Rösen och boplats mellan berg och våtmark

Transkript

1 Rösen och boplats mellan berg och våtmark Frivillig arkeologisk utredning Herrestad 403, Grytingen 1:2, Herrestads socken, Uddevalla kommun Mattias Öbrink Bohusläns museum Rapport 2010:48

2

3 Rösen och boplats mellan berg och våtmark Frivillig arkeologisk utredning Herrestad 403, Grytingen 1:2, Herrestads socken, Uddevalla kommun Bohusläns museum Rapport 2010:48

4 ISSN Författare Mattias Öbrink Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foton tagna av Lisa K. Larsson. Framsidans foto visar utsikt mot söder från Herrestad 171:1. Baksidans foto visar åsryggen centralt inom Herrestad 403 sedd från nordväst. Tryck IT Grafiska AB, 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriet Dnr /2786 Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Landskapsbild...5 Kultur- och naturlandskap...5 Fornlämningsmiljö...7 Historiskt källmaterial...7 Tidigare undersökningar...8 Besiktning...10 Metod...10 Resultat...10 Nyfynd Herrestad Rösen...12 Boplatslämningar...14 Resultat gentemot undersökningsplanen...14 Materialets potential...15 Slutsatser samt åtgärdsförslag...15 Referenser...16 Litteratur...16 Otryckta källor...16 Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor...18

6 4 Bohusläns museum Rapport 2010:48 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Rösen och boplats mellan berg och våtmark 5 Sammanfattning I september 2010 genomförde Västarvet genom Bohusläns museum en frivillig arkeologisk utredning inom en del av fastigheten Grytingen 1:2 i Herrestads socken, Uddevalla kommun (figur 1 och 2). Inom området finns den sedan tidigare kända stensättningen Herrestad 171:1. Vid utredningen påträffades ett tidigare okänt grav- och boplatsområde som registrerats av fornminnesregistret (FMIS) som fornlämning Herrestad 403. Inom Herrestad 403 finns minst 24 rösen och anläggningar, bland annat flera härdar och stolphål. Ett fåtal fynd av flinta kvarts och keramik påträffades. Fornlämningarna inom området bör undersökas om de berörs av exploatering. Bakgrund Den 8 till 10 samt 15 september 2010 genomförde Västarvet genom Bohusläns museum en frivillig arkeologisk utredning inom en del av fastig heten Grytingen 1:2, Herrestads socken, Uddevalla kommun, Västra Götalands län. Bakgrunden till utredningen var att Sweco Environment AB på uppdrag av Uddevalla kommun arbetar med en detaljplan för nya bostäder samt en vattenreservoar med tillhörande väg och VA-ledningar inom området. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Sweco Environment AB. Utredningen omfattade ett område som offert lämnades för Syftet med utredningen var att undersöka om tidigare okända fornlämningar finns inom området. Inom utredningsområdet finns idag en känd fornlämning, Herrestad 171:1, en stensättning i krönläge. Runt utredningsområdet finns ytterligare fornlämningar. Vid tidigare besök på platsen har konstaterats att flera tidigare okända fornlämningar med största säkerhet finns inom det aktuella utredningsområdet. Landskapsbild Kultur- och naturlandskap Det aktuella utredningsområdet ligger norr om Torps köpcentrum i den norra delen av Herrestads socken, Uddevalla kommun. Området som helhet kännetecknas av relativt höga och branta höjdpartier, mellan dessa finns djupa dalgångar och även sammanhängande slättområden. I öster finns det större sammanhängande höjdpartiet Herrestadsfjället. Höjdpartiernas sluttningar är till stor del skogbevuxna och ännu relativt orörda av exploatering. De lägre liggande markerna har tidigare utgjort jordbruksmark, men är nu starkt påverkade av sentida bebyggelse och annan verksamhet. Det utredda området utgörs huvudsakligen av högt liggande mark på gränsen mellan Grytingen och Smedseröd. Områdets södra del utgörs

8 6 Bohusläns museum Rapport 2010:48 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2786.

9 Rösen och boplats mellan berg och våtmark 7 av ett markant bergsparti med flera toppar, på en av topparna finns ett tidigare känt röse (Herrestad 171:1), denna topp är även utredningsområdets högsta punkt. En djup skreva finns mellan två av höjdpartiets toppar (figur 3). Sydöst om höjdpartiet finns en brant stenig sluttning. Även åt norr har höjdpartiet en inledningsvis mycket brant stenig sluttning som övergår i en nordväst sydöstligt orienterad åsrygg. Åsryggen sträcker sig genom de centrala delarna av utredningsområdet (figur 4). Åt nordöst från åsen finns en brant sluttning, utredningsområdets lägsta punkt finns nedanför denna sluttning. Åt sydväst från åsryggen finns en något mindre brant sluttning ned mot en mindre våtmark. Åsryggens nordvästra del är stenig och högre än den sydöstra delen som närmast utgör en mindre platå. Norr och väster om åsryggen finns flackare lägre liggande mark som bitvis är något sank. Hela området var vid utredningen avverkat. Utmed den nordvästra delen av åsryggens krön, i delar av våtmarken och på höjdpartiet i söder hade stubbar ej brutits. I övriga delar av utredningsområdet hade stubbar brutits vilket skadat lämningarna här. Dessutom finns djupa körspår inom stora delar av området. Fornlämningsmiljö Inom utredningsområdet var endast en fornlämning känd innan undersökningen, en stensättning i krönläge (Herrestad 171:1). Strax öster om den finns ännu en stensättning (Herrestad 172:1). I området runt det utredda området finns ett stort antal fornlämningar i form av boplatser från främst stenålder till äldre järnålder samt gravar och gravfält. I området finns även ett antal historiska by- och gårdstomter. I några fall finns gravfält i närheten av dessa och åtminstone här kan den yngre järnålderns bebyggelse misstänkas finnas i närheten av by- och gårdstomterna. Historiskt källmaterial Under historisk tid har utredningsområdet utgjort betesmarker tillhörande Grytingen by. Grytingen omnämns första gången år 1388 i biskop Eysteins Røde bog som Grytingi. Förleden i namnet Grytingen kan ha betydelsen den steniga terrängen. Inom utredningsområdet har ett soldattorp funnits, Glansetorpet. Namnets förled kommer från soldat- och båtsmansnamnet Glans (Palm 1978). Torpet finns med i kartmaterial från 1805 (se Ortman 1998). Den närbelägna byn Smedseröd omnämns första gången år 1388 i biskop Eysteins Røde bog som Smitzrudi. Namnet består av namnleden smiðr smed och ruð röjning (Palm 1978). Mellan Grytingen och Smedseröd har tidigare tre gränsstenar funnits, år 1805 fanns de ännu kvar (jfr Ortman 1998). De bör ha legat i den nordligaste delan av det aktuella utredningsområdet, inga spår av dem fanns dock vid utredningen. Det område där de bör ha funnits var kraftigt stört av täkter och markingrepp.

10 8 Bohusläns museum Rapport 2010:48 Figur 3. Skrevan mellan topparna på höjdpartiet. Foto från nordväst Lisa K. Larsson. Figur 4. Den nordväst sydöstliga åsryggen sedd från höjdpartiet med Herrestad 171:1. Foto från sydöst Lisa K. Larsson. Tidigare undersökningar Ett stort antal arkeologiska undersökningar har tidigare genomförts i närområdet. De flesta undersökningarna har genomförts med anledning av utbyggnaden av väg E6 till motorväg och anslutande nya vägar. Inför E6:ans utbyggnad genomfördes år 1998 en arkeologisk utredning i ett område som tangerar den västligaste delen av det aktuella utredningsområdet. Här påträffades en boplats (Herrestad 359:1), en lokal med kokgropar (Herrestad 361:1) och en äldre vägsträckning (Herrestad 362:1) som utgör utgör 1840 års väg mot Torsberg (Ortman 1998). Herrestad 359:1 och 361:1 förundersöktes år Herrestad 359:1 visade sig vara från yngre bronsålder äldsta järnålder, Herrestad 361:1

11 Rösen och boplats mellan berg och våtmark 9 Figur 5. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8B 5d, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2786. visade sig vara sentida (Ortman 1999). I samband med E6:ans utbyggnad förundersöktes även en stensättningsliknande lämning (Herrestad 176:1) väster om Grytinge by, men ingen fornlämning kunde konstateras (Karlsson Lönn & Lindman 1993). Under åren 2009 till 2010 genomfördes utredningar och förundersökningar inför etableringen av ny detaljhandel intill Grytinge by, söder om det här aktuella utredningsområdet (se Hernek 2010). Samtidigt som utredningen av Grytingen 1:2 gjordes, utfördes också särskilda undersökningar av boplatserna Herrestad 401 och 402.

12 10 Bohusläns museum Rapport 2010:48 Besiktning Fastigheten Grytingen 1:2 besiktades inför den arkeologiska utredningen. Vid besiktningen konstaterades att flera röseliknande lämningar fanns utmed den nordväst sydöstligt orienterade åsryggen. Flera gropar, eventuellt fångstgropar eller moderna militära värn fanns inom ytan. Möjliga lämningar i form av en röseliknande lämning och en eventuell fångstgrop iakttogs även i den sydöstra delen av fastigheten som sedan ej omfattades av utredningen. Metod Fältarbetet inleddes med en okulär besiktning av utredningsområdet, där de områden som skulle provgrävas identifierades. De högre belägna ytorna i områdets sydöstra del och utmed åsryggen inventerades efter möjliga förhistoriska gravar. Därefter grävdes sökschakt med grävmaskin. Ett urval av påträffade anläggningar undersöktes. Inga fynd samlades in utan bedömdes i fält för att sedan återdeponeras. Grävda schakt, påträffade anläggningar och andra strukturer mättes in digitalt med GPS med hög precision. Fotodokumentation av undersökningens alla moment och detaljer gjordes fortlöpande med digitalkamera. Schakt och anläggningar dokumenterades genom beskrivning och anläggningar i de fall då de undersöktes även med fotografering av profilen. Påträffade rösen undersöktes endast okulärt genom inmätning, fotografering och beskrivning. De miltitärhistoriska lämningarna inom området har noterats men inte givits någon mer ingående beskrivning. Efter fältarbetet gjordes en översiktlig genomgång av äldre kartmaterial. Resultat Totalt 41 schakt grävdes inom utredningsområdet (figur 6, bilaga 2). Tidigare okända boplatslämningar och rösen påträffades i utredningsområdets centrala del (Herrestad 403), se nedan. Stensättning Herrestad 171:1 ligger inom utredningsområdet och även om den inte berördes av utredningen mättes den in med GPS med hög precision. Inga ytterligare stensättningar eller rösen iakttogs vid besiktningen av höjdpartiet runt den tidigare kända stensättningen. Utöver detta framkom inga förhistoriska lämningar inom det om råde som undersöktes. Två mörkfärgningar och en eventuell ränna framkom i schakt S32 och S33, de är dock troligen sentida. Ett osäkert röse finns intill dessa schakt. Inom framförallt den nordvästra delen av utredningsområdet finns flera täkter, gropar och andra markstörningar. Delar av dessa kan möjligen höra till verksamheter i torpet Glansetorpet som legat inom om rådet eller den närbelägna Smedseröds by. Ett flertal lämningar är

13 Rösen och boplats mellan berg och våtmark 11 Figur 6. Karta visande utredningsområdet, nyfynd Herrestad 403 och grävda schakt samt jordhögar och äldre vägsträckning. Höjdkurvor med en meters ekvidistans. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2786.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2010:48 militära lämningar i form av bland annat värn. Dessa lämningar har inte betraktats som fornlämningar. Genom den västra delen av utredningsområdet går en äldre vägsträckning. I den södra delen går den på en bank över sankare mark, i norr går den nedskuren i terrängen och är omgiven av vallar. Vägen finns inte med på 1829 års laga skifteskarta över Grytingen, den kan vara en del av 1840 års väg mot Torsberg som längre åt söder registrerats i fornminnesregistret som en kulturhistorisk lämning (Herrestad 362:2). På varsin sida om den äldre vägsträckningens norra del finns två välvda jordhögar (jordhög 1 och 2) som bedöms vara sentida. Båda jordhögarna är huvudsakligen uppbyggda av sand, lera och enstaka stenar samt cirka 1,0 1,2 meter höga. De är delvis övervuxna av sly och söndergrävda. Centralt i jordhög 2 finns en stor nedgrävning som kan ha varit ett värn. Nyfynd Herrestad 403 En tidigare okänd fornlämning påträffades inom den undersökta ytan, den har registrerats i fornminnesregistret (FMIS) som grav- och boplatsområde Herrestad 403. Fornlämningen ligger på och i sluttningarna av den nordväst sydöstligt orienterade åsryggen, i väster sträcker den sig fram till den mindre våtmarken, i öster och söder finns branta sluttningar. Inom en yta av cirka meter (NV SÖ) påträffades rösen och boplatslämningar (figur 7). Herrestad 403 ligger cirka m ö.h. Grav- och boplatsområdet är ej avgränsat utan en uppskattning av dess utbredning har gjorts utifrån förekomsten av rösen, anläggningar i grävda schakt och topografi. Rösen Inom Herrestad 403 finns minst 24 rösen (figur 7, bilaga 1). Bland dem finns troligen såväl gravar som röjningsrösen, de har dock alla registrerats som rösen. De ligger främst på den nordvästra, högre delen av åsryggen och på sluttningarna från denna. Flera av dem har synliga stenar ytligt, ytterligare några syns endast som förhöjningar. Såväl de nordöstra som de sydvästra sluttningarna av åsryggen är blockrika. Flera ansamlingar av block som kan utgöra ytterligare rösen finns här. På den västra sidan av åsryggen finns möjliga rösen hela vägen ned till kanten av den mindre våtmarken. Flertalet av dessa möjliga rösen har ej dokumenterats eller mätts in. De rösen som ligger utmed krönet av åsryggen är tydligast och kan kan utgöra såväl jordblandade rösen som stensättningar. Ett exempel på en möjlig stensättning är R25. Röse R5 är det mest markanta, det är hela meter stort, tydligt välvt och har ett 6 7 meter stort mittröse. Det ligger på den högsta punkten av åsryggens norra del (figur 8). Några av de rösen som finns längre ned på sluttningarna kan vara röjningsrösen.

15 Rösen och boplats mellan berg och våtmark 13 Figur 7. Karta visande Herrestad 403 (förutom den östligaste delen) med rösen, grävda schakt och anläggningar. Höjdkurvor med en meters ekvidistans. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2786.

16 14 Bohusläns museum Rapport 2010:48 Figur 8. Magnus Rolöf dokumenterar det största röset, R5, vid besiktningen sommaren Foto från nordväst Robert Hernek. Flera av de möjliga rösen som finns i kanten av den mindre våtmarken är skadade av stubbryting och körspår. Två rösen, R1 och R5, finns inritade som stenansamlingar på 1829 års Laga skifteskarta för Grytingen. Figur 9. Härd A2:1 i schakt S2. Foto Mattias Öbrink. Boplatslämningar Boplatslämningar i form av anläggningar och ett fåtal fynd framkom på sluttningarna runt åsryggen, på den lägre sydöstra delen av åsryggen och i kanten av den mindre våtmarken i väster (bilaga 3). Flest anläggningar framkom på den lägre delen av åsryggen, se bilaga 4 för detaljkarta över anläggningarna i de schakt som grävdes här (S1 4). De anläggningar som undersöktes utgjordes av fyra stolphål, två pinnhål och två nedgrävningar. De övriga anläggningarna, som ej undersöktes, utgjordes av tio härdar och sjutton mörkfärgningar (figur 9). I kanten av våtmarken påträffades mörka steniga lager som kan vara naturligt avsatta eller utkastlager. De få fynden utgjordes av en skrapa av flinta, en skrapa av kvarts och fragment av keramik. Boplatslämningarna är delvis skadade av stubbrytning. De båda skraporna påträffades i jordmassor som vänts upp vid stubbrytningen. Resultat gentemot undersökningsplanen I offerten daterad angavs att avsikten med utredningen var att klarlägga förekomsten av i dag icke kända fornlämningar inom planområdet. Detta skulle ske genom noggrann inventering av området samt genom sökschaktning med grävmaskin. Dessutom skulle vissa studier av äldre lantmäterimaterial ingå. Arbetet skulle genomföras under hös-

17 Rösen och boplats mellan berg och våtmark 15 ten Utredningen har genomförts i enlighet med de målsättningar och med den metod som föreskrevs i offerten. Materialets potential Den nyfunna fornlämningen Herrestad 403 är ett grav- och boplatsområde med ett flertal troliga gravar och boplatslämningar utmed en åsrygg som utgör en förlängning av det berg där den ensamliggande stensättningen Herrestad 171:1 ligger i krönläge. Troligen ska åtminstone delar av boplatslämningarna ses i relation till gravarna i området, de kan utgöra rester av rituella aktiviteter på platsen. Området som helhet har en markant topografisk belägenhet högt över dalgångarna vid Grytingen by i söder och Smedseröd öster om åsryggen. Inom området finns även en mindre våtmark. Det välexponerade höjdläget och den lilla våtmarken utgör troligen viktiga orsaker till att man valt just denna plats för olika aktiviteter. Troligen är lämningarna från bronsålder eller äldre järnålder, det kan även finnas andra tidsperioder i boplatsmaterialet, som mesolitikum. De nyfunna lämningarna utgör viktiga bidrag till kunskaperna om området under dessa perioder. Efter eventuella fortsatta undersökningar kan flera möjliga kopplingar till Bohusläns museums program för arkeologisk kunskapsutveckling (Axelsson & von Arbin 2005) och en bedömning av de påträffade lämningarnas vetenskapliga och pedagogiska potential göras. Slutsatser samt åtgärdsförslag Det nyfunna grav- och boplatsområdet Herrestad 403 är att betrakta som en fast fornlämning. Herrestad 403 är ej avgränsad. Denna fornlämning och den tidigare kända Herrestad 171:1 bör undersökas om de berörs av planerad exploatering. Vid förändringar av planområdet; om till exempel även den östligaste nu ej utredda delen av fastigheten Grytingen 1:2 tillkommer, kan nya antikvariska bedömningar och utredningar bli aktuella.

18 16 Bohusläns museum Rapport 2010:48 Referenser Litteratur Axelsson, S. & von Arbin, S Program för arkeologisk kunskapsutveckling. Bohusläns museum Rapport 2004:36. Uddevalla. Hernek, R Kring Torp och Grytingen. Arkeologisk utredning Herrestad-Torp 1:3 m. fl., Herrestads socken, Uddevalla kommun. Med bidrag av Pär Connelid. Bohusläns museum Rapport 2010:9. Uddevalla. Karlsson Lönn, M. & Lindman, G Arkeologisk förundersökning för motorväg E6, Bohuslän, Forshälla Torp: Stinneröd Timmerås, Herrestad Grytingen. Internrapport Riksantikvarieämbetet UV Väst 1993:48. Kungsbacka. Ortman, O Arkeologisk utredning Torp Geddeknippeln, Väg E6,Herrestad socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 1998:40. Uddevalla. Ortman, O Arkeologisk förundersökning Väg E6, etapp Torp Geddeknippeln, Herrestad socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 1999:20. Uddevalla. Palm, D Ortnamnen i Göteborg och Bohus län XII. Ortnamnen i Lane härad 2. Bokenäs, Dragsmarks, Herrestads, Högås samt Skredviks socknar. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg. Göteborg. Otryckta källor FMIS, Digitala Fornminnesregistret. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Tillgänglig: Karta för Laga skifte år 1829 av Grytingen, 14-HER-104. Tillgänglig:

19 Rösen och boplats mellan berg och våtmark 17 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr: - Västarvet dnr: NOK Västarvet pnr: Fornlämningsnr: Herrestad 403 Län: Västra Götalands län Kommun: Uddevalla Socken: Herrestad Fastighet: Grytingen 1:2 Ek. karta: 8B 5d Läge: X , Y Meter över havet: Koordinatsystem: Sweref 99 TM Höjdsystem: RH 2000 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Konsulter: Sweco Environment AB Bohusläns museum Mattias Öbrink Lisa K. Larsson, Magnus Rolöf och Mattias Öbrink (Bohusläns museum) och Lennart Johansson (grävmaskin) Stene entreprenad AB (grävmaskin) Fältarbetstid: till Arkeologtimmar: 48 Undersökt yta: 483 m 2 schakt Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

20 18 Bohusläns museum Rapport 2010:48 Bilagor Bilaga 1. Rösen Bilaga 2. Schakt Bilaga 3. Anläggningar Bilaga 4. Detaljkartor över schakt S1 4. Skala 1:100

21 Bilaga 1. Rösen Röse Läge Form Storlek i m Höjd i m Beskrivning Övrigt R1 På krön av åsryggen Runt 7,0 0,40 R2 På krön av åsryggen Runt 8,0 0,60 R3 På krön av åsryggen Rundat 8,0x6,0 0,20 R4 På krön av åsryggen Rundat 7,0x6,0 0,20 R5 På krön av åsryggen Rundat 18,0x17,0 0,10 R6 R7 R8 R9 R10 R11 R12 R13 R14 R15 R16 R17 R18 R19 R20 R21 R22 Sluttning mot nordväst på åsrygg Sluttning mot nordväst på åsrygg Sluttning mot nordväst på åsrygg Sluttning mot väster på åsrygg Sluttning mot väster från åsrygg Sluttning mot väster från åsrygg Sluttning mot väster från åsrygg Sluttning mot väster från åsrygg Sluttning mot väster på åsrygg Sluttning mot väster på åsrygg Sluttning mot väster på åsrygg Sluttning mot nordöst på åsrygg Sluttning mot nordöst på åsrygg Sluttning mot nordöst från åsrygg Sluttning mot nordöst från åsrygg Sluttning mot nordöst från åsrygg Sluttning mot nordöst från åsrygg Rundat 5,0x4,5 0,10 Rundat 5,0x4,0 0,10 Rundat Rundat 5,0x4,0 5,0x4,0 Rundat 6,0x5,5 0,25 Rundat 5,5x5,0 0,20 Rundat 6,5x5,0 0,20 Rundat 9,0x7,5 Runt 6,5 0,20 Rundat Rundat Rundat 7,0x5,5 3,5x3,5 7,0x4,5 Runt 8,0 0,50 Rundat 5,5x5,0 0,20 Rundat 5,0x5,0 0,10 Rundat 6,0x6,0 0,20 Markant välvt. Övertorvat. Småstenspackning synlig i ytan. Block i ytterkanten Markant välvt. Övertorvat. Enstaka block synliga, centralt stort block Oregelbundet välvt. Övertorvat. Enstaka stenar och block synliga ytligt Oklar avgränsning. Övertorvat. Stenar synliga ytligt Markant välvt. Övertorvat. Småstenspackning synlig i ytan. Mittröse ca 6 7 m i diameter Oklar avgränsning. Något välvt. Övertorvat. Stenar synliga i ytan Oklar avgränsning. Flackt välvt. Övertorvat. Stenar synliga i ytan Toppigt och markant välvt. Övertorvat. Enstaka stenar synliga ytligt Oklar avgränsning. Flackt. Övertorvat. Ansamling av block, runt dessa syns stenar i ytan Oklar avgränsning. Något välvt. Övertorvat. Stort block och delvis synlig stenpackning. Oklar avgränsning. Flackt välvt. Övertorvat. Enstaka stenar synliga i ytan Oklar avgränsning. Markant välvt. Övertorvat. Grop centralt Oklar avgränsning, utan synlig form eller välvning. Flertal synliga block och stenar Något oklar avgränsning. Flackt välvt. Övertorvat. Möjlig kantkedja och synliga block Något oklar avgränsning. Markant välvt. Övertorvat. Rikligt med sten ytligt. Möjligen kantkedja. Block centralt Oklar avgränsning. Markant välvt. Övertorvat. Oklar avgränsning. Övertorvat. Ansamling av block och stenar. Rikligt med stenar ytligt Välvt. Övertorvat. Rikligt med stenar ytligt. Mittblock. Möjligen kantkedja Välvt. Övertorvat. Rikligt med stenar ytligt. Något välvt. Övertorvat. Enstaka synlig sten ytligt.mindre stenar synliga i den nordöstra delen Markant välvt. Övertorvat. Rikligt med block och stenar ytligt Något framkörd men ej skadat Något framkörd Tilltryckt av körspår Osäkert röse. Tilltryckt av körspår Ingen egentlig höjd utan följer åsens välvning. Framkört men ej skadad Nedkörd och skadad av täkt Osäkert röse Äldre odlingsröse? Osäkert röse. Troligen större än inmätning Äldre odlingsröse? Framkom delvis i S12. Tilltryckt av körspår Osäkert röse. Äldre odlingsröse? Tilltryckt av körspår Osäkert röse Osäkert röse. Skadad i norr av grop Något osäkert Tilltryckt av körspår Osäkert röse. Skadat av stubbrytning Osäkert röse. Skadat av avverkning och stubbrytning Äldre odlingsröse? Skadad i den nordöstra delen av bruksväg Äldre odlingsröse? Skadat i den nordöstra delen av bruksväg Äldre odlingsröse? Skadat i den nordöstra delen av bruksväg Runt 5,0 0,15 Flackt välvt. Övertorvat. Synlig sten ytligt Äldre odlingsröse?

22 Röse Läge Form Storlek i m Höjd i m Beskrivning Övrigt R23 R24 Sluttning mot nordöst från åsrygg Sluttning mot nordöst från åsrygg Rundat 9,0x7,5 0,15 Rundat 7,0x6,0 0,10 R25 På krön av åsryggen Rundat 10.0x9,0 0,10 Flackt. Övertorvat. Rikligt med block och stenar ytligt Oklar avgränsning. Flackt. Övertorvat. Ansamling av block och stenar. Rikligt med stenar ytligt Flackt. Övertorvat. Rikligt med block och stenar ytligt Äldre odlingsröse? Delvis framkört. Grop i väster del Osäkert röse, möjligen naturlig sten. Skadad av stubbrytning Skadad av stubbrytning i väster del. Delvis framkörd i öster del

23 Bilaga 2. Schakt Schakt Längd i m Bredd i m Djup i m Beskrivning Anläggningar Fynd Kommentar S1 15,0 1,4 0,25 S2 9,0 1,4 0,25 S3 8,0 1,4 0,35 S4 13,0 1,4 0,25 S5 9,0 1,4 0,35 S6 13,0 1,4 0,40 S7 18,0 1,4 0,50 S8 22,5 1,4 0,25 S9 13,0 1,4 0,25 S10 6,5 2,0 0,30 S11 8,5 2,5 0,30 S12 10,0 1,4 0,40 S13 7,0 1,4 0,25 S14 8,0 1,4 0,40 S15 7,5 1,4 0,25 Förna 0,05 0,10 m tjock. Därunder brun grusig sand 0,10 0,15 m tjock. Under detta brungul stenig, grusig sand Förna 0,05 0,10 m tjock. Därunder brun grusig sand 0,05 0,10 m tjock. Under detta brungul stenig, grusig sand Förna 0,10 0,20 m tjock. Därunder brun grusig sand 0,10 m tjock. Under detta brungul grusig sand Förna 0,10 m tjock. Därunder brun grusig sand 0,10 0,15 m tjock. Under detta brungul något grusig siltig sand Förna 0,10 0,15 m tjock. Därunder brun sand 0,10 0,15 m tjock. Under detta brungul siltig sand med enstaka stenar Förna 0,10 m tjock. Därunder brun grusig sand 0,10 0,20 m tjock. Under detta brungul grusig sand Förna 0,10 m tjock. Därunder brun humös sand med stenar 0,10 0,30 m tjock. Under detta brun siltig sand Förna 0,10 m tjock. Därunder brun humös sand med stenar 0,10 0,15 m tjock. Under detta gulgrå siltig sand Förna 0,05 0,10 m tjock. Därunder grå sand 0,10 m tjock. Under detta brun till grå stenig siltig sand Förna 0,05 m tjock. Därunder brun humös sand 0,10 m tjock. Under detta brun stenig, grusig, siltig sand Förna 0,10 m tjock. Därunder brun humös sand 0,05 0,10 m tjock. Under detta brun grusig något siltig sand Förna 0,10 m tjock. Därunder brun humös sand 0,10 0,15 m tjock. Under detta rödbrun något siltig grusig sand Förna 0,10 0,15 m tjock. Därunder brun något humös sand 0,10 m tjock. Under detta brungul grusig sand med stenar Förna 0,1 m tjock. Därunder brun något humös sand 0,05 0,20 m tjock. Under detta brungul grusig sand Förna 0,10 m tjock. Därunder brun något grusig sand 0,05 0,10 m tjock. Under detta brun grusig sand A1:1 8 A2:1 6 A3:1 2 A4:1 6 A6:1 2 A7:1 2 A9:1 R10 A13:1 A14:1 3 Keramik Anläggningar i brungul stenig, grusig sand Anläggningar i brungul stenig, grusig sand Anläggningar i brungul grusig sand Anläggningar i brungul något grusig siltig sand Anläggningar i brungul grusig sand Anläggningar i brun siltig sand Anläggning i brun till grå stenig siltig sand Röse i schaktets östra del Anläggning i brungul grusig sand Anläggningar i brungul grusig sand

24 Schakt Längd i m Bredd i m Djup i m Beskrivning Anläggningar Fynd Kommentar S16 9,0 1,4 0,25 Förna 0,10 0,15 m tjock. Därunder grå sand 0,10 m tjock. Under detta rödbrun grusig sand med enstaka stenar S17 3,5 1,4 0,10 Förna 0,10 m tjock. Därunder berg S18 8,5 1,4 0,35 Förna 0,10 0,15 m tjock. Därunder gråbrun sand 0,10 m tjock. Under detta gulgrå silt i S del, gulbrun sand i N del S19 9,0 1,4 0,25 Förna 0,10 m tjock. Därunder grå grusig sand 0,10 m tjock. Under detta gulbrun grusig sand med stenar S20 8,0 1,4 0,35 Förna 0,10 m tjock. Därunder brungrå sand blandat med grå sand 0,10 0,20 m tjock. Under detta gulbrun grusig sand S21 4,0 2,0 0,25 Förna 0,15 m tjock. Därunder gulgrå grusig sand, i V del grå lera S22 4,0 1,4 0,45 Förna 0,10 m tjock. Därunder grå sand med inslag av brun sand 0,1 m tjock. Under detta gulbrun grusig sand S23 4,0 2,4 0,30 Förna 0,10 m tjock. Därunder grå sand, från 0,1 m djup siltig S24 7,0 1,4 0,30 Förna 0,10 m tjock. Därunder gråbrun grusig sand 0,1 m tjock. Under detta gulbrun grusig stenig sand S25 4,0 1,4 0,50 Förna 0,10 m tjock. Därunder brun humös sand 0,2 m tjock. Under detta gulbrun mycket stenig sand S26 3,5 3,0 0,25 S27 3,5 2,5 0,25 S28 3,5 1,4 0,25 S29 6,5 1,4 2,2 0,45 S30 7,5 2,5 0,45 S31 4,0 2,3 0,60 S32 3,5 2,2 0,30 S33 7,0 3,0 0,20 Förna 0,10 m tjock. Därunder brun grusig sand 0,1m tjock. Under detta gulbrun grusig stenig sand Förna 0,10 m tjock. Därunder brun grusig sand 0,1m tjock. Under detta ljusbrun grusig stenig sand Förna 0,20 m tjock. Därunder rödbrun grusig sand Förna 0,20 m tjock. Därunder brun humös sand 0,2 m tjock. Under detta mörkbrun grusig sand Förna 0,15 m tjock. Därunder gråbrun sand med stenar 0,10 0,15 m tjock. Under detta gulgrå sandig silt med stenar Förna 0,10 0,15 m tjock. Därunder gråbrun sand med stenar 0,10 0,15 m tjock. Under detta gulgrå sandig silt med stenar Förna 0,10 0,15 m tjock. Därunder brun sand 0,10 m tjock. Under detta brun sandig silt Förna 0,05 0,10 m tjock. Därunder brun sand 0,05 0,10 m tjock. Under detta brun sandig silt A26:1 A27:1 A29:1 A32:1 A33:1 2 Anläggning i gulbrun grusig sand Anläggning i ljusbrun grusig sand Ev. röse i schaktets västra del Anläggning i mörkbrun grusig sand. Ev. röse intill schaktet Anläggning i brun sandig siltig Anläggningar i brun sandig siltig

25 Schakt Längd i m Bredd i m Djup i m Beskrivning Anläggningar Fynd Kommentar S34 6,5 2,2 0,45 S35 3,0 2,0 0,40 S36 5,0 1,4 0,30 S37 4,0 1,4 0,40 S38 4,0 1,4 0,30 S39 5,0 1,4 0,20 S40 3,5 2,5 0,55 S41 4,5 1,4 0,25 Förna 0,10 m tjock. Därunder gråbrun något grusig sand 0,15 m tjock. Under detta brun grusig något sandig silt Förna 0,10 m tjock. Därunder gråbrun grusig sand 0,10 0,15 m tjock. Under detta brun sandig silt Förna 0,05 0,10 m tjock. Därunder grå sand med mycket stenar 0,10 0,15 m tjock. Under detta gulbrun något siltig grusig sand med stenar Förna 0,10 m tjock. Därunder grå sand med mycket stenar 0,15 m tjock. Under detta brun siltig sand med stenar Förna 0,05 0,10 m tjock. Därunder grå grusig sand med stenar Förna 0,05 0,10 m tjock. Därunder grå sand med block och stenar 0,1 m tjock. Under detta brun grusig sand Förna 0,10 m tjock. Därunder gråbrun grusig sand 0,15 m tjock. Under detta brun grusig sand Förna 0,10 m tjock. Därunder gråbrun sand 0,05 0,10 m tjock. Under detta brun grusig sand A34:1 A41:1 2 Anläggning i brun grusig något sandig silt. Fåtal block i schaktet Stora block i schaktet Lagren störda av hjulspår Lagren störda av hjulspår Anläggningar i brun grusig siltig

26 Bilaga 3. Anläggningar Anläggning Typ Schakt Undersökt Form i plan Storlek i m Djup i m Beskrivning/fyllning Övrigt A1:1 Mörkfärgning S1 Nej Avlång 1,40x0,40 A1:2 Mörkfärgning S1 Nej Rund 0,25 A1:3 Mörkfärgning S1 Nej Rundad 0,90x0,38 A1:4 Mörkfärgning S1 Nej Rundad 0,45x0,40 A1:5 Mörkfärgning S1 Nej Rundad 0,40x0,35 A1:6 Mörkfärgning S1 Nej Rund 0,15 A1:7 Mörkfärgning S1 Nej Oregelbunden 0,70x0,45 Mörk gråbrun grusig sand med stenar och enstaka kol Mörk gråbrun något grusig sand Mörk gråbrun grusig sand Mörk gråbrun grusig sand Mörk gråbrun något grusig sand Svartbrun något grusig sand med enstaka kol Mörk gråbrun till svartbrun grusig sand A1:8 Pinnhål S1 50% Rund 0,11 0,07 Mörk gråbrun sand A2:1 Härd S2 Nej Oval 0,65x0,45 Svartbrun något sotig, grusig sand med skörbränd sten och kol A2:2 Stolphål S2 50% Rund 0,22 0,12 Mörk gråbrun något grusig sand med enstaka kol A2:3 Mörkfärgning S2 Nej Oval 0,38x0,20 Mörk gråbrun något grusig sand A2:4 Stolphål S2 50% Rund 0,20 0,12 Gråbrun grusig sand Svartbrun grusig sand A2:5 Mörkfärgning S2 Nej Oval 0,60x0,45 med stenar och inslag av brun sand och enstaka kol Mörk gråbrun grusig A2:6 Mörkfärgning S2 Nej Oval 0,55x0,30 sand med stenar och inslag av svartbrun sand och enstaka kol A3:1 Härd S3 Nej Rundad 0,80x0,30 Svart sand med kol A3:2 Mörkfärgning S3 Nej Rundad 0,80x0,60 A4:1 Härd S4 Nej Rundad 0,70x0,55 A4:2 Mörkfärgning S4 Nej Rundad 0,80x0,55 A4:3 Härd S4 Nej Rundad 0,90x0,50 A4:4 Härd S4 Nej Rundad 0,60x0,60 Mörk gråbrun sand med enstaka stenar, ljusare brun i mitten Svart något sotig sand med kol och inslag av brun sand Mörk gråbrun något grusig sand med enstaka kol Svart något sotig sand med kol och skörbränd sten Svart sand med enstaka kol och stenar Fortsätter åt Ö utanför schakt Fortsätter åt V utanför schakt Fortsätter åt Ö utanför schakt Fortsätter åt Ö utanför schakt Något osäker Fortsätter åt Ö utanför schakt Fortsätter åt V utanför schakt Fortsätter åt S utanför schakt Fortsätter åt S utanför schakt Fortsätter åt S utanför schakt A4:5 Nedgrävning S4 50% Rund 0,30 0,10 Mörk gråbrun sand Möjligen stolphål A4:6 Stolphål S4 50% Rund 0,25 0,12 Mörk gråbrun sand med stenar A6:1 Mörkfärgning S6 Nej Rund 0,20 Mörk gråbrun något grusig sand A6:2 Mörkfärgning S6 Nej Rektangulär 2,30x1,40 Mörk gråbrun grusig, något stenig sand Äldre dike? Fortsätter åt N och S utanför schakt

27 Anläggning Typ Schakt Undersökt Form i plan Storlek i m Djup i m Beskrivning/fyllning Övrigt A7:1 A7:2 Stenigt mörkt lager Stenigt mörkt lager S7 Nej Rektangulär 2,30x1,40 S7 Nej Rektangulär 2,00x1,40 A9:1 Härd S9 Nej Rundad 1,10x0,50 A13:1 Härd S13 Nej Rundad 2,30x1,40 Mörkgrå siltig sand med stenar Mörkgrå siltig sand med stenar Svart något sotig silt med skörbränd sten, ej brända stenar och kol inslag av brun sand Svart till svartbrun något siltig och sotig sand med skörbränd sten, obränd sten och kol Naturligt avsatt eller utkastlager i strandzon Naturligt avsatt eller utkastlager i strandzon Fortsätter åt S utanför schakt Fortsätter åt N utanför schakt A14:1 Mörkfärgning S14 Nej Rund 0,10 Mörk gråbrun sand Troligen pinnhål A14:2 Mörkfärgning S14 Nej Rund 0,10 Mörk gråbrun sand Troligen pinnhål A14:3 Pinnhål S14 50% Rund 0,10 0,20 Mörk gråbrun sand A26:1 Stolphål S26 50% Rund 0,50 0,27 Mörk gråbrun grusig sand med enstaka stenar A27:1 Härd S27 Nej Rundad 1,50x1,10 Mörkbrun grusig sand med skärvig sten och bearbetad kvarts A29:1 Mörkfärgning S29 Nej Rundad 0,40 Mörk brungrå grusig sand A32:1 Mörkfärgning S32 Nej Rund 0,22 Mörk gråbrun silt med inslag av kol Troligen sentida A33:1 Mörkfärgning S33 Nej Rundad 0,95x0,65 Gråbrun siltig något humös sand med enstaka Troligen sentida kol A33:2 Ränna? S33 10% Avlång 1,80x0,40 0,09 Mörk gråbrun något humös sand Troligen sentida A34:1 Nedgrävning S34 50% Rundad 0,35x0,35 0,12 Gråbrun till grå något siltig sand Troligen stenlyft A41:1 Härd S41 Nej Oval 0,60x0,45 A41:2 Härd S41 Nej Rundad 0,60x0,50 Svart något grusig sand med kol och skörbränd sten och ej bränd sten Mörk gråbrun sand med skörbränd sten, ej bränd sten och kol Fortsätter åt S utanför schakt Fortsätter åt N utanför schakt

28 Bilaga 4. Detaljkartor över schakt S1 4. Skala 1:100

29

30

31