Exempel potatisskal, bananskal, köttbitar, kaffesump, ej uppätna rester. Materialåtervinning Se återvinning. Miljöstation Mindre anläggning för mottagning av hushållens farliga avfall, oftast förlagd till en återvinningscentral. Producent Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning (varuproducent) eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda 42

80 Bilaga 1 Begrepp och definitioner åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent). Producentansvar Producenters ansvar för vissa produkter under hela dess livscykel inklusive design, produktion och omhändertagande som avfall. Rökgasreningsrester Samlingsnamn för en finkornig fraktion som uppstår vid rening av rökgaserna och består av pannaska, flygaska, filterkaka från slangfilter samt slam. Rökgasreningsresterna deponeras som farligt avfall. Rötning Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas (jämför kompostering). Slagg, slaggrus Material som inte är brännbara eller inte förångas vid förbränning, till exempel glas, porslin, järnskrot och stenliknande material (grus med mera). Sedan större föremål samt metallrester sorterats bort och materialet siktats får man slaggrus. Återvinning Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall (se återvinningsförfaranden i bilaga 4 till Avfallsförordningen). Återvinningscentral (ÅVC) Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall etc. Återvinningsforum En gemensam organisation där producenterna för förpackningar och returpapper samt kommunerna utvecklar informationsplaner, forskningsprojekt och gemensamt utvärderar hela avfallshanteringens servicenivå. Återvinningsforum ska också vara en organisation där frågor eller tvister som uppstår lokalt ska hanteras. Återvinningsstation (ÅVS) Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper. Källor: RVF - Svenska Renhållningsföreningen, svensk avfallsterminologi (1998, AFR-rapport 217), 1000 Terms in Solid Waste Management (1992, ISWA). 43

81 Bilaga 2 Återvinningsstationer Platser för insamling av förpacknings- och returpapperavfall FTIAB ansvarar för städning, snöröjning och halkbekämpning i AÖS kommuner. Materialbolagen eller FTIAB eller deras entreprenörer ansvarar för att tömning av insamlingsbehållare sker på ett sätt så att behållarna inte blir överfulla. De ansvarar även för behållare och skyltning. Företag kan inte använda återvinningsstationerna för att lämna sina utsorterade förpackningar. Företag anlitar lokala entreprenörer för hämtning av utsorterade förpackningar och tidningar hos företaget. I AÖS kommuner finns totalt 62 återvinningsstationer med fullständig förpackningssortering, fördelade så här: Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro Töreboda 19 ÅVS 4 ÅVS 7 ÅVS 19 ÅVS 6 ÅVS 6 ÅVS Återvinningsstationer i Falköpings kommun Falköping Borgunda Broddetorp Floby Gudhem Kinnarp-Slutarp Kättilstorp Odensberg Bergsliden, öster - Danska vägen ICA Kvantum, Ållebergs Center Folkets Park, Trinnöjegatan Åttagården, Hjelmarörsgatan P-plats, Hästbacken Scheelegatan / Nils Erikssons gatan 17 vid Willys, Marknadsgatan inne i byn P-platsen Bygdegården P-platsen järnvägen, kiosken inne i byn ICA Matfocus, Samuels gränd 1 Gamla järnvägsstationen Hulegårdsvägen Vartofta Samlingslokalen Åsarp Industrigatan ÅVS som saknar tidningsinsamling Falköping Stenstorp ICA Kroon Torbjörntorp inne i byn Prästgärdesparkeringen Vid återvinningscentralerna i Falköping, Floby och Stenstorp finns behållare där hushållen kan lämna förpackningar och returpapper. Återvinningsstationer i Hjo kommun Hjo Bangatan, mitt emot Hydro bensinstation Vid Guldkrokshallen, Idrottsgatan/Guldkroksslingan Blikstorp Centralvägen Korsberga ÅVS med endast glasinsamling Hjo Falköpingsvägen Mofalla Hjovägen, bygdegården Lidängens lekplats Utefter väg 194, även kartonginsamling Vid återvinningscentralen i Hjo finns behållare där hushållen kan lämna förpackningar och tidningar. 44

82 Bilaga 2 Återvinningsstationer Återvinningsstationer i Karlsborgs kommun Karlsborg Parkvägen, mitt emot Blåbärsstigen Södra skogen, Smedjegatan Västra Varvsgatan Hanken Tunvägen Forsvik Mölltorp Undenäs ÅVS med endast glasinsamling Karlsborg Baltzar von Platens väg Rosenlundsgatan Magasinvägen vid ICA Vätterhallen vid Konsum, Rödesundstorget Storgatan, Systembolaget Vid återvinningscentralen i Karlsborg finns behållare där hushållen kan lämna förpackningar och tidningar. Återvinningsstationer i Skövde kommun Skövde Skövde / Södra Ryd Billingehov, längst norrut på parkeringen Claesborgsvägen, parkeringsplatsen framför fotbollsplanen COOP Forum, parkeringsplatsen Egnells väg/norra Bergvägen, grusplanen närmast Vadsboleden Gröna vägen, parkeringsplatsen mitt emot affären Kvantum-huset, parkeringsplatsen Lundenvägen, utefter järnvägen Södermalms Idrottsplats, Skaraborgsgatan, grusparkeringen Östergatan, längst västerut Myggdansvägen, parkeringplatsen Östra Skogsrovägen, mellan Fredriksbergsvägen och Mjölmossevägen Skultorp Igelstorp Klagstorpsvägen, mitt emot parkeringen till Sjötorpssjön Idrottsplatsen, grusparkeringen mitt emot fotbollsplanen parkeringsplatsen vid f.d. affären Sparresätervägen Lerdala ÅVS som saknar tidningsinsamling Skövde / Södra Ryd Näverstigen Stöpen Tidan Väring Värsås parkeringsplatsen vid affären Skövdevägen, bussfickan Industrigatan, längst norrut Västerleden, intill affären ÅVS med enbart glas- och kartonginsamling Skövde Annero, Gröna vägen Havstenavägen 18 ÅVS med enbart glasinsamling Skövde Bäckvägen / Starrvägen Vallevägen / Norrhallen Rådmansgatan 20 Sandtorget Skövde / Södra Ryd Barkvägen Skultorp ICA Nära Skultorp Varola Affären ÅVS med enbart kartonginsamling Skövde Henriksbergsgatan 40 Lillegårdsvägen 9 Folkets Park Storegårdsvägen Trängenområdet Örbäcksvägen Vid återvinningscentralerna i Skultorp, Södra Ryd, Stöpen, Tidan, Timmersdala, Värsås samt vid Risängens återvinningscentral finns behållare där hushållen kan lämna förpackningar och returpapper. 45

83 Bilaga 2 Återvinningsstationer Återvinningsstationer i Tibro kommun (tidningar kan inte lämnas på ÅVS) Breviksvägen 2, vid Tibro gamla kommunhuset Folkets Parks parkering, Östra Långgatan Sparhuset köpcenter, Värdhusgatan 6 Hörnebo, Stigstaholmsvägen 36 vid tennisbanan Fagersanna ÅVS utan glasinsamling Tibro Storgatan /Bäckdalsgatan bakom korvkiosken ÅVS med glas- och kartonginsamling Tibro Norra vägen 19 ÅVS med enbart kartonginsamling Tibro Brittgården, Storgatan Smuleberg Vid återvinningscentralen i Tibro finns behållare där hushållen kan lämna förpackningar och tidningar. Återvinningsstationer i Töreboda kommun (tidningar kan normalt inte lämnas på ÅVS) Centralskolans Idrottsplats, Fredsbergsvägen 2 Töreboda COOP Konsum Sötåsenvägen 10 Garvaregatan/Skolgatan, vid Vårdcentralen Moholm ÅVS med glas och kartonginsamling Lagerfors Lekparken Slätte Mårdstigen ÅVS med enbart kartonginsamling Töreboda Idrottsplatsen Syréngatan ÅVS med plast-, glas-, kartong- och tidningsinsamling Älgarås Järnvägsgatan/Parkgatan Servicehuset Vid återvinningscentralen i Töreboda finns behållare där hushållen kan lämna förpackningar och tidningar. 46

84 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar I denna bilaga redovisas anläggningar som sorterar eller på annat sätt bearbetar avfall. Källan till vilka verksamheter som är med på listan är miljöförvaltningarnas register (mars 2009) över anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter som hanterar avfall. För de anläggningarna som behandlar avfall men som har registrerats som annan verksamhet i miljöförvaltningarnas register har de lagts till i de fall de är kända av arbetsgruppen som tagit fram avfallsplanen. Informationen om anläggningarna såsom typer och mängder av material kommer från verksamheterna själva. Uppgifterna har samlats in genom att blankett skickats ut till respektive verksamhet som fyllt i och skickat tillbaka dem, påminnelser via telefonsamtal har också skett. Saknas uppgifter har svar rörande detta inte inkommit från aktuell verksamhet. I de fall uppgifter framkommit att verksamheten lagt ned eller slutat hantera avfall har tagits bort från sammanställningen. Exempel på verksamheter som inte kommer beskrivas närmare är: Second-hand butiker: Dessa arbetar med återanvändning av produkter genom att förmedla varor som ägaren inte längre vill ha och säljer det vidare till ny ägare. Återvinningsstationer: är till för insamlingar av förpackningar med producentansvar. Se mer under kapitel 6 Förpackningar och returpapper samt annat avfall med producentansvar. Företag som säljer kyl och frys och tar med gamla varor från kund. Tidigare deponier där nytt avfall inte längre deponeras (observera dock att sluttäckning fortfarande kan ske på delar av dessa anläggningar) eller annan hantering av avfall sker på anläggningen (ex kompostering) Schaktmassedeponier 47

85 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Falköping Anläggning Adress Prövningsnivå enligt Miljöbalken Tappers Återvinnings & Miljö AB PR Slamsugning AB Stina Jonsson Mossvägen 39 tillståndspliktig Tomtens kalkbruk Bestorp Mossvägen 29 tillståndspliktig Falköpings bildemontering Mossvägen 28 anmälningspliktig tillståndspliktig Uppgift saknas Uppgift saknas ton per år organiskt avfall ton aska och bottensand Agnestads egendom Friggeråker anmälningspliktig anmälningspliktig Mellanlagring av reningsverksslam och slam från trekammarbrunnar Mellanlagring Uppgift saknas Uppgift saknas ton per år Spolslamvatten från Håkanstors Mellanlagring Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas slakteri SBR slam Mellanlagring Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas anmälningspliktig Sköttning Gudhems kungsgårdes egendom anmälningspliktig anmälningspliktig Svenskt näringslivsindelning Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Typer av avfall som hanteras Uppgift saknas Uppgift saknas Farligt avfall, metallskrot, brännbart industriavfall Organiskt avfall, aska och bottensand från biobränsleeldade värmeverk Fett från fettavskiljare Avfallet hanters på följande sätt Kapacitet Mottagen mängd 2008 Tillåten mängd enligt anmälan/tillstånd Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Mellanlagring Uppgift saknas Uppgift saknas 3400 ton per år farligt avfall 1000 ton per år metallskrot 1500 ton brännbart avfall Kompostering av organiskt avfall. Lagring och krossning av aska och bottensand Mellanlagring Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 48

86 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Anläggning Adress Prövningsnivå enligt Miljöbalken Falköpings biogasanläggning Renings verket, Mossvägen tillståndspliktig Svenskt näringslivsindelning Uppgift saknas Typer av avfall som hanteras Lätt nedbrytbart organiskt Avfallet hanters på följande sätt Kapacitet Mottagen mängd 2008 Tillåten mängd enligt anmälan/tillstånd Rötning Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Floby återvinningscentral Stenstorps återvinningscentral Asfaltshantering, Falköpings kommun Falevi avfallsanläggning Mossvägen 45 tillståndspliktig Torrevalla avfallsanläggning tillståndspliktig Ranstad återvinningsanläggning Uppgift saknas tillståndspliktig Uppgift saknas 38210, 38120, , , Uppgift saknas Många typer Avfall från hushåll Avfall från hushåll Uppgift saknas Sortering, kompostering, flisning, mellanlagring farligt avfall, omlastning hushållsavfall, deponering Sortering, kompostering, flisning Sortering, kompostering, flisning Lagring och krossning av asfalt I huvudsak samma som tillståndet. Men initialt enbart parkoch trädgårdsavfall för kompostering samt maximal omlastning av organiskt avfall: ton verksamhetavfall och ton hushållsavfall från AÖS I enlighet med tillstånd. I enlighet med tillstånd ton, 0 ton, 533 ton, ton, 836 ton Ca 665 ton återvinningsmaterial, ca 65 ton farligt avfall Ca 725 ton återvinningsmaterial, ca 60 ton farligt avfall Sortering, mellanlagring och fragmentering av höst ton/år varav lagring av högst ton brännbart avfall Lagring av högst 120 ton farligt avfall vid enskilt tillfälle Kompostering av högst ton/år Mottagning av högst ton organiskt avfall Ej specificerat Ej specificerat Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 49

87 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Hjo Anläggning Adress Prövningsnivå enligt Miljöbalken Masshanteringsyta, Hjo kommun Uppgift saknas Hjo återvinningscentral Nolängsgatan tillståndspliktig Uppgift saknas Svenskt näringslivsindelning 38210, 38120, Uppgift saknas Typer av avfall som hanteras Avfall från hushåll och verksamheter Uppgift saknas Avfallet hanters på följande sätt Sortering samt flisning av träavfall, kompostering av park och trädgårdsavfall Lagring och krossning av asfalt, betong mm Kapacitet I enlighet med tillstånd Mottagen mängd 2008 Ca 293 ton farligt avfall, ca ton återvinningsmaterial kompostering ca 585 ton, ca ton flisat trä Tillåten mängd enligt anmälan/tillstånd Lagring vid varje enskilt tillfälle: - Max 75 ton farligt avfall - Max ton grovavfall från hushåll och verksamhet - Max ton park- och trädgårdsavfall i komposteringsprocess - Max ton träavfall (2 500 ton per år) Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 50

88 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Karlsborg Anläggning Adress Prövningsnivå enligt Miljöbalken Tillåten mängd enligt anmälan/tillstånd Återvinningscentralen i Karlsborg Tippvägen 12 Tillståndspliktig Svenskt näringslivsindelning 38210, 38120, Typer av avfall som hanteras Avfall från hushåll Avfallet hanters på följande sätt Sortering samt flisning av träafall, kompostering av park och trädgård Kapacitet I enlighet med tillstånd. Mottagen mängd 2008 Ca ton återvinningsmaterial, ca 240 ton farligt avfall, kompostering ca 100 ton, flisning trä ca 400 ton Lagring vid varje enskilt tillfälle: - Max 75 ton farligt avfall - Max ton grovavfall från hushåll - Max ton park- och trädgårdsavfall - Max ton träavfall - Omlastning av 50 ton hushållsavfall (soppåseavfall) Krossning, per år, av max ton träavfall Omlastning av ton/år hushållavfall (sopåseavfall) 51

89 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Skövde Anläggning Adress Prövningsnivå enligt Miljöbalken Sydkraft SAKAB Tillåten mängd enligt anmälan/tillstånd Ranstadverket tillståndspliktig Svenskt näringslivsindelning Uppgift saknas Typer av avfall som hanteras Uppgift saknas Avfallet hanters på följande sätt Kapacitet Mottagen mängd 2008 Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas XR Miljöhantering Miljöstationen Cementa Skövde värmeverk, Värmekällan Energikällan 1 Energiåtervinns genom förbränning. Produktion av el och fjärrvärme Gips ersätter naturgips vid cementmalningen, gjuterisand ersätter natursand vid råmjölstillverkningen, A/C, konventerad eldningsolja (KEO), däck och kött- och benmjöl används som bränsle i cementugnen Cementvägen 1 Risängens avfallsanläggning tillståndspliktig Tillståndspliktig Tillståndspliktig Uppgift sakas Alla typer av farligt avfall utom radioaktiva och gaser Brännbart hushålls- och verksamhetsavfall Återvunnet gipsmaterial, gjuterisand, A/C bränsle (lösningsmeldesbränsle), konverterad eldningsolja, däck, kött- och benmjöl Sortering, emballering, mellanlagring och transport till destruktion I lager vid ett och samma tillfälle olja 640 ton, oljehaltiga vätskor 900 ton, färg 60 ton, övrigt 35 ton Uppgift sakas ton ton ton På lång sikt handlar cementtillverkning om att kunna utnyttja kalkstensråvaran så optimalt som möjligt, efter fyndighetens utformning och optimera materialanvändningen/bränsleblandningen så effektivt som möjligt efter denna. Rent praktiskt är det svårt att sätta kapacitetesgränser i ton för alternativa material/bränslen eftersom man måste ha mer kunskap om det specifika materialet/bränslets kemi och hur detfungerar i processen, innan en kapacitetsgräns kan sättas. Cementa arbetar KEO ton, A/C ton, däck ton, kött- och benmjöl ton I lager vid ett och samma tillfälle olja 640 ton, oljehaltiga vätskor 900 ton, färg 60 ton, övrigt 35 ton KEO ton, A/C ton, Fasta alternative biobränslen ton, Fasta alternativa övriga bränslen ton, bildäck ton KEO och A/C begränsas även genom krav på dess innehåll vad gäller tungmetaller klass I, II och III. 52

90 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Haidek AB Recycling Husgärdet AB Skövde biogas, VA-verket, Skövde kommun Stadskvarnsvägen 6 Gammalstorp Sätero Uppgift saknas tillståndspliktig anmälningspliktig anmälningspliktig Slakterimaterial samt gödsel Uppgift saknas Uppgift saknas Rötat avfall från biogasanläggningen i Skövde Uppgift saknas Avfallet mals, hygieniseras för att sedan rötas. Slutprodukten blir biogas samt biogödsel som sprids på åkermark. Körs i slutna tankar med lastbil eller gödseltunna från Skövde till brunnar. på att öka den alternativa bränsleandelen inkl. biobränsle inom befintligt tillstånd flör att kunna fasa utjungfruliga fossila bränslen. Cementa arbetar också på att ersätta delar av klinkerandelen i cement med slagg alternativt flygaska. Ca ton slaktavfall (teoretiskt) Ca ton ton slaktavfall per år ton Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas VOLVO Powertrain (återvinning av skrot) Uppgift saknas tillståndspliktig Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Stena Recycling AB Bruksgatan 8 tillståndspliktig 38 Järn/metall, returpapper, blyackumulatorer, övrigt avfall Lagring och bearbetning av Järn/metallskrot. Lagring av returpapper, övrigt avfall, blyackumulatorer ton Järn/metallskrot, ton returpapper, 300 ton övrigt, 500 ton blyackumulatorer Ca ton ton Järn/metallskrot, ton returpapper, 300 ton övrigt, 500 ton blyackumulatorer 53

91 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Anläggning Adress Prövningsnivå enligt Miljöbalken Skrotfrag i Jönköping AB Eklunds Bilskrotning Stenstorps Bil & Motor Mejselvägen 24 anmälningspliktig Våmb Larsgården tillståndspliktig soner. C Skrotbilar Bilar dräneras och demonteras. Pressas för vidare transport till fragmentering. Ranstadsverket anmälningspliktig Svenskt näringslivsindelning , , Typer av avfall som hanteras Bilskrot, skrot och metaller från industri och privatper- Avfallet hanters på följande sätt Sanering, formatering, sortering, klassning Uppgift saknas Uppgift saknas Kapacitet Mottagen mängd 2008 Tillåten mängd enligt anmälan/tillstånd ton Upp till ton st st st Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Gabriels däckfragmentering Vallmovägen 11 anmälningspliktig Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Risängens avfallsanäggning Risängen (Komponentvägen) Tillståndspliktig Stöpen ÅVC Allén 25 anmälningspliktig Skultorps ÅVC I enlighet med anmälan. Industrigatan 1 anmälningspliktig Anläggning Adress Prövningsnivå enligt 38210, 38120, , , Svenskt näringslivs- Många typer Avfall från hushåll Avfall från hushåll Typer av avfall som Sortering, kompostering, flisning, mellanlagring farligt avfall, mellanlagring brännbart avfall, mellanlagring av slagg, deponering Mellanlagring och sortering av avfall Mellanlagring och sortering av avfall Avfallet hanters på följan- I enlighet med anmälan. I enlighet med anmälan. Kapacitet Sortering ton, Kompostering ton, mellanlagring farligt avfall 876 ton, ca ton, ca ton ton Ca 150 ton Ca 450 ton Mottagen mängd 2008 Sortering, mellanlagring och fragmentering av höst ton/år. Vid ett och samma tillfälle högst ton varav ton brännbart avfall Lagring av högst ton farligt avfall per år. Vid ett och samma tillfälle högst 700 ton. Kompostering av högst ton/år. Deponering ton per år ickefarligt avfall. I enlighet med anmälan. I enlighet med anmälan. Tillåten mängd enligt anmälan/tillstånd 54

92 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Södra Ryd ÅVC Tidan ÅVC Timmersdala ÅVC Värsås ÅVC I enlighet med anmälan. Återvinningsanläggning vid kretsloppsstationen Aspelund Lantmännen maskin AB Maskinfirma GLAJ AB (M) Nordsjö butiker AB I enlighet med anmälan. Vaholmsvägen 24 I enlighet med anmälan. Bäckedalsvägen 10 Rattvägen 6 Genom sortering i olika fraktioner Hasslumsvägen 13 Gustav Adolfs gata 40 Västra Skogsrovägen Miljöbalken indelning hanteras de sätt anmälningspliktig 38110, Avfall från Mellanlagring hushåll och sortering anmälningspliktig anmälningspliktig Värsås reningsverk anmälningspliktig Södra Aspelundsvägen tillståndspliktig anmälningspliktig anmälningspliktig klassningsutredning pågår 38110, , , B, B enl lst tillståndet 46610, 45320, 46699, Avfall från hushåll Avfall från hushåll Avfall från hushåll Sten, grus, sand, matjord, park- & trädgårdsavfall i form av ris, grenas och flis. Hantering av asfalt har upphört. Farligt avfall som uppkommer i egen verksamhet Brännbart, wellpapp, skrot, elektronik, ej brännbart Uppgift saknas Uppgift saknas av avfall Mellanlagring och sortering av avfall Mellanlagring och sortering av avfall Mellanlagring och sortering av avfall Sortering och fragmentering. Mellanlagring. Brännbart, wellpapp, skrot hämtas av Sita. Elektronik och ej brännbart lämnas till ÅVC. I enlighet med anmälan. Ca ton kan mellanlagras vid ett och samma tillfälle Obegränsad eftersom det vidarebefordrar till AÖS enl. producentansvaret. Ca 150 ton Ca 200 ton Ca 250 ton Ca 150 ton Ca ton samt max ton mellanlagrat vid ett och samma tillfälle Avfall mottages ej från utomstående Ca 1 kbm - I enlighet med anmälan. I enlighet med anmälan. I enlighet med anmälan. I enlighet med anmälan ton per år samt mellanlagring av max vid ett och samma tillfälle Eget avfall hanteras enl. Avfallsförordningen. Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 55

93 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Anläggning Adress Prövningsnivå enligt Miljöbalken Neova AB (flisupplag) Uppgift anmäl- saknas ningspliktig SBE, upplag Uppgift anmäl- inert avfall Caravan Mill AB saknas Loringavägen, Kalkbrottet ningspliktig anmälningspliktig Svenskt näringslivsindelning Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Typer av avfall som hanteras Uppgift saknas Avfallet hanters på följande sätt Kapacitet Mottagen mängd 2008 Tillåten mängd enligt anmälan/tillstånd Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Betong Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 56

94 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Tibro Anläggning Adress Prövningsnivå enligt Miljöbalken Tibro Bildemontering AB XR Miljöhantering Typer av avfall som hanteras Uppgift saknas Rydsgatan 9 Värsåsvägen 42 anmälningspliktig anmälningspliktig Ingelsbytippen Ingelsby tillståndspliktig Neova, värmeverk Uppgift Uppgift saknas saknas Svenskt näringslivsindelning Uppgift saknas Avfall från hushåll och verksamheter (separat hantering) Uppgift saknas Uppgift saknas Avfallet hanters på följande sätt Kapacitet Mottagen mängd 2008 Tillåten mängd enligt anmälan/tillstånd Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Sortering med hjälp av grävmaskin, lastmaskin och handkraft. Krossning av träavfall. Lastning i lösflak för vidare transport ton/år ton ton/år Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Schaktmassor Träavfall Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 57

95 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Töreboda Anläggning Adress Prövningsnivå enligt Miljöbalken Svenskt näringslivsindelning: Typer av avfall som hanteras: Avfallet hanters på följande sätt: Kapacitet: Mottagen mängd 2008: Tillåten mängd enl anmälan/tillstånd: Bröderna Severin, Töreboda Skrotaffär AB Utmed väg 200 strax söder om Töreboda Industrigatan 16 Borreboda avfallsanläggning Tillståndspliktig Anmälningspliktig 38210, 38120, , Många typer Allt inom metall och skrot Sortering, kompostering, flisning Sorteras och levereras till smältning på olika bruk. I enlighet med tillstånd Uppgift saknas Uppgift saknas ton 58

96 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Falköping Planen antogs 28 april 1997 och gäller från och med 1 januari 1998 fram till ny avfallsplan börjar gälla. Avfallsplanen följs upp utifrån angivna mål och åtgärder. Hushållsavfall och därmed jämförligt Mål: Restprodukter ska så långt som det är möjligt återföras till kretsloppet. En markant minskning av deponering av hushållssopor är väsentligt. En viktig del av detta är en fungerande källsortering. Andra delar som idag inte samordnats är wellpapp och tidningspappersåtervinning. - Deponin ska endast innehålla avfall. - Möjlighet att avlämna källsorterade restprodukter ska vinnas vid alla bemannande kommunala avfallsanläggningar. - Kommunen bör verka för ett ökat samarbete mellan producent och föreningar. - Farligt avfall och riskavfall ska som idag mellanlagras för vidare transport till anpassat omhändertagande. - För att reducera sopmängderna ska kommunen aktivt informera och motivera allmänheten i syfte att skapa kunskap och motivation för källsortering av avfall - År 2000 bör hushållens källsorteringsgrad vara minst 65% och år 2005 minst 75%. Uppföljning av målen: Mängden deponerat avfall har kraftigt minskat till förmån för förbränning av avfall i anläggningar som producerar fjärrvärme och el. I Falköpings kommun finns 3 kommunalt bemannande återvinningscentraler där man kan lämna källsorterade produkter. Utöver detta finns ca 20 återvinningsstationer som drivs av förpacknings- och tidningsinsamlingen där kommuninvånarna kan lämna sorterade förpackningar. Producenternas organisation har förändrats så att materialbolagen för papper, tidningar, plast och metall nu har en gemensam organisation under namnet Förpacknings och tidningsinsamlingen där samarbete finns med Svensk Glas-återvinning. Samordning saknas dock mellan Förpacknings och tidningsinsamlingen och andra producent-ansvarsbolag, exempelvis El-kretsen, Svensk Däckåtervinning m.fl. Alla typer av farligt avfall tas emot vid återvinningscentralerna och skickas vidare för omhändertagande av materialet på anläggningar som har tillstånd därtill. Informationsarbete om källsortering fortgår löpande. Utsortering av material för materialåtervinning har ökat. Under 2007 sorterades i Falköping: - förpackningar och tidningar 75 kg/invånare, - metallskrot 35 kg/invånare - träavfall 116 kg/invånare - elavfall (inkl. vitvaror, batterier, lampor) 20 kg/invånare - farligt avfall (inkl tryckimpregnerat träavfall) 6 kg/invånare Av insamlat hushållsavfall vid fastigheten (säck- och kärlavfall): kg/invånare hushållsavfall skickades till energiåtervinning (förbränning i värmeverk med fjärrvärme och elproduktion) - 19 kg/invånare skickades till rötning. Från 1998 till 2007 har mängden hushållsavfall nationellt ökat med 23,8 procent. På nationell nivå var avfallsmängden 2007 utslaget per invånare 514 kg per person, varav: 59

97 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Falköping - 48,7 procent gick till materialåtervinning inklusive biologisk behandling - 46,4 procent till avfallsförbränning med energiutvinning - 4,0 procent deponerades. I den redovisade mängden ingår hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, som: - kärl- och säckavfall, - grovavfall inklusive trädgårdsavfall, - farligt avfall, - jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger, - den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar, även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Park- och trädgårdsavfall Mål: Park- och trädgårdsavfallets restprodukter är till största delen organiskt material med en liten del schaktmassor från markplaneringsåtgärder. Endast en mycken liten del utgörs av farligt eller svåråterviningsbart avfall. - En samordning av park- och trädgårdsavfallet källsortering ska ske med övrigt avfall. Uppföljning av målen: Schaktmassor, ris, park och trädgårdsavfall (växtdelar såsom löv, gräs, blommor, kvistar, äpplen, mossa etc.) och tryckimpregnerat trä sorteras separat vid återvinningscentralerna. Bygg och rivningsavfall Mål: Plan och bygglagens krav på rivningsplan för ärenden där rivningslov erfordras, kommer innebära att den som åtager sig rivning måste gå igenom byggnaden och strukturera rivningen. För kommunens del måste en möjlighet att mellanlagra volymerna för återvinning (t ex flisbart trä, betong och andra schaktmassor) tillskapas som alternativ till osorterad deponi. Uppbyggnaden ska samordnas med övrig avfallshantering. - Allt avfall från byggnads- och rivningsarbeten ska sorteras så att olika material kan tas om hand var för sig - Upplagsplatser för källsorterat byggoch rivningsavfall ska finnas vid de bemannande kommunala avfallsanläggningarna. - Eventuellt farligt avfall mellanlagras för vidare transport till anpassat omhändertagande Uppföljning av målen: Bygg och rivningsavfall sorteras i huvudsak vid källan. Mängden byggavfall till deponi har minskat kraftigt. Allt större del av materialet tas om hand/transporteras bort till lämpligt slutomhändertagande av annan aktör än kommunen vilket gör att behov för lagring på egen kommunal anläggning minskar. Floby och Stenstorps deponier lades ner 1998 och har övergått till att vara bemannande återvinningscentraler för hushåll. Lagring av bygg- och rivningsavfallets olika källsorterade fraktioner har gjorts och görs på Falevi avfallsanläggning (Falköping). Avfall från energiutvinning Mål: Det avfall från energiutvinnings som finns är sot och aska från fastbränsleeldade pannor. Pannornas funktion och verkningsgrad förbättras hela tiden. Därmed får vedens kvalitet en ökad betydelse för askkvaliteten samtidigt som askmängderna minskar - Askans sammansättning ska fortlöpande kontrolleras - Askan ska så lång som möjligt återföras till kretsloppet via spridning i naturen. 60

98 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Falköping Uppföljning av målen: Mängden aska som deponerats har minskat kraftigt över åren. Askan från fjärrvärmeanläggningen i Falköping och andra biobränsleeldade pannor återförs till skogsmark. Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Mål: Slam från Falköpings kommunala reningsverk är idag av sådan kvalitet att det i de flesta fall kan spridas som gödning på åkermark. Viss tveksamhet finns från vissa av jordbrukets förädlingsindustrier. Med hänsyn till slammet gödningsvärde är det dock angeläget att denna resurs inte tillförs deponin. - Försöksverksamhet i samarbete med jordbrukets organisationer bör startas där avloppsslammets påverkan på den odlade produkten klarläggs. - Spridning av avloppsslam ska så långt som möjligt ske på jordbruksmark - Omhändertagande av branschknutna återkommande eller tillfälliga föroreningar ska ske vid källan. Uppföljning av målen: Diskussion fördes under ett flertal år med livsmedelsaktörer. Branschens beslut om att inte använda grödor och mjölk från kor som ätit grödor som gödslats med avloppsreningsverksslam kvarstår. Trots detta har ändå slammet kunnat spridas på åkermark. Odling har då skett av energigrödor och grödor för export. Mycket har hänt när det gäller industripåverkan på avloppsvatten: - lakvatten från deponin har frånkopplats reningsverket och renas i särskild anläggning (SBR) lokaliserad inne på reningsverket område - Ett antal industrier har idag helt slutna system, dvs. inget utsläpp alls till avloppsnätet (t ex Volvo och Arkivator). Övriga större har kraftigt minskat sina industriella utsläpp till avloppsreningsverket (t ex Kinnarps, Parker Hannifin och Gummessons verkstäder). - dagvatten omhändertas mer och mer lokalt. Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Mål: Vid sidan om arbetet med en kommunal avfallsplan pågår arbetet med att minimera fett och oljespill i det kommunala avloppsvattnet. Arbetet gäller främst att bygga ut fettavskiljare vid restauranger bagerier och liknande respektive installation av oljeavskiljare vid anläggningar där olja handhas, exempelvis biltvättar mm. - De för avloppsledningarna väsentliga avskiljarna ska installeras på alla ställen där man i produktionen handskas med fett eller oljor. - Organiska restprodukter ska så långt som möjligt återföras till naturen alternativt lämnas till återvinning - Eventuellt farligt avfall mellanlagras för vidare transport till anpassat omhändertagande. Uppföljning av målen: Alla större biltvättar har idag egen rening av vattnet och släpps därmed inte ut vidare till avloppsreningsverket. Vid renoveringar och nyinstallationer krävs idag att fett- och oljeavskiljare installeras. Kraven som har lett till att många fett- och oljeavskiljare har installerats. Kraven följer Naturvårdsverkets riktlinjer. Fett från fettavskiljare tas om hand i kommunens biogasanläggning. Där rötas materialet, biogas framställs. Gasen används 61

99 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Falköping som fordonsbränsle. Rötresten komposteras och används sedan som anläggningsjord. Olja från oljeavskiljare samlas in separat och tas om hand på den privata markanden levereras till anläggningar som har tillstånd att lagra och hantera materialet. Branschspecifikt verksamhetsavfall Mål: Det branschspecifika avfallet utgörs av restprodukter fån produktionen. Detta innebär att produkternas sammansättning är känd och att omhändertagandet kan planeras. Dessutom är vissa branscher representerade av flera företag, t ex grafiska verkstäder. - Det branschspecifika verksamhetsavfallet, som till viss del består av förorenade restprodukter bör på sikt omhändertas av producenten själv. - Eventuellt farligt avfall mellanlagras för vidare transport till anpassat omhändertagande. - Deponi ska minimeras Uppföljning av mål: Verksamhetsavfall, både farligt och ickefarligt, har avreglerats från det kommunala monopolet. Detta innebära att avfallsproducenten själv måste ordna med riktigt omhändertagande antingen genom egen verksamhet eller vanligare att avfallet transporteras bort till rätt anläggning för omhändertagande. Mängden avfall som deponerats har minskat kraftigt, särskilt sedan förbud på att deponera brännbart och organiskt avfall införts i Sverige. Konsekvensen av denna förändring är att idag utgörs de största avfallsströmmarna av brännbart avfall. Detta skickas till i huvudsak till avfallsförbränningsanläggningar runt om i Sverige som är anslutna till fjärrvärmenät. Ej branschspecifikt verksamhetsavfall Mål: Det icke branschspecifika avfallet är en okänd storhet såväl vad gäller sammansättning som mängd. Med utgångspunkt från definitioner är det oförutsett avfall i anslutning till produktionen. - Kommunen bör genom information arbeta för att ökat användande av returemballage m.m. - Inom varje företag ska restprodukter källsorteras och om möjligt omhändertas lokalt - Eventuellt farligt avfall mellanlagras för vidare transport till anpassat omhändertagande. Uppföljning av mål: Miljötänkande och källsortering har blivit vanligt hos företagen. Farligt avfall mellanlagras och tas omhand separat. Specialavfall Förutom kvittblivning av sjukvårdens avfall med de problem detta har, återstår inom gruppen specialavfall i stort sett endast oförutsedda avfallstyper och omhändertaganden. Ett sådant exempel kan vara oljeförorenade schaktmassor. Sjukvårdens speciella avfall är svårhanterat med i vissa fall krav på specialbehandling. Visst mått av sådant avfall förekommer även i kommunal verksamhet. - En samordnad planering för kvittblivning av sjukvårdens specialavfall ska ske med inriktning på källsortering för återanvändning och återvinning. - Omhändertagande av döda djur ska om det gäller ett flertal djur, prövas i varje särskilt fall. För enstaka djur ska ned- 62

100 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Falköping grävning på särskild anvisad plats på avfallsanläggningen ske. Uppföljning av mål: Apoteken tar emot gamla mediciner och kanylspetsar för vidare destruktion. Döda djur får sedan deponiförbudet mot att deponera organiskt avfall 2005 inte längre grävas ned på anläggningen. 63

101 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro Avfallsplanen fastställdes av AÖS direktion den 14 februari Handlingsprogrammet har följts upp och redovisats till AÖS direktion. Uppföljningen här nedan gäller för Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro kommuner, fram till och med 2004 (i vissa fall redovisas förhållande under 2008). Töreboda kommun anslöt till kommunalförbundet år 2005 och Falköping anslöts den 1 januari Dessa kommuners avfallsplaner uppföljs separat. Handlingsprogrammet är indelat i dessa grupper: - Förebyggande åtgärder - Återanvändning och materialåtervinning - Förbränning/Energiutvinning - Deponering Förebyggande åtgärder 1. Karlsborgs kommun ansluter sig till förbundet. Kommentar: Karlsborgs kommun blev medlem i förbundet 1 januari Förbundet sänder regelbundet ut ett nyhetsbrev ( Avfallsnytt ) till alla hushåll. Kommentar: Avfallsnytt delas ut med viss regelbundenhet, normalt två gånger om året. 3. Förbundet genomför regelbundet informationsträffar med bostadsbolag och organisationer Kommentar: Information om källsortering har skett till skolor, organisationer och fastighetsbolag. Information har också skett om renhållningstjänster till företag. I samband med införande av nya renhållningstaxor sker information till bostadsbolag m.fl. Kommentar: Olika typer av utbildning genomförs till personalen, beroende på arbetsområde, bl.a. RVF-kurser i hantering av farligt avfall på miljöstationer. 5. En plan för successiv samordning och optimering av den kommunala renhållningen i hela regionen utarbetas. Kommentar: I kommunerna har samordning och optimering av hämtningsområden genomförts. Optimering är ett arbete som fortlöpande genomförs, både av AÖS entreprenörer och av egen personal. 6. Formerna för taxesättning utreds och en tydlig policy utarbetas. Kommentar: Från och med 2005 har kommunerna gemensamma avgifter, som består av tre delar; serviceavgift, hämtningsavgift och miljöavgift. 7. Enhetliga regler för hämtningsrutiner införs. Längre hämtningsintervall eftersträvas. Kommentar: Enhetliga regler infördes i och med 2005 års taxa. Det normala hämtningsintervallet bör vara 14-dagarshämtning. Som service till abonnenter som tar hand om matavfallet infördes hämtning varannan vecka, s.k. fyraveckorshämtning samt årshämtning för abonnenter på landsbygd som komposterar matavfallet, källsorterar övrigt hushållsavfall ordentligt samt har extremt lite kvarvarande hushållsavfall att lämna för borttransport. 8. I samverkan mellan byggnads-/ miljönämnderna i respektive kommun, utreds hur man ska samordna frågor som rör rivning samt skapa rutiner. Kommentar: Kommunerna ha ansvaret att genomföra åtgärden. Kommunerna har kommit olika långt. Arbetsgrupp med representant från AÖS har inte bildats. 4. Förbundet ska fortlöpande genomföra utbildning för all personal. 64

102 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro 9. En sorteringsguide för bygg- och rivningsavfallet tas fram. Kommentar: Bygg- och rivningsavfall sorteras i huvudsak vid källan. Lagstiftning samt byggbranschens eget agerande har ökat medvetenheten och möjliggjort en utveckling mot minskande avfallsmängder till deponering. 10. Uppföljning av handlingsprogrammet. Kommentar: Uppföljning har skett till AÖS direktion årligen fram till att det åtgärderna avslutats. 11. Förbundet ska anställa ytterligare personal för information till hushåll och industri. Kommentar: Ej genomfört. 12. Förslagen i ovan nämnda plan (punkt 5) för samordning och optimering genomförs successivt. Kommentar: Optimering är ett arbete som fortlöpande genomförs, både av AÖS entreprenörer och av egen personal. 13. Utredning av arbetsmiljön vid sophämtning utförs. Kommentar: Fortlöpande arbetsmiljööversyn sker, ibland tillsammans med Arbetsmiljöverket. 14. Broschyr med anvisningar om hur soprum och sopgårdar ska utformas, arbetas fram. Informationen läggs också ut på hemsida. Kommentar: Någon broschyr har inte tagits fram. 15. Soprumsinventering med förslag till åtgärder genomförs för anpassning till behållar- och fordonssystem samt god arbetsmiljö. Kommentar: Fortlöpande förändring av sophämtningsrutiner pågår varvid förslag till förändringar presenteras för fastighetsägaren. 16. Hantering och behandling av latrinen utreds och enhetligt system införs. Kommentar: Deponeringsförbud trädde ikraft den 1 januari Dispens erhölls för åren som latrinen deponerades på Risängens deponi i Skövde. Samtidigt har förändringar i hämtningsrutiner införts, bland annat har gemensamma hämtställen införts i fritidshusområdena vid Mullsjön, Vristulven och Örlen. Hushållen har informerats om kommande förändring av behandlingen (ej deponering) och samtidig ökning av hushållets avgift för latrinabonnemang. 17. Enhetliga taxor införs i kommunerna som ingår i förbundet. Kommentar: Gemensamma avgifter infördes i och med 2005 års taxa. Vid anslutning av nya medlemskommuner, Töreboda 2005 och Falköping 2008 finns en övergångsperiod då de olika taxorna samordnas till en ny gemensam taxa. 18. Revidering av renhållningsordning med avfallsplan Kommentar: Genomförs i och med gemensam renhållningsordning med Falköpings och Töreboda kommuner ( ). Återanvändning och materialåtervinning 1. Fullfölja pågående förhandlingar om avtal med materialbolagen angående återvinningsstationer och om samordning. Kommentar: Producenternas organisation har förändrats så att materialbolagen för papper, tidningar, plast och metall nu har en gemensam organisation under namnet Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB). Samarbete sker mellan FTI- AB och Svenska Glasåtervinning AB. De avtal som AÖS tagit över från kommunerna om städning och snöröjning med Förpacknings- och tidnings-insamlingen AB är uppsagda. 65

103 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro 2. Försök med hushållsnära hämtning av återvinningsmaterial i flerfamiljshus. Kommentar: Hämtning av förpackningar hushållsnära finns i Skövde hos ett antal flerfamiljshus och på daghem, skolor och äldreboende. 3. En ny återvinningscentral och omlastningsstation byggs i Hjo. Anläggningskostnad 3,5 milj. kr. Kommentar: Återvinningscentralen är tagen i drift under Materialbolagen planerar för ett bekvämare system för hushållens källsortering av förpackningar. Kommentar: AÖS har upprättat en taxa för hämtning av material och förpackningar vid fastigheter. Samordning mellan Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB och andra producentansvarsbolag, t.ex. El-Kretsen AB, Svensk Däckåtervinning AB m.fl. saknas. 5. Modifiera insamlingssystemen för elavfall så att det motsvarar kommande krav vid införande av producentansvar samt överenskommelsen mellan Kommunförbundet och Miljörådet för Elektriska och Elektroniska Produkter. Kommentar: Insamling av el-avfall med producentansvar sker på samtliga återvinningscentraler. På de mindre återvinningscentralerna i Skövde sker insamling av vissa av producenternas avfallsslag. Exempelvis så samlas inte kyl och frys in. El-avfall utan producentansvar samlas även in på återvinningscentralerna, i Skövde på Risängens återvinningscentral. AÖS har egen behandlare/återvinnare av detta material. Några kommuner har fortfarande avtal med Förpacknings- och tidnings-insamlingen AB vad gäller byggnation av återvinningsstationer. 7. Förutsättningarna för ökad sortering av grovavfall samt industri- och byggavfall inom Risängen utreds. Kommentar: I och med ökad källsortering av industri- och byggavfall har mängden avfall till sortering vid Risängen minskat. Samtidigt har mängden brännbart avfall som källsorteras och transporteras till förbränning ökat, i och med att Skövde Värmeverk AB etablerats. Grovavfallet som lämnas på återvinningscentralerna sorteras i tre fraktioner, gips, isolering samt sten, kakel, betong m.m. 8. Anläggningarna för sortering, omlastning och lagring av återvinningsprodukter i Karlsborg skiljs från deponeringsverksamheten och driften övertas av förbundet när Karlsborgs kommun går in i förbundet. Kommentar: Återvinningscentralen är i behov av ombyggnad. Kostnadskalkyl för ombyggnad av centralen håller på att tas fram. AÖS övertog driften och har anställt en person på en heltidstjänst för detta. 9. Avgifter vid återvinningscentralerna utreds och en tydlig policy utarbetas. Kommentar: Hushållen lämnar grovavfall på återvinningscentralerna gratis. Kostnaden täcks i renhållningstaxan. Bygg- och rivningsavfall, till en mängd som överstiger 1 kbm och som lämnas av hushållen har belagts med avgift. 6. Modifiera återvinningsstationerna successivt för att uppfylla nya krav. Kommentar: AÖS har lämnat det fulla ansvaret för återvinningsstationerna till Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. 66

104 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro 10. Förutsättningarna att återanvända gjuterisand och slaggranulat till bland annat sluttäckning av avfallsupplag utreds av Volvo. Kommentar: Förutsättningarna för användning av gjuterisand (formsand) och slaggranulat till täckning av avfallsupplag är klarlagda. Gjuterisand kan sannolikt användas till tätksikt vid sluttäckning om man ser till att bentonithalten i sanden uppgår till ca 8 %. Slaggranulat fungerade sannolikt bra som dräneringsskikt. Resultaten från försöken finns dokumenterade i nedanstående rapporter: - Rapport från RVF Utveckling; rapport 01:7 ISSN Försök med tätning och täckning av avfallsupplag genom användning av fiberslam, gjuterisand, slaggranulat och slagggrus. RVF - Svenska Renhållningsverks-föreningen och RVF Service AB, Malmö. I tidigare sluttäckning av Volvos filterdeponi har bland annat gjuterisand använts. I pågående (2009) planerings-arbete för sluttäckning av deponier i Falköping, Karlsborg, Skövde och Töreboda pågår diskussioner med Volvo om användning av olika restprodukter. 11. Återvinning och bortskaffande av slipmull från Volvo utreds av Volvo. Kommentar: Slipmull från Volvo Powertrain återvinns numera (2004) genom inblandning i spånbriketter. Briketterna smälts sedan i gjuteriets kupolugnar. Någon deponering av slipmull förekommer inte längre. 12. Årlig uppföljning av mängden förpackningsavfall inom regionen samt hur uppställda mål uppnås. Kommentar: Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB gör varje år en sammanställning som redovisas på deras hemsida, För 2007 gäller dessa nationella siffror: Plastförpackningar: 30,1 % materiautnyttjande 34,5 % energiutvanns Total återvinningsgrad 64,6 % Regeringens återvinningsmål: totalt 70 % varav 30 % materialutnyttjande Pappersförpackningar (inkl. well). 72,6 % materialutnyttjande Regeringens återvinningsmål: totalt 65 % materialutnyttjande Metallförpackningar: 67 % materialutnyttjande Regeringens återvinningsmål: totalt 70 % materialutnyttjande Glasförpackningar: 95 % materialutnyttjande Regeringens återvinningsmål: totalt 70 % materialutnyttjande Tidningar: 85 % insamlingsgrad Regeringens återvinningsmål: totalt 75 % insamlingsgrad 13. Förutsättningarna för en ny återvinningscentral med en eventuell omlastningsstation i Tibro utreds. Kommentar: AÖS har avtal med Skaraborgs Miljöhantering AB (Miljöville). För närvarande är någon annan lösning inte aktuell. 14. Utredning om kompostering eller rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall från bland annat hushållen genomförs samt förslag till inriktning och åtgärder utarbetas. Föreslagna åtgärder genomförs etappvis. Kommentar: En förstudie gjordes under Resultatet presenterades för AÖS direktion, som beslutade att utsortering av det organiska avfallet från hushållen (matavfall) just då inte skulle införas. 67

105 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro 15. Behandling av park- och trädgårdsavfallet utreds. Kommentar: Några tänkbara behandlingsmodeller presenterades i förstudien om utsortering av organiskt avfall. 16. Föreslagen behandling av park- och trädgårdsavfallet genomförs. Kommentar: Strängkompostering med tätare vändning och temperaturöver-vakning utförs av extern entreprenör, i Hjo. 17. Förutsättningarna att lagra jord med olika kvalitet samt lämpliga platser för detta utreds inom respektive kommun. Kommentar: Kommunerna ha ansvaret att genomföra åtgärden. Tekniska kontoret i Skövde har startat en kretsloppsstation i närheten av Risängen. Material lagras för att sedan användas i olika projekt. Exempel på material som hanteras är grus, jord, asfalt, betong, trädgårds- och skogsavfall. 18. Förutsättningarna att återföra askan från flisförbränning till skogsmark undersöks och en genomförandeplan upprättas. Kommentar: Värmeverket har ansvaret. 2004: Statens Fastighetsverk i Karlsborg tittar på möjligheter att återföra askan till skogsmark. Kontakt finns med möjliga mottagare av askan. Hjo Energi prövar att mellanlagra askan och regn får påverka askan så de minsta partiklarna binds samman. Tittar också på möjligheter att sprida askan på skogsmark med hjälp av en hillspridare som kopplas till en skotare. 2009: Under tiden som avfallsplanen gällt har Skövde Värmeverk AB bildats och tagit över driften av Skövde kommuns värmeanläggningar. Man har arbetat med att hitta andra lösningar än deponering av askan från flisförbränning. I Karlsborg och Tibro har värmeverksägarna lyckats att använda askan till annat än att deponera den. I Hjo har ännu inte värmeverket fått ut askan till skogsmark e.dyl. 19. Kommunernas VA-verk utreder förutsättningarna att hitta andra alternativa lösningar än deponering av slammet. Kommentar: Kommunernas tekniska kontor har ansvaret. Skövde kommun bygger vassbäddar. Byggtiden är beräknad till För 2002 och 2003 har avtal tecknats med entreprenör, som sprider slammet som gödning på ytor för energigrödor och energiskog. I och med att deponeringsförbud för organiskt avfall infördes 2005 har kommunerna arbetat med frågan. Inte någon av kommunerna deponerar slam idag (2009). 20. Hur förorenade jordmassor ska hanteras och bortskaffas utreds. Kommentar: Skaraborgs Miljöhantering arrenderar ny yta på Risängen för att bedriva sanering av oljeförorenad jord genom kompostering. Förbränning/Energiutvinning 1. Tillståndsprövning genomförs för utbyggnad av en avfallsförbränningsanläggning i Skövde, liksom utredningar om teknik, ekonomi och driftsformer. Kommentar: Skövde kommun, Tekniska kontoret utredde frågan. 2. Samverkansformerna för förbundet och huvudmannen för avfallsförbränningsanläggningen utreds och avtal träffas. Kommentar: Avtal är tecknat mellan AÖS och Skövde Värmeverk AB om förbränning av hushållsavfall och avfall från återvinningscentralerna. 68

106 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro 3. Avtalet om leverans av hushållsavfall och annat brännbart avfall till Gärstadverket i Linköping förlängs till åtminstone årsskiftet 2003/2004. Alternativt träffas avtal med annan mottagare. Kommentar: Avtal tecknades med Gärstadverket till och med utgången av Avfallsförbränningsanläggningen byggs. Kommentar: Under 2005 började Skövde Värmeverk AB att ta emot avfall för förbränning i avfallsförbränningsanläggningen i Skövde. Deponering 1. Miljötillståndet för Risängen kompletteras så att det omfattar även deponering av aska och slagg från en eventuell avfallsförbränningsanläggning i Skövde. Kommentar: Nytt miljötillstånd för Risängen erhölls från Länsstyrelsen Det överklagades till Miljödom-stolen, beslut meddelades En första etapp av lokal lakvattenbehandling vid Risängen byggs ut. Anläggningskostnad 3 milj. kr. Kommentar: Dammarna är i drift. Kostnad för idrifttagande blev ca 5 milj. kr. 3. Gamla avfallsupplag återställs. Kommentar: Kommunerna har uppdraget. I Hjo, på Sannatippen pågår kontroll i observationsrör. I Tibro är kontrollprogram upprättat för Grönhultstippen och Ingelsbytippen. Övriga tippar i Tibro är åtgärdade. Karlsborg: Kontrollprogram är upprättat för Norra Skogen (riskklass 2). Övriga tippar är åtgärdade. Skövde: Projektering planeras för avslutning av Skultorps, Timmersdalas och Trädes deponier. Den nerlagda tippen Sträte är återställd. Massorna har körts till Risängen för deponering. 4. Reservmark för ny deponi reserveras i Skövde kommuns översiktsplan. Kommentar: Mark är upptagen i Skövde kommuns översiktsplan En anpassningsplan för att uppfylla kommande föreskrifter för deponering upprättas för Risängen. Kommentar: Anpassningsplanen lämnades till tillsynsmyndigheten Nytt miljötillstånd söktes och erhölls Anpassningsplanen för Risängen genomförs. Kommentar: Nytt miljötillstånd för Risängen erhölls från Länsstyrelsen Det överklagades till Miljödomstolen, beslut meddelades

107 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Töreboda Avfallsplanen fastställdes 1995 av kommunfullmäktige i Töreboda kommun. Uppföljningen av avfallsplanen avser tiden Töreboda kommun blev medlem i AÖS, Avfallsförbundet Östra Skaraborg, 1 januari Föreslagna åtgärder i 1995 års avfallsplan Återvinningsmålet fram till 2000 var satt till att den deponerade avfallsmängden skulle minska med 33 % i förhållande till 1994 års avfallsmängd. Kommentar: Den deponerade avfallsmängderna 1994 var 7995 ton och har reducerats till 302 ton Detta innebär en minskning med 96%. Minskningen har uppnåtts genom att en stor del av avfallet går till förbränning samt att det branchspecifika från Källbergs industri idag går till jordförbättringsmedel. En differentierad taxa skulle tas fram för att stimulera intresset för sortering och återvinning hos fastighetsägarna. Kommentar: Taxan anpassades 1995 till de dispensmöjligheter som fanns i renhållningsföreskrifterna, därutöver infördes möjligheten att byta avfallsbehållarens storlek från 240 till 120 liters kärl för de hushåll som genom källsortering minskat mängden avfall som behöver hämtas vid fastigheten. Gemensam taxa för AÖS infördes Taxan indelades då i tre delar - serviceavgift, hämtningsavgift och miljöavgift. För att förbättra möjligheterna till lokal avfallsåtervinning föreslogs det att behållare för sorterat avfall ställs ut i Töreboda tätort, Moholm och Älgarås. Kommentar: Återvinningsstationer har upprättats i Töreboda (4), Moholm (1) Älgarås (1), Slätte (1, endast pappersförpackningar och glas), Lagerfors (1, endast pappersförpackningar och glas) En komplett återvinningscentral har upprättats vid Borreboda avfallsstation. Här kan även farligt avfall, trä-/trädgårdsavfall, elektronikavfall, vitvaror mm lämnas. Information att trädgårdsavfall ska sorteras ut från övrigt avfall. Kommentar: Information om hur trädgårdsavfall kan lämnas vid Borreboda återvinningscentralen har genomförts via Agenda 21 verksamheten, tekniska förvaltningen och AÖS. I första hand har denna information riktats till enskilda hushåll men även till bostadsföretag, daghem mm. Information angående kompostering av hushållsavfall. Kommentar: Agenda 21, tekniska förvaltningen och AÖS har i sitt informationsarbete varit i kontakt med enskilda villahushåll och informerat om möjligheten till källsortering och kompostering. Renhållningsföreskrifterna ändrades så att man vid kompostering kunde få förlängt hämtningsintervall av hushållsavfall till fyra veckorshämtning. Återvinningscentralen vid Borreboda anpassas avseende tillgänglighet och återvinningsstrategi. Kommentar: En ramp för personbilar har byggts för att skapa en smidig hantering av återvinningsbara material i anslutning till den containerhantering som finns vid Borreboda återvinningscentral. Plats för vitvaror, elektronikavfall, farligt avfall mm. har anordnats för att allmänheten lätt skall kunna lämna dessa fraktioner. Plats för återvinningsbart material t.ex. flis, slam och äggskal. Kommentar: Uppsamlingsplats för trä- /trädgårdsavfall finns vid Borreboda återvinningscentral. Avfallet flisas upp några gånger per år och går till förbränning. Försök med slam och äggskal har genomförts 70

108 Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Töreboda men försöket fick avslutas pga. lukt från komposteringsprocessen som orsakade störningar för närliggande bostadsfastigheter. Nya material ska samlas in vid återvinningsstationerna allteftersom att avsättning för fraktioner finns. Kommentar: Antalet fraktioner som samlas in har ökat, efterhand som producentansvaret har förändrats. Inventering av gamla avfallsupplag där tipparnas behov av åtgärder ska redovisas. Kommentar: Inventering av gamla avfallsupplag har inte genomförts. Kommunen skall genomföra fortlöpande studier av olika sorteringsförsök. Kommentar: Avfall Sverige (branschorganisationer för kommunal avfallshantering) sammanställer slutsatser av olika typer av omhändertagande av avfall och sorteringsförsök. AÖS följer dessa försök. efterbehandling av slam från Töreboda reningsverk. Detta genomfördes på kommunens avfallsdeponi på fastigheten Borreboda 14:1. Slam och äggskal blandades i kompoststrängar, men försöket fick avslutas då lukt från komposteringsprocessen orsakade störningar för närliggande bostadsfastigheter. Avloppsslammet omhändertas i dag av entreprenör för framställning av anläggningsjord. Information till allmänhet och företag. Kommentar: Agenda 21 har under tiden bedrivit information om miljövänliga, energisnåla och avfallssnåla inköp. I informationen har även ingått upplysning om återbruk, återanvändning källsortering och kompostering. Från 2005 sänder AÖS regelbundet ut information i ett nyhetsbrev Avfallsnytt till alla hushåll. Förbundet genomför regelbundet informationsträffar med bostadsbolag och organisationer. Reducera mängden deponerat avfall genom att få företagen i kommunen att öka sorteringen av sitt avfall. Kommentar: Information till företagen sker i samband med Miljö- och byggnadsförvaltningens/länsstyrelsens tillsynsbesök och i samband med anmälan/prövning av verksamheten. Information sker också via AÖS. Bättre omhändertagande av farligt avfall. Kommentar: Information till företagen sker i samband med Miljö- och byggnadsförvaltningens/länsstyrelsens tillsynsbesök och i samband med anmälan/prövning av verksamheten. Skapa mellanlagringsmöjligheter av slam för att kunna leverera slammet från avloppsreningsverken till lantbruken som jordförbättringsmedel. Kommentar: Töreboda kommun har genomfört ett försök till mellanlagring och 71

109 Bilaga 5 Nedlagda deponier Syftet med att veta var gamla, tidigare nedlagda deponier är till stor del att veta om att det finns avfall där som kan ha en miljöpåverkan samt vara ett planeringsunderlag så att den framtida användningen i området tar hänsyn till att den tidigare deponin. Eventuella åtgärder för att minska påverkan från en enskild deponi görs utifrån en bedömning av miljöpåverkan och en ekonomisk bedömning om vad som är försvarbart och viktigast att åtgärda. Deponier nedlagda innan 16 juli 2001 Deponier som lags ned innan 16 juli 2001 hanteras i huvudsak som förorenad mark och finns dokumenterade i länsstyrelsen MIFO-databas (MIFO är en förkortning för Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Databasen bygger till stor del på den inventering av nedlagda deponier gjordes i de olika kommunerna av kommunen och av andra aktörer av de olika under slutet av 1990-talen/ början av talet. Uppgifterna skickades till MIFOdatabasen. Lämnade uppgifter är i många fall översiktliga. Uppgifterna, särskilt riskklassningen är bedömningar. Enhetligheten i bedömningarna håller på att ses över av länsstyrelsen. Bedömning av riskklassning kan därför komma att ändras. I denna bilaga redovisas i första hand de deponier och riskklasser som för närvarande finns redovisade i MIFO-databasen. Information om huvudman kommer från tidigare avfallsplaner, detsamma gäller för deponerade avfallsslag och en del kommentarer. Ytterligare kommentarer kommer från tidigare gjorda utredningar. I ett antal fall har, i tidigare avfallsplaner, andra anläggningar än de som står med i MIFO-databasen angetts som deponier. i tidigare avfallsplaner för området, dessa kvarstår i redovisningen. Bedömning har inte gjorts om huruvida tidigare faktiskt utgör en gammal deponi eller ej. I ett antal fall har bedömning gjorts av verksamhetsutövaren att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas, detta utifrån att sluttäckning eller andra åtgärder redan skett eller att bedömning av anläggningens miljöpåverkan är så låg att det inte är ekonomiskt försvarbart att utföra ytterligare åtgärder. I bifogad lista har dessa fall särkilt noterats i kolumnen för kommentarer. Utöver de listade deponierna som främst utgörs av nedlagda kommunala deponier och kända deponier från annan verksamhet finns dessutom i området en rad illegala deponier, dessa utgörs främst av så kallade gårdstippar. I hur stor omfattning dessa finns är osäkert. Som framgår av bifogade listor klassas (i de fall de alls har klassats) för närvarande de sedan länge nedlagda deponierna i huvudsak in i riskklass 3 (måttlig risk) och 4 (liten risk). Endast en deponi, den i Norra skogen i Karlsborg har klassats som klass 2, stor risk och som därmed i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 3857 kan behöva skyddsåtgärder. Riskklasserna är: 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Upplag där relativt enkla åtgärder behövs 4. Åtgärder bedöms ej nödvändiga Deponier nedlagda efter 16 juli 2001 Lagstiftningen kräver att avfall inte får deponeras på anläggning utan bottentätning efter 31 december Detta har lett till att tidigare befintliga deponier i Falköping (Falevi), Skövde (Risängen) och Töreboda (Borreboda) har slutat att användas som deponi, sluttäckningsåtgärder har påbörjats. Kraven på sluttäckning för dessa deponier är högre än för de som lags ned innan 16 72

110 Bilaga 5 Nedlagda deponier juli Kraven innebär en konstruktion som maximalt släpper igenom 50 liter vatten per kvadratmeter och år. Att utföra sådan sluttäckning är kostsamt. I samband med behandlande av avslutningsplaner och/eller tillstånd har villkor har fastställts för när respektive deponi ska vara avslutad. Till följd av detta fokuserar kommuner och andra berörda aktörer i första hand på att ta hand om dessa deponier. 73

111 Bilaga 5 Nedlagda deponier Gamla avfallsupplag i Falköpings kommun Benämning på avfallsupplaget Kinnarp f d deponi Odensberg f d deponi Vartofta f d deponi Stenstorp f d deponi, den äldre Gudhem f d deponi Kättilstorp f d deponi Åsarp f d deponi Frökinds f d deponi? ID i MIFOdatabas F Lokalisering (fastighet) Lagerstorp 5:3 F Odensberg 5:1 F Saleby 17:2 F Stenstorp 38:1 F Stora Åkatorp 1:2 F Yllestads- Kättilstorp 1:95 Huvudman (ansvarig) Frökinds g:a kommun Vilske g:a kommun Vartofta g:a kommun Riskklass I-IV x x x Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Avfall från hushåll, industrier, bilverkstäder och lantbruk. Industrier: Möbelfabrik, textil och plastmatteväveri och kvarn Avfall från hushåll samt snickeri, lantbruk och en mekanisk verkstad. Avfall från hushåll, industri och lantbruk; Industrier: Kartongfabrik, textilfabrik och fodertillverkning Stenstorp g:a kommun x Hushållsavfall, industriavfall Gudhems g:a kommun x Hushållsavfall Vartofta g:a kommun x Avfall från hushåll, industri och lantbruk; Industrier: Kartongfabrik, textilfabrik och fodertillverkning Anmärkning Drifttid: Täckt och släntad Drifttid: Drifttid: Driftslut Efter denna användes deponin på Ranstad 9:16 "Gammal", innan Ingatorp, använd ca 10 år. Idag ängsmark Drifttid F1499- Redväg g:a Öjelunda 7: kommun x Hushållsavfall, industriavfall Drifttid: Saknas Gudhem g:a Ingatorp 1:4 kommun x Hushållsavfall Drifttid: Saknas Yllestad 1:55 Privat? x Upplag sedan 1940-talet Saknas Frökinds g:a Kinneved 5:1 kommun x Hushållsavfall Drifttid:

112 Bilaga 5 Benämning på avfallsupplaget Ingatorp Sätuna (Heden) Floby fd deponi Stenstorp fd deponi, den yngre Falköping (Falevi) fd kommunal deponi Lokstallarna ID i MIFOdatabas F Nedlagda deponier Lokalisering (fastighet) Heden 2:1 F Torrevalla 1.1 Driftsslut Nu återvinningscentral F Ranstad 9:16 Driftsslut Nu återvinningscentral F Falevi 8:14 Huvudman (ansvarig) Gudhem g:a kommun Falköpings kommun Falköpings kommun Falköpings kommun Riskklass I-IV x x x x Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Avfall från hushåll (Gudhem, Torbjörntorp, Broddetorp), jordbruk, Västsvenska Lantmännen, Gudhems vårdanstalt och två verkstäder Avfall från hushåll och industrier (bl a mekaniska verkstäder, Volvo och en kvarn) Avfall från hushåll och industrier (bl a slakteri, potatisskalningsfabrik, ostlager) Avfall från hushåll och industrier F Ranten 1:8 x Avfall från lokstallarna Anmärkning Drifttid: Ca , sorteringsverksamhet pågår. Sluttäckning enligt avslutningsplan. Tidigare del (separat, på andra sidan kraftledningen) nedlagd på 1950/60-talet Oljeförorening har sanerats på annan del av fastigheten. Nedlagd efter 1969 Riskklassificering enligt SNV rapport 3857 (MIFO) x Avfallsupplaget ej färdigklassat 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Måttlig risk Upplag där relativt enkla årgärder behövs 4. Liten risk Årgärder bedöms inte nödvändiga 75

113 Bilaga 5 Nedlagda deponier Gamla avfallsupplag i Hjo kommun Benämning på avfallsupplaget Ryggahemmet Almnäs-Katebo Almnäs-Islebo Gate ID i MIFOdatabas F F F F Lokalisering (fastighet) Fågelås - Torp 4:1 Huvudman (ansvarig) Riskklass I-IV Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Kommentarer? 4 Hushållsavfall Åtgärdad Katebo 1:1 Almnäs 4 Hushållsavfall Åtgärdad Islebo 1:1 Almnäs 4 Hushållsav, bygg o indavf Åtgärdad Gate 1:4? 4 Hushållsavfall, byggavf. Åtgärdad Missveden Saknas Missveden 1:7? 4 Byggavfall Åtgärdad Sanna F Norr 3:59 Hjo kommun 3 Hushållsavf, bygg o indavf Åtgärder pågår Korsberga Tegelbruk F1497- Korsberga Munkebo 1: Hjo kommun 3 Hushållsavf, bygg o indavf Åtgärder pågår Korsberga F1497- Hamrum 3:71, :1? 4 Hushållsavfall Åtgärdad Blikstorp F Fridene 1:3? 4 Hushållsavfall Åtgärdad Fridene F Fridene 15:1 x Hushållsavfall Backebo Saknas Tråkebo 1:15 x Hushållsavf, byggavf Lilla Ruder F Lilla Ruder 1:5 x Hushållsavf, byggavf Mofalla betongindustri 1:3 Saknas Svebråta 1:40, x Byggavfall Riskklassificering enligt SNV rapport 3857 (MIFO) x Avfallsupplaget ej färdigklassat 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Måttlig risk Upplag där relativt enkla årgärder behövs 4. Liten risk Årgärder bedöms inte nödvändiga 76

114 Bilaga 5 Nedlagda deponier Gamla avfallsupplag i Karlsborgs kommun Benämning på avfallsupplaget Prästebolet Granvik Moliden Flugebyn Norra skogen Hanken Mölltorps Nolkärr Söder Blanksjön Kyrkvägen Trälkavägen Ekabolet Sätra brygga Brevik ID i MIFOdatabas F F F F F F F F F F F F F Lokalisering (fastighet) Prästebolet 2:5 (2:4) Huvudman (ansvarig) Riskklass I-IV Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Kommentarer Skara Stift x Hushållsavfall Åtgärdad (nedlagd och täckt) Granviken 3:37 Sveaskog 4 Hushållsavfall Granviken 3:37 Sveaskog 4 Hushållsavfall Sannum 3:2 Sätra Bruk 4 Hushållsavfall Svanvik 1:133, 3:137 Svanvik 1:339, 1:340, 1:1354, (1:403) Nolkärr 1:50 Karlsborgs kommun Karlsborgs kommun Karlsborgs kommun Åtgärdad (nedlagd och täckt) Åtgärdad (nedlagd och täckt) Åtgärdad (nedlagd och täckt) 2 Hushavf, indavf o mil.avfall Åtgärder pågår 4 Hushållsavfall 3 Hushållsavfall, Indutriavfall Sätra 5:1 4 Industrideponi (MIFO) Mölltorp 2.52 Överbacken 5:1 Gällsebo 3:1 x x x Kommunal avfallsdeponi (MIFO) Kommunal avfallsdeponi (MIFO) Kommunal avfallsdeponi (MIFO) Sätra 5:1 x Industrideponi(MIFO) Brevik 1:11 x Kommunal avfallsdeponi (MIFO) Åtgärdad (nedlagd och täckt) Åtgärdad (nedlagd och täckt) 77

115 Bilaga 5 Nedlagda deponier Benämning på avfallsupplaget Forsviks Skogar AB ID i MIFOdatabas F Lokalisering (fastighet) Forsvik 5:108 Huvudman (ansvarig) Riskklass I-IV x Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Industriavfall från sågverk som droppimpregnerade trä Kommentarer Nedlagd efter 1969 Riskklassificering enligt SNV rapport 3857 (MIFO) x Avfallsupplaget ej färdigklassat 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Måttlig risk Upplag där relativt enkla årgärder behövs 4. Liten risk Årgärder bedöms inte nödvändiga 78

116 Bilaga 5 Nedlagda deponier Gamla avfallsupplag i Skövde kommun Benämning på avfallsupplaget Dunkehall Garpaparken Skultorpstippen Sträte Träde Odenslunda Korgatorp Brakullen, Vreten Fjället Lilla Krogstorp Värsås, Djursätra Värings tipp, Fredskogen Stöpentippen Annikas dråg ID i MIFOdatabas Lokalisering (fastighet) F Skövde 5:259 F1496- Skövde 4: (4:305) F Skultorp1:147 F Vad 1:9 F Lunne 18:4, 18:18 Bedömning av åtgärder avvaktas till uppdaterad klassning i MIFOdatabas F F saknas F F F F F F Odenslunda 1:28 Lilla Stenbäcken 2:1 Vreten 1:30 Säterkullen 2:2 Vreten 1:30 Värsås 5:4 St Väring 17:1 Frösve 31:1 Böja 2:22 Huvudman (ansvarig) Skövde kommun Skövde kommun Skultorps g:a kommun Tidans g:a kommun Tidans g:a kommun Tidans g:a kommun Värsås g:a kommun Värsås g:a kommun Värsås g:a kommun Värsås g:a kommun Värsås g:a kommun Binnebergs g:a kommun Binnebergs g:a kommun Timmersdala g:a kommun Riskklass I-IV Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) 4 Hushållsavf. industriavfall 4 Hushållsavf. industriavfall Kommentar Avslutad, bebyggd industrifastighet, inga ytterligare åtgärder Avslutad, parkområde, inga ytterligare åtgärder 4 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 3 Hh.avf. ind.avf. förbr.aska Avslutad, inga ytterligare åtgärder 3 Hushållsavf. industriavfall 4 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 3 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 3 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 4 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 4 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 4 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 3 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 4 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 4 Hushållsavf. Avslutad, inga ytterligare åtgärder 79

117 Bilaga 5 Nedlagda deponier Benämning på avfallsupplaget Tatermyren, Fallet Bronästippen Salt-Erik Gömmet Timmersdalatippen Lokalisering (fastighet) ID i MIFOdatabas F Tatermyren 1:2 F Melldala 13:1 F Lerdala 30:1 F Bäckedalen 3:29 F Bäckedalen 1:21 Huvudman (ansvarig) Timmersdala g:a kommun Timmersdala g:a kommun Timmersdala g:a kommun Timmersdala g:a kommun Timmersdala g:a kommun Riskklass I-IV Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Kommentar 3 Hushållsavf. Avslutad, inga ytterligare åtgärder 4 Hushållsavf. industriavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder 3 Hushållsavf. Avslutad, inga ytterligare åtgärder 4 Hushållsavf. Avslutad, inga ytterligare åtgärder 3 Hushållsavf. industriavfall Barktippen, Dragstorp Saknas St Dragstorp 1:3, MP-Bolagen, 1:7, 1:8 Vetlanda 4 Industriavfall Gamla brotten 30:10 Saknas Skövde Våmb Cementa AB 4 Industriavfall Klagstorp Hagåsen A, B Saknas Hagåsen 3:4 Rockwool AB 4 Industriavfall Kyrketorp Saknas Klagstorp 2:2 Rockwool AB 4 Industriavfall Basteberg Saknas Klagstorp 2:2 Rockwool AB 4 Industriavfall Rånna Saknas Mölltorp 1:3 Rockwool AB 4 Industriavfall Åkersholm Saknas Mölltorp 1:2 Rockwool AB 4 Industriavfall SM-startplats Saknas Skövde 4:16 Rockwool AB 4 Industriavfall Ryd, Fjärrvärmeverket Saknas Granåsen/ Skogsbrynet? Rockwool AB 4 Industriavfall Uppsala backe, Klasborg Saknas Våmb 30:321? Rockwool AB 4 Industriavfall Gamla flygfältet Saknas Skövde 5:177 Rockwool AB 4 Industriavfall Harket Saknas Våmb 30:14, Skövde 4:388 Rockwool AB 4 Industriavfall Källegårdsbäcken Saknas Våmb 4:340, Skövde 4:388 Rockwool AB 4 Industriavfall Bedömning av åtgärder avvaktas till uppdaterad klassning i MIFOdatabas Skjutbanan Saknas Skövde 30:230 Rockwool 4 Industriavfall Täckt T2 Horsåsskogen Saknas Skövde 5:199 Rockwool x Industriavfall Täckt Forsby Saknas Forsby 9:2, 2:16 Rockwool 4 Industriavfall Täckt 80

118 Bilaga 5 Nedlagda deponier Benämning på avfallsupplaget ID i MIFOdatabas Lokalisering (fastighet) Huvudman (ansvarig) Riskklass I-IV Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Kommentar Hakonbolaget, Norrmalm Saknas Köpmannen 2 Volvo 4 Industriavfall Täckt E- och F-hall Saknas Penta 6 och 8 Volvo 4 Industriavfall Täckt Mariesjö Saknas KV Eldaren Volvo 4 Industriavfall Täckt Risatorp Saknas Skövde 5:341 Volvo 4 Industriavfall Täckt Gamla flygfältet Saknas Skövde 5:177 Volvo 4 Industriavfall Täckt Hasslum Saknas Vevstaken 3 Volvo 4 Industriavfall Täckt Timboholm Saknas Backatorp 2 Volvo 4 Industriavfall Täckt Lergropen Saknas Skövde 5:250 Volvo 4 Industriavfall Täckt Segerstorp Saknas Komponenten 1 Volvo 4 Industriavfall Täckt Risatorp Saknas Skövde 5:241 Volvo 4 Industriavfall Täckt Kungsvillan (bakom) F1496- Skaraborgs Skövde 5: regemente 4 Halm och trädgårdsavfall Trumslagargropen F1496- Skaraborgs Skövde 5: regemente 4 Tippn av aska o dyl. St Stolan Saknas Binnebergsmo 8:1 x Skrot, återfyllning Horns tegelbruk Saknas Horn-Axtorp 1:1, 1:5 x Tegel Åkersholms ridbana Saknas Mölltorp 1:2 Rockwool x Industriavfall Suntetorp F Suntetorp 6:2 (6:11) x Industriavfall Käpplunda gärde Saknas Skövde 4:167 x Industriavfall Cementa Saknas Våmb 30:10 Cementa x Industriavfall Karlsro Saknas Skövde Gasbetong Våmb 30:20 x Risängen Saknas Skövde kommuplan Sluttäckning enligt avslutnings- Skövde 5:258 x Avslutad deponi 2008 Segerstorpstippen Saknas Skövde 5:324 x Simsjövägen Saknas Våmb 30:232 x Granberget Saknas Klagstorp 2:2 Rockwool x Täckt Tovatorp Saknas Klagstorp 2:2 Rockwool x Täckt 81

119 Bilaga 5 Nedlagda deponier Benämning på avfallsupplaget ID i MIFOdatabas Lokalisering (fastighet) Huvudman (ansvarig) Riskklass I-IV Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Kommentar Gamla tippen (Rockwool g:la fabrik) :7 F1496- Skultorp 14:1, Hene Rockwool x Täckt Lillegårdens kalkbruk Saknas Regumatorp 4:6 Rockwool x Industriavfall Täckt Lillegårdens kalkbruk Saknas Skövde kommun Regumatorp 2:12 x Zackrissons grusgrop Saknas Loringa 1:2 x Tåstorp F Tåstorp 1:119 3 Hushållsavfall Avslutad, inga ytterligare åtgärder Snötippen, Skultorp Saknas Lillegårdens kalkbruk 2:1 x Täckt Hagåsen Saknas Hagåsen 3:4 Rockwool x Industriavfall Täckt Ranstad Saknas Häggum 3:9 x Industriavfall Lillegårdens kalkbruk Saknas Regumatorp 2:12 x Industriavfall Böja Saknas Böja 19:3 Gotthold, Penin x Industriavfall Böja Saknas Böja 19:12 Gotthold, Penin x Industriavfall Riskklassificering enligt SNV rapport 3857 (MIFO) x Avfallsupplaget ej färdigklassat 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Måttlig risk Upplag där relativt enkla årgärder behövs 4. Liten risk Årgärder bedöms inte nödvändiga 82

120 Bilaga 5 Nedlagda deponier Gamla avfallsupplag i Tibro kommun Benämning på avfallsupplaget "Albert Larssons" Vabacka Hönsa Ransberg (Södra el Norra?) Skattegårdsmosse Strandstaden Häggetorps sågverk Åreberg Grönhultstippen Ingelsbytippen Fagersanna (Ransberrg Södra eller Norra?) ID i MIFOdatabas F F F F el 2005 F el 2005 F Saknas F F F Saknas Lokalisering (fastighet) Huvudman (ansvarig) Riskklass I-IV Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Kommentar Tibro 1:199 Tibro kommun 4 Hushållsavfall Åtgärdad Anderstorp 1:15, 1:7 Tibro kommun 4 Hushållsavfall och liten mängd industriavfall Mobolet 1:1 Privat 4 Hushållsavfall Ransberg Prästbol 2:34 (tidigare 2:1) Ransberg Prästbol 2:34 (tidigare 2:1) Åtgärdad Väg 201 dragen igenom. Ingen sanering gjord Privat 4 Hushållsavfall Åtgärdad Tibro kommun 4 Hushållsavfall Åtgärdad Spethult 4:1 m fl Privat 4 Spån + hushållsavfall Åtgärdad Fagersanna 2:116 m fl Häggetorp 5:6 Privat x Åreberg 3:2 Privat x Tideberg 1:129 Tibro kommun x Ingelsby 1:6 m fl Tibro kommun 3 Privat 4 Bebyggd, sanerad Hushållsavfall och industriavfall Hushållsavfall och industriavfall Avslutad, sluttäckt, dv-infilt. Under avslutning Riskklassificering enligt SNV rapport 3857 (MIFO) x Avfallsupplaget ej färdigklassat 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Måttlig risk Upplag där relativt enkla årgärder behövs 4. Liten risk Årgärder bedöms inte nödvändiga 83

121 Bilaga 5 Nedlagda deponier Gamla avfallsupplag i Töreboda kommun Lokalisering (fastighet) Huvudman (ansvarig) Benämning på avfallsupplaget Riskklass I-IV Deponerade avfallsslag (om möjligt SNV 1-10) Kommentar Järneberg I F Järneberg 14:6 x Hushållsavfall Avslutad 1947 Del av Järneberg I F1473- eller egen deponi? 2001? Berget 2:1 x Avslutad 1965 Älgarås F Älgarås 1:2 x Hushållsavfall Avslutad 1971 Fimmerstad Saknas Fimmerstad 15:2 x Järneberg II F1473 Stång 2:21 x Hushållsavfall Avslutad 1971 Ryholm Saknas Ryholm 5:1 x Borreboda deponi Fd Teleförråd i Slätte Saknas F Borreboda 14:1 Släte 5:1 (fastighet avstyckad i även 5.2, 5:3) Töreboda kommun x Hushållsavfall/industriavfall Deponi nedlagd Sorteringsverksamhet pågår. Sluttäckning enligt avslutningsplan x Industrideponi (MIFO) Nedlagd före 1969 Riskklassificering enligt SNV rapport 3857 (MIFO) x Avfallsupplaget ej färdigklassat 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Måttlig risk Upplag där relativt enkla årgärder behövs 4. Liten risk Årgärder bedöms inte nödvändiga 84

122 Bilaga 6 Miljöbedömning av avfallsplanen Sammanfattning och syfte Avfallsplanen omfattar alla som bor och verkar inom det geografiska område planen avser, dvs Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Denna avfallsplan syftar till att driva utvecklingen inom avfallsområdet för alla berörda parter att till ytterligare minska sin miljöpåverkan. Miljöpåverkan När en detaljplan eller program upprättas eller ändras ska behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om planens genomförande kan antas innebära en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Behovsbedömning bifogas denna miljöbedömning. Bedömningen visar på att planen inte kommer ha inte någon betyda betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning behöver inte tas fram. Avfallsplanen och gällande miljömål Avfallsplanen är framtagen med hänsyn till gällande miljömål. De nationella och regionala miljömål och delmål har bedömts ha störst påverkan på avfallshantering har använts och kombinerats med de strategier som anges i Sveriges avfallsplan. De övergripande målen är i avfallsplanen är: 4. Begränsad klimatpåverkan 5. Mindre avfallsmängder 6. Giftfri miljö Nuläge Avfallshanteringen i Sverige är i dag betydligt mer resurseffektiv och ger mindre miljöpåverkan än för tio år sedan. I stället för deponering ökar materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning. Avfallsmängderna har dock fortsatt att öka. Förändringen har till stor del skett via kraftiga styrmedel som producentansvar, deponeringsförbud och skatt på deponering. EU-inträdet har också skärpt reglerna för farligt avfall, deponering och förbränning. För att miljöpåverkan från Sveriges avfall ska bli ännu mindre är det nu viktigt att fokusera på att minska avfallets farlighet och mängd och bidra till hushållens möjligheter att lämna in och sortera sitt avfall. Målkonflikter I dessa mål precis som de nationella målen finns det inneboende målkonflikter, som exempel kan nämnas för att ökad insamling av farligt avfall vid källan (giftfri miljö) innebär ökade transporter (begränsad klimatpåverkan). Detta innebär att avvägning av vad som är bäst miljömässigt utifrån de olika målen krävs för varje åtgärd som görs. Nollalternativ De nationella och europeiska styrmedlens rörande gällande och kommande lagstiftning, miljömål etc bedöms styra mot att mer material återvinns samt att matavfall tas om hand i allt större mängd. Detta med en större kretsloppsanpassning av samhället som följd men innebär även utökat transportarbete med dess miljöpåverkan. Framtidsprognos med föreslagen avfallsplan Avfallsplanen avses vara stöd i arbetet det arbetet som sker både på frivillig väg och rörande det som lagstiftningen styr. Planen innehåller förslag på vad som kan göras. Avfallsplanen syftar till att driva utvecklingen inom avfallsområdet för alla berörda parter. Den avfallshanteringen blir mer enhetlig i området och kan den få till följd att: Återanvändningen ökar 85

123 Bilaga 6 Miljöbedömning av avfallsplanen Återvinningen och källsorteringen ökar Fler avfallsfraktioner tas omhand och materialåtervinns vilket skulle kunna leda till ökade transporter Användningen av fossila bränslen i samband med transporter ökar Verksamheter som arbetar med sortering och omhändertagande av avfall ökar Hur stor påverkan den nya avfallsplanen faktiskt kommer ha i förhållande de nationella styrmedlens som finns i form av lagstiftning och miljömål är osäkert, men med planen bedöms fler åtgärder vidtas. Uppföljning av planens syftar till att kunna följa utvecklingen inom avfallsområdet. I första hand avses den statisktik som idag samlas in och sammanställs av olika aktörer används. I brist på sådan statistik görs andra uppföljningar, exempelvis stickprovskontroller. Sådana kan dock inte bli så omfattande att de duger som statistiskt underlag utan kan endast användas som en fingervisning till vad som händer på området. Till målen knyts exempel på åtgärder som är konkreta och kan ändras i samband med uppföljningen av denna plan. Vid uppföljningen kan även uppföljningsparametrarna ändras. Uppföljningen planeras ske 2013 och I samband med uppföljningarna finns möjlighet att fatta beslut om en ny avfallsplan före Varför ny avfallsplan? De för området tidigare avfallsplanerna för området var; Falköping Töreboda gemensam plan för Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro Dessa planer är idag inaktuella och behöver uppdateras. Förutom frågan om aktualitet har Falköping och Töreboda blivit medlem i kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS). AÖS beslutar i enlighet med den förbundsordning medlemskommunerna fattat beslut om renhållningsordning (dvs både föreskrifter och avfallsplan) samt taxa. För enhetlighet i området behövs därför tidigare avfallsplaner uppdateras. Miljönyttan med ny avfallsplan är att målen och föreslagna åtgärder blir mer aktuella och kan därmed vara med och driva miljöutvecklingen inom avfallshanteringen i området vidare. Uppföljning Denna avfallsplan gäller i likhet med de flesta nationella miljömål till år

124 Bilaga 7 Sammanställning av berörda i avfallsplanens mål Bedömningsgrunder ÖVERGRIPANDE MÅL OCH NORMER 1. Miljö- och kvalitetsmål Nationella mål Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål som ska ligga till grund för all planering. Miljökvalitetsmålen är: 1) Begränsad klimatpåverkan, 2) Frisk luft, 3) Bara naturlig försurning, 4)Giftfri miljö, 5) Skyddande ozonskikt, 6) Säker strålmiljö, 7) Ingen övergödning, 8)Levande sjöar och vattendrag, 9) Grundvatten av god kvalitet, 10) Hav i balans, 11) Myllrande våtmarker, 12) Levande skogar, 13) Ett rikt odlingslandskap, 14) Storslagen fjällmiljö, 15) God bebyggd miljö, 16) Ett rikt växt- och djurliv Regionala mål: De regionala målen grundar sig på de nationella delmålen och fått regional anpassning Kommentar/åtgärd: Planen följer målen X 2. Miljökvalitetsnormer Miljökvaltitetsnormer (MKN) är en juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. Miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), en för olika parametrar i fisk och musselvatten (SFS ) och en för omgivningsbuller (SFS 2004:675) Kommentar/åtgärd: Ingen eller liten förändring av påverkan X EFFEKTER PÅ MILJÖN 3. Riksintresse, Natura 2000, naturreservat, nyckelbiotoper mm Berörs lagenligt skyddad natur enligt Miljöbalken 3, 4 och 7 kap? Natura 2000 eller Världsarv. Berörs andra utpekade områden av särkilt skyddsvärde. Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 4. Kulturmiljön Berörs fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefull miljö? Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 5. Landskapsbild/stadsbild Påverkas landkaps- eller stadsbilden? Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 6. Transport och kommunikation Berörs viktiga transport- eller kommunikationsleder? Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 7. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkas kvaliteten eller kvantiteten på någon rekreationsmöjlighet (strövområde, vandringsled, friluftsanläggning etc)? Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 8. Mark Orsakar planen betydande förändring av markanvändning eller instabilitet i mark- eller de geologiska grundförhållande (risk för skred ras, etc)?, Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 9. Luft och klimat Betydande miljöpåverkan Ja Nej Bör utredas 87

125 Bilaga 7 Sammanställning av berörda i avfallsplanens mål Orsakar planen väsentliga luftutsläpp eller försämring av luftkvaliteten, obehaglig lukt, eller förändringar i luftrörelse, luftfuktighet, temperatur eller klimat (regional eller lokalt)? Kommentar/åtgärd: Ingen eller liten förändring av påverkan X 10. Vatten Orsakar planen förändringar i grund- eller ytvattenkvaliteten, vattentillgång, eller orsakar förhöjd risk för översvämning eller uttorkning i något område? Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 11. Vegetation och djurliv Orsakar planen förändringar i antalet eller sammansättningen av växteller djurarter och deras sammansättning, påvekras hotade arter? Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 12. Areella näringar Påverkas jordbruk, skogsburk, djurhållning eller fiske? Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 13. Andra planer och program Har programmet betydelse på andra planer eller programs miljöpåverkan Kommentar/åtgärd: Ingen eller liten förändring av påverkan X EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET 14. Störningar, buller, utsläpp, vibrationer, ljus och starkt skenj, lukt Orsakar planen ökning av nuvarande ljudnivå (över rekomnederade gräsnvärden), nya ljussken, risk för vibrationer, explosioner, utsläpp eller lukt, eller risk för att människor utsätts för joniseradne strålning (radon)? Kommentar/åtgärd: Ingen eller liten förändring av påverkan X 15. Miljöpåverkan från omgivningen Finns miljöstörande verksamhet som har negativ inverkan, eller har området tidigare anvädns som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt varvid miljöoch hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X 16. Trafiksäkerhet Sker transporter av farligt gods, skapas trafikproblem eller äventyras trafiksäkerheten, eller innnebär planen ökning av fordonstrafik Kommentar/åtgärd: Ingen eller liten förändring av påverkan X VERKSAMHETER 17. Kommer planen tas i anspråk för.. verksamheter i enlighet med listade koder i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Kommentar/åtgärd: Inga nya verksamheter planerade X 18. Medger genomförande av planen eller ändringen att en verksamhet som kräver tillstånd enligt 7 kap 28a Miljöbalken kan komma startas De tillstånd som avses gäller påverkan på Natura 2000-områden. Kommentar/åtgärd: Inte relevant för planen X Sammanfattning: Planen kommer inte betyda betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning behöver inte tas fram 88

126 Bilaga 7 Sammanställning av berörda i avfallsplanens mål Sammanställning av verksamheter som är särskilt berörda i Avfallsplanen Berörd Delmål/åtgärd Övrigt Kommunal verksamhet Kommuner övergripande Delmål 1.1, sid 5 Delmål 3.3, sid 15 Grundskolor/ skolförvaltning Delmål 2.1, sid 8 Delmål 1.1, sid 5 Delmål 3.1, sid 13 Plan- och byggkontor Delmål 2.5, sid 10 Miljöförvaltningar (MÖS och MTG får separat brev) Delmål 1.2, sid 6 Delmål 2.1, sid 8 Delmål 2.3, sid 9 Delmål 2.4, sid 10 Delmål 2.6, sid 11 Delmål 2.7, sid 11 Delmål 3.1, sid 13 Delmål 3.2, sid 14 Tekniska förvaltningar Delmål 1.1, sid 5 Delmål 1.3, sid 6 Delmål 2.3, sid 9 Delmål 2.7, sid 11, 12 Delmål 3.1, sid 13 Kap 3 Avfallsplanens mål Kap 4 Kommunernas befolkning och struktur Kap 3 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 5 Hushållsavfall Bilaga 3Avfallsbehandlingsanläggningar Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Bilaga 5 Nedlagda deponier Bilaga 6 Miljöbedömning Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Bilaga 3Avfallsbehandlingsanläggningar Bilaga 5 Nedlagda deponier Livsmedelslokaler Delmål 2.7, sid 11, 12 Kap 5 Hushållsavfall Hemtjänst Delmål 2.5, sid 10 Kap 1Utgångspunkter för avfallshantering Kap 3Avfallsplanens mål Kap 5 Hushållsavfall Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Konsumentrådgivning Delmål 2.1, sid 8 Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 3 Avfallsplanens mål Kap 5 Hushållsavfall Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Näringslivsutveckling Delmål 2.3, sid 9 Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 3 Avfallsplanens mål Kap 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Miljösamordning Delmål 2.1, sid 8 Se även över övriga mål som berör kommunalverksamhet. Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 3 Avfallsplanens mål Kap 4 Kommunernas befolkning och struktur Kap 5 Hushållsavfall Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Kap 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplaner Bilaga 5 Nedlagda deponier 89

127 Bilaga 7 Sammanställning av berörda i avfallsplanens mål Berörd Delmål/åtgärd Övrigt Kommunal verksamhet Fastighetsbolag (får Delmål 2.3, sid 9 separat brev) Delmål 2.5, sid 10 Delmål 2.7, sid 11, 12 Skövde värmeverk (får separat brev) Delmål 1.1, sid 5 Delmål 2.3, sid 9 Delmål 3.1, sid 13 AÖS (separat hantering) Delmål 1.1, sid 5 Delmål 1.2, sid 6 Delmål 1.3, sid 6 Delmål 2.2, sid 9 Delmål 2.3, sid 9 Delmål 2.5, sid 10 Delmål 2.7, sid 11, 12 Delmål 3.1, sid 13 Delmål 3.2, sid 14 Delmål 3.3, sid 14 Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 5 Hushållsavfall Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Bilaga 5 Nedlagda deponier Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 5 Hushållsavfall Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Bilaga 5 Nedlagda deponier Berörd Delmål/åtgärd Övrigt Företag och andra organisationer Företag allmänt Delmål 1.1, sid 5 Delmål 2.1, sid 8 Delmål 2.3, sid 9 Delmål 2.5, sid 10 Delmål 3.1, sid 13 Avfallsentreprenörer (transportörer) FTI, El-kretsen och andra producenter Delmål 1.1, sid 5 Delmål 2.4, sid 10 Delmål 2.7, sid 11, 12 Delmål 1.1, sid 5 Delmål 2.1, sid 8 Delmål 2.3, sid 9 Delmål 2.4, sid 10 Delmål 2.5, sid 10 Delmål 3.2, sid 14 Fastighetsbolag Delmål 1.1, sid 5 Delmål 2.3, sid 9 Delmål 2.5, sid 10 Delmål 2.7, sid 11, 12 Delmål 3.2, sid 14 Avfallsanläggningar Delmål 1.1, sid 5 Delmål 2.3, sid 9 Delmål 2.7, sid 11, 12 Delmål 3.1, sid 13 Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Kap 7Företagens avfall och avfallsanläggningar Kap 5 Hushållsavfall Kap 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 5 Hushållsavfall Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Bilaga 5 Nedlagda deponier 90

128 Bilaga 7 Sammanställning av berörda i avfallsplanens mål Berörd Delmål/åtgärd Övrigt Företag och andra organisationer Lantbruk Delmål 1.2, sid 6 Delmål 2.7, sid 11 Delmål 3.1, sid 13 Kompostförsäljare Delmål 1.2, sid 6 Ideella föreningar/ Delmål 2.2, sid 9 second-hand butiker Delmål 2.3, sid 9 Delmål 3.1, sid 13 Livsmedelsindustri Delmål 2.3, sid 9 Delmål 2.6, sid 11 Bilaga 3 Avfallsbehandlingsanläggningar Kap 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Kap 7 Företagens avfall och avfallsanläggningar Restauranger etc. Delmål 2.7, sid 11 Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 5 Hushållsavfall Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar Berörd Delmål/åtgärd Övrigt Hushåll Konsumenter / hushåll Delmål 1.2, sid 6 Delmål 2.5, sid 10 Delmål 2.7, sid 11, 12 Delmål 3.2, sid 14 Kap 1 Utgångspunkter för avfallshantering Kap 5 Hushållsavfall Kap 6 Förpackningsavfall och returpapper samt annat avfall med producentansvar 91

129 Bilaga 8 Beslutsprocess för Avfallsplan Sept 2008 Utkast till nulägesbeskrivning 2 sept 2008 Möte med tekniska och miljöförvaltningar (bildande av arbetsgrupp) 27 okt 2008 Avstämning utkast till avfallsplan och samrådsförf. (direktionen) 15 dec 2008 Mål och åtgärdsdiskussion (direktionen) Våren 2009 Framtagande av samrådsversion av avfallsplan 6 april 2009 Avstämning av samrådsversion av avfallsplan (direktionen) Maj - okt 2009 Samrådsförfarande (normalt ett halvår). Samråd med bl a medlemskommunerna, näringslivet, LRF, fastighetsägare, producenter 30 okt 2009 Samråd slutfört November 2009 Revideringar till följd av samråd 14 dec 2009 Beslut om fortsatt beredning Vintern 2010 Information och konsultation med medlemskommunerna (KS) 12 april 2010 Planerat: Beslut om utställning (direktionen) Maj - juni 2010 Planerat: Utställning (4 veckor, v 20 t.o.m. v 24) Hösten 2010 Ev. revidering 25 oktober 2010 Planerat: Beslut om avfallsplan (direktionen) 1 januari 2011 Planerat datum för ikraftträdande 92

130 Bilaga 9 Samrådsredogörelse Via samråd har 178 organisationer beretts möjlighet att yttra sig över förslaget till ny avfallsplan. Samrådet pågick under tiden april juni (2009) för 28 avfallsanläggningar, 50 i avfallsplanen nämnda företag, 28 bostadsbolag samt 72 övriga organisationer och företag. För AÖS medlemskommuner, MÖS, MTG-Miljö och MTG- Kommunalteknik (MTG = Mariestad, Töreboda och Gullspång) pågick samrådet under april oktober. Med inbjudan till samrådet medföljde erbjudande om enskilda genomgångar och diskussioner, vilket utnyttjades av ett fåtal samrådspartners. Till ett informationsmöte i juni kom 11 representanter från främst bostadsbolag. Totalt inkom 18 skriftliga yttrande. Dessa kan huvudsakligen indelas i tre kategorier; planens omfattning och målsättningar, avfall med producentansvar samt matavfall och biogas. Efter samrådet har yttrandena diskuterats med kommunstyrelse och företrädare för kommunernas strategiska miljöarbete. I arbetsgruppens fortsatta arbete med samrådsredogörelsen lämnades ett förtydligade av de övergripande ställningstaganden som ligger till grund för den nya avfallsplanen. Dessa förtydliganden avser avfallsplanens giltighetstid, uppföljning, utvärdering och ansvarsförhållanden, målens mätbarhet och omfattning, kommunalförbundets roll i avfallsplanen samt insamling av förpackningar. Därefter har inkomna yttranden sammanställts och kommenterats av arbetsgruppen i en samrådsredogörelse daterad Samrådsredogörelsen behandlades sedan av kommunalförbundets direktion , som beslutade om fortsatt beredning varvid ytterligare kommunstyrelser informerats och lämnat synpunkter. 93

131 Bilaga 10 Sammanställning till länsstyrelsen 1. Administrativa uppgifter Kommuner: Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (Falköping, Hjo, Karlsborg, Hjo, Skövde, Tibro och Töreboda) År: Uppföljning med revidering 2013 och Ansvarig nämnd: Övriga medverkande nämnder: Direktionen i kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg I arbetsgruppen har deltagare från miljöförvaltningar (MÖS och MTG) samt från tekniska förvaltningar (Falköping och Skövde) deltagit. Som framgår av samrådsredogörelsen har även medlemskommun kommunstyrelser deltagit i processen 2. Kommunalförbundets befolkning och struktur Befolkning totalt (31/ ) Antal hushåll i småhus Antal hushåll i flerbostadshus Antal hushåll i fritidshus personer st* st* Tillförlitlig statistik saknas* *Statistiken över boendeformer kommer från Postens hushållsräkning hösten 2008 vilket bedöms som den mest tillförlitliga källan. Antalet fritidshus ingår inte i denna statistik. Följande bedömning av statistik över fritidshus via andra källor har gjorts: - Fastighetsregistrens taxering: Inte tillförlitlig eftersom det är tillåtet att på permanent i fritidshus samt att en bostad som taxerat som permanentbostad ofta används som fritidshus. - Antalet fritidshusabonnemang: Inte tillförlitlig eftersom det inom kommunalförbundets geografiska område finns ett stort antal totaldispenser från sophämtning. Hur stor del av dessa som utgörs av fritidshus är okänt. 3. Avfall som kommunalförbundet ansvarar för Insamlad mängd 2008: Säck- och kärlavfall till förbränning Säck- och kärlavfall till rötning Övrigt insamlad mängd 1) Insamlad mängd farligt avfall 2) Total mängd ton 612 ton ton ton ton 1) Här avses främst avfall insamlat vid återvinningscentraler. Farligt avfall och avfall med producentansvar är undantagna och redovisas nedan. För träavfall omfattas även den del som kommer från verksamheter. 2) Inkluderar förutom färgrester, bekämpningsmedel, oljor etc, även batterier, tryckimpregnerat trä och elavfall utan producentansvar. 94

132 Bilaga 10 Sammanställning till länsstyrelsen 4. Avfall som omfattas av producentansvar Insamlade mängder avfall 2008: Förpackningar ton Tidningar och trycksaker ton Elavfall ton Däck Statistik från producenterna saknas Bilar Statistik från producenterna saknas 5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall I bilaga 3 finns 50 avfallsanläggningar listade, se mer i denna bilaga. Listan i bilagan redovisar de anläggningar som i mars 2009 var listade som anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga avfallsanläggningar i miljöförvaltningarnas register. Anläggningar som lagts ned har tagits bort. Anläggningarna som behandlar avfall men som har registrerats som annan verksamhet i miljöförvaltningarnas register, har lagts till i de fall de är kända av den arbetsgrupp som tagit fram avfallsplanen. Informationen om anläggningarna, såsom typer och mängder av material, kommer från verksamheterna själva. Uppgifterna har samlats in genom att en blankett skickats ut till respektive verksamhet som fyllt i och skickat tillbaka dem. Saknas uppgifter i bilaga 3 har trots påminnelser inte svar inkommit från aktuell verksamhet. 6. Lokala mål som utgår ifrån nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Avfallsplanen har tre övergripande mål. Dessa är: Mål 1. Begränsad klimatpåverkan Mål 2. Mindre avfallsmängder Mål 3. Giftfri miljö Målen är sedan nedbrutna till delmål. Under varje delmål finns ett antal föreslagna åtgärder. Berörda parter för de olika förslagen till åtgärderna har angivits under delmålen. I enlighet med 14 i föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsen sammanställning (NFS 2006:6) ska de delmål som kommunen ansvarar för redovisas (7 ). I sammanställningen nedan har 7 tolkats som att det avser mål som kommunalförbundet ansvarar för. Detta har gjorts då kommunalförbundet har övertagit medlemskommunernas renhållningsansvar. 95

133 Bilaga 10 Sammanställning till länsstyrelsen Lokala mål för avfall som kommunalförbundet ansvarar för Delmål där kommunalförbundet utsetts som berörd aktör för någon av de åtgärder som föreslagits finns redovisade nedan. I nedanstående sammanställning finns även med de mål där alla företag och verksamheter berörs, dvs även kommunalförbundet: Delmål 1.1 Andelen fossila bränslen ska minska vid transporter och hantering av avfall Delmål 2.1 Kunskapen om att val av konsumtion påverkar avfallsmängderna och avfallets farlighet ökar. Delmål 2.2 Andelen avfall som återanvänds ska öka i förhållande till totala mängden säck och kärlavfall från hushåll Delmål 2.5 Avfallssystemen ska i större utsträckning stödja hushållens källsortering. Delmål 2.7 Insamlad mängd matavfall som definieras som hushållsavfall från hushåll, storkök, restauranger, livsmedelsbutiker etc. ska öka. Delmål 3.2 Avfallssystemen ska i större utsträckning stödja hushållens källsortering av farligt avfall Lokala mål för avfall som annan än kommunalförbundet ansvarar för Delmål där annan aktör än kommunalförbundet utsetts som part för någon av de åtgärder som föreslagits är: Delmål 1.1 Andelen fossila bränslen ska minska vid transporter och hantering av avfall Delmål 1.2 Utsläpp av metan och andra växthusgaser från lagring och behandling av organiskt avfall ska minska i jämförelse med producerad nyttighet Delmål 1.3 Andelen deponigas som nyttjas ska öka. Delmål 2.1 Kunskapen om att val av konsumtion påverkar avfallsmängderna och avfallets farlighet ökar. Delmål 2.3 Vid företag och andra verksamheter ska andelen avfall som återanvänds och materialåtervinns ska öka i förhållande i relation till producerad/ importerad produkt Delmål 2.4 Avfallssystemen ska i större utsträckning stödja företagens källsortering Delmål 2.5 Avfallssystemen ska i större utsträckning stödja hushållens källsortering. Delmål 2.6 Större andel organiskt avfall från livsmedelsindustrier ska tas omhand biologiskt. Delmål 3.1 Möjlighet ska finnas för företag och andra verksamheter på ett lätt sätt kunna lämna alla typer av farligt avfall. Delmål 3.2 Avfallssystemen ska i större utsträckning stödja hushållens källsortering av farligt avfall Delmål 3.3 Rödfyr som flyttas tas om hand på ett miljöriktigt sätt 96

134 Föreskrifter om avfallshantering Gäller från den 10 juni 2008 Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda

135

136 Innehållsförteckning Inledande bestämmelser sidan Tillämpliga föreskrifter 1 2 Definitioner 2 2 Ansvar för renhållning, information och tillsyn Fastighetsägare och nyttjanderättshavares ansvar för betalning och information Hushållsavfall Sortering av avfall Skyldighet att överlämna hushållsavfall 9 5 Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning Hämtnings- och transportvägar Hämtningsområde och hämtningsintervall Annat avfall än hushållsavfall Uppgiftsskyldighet Undantag Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden Eget omhändertagande av hushållsavfall Utsträckt hämtningsintervall Byte av storlek på avfallsbehållare, delat kärl eller gemensam avfallsbehållare Uppehåll i hämtning Befrielse från skyldighet att överlämna hushållsavfall till kommunalförbundet Ikraftträdande 15 1

137 Föreskrifter om avfallshantering Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunalförbundets avfallshantering gäller miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063), föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar t ex Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Utöver de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering. Kommunalförbundet beslutar om anvisningar till dessa föreskrifter. Definitioner 2 Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges: 1. Med hushållsavfall avses, i enlighet med 15 kap. 2 miljöbalken (1998:808), avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. a. med basavfall avses hushållsavfall där matavfall och restavfall inte separerats b. med restavfall avses återstående hushållsavfall efter att matavfall sorterats ut. c. med matavfall avses lätt nedbrytbart biologiskt hushållsavfall som separerats från hushållsavfallet. 2. Med grovavfall avses, i enlighet med 5 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall, hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. 3. Med fastighetsägare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 2

138 Föreskrifter om avfallshantering 4. Med nyttjanderätt avses nyttjandeformer jämställda med ägande såsom t ex arrendeavtal och tomträtt. 5. Med kommunalförbundet avses kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg som ansvarar för renhållningen i följande kommuner; Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. 6. Med miljönämnden avses den nämnd som i respektive kommun har tillsynsansvaret enligt miljöbalken. 7. Med behållare avses säck, kärl av plast, latrinbehållare, container eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. 8. Med avfallstaxa avses avgifter fastställda av kommunalförbundet med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 9. Med områden med utökad sortering avses geografiska områden som via beslut i kommunalförbundet beretts möjlighet till sortering av matavfall. Ansvar för renhållning, information och tillsyn 3 Kommunalförbundet har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunalförbundet, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Hantering av det avfall som omfattas av kommunalförbundets ansvar utförs av den eller de som kommunalförbundet anlitar för ändamålet, nedan kallad renhållaren. 4 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljönämnden. Kontroll av efterlevnad av dessa föreskrifter om avfallshantering för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg utförs dessutom av kommunalförbundet. Fastighetsägares och nyttjanderättshavares ansvar för betalning och information 5 Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunalförbundets försorg och i enlighet med fastställd avfallstaxa. Ansvar för betalning framgår av avfallstaxan. 6 Fastighetsägare och nyttjanderättshavare är skyldig att i behövlig omfattning informera den eller de som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler för avfallshantering. 3

139 Föreskrifter om avfallshantering Hushållsavfall Sortering av avfall 7 Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut följande avfallsslag och hålla det skilt från annat avfall: - Hushållsavfall som i utsorterade fraktioner utgörs av farligt avfall - Läkemedel - Riskavfall och smittförande avfall. Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ansvarar för att avfall som uppstår vid hälso- och sjukvård i bostad eller motsvarande hanteras och omhändertas enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFR 2005:26. - Kasserade bilbatterier - Kasserade små batterier. Innehåller kasserade produkter lösa batterier ska dessa avlägsnas. Är batterierna inbyggda i produkten behandlas den som elavfall. - Avfall som omfattas av producentansvar - Grovavfall - Trädgårdsavfall - Latrin - Slam - Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt - Matavfall Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare omfattas av sådan fastighetsnära utsortering efter beslut i kommunalförbundet eller bereds möjlighet till utsortering av matavfall inom särskilt utökat sorteringsområde. Medgivande om utsortering inom utökat sorteringsområde kan återkallas om sorteringen är bristfällig eller om matavfall i övrigt inte hanteras på sätt som medgivits. - Icke-brännbart eller biologiskt behandlingsbart hushållsavfall. Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare omfattas av sådan fastighetsnära utsortering efter beslut i kommunalförbundet. 4

140 Föreskrifter om avfallshantering - Annat avfall än hushållsavfall (inklusive bygg- och rivningsavfall från omfattande byggverksamhet på fastigheten) - Ytterligare avfallsslag som enligt lagstiftning eller anvisning av kommunalförbund kan komma bli föremål för utsortering. Närmare uppgift om sortering anges i anvisningar från kommunalförbundet. 8 Fastighetsägare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren för borttransport. Skyldighet att överlämna hushållsavfall 9 Hushållsavfall under kommunalförbundets ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i anvisningar till dessa föreskrifter. Hushållsavfall ska lämnas i den av kommunalförbundet godkända avfallsbehållaren. Utsorterade avfallsslag hämtas i särskild ordning vid fastigheten eller kan lämnas på plats som anvisas av kommunalförbundet i sorteringsanvisningar från kommunalförbundet. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt 10 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall som läggs i behållare ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfall ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Matavfall som uppkommer i hushållet ska förpackas i särskild påse. Annan förpackning får inte användas. I hushållet ska ventilerad hållare för påsen användas. Påse och ventilerad hållare ska vara i enlighet med kommunalförbundets matavfallsanvisningar. Hantering av matavfall i flerbostadshus och restauranger, storhushåll eller liknande sker i enlighet med kommunalförbundets matavfallsanvisningar. Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. Grovavfall från hushåll för separat borttransport av renhållaren ska i den mån det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Grovavfallet ska förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall. 5

141 Föreskrifter om avfallshantering Latrinbehållare ska förslutas av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavare. Närmare uppgift om paketering anges via sorteringsanvisning från kommunalförbundet. 11 Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare som är överfull, för tung eller som innehåller dåligt emballerat avfall hämtas inte. Avfallet skall omfördelas och/eller emballeras om av fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren till nästa hämtningstillfälle. Behållaren ska genom fastighetsägarens försorg stå upprätt och placeras så att den inte orsakar trafikfara, hinder eller nedskräpning. Fastighetsägaren ska omgående åtgärda nedskräpning på hämtningsplatsen. Gällande arbetsmiljökrav med närmare uppgift om fyllnadsgrad, vikt och placering anges i kommunalförbundets hämtningsanvisningar. Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning 12 Efter kommunalförbundets bestämmande används följande behållare och utrustning för uppsamling av olika avfallsslag: kärl, säckar och container. Användande av andra typer av behållare och utrustning kan i undantagsfall ske efter skriftlig godkännande av kommunalförbundet. 13 Kärl och container ägs av kommunalförbundet och tillhandahålls genom renhållaren. Säckar och extra latrinbehållare tillhandahålls mot avgift av förbundet eller förbundets entreprenör. Ägare av flerbostadshus kan efter kommunalförbundets medgivande själv anskaffa av kommunalförbundet godkända säckar. Fastighetsägares befintliga ägande av container och kärl tillåts under en övergångsperiod som, i varje enskilt fall, fastställs av kommunalförbundet. Av kommunalförbundet medgivna andra behållare såsom säckhållare, slamtankar anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsägaren. Fastighetsägaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Utrustning och utrymmen ska vara utformade för sitt ändamål. Kommunalförbundet ersätter inte normalt slitage och skador som uppstår i samband med hämtningen. Närmare uppgift om anskaffande, utformning av behållare och annan utrustning samt behållarstorlekar anges i kommunalförbundets hämtningsanvisningar. 6

142 Föreskrifter om avfallshantering 14 a. Behållare ska vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som de inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering ska installeras och underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunalförbundets renhållningssystem kan ske och att hämtning underlättas. De ska placeras så att de kan hämtas med kärra eller sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används. Fastighetsägaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare. Fastighetsägare som omfattas av insamling av matavfall ska utföra rengöringen med särskild noggrannhet. Vid behov svarar fastighetsägaren för att installera ett skydd mot fåglar eller andra skadedjur på behållare i Combisystemet. Kommunalförbundet tillhandahåller skydd, används annat skydd ska det vara godkänt av renhållaren. Fastighetsägaren svarar för att skyddet monteras tillbaka efter tömning. b. Slamavskiljare med eller utan toalettanslutning, fettavskiljare, slutna tankar och liknade anläggningar för alternativa toalettlösningar ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt när tömning ska ske. Fastighetsägare ska montera anordning på lock eller manlucka i enlighet med kommunalförbundets hämtningsanvisningar för att underlätta öppning och stängning. Fastighetsägaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. Fastighetsägare ansvarar för att slamavskiljare med eller utan toalettanslutning, fettavskiljare och slutna tankar är tydligt markerade. Vid risk för förväxling med andra installationer ska markeringen vara särskilt tydlig. c. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren. d. Närmare uppgift om 14 anges i kommunalförbundets hämtningsanvisningar. Hämtnings- och transportvägar 15 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av fastighetsägaren anordnad annan plats efter kommunalförbundets godkännande. Behållare ska placeras så att backning inte behöver ske med sophämtningsfordon. 7

143 Föreskrifter om avfallshantering Kommunalförbundet får besluta att fastighetsägaren ska placera behållaren på motsatt sida av väg. Fastighetsinnehavare kan i enlighet med dessa föreskrifter och anvisningar från kommunalförbundet transportera olika typer av hushållsavfall till en av kommunalförbundet anvisad uppsamlingsplats. Närmare uppgift om behållarens placering anges i kommunalförbundets hämtningsanvisningar. 16 Fastighetsägaren ska se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Transportvägen ska röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för hämtningsfordon. Kommunalförbundet beslutar, i varje enskilt fall, om vägens farbarhet. Erforderlig vändmöjlighet ska finnas i nära anslutning till sista hämtningsplatsen på respektive väg. Kommunalförbundet beslutar, i varje enskilt fall, om erforderlig vändmöjlighet. Fastighetsägare ansvarar för sådana skador på hämtningsvägen som uppkommer vid hämtning av avfall samt för sådana skador på hämtningsfordon som uppkommer till följd av brister i väghållningen. Om farbar väg inte kan upprätthållas ska fastighetsägaren avlämna avfallet på plats som kan godkännas av kommunalförbundet. Kommunalförbundets hämtningsskyldighet räknas som fullgjord även om behållaren, slamavskiljaren etc, vid tömningstillfället inte varit tillgänglig. Närmare uppgift om krav på transportväg anges via hämtningsanvisning från kommunalförbundet. Hämtningsområde och hämtningsintervall 17 Kommunalförbundets medlemskommuner utgör ett hämtningsområde. 18 Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med nedanstående intervall. Inom hela hämtningsområdet hämtar kommunalförbundet basavfall med nedan angivna intervall: a. Permanentbostäder i småhus: Hämtning en gång varannan vecka året om, i den ordning som kommunalförbundet fastställer. 8

144 Föreskrifter om avfallshantering b. Permanentbostäder i flerbostadshus: Hämtning normalt en gång varannan vecka året om, i den ordning som kommunalförbundet fastställer. Miljönämnden kan förelägga om tätare hämtningsintervall. c. Icke- permanentbostäder i fritidshus, koloniområden och fritidsanläggningar: Hämtning en gång varannan vecka under perioden från maj till och med september, i den ordning som kommunalförbundet fastställer. d. Icke- permanentbostäder i fritidshus, koloniområden och fritidsanläggningar: Hämtning under perioden från oktober till och med april sker efter fastighetsägarens beställning, samordnat med ordinarie hämtning hos permanentbostäder i området i den ordning som kommunalförbundet fastställer. Fastighetsägaren ska beställa hämtning i erforderlig omfattning. e. Verksamheter: Hämtning normalt en gång varannan vecka året om, i den ordning som kommunalförbundet fastställer. Miljönämnden kan förelägga om tätare hämtningsintervall. f. Verksamheter som bedrivs korta perioder: Hämtning av hushållsavfall beställs hos kommunalförbundet under de perioder som verksamheten pågår. Inom områden med utökad sortering bereds boende i permanentbostäder i småhus utsortering av mat- och restavfall. Kommunalförbundet hämtar i förekommande fall matoch restavfall med nedan angivet intervall: g. Permanentbostäder i småhus inom tätort: Hämtning av matavfall en gång varannan vecka året om, i den ordning som kommunalförbundet fastställer. Hämtning av restavfall minst en gång per månad året om eller med den tätare hämtningsfrekvens och i den ordning som kommunalförbundet fastställer. Inom och utom områden med utökad sortering hämtar kommunalförbundet i förekommande fall mat- och restavfall med nedan angivet intervall: h. Verksamheter och flerbostadshus: Hämtning av mat- och restavfall med det intervall och i den ordning och omfattning hos den verksamhet och flerbostadshus som kommunalförbundet fastställer. Matavfall hämtas minst en gång varannan vecka. Miljönämnden kan förelägga om tätare hämtningsintervall. Kommunalförbundet hämtar latrin med nedan angivna intervall: i. Permanentbostäder i småhus: Hämtning av latrin en gång varannan vecka året om, i den ordning som kommunalförbundet fastställer. 9

145 Föreskrifter om avfallshantering j. Icke- permanentbostäder i fritidshus, koloniområden och fritidsanläggningar: Hämtning av latrin en gång varannan vecka under perioden från maj till och med september, i den ordning som kommunalförbundet fastställer. Fastighetsägaren tilldelas varje period ett antal kärl vilka kan ställas fram för hämtning vid något av de tillfällen som hämtning sker. Kommunalförbundet hämtar slam från slamavskiljare, slutna tankar och annat avfall andra toalettlösningar enligt nedan: k. Slamavskiljare med toalettanslutning: Hämtning en gång per år eller med annat intervall som kan beslutas av tillsynsmyndigheten i respektive medlemskommun. Fastighetsägaren ansvarar för att hos kommunalförbundet i erforderlig omfattning beställa tömning för att upprätthålla en god funktion i avskiljaren. l. Slamavskiljare utan toalettanslutning: Hämtning normalt en gång vartannat år eller med annat intervall som kan beslutas av tillsynsmyndigheten i respektive medlemskommun. Fastighetsägaren ansvarar för att hos kommunalförbundet i erforderlig omfattning beställa tömning för att upprätthålla en god funktion i avskiljaren. m. Sluten tank: Hämtning normalt, via budning, en gång per år eller med annat intervall som kan beslutas av tillsynsmyndigheten i respektive medlemskommun. Fastighetsägaren ansvarar för att hos kommunalförbundet i erforderlig omfattning beställa tömning. n. Andra toalettlösningar: Hämtning av avfall med det intervall och i den ordning och omfattning som kommunalförbundet fastställer. Kommunalförbundet hämtar övriga avfallsslag enligt nedan: o. Fettavskiljare: Hämtning normalt, via budning, en gång per år eller med annat intervall som kan beslutas av tillsynsmyndigheten i respektive medlemskommun. Fastighetsägaren ansvarar för att hos kommunalförbundet i erforderlig omfattning beställa tömning för att upprätthålla en god funktion i avskiljaren. p. Grovavfall: Särskild hämtning kan beställas av grovavfall enligt kommunalförbundets anvisningar. 19 Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 7-18 om ej annat anges nedan. 10

146 Föreskrifter om avfallshantering Hushållsavfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter lämnas vid kommunalförbundets insamlingsställe eller vid annat ställe som anges i kommunalförbundets sorteringsanvisningar. Särskild hämtning kan beställas av nedanstående avfallsslag enligt kommunalförbundets anvisningar: vegetabiliska oljor och fetter från restauranger, storkök och liknande. Annat avfall än hushållsavfall Uppgiftsskyldighet 20 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska på begäran av kommunalförbundet lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunalförbundets renhållningsordning. 21 Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på anmodan av kommunal-förbundet lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunalförbundets renhållningsordning. Undantag Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 22 Anmälan/ansökan om kompostering av matavfall, latrin, fekalier etc. eller annat omhändertagande av hushållsavfall på den egna fastigheten handläggs av miljönämnden. Anmälan och ansökan ska vara miljönämnden tillhanda senast sex veckor före den avsedda ändringen. Anmälan och ansökan skall alltid innehålla följande uppgifter: - namnuppgifter - fastighetsuppgifter - vilka avfallsslag som avses 11

147 Föreskrifter om avfallshantering - en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet skall ske utan att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön - vilken tidsperiod som avses. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen förmultningsanläggning skall innehålla beskrivning av anläggningen och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna. Anmälan och ansökan ska utformad vara i enlighet med 25 till 29. Miljönämnden ska översända kopia av beslutet till Kommunalförbundet. 23 Miljönämnden fattar beslut om utsträckt hämtningsintervall i enlighet med 31 till Beviljade undantag, i enlighet med 25 till 33, gäller under maximalt tre år, är personliga och knutna till fastigheten samt återkallas med omedelbar verkan om förhållandena ändras och/eller förutsättningarna inte uppfylls. Fastighetsägare ska omgående meddela miljönämnden ändrade förhållande eller annat som kan påverka beviljat undantag. Eget omhändertagande av hushållsavfall 25 Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera annat hushållsavfall än trädgårdsavfall från fastigheten, t.ex. matavfall och latrin, ska anmäla/ansöka om detta skriftligen till miljönämnden. 26 Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges nedan och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Plast och andra typer av avfall som riskerar att ge upphov till ur hälso- och miljöskyddssynpunkt skadliga utsläpp får inte grävas ned eller eldas i tunna, vedpanna, kamin eller liknande. 27 Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Utrymme för miljöriktigt omhändertagande av komposterat material ska finnas på fastigheten. 28 Kompostering av latrin och fekalier från fastigheten får efter ansökan, om det sker i enlighet med 26, ske i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för användning av näringsämnen på fastigheten. 12

148 Föreskrifter om avfallshantering 29 Annat omhändertagande än kompostering av toalettavfall, t ex slam- och urinspridning, ska ske på sådant sätt att olägenheter för människors hälsa eller miljö inte uppstår. Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska anmäla/ansöka om detta skriftligen till miljönämnden. 30 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Eldning av trädgårdsavfall, grenar och kvistar är inte tillåtet inom detaljplanelagt område och inom områden med samlad bebyggelse. Utanför sådana områden får trädgårdsavfall eldas endast under förutsättning att det är svårt att ordna kompostering eller borttransport samt under förutsättning att det kan ske utan olägenhet för omgivningen. Sådan eldning skall anmälas till Räddningstjänsten i respektive medlemskommun. Föreskrifter om förbud mot eldning, helt eller delvis, till skydd för människors hälsa och miljön utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. Utsträckt hämtningsintervall 31 Medgivande om att restavfallet hämtas vid hämtning var fjärde vecka ges av miljönämnden under förutsättning att kompostering sker i en godkänd kompost samt att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Utsträckt hämtningsintervall medges inte i områden med gemensam avfallsbehållare. Medgivande om hämtning var fjärde vecka återkallas om kommunalförbundet och/eller miljönämnden konstaterar att matavfall inte omhändertas på det sätt som medgivits. 32 Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare på landsbygd som komposterar allt matavfall från hushållsavfallet på den egna fastigheten, kan efter ansökan hos miljönämnden medges så kallad årshämtning. Förutsättning för medgivandet är att fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren kan visa att uppkommen avfallsmängd är mycket liten. Vid start av årshämtning tilldelas abonnenten två 160-liters plastsäckar. När första säcken fyllts beställer abonnenten hämtning. Vid hämtning lämnas ännu en ny säck till abonnenten. Årshämtning är inte tillåtet i områden med gemensam avfallsbehållare. 33 Utsträckt hämtningsintervall för slam från slamavskiljare, slutna tankar och andra toalettlösningar kan medges av miljönämnden om den enskilda avloppsanläggningen är godkänd och överdimensionerad. Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska anmäla/ansöka om detta skriftligen till miljönämnden. 13

149 Föreskrifter om avfallshantering Byte av storlek på avfallsbehållare, delat kärl eller gemensam avfallsbehållare 34 Utbyte av befintlig avfallsbehållare mot en annan av kommunalförbundet godkänd storlek kan efter anmälan hos kommunalförbundet medges om bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. 35 Två närboende fastighetsägare kan efter ansökan hos kommunalförbundet medges rätt att dela kärl under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Delat kärl för två närboende fastighetsägare är inte tillåten i områden med gemensamma avfallsbehållare. Ansvar för betalning framgår av avfallstaxan. Medgivande om hämtning via delat kärl kan komma att återkallas om kommunalförbundet konstaterar att avgift uteblir, eller om olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår. 36 Kommunalförbundet kan besluta om att ett avgränsat antal hushåll inom lämpligt område medges gemensam avfallsbehållare för hushållsavfall. Uppehåll i hämtning 37 Uppehåll i hämtning vid permanentbostad och fritidsbostad kan efter ansökan hos kommunalförbundet medges fastighetsägare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader. Ansökan ska på kommunalförbundets begäran styrkas med intyg eller styrkas på annat sätt som kan godkännas av kommunalförbundet. Uppehåll i hämtning vid permanentbostad och fritidsbostad i områden med gemensam avfallsbehållare kan efter ansökan hos kommunalförbundet medges fastighetsägare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst ett år. Ansökan ska styrkas med intyg eller på annat sätt som kan godkännas av kommunalförbundet. Vid medgivande om uppehåll i hämtning ska det vara ställt utom allt rimligt tvivel att fastigheten uppenbart är helt obeboelig eller i övrigt helt outnyttjad under den sammanhängande tid som ansökan avser. Ansökan ska lämnas till kommunalförbundet senast sex veckor före den avsedda uppehållsperioden. Uppehåll i hämtning beviljas som längst ett år i taget. Hämtning startar automatiskt efter uppehållsperiodens slut. 14

150 Föreskrifter om avfallshantering Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunalförbundet 38 Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan till miljönämnden om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunalförbundet för transport, bortskaffande och återvinning. Medgivande ges som längst ett år i taget. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft då renhållningsföreskrifter för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg , Falköpings kommun och Töreboda kommun upphör att gälla. För boende på landsbygd i Falköpings kommun gäller inte 18 punkt a, c och d samt 32 första stycket. Dessa paragrafer träder istället i kraft i samband med start av ny entreprenad för hämtning av hushållsavfall För boende på landsbygd i Falköpings kommun gäller fram till tidigare föreskrifter för Falköpings kommun i tillämpliga delar. 15

151 Egna anteckningar:

152

153 Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg 16

154 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 196 Dnr 2015/ Antagande av detaljplan för kvarteret Diamanten med flera, Falköpings kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen för kvarteret Diamanten med flera, Falköpings kommun. Bakgrund Byggnadsnämnden godkände detaljplanen och granskningsutlåtandet avseende kvarteret Diamanten med flera vid sitt sammanträde den 17 november 2015, 143, och beslutade samtidigt att överlämna planen för antagande till kommunfullmäktige. Planområdet ligger i sydöstra delen av Falköpings tätort. Området är beläget söder om korsningen mellan Ållebergsvägen och Petter Ryttnings väg. Detaljplanen för kvarteret Diamanten möjliggör byggnation av flerbostadshus, kontor och mindre verksamheter inom kvarteret. Förändringen innebär en förtätning av bostadsbyggnationen i staden och sker i överensstämmelse med fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) som antogs den 25 mars I den fördjupade översiktsplanen konstateras bland annat att det är viktigt med en tätare och mer koncentrerad stad. Det sägs vidare att en satsning på fler lägenheter i centrala lägen är viktigt för ett varierat boende samt att en mer koncentrerad bebyggelse ökar förutsättningarna för att utveckla kollektivtrafik, serviceutbud och kulturutbud. Det formella samrådet har ägt rum mellan 13 februari och den 9 mars Planen har varit utsänd på granskning från den 6 till den 28 augusti Kommunstyrelsen har inte haft något att erinra mot planförslaget under samrådet och granskningen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 9 november 2015, har utarbetats av Leif Bigsten, chef för infrastruktur och logistik. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

155 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2015/ Kommunstyrelsen Antagande av detaljplan för kvarteret Diamanten med flera, Falköpings kommun Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen för kvarteret Diamanten med flera, Falköpings kommun. Bakgrund Byggnadsnämnden godkände detaljplanen och granskningsutlåtandet avseende kvarteret Diamanten med flera vid sitt sammanträde den 17 november 2015, 143, och beslutade samtidigt att överlämna planen för antagande till kommunfullmäktige. Planområdet ligger i sydöstra delen av Falköpings tätort. Området är beläget söder om korsningen mellan Ållebergsvägen och Petter Ryttnings väg. Detaljplanen för kvarteret Diamanten möjliggör byggnation av flerbostadshus, kontor och mindre verksamheter inom kvarteret. Förändringen innebär en förtätning av bostadsbyggnationen i staden och sker i överensstämmelse med fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) som antogs den 25 mars I den fördjupade översiktsplanen konstateras bland annat att det är viktigt med en tätare och mer koncentrerad stad. Det sägs vidare att en satsning på fler lägenheter i centrala lägen är viktigt för ett varierat boende samt att en mer koncentrerad bebyggelse ökar förutsättningarna för att utveckla kollektivtrafik, serviceutbud och kulturutbud. Det formella samrådet har ägt rum mellan 13 februari och den 9 mars Planen har varit utsänd på granskning från den 6 till den 28 augusti Kommunstyrelsen har inte haft något att erinra mot planförslaget under samrådet och granskningen. Beslutet ska skickas till Byggnadsnämnden Leif Bigsten Chef för infrastruktur och logistik Leif Bigsten Chef för infrastruktur och logistik leif.bigsten@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

156 Byggnadsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 143 Dnr 2013/ Beslut om godkännande av granskningsutlåtande samt beslut om att överlämna detaljplanen för Kvarteret Diamanten med flera, inom Falköpings tätort, till kommunfullmäktige för antagande (SB ) Byggnadsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Byggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtandet och stadsbyggnadsavdelningens bemötande av inkomna yttranden. 2 Byggnadsnämnden överlämnar detaljplanen för Kvarteret Diamanten till kommunfullmäktige för antagande. Bakgrund Stadsbyggnadsavdelningen fick den 31 maj 2013, 86, i uppdrag av byggnadsnämnden att upprätta ett förslag till detaljplan för kvarteret Diamanten med flera, Falköpings tätort. Planen möjliggör byggnation av flerbostadshus, kontor och mindre verksamheter inom kvarteret. Förändringen innebär en förtätning av bostadsbyggnationen i staden och sker i överensstämmelse med Översiktsplan för Falköpings kommun Fördjupning för Falköpings stad, antagen av kommunfullmäktige den 25 mars Det formella samrådet har ägt rum mellan den 13 februari till den 9 mars Planen har varit utsänd på granskning från den 6 till den 28 augusti Tjänsteutlåtandet, daterat den 16 oktober 2015, har utarbetats av planarkitekt Soroosh H. Rad. Paragrafen skickas till KS-kansli Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

157 Granskningsutlåtande SB Byggnadsnämnd GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kvarteret Diamanten m.fl., Falköpings kommun HUR GRANSKNINGEN HAR BEDRIVITS Rubricerat planförslag har enligt 5 kap 18 Plan- och bygglagen (PBL) varit utställt för offentlig granskning på Medborgarkontoret och Falköpings kommuns hemsida under tiden till och med Den formella granskningen har föregåtts av samråd enligt 5 kap 11 PBL under tiden till och med Kända sakägare och myndigheter som har ett väsentligt intresse av detaljplanen har beretts tillfälle till samråd. Framförda synpunkter har redovisats i separat samrådsredogörelse. Kungörelse om granskning har varit på kommunens webbsida samt Facebook-sida och brev har översänts till kända sakägare samt till andra som kan ha ett väsentligt intresse av detaljplanen. Länsstyrelsen har tillsänts planhandlingarna inför granskningen. INKOMNA YTTRANDEN Följande yttranden har inkommit under granskningstiden. Remisinsats Ingen erinran Synpunkter Länsstyrelsen, Miljösamverkan Östra Skaraborg, Centerpartiet, Trafikverket, Lantmäteriet, Repslagaregatan 10, Ållebergsvägen 14, Sirius 14, Borgmästarevägen 49 m.fl., Skövde flygplats, Ållebergsvägen 16, X X X X X X X X X X X 1 (19)

158 Skövde kommun, Falköpings flygplats, Gamla Stans Intresseförening, Kommunstyrelsen, Försvarsmakten, Luftfartsverket, X X X X Inkom försent Inkom försent SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED KOMMENTARER Yttrandena sammanfattas och kommenteras med kursiv stil. Länsstyrelsen I samförstånd med kommunen lämnade Länsstyrelsen in sitt yttrande några dagar efter att granskningstiden gick ut. Länsstyrelsen befarar inte att riksintresset enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning eller erosion. I yttrandet har myndigheten angett att Planen kan accepteras om nedanstående beaktas : 1- A: Länsstyrelsen anser att bebyggelsens utformning vad gäller höjd och skala ska regleras tydligare på plankartan med planbestämmelser. Detta med hänsyn till riksintresse för kulturmiljövården. B: Länsstyrelsen förordade i sitt samrådsyttrande tre lägre byggnader i kvarteret Diamantens norra del. Av kommunens samrådsredogörelse kan man eventuellt få uppfattningen att Länsstyrelsen krävt max två huskroppar (sid 5 och 6 i samrådsredogörelsen), vilket alltså inte är fallet. C: Kommunen bedömer, enligt samrådsredogörelsen, att gestaltningsfrågor kan hanteras vid bygglovskedet. Länsstyrelsen vill ändå understryka att byggnadernas gestaltning är väsentlig för kulturmiljön. Det bör därför finnas någon form av utformningsbestämmelse i detaljplanen så att kommunen ges möjlighet att styra gestaltningen i stadsmiljön. D: För övrigt anser Länsstyrelsen att kommunen bör vara restriktiv med förtätning genom höga hus eftersom stadens karaktär och riksintresseområdet kan förändras negativt om de placeras olämpligt. 2- Vad gäller buller ska av plankartan med planbestämmelser framgå tydligt vilka åtgärder som ska vidtas vid fasaden och att lägenheter ska vara genomgående så att minst hälften av bostadsrummen vetter mot en tyst/ljuddämpad sida. 3- Länsstyrelsen hänvisar vidare till Trafikverkets och Lantmäteriets synpunkter. Dessa yttranden ska beaktas i underlaget inför antagandet av planen. 2(19)

159 Kommentar: 1- A: Frågan om utformning har utvecklats ytterligare i planbeskrivningen under den nya rubriken Utformning. På plankartan har största byggnadsarea, antal hus och högsta byggnadshöjd reglerats med exakta siffror. Bebyggelsens omfattning regleras även av prickmarkens utbredning. Kommunens bedömning är att dessa bestämmelser fångar in det som krävs, med avsikten att reglera den höjd och skala som Länsstyrelsen efterfrågar. När det gäller frågan om påverkan på kulturmiljön bör det framhållas att ungefär en tredjedel av hela kommunens yta omfattas av riksintresse för kulturmiljövård, inklusive hela Falköpings tätort. I vilken grad planen påverkar stadsbilden och kulturmiljön är en bedömningsfråga. Kommunen bedömer att de föreslagna bestämmelserna tar hänsyn till kulturmiljön. B: Kommunen anser inte att texten i samrådsredogörelsen tyder på att antalet huskroppar har minskats på grund av länsstyrelsens tidigare yttrande. Kommunens bedömning var att placeringen av ett hus på den befintliga parkeringsplatsen, i närheten av korsningen, har en stor påverkan på vyn mot planområdet från Repslagaregatan. Därför beslutade kommunen att avsätta den delen för endast låg bebyggelse, typ garage och komplementbyggnader. Med två huskroppar blir det dessutom mer utrymme för parkeringsplatser och komplementbyggander. C: Angående gestaltningsfrågorna bedömer kommunen fortfarande att dessa kan och bör regleras i bygglovsskedet. Kommunen har då möjlighet att styra och ev. hindra sådan färgsättning eller materialval som uppenbarligen är i strid mot områdets karaktär. Den nya rubriken som har lagts till planbeskrivningen, Utformning, syftar till att väcka uppmärksamhet om utformningsfrågor i bygglovsskedet. Det är ett grundkrav i plan- och bygglagen att vid byggnation av en ny byggnad ta hänsyn till dess omgivning. Vid planbestämmelser om utformning är det viktigt att bestämmelserna formuleras på ett tydligt sätt, så att det blir praktiskt vid bygglovsprövningen. Eftersom bebyggelsen i närområdet i detta fall inte är enhetlig, bedömer kommunen att bestämmelser om fasadmaterial, kulörer osv. är onödiga. Utformningsbestämmelser med brett tolkningsutrymme är inte heller att föredra, enligt kommunen. Ytterligare en anledning till att kommunen inte vill styra utformningen för hårt är att planen kommer att gälla i många år framöver. Kommunen bedömer att utformningsbestämmelser som reglerar färger eller material begränsar möjligheterna för anpassning till framtida förutsättningar samt materialutveckling. I byggbranschen kommer hela tiden nya material med bättre kvaliteter. En 3(19)

160 bestämmelse som reglerar vilka material som ska användas kan skapa problem inför framtida användning av nyare och effektivare byggmaterial. Kommunen delar delvis länsstyrelsens åsikt att planens gestaltning har stor betydelse för kulturmiljön. Det är framförallt planens läge som enligt kommunen ger skäl till att extra reglering inte behövs i detta fall. Planen ligger utanför den medeltida delen, och omfattas inte av de områden som har markerats och undersökts i Gestaltningsprogram, Bevarandeplan för Falköping och Utvecklingsplanen för Gamla Stan. Kommunens uppfattning är vidare att höghusen inte upplevs som dominerande varken från de viktiga knutpunkterna (t.ex. korsningen Trädgårdsgatan och Peter Ryttnings väg), eller uppifrån berget vid Mössebergs camping (se rubriken Planens påverkan på kulturmiljö och stadsbild!). Ett av höghusen syns väl från Repslagaregatan, men som det har nämnts tidigare, kommer byggnadens utseende, färg och fasadmaterial, att hanteras vid bygglovskedet. D: Angående förtätningens påverkan på kulturmiljön ska det också sägas att kommunen delar länsstyrelsens uppfattning att kommunen ska vara restriktiv med förtätning genom höga hus på grund av riksintresset. Höga hus lämpar sig inte överallt, varför denna fråga måste hanteras från fall till fall och med hänsyn till den omgivande miljön. De planarbeten som är på gång, eller som nyligen avslutats, vittnar enligt kommunen om respekt gentemot kulturmiljön och stadsbilden. I detta fall har kommunen bedömt att planens påverkan på kulturmiljön och stadsbilden är acceptabel. Den här bedömningen utgår från alla aspekter och fördelar som kan åstadkommas med planen. Hur bedömningen har utförts, och vilka faktorer som varit inblandade i bedömningen, har förklarats i planbeskrivningen under rubriken Kommunens visioner och mål med den här planen, s Plankartan har kompletterats med en störningsskyddsbestämmelse, enligt yttrandet. Enligt yttrandet kan några av bostäderna, trots sänkta hastigheter, fortfarande utsättas för nivåer över 55 dba vid fasad (s.2, 4:e st.). Utredningen visar att om hastigheten sänks till max 40 km/timme, behöver det västra huset endast flyttas en meter österut för att kunna klara riktvärdena. Utredningen utgick från avståndet som fanns på plankartan under samrådet. I de handlingar som länsstyrelsen fick vid granskningen hade kommunen redan flyttat byggrätten en meter österut. Detta påpekades också i samrådsredogörelsen. Med det nya avståndet kan alla hus klara 55 dba vid fasader med hjälp av en hastighetssänkning. 4(19)

161 3- Kommunen har bemött yttrande från andra myndigheter, trafikverket och lantmäteriet. Bemötandena har angetts under respektive rubriker. Miljösamverkan Östra Skaraborg I sitt yttrande har MÖS angett följande punkter: 1- Det är positivt att planhandlingarna har kompletterats med information om miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomsten. Planhandlingarna behöver även kompletteras med beskrivning av miljökvalitetsnormer för berörd ytvattenförekomst och planförslagets påverkan på dessa. 2- Miljönämnden vill ha möjlighet att följa upp bullersituationen i bygglovskedet. Kommentar: 1- Planbeskrivningen har kompletterats under rubriken Miljökvalitetsnormer enligt yttrandet. 2- Vid ansökan om bygglov, när det finns konkreta ritningar, kan en remiss skickas till MÖS för att informera myndigheten om ärendet. Centerpartiet Ingen erinran. Trafikverket I sitt yttrande har myndigheten angett följande punkter: 1- Trafikverket besvarade remissen mycket hastigt i samrådsskedet på grund av ett misstag i det interna ärendehanteringssystemet. Därför har nedanstående information tyvärr inte meddelats. 2- Vid byggnationer över 20 meter ska en flyghinderanalys tas fram. De flygplatser som finns närmare än 55 km från byggnaden ska höras som sakägare eftersom byggnaden då ligger inom flygplatsens så kallade MSA-yta. Även LFV ska tillfrågas som sakägare för infrastrukturutrustning. Den aktuella byggnaden ligger inom MSA-ytorna för Skövdes och Jönköpings flygplatser. Kommentar: 1- Ingen kommentar. 2- Flygplatser i Falköping, Skövde och Jönköping har lagts till samrådslistan och planhandlingarna har skickats till dem för samråd. Eftersom flygplatserna inte omfattas av PBL (2010:900) 5 kap 9 i detta planarbete, har de inte lagts till fastighetsförteckningen. 5(19)

162 Efter kontakt med LFV har det framgått att det inte finns lagstöd för krav på utförandet av en Flyghinderanalys innan ett samråd har gjorts med berörda flygplatser. Det är ett krav som oftast ställs av trafikverket. Enligt rekommendation från LFV ska i första hand ett samråd hållas med berörda flygplatser. Om en eller flera av de här flygplatserna kräver en analys ska en flyghinderanalys tas fram av kommunen. Annars kan en remiss begäras från LFV (den som kallas Remiss- CNS-analys ). Samtliga planhandlingar skickades till flygplatser i Falköping, Skövde och Jönköping. Ingen av flygplatserna hade någon erinran mot planförslaget, eller krävde utförande av flyghinderanalys. Efter samrådet med flygplatserna begärdes en remiss från LFV. I sin remiss hade myndigheten ingen erinran mot planförslaget (remissen har bifogats i detta dokument). Lantmäteriet I sitt yttrande har myndigheten angett den följande punkten: 1- Formulering av planbestämmelsen för prickmark kan förbättras enligt yttrandet. Enligt Boverkets allmänna råd bör markreservat för allmännyttiga ändamål t.ex. u- områden redovisas under rubriken Administrativa Bestämmelser. Kommentar: 1- Plankartan har reviderats enligt yttrandet. Fastigheten Ållebergsvägen 14 I sitt yttrande har boende i fastigheten Ållebergsvägen 14 angett följande punkter: Kommentar: 1- Det är bra att antal våningar har sänkts. 2- Det är inte bra att begränsa antalet huskroppar till två enheter eftersom det försvårar för exploatörer. Flexibiliteten i detaljplanen försvinner en aning i och med denna begränsning. En negativ aspekt som troligtvis uppstår blir att byggnaderna stiger i höjden i onödan vilket påverkar stadsbilden negativt ur ett estetiskt perspektiv. Dessutom är det fortfarande möjligt att skapa en öppen innergård med tre huskroppar. Byggnadsarean är en liten del av den totala ytan och två eller tre huskroppar kommer att spela mindre roll. 3- Utsikt från andra våningen kommer betydligt att försämras. Detta är en negativ aspekt som kan minska värdet på huset. 4- Hur den här detaljplanen tacklar de tre pelarna i en hållbar utveckling ; ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter? 6(19)

163 1- Ingen kommentar. 2- Flexibilitet har varit ett viktigt mål från början och under hela planarbetet. Efter samråd med myndigheter, inklusive Länsstyrelsen, har det framgått att en obegränsad exploateringsgrad kan medföra risk för negativ påverkan på kulturmiljön och stadsbilden. Därför beslutade kommunen att minska flexibiliteten i planen och minska antalet huskroppar till två. Det bedömdes också att en byggnation med flera våningar på fastigheten Diamanten 1 kan skada stadsbilden sett från Repslagaregatan. Samtidigt kan en minskning av antalet huskroppar till två säkerställa att det finns tillräckligt med plats för parkeringsplatser och komplementbyggnader. Det ska nämnas att det i dagsläget inte är klart hur området kommer att exploateras. Det är möjligt att framtida byggnader uppförs i lägre höjder än de som har reglerats i planen. 3- I dagsläget är det inte klart hur höga byggnaderna kommer att bli. Men i allmänhet bör man ha i åtanke att ingen är tillförsäkrad en oförändrad närmiljö, utan bör normalt sett acceptera de förändringar som följer med samhällsutvecklingen. Inte minst gäller detta inom tätorter. Viktigt är också att den aktuella detaljplanen tillgodoser ett allmänt intresse (framför allt bostadsbyggandet). Att en del boende runt planområdet får försämrad utsikt mot berget är en naturlig följd av byggnationen. Det är inte självklart att planen medför en värdesänkning av de närliggande fastigheterna. I vilket utsträckning plangenomförandet faktiskt kommer att påverka värdet på kringliggande fastigheter är naturligtvis svårt att uttala sig om på förhand. Även om det visar sig bli så, är det en följd av förändringar som bör accepteras. Det kan också diskuteras att en mer levande stadskärna (som från början var ett viktigt mål i detta planarbete) kan bidra till en värdehöjning för de fastigheter som ligger i de centrala delarna av staden. 4- Kortfattat ska det nämnas att: Kommunen bedömer att planen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling på flera sätt. Generellt kräver byggnation av flerbostadshus mindre och effektivare resurser och infrastrukturer, medan planen möjliggör för flera bostäder. Planen medför en befolkningsökning i stadens centrala delar, och därigenom bidrar den till ett bättre näringsliv/handel i centrala Falköping. Dessutom bidrar planen till en större mångfald av hustyper i centrala delar. Med en bredare bostadsmarknad får flera familjer, med olika förutsättningar, chansen att bosätta sig nära centrum. Fastigheten Sirius 14 I sitt yttrande har boende i fastigheten Sirius 14 angett följande punkter: 7(19)

164 1- Trafiken på Sveavägen kommer att öka efter byggnation av LSS-boende. Exploatering av Kv Diamanten med ca 80 lägenheter kommer att öka trafiken på Ållebergsvägen markant. En annan verksamhet än bostäder i höghusen kanske medför till busstrafik eller mer trafikökning på gatorna. 2- En hastighetssänkning hjälper inte att antal bilar minskas. Ökad trafik innebär ökat buller, störningar och avgasutsläpp. 3- Den ökade trafiken kommer att minska värde på fastigheter utmed Ållebergsvägen, Sveavägen och Pettrer ryttnings väg. 4- Redan idag området smutsas av kajor och antalet kajor kan öka efter exploatering av området. Det medför ännu mer värdesänkning av fastigheten. 5- Höghus med 6, 8, 10 eller 12 våningar passar inte i Gamla Stan. 6- Antal planerade lägenheter i området är inte acceptabelt. Det är alldeles för många på en lite yta och det blir för hög belastning på gatorna runt och kring. 7- Solstudie utgår från en viss placering av byggnader. Enligt planen är placering av byggnader ganska fri. Skuggans förhållande kan ändras om placering av byggnader ändras. Om placeringen ändras betyder det att fastigheter som påverkas av minskad sol kan ändras. 8- I fortsättningen ska planhandlingarna skickas till fastigheten i pappersformat eftersom fastigheten påverkas av planen i olika sätt (trafikökning, värdeminskning m m). Kommentar: 1- En trafikökning efter byggandet av nya bostäder är en naturlig följd av samhällsutveckling. I allmänhet bör man ha i åtanke att ingen är tillförsäkrad en oförändrad närmiljö, utan bör normalt sett acceptera de förändringar som följer med samhällsutvecklingen. Inte minst gäller detta inom tätorter. Som nämndes i samrådsredogörelsen, bedöms båda planerna (LSSboende och Kv Diamanten) öka trafiken i området med sammanlagt ca 13% (planen för Kv Diamanten kan öka trafiken med ca 10 %). Det ska nämnas att den här beräkningen har gjorts på 80 st. bilar, så att alla bilar kör två gånger in och två gånger ut från fastigheten varje dag (sammanlagt 4 bilrörelser/dag per bil). Kommunen bedömer att denna trafikökning är acceptabel med tanke på planens centrala läge, samt gatornas bredder, separata GC-vägar etc. Angående trafikökningen till följd av en verksamhet i bottenplan ska det påminnas att planen har möjliggjort etablering av verksamheter i mark- 8(19)

165 plan, men det betyder inte att bottenplanerna kommer säkert att användas för verksamheter. Hur området kommer att påverkas beror helt på vilken typ av verksamhet det blir. Planbeskrivningen har också kompletterats med ytterligare förklaringar kring verksamheter (se rubriken Handel/ mindre verksamhet i bottenplan!). 2- Som sagt i det förra svaret, är en trafikökning efter byggandet av nya bostäder en naturlig följd av samhällsutveckling. Hastighetssänkning kan bidra till en bättre trafiksäkerhet och mindre bullerstörningar. Hastigheternas inverkan på buller har undersökts i den redovisade bullerutredningen. Kommunen räknar med en trafikökning till följd av planen på ca 10 %, vilket är acceptabelt med tanke på gatornas kapacitet samt det centrala läget (se förra svaret!). Planens centrala läge och närheten till en välfungerande kollektivtrafik bidrar också till att färre personer använder egna bilar. 3- Det är inte självklart att planen medför en värdesänkning av de närliggande fastigheterna. I vilket utsträckning plangenomförandet faktiskt kommer att påverka värdet på kringliggande fastigheter är naturligtvis svårt att uttala sig om på förhand. Även om det visar sig bli så, är det en följd av förändringar som bör accepteras. Det kan också diskuteras att en mer levande stadskärna (som från början var ett viktigt mål i detta planarbete) kan bidra till en värdehöjning för de fastigheter som ligger i de centrala delarna av staden. I allmänhet bör man ha i åtanke att ingen är tillförsäkrad en oförändrad närmiljö, utan bör normalt sett acceptera de förändringar som följer med samhällsutvecklingen. Inte minst gäller detta inom tätorter. Viktigt är också att den aktuella detaljplanen tillgodoser ett allmänt intresse (framför allt bostäder). 4- Det är inte klart hur en exploatering av området kommer att påverka antalet kajor i området. Men jämfört med dagsläget kommer hårdgjorda ytor (t.ex. takytor) inte att öka kraftigt efter exploateringen. 5- Som nämnts tidigare, i samrådredogörelsen, är förslaget med 8 och 9 våningar resultatet av en avvägning som kommunen har gjort mellan olika aspekter: Kommunala visioner och mål, påverkan på kulturmiljö och stadsbild, samt ekonomiska frågor. Planen kommer säkert att påverka områdets utseende. Kommunen bedömer att planens påverkan på stadsbilden är acceptabel med tanke på de fördelar som planen kan åstadkomma. 6- Planen har inte reglerat exakt hur många lägenheter som ska skapas vid exploateringen. Ca 80 lägenheter är en uppskattning som utgår från de förutsättningar som området har idag. 9(19)

166 Som det står i punkt 1 bedöms det att planen, med ca 80 lägenheter, medför en trafikökning med ca 10 % på närliggande gator. Denna ökning bedöms vara acceptabel med tanke på områdets centrala läge och befintliga infrastruktur (se punkt 1!) 7- Solstudien utgår från det värsta scenariot. Med det värsta scenariot menas en placering av husen så att de flesta grannfastigheter berörs av skuggning på sina tomter. Det stämmer att planen inte har reglerat exakt placering av husen. Men med tanke på den högsta tillåtna byggnadsarean och byggrätten inom kvarteret, kan placering av husen inte vara väsentligt annorlunda än den som har redovisats i studien. Därför kan skuggningen inte försämras betydligt. 8- Som det beskrevs i samrådsredogörelsen skickas planhandlingarna i pappersformat endast till de som bor eller äger mark inom, eller i direkt anslutning till planområdet. Även de som bor eller äger mark på andra sidan av en intilliggande allmän plats (t.ex. gata, park, gång- och cykelväg) får planhandlingarna i pappersform. Handlingarna skickas också till de vars rättighet påverkas direkt av planen (t.ex. servitut, gemensanhetsanläggning etc.). Via kungörelse i lokala tidningar och kommunens webbsida informerar kommunen allmänheten och de andra berörda fastigheterna att planhandlingarna kan hämtas från kommunens websidda. Handlingarna ställs ut också i pappersformat i Medborgarkontoret under samråds- och granskningsskede. Om det på grund av andra skäl, t.ex. svårighet med tillgång till dator och det är nödvändigt med handlingarna i pappersformat, kan kontakt tas med stadsbyggnadskontoret. Fastigheterna: Borgmästarevägen 49, Repslagaregatan 4, Borgmästarvägen 51A, Petter Ryttningsväg 5, Borgmästarevägen 53, Ållebergsvägen 14, Repslagaregatan 3 I sitt yttrande har boende i de ovanstående fastigheter angett följande punkter: 1- Bygget av två 8-våningshus kommer med konflikt med de värden som riksintresse för kulturmiljö uttrycker och bygget kommer att ändra kulturmiljövärden på ett negativ sätt p.g.a. byggnadshöjder, volym och skala. 2- En av byggnaderna ska byggas på en höjd där det råder stor höjdskillnad mot husen i Gamla Stan och kommer då skymma utsikten mot berget för flera hus på Borgmästarevägen och Petter Ryttnings väg. Hur mycket detta förändrar stadsbilden, ex för husen längs upp på Repslagaregatan och för de övre delarna av området är inte belyst i planhandlingar. 10(19)

167 3- Exploateringsgraden är inte reglerad i detaljplanen, vilket har stor betydelse för hur kulturmiljön påverkas. Med lägre byggnader minimerar man påverkan på riksintresset. 4- Bygget av två 8-våningshus inte passar i landskapsbilden. Bygget stämmer inte överens med en god helhetsverkan som det står beskrivet i Plan och Bygg lagen (2010:900), kap 2, 6:1. Gamla Stan låga bebyggelse fortsätter i dag harmoniskt uppför den relativt branta sluttningen och övergår där i moderna villabebyggelse. Detta ger en smakfull helhetsverkan där ingen bebyggelse släcker ut intrycket av den andra. 5- I Falköpings kommun Bevarandeplan för Gamla Stan (1982) står det: att förändringar i stadsbilden ska undvikas och att nybyggnad såväl som om- eller tillbyggnader bör genomföras med stor varsamhet. Bevarandeplanen är beslutad och gäller fortfarande. Då ska den också beaktas. 6- Trafiken kommer att ökas avsevärt. Området är redan hårt trafikerad och många barn använder gatorna. Korsningen är också hårt trafikerad och en osäker korsning för många trafikanter. Men många nya koncentrerade bostäder är det rimligt att trafiken kommer att avsevärt tätna. 7- Man har heller inte tagit i beaktan att utrymme för flera parkeringsplatser kommer krävas och det utrymme inte finns. Det behövs minst 1,5 parkeringsplatser per lägenhet plus gästparkeringar för at täcka parkerings behovet. Till detta kommunikationsytor inom parkeringsområdet. 8- Det är inte gjord en tillräcklig riskanalys av rivningen av Gamla Saab och vilken miljöpåverkan det kan få p.g.a. kemikalier etc. som kan finnas kvar. 9- Det har inte gjorts en konsvekvensanalys för boende i området när det gäller att bedriva affärsverksamheter i nedervåningarna på höghusen. Affärsverksamheten kommer att dra till sig trafik och rörelse i området som kan vara störande både dagtid och nattetid. 10- Falköping har ett stor antal lediga affärslokaler speciellt i och runt centrum. Det är svårt att tro att bottenvåningarna i de både höghusen kan fyllas med affärsverksamheter. Det betyder lönsamheten i husen blir sämre. Detta påverkar hyresbilden och riskerar att leda till ökade kommunala subventioner. 11- Att det ur miljösynpunkt inte är försvarbart att riva en byggnad (Biståndsenheten) som är fullt funktionell. Kommentar: 1- Som det står i planbeskrivningen omfattas hela Falköpings tätort (och ca en tredje del av hela Falköpings kommun) av riksintresse för Kulturmiljövård. Falköping har en varierad bebyggelse med byggnadshöjder i de centrala delarna på upp till i huvudsak fyra våningar. I stadens siluett finns dock enstaka högre byggnader liksom kyrkan och cement silo. De nya höghusen kommer att synas väl från vissa vinklar, t.ex. längs med Repslagaregatan. Medan hu- 11(19)

168 sen knappt syns från andra delar av Gamla Stan och området runt Stora Torget. En del program/utredningar har tidigare tagits fram för att undersöka kulturmiljöfrågor inom Falköpings tätort, t.ex. gestaltningsprogram (2009), bevarandeplan för Falköping (1982) samt Utvecklingsplan för Gamla Stan (2005). Ingen av utredningarna har visat på att kv. Diamanten är ett känsligt område ur ett kulturmiljöperspektiv. Planen kommer säkert att påverka stadsbilden. Som nämnts tidigare, ska denna plan betraktas som en avvägning mellan olika intressen: Kommunala visioner och mål, påverkan på kulturmiljön och stadsbild och ekonomiska frågor. Med tanke på de fördelar som planen kan åstadkomma för Falköpings tätort, bedömer kommunen att planens påverkan på stadsbild och kulturmiljö är acceptabel. 2- Att en del boende runt planområdet får försämrad utsikt och insyn på sina tomter är en naturlig följd av byggnationen. I allmänhet bör man ha i åtanke att ingen är tillförsäkrad en oförändrad närmiljö, utan bör normalt sett acceptera de förändringar som följer med samhällsutvecklingen. Inte minst gäller detta inom tätorter. Viktigt är också att den aktuella detaljplanen tillgodoser ett allmänt intresse (framför allt bostäder). I planbeskrivningen har ett flertal bilder tagits fram för att visa planens påverkan på stadsbilden. Utsiktspunkter har valts framförallt från de punkter som bedöms ha en större betydelse för allmänheten, typ gator runt planområdet, viktiga knutpunkter i närheten av planområdet (t.ex. korsningen Trädgårdsgatan och Peter Ryttnings väg), och de platser som är viktiga på grund av andra skäl (t.ex. Stora Torget och Mössebergs camping). Det är uppenbart att det finns otaliga andra punkter som kan studeras. Men kommunen bedömer att de viktigaste punkterna har redovisats i planbeskrivningen och att de kan ge en översiktlig bild av hur stadsbilden kommer att se ut i framtiden. Det ska pekas att det i dagsläget inte är klart hur framtida byggnader kommer att utformas, varken skal- och höjdmässigt eller färg- och materialmässigt. 3- På plankartan har största byggnadsarea, antal hus och högsta byggnadshöjd reglerats med exakta siffror. Bebyggelsens omfattning regleras även av prickmarkens utbredning. Kommunens bedömning är att dessa bestämmelser fångar in det som krävs. Med de här bestämmelserna har kommunen visat sin bedömning om planens påverkan på stadsbilden (se punkt no.1!) Det som reglerats i planen är de högsta tillåtna byggnadshöjderna, möjligheten finns för lägre bebyggelse. 12(19)

169 4- I den nämnda paragrafen i PBL står det att byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till. Kommunen anser att frågan om lämplighet måste hanteras från fall till fall och med hänsyn till den omgivande miljön. I detta fall har kommunen bedömt att planens påverkan på kulturmiljön och stadsbilden är acceptabel. Den här bedömningen utgår från alla aspekter och fördelar som kan åstadkommas med planen. Hur bedömningen har utförts, och vilka faktorer som varit inblandade i bedömningen, har förklarats i planbeskrivningen under rubriken Kommunens visioner och mål med den här planen, s. 5. Det ska påpekas att bebyggelsen runt området inte endast utgörs av villor. Redan idag finns en del flerbostadshus med tre och fyra våningar i närheten av planområdet. 5- Tidigare har kommunen tagit fram en del program/planer som riktar sig specifikt mot kulturmiljöfrågor i Falköpings stad: Bevarandeplan från 1982 och ett Gestaltningsprogram från 2009 och Utvecklingsplan för Gamla Stan från Bevarandeplanen har klassificerat vissa delar av staden enligt olika bevarandeintressen men kvarteret Diamanten omfattas inte av någon sådan klass. (se rubrikerna Bevarandeplan och Gestaltningsprogram i planbeskrivningen!). Även under rubriken Homogena miljöer där förändring av miljökaraktären bör undvikas (Bevarandeplan, s 81) har området runt Kv. Diamanten inte tagits upp. Citaten från Bevarandeplan som nämnts i yttrandet kommer antagligen från kartan Utkast till bevarandeplan Falköping- Delredovisningsområde G:A Stan, Bevarandeplan s: 106. Området som citaten riktar sig mot har markerats på kartan och det syns tydligt att området för Kv. Diamanten ligger utanför detta. På kartan ligger även delar av kvarteren Skomakaren och Målaren utanför det markerade området. Planområdet ligger också utanför de områden som Utvecklingsplanen för Gamla Stan och Gestaltningsprogram har undersökt. 6- En trafikökning efter byggandet av nya bostäder är en naturlig följd av samhällsutveckling. Som nämndes i samrådsredogörelsen, bedöms båda planerna (LSS-boende och Kv Diamanten) öka trafiken i området med sammanlagt ca 13% (planen för Kv Diamanten kan öka trafiken med ca 10 %). Det ska nämnas att den här beräkningen har gjorts på 80 st. bilar, så att alla bilar kör två gånger in och två gånger ut från fastigheten varje dag (sammanlagt 4 bilrörelser/dag per bil). Kommunen bedömer att denna trafikökning är acceptabel med tanke på planens centrala läge, samt gatornas bredder, separata GC-vägar etc. Det ska påminnas om att det redan idag finns biltrafik och ca 25 parkeringsplatser inom fastigheten Diamanten 1. Fastigheten Diamanten 2 har också en 13(19)

170 del biltrafik. En del av den framtida trafiken kommer att ersätta det befintliga trafikflödet. Den befintliga biltrafiken har inte tagits upp i den redovisade beräkningen. Beräkningen utgår från förutsättningen att det idag inte finns någon biltrafik från/till området, och att området endast kommer att belastas av biltrafik till följd av exploatering av området. Idag finns separata gång/cykel- och körbara vägar. En hastighetssänkning enligt Falköpings hastighetsplan kan leda till en högre säkerhet och mindre buller. Dessutom finns det en del andra lösningar som kan höja säkerheten ännu mer, t.ex. ändring av gatuutformning i närheten av korsningen. 7- Det är framförallt exploatörens ansvar att vid bygglovsansökan visa rimliga lösningar för bilparkering inom området. Om exploatören inte kan åstadkomma tillräckligt antal parkeringsplatser, kan bygglov inte beviljas. Planbeskrivningen har också kompletterats med ytterligare förklaring kring verksamheter i bottenplaner (se rubriken Handel/ mindre verksamhet i bottenplan!). Placering av parkeringar i botten- eller källarplan kan vara en tänkbar lösning när förutsättningarna tillåter det. Med tanke på det topografiska förhållandet på Diamanten 2 är det möjligt att en sådan lösning kan tillämpas. Det finns ingen antagen parkeringsnorm i Falköpings kommun. Men kommunen räknar normalt med 0,8 parkeringsplats/lägenhet. Vid en byggnation av 80 lägenheter behövs det 64 parkeringsplatser. I närliggande kommuner (Skövde och Ulricehamns kommun) räknas antal parkeringar med 8 st. parkeringsplatser per 1000 kvm bruttoarea. Även med en beräkning enligt denna norm, behövs det ca 64 parkeringsplatser (med tanke på att båda bottenplanerna används för annat än bostäder, och att 10 % av våningsytorna tas i anspråk för gemensamma utrymmen t.ex. korridorer, trapphus och hiss). Om alla våningar används som bostäder blir antalet parkeringar ca 73 st. Det centrala läget och närheten till välfungerande kollektivtrafik bidrar också till att färre personer använder egna bilar. Som framgår av planhandlingarna beräknas ca 75 parkeringsplatser få plats inom området utan större problem. 8- Året 2011 gjordes en marksanering inom fastigheten Diamanten 2 (Gamla Saab). Rapporten av saneringen har bifogats till planhandlingarna. Enligt rapporten har marken sanerats till den nivån som är lämplig för bostadsändamål. Om någon förorening påträffas under byggarbetet ska myndigheterna självklart informeras snarast, och föroreningen ska saneras. 9- Flexibilitet är ett viktigt mål i det här planarbetet. Därför vill kommunen ha kvar möjligheten att bottenplanerna kan användas för annat än bostader, även om efterfrågan i dagsläget för lediga lokaler i Falköping inte är särskilt högt. 14(19)

171 Hur området kommer att påverkas beror helt på vilken typ av verksamhet det blir. Vid bygglovsprövning kommer kommunen att titta på olika förutsättningar t.ex. buller från verksamheten. Planbeskrivningen har också kompletterats med ytterligare förklaringar kring verksamheter (se rubriken Handel/ mindre verksamhet i bottenplan!). 10- Som sagt har flexibilitet varit ett viktigt mål från början och under hela planarbetet. Därför vill kommunen ha kvar möjligheten att bottenplanerna kan användas för annat än bostader, även om efterfrågan i dagsläget för lediga lokaler i Falköping inte är särskilt högt. Planläggningen av handel och kontor i bottenplanerna betyder inte nödvändigtvis att de här våningarna måste användas så. Planen kommer att gälla i många år framöver. Det som är viktigt är att möjligheten finns vid den tidpunkten som behovet uppstår. 11- Planen medför inte i sig att den befintliga byggnaden ska rivas, utan lämnar möjligheten för att byggnaden står kvar, ev. byggs om för bostäder. Så länge kommunen inte beslutat exakt hur fastigheten ska exploateras kan bygganden behålla sin funktion. Med denna plan har kommunen visat sin vision för området, och möjliggjort genomförandet av visionen. Skövde flygplats Ingen erinran. Fastigheten Ållebergsvägen 16 I sitt yttrande har boende i fastigheten Ållebergsvägen 16 angett följande punkter: 1- Även 8 ev. 9 våningshus ur estetisk synpunkt är hel fel och förstör intrycket och utseendet av aktuellt bostadsområde. Det högsta belägna huset på Gamla Saab ska inte överstiga 3 våningar, medan ett lägre beläget hus kan få vara 4 våningar högt. 2- Förslaget stämmer inte med Bevarandeplan för Falköping från 1982, och Översiktsplan där man talar om att bygga i samma karaktär som omgivningen. 3- Solstudie bara omfattar tiden Det är kvällsolen och den fria utsikten mot Mösseberg som fått många att bosätta sig i detta området. 4- Trafikmätningen har gjorts mer än ett år sedan. Trafik kommer att öka efter exploatering av området. 5- Man kan ifrågasätta om VA-systemet tål ytterligare belastning, då vi redan har problem med läckor lite då och då både betr. avlopp och vatten. 6- Buller ökas av trafik och ventilationsanläggningar. 7- Hur löses parkeringssituationen för bebyggelse? 15(19)

172 Kommentar: 1- Planen reglerar att: byggnader inte får vara högre än 8 och 9 våningar. Men det finns inget hinder för att de byggs med lägre höjder. Det som kommunen eftersträvande från början var att planen ska vara flexibel. Planen kommer säkert att påverka stadsbilden. Som nämnts tidigare, ska denna plan betraktas som en avvägning mellan olika intressen: Kommunala visioner och mål, påverkan på kulturmiljön och stadsbild och ekonomiska frågor. Med tanke på de fördelar som planen kan åstadkomma för Falköpings tätort, bedömer kommunen att planens påverkan på stadsbild och kulturmiljö är acceptabel. 2- Tidigare har kommunen tagit fram en del program/planer som riktar sig specifikt mot kulturmiljöfrågor i Falköpings stad: Bevarandeplan från 1982 och ett Gestaltningsprogram från 2009 och Utvecklingsplan för Gamla Stan från Bevarandeplanen har klassificerat vissa delar av staden enligt olika bevarandeintressen men kvarteret Diamanten omfattas inte av någon sådan klass. (se rubrikerna Bevarandeplan och Gestaltningsprogram i planbeskrivningen!). Även under rubriken Homogena miljöer där förändring av miljökaraktären bör undvikas (Bevarandeplan, s 81) har området runt Kv. Diamanten inte tagits upp. Planområdet ligger också utanför de områden som Utvecklingsplanen för Gamla Stan och Gestaltningsprogram har undersökt. Samtidigt har kommunen i sin översiktsplanering infört Befolkningsutveckling som ett viktigt mål. Kommunen har satt målet att öka befolkningen i kommunen till ca invånare fram till år För att kunna åstadkomma det här antalet bostäder på ett hållbart sätt har kommunen i sin Fördjupning av Översiktplan för Falköpings stad (FÖP ) tagit fram en riktlinje som siktar mot En tätare och mer samlad stad. Som sagts i punkt 1, med tanke på de fördelar som planen kan åstadkomma för Falköpings tätort, bedömer kommunen att planens påverkan på stadsbild och kulturmiljö är acceptabel. 3- Att en del boende runt planområdet får försämrad kvällssol, utsikt och insyn på sina tomter är en naturlig följd av byggnationen. I allmänhet bör man ha i åtanke att ingen är tillförsäkrad en oförändrad närmiljö, utan bör normalt sett acceptera de förändringar som följer med samhällsutvecklingen. Inte minst gäller detta inom tätorter. Viktigt är också att den aktuella detaljplanen tillgodoser ett allmänt intresse (framför allt bostäder). 16(19)

173 4- Det stämmer att trafikmätningar har gjorts för ett år sedan, men det bedöms inte att trafikförhållandet har förändrats betydligt under den här tiden. En trafikökning efter byggandet av nya bostäder är en naturlig följd av samhällsutveckling. Det räknas att planen ökar trafiken med ca 10 %. Det ska nämnas att den här beräkningen har gjorts på 80 st. bilar, så att alla bilar kör två gånger in och två gånger ut från fastigheten varje dag (sammanlagt 4 bilrörelser/dag per bil). Kommunen bedömer att denna trafikökning är acceptabel med tanke på planens centrala läge, samt gatornas bredder, separata GC-vägar etc. Det ska påminnas om att det redan idag finns biltrafik och ca 25 parkeringsplatser inom fastigheten Diamanten 1. Fastigheten Diamanten 2 har också en del biltrafik. En del av den framtida trafiken kommer att ersätta det befintliga trafikflödet. Den befintliga biltrafiken har inte tagits upp i den redovisade beräkningen. Beräkningen utgår från förutsättningen att det idag inte finns någon biltrafik från/till området, och att området endast kommer att belastas av biltrafik till följd av exploatering av området. 5- Det finns redan tillräckligt med vatten- och avloppsledningar inom och kring planområdet. Kommunens VA (vatten- och avloppsavdelning) har varit med i planarbetet från början, och de har inte sett något bekymmer för hantering av vatten och avlopp efter en exploatering av området. Kommunen är ansvarig för att ta hand om problem i det kommunala VAsystemet, om något uppstår efter exploateringen. 6- Det bedöms inte att en trafikökning till följd av exploateringen (på ca 10 %) leder till en betydande försämring av bullersituationen. Enligt den redovisade bullerutredningen finns det rimliga lösningar för att minska buller från gatorna. En lösning är att sänka hastigheten till 40 km/timme. Det finns redan idag en antagen hastighetsplan för Falköpings kommun som avser att sänka hastigheten i tätorten. Erfarenhetsmässigt har kommunen inte fått något klagomål tidigare vad gäller buller från ventilationsanläggningar i höghus. Om problemet uppstår kan kontakt tas med kommunen. 7- Det är framförallt exploatörens ansvar att vid bygglovsansökan visa rimliga lösningar för bilparkering inom området. Om exploatören inte kan åstadkomma tillräckligt antal parkeringsplatser, kan bygglov inte beviljas. Planbeskrivningen har också kompletterats med ytterligare förklaring kring verksamheter i bottenplaner (se rubriken Handel/ mindre verksamhet i bottenplan!). Falköpings kommun räknar normalt med 0,8 parkeringsplats/lägenhet. Vid en byggnation av 80 lägenheter behövs det 64 parkeringsplatser. I närliggande kommuner (Skövde och Ulricehamns kommun) räknas antal parkeringar med 17(19)

174 8 st. parkeringsplatser per 1000 kvm bruttoarea. Även med en beräkning enligt denna norm, behövs det ca 64 parkeringsplatser (med tanke på att båda bottenplanerna används för annat än bostäder, och att 10 % av våningsytorna tas i anspråk för gemensamma utrymmen t.ex. korridorer, trapphus och hiss). Om alla våningar används som bostäder blir antalet parkeringar ca 73 st. Det centrala läget och närheten till välfungerande kollektivtrafik bidrar också till att färre personer använder egna bilar. Som framgår av planhandlingarna beräknas ca 75 parkeringsplatser få plats inom området utan större problem. Placering av parkeringar i botten- eller källarplan kan vara en tänkbar lösning när förutsättningarna tillåter det. Med tanke på det topografiska förhållandet på Diamanten 2 är det möjligt att en sådan lösning kan tillämpas. Skövde kommun Ingen erinran Falköpings Flygplats Ingen erinran Falköpings flygplats fick planhandlingarna sent under granskningstiden. Därför fick flygplatsen lämna sina synpunkter efter att granskningsperioden gick ut. Gamla Stans Intresseförening Föreningens yttrande kom till stadsbyggnadskontoret efter granskningstiden. Därför har yttrandet inte tagits upp i det här dokumentet. Föreningen hade skickat ett yttrande tidigare under samrådsskedet. Yttrandet har besvarats i samrådsredogörelsen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens yttrande kom till stadsbyggnadskontoret efter granskningstiden. Dock har kommunstyrelsen ingen att erinra mot planförslaget. Försvarsmakten Ingen erinran Försvarsmakten fick planhandlingarna sent under granskningstiden. Därför fick myndigheten att lämna sina synpunkter efter granskningsperioden gick ut. Luftfartsverket Ingen erinran. Luftfartsverket fick planhandlingarna efter granskningstiden. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 18(19)

175 Plankartan har kompletterats med en störningsskyddsbestämmelse, enligt Länsstyrelsens yttrande. I teckenförklarningen har u-området flyttats under administrativa bestämmelser. Bestämmelsen parkering har tagits bort på plankartan, istället har beskrivning av prickmark reviderats på plankartan enligt Lantmäteriets yttrande. Planbeskrivningen har kompletterats under rubriken miljökvalitetsnormer enligt MÖS yttrande med ytterligare förklaring av planens påverkan på ytvatten. Planbeskrivningen har kompletterats under rubriken Bevarandeplan med ytterligare förklaring om planensläget med hänsyn till bevarandeplanen från Rubriken Handel/ mindre verksamhet i bottenplan, har lagts till planbeskrivningen. Rubriken anger de punkter som ska beaktas vid bygglovsprövning av handel/verksamheter i bottenplan. Planbeskrivningen har också kompletterats med rubriken Utformning under Bostäder. Den nya rubriken betonar vikten av hänsyn till omgivningen vid utformning av fasader. Förslag till beslut Med anledning av ovanstående föreslår Stadsbyggnadsavdelningen följande beslut: 1 Byggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtandet och stadsbyggandsavdelningens bemötande av inkomna synpunkter 2 Byggnadsnämnden överlämnar detaljplanen för Kvarteret Diamanten till kommunfullmäktige för antagande. Soroosh H.Rad Planarkitekt 19(19)

176 Granskningsyttrande Diarienummer Sida 1(2) Samhällsbyggnadsenheten Mehdi Vaziri Arkitekt Yttrande över detaljplan för kv. Diamanten m.fl. i Falköpings kommun, Västra Götalands län Förslagshandlingar daterade för yttrande enligt 5 kap. 22 plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Bedömning enligt 11 kap 10 PBL Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående beaktas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Riksintresse för kulturmiljövården Länsstyrelsen anser att bebyggelsens utformning vad gäller höjd och skala ska regleras tydligare på plankartan med planbestämmelser. Detta med hänsyn till riksintresse för kulturmiljövården (läs mer under rubriken synpunkter på förslagshandlingen). Buller Vad gäller buller ska av plankartan med planbestämmelser framgå tydligt vilka åtgärder som ska vidtas vid fasaden och att lägenheter ska vara genomgående så att minst hälften av bostadsrummen vetter sig mot en tyst/ljuddämpad sida. Detta med hänsyn till människors hälsa (läs mer under rubriken synpunkter på förslagshandlingen). Synpunkter på förslagshandlingen De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har delvis beaktats. Länsstyrelsen förordade i sitt samrådsyttrande tre lägre byggnader i kvarteret Diamantens norra del. Av kommunens samrådsredogörelse kan man eventuellt få uppfattningen att Länsstyrelsen krävt max två huskroppar (sid 5 och 6 i samrådsredogörelsen), vilket alltså inte är fallet. Länsstyrelsen påpekade i sitt yttrande att det kan finnas skäl till att komplettera detaljplanen med utformningsbestämmelser för att kunna reglera graden c:\users\ \platina\lst-platina\granskn.yttr dp för kv. diamanten m.fl. i falköping( )_tmp.docx Postadress: Webbadress: GÖTEBORG Besöksadress: Hamngatan 1, Mariestad Telefon/Fax: (vxl) (fax) E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

177 Granskningsyttrande Diarienummer Sida 2(2) av byggnadernas påverkan på riksintresset och stadsbilden. Kommunen bedömer, enligt samrådsredogörelsen, att detta kan hanteras vid bygglovskedet. Länsstyrelsen vill ändå understryka att byggnadernas gestaltning är väsentlig för kulturmiljön. Det bör därför finnas någon form av utformningsbestämmelse i detaljplanen så att kommunen ges möjlighet att styra gestaltningen i stadsmiljön. För övrigt anser Länsstyrelsen att kommunen bör vara restriktiv med förtätning genom höga hus eftersom stadens karaktär och riksintresseområdet kan förändras negativt om de placeras olämpligt. I samrådsyttrandet påtalade Länsstyrelsen att även en heltäckande bullerutredning behövde tas fram. En utredning har tagits fram. Utredningen visar att de flesta bostäderna klarar riktvärdet 55 dba. För några våningsplan i det västra huset överskrids riktvärdet med ett par decibel. Kommunen har planer på att sänka hastigheten på kringliggande gator vilket kommer att ytterligare minska bullernivåerna. Några bostäder kan dock, trots sänkta hastigheter, fortfarande utsättas för nivåer över 55 dba vid fasad. Dessa lägenheter behöver kunna byggas genomgående så att minst hälften av bostadsrumen vetter mot en tyst/ljuddämpad sida. Kommunen bör införa en planbestämmelse som säkerställer att bostäderna byggs genomgående om ljudnivån vid fasad överstiger 55 dba. Länsstyrelsen hänvisar vidare till Trafikverkets synpunkter vad gäller byggnadshöjden ur flygsäkerhetsperspektivet samt Lantmäteriets yttrande vad gäller användning av mark som inte får bebyggas och rubriksättningen för g-områden på plankartan med planbestämmelser. Falköpings kommun har tagit del av ovan nämnda myndigheters yttrande varför Länsstyrelsen nöjer sig med att understryka vikten av att dessa yttranden ska beaktas i underlaget inför antagandet av planen. Beredning Ärendet har handlagts av arkitekt Mehdi Vaziri och granskats av planhandläggare Johan Apelman. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. Mehdi Vaziri Johan Apelman Kopia till: Trafikverket Länsstyrelsen/ Kristina Höök Patriksson, Åsa Algotsson, Elisabet Orebäck Krantz, Mats Rydgård, Rebecka Thorwaldsdotter Samhällsbyggnadsenheten enligt expeditionslista

178 Handläggare Anna Toftedahl DELEGATIONSBESLUT 1 Datum Diarienummer Delegeringsnummer DB Falköpings kommun Byggnadsnämnden Falköping Remiss -granskning av detaljplan för kvarteret Diamanten Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att lämna följande synpunkter på förslaget: 1. Det är positivt att planhandlingarna har kompletterats med information om miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomsten. Planhandlingarna behöver även kompletteras med beskrivning av miljökvalitetsnormer för berörd ytvattenförekomst och planförslagets påverkan på dessa. 2. Miljönämnden vill ha möjlighet att följa upp bullersituationen i bygglovskedet. Bakgrund En remiss om en detaljplan har kommit in från byggnadsnämnden i Falköpings kommun. Byggnadsnämnden önskar svar senast den 28 augusti Motiv och bedömning 1. Det saknas information om ytvattenförekomster i planhandlingarna. Planhandlingarna bör säkerställa att dagvattenhanteringen inom planområdet inte påverkar berörd ytvattenförekomst negativt. 2. Bullerutredningen visar att det västra huset mot Peter Ryttings väg får ljudnivåer över riktvärdet på 55 db(a) på fasaden mot vägen. Miljönämnden bedömer att de föreslagna åtgärderna i planhandlingarna är tillräckliga, men att bullersituationen behöver följas upp under bygglovsskedet. MILJÖNÄMNDEN ÖSTRA SKARABORG Eva Berglund Biträdande förbundschef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Miljösamverkan östra Skaraborg Skövde Hertig Johans torg Skövde miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

179

180 Meddelande1.txt Till: ByggR Kopia: Från: Stadsbyggnadsavdelningen Skickat: :24:01 Ämne: Vd: Granskningsyttrande gällande detaljplan för Diamanten med flera Falköpings kommun Meddelande: >>> :21 >>> Granskningsyttrande gällande detaljplan för Diamanten med flera Falköpings kommun Ärendet Två nya lägenhetshus planeras i södra Falköping tätort. Planen syftar till att skapa möjligheter för byggnation av flerbostadshus med ca 80 lägenheter. Trafikverket besvarade remissen mycket hastigt i samrådsskedet på grund av ett misstag i det interna ärendehanteringssystemet. Därför har nedanstående information tyvärr inte meddelats. Synpunkter Vid byggnationer över 20 meter ska en flyghinderanalys tas fram. De flygplatser som finns närmare än 55 km från byggnaden ska höras som sakägare eftersom byggnaden då ligger inom flygplatsens så kallade MSA-yta. Även LFV ska tillfrågas som sakägare för infrastrukturutrustning. Den aktuella byggnaden ligger inom MSA-ytorna för Skövdes och Jönköpings flygplatser. Mer om flyghinderanalys finns att läsa på LFVs websida. I övrigt har Trafikverket inga synpunkter på planförslaget. Till diariet ärende nr TRV 2015/67543 avslutas. Med vänlig hälsning Anton Udd Samhällsplanerare anton.udd@trafikverket.se Direkt och mobil: Trafikverket Box Skövde Besöksadress: Trädgårdsgatan 15D Telefon: Sida 1

181 L A N T M Ä T E R I E T 1 (1) GRANSKNING Dnr /00674 stadsbyggnad@falkoping.se Detaljplan för kvarteret Diamanten m.fl., Falköpings kommun Delar av planen som bör förbättras Plankarta med bestämmelser Enligt rättsfall får parkering ej anläggas på prickmark om bestämmelsen är formulerad som att marken får inte bebyggas. Boverket har efter rättsfallet rekommenderat att ny planbestämmelse för prickmark ska användas, Byggnad får inte uppföras. Markreservat för allmännyttiga ändamål t.ex. u-områden och gemensamhetsanläggningar g-områden bör enligt boverkets allmänna råd vara redovisade under rubriken ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER. För Lantmäteriet Anders Fridén Anders Fridén Lantmäteriet Kinnegatan Lidköping Besök: Kinnegatan 21 Tel. direkt: E-post: anders.friden@lm.se Internet:

182 >>> Anna carina Medin :14 >>> Vi anser å det bestämdaste att bebyggelsen i det förändrade detaljplaneförslaget för kvarteret diamanten interagerar tvärt mot den av Falköpings kommun antagna bevarandeplanen ifrån 1982 samt att tillräckliga konsekvensanalyser ej gjorts avseende den ökade biltrafik som blir följden om planerna antas. I bevarandeplanen fastställs klart och tydligt att byggnader som väsentligen förändrar stadsbilden SKALL undvikas inom miljöområdet vilket vi anser att även 6-våningars byggnationer gör då dessa dessutom placeras på ett område med betydande höjdskillnad. Även länsstyrelsen har i sitt yttrande till Falköpings kommun påpekat detta och anser dessutom att påverkan på ett område av riksintresse inte kan uteslutas. Anna Carina och Thomas Medin Repslagaregatan Falköping Mobil

183 Rilind Halitaj Ållebergsvägen Falköping Telefon: Mob: augusti 2015 Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden Falköping Hej! Mitt namn är Rilind Halitaj och jag är direkt berörd av den nya detaljplanen för Kv. Diamanten. Jag bor i en närliggande villa på Ållebergsvägen 14. Jag har gått igenom granskningshandlingarna och är mycket nöjd med beslutet att sänka antalet våningar till nio respektive åtta våningar. Jag har som många andra varit skeptisk till antalet våningar som det ursprungliga förslaget möjliggjorde. Jag tycker att planarbetet går i rätt riktning men är besviken på beslutet att begränsa antalet huskroppar till två enheter. Det är främst detta jag berör. Utöver detta kommer vår utsikt från andra våningen att kraftigt försämras. I dagsläget har vi en fin utsikt över större delen av skidbacken på Mösseberg. Oavsett bebyggelse är det stor risk att vår utsikt från 2:a våningen försämras. Detta är en negativ aspekt som kan minska värdet på vår villa. Ifall utsikten kan behållas är det tacksamt för oss. Jag har sammanfattat alla mina synpunkter på nästkommande sidor i dokumentet. OBS! Mina ursprungliga synpunkter återfinns i bilaga 1. Med vänliga hälsningar Rilind Halitaj

184 Mina synpunkter - Granskningshandlingar 1. Nuvarande förslag Det nuvarande förslaget är ett steg i rätt riktning. Jag är mycket nöjd med beslutet att sänka antalet våningar till nio respektive åtta våningar. Jag har som många andra varit skeptisk till antalet våningar som det ursprungliga förslaget möjliggjorde. Mina synpunkter berör främst beslutet att begränsa antalet huskroppar till två enheter. 1.1 Antalet våningsplan Min ursprungliga synpunkt på att detaljplanen ska regleras till maximalt åtta våningsplan är genomfört vilket jag förväntade mig. Jag är samtidigt lite fundersam kring hur idén med 12-våningshus uppstod eftersom det är allmänt känt att byggnation strax över åtta våningar inte är ekonomiskt försvarbart. Jag är lite kluven eftersom det var just detta som byggnadsnämnden tryckte mycket på under samrådsmötet, det vill säga att 12-vångingshus var nödvändigt för ekonomin. Det är olyckligt att inte detta snappades upp tidigare eftersom 12-våningschocken har satt sin prägel på hela planeringsarbetet, tyvärr i en dålig bemärkelse. De högsta husen i närheten ligger på 4-5 våningar och en byggnad på åtta våningar bryter inte stadsbilden lika avsevärt. Jag tror också att denna reglering av våningsplan tvingar exploatörerna att använda ytan på ett bättre sätt. Samtidigt ska det sägas att en nio- och åttavåningsbyggnad trots allt bryter stadsbilden på ett negativt sätt. Jag är därför för idéer som möjliggör en minskning av antalet våningsplan. Av denna anledning är jag kritisk till att detaljplanen begränsas till två huskroppar eftersom jag tror att detta i praktiken mer eller mindre innebär att exploatörer måste hålla sig till två punkthus med nio respektive åtta våningar. 1.2 Antalet huskroppar Jag är besviken på beslutet att begränsa antalet huskroppar till två enheter eftersom jag tror att det försvårar för exploatörer. Jag anser att flexibiliteten i detaljplanen försvinner en aning i och med denna begränsning. En negativ aspekt som troligtvis uppstår blir att byggnaderna stiger i höjden i onödan vilket påverkar stadsbilden negativt ur ett estetiskt perspektiv. Den totala ytan på Kv Diamanten är enligt granskningshandlingarna m 2. En av de främsta förhoppningarna i samrådshandlingarna är att skapa en luftig utemiljö och därmed undvika skuggor på innergården och samtidigt underlätta byggandet av P-platser. Med anledning av detta har byggnadsarean reglerats till max 6oo kvm. Att skapa en trygg och trevlig innergård är av stor vikt. Jag anser att den här öppna innergården kan skapas lika bra med tre huskroppar som med två. Byggnadsarean är en liten del av den totala ytan och två eller tre huskroppar kommer att spela mindre roll. Den stora fördelen med tre huskroppar är att antalet våningsplan förhoppningsvis kan sänkas ytterligare vilket är bra för stadsbilden. Figur 1: Jag ser hellre att detaljplanen begränsas till tre huskroppar. Sida 2

185 2. Avslutande kommentarer Mina förhoppningar med detaljplanen är att möjliggöra ca 80 lägenheter men samtidigt försöka smälta in i området på bästa möjliga sätt. Jag tycker att följande begränsningar bör ingå i detaljplanen: En begränsning av antalet våningsplan till nio- och respektive åtta våningar (vilket är genomfört). Alla former av förslag som möjliggör för exploatörer att bygga lägre byggnader är viktiga att lyfta upp. Jag är av den här anledningen emot begränsningen av två huskroppar. Jag anser därför att detaljplanen istället bör begränsas till tre stycken huskroppar för att möjliggöra flexibilitet. Förhoppningen är att kunna sänka våningshöjden. I samrådshandlingarna finns nedanstående bilder och dessa illustrerar mina synpunkter väl. Det är just detta förslag som länsstyrelsen har följande åsikter om: Länsstyrelsen förordar tre lägre byggnader så som de redovisas med illustrationen på sida 11. Dvs nedanstående bilder. Figur 2: Detta förslag är mycket bättre anpassat till den befintliga bebyggelsen samtidigt som ytorna och sluttningen kan användas bättre. Genom tre byggnader kan man enklare experimentera med antal våningsplan och byggnadsareor för att komma fram till den allra bästa lösningen. Jag tycker att jag har fått svar på de flesta av mina frågor och att mina synpunkter har berörts. Jag känner dock att nedanstående fråga inte riktigt har besvarats: Jag håller med om att Kv Diamanten är en lämplig plats för bostäder. När jag reflekterar över detaljplanen utgår jag ifrån att det kommer byggas bostäder på platsen och jag tror att detta kan bli positivt för Falköping som helhet. MEN för att detta ska fungera måste man vidta en helhetssyn. Jag är fundersam kring hur den här detaljplanen tacklar de tre pelarna i en hållbar utveckling ; ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Begreppet hållbar utveckling är brett och mycket svårt att hantera och jag begär därför inte att byggnadsnämnden ska ha en fullständig lösning på problemet. Det jag däremot saknar är en övergripande helhetssyn där ni beskriver hur hela området ska förbättras genom bostäder på Kv Diamanten. Lycka till med det fortsatta arbetet med detaljplanen! Med vänliga hälsningar Rilind Halitaj Sida 3

186 Mina synpunkter Bilaga 1 (Samrådshandlingar) Förutom att jag är berörd som boende har jag även en bakgrund som byggingenjör och läser i nuläget en magisterutbildning i Högskolan i Borås som berör ämnet hållbart samhällsbyggande. Jag har därför av naturliga skäl ett stort intresse i just den frågan. Jag håller med om att Kv Diamanten är en lämplig plats för bostäder. När jag reflekterar över detaljplanen utgår jag ifrån att det kommer byggas bostäder på platsen och jag tror att detta kan bli positivt för Falköping som helhet. MEN för att detta ska fungera måste man vidta en helhetssyn. Jag är fundersam kring hur den här detaljplanen tacklar de tre pelarna i en hållbar utveckling ; ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Begreppet hållbar utveckling är brett och mycket svårt att hantera och jag begär därför inte att byggnadsnämnden ska ha en fullständig lösning på problemet. Det jag däremot saknar är en övergripande helhetssyn där ni beskriver hur hela området ska förbättras genom bostäder på Kv Diamanten. Ekonomiska aspekter Under samrådsmötet pratade ni mycket om de ekonomiska frågorna och hur man lämpligast kan nå ett lågt m 2 pris i syfte att hålla ned hyrorna. Att man är tvungen att bygga på höjden är något som jag har full förståelse för. Att bygga på höjden behöver nödvändigtvis heller inte vara något negativt om området tillåter detta. Jag tycker att ni har gjort ett bra arbete på den här punkten eftersom ni har haft kontakt med eventuella exploatörer och tittat på den ekonomiska biten. Ekologiska aspekter Finns det några planer på att använda miljöcertifieringssystem? Exempelvis miljöbyggnad eller något liknande? På vilka andra sätt kommer ni att ta hänsyn till byggnadernas miljöpåverkan? Materialfrågor? Energifrågor? Vilka krav kommer ni att ställa på exploatörer? Detta är frågor som jag tror är av stor vikt och jag skulle vilja ha en större klarhet i detta. Sociala aspekter I dagsläget finns det två olika oberoende Facebook-grupper som bägge jobbar aktivt mot den nya detaljplanen. I Facebook-grupperna finns en hel del vettiga åsikter och synpunkter på detaljplanen. Det finns tyvärr också en del missförstånd, exempelvis att pulkabacken kommer att försvinna. Min syn på det hela: Att byggnadsnämnden inte har tagit upp en dialog med boenden och andra uppenbart berörda i ett tidigare skede är enligt mig ett stort misstag. Boenden runtom Kv Diamanten sitter alla på viktig kunskap som hade varit mycket värdefull i framtagandet av detaljplanen. Expertisen hos oss som bor i området bör tillvaratas. Oavsett om man frågar barn, tonåringar, vuxna eller äldre så får man fler infallsvinklar och detta skapar bara ytterligare möjligheter för en bra detaljplan. Facebook-grupperna är Inga höghus i Gamla Stan! Nej till höghus på Ållebergsvägen! Den här motsättningen som har skapats kommer troligtvis att sluta i en rad överklaganden. Detta är inte positivt för någon part. Sida 4

187 Egna erfarenheter: I min utbildning i Borås har vi haft förmånen att studera den befintliga stadsdelen Norrby och hur den nya stadsdelen i Norrby skulle kunna se ut. I detta arbete har Borås Stad ett mycket nära samarbete med boenden och på så vis kan ta in synpunkter, idéer och andra användbara kunskaper i ett tidigt skede. Detta kan vara något att ta lärdom av. Utöver detta finns det en rad andra viktiga frågor såsom integration, överkomliga hyror etc. men jag lämnar det åt sådan då jag saknar kunskap i dessa frågor. Dessa frågor är däremot självklart viktiga för kommunen och bör beröras och presenteras i det här sammanhanget. Det skulle vara intressant att se detta ur Boverkets fem principer för en social stadsutveckling: Fem centrala aspekter för att främja positiv social hållbar stadsutveckling enligt Boverket (Boverket 2010): Helhetssyn Variation Samband Identitet Inflytande och samverkan 1. Tidigare information till boenden och andra uppenbart berörda Jag har upplevt att många av mina grannar har blivit upprörda över bilderna som presenterades i tidningen och förstasidan i samrådshandlingarna. Jag tror många har upplevt att planen redan är antagen och att vi som boenden inte kommer att ha mycket att säga till om. Frustationen i detta medförde att samrådsmötet inte blev det bästa och många lämnade nog stadshuset med en överklagan i tankarna. Varför har inte boenden tagits med i processen tidigare? Varför riskerar ni fler onödiga överklaganden? Jag hade önskat att boenden i området hade fått bättre information angående detaljplaneprocessen, fördelarna med en flexibel detaljplan och olika typer av förslag i ett tidigare skede. Boenden är experter på området och bör i mina ögon vara med i Figur 3: Försättssidan upprör många i onödan ett mycket tidigare skede. Att inte ta vara på den här expertisen är ett stort misstag. Det hade förmodligen minskat den frustration som fanns under samrådsmötet. Att känna sig maktlös gör att många sätter sig på tvären. Och just den här motsättningen som har skapats kommer förmodligen försvåra den här processen. Sida 5

188 2. Punkthus med tolv våningar Att Kv Diamanten kommer att påverka stadsbilden och Gamla Stan är oundvikligt. Gamla Stan är ett ytterst känsligt område och man måste vara väldigt varsam med olika förändringar i närområdet. Jag har tittat på den befintliga bebyggelsen som består av villor, område 1 och 3, samt flerbostadshus, område 2 och 4. De här områdena ligger mittemot varandra. Man kan därför inte dra en skiljelinje mellan vart flerbostadshusen/villorna ska börja eller sluta. Det är för mig uppenbart att det är estetiskt viktigt att byggnaden anpassas till området. En av de viktigaste aspekterna blir antalet våningar. De högsta bostadshusen i området ligger på fem våningar och byggnaderna bör i viss mån anpassas till detta. 2.1 Ett kraftigt avsteg från nuvarande bebyggelse Befintlig bebyggelse: 1- Villor 2- Flerbostadshus 3- Villor 4- Flerbostadshus 5- Småindustri (Lager) Jag tycker att två punkthus på tolv våningar är ett mycket kraftigt avsteg Figur 4 Bostäderna måste anpassas till den befintliga bebyggelsen från den nuvarande bebyggelsen. De är mer än dubbelt så höga som de högsta byggnaderna i den befintliga bebyggelsen samt att dessa byggnader kommer att ligga på en högre marknivå vilket gör att de kommer att uppfattas som ännu högre. 2.2 Två Tolvvåningshus är inte nödvändigt Den totala ytan på Kv Diamanten är enligt samrådshandlingarna m 2. En av de främsta förhoppningarna i samrådshandlingarna är att skapa en luftig utemiljö och därmed undvika skuggor på innergården och samtidigt underlätta byggandet av P-platser. Med anledning av detta har byggnadsarean reglerats till max 6oo kvm. Att skapa en trygg och trevlig innergård är av stor vikt. Jag anser att den här öppna innergården kan skapas lika bra med tre huskroppar som med två. Byggnadsarean är en liten del av den totala ytan och två eller tre huskroppar kommer att spela mindre roll. MEN den stora fördelen med tre huskroppar är att antalet våningsplan kan sänkas till betydligt rimligare nivåer. Och Figur 5: Två tolvvåningshus är inte nödvändigt det är just antalet våningsplan som jag och många andra är mest skeptiska till. Jag tycker därför att detaljplanen ska reglera antalet våningsplan så att exploatörerna tvingas använda ytan på ett bättre sätt. 2.3 Utnyttja den naturliga sluttningen På området finns en naturlig sluttning som bör utnyttjas i form av parkering och dylikt. Sluttningen kan även användas till att sänka den upplevda byggnadshöjden ifall man använder den rätt. Jag tror att tre huskroppar underlättar möjligheterna att använda sluttningen på ett effektivt sätt. Sida 6

189 2.4 Naturliga insynsskydd En mycket känslig fråga för oss boenden är insyn mot våra tomter. För mig som bor på Ållebergsvägen 14 har vi ett naturligt insynsskydd tack vare höga lövträd. Just strategiskt placerade träd skulle kunna användas för att minska insyn på tomter. Dessa kanske inte kan användas överallt på grund av skuggor och små ytor men det kan vara något att se över. Egna reflektioner: Det finns tydliga krav med insynsskydd mot de nya bostäderna och dessa ska ni självklart uppfylla. MEN ni måste också ta hänsyn till nuvarande tomter och se vad som kan göras för att minska insynen hos dessa. Ta en dialog med särskilt utsatta tomter och se om man kan komma fram till en lösning. 2.5 Avslutande kommentarer angående antalet våningsplan Jag tycker att detaljplanen ska regleras till maximalt åtta våningsplan. De högsta husen i närheten ligger på 4-5 våningar och en byggnad på åtta våningar bryter inte stadsbilden lika avsevärt. Jag tror även att en reglering av våningsplan tvingar exploatörerna att använda ytan på ett bättre sätt. I samrådshandlingarna finns nedanstående bilder och dessa illustrerar mina synpunkter väl. Jag förespråkar inte en särskild placering av byggnaderna utan min främsta synpunkt är att reglera antalet våningar till maximalt åtta våningsplan. Om det sedan byggs två stycken 8-våningshus samt ett 5- våningshus har jag inga invändningar emot. Valet av konstellation måste dock baseras på den bästa lösningen som helhet. Figur 6: Detta förslag är mycket bättre anpassat till den befintliga bebyggelsen samtidigt som ytorna och sluttningen kan användas bättre. Genom tre byggnader kan man enklare experimentera med antal våningsplan och byggnadsareor för att komma fram till den allra bästa lösningen. Sida 7

190 3. Trafik En viktig punkt som dök upp under samrådsmötet är buller och störningar från trafik. Både Ållebergsvägen och Petter Ryttnings väg upplevs som bullriga av boenden. Det planerade bostadsområdet kommer att försämra trafikläget i och med fler bilar. Byggnadsnämnden menar att den här ökningen är marginell. Jag har gjort en översiktlig kalkyl på detta: Ållebergsvägen: ÅDT (Fordon per dygn i snitt) Petter Ryttnings väg: ÅDT (Fordon per dygn i snitt) Totalt: = 3005 ÅDT Antaganden: Beräkning: - En bil per lägenhet ger 80 lgh = 80 bilar - Om man antar två resor (jobb, handla) i genomsnitt per dag får man följande beräkning: (80 4) = ÅDT = 1,106 dvs en ökning på 10,6 % Jag anser att detta inte bör ses som en marginell ökning och man bör se över vilka åtgärder som kan genomföras. I samrådshandlingarna anger ni två förslag; ljuddämpande vägbeläggning samt en sänkning av hastigheten från 50 km/h till 40 km/h. Jag skulle föredra en sänkning av hastigheten framför en ny vägbeläggning. En vägbeläggning kostar självklart pengar och är inget vidare för miljön. En sänkt hastighet bidrar även till säkerhet och trygghet för barn. Egna reflektioner: Genom att vrida och vända på siffror och antaganden kan man komma fram till att ökningen av biltrafik kommer att vara marginell. Man måste dock alltid ha i åtanke att även en marginell förändring är en negativ förändring. Därför anser jag att oavsett åsikter i frågan bör man titta på hur man kan få ner bullernivåerna. Ta den här diskussionen med boende och kom fram till en lösning. Förmodligen kommer många uppskatta en hastighetssänkning från 50 km/h till 40 eller 30 km/h. Sida 8

191 Falköping Angående Detaljplan för KV. DIAMANTEN med flera. Falköpings tätort. Gällande fastighet Sirius 14, med adress Sveavägen 2a-b, Falköping. Fastighetsägare: Anna & Anders Christensson Vi har tagit del av den planbeskrivning som finns och vi deltog även i samrådsmötet med byggnadsnämnden. Vår fastighet ligger i korsningen Ållebergsvägen/Sveavägen, vi har bott i huset sedan 2003, de första sex åren som hyresgäster. Sedan 2009 äger vi fastigheten. Under åren som vi har bott i huset har det på Sveavägen varit skiftande antal trafikanter varje dag, dels beror det på att en del fastigheter har bytt ägare. Men en del av trafikanterna har varit till den förskola som tidigare fanns på Sveavägen, det var personal och föräldrar som dagligen åkte på gatan. Hastigheten sänktes på gatan till 30 km/h, men det minskade inte antalet bilar/dag och tyvärr inte heller hastigheten. Nu är byggandet igång för olika typer av bostäder på Sveavägen, LSSboende och hyreslägenheter. Vilket kommer att öka trafiken på Sveavägen igen, det kommer att vara boende, besökare och personal som kommer att passera vårt hus dagligen. Dessa bilar kommer att åka på Ållebergsvägen och en del via Petter Ryttnings väg vilket ökar antal trafikanter även på dessa gator. När höghusen/husen byggs i KV. Diamanten med cirka 80 lägenheter kommer antalet trafikanter att öka markant på Ållebergsvägen. De boende i lägenheterna kommer att ha bilar, kanske personal/hemtjänst och självklart besökare. Kanske kommer det att bli busstrafik på gatorna, med tanke på att planbeskrivningen inbjuder till att höghusen ska/kan innehålla lokaler för ex. restaurang eller annan verksamhet. Hur tänker kommunen gällande trafiksituationen? Det hjälper inte att sänka hastigheten på Ållebergsvägen, gatan är bred och det inbjuder till att köra fort. Sänkt hastighet gör inte att antalet bilar/bussar minskar. Kommer det att blir restaurang eller annan verksamhet innebär det varuleveranser och ett antal besökare som anländer med bil. Ökad trafik innebär ökat buller, störningar och avgasutsläpp. Enligt planbeskrivningen har en trafikmätning gjorts på Ållebergsvägen, den mätningen visar på att det passerar 1515 bilar per dag på gatan. Hastigheten är idag 50 km/h, vilket är en hög hastighet då de flesta hus ligger nära gatan, många är barnfamiljer. Den ökade trafiken kommer inte att göra fastigheterna utmed Ållebergsvägen, Sveavägen och Petter Ryttnings väg attraktiva vid eventuella framtida försäljningar. Vi anser att trafiken tyvärr kommer att medföra värdeminskning på vår fastighet. Kajorna som idag finns i området, är ett stort antal både på Ållebergsvägen och på Petter Ryttnings väg. Kommunen har valt att inte göra något åt situationen, vi som bor nära upplever det som obehagligt och störande. Kajorna smutsar ner och väsnas dagligen. Hur kommer det att bli när antalet höga hus ökar i området kommer kajantalet att öka blir det outhärdligt att bo i området och ytterligare värdeminskning av fastigheterna kommer att ske.

192 Falköping Vi protesterar mot antalet bostäder som planeras, antalet är inte acceptabelt inom området. Det är alldeles för många på en liten yta och det blir för hög belastning på gatorna runt omkring. Höghus/hus med 6, 8,10 eller 12 våningar är inte acceptabelt i Gamla Stan, som är en av Falköpings stoltheter. Husen som ska byggas måste smälta in i miljön eftersom de kommer att tillhöra Gamla Stan. Enligt den solstudie som är gjord kommer vi inte att påverkas av förlorad kvällssol. Men det beror på hur huskropparna placeras på tomten. Vid samrådsmötet fick vi information om att det var ganska fritt inom Detaljplanen hur huskropparna placeras. Hur kan man då lita på den solstudie som är gjord om huskropparna kan ha ett helt annat läge än placeringen på solstudien? Om placeringen av huskropparna ändras innebär det att de fastigheter som påverkas av minskad sol kan ändras. Vi anser att vi/vår fastighet kommer att påverkas oerhört mycket av den byggnation som planeras. Därför är vi oerhört förvånade av att inte kommunen gett oss information/planbeskrivningen i brevlådan. Kommunen har förbisett oss som kommer att påverkas av trafiken, värdeminskning, förlorad kvällssol m.m. Vem tog beslut om vilka som skulle få/inte få informationen? Vi anser att vi är lika mycket värda som övriga boende i området, det spelar ingen roll om man som fastighetsägare påverkas av insynen eller trafiken alla ska ha rätten till information!! Fortsättningsvis vill även vi som fastighetsägare värderas och få information i ärendet, tack. Med vänlig hälsning Anna Christensson ( ) & Anders Christensson ( )

193

194

195 file:///c:/users/sor315/appdata/local/temp/xpgrpwise/55df7907falkomstadsh... Sida 1 av Soroosh Hoghooghi Rad - SV: Detaljplan för Kv. Deiamanten- Falköpings kommun Från: "Borje.F.Larsson@skovde.se" <Borje.F.Larsson@skovde.se> Till: Soroosh Hoghooghi Rad <soroosh.hoghooghirad@falkoping.se> Datum: :54 Ärende: SV: Detaljplan för Kv. Deiamanten- Falköpings kommun Kopia: "Karl.Alexanderson@skovde.se" <Karl.Alexanderson@skovde.se>, Ulf Frisk <... Hej, Huset är beräknat att max nå 266 m. ö. h. vilket motsvarar 873 fot. Vår lägsta MSA-yta söder ut för NDB-inflygning bana 01 är 2300 fot. Detta betyder att vi klarar den marginal på 1000 fots höjdseparation som krävs till det högsta hindret. Alltså ser vi inte några problem med husbyggnationen från flygplatsens sida. Med vänlig hälsning Börje Larsson Verksam hetsansvarig/ O perativ chef Skövde Flygplats Skövde Tfn Från: Soroosh HoghooghiRad [m ailto:soroosh.hoghooghirad@ falkoping.se] Skickat: den 27 augusti :40 Till: Börje Larsson Kopia: ats@ esgr.se; ulf.greby@ gm ail.com Ämne: Sv: Detaljplan för Kv.Deiam anten-falköpings kom m un Tiden för att lämna synpunkter har förlängts: Hej! Med detta meddelande avser jag att informera er om en felaktighet i meddelandet som ni fick tidigare av mig (se mailet nedan!) samt på brevet som ni har fått av kommunen: Ni får skicka era synpunkter kring planen: senast fredagen den 18 september! Då är det förra inlämningsdatumet (den 11 september) felaktigt och ni har en vecka längre tid på er. Hör av er om ni har några frågor/funderingar! Hälsningar Soroosh H.Rad Planarkitekt soroosh.hoghooghirad@falkoping.se Kommunledningsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Stadshuset, S:t Sigfridsgatan Falköping >>> Soroosh Hoghooghi Rad :36 >>> Hej Börje! Jag är planarkitekt i Falköpings kommun. Vi jobbar med en detaljplan i Falköpings tätort. Planen möjliggör byggnation av två flerbostadshus med 8 och 9 våningar i centrala delen av stan.

196 file:///c:/users/sor315/appdata/local/temp/xpgrpwise/55e0468dfalkomstadsh... Sida 1 av Soroosh Hoghooghi Rad - Vd: Granskning Kvarteret Diamanten.Synpunkter. Från: Stadsbyggnadsavdelningen Till: ByggR Datum: :31 Ärende: Vd: Granskning Kvarteret Diamanten.Synpunkter. Kopia: Soroosh Hoghooghi Rad >>> Håkan Ljungqvist<hakan.ljungqvist43@gmail.com> :12 >>> Det är glädjande att man från planarkitekternas sida insett att 12-våningshus i kvarteret Diamanten ter sig helt orimligt, även om det skett p.g.a. Räddningstjänstens oförmåga att komma upp till dessa höjder utan rejäla nyinvesteringar. Det är emellertid tragiskt att man inte insett att även 8-(ev. 9-)våningshus ur estetisk synpunkt är helt fel.det högst belägna huset (på" gamla SAAB_tomten") ska definitivt inte överstiga 3 våningar, medan ett lägre beläget hus kan få vara 4 våningar högt. Detta för att inte helt frångå den bevarandeplan för Falköping från 1982,och Översiktsplan där man talar om att bygga i samma karaktär som omgivningen. Det rör sig ju här om villabebyggelse i "Borgmästarområdet" samt närheten till " Gamla sta n." Vidare kan man ifrågasätta den "solstudie" som gjorts som bara omfattar tiden Det är ju kvällssolen och den fria utsikten mot Mösseberg som fått många av oss villaägare att bosätta oss i detta område. Vidare kan man ifrågasätta de trafikstudier som gjorts för mer än ett år sedan då vi alla i området sett en icke ringa ökning av trafik mot Ållebergcenter senaste året, inklusive allt "trottoarcyklande" i området. (Vore önskvärt att man från kommunens sida klargör vad som är cykelbana respektive trottoar på framförallt Ållebergsvägen) En bebyggelse av kv. Diamanten för ju onekligen till ökad trafik på gatorna runt området. Man kan även ifrågasätta om VA-systemet (från omkr. 1910?) tål ytterligare belastning, då vi redan har problem med läckor lite då och då både betr. avlopp och vatten. Miljömässigt lär ökat buller från ventilationsanläggningar och ökad trafik vara att vänta. Hur löses f.ö. parkeringssituationen för bebyggelsen? Då såväl politiker, som i grund och botten även tjänstemän i kommunen, är tillsatta av kommuninnevånarna borde väl båda dessa kategorier lyssna på medborgarna, och respektera deras synpunkter. Rent estetiskt skulle en 8-9-våningsbyggnation i kv. Diamanten vara av katastrofal natur, och helt förstöra intrycket och utseendet av aktuellt bostadsområde.det skulle helt förstöra landskapsbilden och komma i konflikt med såväl natur-och kulturvärden. Nybebyggelse måste anpassas till omgivninges karaktär. Ni måste TÄNKA OM!!!! Margareta och Håkan Ljungqvist Ållebergsvägen 16 (Fastighetsbeteckning Smaragden 9)

197

198 file:///c:/users/sor315/appdata/local/temp/xpgrpwise/55e380cffalkomstadsh... Sida 1 av Soroosh Hoghooghi Rad - Re: Detaljplan för Kv. Diamanten- Falköpings kommun Från: Tommy Ingvarsson <tommy.marcbro@gmail.com> Till: Soroosh Hoghooghi Rad <soroosh.hoghooghirad@falkoping.se> Datum: :16 Ärende: Re: Detaljplan för Kv. Diamanten- Falköpings kommun Hej Falköpings flygplats har inga synpunkter på nybyggnationen. m.v.h. Tommy Ingvarsson Falköpings flygplats Den 27 augusti :40 skrev Soroosh Hoghooghi Rad <soroosh.hoghooghirad@falkoping.se>: Tiden för att lämna synpunkter har förlängts: Hej! Med detta meddelande avser jag att informera er om en felaktighet i meddelandet som ni fick tidigare av mig (se mailet nedan!) samt på brevet som ni har fått av kommunen: Ni får skicka era synpunkter kring planen: senast fredagen den 18 september! Då är det förra inlämningsdatumet (den 11 september) felaktigt och ni har en vecka längre tid på er. Hör av er om ni har några frågor/funderingar! Hälsningar Soroosh H.Rad Planarkitekt soroosh.hoghooghirad@falkoping.se Kommunledningsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Stadshuset, S:t Sigfridsgatan Falköping >>> Soroosh Hoghooghi Rad :59 >>> Hej Tommy! Jag är planarkitekt i Falköpings kommun. Vi jobbar med en detaljplan i Falköpings tätort. Planen möjliggör byggnation av två flerbostadshus med 8 och 9 våningar i centrala delen av stan. Nu är planen ute på granskning och vi har fått ett yttrande från Trafikverket. Yttrandet säger att: planområdet ligger i ett avstånd närmare än 55 km från Falköpings flyggplats (MSA-yta) och planen möjliggör byggnationer högre än 20 meter, därför ska kommunen höra av flyggplatsen. Här skickar jag en länk till dig och du kan hitta alla planhandlingar där: Vi kommer också att skicka planhandlingarna till er i pappersformat. Hör av er om ni har synpunkter kring planen senast den 11 september. Ni kan lämna era synpunkter enligt postadressen och -adressen som står i länken. Uppskattar om du bekräftar att du har tagit emot det här meddelandet! Med vänliga hälsningar Soroosh H.Rad Planarkitekt soroosh.hoghooghirad@falkoping.se Kommunledningsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Stadshuset, S:t Sigfridsgatan Falköping

199 Namnlös Yttrandet inkom för sent. Granskningstiden slutade 28/ yttrandet inkom 9/9/ KC >>> Daniel Johansson :21 >>> Gamla Stans intresse förening anser att bebyggelsen i det förändrade detaljplaneförslaget för kvarteret diamanten inte överensstämmer med den av Falköpings kommun antagna bevarandeplanen ifrån 1982 samt att tillräckliga konsekvensanalyser ej gjorts avseende den ökade biltrafik som blir följden om planen antas. I bevarandeplanen fastställs klart och tydligt att byggnader som väsentligen förändrar stadsbilden skall undvikas inom miljöområdet vilket vi anser att även 6-våningars byggnationer gör då dessa dessutom placeras på ett område med betydande höjdskillnad. Även länsstyrelsen har i sitt yttrande till Falköpings kommun påpekat detta och anser dessutom att påverkan på ett område av riksintresse inte kan uteslutas. Gamla Stans Intresseförening Ordf. Daniel Johansson Sida 1

200

201 Yttrande HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :3 Sida 1 (1) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Sorosh Hoghooghi Rad, Falköpings kommun Ej angivet Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD INFRA Camilla Bramer, , camilla.bramer@mil.se Granskning Detaljplan för kvarteret Diamanten m.fl. Falköpings kommun, Västra Götalands län FMV konc 822/15 Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Bramer, Camilla Tjf. delprocessledare fysisk planering, produktionsledningens infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista Falköpings kommun För kännedom FMV AL Led Nät Länsstyrelsen Västra Götalands län stadsbyggnad@falkoping.se tillstandsarende.trv@fmv.se vastragotaland@lansstyrelsen.se (CBR) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Högkvarteret Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

202 Falköpings kommun Stadsbyggnadsavdelningen Falköping LFV:s yttrande angående detaljplan för kvarteret Diamanten, Falköpings kommun. Härmed överlämnas LFV/ANS yttrande över i rubriken nämnda remiss. Med vänlig hälsning Dokumentnummer D Ärendenummer Ä Ert datum Er beteckning Handläggare Carlsson, Gert +46 (0) T F gert.carlsson@lfv.se för Johan Arvik Operativa System