Välkommen till Eskilstuna kommun. Klimatkommunerna

Transkript

1 Välkommen till Eskilstuna kommun Klimatkommunerna

2

3

4

5

6

7

8 Mandatfördelning Sedan december 2014

9 50 miljölöften

10 Syfte Synliggöra kommunens klimat- och miljöarbete, skapa stolthet Stärka platsvarumärket Bidra till att uppfylla Eskilstunas miljömål Visa vad som är planerat - bocka av när det genomförts En plattform/ram för nedslag/fördjupningar i några löften, avge personliga miljölöften Engagera förvaltningar och bolag

11

12 Uppfyllda löften 2017 Evenemangsbussar till Munktellstaden Gång- och cykelväg i Vilsta industriområde Gång- och cykelväg i Årby Utlåning av elcyklar till företag i Munktellstaden 10 nya elbussar till stadstrafiken Europeiska mobilitetsveckan arrangeras Fyra laddplatser för elbilar vid J A Selanders gata Ny cykelguidning från Eskilstuna centrum till Torshälla via Ekeby Cykelkampanj arrangeras Energi och miljös tunga fordon körs på förnyelsebart bränsle

13 Uppfyllda löften forts Kraftvärmepanna byggs om för att behålla fossilfri värmeproduktion Solceller på Kommunfastigheters nya byggnader Tourist Centers souvenirutbud miljöanpassas Klimatplanen uppdateras Earth Hour arrangeras Världsmiljödagen arrangeras Nya arenan certifieras enligt Miljöbyggnad Guld Program för hållbara stadsdelar (Metod för hållbar stadsutveckling) Miljögodkända byggvaror och kemikalier vid Kommunfastigheters renoveringar och nyproduktioner Kraftvärmeverkets processvatten renas från tungmetaller

14 Uppfyllda löften forts Vatten och avloppsplan tas fram Vattenkartan blir tillgänglig på eskilstuna.se Balsta våtmark byggs ut Färgsortering vid Kommunfastighets nya bostäder Minskat antal tryckta turistbroschyrer på Tourist Center

15 Spridning eskilstuna.se sök på 50 miljölöften Internportalen 8 filmer Sociala media Facebook, Instagram, Twitter, YouTube JCDecaux storbildstavlor Eskilstuna inspirerar Events Earth Hour, Världsmiljödagen Filmerna visas också i Fristadssalen, elbussfilmen i bussarna

16

17 Filmer Miljölöftet ( visningar) Stiga Sports Arena Miljöbyggnad Guld (31 000) Elbussar (6 700) Hälften avbockat och klart (3 800) Cykelguidning (3 700) Under produktion eller planerade filmer: Balsta våtmark ReTuna Återbruksgalleria Avslutande Filmer och beskrivningar av miljölöftena: Sök på 50 miljölöften på eskilstuna.se

18 Erfarenheter Positiv respons på konceptet pedagogiskt enkelt Många visningar av filmerna på Facebook/YouTube Relativt arbetskrävande välja ut, formulera och förankra 50 åtgärder, följa upp, producera filmer, webbsida m m Viktigt med systematik och noggrannhet vid förankringen skriftligt avtal Svårt att följa upp effekten Om vi inte klarar av allt?

19 Eskilstuna Agenda 2030

20 Målsättning Program för hållbar utveckling Ett lättnavigerat och överskådligt program där politiker, tjänstepersoner och andra intressenter får en övergripande bild av Eskilstunas hållbarhetsarbete. Programmet ska bidra till att ge insikt och samsyn kring begreppen och dimensionerna. Programmet ska också bidra till att utveckla koncernens hållbarhetsarbete.

21 En hållbar livsstil Ett gott liv Ett aktivt arbetsliv och modigt näringsliv

22 Målen är odelbara Det är bara på en livskraftig planet som det är möjligt att upprätthålla social och ekonomisk utveckling. Ekonomin behöver fungera som ett verktyg för en hållbar samhällsutveckling inom ramen för de planetära gränserna och en planet.

23 Planetära gränser och hållbarhetsprinciperna Hållbarhetsprinciperna I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematiskt ökande koncentrationer av ämnen från berggrunden 2... koncentrationer av ämnen från samhällets produktion 3... degradering på fysiskt sätt Och det finns inga strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening

24

25

26 Identifierade differenser Nationellt mål 60% ekologiska produkter i offentlig livsmedelskonsumtion. Eskilstuna kommuns mål idag är 50 %. Svarar idag inte upp mot FN:s globala mål 12 där fokus är att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Det nationella målet är att inte producera nettotillskott av växthusgaser Eskilstuna kommuns mål är Skillnaderna hanteras i samband med kommande revidering av Klimatplanen. I programmet fastställs att när styrande dokument upprättas eller revideras så ska det i både styrdokumentet och ärendet framgå på vilket sätt dokumentet bidrar till de globala målen och påverkar programmet.

27 Så styr Eskilstuna kommunkoncern mot målen Lagar och föreskrifter Styrande dokument

28 Klimatarbetet några exempel

29 Klimatneutral kommunkoncern 2020 Mål 20 % lägre energianvändning med fokus på el Mål 2,5 MW solelproduktion ca 1,5 MW hittills Mål 50 % vindel (uppnått) Mål Fossilfri fordonsflotta

30

31 Solelssatsning i stadsplaneringen Modell för soloptimerade detaljplaner ska utvecklas Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola med bidrag från Energimyndigheten Nytt bostadsområde med 500 bostäder mellan Lagersberg, Fröslunda och Råbergstorp ska till 30 % vara självförsörjande på solel

32 Munktellbadet

33

34 Kollektivtrafik 12 elbussar i drift (flest i Sverige) Biogasbussar Busskörfält byggs ut

35 Bidra till att de nationella klimat- och energimålen uppnås. Bidra till att Eskilstuna kommuns klimat- och energimål uppnås. Bidra till Energimyndighetens vision om ett hållbart energisystem. Bidra till skapandet av en tillväxtbransch inom området energi i Eskilstuna. Bidra till energieffektiv och hållbar stadsutveckling lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Samarbete mellan Eskilstuna kommun och Energimyndigheten med stöd från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden

36 Kompetensförsörjning Demonstrationsarena Mötesplats Affärsutveckling

37 Fokus på plast RePlast - ett projekt tillsammans med Mälarplast, finansierat av Vinnova Jakten på plasten regionalfondsprojekt tillsammans med Uppsala, Norrköping och Linköping

38 Minska klimatpåverkan från mat och konsumtion Miljökrav i upphandling Samtliga 77 kök, restauranger och caféer är KRAV-certifierade Ca 50 % ekologiskt Vegetariska och animaliska alternativ Klimatsmarta recept Minska matsvinnet: kampanjer i skolor, ny teknik Mål att öka mängden lokalproducerade livsmedel

39 Resiliens och livsmedelsförsörjning

40 Livsmedel är livsviktigt Låg krisberedskap för livsmedel i Sverige Jordbruksverket betraktar livsmedel som vilken vara som helst Ansvaret för krisberedskap för livsmedel ligger på MSB Sverige importerar hälften av maten Rapport från JTI 2013 risk för näringsbrist och svält vid avskurna transporter av fossila bränslen Beredskapslager för livsmedel avvecklade Olika hot: Klimatförändringar, bränslebrist (peak oil), avskurna transporter, lönsamhet, generationsväxling för lantbrukare Intresset för sårbarheten har ökat p g a en oroligare värld Nationell livsmedelsstrategi Ny regional livsmedelsstrategi

41 Mat centralt för SDG s* och klimatfrågan *FNs Sustainable Development Goals

42 Nationell livsmedelsstrategi En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet hela livsmedelskedjan ökad sysselsättning ökad produktion och självförsörjningsgrad ökad export innovationskraft lönsamhet och tillväxt miljömålen nås ekologisk produktion och konsumtion konsumenterna ska kunna göra medvetna val

43 Kommunens roll inom livsmedel Fysisk planering mark och vatten Kommunen som markägare arrenden Kommunen som konsument/upphandlare Lokal livsmedelsproduktion/förädling näringslivsfråga Stimulans av stadsodling Cirkulation av näringsämnen del av cirkulär ekonomi Vid livsmedelskris krisberedskap Mötesplats/processledare

44 Kommunen som konsument Mål 50 % ekologiska livsmedel (52 %) Alla kök, restauranger och caféer är KRAV-certifierade Mål att öka andelen lokalproducerade livsmedel Mål att minska matsvinnet till 10 % 2019 S.M.A.R.T-konceptet bl a öka andelen växtbaserade och säsongsanpassade livsmedel Samordnade livsmedelstransporter genom kommunal omlastningscentral (OLC)

45 Resiliens Resiliens avser ett systems förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas System kan vara ekosystem och samhällen Långt tidsperspektiv kris och beredskap mer händelsestyrt Tröskeleffekter och tipping points

46 Vad är det som bygger resiliens? 1. Bevara diversitet och redundans 2. Förvalta konnektivitet 3. Sköt de långsamma variablerna 4. Fostra förståelse för komplexitet och anpassning 5. Uppmuntra lärande 6. Bredda deltagande 7. Främja polycentriska organisationer

47

48

49 Resiliensanalysen Bred förstudie om resiliens 2013, lärandeprocess Resiliensanalys för livsmedelsförsörjningen , lanserades våren 2016 Analysen lyfte fram livsmedel som strategisk viktig fråga Faktaunderlag Historisk tidslinje Identifierade sårbarheter Scenarier Strategier och projektidéer

50 Dubbla syften Undersöka hur resilient livsmedelsförsörjningen inom kommunens geografiska område är inför olika störningar Utforska hur resiliensanalys kan bidra till regionalt och kommunalt arbete och planering

51 Resultat

52 Resultat: Omvärldsfaktorer Klimat Energibrist Politik i EU & nationellt Globalisering Konsumtionskultur Eskilstunas livsmedelsförsörjning

53 Resultat: 4 sårbarheter 1. Ökande avstånd och minskande kunskap 2. Ensidig livsmedelsproduktion och beroende av globalt handelssystem 3. Låg ekonomisk lönsamhet och låg återväxt inom lantbruket 4. Brister i kommunens krisberedskap

54 1. Ökande avstånd och minskande kunskap

55 Connection Disconnection Re-connection

56 2. Ensidig produktion och beroende av globalt handelssystem Åkerareal i Eskilstuna kommun SPANNMÅL FODER & VALL TRÄDA & OBRUKAT OLJEVÄXTER ENERGISKOG TRÄDGÅRDSVÄXTER ÄRTOR & BÖNOR ÖVRIGT POTATIS Källa: Jordbruksverket

57 3. Lönsamhet och återväxt inom lantbruket Medelålder jordbruksföretagare Sörmlands län

58 4. Brister i kommunens krisberedskap Större lager saknas Butikers förråd räcker 3-4 dygn Låg medvetenhet bland medborgarna

59 Resultat: Strategier En blomstrande lokal marknad & matkultur Utveckla lantbruket och förädlingen samt stärka närproducerade livsmedel Öka medvetenheten om livsmedelsförsörjning Gynna extern samverkan och dialog Samverkan mellan kommun & producenter Stadsodling & integrationsträdgårdar

60 Plan för hållbar livsmedelsförsörjning syfte Samla livsmedelsfrågorna i ett sammanhang/dokument för en bättre helhetssyn Bidra till att på lång sikt öka självförsörjningsgraden och minska sårbarheter (öka resiliensen) Bidra till fler arbetstillfällen inom livsmedelsbranschen Utveckla samverkan inom livsmedelsområdet Göra verkstad av resiliensanalysen Eskilstuna ska vara en föregångare inom miljöområdet resiliens en spjutspetsfråga

61

62 Process Samarbete med Stockholm Resilience Centre Partnerskap med externa aktörer Insamling av material, intervjuer Workshop 1 kick off (april 2017) Workshop 2 arbetsgrupper redovisade 90 idéer (september 2017) Förankringsprocess, planskrivande Workshop 3 presentation av planförslaget (planeras) Remiss? Beslut i kommunfullmäktige hösten 2018 Handlingsplanen genomförs

63 Från jord till bord

64 1. Organisation MÅL: Samordnat arbete över sektors- och organisationsgränser för kontinuerlig utveckling och innovation Grundförutsättningarna för att nå planens övriga målområden är att det finns en organisation för arbetet, med tydligt ansvar och tillsatta resurser. Arbetet med planen ska ske i olika partnerskap. Kommunen har en samordnande funktion med en koordinator samt en arbetsgrupp som har ansvar för att vision, mål, strategier och åtgärder utvecklas kontinuerligt i takt med nya kunskaper och erfarenheter.

65 2. Produktion och förädling MÅL: Främja en varierad och hållbar livsmedelsproduktion med ökad självförsörjningsgrad i kommunen Målet gäller utveckling av produktion både i tätorter och på landsbygd och avser både primärproduktion och förädling. Grunden till en hållbar och varierad produktion är ett mångfunktionellt produktionslandskap med en bredd av olika ekosystemtjänster där fler ges möjlighet till sysselsättning. Kommunens roll inom regionala samarbeten kring näringslivsutveckling och trygg försörjning bör stärkas. Genom samverkan kan näringslivsutveckling leda till en mångfald av innovativa lösningar på både sociala och miljömässiga hållbarhetsutmaningar.

66 3. Handel och distribution MÅL: Energieffektiv handel och distribution som stödjer lokala kretslopp Handel och distribution är det mål där syftet är att minska avståndet mellan producent och konsument. Åtgärder kan gälla hur handeln marknadsför lokalt producerade/förädlade varor, innovativa vägar för att länka producent och konsument, eller ökad samverkan för att stärka lokal handel.

67 4. Konsumtion, upplevelse och hälsa MÅL: Öka konsumtionen av och kunskapen om lokala och hållbara livsmedel Konsumtion innefattar både kommunorganisationens och kommuninvånarnas inköp av livsmedel. Ökningen syftar på att andelen lokalt och hållbart producerade livsmedel av totalen ökar. Kommunorganisationen ska i första hand välja producenter inom kommunen, i andra hand angränsande kommuner och i tredje hand angränsande län ca 25 mils radie. Kommuninvånare inspireras till att en mångfald av lokala livsmedel från olika kulturer som också är hållbart producerade, samt en kost som bidrar positivt till både hälsa och miljö. I den mån livsmedel importeras, vill planen verka för transparenta livsmedelskedjor med import av hållbart och rättvist producerade varor. Främja en identitet där mångkultur är förenat med förankring i lokala landskap.

68 5. Återföring och återanvändning MÅL: Skapa cirkulära och resurseffektiva flöden Det här målområdet handlar om återföring av näring och annat material som insatsvaror i matproduktionen, återanvändning och återvinning av restprodukter och förpackningar, samt minskning av matsvinn. På längre sikt ska även slam återföras, så att ett långsiktigt mål om 100 % återföring av näringsämnen kan uppnås. Målet syftar till att ta vara på resurser lokalt, begränsa negativ påverkan på miljön och minska beroendet av externa insatsvaror, som samtidigt skapar lokala affärsmöjligheter, stimulerar hållbara innovationer och nya samarbeten. Principen om cirkulära, resurseffektiva flöden är inte begränsad till återföring och återanvändning, utan spänner över hela livsmedelssystemet.

69 6. Krisberedskap MÅL: Öka kommunens förmåga att klara livsmedelsförsörjningen vid långvarig samhällsstörning Krisberedskapen upprätthålls inom alla delar av livsmedelssystemet. Kommunen har ledartröjan i samverkan med andra samhällsaktörer. Beredskap inför krissituationer genom exempelvis lager, reservkraft och buffertar kompletterar ett mer långsiktigt byggande av ett hållbart livsmedelssystem.

70 Lokalproducerat, definition - preliminär Kommunorganisationen ska - i första hand välja producenter inom kommunen - i andra hand angränsande kommuner - i tredje hand angränsande län ca 25 mils radie.

71 Prioriteringsordning för upphandling av livsmedel - preliminär Syfte att minska avståndet mellan producent och konsument och effektivisera transporter. 1. Lokalproducerat och ekologiskt 2. Svenskt och ekologiskt 3. Lokalproducerat 4. Svenskt 5. Utländskt, ekologiskt och fair trade 6. Utländskt och ekologiskt Ocertifierat utländskt kött ska vi inte köpa.

72 Åtgärder - exempel Utreda hur markpotentialen i tätorten kan användas för matproduktion, med stöd av föreningen ReFarms beräkningar Se över kommunens arrenden (i nuläget 60 stycken åkerarrenden på totalt ha). Inventera hur arrendena brukas och undersöka hur de kan användas för att uppnå planens mål Stimulera stadsodling - kunskapshöjning, kartor över lämpliga odlingsställen, tillgång till pallkragar och jord, informationsmaterial med odlingstips, studiecirklar och odlingscoacher. Olika platser testas, utifrån bland annat odlingsresultat och risken för skadegörelse. Stimulera odlingsföretag/kooperativ, byggföretag, fastighetsförvaltare etc att satsa på mer storskalig stadsodling genom t ex växthus, vertikalodling och akvaponik

73 Ingå i samverkan med andra aktörer i kommunen och regionen, t ex Stolt Mat i Sörmland med syfte att verka för ökad lokal förädling Genomföra kompetenshöjande åtgärder för att stimulera och öka innovation, sysselsättning och integration (Follow Your Star) ESEM ska vara ledande inom utveckling av att använda fluglarver i hanteringen av matavfall. Utreda möjligheterna och designa en plan på hur en inkubator för att öka antalet företag inom trädgårds- och grönsaksodling skulle kunna se ut, organiseras och drivas Anta en strategisk prioriteringsordning vid upphandling av livsmedel Utveckla möjligheterna för lokala producenter att delta i upphandlingen, bland annat genom förtydliganden i produktgruppsstrategin för livsmedel

74 Utreda om OLC s biodrivna lastbilar kan hämta hos producenterna Göra en övergripande måltidspolicy för offentliga måltider i kommunen Evolution Mat&Musik festival i Eskilstuna bjud in befolkningen att välja ut, uppleva och utvärdera. Skapa upplevelser och inte bara tekniska lösningar Genomföra slamrevision samt åtgärder utifrån denna för att öka mängden näring som återförs, utifrån avfallsplan Fortsätta minska matsvinnet i kommunala kök, restauranger och hushåll genom utbildning, information och kostprogram Skapa samverkan som kan leda till cirkulära affärsmodeller, t ex med handeln, restauranger, lantbrukare m.fl. för att skapa lokala kretslopp av gödning och bränslen

75 Ta fram handlingsplan vid krislägen för livsmedelsförsörjningen till december 2019 Inventera och säkra beredskapslager inom offentlig måltid Informera invånarna om att de har ansvar för att klara sin egen försörjning av bl.a. livsmedel i minst 72 timmar vid en krissituation Hålla kontakt med lantbrukets arbete med klimatanpassning av jordbruket

76 Kunskapsunderlaget i planbilaga Inspel från resiliensanalys av Eskilstuna kommuns livsmedelsförsörjning Krisberedskap Långsiktigt hållbara odlingslandskap och fisken Minskad klimatpåverkan och anpassning till ett förändrat klimat Resurshushållning och kretslopp Närproducerade livsmedel Sysselsättning och näringslivsutveckling Stadsodling Hållbar och hälsosam konsumtion

77 Mer information eskilstuna.se/miljo Facebook > Eskilstuna kommun Riikka Vilkuna Malin Isaksson Lars Wiklund