Sammanträde nämnden för Hälsan och Stressmedicin

Transkript

1 1(1) Sammanträde nämnden för Hälsan och Stressmedicin Plats: Konferensrum Julia, H&A, Lilla bommen 2, Göteborg Datum: Onsdag 30/ Tid: Kl Hålltider Kaffe Nämndsammanträde Dagordning Nr Ärende Tid Handling Ansvarig Adjungerad 1 Sammanträdets öppnande Ordförande 2 Val av justeringsperson Ordförande 3 Fastställande av dagordning Ordförande 4 Budget 2014 HOS Gunnar Ahlborg Elisabeth Thorberntsson 5 Personuppgiftsombud (PuO) HOS Gunnar Ahlborg 6 Arkivorganisation HOS Gunnar Ahlborg 7 Rapport från verksamheten Gunnar Ahlborg Jeanette R. Kjellberg 8 Anmälnings-/delegationsärenden HOS Ordförande 9 Övriga frågor 10 Mötet avslutas Ordförande Sändlista Ledamöter Ulla Y Gustafsson (S) Christin Slättmyr (S) Gunilla Levén (M) Karin Olofsson (MP) Fredrich Legnemark (V) Birgitta Adolfsson (FP) Claës W Uggla (M) Ersättare Marianne Engberg (S) Mathias Nordahl (C) Helén Olsson (MP) Övriga Gunnar Ahlborg jr, förvaltn.chef Anette Johansson, nämndsekreterare Jeanette R Kjellberg, verks.ch, H&A Fackliga företrädare Käte Leng (Vision) Haide Gårdlind Mellgren (Vårdförbundet) /aj

2 Ärende 4 Budget 2014 Hälsan och Stressmedicin

3 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HOS Handläggare Elisabeth Thorberntsson E-post Till Nämnden för Hälsan och Stressmedicin Budget 2014 för hälsan och Stressmedicin Förs lag till bes lut Nämnden för Hälsan och Stressmedicin beslutar följande: 1. Hälsan och Stressmedicins budget för 2014 godkänns. 2. Hälsan och Stressmedicins budget för 2014 översänds till regionstyrelsen. Ärendet Hälsan och Stressmedicin ska till regionstyrelsen lämna in verksamhetsplan och budget för I dokumentet beskrivs förvaltningens övergripande uppdrag, mål och de aktiviteter som förvaltningen särskilt ska arbeta med under kommande år. Hälsan och Stressmedicin Gunnar Ahlborg jr Förvaltningschef Skickas till Regionstyrelsen Förvaltningschefen Hälsan och Stressmedicin Diariet

4 Sida 1(9) Hälsan och Stressmedicin Datum Diarienummer HOS Detaljbudget Sammanfattning Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att bedriva forskning och kunskapsspridning för att motverka ogynnsam stress och stressrelaterade ohälsa. För detta arbete svarar förvaltningens två verksamheter Hälsan & Arbetslivet, som är Västra Götalandsregionens interna företagshälsovård, och Institutet för stressmedicin som är en FoU-verksamhet. Under 2014 kommer dessa att ytterligare öka sin samverkan för att bidra till hälsofrämjande arbetsplatser, goda levnadsvanor och därmed ökad hälsa, särskilt bland Västra Götalandsregionens anställda. Ambitionen är att förvaltningen skall vara ett kunskapscentrum och naturlig samarbetspartner till Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt övriga intressenter. Tillgängligheten skall förbättras genom en väg in dvs. gemensamt telefonnummer för Hälsan & Arbetslivet och väntetiden till FHV-mottagning skall vara högst 2 veckor. Förvaltningen skall bidra med processtöd i utvecklingsprojekt med hälsofrämjande inriktning och öka informations- och utbildningsinsatserna. Samverkan med internationell forskning och internationella nätverk fortsätter i samma omfattning som Hälsan och Stressmedicin arbetar med rättighetsfrågor som en naturlig del i sin verksamhet, och beaktar jämställdhets- och mångfaldsaspekter såväl i uppdrag och forskning som internt. Verksamheten skall bedrivas effektivt med hög kvalitet vilket säkras genom samverkan och fortlöpande utvecklingsarbete med inriktning mot ständiga förbättringar. En särskild satsning görs för att förbättra och utveckla metoder inom det hälsofrämjande och förebyggande området. Minst fem sådana metoder skall utvecklas och börja tillämpas i egen eller annan VGR-verksamhet under Prestationsnivån avseende företagshälsovårdstjänster är beroende på förvaltningarnas och bolagens beställningar. Nya riktlinjer för företagshälsovård antagna av Regionstyrelsen vilka tydliggör kraven på förvaltningarna och bolagen och Hälsan & Arbetslivet att det hälsofrämjande arbetet ska öka. Därmed förväntas också beställningarna av sådana tjänster öka Antalet besök på ISM:s patientmottagning är beroende av omfattningen på eventuell vårdöverenskommelse för För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2013 och

5 Sida 2(9) Hälsan och Stressmedicin Datum Diarienummer HOS fler möten genomföras på distans via IT-lösningar. I medarbetarperspektivet planeras för fortsatt satsning på kompetensutveckling och ökande inslag av hälsofrämjande aktiviteter. För att ha en ekonomi i balans krävs intäkts- och kostnadskontroll. Genom att anpassa bemanning utifrån verksamhetens behov och de ekonomiska förutsättningar som verksamheterna har budgeterar Hälsan och Stressmedicin ett nollresultat. Med anledning av de nya riktlinjerna för företagshälsovård (Beslut Regionstyrelsen ) och därigenom nya och ändrade förutsättningar för Hälsan & Arbetslivet finns det både möjligheter och osäkra faktorer kring budgetarbetet. Arbetet med att upprätta handlingsplaner för samverkan mellan förvaltningar/bolag och Hälsan & Arbetslivet inför 2014 pågår under hösten Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att bedriva forskning och kunskapsspridning för att motverka ogynnsam stress och stressrelaterade ohälsa. Målet är att bidra till ökad hälsa, särskilt bland regionens anställda. Detta uppnås genom att arbeta för visionen "Hälsofrämjande arbetsplatser och goda levnadsvanor". Hälsan & Arbetslivets uppdrag är att vara en oberoende resurs för regionens chefer att tillsammans med sina medarbetare öka hälsan i arbetslivet. I kundperspektivet är det strategiska målet att ha ett samspel som bygger på tydliga uppdrag och gemensam målformulering. Institutet för stressmedicins uppdrag är att verka för att ogynnsam stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det stressmedicinska området gällande behandling/rehabilitering, prevention och hälsopromotion 2.2 Verksamhetens mål Hälsan och Stressmedicins strategiska mål är att erbjuda och bedriva företagshälsovård samt genom informations-, forsknings- och utbildningsverksamhet utgöra en resurs för ett väl utvecklat hälsofrämjande arbetssätt i Västra Götalandsregionens verksamheter och bolag. Hälsan och Stressmedicin skall vara ett kunskapscentrum och en naturlig samarbetspartner i arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser med effektiv rehabilitering och goda levnadsvanor.

6 Sida 3(9) Hälsan och Stressmedicin Datum Diarienummer HOS FRAMGÅNGSFAKTOR STYRTAL MÅLTAL 2014 AKTIVITETER UPPFÖLJNING Effektiv kunskapsspridning Hög tillgänglighet Utveckla samverkan och dialog med förvaltningar och bolag enligt de nya riktlinjerna Antal utbildningsinsatser Väntetider till företagshälsovårdens Max 2 veckor mottagning Antal upprättade handlingsplaner med verksamheterna Antal förvaltningar som medverkar i FHV NySam Utbildningsinsatser Antal utbildningar på olika nivåer för 90 för kund kunder, studenter 70 för och stud/nyckelpersoner nyckelpersoner 100% Minst 5 förvaltningar Säkerställa bemanning Bibehålla och utveckla regelbundna möten och kontakter med verksamheterna Bedriva projektet enligt plan Enligt regionfullmäktiges mål och indikatorer ska kundnöjdhet mätas årligen utifrån resultat från kundenkät. FRAMGÅNGSFAKTOR Måltal Nöjd-Kund-Index(NKI) Verksamhetens mål i verksamhets-/processperspektivet Hälsan och Stressmedicin har en effektiv verksamhet med hög kvalitet och fortlöpande utvecklingsarbete. FRAMGÅNGSFAKTOR STYRTAL MÅLTAL AKTIVITETER UPPFÖLJNING Bedriva utvecklingsarbete och kompetensöverföring genom ökad samverkan mellan Hälsan & Arbetslivet och ISM Förbättra och utveckla metoder inom det hälsofrämjande och förebyggande området Genomförda åtgärder utifrån upprättade handlingsplaner Antal metoder som utvecklats och börjat tillämpas i egen eller annan verksamhet 80 % Minst 5 metoder Aktivt utvecklingssamarbete yrkeskategorivis och tvärproffessionellt mellan verksamheterna för ökad kvalitet och effektivisering Gemensamma förvaltningsdagar med aktiv samverkan för HOS mål Implementering ska planeras och genomföras antingen i egen eller i samarbete med annan VGRverksamhet

7 Sida 4(9) Hälsan och Stressmedicin Datum Diarienummer HOS Prestationer Verksamheterna redovisar prestationer nedan. Institutet för Stressmedicin redovisar patientbesök som regleras enligt vårdöverenskommelse. Flertalet patienter medverkar i kliniska forskningsprojekt. Övriga prestationer är kopplade till institutets FoU- och kunskapsspridningsuppdrag och beräknas få samma omfattning 2014 som 2013 (enl. prognos). Budget 2013 baserades på en lägre nivå i vårdöverenskommelsen än För 2014 beräknar vi att nivån kommer att ligga i paritet med 2013 förutsatt att vårdöverenskommelse kan erhållas. Patientbesök ISM 2014 budget 2013 budget 2012 utfall 2011 utfall Nybesök läkare Återbesök läkare Besök psykolog, individuellt Besök psykolog, grupp Besök sjukgymnast individuellt Besök sjukgymnast/hälsopedagog grupp Totalt antal besök Som nyckeltal för prestationer för Hälsan & Arbetslivet används antal individer samt antal individkontakter. För 2014 beräknas nivån av förebyggande och hälsofrämjande insatser öka jämfört med 2012, eftersom alla regionens verksamheter ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Nyckeltal Hälsofrämjande Förebyggande Återskapande Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Individnivå 4% 10% 11% 11% 55% 53% Arbetsplatsnivå 3% 2% 7% 10% 1% 1% Organisationsnivå 5% 1% 16% 10% 2% 2% 2.3 Insatser för kommunikation För att förbättra och utveckla dialog och kommunikation har Hälsan och Stressmedicin tagit fram en kommunikationsplan som träder i kraft Exempel på viktiga insatser är att vidareutveckla webb och andra digitala informationskanaler att öka tillgänglighet till telefonbokning och rådgivning att utveckla dialogen med verksamheterna i enlighet med de nya riktlinjerna

8 Sida 5(9) Hälsan och Stressmedicin Datum Diarienummer HOS Rättighetsfrågor Hälsan och Stressmedicin arbetar med rättighetsfrågor som en naturlig del i sin verksamhet, såväl i uppdrag och forskning som internt, för att på ett bra sätt kunna möta olika människors behov utifrån deras förutsättningar. Hälsan och Stressmedicin beaktar jämställdhet och mångfaldsfrågor i alla perspektiven. Detta sker t ex genom: tydligt genusperspektiv i forsknings- och utvecklingsprojekt som utgör grund för praktisk implementering i dagligt arbete anpassning av tillgänglighet för funktionshindrade fokus på mångfaldsfrågor vid arbetsplatsträffar etc för att öka kunskaper och förståelse för dessa frågor i arbetet med alla anställda oavsett bakgrund 2.8 Miljömål Hälsan och Stressmedicin arbetar för att verksamheten ska ha så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Uppdrag för Västra Götalandsregionens verksamheter planeras så att resor minimeras för alla. 3. Personal Hälsan och Stressmedicin ska vara en förebild när det gäller hälsofrämjande arbetsplatser. FRAMGÅNGSFAKTOR STYRTAL MÅLTAL AKTIVITETER UPPFÖLJNING Tillvarata och utveckla den interna kompetensen utifrån verksamhetens behov Andel medarbetare som i enkät och/eller utvecklingssamtal anser att deras kompetens tillvaratas 100% Genomföra kompetensutveckling enligt gällande planer Tillvarata intern kompetens vid genomförande av uppdrag och projekt Vidareutveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt inom förvaltningen Upprättade handlingsplaner En handlingsplan per enhet Utifrån medarbetarenkät och övriga aktiviteter upprätta handlingsplaner

9 Sida 6(9) Hälsan och Stressmedicin Datum Diarienummer HOS Övrigt Hälsan och Stressmedicin bedriver flera FoU-projekt som finansieras med särskilda projektanslag, dels från Västra Götalandsregionen via Arbetsmiljödelegationen, dels från externa forskningsfinansiärer som AFA, REHSAM, FORTE m.fl. Dessutom medverkar vi i projekt och forskningsprogram med externfinansiering, som leds från andra forskargrupper vid universitet och högskolor. FoU-arbetet utgör en viktig del av Institutet för stressmedicins uppdrag och Hälsan & Arbetslivet medverkar vid utveckling och implementering av nya metoder inom sitt område. Under 2014 kommer följande större projekt för vilka Hälsan och Stressmedicin erhållit särskild finansiering att bedrivas: Hållbart arbetsliv med minskad stressupplevelse effekter av fysisk träning på fysiologiska och psykologiska stressreaktioner och kognitiv funktion (ASTI) - FORTE Riskbruksmodellen - 15-metoden Arbetsmiljödelegationen Ergonomi och hälsa i tandvården - AFA Nya samverkansformer för strategisk företagshälsovård Nyckeln till framgång för förebyggande och hälsofrämjande arbete (FHV-NySam) AFA Bedömning och träning av kritiska funktioner av betydelse för tidig och hållbar arbetsåtergång för patienter med utmattningssyndrom - REHSAM Processutvärdering av hälsoprojekt i NU-sjukvården - Arbetsmiljödelegationen En metabol helhetssyn på stressrelaterad utmattning - Juniorforskare (FORTE) För 2014 beräknas finansiering med ca 5,5 mkr för dessa projekt. Vetenskaplig publicering och spridning av resultat till berörda målgrupper är viktiga styrtal. Målet är att flertalet av de manus som skickats in till vetenskapliga tidskrifter under 2013 skall publiceras under 2014, 5-7 nya manus skickas in till vetenskapliga tidskrifter och att nya resultat skall presenteras vid 3-4 nationella/internationella konferenser. 5. Ekonomi Hälsan och Stressmedicins mål är att ha en ekonomi i balans. För att nå målet krävs intäktsoch kostnadskontroll i verksamheten. Budgeterat resultat för 2014 är 0 mnkr. Hälsan och Stressmedicin bedriver verksamheterna Hälsan & Arbetslivet och Institutet för stressmedicin vilka har helt olika finansieringsförutsättningar. Hälsan & Arbetslivet är intäktsfinansierad och har from 2014 en ny finansieringsmodell genom att de nya riktlinjerna trätt ikraft. Alla förvaltningar och bolag tecknar ett grundabonnemang och gör tvåårs planer för företagshälsovårdsinsater. Västra Götalandsregionens Kemikaliehanteringssytem bedrivs av Hälsan & Arbetslivet och finansieras med ett regionbidrag på 2,1 mkr. Institutet för Stressmedicin(ISM) finansieras med ett regionbidrag på 15,5 mnkr samt rörliga

10 Sida 7(9) Hälsan och Stressmedicin Datum Diarienummer HOS intäkter från undervisning, patientbesök och externa forskningsbidrag FRAMGÅNGSFAKTOR STYRTAL MÅLTAL AKTIVITETER UPPFÖLJNING Tillgång till externa forskningsmedel Andel externa medel Bibehålla andelen externa medel i jämförelse med fg år Ansöka om forskningsmedel Ökade intäkter avseende hälsofrämjande och förebyggande insatser Effektivisering av verksamheten Antal beställda uppdrag Redovisat resultat 15 % av levererade tjänster Ekonomi i balans Dialog och samverkan för fler hälsofrämjande och förebyggande uppdrag för målgrupperna Intäkts- och kostnadskontroll. Anpassa bemanning utifrån verksamhetens behov och ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Hälsan och Stressmedicin ska ha en ekonomi i balans och arbetar ständigt med intäkts- och kostnadskontroll. Genom att anpassa bemanning utifrån verksamhetens behov och de ekonomiska förutsättningar som verksamheten har budgeterar Hälsan och Stressmedicin ett nollresultat. Resultatbudget ( mkr) Budget 2014 Budget 2013 Prognos 2013 Försäljning av material,varor och tjänster 69,2 68,0 68,0 Övriga intäkter 8,4 8,2 8,2 Verksamhetens intäkter 77,6 76,2 76,2 Personalkostnader -70,3-69,1-66,5 Bemanningsföretag 0,0 0,0-2,2 Lokalkostnader -8,0-7,9-7,9 Material, varor och tjänster -12,5-12,4-12,4 Övriga kostnader -4,1-4,0-4,0 Avskrivningar -0,3-0,3-0,1 Verksamhetens kostnader -95,3-93,6-93,0 Regionbidrag 17,7 17,4 17,4 Finansiella intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,7 5.3 Eget kapital Eget kapital är en finansiell resurs för verksamheten för att klara likviditetsförändringar under verksamhetsåret, och för att undvika kreditkostnader som uppläggningsavgifter och räntekostnader på likvidkontot.

11 Sida 8(9) Hälsan och Stressmedicin Datum Diarienummer HOS Eget kapital Ingående Eget kapital Lämnade bokslutsdispositioner, regioninternt. Beslut Årets beräknade resultat för Fritt eget kapital, prognos 2488 Summa Eget kapital Investeringar Investeringar under 2014 beräknas uppgå till ca 600 tkr och avser framförallt ersättningsinvesteringar av gammal utrustning. Nettoinvestering ryms inom ramen för utrustning 1,7 mkr REGIONFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Hälsan och Stressmedicin arbetar för att verksamheten ska ha så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Uppdrag för Västra Götalandsregionens verksamheter planeras så att resor minimeras. Använda teknisk utrustning för möten på distans Vid köp av livsmedel ska ekologiska varor väljas när så är möjligt Utfasning av av miljö- och hälsofarliga ämnen är klar. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Hälsan och Stressmedicin har inventerat 80 % av verksamheten i Tillgänglighetsdatabasen. Under 2014 ska inventeringen färdigställas. Nämnden ska ansvara för att erbjuda och bedriva företagshälsovård samt genom sin informations-, forsknings- och utbildningsverksamhet utgöra en resurs för ett väl utvecklat hälsofrämjande arbetssätt i regionens verksamheter och bolag Hälsan och Stressmedicins strategiska mål är att erbjuda och bedriva företagshälsovård samt genom informations-, forsknings- och utbildningsverksamhet utgöra en resurs för ett väl utvecklat hälsofrämjande arbetssätt i Västra Götalandsregionens verksamheter och bolag. För att nå målet, Nöjd-Kund-Index(NKI) 72 för 2014, kommer Hälsan och Stressmedicin att utveckla dialogen med verksamheterna för att bättre möta deras behov av FHV insatser i enlighet med de nya riktlinjerna för FHV. Andra åtgärder är att vidareutveckla webb och

12 Sida 9(9) Hälsan och Stressmedicin Datum Diarienummer HOS andra digitala informationskanaler och öka tillgänglighet till telefonbokning och rådgivning. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Hälsan och Stressmedicin ska vara en förebild när det gäller hälsofrämjande arbetsplatser. Utifrån medarbetarenkät ska handlingsplaner upprättas för att vidareutveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt inom förvaltningen. Det finns ingen ofrivillig deltidsanställning, vid nyanställning erbjuds heltidsanställning. Alla chefer har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. Alla anställda har kompetensutvecklingsplan. Tillfälliga anställningar förekommer huvudsakligen i externfinansierade forskningsprojekt. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Hälsan och Stressmedicin ska utarbeta förslag till kriterier för diplomering av sjukvårdsverksamheter som har ett utvecklat och framgångsrikt hälsofrämjande arbetssätt. En arbetsgrupp inom Hälsan och Stressmedicin skall utarbeta förslag till kriterier. Arbetet skall inkludera kontakter och utbyte med olika intressenter inom och utom Västra Götalandsregionen. Ett förslag skall presenteras för Nämnden för Hälsan och Stressmedicin senast i oktober Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Genom att anpassa bemanning utifrån verksamhetens behov och de ekonomiska förutsättningar som verksamheten har ska Hälsan och Stressmedicin ha en ekonomi i balans. Verksamheten arbetar ständigt med kostnadskontroll utifrån månadsuppföljningar och delårsrapporter och bokslut. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Aktivt utvecklingssamarbete mellan förvaltningens verksamheter och enheter för ökad kvalitet och effektivisering enligt principen ständiga förbättringar. Särskild satsning för att utveckla, förbättra och implementera metoder inom det hälsofrämjande och förebyggande området. Göteborg Hälsan och Stressmedicin Gunnar Ahlborg Jr

13 Ärende 5 Personuppgiftsombud Hälsan och Stressmedicin

14 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin Handläggare Ingibjörg Jonsdottir Till Nämnden för Hälsan och Stressmedicin Byte av personuppgiftsombud (PuO) Förslag till beslut Nämnden för Hälsan och Stressmedicin beslutar följande: 1. Mats Dahlbom utses som personuppgiftsombud för Hälsan och Stressmedicin. 2. Charlotte Stenberg Magnusson entledigas från uppdraget som personuppgiftsombud för Hälsan och Stressmedicin. Sammanfattning av ärendet Personuppgiftslagen reglerar hantering av de register och system regionen har och där personuppgifter behandlas. Lagen innebär bland annat att behandling av personuppgifter inom regionen måste anmälas till datainspektionen såvida inte personuppgiftsombud finns. Varje nämnd/styrelse ska utse ett personuppgiftsombud. Charlotte Stenberg Magnusson som tidigare haft uppdraget som personuppgiftsombud entledigas från uppdraget och istället utses Mats Dahlbom, som är villig att åta sig uppdraget. Hälsan och Stressmedicin Gunnar Ahlborg jr Förvaltningschef Skickas till Diariet Mats Dahlbom, Residenset, Vänersborg Datainspektionen

15 Ärende 6 Arkivorganisation Hälsan och Stressmedicin

16 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin Handläggare Gunnar Ahlborg jr Till Nämnden för Hälsan och Stressmedicin Arkivorganisation vid Hälsan och Stressmedicin Förslag till beslut Nämnden för Hälsan och Stressmedicin beslutar följande: 1. Att arkivorganisationen fastställs enligt redovisat förslag (bilaga 1). 2. Att utse förvaltningschef Gunnar Ahlborg till arkivansvarig. 3. Att delegerat ansvar i arkivfrågor infogas i förvaltningens delegeringsordning vid kommande revidering. 4. Att överlämna beslutad arkivorganisation till Regionarkivet för kännedom. Sammanfattning av ärendet Regionarkivet har begärt in uppgifter om förvaltningens/myndighetens formellt beslutade arkivorganisation (Redovisning av fastställd arkivorganisation (Dnr 111/13 611)). Syftet med arkivorganisationen är att bestämma ansvars-, uppgifts- och rollfördelningen för myndighetens arkivvård. Enligt arkivreglementet för Västra Götalandsregionen ( 6) ska det finnas en eller flera arkivansvariga och en eller flera arkivredogörare. I bifogat dokument beskrivs Arkivorganisationen för Hälsan och stressmedicin. Hälsan och Stressmedicin Gunnar Ahlborg jr Förvaltningschef Skickas till Regionarkivet Diariet

17 HOS Arkivorganisation fo r Ha lsan och Stressmedicin Regionarkivet har begärt in uppgifter om myndighetens formellt beslutade arkivorganisation (Redovisning av fastställd arkivorganisation (Dnr 111/13 611)). Syftet med arkivorganisationen är att bestämma ansvars-, uppgifts- och rollfördelningen för myndighetens arkivvård. Det här dokumentet ska även fungera som en instruktion för hela verksamheten, inte enbart för personal med arkivvårdande arbetsuppgifter. Enligt arkivreglementet för Västra Götalandsregionen ( 6) ska det finnas en eller flera arkivansvariga och en eller flera arkivredogörare. Här följer en beskrivning av arbetsuppgifterna för respektive uppdrag och vem eller vilken befattning som har ansvaret. Arkivansvarig: Gunnar Ahlborg jr., förvaltningschef Gunnar Ahlborg jr är den som (förutom förvaltningen registrator) kan lämna upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter enligt bestämmelserna i 4 kap. 2 punkt 4 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Gunnar Ahlborg jr är även den som i nämndens ställe kan fatta beslut om avslag på en begäran att ta del av allmän handling. Huvudarkivredogörare: Christina Fransson, webbredaktör Arkivredogörare: Hälsan & Arbetslivet Helen Eknestedt Rohlén, FHV-sekreterare Anne Lundberg, FHV-sekreterare Ing-Marie Andersson, FHV-sekreterare Madelaine Hermansson, FHV-sekreterare Maria Jansson, FHV-sekreterare Institutet för stressmedicin Sandra Pettersson, Forskningsassistent Läkarsekreteraren Anette Johansson, Chefssekreterare Göteborg Borås/Alingsås Skövde Uddevalla Näl Forskningsarkivet Journalarkivet Övriga arkiv Definitioner Arkivansvarig har det övergripande ansvaret för myndighetens all hantering av allmänna handlingar och arkiv och har uppdrag att utveckla arkivorganisation och arbetssätt, bevaka arkiv- och dokumenthanteringsfrågor inom förvaltningen. 1

18 Det är lämpligt att den arkivansvarige även är ansvarig för att lämna upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter enligt bestämmelserna i 4 kap. 2 punkt 4 OSL (2009:400). Arkivredogörare jobbar praktiskt med att t.ex. ordna, inventera och gallra det egna verksamhetsområdets/den egna enhetens arkivhandlingar. Huvudarkivredogörare (i de fall flera arkivredogörare utses) är arkivredogörare med särskilt samordningsansvar som utför de praktiska arbetsuppgifter som inte bör spridas på för många händer (exempelvis att upprätta en arkivförteckning och medverka i arbetet att ta fram eller revidera myndighetens dokumenthanteringsplan och arkivbeskrivning etc.). Arkivansvarig ska: 1. Ha kännedom om gällande arkivförfattningar samt tillse att arkivreglementet för Västra Götalandsregionen tillämpas inom förvaltningen och att information i arkivfrågor sprids till berörda befattningshavare. 2. Verka för att bygga upp och upprätthålla arkivorganisationen så att samtliga allmänna handlingar hanteras enligt regelverket (även de digitala) och att handlingarna registreras, ordnas och förvaras på ett enhetligt och strukturerat sätt och att det finns sökingångar till handlingarna. 3. Bevaka att arkivfrågor beaktas i budgetarbete och övrigt planeringsarbete samt vid organisationsförändringar så att resurser avsätts för arkiv- och dokumenthantering. 4. Ansvara för att utbildning och information i arkivfrågor i nödvändig utsträckning ges till arkivredogörarna och övrig personal 5. Ha ett samordningsansvar för förvaltningens interna arkiv- och dokumenthanteringsrutiner där samråd med arkivredogörare ingår. 6. Ansvara för att dokumenthanteringsplan/gallringsbeslut och arkivredovisning (arkivbeskrivning och arkivförteckning) finns och är uppdaterad samt att vid tveksamheter hjälpa till att tolka dokumenthanteringsplanen för arkivredogörarna och övrig personal. 7. I första hand svara för kontakterna mellan nämnden, personal och Regionarkivet och se till att information i arkivfrågor når personal, på alla nivåer, och hålla sig uppdaterad i dessa frågor. 8. Ansvara för formella framställningar till Regionarkivet om t.ex. gallring, inspektion av arkivlokaler och leveranser. 9. Samråda med och hålla Regionarkivet underrättat om sådana förändringar av organisation, verksamhet och informationshantering som kan påverka arkivbildningen t.ex. när nya IT-system och IT-rutiner introduceras eller när myndigheten deltar i gemensamma projekt med andra myndigheter eller företag. 2

19 10. Vid Regionarkivets inspektioner redogöra för myndighetens hantering av allmänna handlingar och arkiv. Bevaka att gällande bestämmelser om skrivmaterial följs och att nybyggnad, ombyggnad, förhyrning och byte av arkivlokaler sker enligt gällande bestämmelser om arkivlokaler och att arkivhandlingar förvaras så att de är skyddade mot fukt, brand och annan förstörelse samt obehörig åtkomst. Huvudarkivredogörare ska, i samråd med arkivansvarig, ansvara för att: 1. Ha särskilda kunskaper om bestämmelser som rör myndighetens hantering av allmänna handlingar och arkiv och internt lämna råd och anvisningar i arkivfrågor alternativt hänvisa frågorna vidare till arkivansvarig. 2. Dokumenthanteringsplan, arkivbeskrivning och arkivförteckning upprättas och hålls uppdaterade. 3. Gallringsbeslut dokumenteras. 4. Hålla kontakt med arkivredogörarna och ha en samordnande funktion i förvaltningsövergripande praktiska arkivfrågor. 5. I samråd med arkivredogörarna förbereda och ansvara för det praktiska vid leverans av handlingar till myndighetens centralarkiv eller till Regionarkivet för slutarkivering. Arkivredogörare ska: 1. Ha särskilda kunskaper om bestämmelser som rör det egna verksamhetsområdets/den egna enhetens hantering av allmänna handlingar och arkiv och internt lämna råd och anvisningar i arkivfrågor alternativt hänvisa frågorna vidare till huvudarkivredogöraren. 2. Vara det egna verksamhetsområdets/den egna enhetens kontaktperson gentemot huvudarkivredogöraren. 3. Ordna och inventera och se till att det egna verksamhetsområdets/den egna enhetens handlingar tas tillvara och arkivläggs och att pappershandlingar som ska bevaras läggs i arkivboxar och förses med anteckning om innehållet. 4. Svara för det egna verksamhetsområdets/den egna enhetens leveranser till förvaltningens arkivlokaler (närarkiv eller centralarkiv). 5. Tillsammans med huvudarkivredogöraren medverka i arbetet med att ta fram och/eller revidera förvaltningens gallringsbeslut/dokumenthanteringsplan. 6. Se till att arkivbildningen inom det egna verksamhetsområdet/den egna enheten sker enligt beslutad dokumenthanteringsplan och (i samråd med huvudarkivredogöraren) fortlöpande verkställa beslutad gallring. 7. I samråd med huvudarkivredogöraren förbereda och ansvara för det praktiska vid leverans av handlingar till Regionarkivet. (OBS! Önskemål om att få leverera arkivhandlingar/uppgifter ska gå via arkivansvarig). 3

20 8. Tillsammans med arkivansvarig medverka vid planering och projektering av ny- och ombyggnad av arkivlokaler. 9. Ansvara för och sköta utlån av de handlingar som förts till förvaltningens arkivlokaler och i övrigt tillhandahålla information i arkivet i enlighet med offentlighetsprincipen samt att se till att endast behörig personal har tillträde till arkivlokalen. 10. I övrigt biträda arkivansvarig och huvudarkivredogöraren och svara för den praktiska arkivvården av det egna verksamhetsområdet/den egna enhetens handlingar. 4

21 Ärende 8 Anmälningsärenden Hälsan och Stressmedicin

22 1(1) Dnr HOS Sammanställning över anmälningsärenden - Nämnden för Hälsan och Stressmedicin Regionfullmäktige 1. Beslut om handlingsplan CEMR 2. Beslut om slutrapport kemikaliestrategin 3. Beslut om uppförandekod för leverantörer

23

24

25 Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen)

26 Innehåll 1. Bakgrund Regionala styrdokument på jämställdhetsområdet CEMR-deklarationens principer Principer för Västra Götalandsregionens handlingsplan Nationella jämställdhetsmål Syfte med handlingsplanen Genomförande av handlingsplanen Uppföljning av handlingsplanen... 6 Handlingsplan Artikel 4 Offentligt ställningstagande för jämställdhet... 7 Artikel 5 Arbeta med samarbetspartners för att främja jämställdhet... 7 Artikel 6 Bekämpa stereotyper... 7 Artikel 10 Flerfaldig diskriminering eller missgynnanden... 8 Artikel 11 Arbetsgivarrollen... 8 Artikel 12 Upphandling av varor och tjänster... 9 Artikel 14 Hälsa... 9 Artikel 20 Kultur, idrott och fritid Artikel 22 Könsrelaterat våld Artikel 26 Rörlighet och transport Artikel 27 Ekonomisk utveckling Bilaga 1: styrdokument och övriga underlag Fotografi: Maria Talja

27 1. Bakgrund Den 10 november 2008 antog regionfullmäktige den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, diarienummer RSK Deklarationen är ett underlag för hur regioner och kommuner kan forma sitt jämställdhetsarbete för att på sikt införliva deklarationen. Den behandlar aktörers roller som tjänsteleverantör, arbetsgivare och politiskt organ. Organisationen som har tagit fram deklarationen heter Council of European Municipalities and Regions (CEMR) och jobbar med europeiska regioner och kommuner. I deklarationen uppges att aktörerna ska ta fram handlingsplaner för hur arbetet med att förverkliga åtagandena ska initieras. 2. Regionala styrdokument på jämställdhetsområdet Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden. I visionen Det goda livet är jämställdhet ett av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. Några viktiga inslag i visionen som berör jämställdhet är: Den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och likaså de könstraditionella yrkes- och utbildningsvalen. En jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken. Hälsan är lika god hos både kvinnor och män. En region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta. Kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete. Regionfullmäktige har genom Personalvision 2021 beslutat att regionen ska vara föregångare i arbetet med jämställdhet och mångfald. I det regionala styrkortet som ligger till grund för hel- och delårsrapporter har jämställdhetsperspektivet en framträdande roll tillsammans med de övriga rättighetsområdena. Det innebär bland annat att varje insats ska analyseras med bland annat ett könsperspektiv. Varje beslut ska föregås av frågan: Hur kommer detta att påverka kvinnor respektive män? I Västra Götalandsregionens budget 2013 står: Framtidstro och hållbar utveckling att Omotiverade skillnader (mellan könen) måste analyseras och åtgärdas.[ ] Medvetenhet om hur traditionella strukturer och normer styr det dagliga arbetet måste öka för att jämställdhetsperspektivet ska få genomslag inom alla områden. Västra Götalandsregionens resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov. I Västra Götalandsregionens policy för jämställdhet och mångfald för medarbetarna står det att I Västra Götalandsregionen ska all slags diskriminering motverkas och arbetet med jämställdhet och mångfald bedrivas systematiskt och långsiktigt. Ett jämställdhetsarbete är också att synliggöra och ifrågasätta strukturer i dagens samhälle. För att komma till rätta med dessa strukturer vill regionen därför att varje verksamhet ska ta fram jämställdhetsplaner där mål och åtgärder ska definieras. Personalutskottet är

28 ytterst ansvariga för jämställdhets- och mångfaldsfrågor ur ett arbetsgivarperspektiv. I den folkhälsopolitiska policy som Västra Götalandsregionen har tagit fram poängteras jämställdhetens betydelse för att uppnå god hälsa och en hållbar utveckling: Hälsan är ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män samt mellan flickor och pojkar. Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration, har betydelse för god hälsa och hållbar utveckling. 3. CEMR-deklarationens principer Deklarationen bygger på sex grundläggande principer: 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/ regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. 4. Principer för Västra Götalandsregionens handlingsplan Eftersom den första principen uppger att jämställdhet är en grundläggande rättighet ligger de mänskliga rättigheterna till grund för denna handlingsplan. Jämställdhet och kvinnors rättigheter tas upp i ett flertal av Förenta nationernas konventioner och deklarationer om de mänskliga rättigheterna 1, varav konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor helt är ägnad åt detta. Sverige ratificerade denna konvention 1980 och lagstiftade om jämställdhet i arbetslivet Denna, och ett flertal andra lagar, har dock bytts ut mot dagens diskrimineringslag som omfattar sju diskrimineringsgrunder, varav kön är en. Lagen gäller bland annat inom arbetslivet, utbildning och inom andra samhällslivsområden som vid handel, på sjukhus och vid teaterbesök. Därmed omfattar denna lag även Västra Götalandsregionens verksamheter. Regionen har från och med januari 2011 valt att arbeta övergripande med mänskliga rättigheter genom kommittén för rättighetsfrågor. Kommitténs syfte är att strategiskt arbeta för att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor. Den ska systematiskt arbeta för att förverkliga de 1 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor

29 mänskliga rättigheterna och motverka diskriminering och åsidosättande på grund av bland annat kön men även de andra diskrimineringsgrunderna som funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och yttring, ålder, etnicitet och religion. I och med att Västra Götalandsregionen har valt att arbeta med mänskliga rättigheter som helhet har denna handlingsplan också den utgångspunkten. Även om jämställdhet, kvinnors rättigheter och diskriminering på grund av kön är centralt i CEMR- deklarationen genomsyras denna även av principen (2) om att flerfaldig diskriminering och missgynnande interagerar med könsaspekten. Orättvis behandling av kvinnor och män beror inte alltid enbart på kön utan också faktorer som ålder, etnicitet eller liknande kan påverka. Denna handlingsplan utgår därför också från att missgynnande kan vara flerfaldig och har en intersektionell utgångspunkt. Med intersektionalitet menas hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra: till exempel kön, klass och etnicitet. 5. Nationella jämställdhetsmål Regeringens jämställdhetspolitik berör alla Västra Götalandsregionens uppdrag och verksamheter. Det övergripande målet för denna är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation. Delmålen är att fördelningen av makt ska vara jämn mellan könen, kvinnor och män ska ha samma möjlighet till att vara ekonomiskt självständiga, fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska vara jämn och mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Då ett flertal av dessa områden har koppling till den europeiska deklarationen om jämställdhet är genomförandet av denna handlingsplan en del av det nationella arbetet med att uppnå jämställdhet. 6. Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att presentera ett antal mål och åtgärder som Västra Götalandsregionen ska genomföra år för att kunna påbörja sitt arbete med att förverkliga den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan män och kvinnor på regional och lokal nivå. 7. Genomförande av handlingsplanen Ett antal artiklar från deklarationen har valts ut för att ligga till grund för den regionala handlingsplanen. Urvalet har främst byggt på vilka ansvarsområden Västra Götalandsregionen har till skillnad från kommuner eller andra aktörer. Ytterligare ett antal artiklar har valts bort efter samråd med ansvariga verksamheter inom regionen. En slutlig gallring har därefter gjorts på inrådan av CEMR och SKL för att göra antalet områden hanterbara och genomförbara. De åtgärder som har satts upp vid varje artikel har tagits fram i samråd med relevant verksamhet i Västra Götalandsregionen. Mål och åtgärder bygger på befintliga kartläggningar och befintligt utvecklingsarbete. Urvalet av artiklar kan ändras vid nästkommande handlingsplaner utifrån behov och möjlighet. De artiklar som har tagits upp i innevarande handlingsplan är:

30 Artikel 4 Offentligt ställningstagande för jämställdhet Artikel 5 Arbeta med samarbetspartners för att främja jämställdhet Artikel 6 Bekämpa stereotyper Artikel 10 Flerfaldig diskriminering eller missgynnanden Artikel 11 Arbetsgivarrollen Artikel 12 Upphandling av varor och tjänster Artikel 13 Utbildning och livslångt lärande Artikel 14 Hälsa Artikel 20 Kultur, idrott och fritid Artikel 22 Könsrelaterat våld Artikel 26 Rörlighet och transport Artikel 27 Ekonomisk utveckling Finansieringen för genomförandet av handlingsplanen ska ske inom befintlig budget. Genom att Västra Götalandsregionen har undertecknat CEMRdeklarationen, har man också, som stadgas i den sjätte principen för deklarationen, förbundit sig att avsätta tillräckliga medel för att genomföra handlingsplanen. 8. Uppföljning av handlingsplanen Under 2013 kommer former för uppföljning på en aggregerad nivå att utvecklas av rättighetskommitténs kansli med inriktning mot struktur-, processoch resultat/effektindikatorer. Innan perioden för handlingsplanen är avslutad år 2015 ska planen revideras inför kommande period år

31 Handlingsplan Artikel 4 Offentligt ställningstagande för jämställdhet Mål: Att bedriva ett strategiskt arbete inom Västra Götaland för att främja jämställdhet och minska diskriminering på grund av kön. Åtgärder: 1) Bevaka att alla berörda enheter inom Västra Götalandsregionen i årsrapporterna redovisar hur arbetet med åtgärderna i handlingsplanen går. Ansvariga: Regionstyrelsen Artikel 5 Arbeta med samarbetspartners för att främja jämställdhet Mål: Att stärka arbetet med jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter i samverkan med föreningar (ideella såväl som ekonomiska), privata företag och offentliga aktörer som arbetar med dessa frågor. Åtgärder: 1) Utveckla dialogformer med föreningar och kring jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter. 2) I uppföljning av projekt som är hel- eller delfinansierade med regionala medel vidareutveckla både kvantitativa och kvalitativa indikatorer kring jämställdhet och mångfald i samarbete med aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. 3) Begära att aktörer som söker regionala medel tydliggör hur de kommer arbeta med jämställdhet, mångfald eller övriga mänskliga rättigheter. Ansvariga: Hälso- och sjukvårdsnämnderna, Kommittén för folkhälsofrågor, Kommittén för rättighetsfrågor, Kulturnämnden, Miljönämnden, Regionutvecklingsnämnden (åtgärd 1, 2 och 3). De nämnder och kommittéer som kommer att beröras av jämställdhetsstrategin (åtgärd 3) Artikel 6 Bekämpa stereotyper Mål: Att medarbetarna i Västra Götalandsregionen internt och i mötet med invånarna ska motarbeta och reflektera över eventuella stereotypa uppfattningar om kön och andra aspekter.

32 Åtgärder: 1) Utveckla personal med ledande befattning inom Västra Götalandsregionen mot ett genuskompetent ledarskap. 2) Utveckla och genomföra utbildningar i mänskliga rättigheter för främst Västra Götalandsregionens chefer och politiker men också övrig personal. Att reflektera över stereotyper och hur de kan leda till brott mot de mänskliga rättigheterna kommer att ingå i denna utbildning. Ansvariga: Personalutskottet(åtgärd 1), Kommittén för rättighetsfrågor(åtgärd 2), Kulturnämnden Artikel 10 Flerfaldig diskriminering eller missgynnanden Mål: Att direkt och indirekt diskriminering på grund av en eller flera av följande grunder; kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionshinder, ålder, könsöverkridande identitet eller yttring motverkas både inom regionens verksamhet och i övriga samhället. Målet på lång sikt är att ingen diskriminering ska förekomma. Åtgärder: 1) Utveckla och genomföra utbildningar i mänskliga rättigheter i olika omfattning och former för främst Västra Götalandsregionens chefer och politiker men också övrig personal. Diskriminering, bland annat på grund av kön men också på grund av kombinationer av olika diskrimineringsgrunder, kommer att tas upp i denna utbildning. 2) Aktivt arbeta för att fördelning av regionala medel i form av projektoch näringslivsstöd samt organisationsbidrag ska gynna jämställdhet och mångfald. Ansvariga: Kommittén för rättighetsfrågor(åtgärd 1), Hälso- och sjukvårdsnämnderna, Kommittén för folkhälsofrågor, Kommittén för rättighetsfrågor, Kulturnämnden, Miljönämnden, Regionutvecklingsnämnden (åtgärd 2) Artikel 11 Arbetsgivarrollen Mål: Att ett strategiskt arbete bedrivs för att minska ojämställdheten mellan kvinnor och män som arbetar inom Västra Götalandsregionen. Åtgärder: 1) En uppföljning av lönekartläggning med analys ska fortsätta att göras av verksamheterna en gång per år. Dessa ska redovisas för verksamheternas företrädare och regionledningen. 2) Förvaltningarna ska systematiskt arbeta för att minska de ojämställda lönerna mellan kvinnor och män så att en önskvärd lönestruktur uppstår med hjälp av resursfördelning inom förvaltningarna.

33 3) Rekrytering, kompetensförsörjning och chefsförsörjning ska genomföras utifrån kriterier så att diskriminering på grund av kön eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna inte förekommer. Detta arbete ska även stimulera till att könsfördelningen ska bli jämn där den inte är det. 4) Samlad könsuppdelad personalstatistik som är nedbruten på yrkeskategorier ska tas fram. Ansvariga: Nämnder och styrelser Artikel 12 Upphandling av varor och tjänster Mål: Att Västra Götalandsregionen i upphandling av tjänster och produkter ställer krav som främjar jämställdhet och de övriga mänskliga rättigheterna. Åtgärd: 1) Inkludera ytterligare sociala krav i två av regionens upphandlingar. Ansvarig: Servicenämnden Artikel 13 Utbildning och livslångt lärande Mål: Att personer ska kunna välja vad de vill studera utan att styras av vad som är traditionellt för könen och att kunskap om jämställdhet sprids. Åtgärder: 1) Ta fram ett utbildningsplaneringsverktyg tillsammans med kommunalförbunden där könsuppdelad statistik över utbildningar synliggörs visuellt. Utifrån resultaten kan prognoser och åtgärder tas fram. 2) Samordna och handleda olika sorters studie- och yrkesvägledare i att de ska råda personer till andra studie- och yrkesval än enbart de könstraditionella. 3) Genom samverkan med andra aktörer påverka och genomföra främjandeinsatser kring jämställdhetsaspekter vad gäller livslångt lärande. Ansvarig: Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden Artikel 14 Hälsa Mål: Att öka kunskaperna om samt motverka skillnader i hälsa och vård som uppstått på grund av kön, genus eller andra aspekter.

34 Att öka kunskaperna om sambandet mellan upplevt våld (direkt och indirekt) och ohälsa hos kvinnor, män och barn. Åtgärder: 1) Genomföra handlingsplanen för jämlik hälsa. 2) Initiera och stödja förbättringsarbeten kring jämställd och jämlik vård. 3) Utbilda och sprida kunskap om jämställd och jämlik vård. 4) Utbilda och sprida kunskap kring sambandet mellan upplevt våld och ohälsa samt vilka åtgärder som kan vidtas för att tidigt identifiera, omhänderta (i hälso- och sjukvården) samt dokumentera kvinnor, män och barn som lever med våld. 5) Verka för att all relevant statistik ska vara könsuppdelad samt att verksamhetsanalyser ska omfatta jämställdhetsanalyser. 6) Verka för integration av jämställd och jämlik vård i förvaltningarnas lednings- och styrningssystem. 7) Initiera och stödja kunskapsutveckling och forskningsverksamhet om jämställd och jämlik vård inom hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen. 8) Initiera forskningssamverkan kring jämställd och jämlik vård med universitet och högskolor. 9) Samverkan med andra landsting, nationella och internationella enheter, kommunala FoU-enheter samt berörda myndigheter i frågor som gäller jämställd vård samt sambandet mellan upplevt våld och ohälsa. 10) Ta fram generella regionala riktlinjer för att tidigt identifiera, omhänderta och dokumentera kvinnor, män och barn som lever med våld. 11) Ge stöd till hithörande FoU-projekt, bland annat genom förmedling av tillgänglig metodologi och genom att skapa gynnsamma förutsättningar för tillgång till tillgänglig vårddata. 12) Kartlägga best practice/benchmarking inom området arbete för jämställd och jämlik vård och införa de metoder som synes lämpliga. Ansvariga: Hälso- och sjukvårdsutskottet, Hälso- och sjukvårdsnämnderna, Primärvårdsstyrelsen, Styrelsen för beställd primärvård, Kommittén för folkhälsofrågor(åtgärd 1). Kunskapscentrum för jämlik vård och Kompetenscentrum om våld i nära relationer utgör särskilda kompetenser och resurser inom dessa frågor

35 Artikel 20 Kultur, idrott och fritid Mål: Att kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna delta på lika villkor i idrott, kultur och fritidsaktiviteter och att jämställdhet och jämlikhet främjas inom dessa verksamheter. Att de kulturinstitutioner Västra Götalandsregionen arbetar med ska verka för jämställdhet och mångfald. Åtgärder: 1) Utveckla uppföljningen av det idrottspolitiska programmet gällande jämställdhet, integration och interkulturell dialog. 2) Uppmana föreningar som kulturnämnden stöder att ta del av den process, som inkluderar arbete med jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter, som pågår inom Västra Götalandsregionen. 3) Skriva in tydliga och uppföljningsbara mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturnämndens långsiktiga uppdrag till kulturinstitutioner. 4) Måluppfyllelsen i de långsiktiga uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att öka jämställdheten, mångfalden och tillgängligheten? 5) Ge kulturverksamheter med långsiktiga uppdrag från kulturnämnden i uppdrag att ta fram handlingsplaner för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Ansvariga: Kulturnämnden Artikel 22 Könsrelaterat våld Mål: Att minska förekomsten av könsrelaterat våld. Att Västra Götalandsregionen driver en nolltolerans mot att någon dödas inom en nära relation. Att det finns en god kunskap kring samt ett aktivt arbete för att identifiera och hjälpa/stödja kvinnor, män och barn som lever med våld. Åtgärder: 1) Personal inom hälso- och sjukvården och folktandvården ska utbildas kring könsrelaterat våld samt barn som lever med våld. 2) Införa regiongemensamma riktlinjer för hur specifikt hälso- och sjukvården samt folktandvården ska identifiera, omhänderta (i hälso-

36 och sjukvården) och dokumentera kvinnor, män och barn som lever med våld. 3) Samverka med andra landsting, regionens kommunalförbund, nationella och internationella enheter samt andra berörda myndigheter i frågor som rör könsrelaterat våld och våld i nära relationer. 4) Initiera och stödja kunskapsutveckling samt forskningsverksamhet inom området könsrelaterat våld och våld i nära relationer. Ansvariga: Folkhälsokommittén, Hälso- och sjukvårdsutskottet, Hälso- och sjukvårdsnämnderna, Kulturnämnden, Primärvårdsstyrelsen, Styrelsen för beställd primärvård. Kompetenscentrum om våld i nära relationer utgör en särskild kompetens och resurs inom dessa frågor. Artikel 26 Rörlighet och transport Mål: Att arbeta för att kollektivtrafiken i Västra Götaland främjar jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter. Västra Götalandsregionen ska bidra till uppfyllelse av det nationella målet om ett jämställt transportsystem som nationellt preciseras enligt följande: Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till jämställt samhälle. Åtgärder: 1) Samla kunskap om hur kollektivtrafiken kan främja de mänskliga rättigheterna. 2) Utveckla metoder för hur kollektivtrafiken kan främja de mänskliga rättigheterna som bland annat jämställdhet. Ansvariga: Kollektivtrafiknämnden, regionutvecklingsnämnden (mål om transportsystem) Artikel 27 Ekonomisk utveckling Mål: Att kvinnor och män ska starta företag i samma omfattning, den könsuppdelade arbetsmarknaden ska minska, regelverk, lagar och trygghetssystem ska ge samma förutsättningar för kvinnor och män. Åtgärder: 1) Synliggöra kvinnors företagande genom att sprida kunskap och goda förebilder, till exempel visa på hur medier framställer kvinnor och män i rollen som företagare och visa på de ekonomiska konsekvenserna av ojämställda förhållanden mellan kvinnor och män när det gäller företagande.

37 2) Bidra till att det utvecklas ett normkritiskt och genusmedvetet arbetssätt i de strukturer som främjar nyföretagande, entreprenörskap och innovation (här ingår kompetensutveckling, bonusar och processtöd och andra insatser som ger handlingsutrymme). 3) Skapa jämställda utvecklingsarenor som attraherar mångfald och stimulerar kreativitet. 4) Underlätta omställning från anställning till eget företagande. 5) Ta fram verktyg för mätning och uppföljning av kvalitativa jämställdhets- och mångfaldsmål. 6) Kräva att organisationer som får regionala utvecklingsmedel redovisar hur de arbetar med jämställdhet och mångfald, och hur detta påverkar resultatet. Ansvariga: Regionutvecklingsnämnden

38 Bilaga 1: styrdokument och övriga underlag Artikel 4 Offentligt ställningstagande för jämställdhet o Undertecknad CEMR deklaration, Regionstyrelsen RSK o Förslag till Västra Götalandsregionens deltagande i framtagandet av en jämställdhetsstrategi för Västra Götalands län, RHK o Framtidstro och hållbar utveckling. Västra Götalandsregionens budget 2013 Artikel 5 Arbeta med samarbetspartners för att främja jämställdhet o Kommittén för rättighetsfrågors handlingsplan med utgångspunkt i reglementet, RHK Artikel 6 Bekämpa stereotyper o Ansvar och utveckling, Västra Götalandsregionens budget 2012 o Förslag till inriktning gällande utbildningsinsatser för mänskliga rättigheter, RHK Artikel 10 Flerfaldig diskriminering eller missgynnanden o Förslag till inriktning gällande utbildningsinsatser för mänskliga rättigheter, RHK Artikel 11 Arbetsgivarrollen o Personalvision 2021, Västra Götalandsregionen o Personalstatistik 2011, Västra Götalandsregionen o Policy för jämställdhet och mångfald, Västra Götalandsregionen Artikel 14 Hälsa o Om kvinnor och män i Västra Götalands län, en statistikbok 2012, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, SCB o Resultat från folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2011, Västra Götalandsregionen, Statens folkhälsoinstitut, Statistiska centralbyrån (SCB) o Fakta om Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, 2011 o Det goda livet i Västra Götaland, SOM-institutet 2011 o (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, Sveriges kommuner och landsting, 2007 Artikel 20 Kultur, idrott och fritid o Fakta om Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, 2011 o Det goda livet i Västra Götaland, SOM-institutet 2011 o (O)jämn kultur? En kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel o Kulturpolitik för Västra Götaland. Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 Artikel 22 Könsrelaterat våld o VKV Rapport 2010:1 Hinder och möjligheter vid primärprevention av våld i nära relationer o VKV Rapport 2010:2 Söker du, så finner du Artikel 26 Rörlighet och transport o Västra Götalandsregionens statistikdatabas, statistik för pendling o Västtrafiks hemsida: Om Västtrafik / Samhällsnytta / Jämställdhet / Resmönster Artikel 27 Ekonomisk utveckling o Om kvinnor och män i Västra Götalands län, en statistikbok 2012, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, SCB o Fakta om Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, 2011 o Det goda livet i Västra Götaland, SOM-institutet 2011

39

40

41 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (1)32 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Slutrapport Kemikaliestrategi Dnr MN Dokumentbeskrivning: Slutrapport Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Utfärdat av: Utf datum: Miljösekretariatet, Hanna Katarina Nyroos Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

42 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (2)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Målbeskrivning...3 Mål 1: Användning av utfasningsämnen ha minskat med 25 procent jämfört med Mål 2: Mål för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder...4 Mål 3: Säkrare hantering av kemikalier...4 Genomförande...4 Förändringar och förutsättningar som påverkat projektet...6 Budget UTFALL Måluppfyllelse, översikt REDOVISNING MÅL Mål 1 - Användning av utfasningsämnen ska år 2012 ha minskat med 25 procent jämfört med Användning av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionens laboratorier Användning av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionen exklusive laboratorier12 A) Lista för central uppföljning...12 B) Kemikalier i varor Mål 2 - Mål för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder Alkylfenoletoxilater i upphandlad textil Amalgamfyllningar inom tandvården Röntgenframkallare och - fixeringsmedel inom sjukhus Röntgenframkallare och - fixeringsmedel inom tandvård PVC i patientnära förbrukningsprodukter i sjukvården Använd mängd PVC inom fastighetsområdet Ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsartiklar inom sjukvården Silverförband Silver i övrig antibakteriell användning så som vitvaror, textilier, handtag, elkontakter och strömbrytare Mål 3 - Säkrare hantering av kemikalier Införandegrad - kemikaliehanteringssystemet Klara FORTSATT KEMIKALIEARBETE DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

43 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (3)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Sammanfattning Bakgrund Med målsättningen att miljö och hälsofarliga kemikalier ska fasas ut och ersättas av mindre farliga produkter, antog regionfullmäktige i september 2008 en kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen. Strategin satte ramarna för kemikaliearbetet under perioden och innebar att Västra Götalandsregionen för första gången tog ett samlat grepp för minskad användning av miljö och hälsofarliga kemikalier. Regionens nämnder och styrelser ålades att verkställa kemikaliestrategin och miljönämnden fick i uppdrag att ansvara för att samordna utfasningsarbetet. Kemikaliestrategin är en del i arbetet för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö år Utfasning och utbyte av farliga kemikalier innebär både förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och minskad belastning på den yttre miljön. Kemikalier förekommer i stort sett i alla varor och produkter runt om kring oss och är en självklar del av vårt moderna samhälle. De ökar både i volym och antal, men den snabba utvecklingen har skett i stort sett utan hänsyn till ämnenas effekt på hälsa och miljö. Det finns tiotusentals kemikalier som vi saknar kunskap om, men vi vet att många av dem är svårnedbrytbara i naturen och sprids med vind, vatten och via näringskedjor och att flera hundra av dem finns ständigt närvarande i fettvävnaden hos människor och djur. I takt med att kunskapen ökar, upptäcks allt fler ämnen med skadliga egenskaper såsom orsakande av cancer, fertilitetsstörningar, astma eller allergier. Ämnen som påverkar hormonsystemet kan medföra risk för allvarliga följdverkningar, i synnerhet vid fosterutveckling och andra känsliga processer. Syfte Detta dokument utgör en sammanfattning av det omfattande arbete som under kemikaliestrategins målperiod har ägt rum inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Dokumentets syfte är att på ett överskådligt sätt presentera måluppfyllnad, resultat, förutsättningar och erfarenheter som kan vara värdefulla i det fortsatta arbetet med att minska användningen av miljö och hälsofarliga kemikalier. Delrapporter över arbetet med kemikaliestrategin har publicerats årligen till och med Slutrapporten sammanfattar hela målperioden. Målbeskrivning I kemikaliestrategin anges tre mål för perioden. Dessa mäts genom uppföljning av sammanlagt 12 indikatorer (mål 1 två indikatorer, mål 2 nio indikatorer och mål 3 en indikator). DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

44 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (4)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Mål 1: Användning av utfasningsämnen ha minskat med 25 procent jämfört med 2007 Som utfasningsämnen definieras ämnen som uppvisar en eller flera av följande farliga egenskaper: Mycket giftiga; allergiframkallande; cancerframkallande; mutagena; reproduktionstoxiska, persistenta, bioackumulerbara och toxiska ämnen (PBT, vpvb); potentiella vpvb; hormonstörande och miljöfarliga. Målet definieras som att utfasningsämnen vid utgången av 2012 ska ha minskat med minst 25 % i antal ämnen, samt minst 25 % i sammantagen volymreducering. Volym och antalsmålen följs upp genom mätning dels inom Västra Götalandsregionens laboratorier, dels övriga verksamheter. Mål 2: Mål för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder Alkylfenoletoxilater i textilier Amalgam Framkallnings och fixeringsvätskor vid röntgen (två indikatorer) Lustgas 1 PVC (två indikatorer) Ftalaterna DEHP, DBP och BBP Silver som antibakteriellt medel (två indikatorer) Målen för de särskilt prioriterade ämnena var definierade i överensstämmelse med tidigare fattade beslut och åtgärder på området. Mål 3: Säkrare hantering av kemikalier Endast de kemiska produkter som är nödvändiga i verksamheten ska förekomma på arbetsplatsen och antalet olika produkter ska reduceras genom utgallring bland likvärdiga produkter. All personal ska ha baskunskap om miljö och hälsoriskerna med de kemiska produkter som finns i den egna verksamheten samt kunna hantera dem på rätt sätt. Kemikaliehanteringssystemet Klara definieras som det centrala verktyget för att uppnå en säker kemikaliehantering och målet är att systemet ska användas aktivt i samtliga verksamheter senast under Genomförande Kemikalieproblematiken varierar mellan olika verksamheter och varje förvaltning ålades därför att utarbeta en åtgärdsplan. Förvaltningarna har avrapporterat sitt arbete enligt kemikaliestrategins indikatorer och har även fattat beslut om egna, mätbara, mål för de särskilt prioriterade ämnen som listas i Mål 2. 1 Lustgas uteslöts senare ur kemikaliestrategin, se avsnitt Förändringar och förutsättningar som påverkat projektet DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

45 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (5)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK En särskild resurs på central nivå har inrättats med tillgång till kompetens inom områdena yttre miljö, arbetsmiljö och säkerhet, den så kallade centrala kemikaliegruppen. En heltidsanställd projektledare på miljösekretariatet har fungerat som stödresurs och har organiserat delar av arbetet. Varje förvaltning har tillsatt särskilda kemikaliekontaktpersoner och samverkan har skett i olika nätverksformer. Kemikalienätverksträffar har hållits tre gånger per år och en särskild labbgrupp har bildats. Nätverksträffarna har varit viktiga fora för utbyte av erfarenheter, problemlösning och utbildning. Regelbundna träffar för användare av kemikaliehanteringssystemet Klara har ordnats av Hälsan&Arbetslivet. Samhällets mål har varit vägledande i arbetet och det är endast i samverkan som verkligt betydelsefulla resultat kan uppnås. Samarbete med andra aktörer har varit mycket viktigt, inte minst via de Nationella substitutionsgrupperna, sammankallade av Miljöstyrningsrådet, där representanter samverkar för att påskynda utbytesprocessen av produkter och varor med oönskat kemikalieinnehåll. Miljösekretariatet har lagt fram årliga lägesrapporter för Miljönämnden, till och med Ett kontinuerligt arbete har skett för att kvalitetssäkra uppföljningen och miljönämnden har fattat beslut om korrigerande åtgärder som har varit nödvändiga för att kunna mäta måluppfyllelse. 2 Utvecklingen har även redovisats årligen i Västra Götalandsregionens miljöredovisning Kartläggning av kemikalieflöden och / förekomst har varit en central del av arbetet och var initialt det som var mest resurskrävande. Enligt regionfullmäktiges beslut skulle en kartläggning göras av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionen och en plan tas fram för att minska användningen av farliga kemikalier enligt målen. Ett viktigt verktyg har varit framtagandet av en så kallad utfasningslista 3. Listan ger underlag till förvaltningarnas åtgärdsplaner och är uppdelad i fyra delar för olika användningsområden. Utfasningslistan togs fram 2009 och omfattar ett hundratal ämnen. I utfasningslistan finn en uppdelning mellan: a) avvecklingsämnen som ska vara helt avvecklade till utgången av 2012 och b) minskningsämnen vars användning ska minskas så långt som möjligt inom perioden. Bedömningsgrund för urvalet har varit graden av farlighet, exponeringsmönster, tidsaspekt för exponering samt exponering i yttre miljö. Listan är baserad på faktisk användning av ämnen i Västra Götalandsregionen. Arbetet att reducera användningen av farliga kemikalier har pågått under lång tid och en mängd ämnen är genom tidigare beslut förbjudna i verksamheten, enligt lagstiftning, förordningar eller i vissa fall enligt beslut inom Västra Götalandsregionen som går längre än vad lagstiftningen kräver. 2 Se även rubrik Förändringar och förutsättningar som påverkat projektet 3 Se Bilaga 1 Utfasningslista Prioriterade ämnen för utfasning enligt Kemikaliestrategins mål 1 DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

46 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (6)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Kemiska produkter och kemikalier i varor kräver helt olika angreppssätt i ett substitutionsarbete. Kemiska produkter är i mycket högre utsträckning kontrollerade produkter med innehållsförteckning, faroklassning och bestämda volym /viktangivelser. Kemikalieinnehållet i många inköpta varor är däremot helt okänt, även om kemikalier i varor utgör de överlägset största flödena inom Västra Götalandsregionens verksamheter. För att komma vidare i arbetet med denna viktiga grupp har därför en särskild kartläggning gjorts över vilka krav som har ställts i upphandling under målperioden. Kartläggning av kemikalieförekomst och säkerställande av inköpsstatistik har tagit mer tid än planerat på bekostnad av substitutionsarbetet. Förändringar och förutsättningar som påverkat projektet Revision 2010 genomfördes en revision av hälso och sjukvårdens insatser för att fasa ut miljöoch hälsofarliga kemikalier. 4 I samband med granskningen påtalades osäkerhet kring uppföljningen av mål 1, att minska användningen av utfasningsämnen om 25 % till år 2012 i både antal och volym. I granskningen bedömdes kvalitetsbrister i kemikaliehanteringssystemet Klara samt ej säkerställd inköpsstatistik medföra att förutsättningarna för att på ett tillförlitligt sätt mäta måluppfyllnad var begränsade. För att kunna bekräfta resultaten i arbetet med mål 1 har åtgärder vidtagits för att säkerställa en bättre kvalitet på dataunderlaget. Användningen av utfasningsämnen inom laboratorieverksamhet har följts upp genom en enkät där dataunderlag för årsförbrukning har samlats in. För övrig verksamhet har användningen av utfasningsämnen i kemiska produkter följts upp genom en lista för central uppföljning. Listan innehåller specifika produkter, en varukorg som representerar viktiga flöden av kemiska produkter och intentionen har varit att fånga några av de stora kemikalieflödena för att på så vis kunna mäta hur arbetet med utfasning av miljö och hälsofarliga kemikalier fortskrider. Uppföljning av kemikalier i varor inom mål 2har skett genom att följa specifika produkter/produktgrupper samt genom en omfattande kartläggning över kravställande vid upphandling, gjord Hälso- och sjukvårdens insatser för att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier, Dnr: Rev DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

47 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (7)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Lustgas I kemikaliestrategin ingick ursprungligen lustgas inom sjukvård och tandvård som ett särskilt prioriterat område. Lustgas avviker stort från de övriga målområdena inom strategin. Lustgasen uteslöts därför från kemikaliestrategin och användningen av lustgas följs istället upp via miljöredovisningen. Införande av kemikaliehanteringssystem För uppföljning av kemikaliestrategins mål 3 om säkrare hantering av kemikalier, anges en indikator som mäter andelen förvaltningar som har infört Klara kemikaliehanteringssytem. Denna indikator har avgränsats till att endast omfatta så kallade berörda verksamheter, det vill säga att verksamheter som hanterar kemiska produkter i så liten mängd att ohälsa eller olycksfall inte rimligen kan uppkomma undantas kravet. Som liten mängd avses att det i normala fall enbart används toner, diskmedel, tvål eller andra hygienprodukter i lokalerna. Avgränsningen gjordes eftersom förtroendekapitalet för arbetet äventyras om krav ställs i orimliga proportioner. Dessutom medför kemikaliehanteringssystemet en licenskostnad. Senare gjordes även bedömningen att enbart införandegraden av kemikaliehanteringssystem inte var tillräcklig för att mäta måluppfyllnad om säkrare kemikaliehantering. En korrigerande åtgärd antogs därför om kompletterande redovisning och utvärdering av mål 3. Utfasningslistan Avsikten var att utfasningslistan skulle utgöra ett avstamp för utfasningsarbetet och att listan skulle uppdateras kontinuerligt. Det visade sig dock behövas en längre omställningsperiod för att komma igång med arbetet enligt en utfasningslista och listan har därför inte uppdaterats under målperioden. Budget En heltidsanställd projektledare vid miljösekretariatet har ansvarat för samordningen av arbetet. Projektets kostnader har rymts inom angivna ramar i miljönämndens budget. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

48 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (8)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Utfall 1.1 Måluppfyllelse, översikt Mål år 2012 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 MÅL 1 Användningen av utfasningsämnen ska ha minskat med 25 procent jämfört med liter utfasningsämnen. 654 liter utfasningsämnen. 22 procents minskning. 574 liter utfasningsämnen. 32 procents minskning. MÅL 2 Målen för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder ska vara uppnådda. Sju av nio mål uppnådda eller på väg att uppnås. Sju av nio mål uppnådda eller på väg att uppnås. Sju av nio mål uppnådda. Ytterligare ett mål kommer att uppnås MÅL 3 Hanteringen av kemikalier ska vara säkrare. 85 procent av berörda förvaltningar har Klara kemikaliehanteringssystem. 89 procent av berörda förvaltningar har Klara kemikaliehanteringssystem. 92 procent av berörda förvaltningar har Klara kemikaliehanteringssystem. Kompletterande utvärdering av kemikaliehanteringen utförd. Mål 1 Indikator Resultat Labb, volym (kg) % minskning Labb, antal ämnen % minskning Övrig användning, volym (liter) % minskning Övrig användning, antal ämnen % minskning 5 Uppföljning av mål 1 är gjord genom inköpsstatistik för ämnen på listan för central uppföljning. Basår för jämförelsen har justerats till Se vidare avsnitt DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

49 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (9)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Mål 2 Indikator Mål Resultat 2012 Kommentar Alkylfenoletoxilater i upphandlad textil All upphandlad textil ska vara fri från AFE. Målet uppfyllt 82 procent av inköpt textilsortiment har analyserats. AFE har endast påvisats i halter som understiger Miljöstyrningsrådets rekommenderade krav. Amalgamfyllningar inom folktandvården Antal fyllningar Användning avvecklas helt under perioden. Får användas endast enligt särskilda dispensregler. Målet uppfyllt Två fyllningar gjorda 2012 med dispens. Röntgenframkallare och / fixermedel inom sjukhus Avvecklas helt genom övergång till digital röntgen. Målet uppfyllt Inom Västra Götalansregionen finns totalt 11 mammografienheter. Alla använder digital röntgen. Röntgenframkallare och / fixermedel inom tandvård Avvecklas helt genom övergång till digital röntgen. Målet nära uppfyllt 99 procent av klinikerna har digitaliserat sin röntgenutrustning. Resterande kommer att digitaliseras under PVC i patientnära förbrukningsprodukter i sjukvården Användningen ska minska genom att PVC ersätts där fullgott alternativ finns tillgängligt. Målet uppfyllt Kemikaliekrav har ställts i flertalet upphandlingar, vilket har medfört avsevärda minskningar av PVC en del förbrukningsartiklar. Handskar, vissa katetrar och matningssonder är nu PVC fria. Använd mängd PVC inom fastighetsområdet (ton) Användningen ska minska genom att PVC där fullgott alternativ finns tillgängligt. Målet uppfyllt Minskning från 3900 till 3769 ton. Mängd silver i övrig antibakteriell användning Silver som antibakteriellt medel får ej förekomma i upphandlade vitvaror, textilier, inredning och byggnadsmateria Målet är uppfyllt Inga vitvaror innehållande silver har köpts in. Krav ställda på att antibakteriellt silver inte ska förekomma i byggmaterial eller vitvaror som levereras i samband med bygg eller underhållsprojekt. Krav ställda i textilupphandling. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

50 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (10)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsartiklar inom sjukvården (Antal upphandlade produktgrupper) Avvecklas helt inom förbrukningsartiklar inom sjukvården. Ej uppfyllt Kemikaliekrav har ställts i flertalet upphandlingar, vilket har medfört minskningar av ftalater i förbrukningsartiklar. Produktgrupper som idag är utan DEHP, DBP och BBP finns inom enteral nutrition, injektion/infusion och handskar. Minskningar av dessa ftalater har skett inom andra produktområden, men inte kunnat avvecklas helt. Silverförband Användningen ska begränsas. Målet uppfyllt Användningen av silverförband har mer än halverats sedan Mål 3 92% av berörda förvaltningar använder Klara kemikaliehanteringssystem. Kompletterande utvärdering visar att Klara har medfört säkrare kemikaliehantering och att arbetet har inneburit ett stort kunskapslyft. Utvärderingen visar dock att rutiner för riskbedömning saknas i många fall och att det finns ett fortsatt utbildningsbehov, bland annat med anledning av förändrad lagstiftning. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

51 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (11)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Redovisning Mål Mål 1 Användning av utfasningsämnen ska år 2012 ha minskat med 25 procent jämfört med 2007 Antalet utfasningsämnen ska vid periodens slut ha minskat med minst 25 % i antal ämnen, samt minst 25 % i sammantagen volymreducering Användning av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionens laboratorier Användning av utfasningsämnen Labb, volym (kg) % minskning Labb, antal ämnen % minskning Användningen av utfasningsämnen har minskat med 20% i Västra Götalandsregionens laboratorier. 17 av 61 ämnen som prioriterats för åtgärder inom labbverksamheten har helt fasats ut. Den totala volymen utfasningsämnen 6 som förbrukas inom Västra Götalandsregionens laboratorier uppgår för 2010 till drygt 68 kg och för 2012 till knappt 68 kg. Detta är baserat på 13 av Västra Götalandsregionens 18 laboratorier. Kommentar Kemikaliestrategins mål grundar sig på uppföljning med 2007 som basår. Den använda metoden för uppföljning av utfasning av laboratoriekemikalier har gjorts från Minskningen av utfasningsämnen inom laboratorieverksamheterna är sannolikt större jämfört med Förutsättningen för utfasningslistan avsnitt 4, laboratorieverksamhet, är att dessa ämnen enbart används inom labb. Det har dock framkommit att verksamheterna har återfunnit användning av dessa ämnen i verksamheter utanför labb. 6 Enligt Västra Götalandsregionens Utfasningslista, Prioriterade ämnen för utfasning enligt kemikaliestrategins mål 1, version 1 september DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

52 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (12)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK På utfasningslistan görs en indelning i avvecklingsämnen som helt ska fasas ut till 2012, samt minskningsämnen vilkas användning ska minska. Laboratorieverksamheterna ansåg att denna uppdelning var svårkommunicerad och inte helt tillämplig. Laboratorierna har därför i samråd beslutat att frånse den ursprungliga indelningen och att arbeta med listan som helhet Användning av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionen exklusive laboratorier A) Lista för central uppföljning För att följa flödena av kemikalier och kemiska produkter har en lista för central uppföljning tagits fram. Listan utgörs av en varukorg som representerar viktiga flöden av kemiska produkter och följs upp via inköpsstatistik. På så vis fås en möjlighet att mäta utfasningen av miljö och hälsofarliga kemikalier i kemiska produkter. Dataunderlag för årsförbrukning har samlats in och volymuppföljningen för regionens gemensamma måluppföljning baseras på några av de största flödena av utfasningsämnen i kemiska produkter. Volymuppföljningen inkluderar inte miljö och hälsofarliga ämnen i varor, dessa behandlas separat. Uppföljning med hjälp av inköpsstatistik har även gjorts för produkter som många förvaltningar har haft egna mål kring, men som inte finns med på utfasningslistan. Mängd utfasningsämne (liter) Kemiska produkter Minskning Bronopol Moppkonservering % Glutaraldehyd och oftaaldehyd Desinfektionsmedel % Hydrokinon Fotokemikalier % DBP Tandvårdsprodukt 0,025 0,025 0,011 54% Triklosan Tandvårdsprodukt 0,008 0,008 0,006 22% Totalt % Förändring av volym avvecklingsämnen för kemiska produkter mellan 2010 och Beräkningen baseras på utvald varukorg, den så kallade listan för central uppföljning. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

53 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (13)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Volymminskning Förbrukningen av utfasningsämnen minskat med 32%. Den största minskningen beror på att tandvården övergått till digital röntgen och därmed minskat användningen av fotokemikalier innehållande hydrokinon. Den andra bidragande orsaken är att användningen av desinfektionsmedel med glutaraldehyd minskat till följd av utbyte av endoskopidiskdesinfektorer. Minskningen av glutaraldehyd och hydrokinon beräknas fortsätta när äldre utrustning successivt byts ut. Antalsminskning Utfasningslistan innehåller 20 prioriterade ämnen för kemiska produkter och bekämpningsmedel. Fem av dessa ämnen har avvecklats under kemikaliestrategins målperiod, motsvarande 25% minskning. Kommentar Strategins mål grundar sig på uppföljning med 2007 som basår. Uppföljning av den centrala listan har gjorts från Minskningen av dessa utfasningsämnen är sannolikt större jämfört med Regionens utfasningslista bör uppdateras, liksom varukorgen för uppföljning. Bland annat bör vissa ämnen listas med fler CAS nummer än som nu är fallet. Behovet av en förteckning över oönskade egenskaper snarare än specifika ämnen har också lyfts fram vid upprepade tillfällen. Varukorgen tillkom eftersom det i samband med revision 2010 påvisades ett behov av tillförlitligt dataunderlag. Uppföljningen via inköpsstatistik har dock inte varit okomplicerad och i och med övergången till nytt beställningssystem under 2012 försvårades uppföljningen ytterligare. Antalsmålet uppfylls tack vare att Naturbruksförvaltningen har avvecklat samtliga fem bekämpningsmedel på utfasningslistan. Att helt avveckla användningen inom samtliga förvaltningar har visat sig svårt. Det finns dock anledning att misstänka att vissa ämnen, så som till exempel d limonen, finns i fortsatt användning snarare av gammal vana än för att fullgoda alternativ saknas. Det kan därför vara skäl att fortsatt se över även de små volymerna avvecklingsämnen. I kemikaliestrategin har det identifierats ämnen som används i desinfektionssyfte. En minskning av dessa ämnen kan påverka patientsäkerheten samtidigt som överanvändning av dessa ämnen har en negativ på verkan på miljö och hälsa i helhet. En dialog mellan miljö och hygienområdet för att skapa ett framtida gemensamt målarbete är nödvändigt för att nå goda resultat. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

54 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (14)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK B) Kemikalier i varor För att följa utvecklingen avseende kemikalier i varor har en utredning gjorts över vilka krav som har ställts vid upphandling. 7 Varugrupper som har följts upp är textilier, IT, inredning, belysning, tandvårdsprodukter samt PVC och mjukgörare i patientnära förbrukningsartiklar. Analys har även gjorts av områdena textilier, järnvaror och patientnära analyser. Inköpta varor står för Västra Götalandsregionens överlägset största användning av kemikalier, men det är svårt att följa dessa flöden. Mål om en 25 procentig minskning i volym och antal har på varuområdet inte varit möjligt att mäta i den utsträckning man hade intentioner om när kemikaliestrategin antogs, se avsnittet Kommentar nedan. Kravställning vid upphandling har därför varit det viktigaste verktyget tillsammans med uppföljning av utvalda artiklar eller varugrupper. För mer information om utfasning av kemikaliestrategins särskilt prioriterade ämnen, se även avsnitt 2.2 Redovisning av Mål2. Ett omfattande arbete har gjorts med kemikaliekrav vid upphandling, ett arbete som har medfört minskningar av farliga kemikalier i många upphandlade varugrupper. Ett viktigt mervärde i arbetet är också ett ökat fokus på frågan och en ökad press på leverentörer och producenter att erbjuda produkter med bättre varudeklarationer och lägre halter av miljö och hälsofarliga kemikalier. Uppföljning av kemikaliestrategi : Kemikalier i varor Produktområde Senaste Kemikaliekrav per artikel Information Mervärdesbeskrivning avtalsstart ställda Textilier 2010 Ja Ekologisk bomullsråvara inom produktgrupp ekologisk. I övriga processer följs motsvarande ÖkoTex. Krav är ställda om att textilier ska vara fria från AFE. Utfasade ämnen: Azofärgämnen, bly, bromerade flamskyddsmedel, Krom VI, ftalater; AFE. IT Inredning 2010 Ja 2010 Ja Utfasade ämnen: 8 st (Med undantag för användning enligt EU:s RoHS direktiv) I de skärmar som levereras till VGR har tekniken i LCDskärmarna byts ut till LED som förutom att de är mycket energisnåla också är kvicksilverfria vilket innebär att kvicksilver kommer att fasas ut helt när hela datorparken är utbytt Utfasade ämnen: 14 st för sortiment Gröna Listan (inklusive 18 st som inte finns med i utfasningslistan) 7 Rapport: Uppföljning av kemikaliekrav i upphandling - delrapport för uppföljning av Västra Götalandsregionens kemikaliestrategi samt separat uppföljning för PVC och mjukgörare. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

55 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (15)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Belysning Tandvård 2011 Ja 2011 Ja I den senaste upphandlingen ställdes krav på kvicksilver enligt RoHS kemikaliekrav där kravet är max 5mg Hg per ljuskälla. Utbildningsinsatser för att välja lönsam och miljövänlig belysning genomfördes i och med avtalsstarten. Genom att glödlampor ersätts av lågenergilampor minskar förekomsten av bly. DBP fasades 2010 ut från en produkt som används till att skydda implantat mot belastningar under läkningstiden hos protesbärare. Avvecklade ämnen i upphandlingarna "tandtekniska tjänster" och "munvårdsprodukter": Fluorvätesyra (>7%), DEHP, BBP, DBP och Triklosan. PVC och ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsmaterial Se avsnitt Kommentar Kemikaliestrategins mål om minskad användning av utfasningsämnen omfattar även varuområdet. När kemikaliestrategin togs fram fanns en förhoppning om att det skulle vara möjligt att hitta metoder för att mäta måluppfyllnad även för kemikalier i varor. Målet om en 25 procentig minskning i volym och antal utfasningsämnen omfattar även kemikalier i varor, men det finns i dagsläget inte verktyg som gör det möjligt att följa förekomsten av kemikalier i varor i den utsträckning man hade intentioner om. Kemikalier som ingår i en vara eller produkt klassas inte som en kemisk produkt utan som just en vara. Dessutom ställer lagstiftningen inte krav på tillverkare att uppge vilka kemikalier som förekommer i varor vilket gör tillgången på statistik mycket begränsad. Inköpsstatistik är inte ett komplett verktyg för att följa faktiska inköp av varor och inköpsdata innehåller sällan information om produkters eller tjänsters miljöegenskaper. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

56 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (16)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Mål 2 Mål för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder Alkylfenoletoxilater i upphandlad textil Mål: All upphandlad textil ska vara fri från AFE. Testresultat med avseende på AFE från Västra Götalandsregionens upphandlade textilsortiment.de flesta prov som påvisade halter av AFE låg över detektionsgränserna (vanligen 1 eller 10 mg/kg) men långt under 100 mg/kg, vilket är gränsvärde enligt REACH 8. Alkylfenoletoxylater (AFE), till exempel nonylfenol och nonylfenoletoxylat, är en grupp ytaktiva ämnen som är mycket giftiga för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön samt har misstänkt hormonstörande egenskaper. Alkylfenoletoxylater används som processkemikalier vid färgning och tvätt och förekommer främst i importerade textilier. Trots att ämnesgruppen i Sverige är utfasad sedan länge uppmäts betydande halter av till exempel nonylfenol i vattenreningsverk. Sedan 2008 har Västra Götalandsregionen ställt krav på att alkylfenoletoxylater inte ska förekomma i upphandlad textil och att detta krav under anbudstiden ska kunna verifieras genom provtagningsrapporter utgivna av ackrediterat laboratorium. Under perioden har sammanlagt 82 procent av inköpt textilsortiment analyserats. Av de 59 testade produkter visar 33 tester inga halter av AFE och resterande visar låga värden, samtliga under 100 mg/kg. Samtliga åtta leverentörer har redovisat testresultat, men 13 testresultat har vid sammanställningen ännu inte inkommit. 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH) mm. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

57 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (17)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Kommentar Samtliga leverantörer försäkrar att de inte tillför kemikalier innehållande alkylfenoletoxilater i processen. Förekomsten av AFE kan bero på föroreningar av kemikalier i tillverkningen eller rester av spinnoljor som används av väverierna för att kunna klara av vävprocessen, men även andra förklaringar är möjliga. Målet i Västra Götalandsregionens kemikaliestrategi är att all upphandlad textil ska vara fri från AFE. Enligt REACH får alkylfenoletoxylater inte förekomma i halter över 1000 mg/kg 9 medan Miljöstyrningsrådet rekommenderar krav om att alkylfenoletoxylater ej ska ingå i halter över 100 mg/kg 10. Samtliga utförda tester av inköpta textilier påvisar halter betydligt lägre än Miljöstyrningsrådets krav. I kemikaliestrategin anges inte vilket gränsvärde som ska användas för mätning och riktvärden för textilier saknades vid tidpunkten. I lägesrapport 2009 föreslås ett gränsvärde för mätning vilket vid uppföljning inte visade sig vara möjligt att styrka eftersom detektionsgränserna varierar mellan olika laboratorier och felmarginalen är stor. I upphandlingen specificeras inte vilka testmetoder som är godkända eller vilken högsta detektionsgräns som ska gälla vid provtagning. Det har därför bedömts att Miljöstyrningsrådets rekommendationer är ett rimligt gränsvärde för uppföljning av AFEindikatorn. Vid framtida kravställning bör godkända testmetoder specificeras, likaså bör det förtydligas vilka etoxyleringsgrader som kravet omfattar. Rutiner för uppföljning och åtgärder vid avvikande resultat bör upprättas. En möjlig lösning i det fortsatta arbetet med kravställning är välja textilier som är certifierade enligt miljömärkning som ställer krav på AFE. Den kravställda upphandlingen omfattar personalkläder, patientkläder, bad och bäddtextilier. Inom Västra Götalandsregionen förekommer också användning av andra typer av textil. I det framtida arbetet finns anledning att inkludera fler produktområden, framförallt material som används inom området operation, både som engångs och flergångsprodukter. 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH) mm. 10 Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för tvätt- och textilservice DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

58 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (18)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Amalgamfyllningar inom tandvården Mål: Användningen avvecklas helt under perioden. Får användas enligt särskilda dispensregler. Under 2012 har två amalgamfyllningar gjorts med dispens. Målet om att avveckla amalgamfyllningar inom tandvård är uppnått och amalgamfyllningar utförs endast i mycket svåra fall, med dispens. Minskningen av amalgamfyllningar är drastisk, från basvärdet 2600 stycken till två stycken år Amalgamfyllningar får sedan 1 juni 2009 endast ske efter anmälan till Socialstyrelsen. Sjukhustandvården inom Västa Götalandsregionen har av Socialstyrelsen anhållit dispens att genomföra amalgamfyllningar och har därför möjlighet att genomföra amalgamfyllningar vid behov. Under 2012 omprövades beslutet och möjlighet till undantag från amalgamförbudet förlängdes till 31 december Amalgamfyllningar inom Västra Götalandsregionen. Kommentar Inga. Det finns krav på dokumentation och tillstånd och uppföljningen är därför säkerställd. 11 Siffran var en uppskattad beräkning för 2008 och är basvärdet i Kemikaliestrategin. I tabellen redovisas dock de faktiska siffrorna. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

59 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (19)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Röntgenframkallare och fixeringsmedel inom sjukhus Mål: Avvecklas helt genom övergång till digital röntgen. För mammografi genomförs övergången senast Inom Västra Götalansregionen finns totalt 11 mammografienheter. Samtliga enheter är digitaliserade sedan Röntgenframkallare och fixeringsmedel inom tandvård Mål: Avvecklas helt genom övergång till digital röntgen, för tandvård senast Jämförelse mellan antal digitalröntgen och röntgen med våtframkallning. 99% av tandvårdsklinikerna har övergått till digitalröntgen. Antalet digitaliserade kliniker är 149 av 151. De två resterande klinikerna förväntas bli digitaliserade under början av Genom digitalisering av tandvården har användningen av hydrokinon minskat med mer är 200 liter per år jämfört med Hydrokinon är mycket giftigt för vattenlevande organismer och misstänkt cancerframkallande. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

60 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (20)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Kommentar Övergången till digitalröntgen inom tandvården blev fördröjd dels på grund av tekniska problem, dels eftersom det gjordes en överprövning av upphandlingen. De tekniska svårigheterna har kvarstått och är orsaken till att två kliniker vid utgången av 2012 fortfarande inte har kunnat digitaliseras. De tekniska problemen har framförallt gällt inkörningsproblem och när man väl kommit igån med användningen har digtaliseringen fungerat väl PVC i patientnära förbrukningsprodukter i sjukvården Mål: Användningen ska minska genom att PVC i förbrukningsartiklar inom sjukvården och produkter inom fastighetsområdet ersätts där fullgott alternativ finns tillgängligt. Redovisas tillsammans med indikatorn: Ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsartiklar inom sjukvården Mål: Avvecklas helt inom förbrukningsartiklar inom sjukvården. Polyvinylklorid, PVC plast, medför betydande hälso och miljöproblem, dels på grund av polymermaterialet i sig, dels på grund av tillsatser som används i varorna. Ftalater är samlingsnamn på en grupp kemiska ämnen som används framför allt som mjukningsmedel i PVC plast. Plasten kan innehålla upp till 50 procent mjukningsmedel. Ftalaterna är inte kemiskt bundna till plasten, utan avsöndras under varans användning. Samtliga ftalater innebär hälsorisker, men mest uppmärksamhet ägnas tre ftalater som misstänks kunna påverka människans fortplantningsförmåga: Dietylhexylftalat (DEHP), dibutylftalat (DBP) och butylbenzylftalat (BBP). Samliga tre är därför klassade av EU som reproduktionsstörande. De tre ftalaterna är tillsammans med tre andra förbjudna i exempelvis leksaker för små barn (enligt EU direktiv). Eftersom förekomsten av PVC och ftalater är nära sammankopplade redovisas resultaten av dessa två indikatorer tillsammans. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

61 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (21)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK PVC och ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsmaterial Produktområde Senaste Kemikaliekrav per artikel Information Mervärdesbeskrivning avtalsstart ställda ID Band 2011 Ja Ja Operation dränage sug diatermi 2010 Ja Ja Användningen av PVC har minskat (med 95%, 136 kg under 2011) DEHP förekommer fortfarande, men användningen har minskat (med 95%, 0.95 kg under 2011) Användningen av PVC har minskat (artiklar med 16%) DEHP förekommer fortfarande, men användningen har minskat års upphandling resulterade i utfasning av DEHP i 40 % av produkterna som innehåller PVC. Respiration cirkulation 2008 Ja Ingen säkerställd förändring. Injektion infusion 2011 Ja Ja Urologi mag tarm inkontinens 2010 Ja Ja Användningen av PVC har minskat. DEHP, DBP och BBP helt avvecklat. Användningen av PVC har minskat. I det avtal som tecknades under 2010 är merparten av produkterna PVC fria. DEHP förekommer fortfarande, men användningen har minskat. Genom introduktion av PVC fritt alternativ till hydrofil tappningskateter fasades motsvarande 3 ton PVC och 1,3 ton DEHP ut under Ingen förändring. Nationellt försök med teknikupphandling genomfördes som ännu inte resulterat i förbättringar. Blodpåsar 2010 Ja Ja Dialys 2008 Ja Ingen säkerställd förändring. Enteral nutrition 2011 Ja Ja Handskar 2012 Ja Ja Användningen av PVC har minskat, i stort sett hela sortimentet är PVC fritt. DEHP, DBP och BBP helt avvecklade. PVC helt avvecklat. DEHP, DBP och BBP helt avvecklat. 100 ton PVC och 100 ton DEHP fasades ut DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

62 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (22)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Minskning av antalet produktgruppen med PVC. Minskning antalet produktgrupper innehållande ftalater. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

63 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (23)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Genom att ställa krav vi upphandling har förekomsten av PVC minskat inom sex av nio produktområden i patientnära förbrukningsartiklar. DEHP, DBP och BBP är avvecklade inom tre områden och har minskat inom ytterligare tre områden. Antalet produktgrupper som innehåller PVC minskade med 15%, från 93 till 79 mellan år 2007 och år Antalet produktgrupper som innehåller DEHP, DBP eller BBP minskade med 34%, från 82 till 54. Enheten produktgrupper är dock inte statisk vilket gör jämförelsen mellan de olika prioriterade upphandlingarna vansklig. Kommentar Det behövs även fortsättningsvis ett omfattande subsitutionsarbete för att fasa ut PVC och mjukgörande ftalater. Fortsatt utveckling av metoder för att följa utfasningen av ämnen i artiklar är nödvändigt samt utveckling av arbetssätt för kravställande och regelbunden kvalitetssäkrad redovisning Använd mängd PVC inom fastighetsområdet Mål: Användningen ska minska genom att PVC i förbrukningsartiklar inom sjukvården och produkter inom fastighetsområdet ersätts där fullgott alternativ finns tillgängligt. Produkter innehållande PVC ersätts successivt inom fastighetsområdet där fullgott alternativ finns. Under arbetet med Kemikaliestrategin har Västfastigheter gjort en omfattande kartläggning av PVC användningen. Ett verktyg har tagits fram för beräkning av mängden PVC i fastighetsbeståndet och en genomgång har gjorts över Västfastigheters genomförda projekt för att kartlägga hur mycket förekomsten av PVC har minskat genom utförda arbeten. 12 En fullständig inventering av PVC i fastighetsbeståndet har inte varit möjlig att genomföra eftersom det skulle vara mycket kostsamt. Vid ombyggnad av Jubileumskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjordes därför en grundlig inventering av PVC materialet genom vägning och beräkning av både kasserat och nyinsatt material. Inventeringen av Jubileumskliniken har legat till grund för beräkningsverktyg, inklusive nyckeltal för nio olika rumstyper. Resultatet visar att 69 % av den installerade PVC plasten består av golvmattor, 22 % av elkablar och 9 % av VVS material innan ombyggnation. Mängden PVC i Västfastigheters lokaler kan med hjälp av nyckeltalen beräknas till 4000 ton för 2008 och 3900 ton för Kartläggningen gjord över projekt som har avslutats under 2011 och fram till 1 oktober DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

64 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (24)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Genom ombyggnationen av Jubileumskliniken har den tillförda mängden PVC halverats från 16 ton till 8 ton, framförallt genom att 15% av golvytan belagts med linoleummattor och stenmaterial samt att PVC fria elkablar och rör har installerats. Kvarvarande mängd PVC finns framförallt i golvmattor och i installationer som inte har bytts ut i samband med ombyggnationen. Kartläggning av genomförda projekt har verifierat en minskning på ytterligare 1,8 ton PVC. Den faktiska minskningen är sannolikt större då endast 62% av 158 projekt har svarat på enkäten. Det finns även anledning att tro att redovisningen inte fångar upp hela mängden av utrivet material, speciellt gällande VVS produkter där endast 3 kg har redovisats. Fullgoda alternativ till PVC inom fastighetsområdet finns idag för elkablar och elrör och på VVS området är fullgoda ersättningsprodukter på väg in på marknaden. För golvmattor finns ännu inte fullgoda ersättningsmaterial som är lämpliga för alla utrymmen, men de mattor som fortfarande innehåller PVC har förbättrats. Bland annat ersätter man ftalater (mjukgörare) med andra ämnen och försöker minska emissionsnivåerna. Återanvändning av spillmaterial blir också vanligare. Jubileumskliniken VVS Elkablar 10 Ton Golvmattor Golvmattor dring av installerad mängd PVC vid ombyggnation av Jubileumskliniken. Förän DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

65 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (25)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK De framtagna Pnyckelvärdena för VPVC förekomst i olika Cmaterial och rumstyper i i Västfastigheter bygger på l genomförd o inventering 2011 k P under ombyggnation av Jubileumskliniken vid Sahlgrenska. 9% 22% 69% PVC i lokalerna finns främst i form av golvmaterial, elkablar och VVS-rör, och fördelningen mellan dess anges i % i figuren. Kommentar Det saknas arbetssätt för fullständig verifiering och uppföljning av kravställanden för PVC inom entreprenader. Västfastigheter har under 2012 tagit fram en redovisningsmall som beräknas kunna tas i bruk under Västfastigheter fortsätter även att arbeta med ökad användning av Byggvarubedömningen samt miljöklassning av nybyggnadsprojekt. Byggvarubedömningen innehåller kriterier för att kunna bedöma olika byggvaror ur miljösynpunkt, samt listor över ett antal redan bedömda varor. Projekten registrerar vilka byggvaror som används och var de byggs in, vilket gör att man även i efterhand identifiera byggvaror som innehåller specifika kemikalier. Detta underlättar framtida arbete vid utbyten och sorteringsarbete vid rivning. Under 2013 kommer en etablerad metod för Miljöklassning av byggnader att tillämpas vid genomförande av nybyggnadsprojekt. Användningen av Byggvarubedömningen eller annan likvärdig metod underlättar Miljöklassningen och dessa båda insatser samverkar. En portal är också under uppbyggnad för att underlätta inregistrering och uppföljning av miljökrav samt kommunikation av miljöinformation. Under 2012 har arbete genomförts för att förenkla rutiner och mallar för kravställning, gällande bland annat PVC. Rutinen kommer att förankras och införas under 2013 och krav på redovisning och uppföljning ska ställas redan vid projektstart. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN