Kulturnämndens handlingar

Transkript

1 Kulturnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden (2) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Halmstads Teater, Esaias Thoren Sammanträdesdatum Tid: 13:15 Ordförande: Lena Ekman Sekreterare: Marie Järnliden

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Information KN 2012/0020 Ekonomisk rapport KN 2012/0159 Verksamhetsredovisning KN 2012/0142 Personalredovisning KN 2012/0156 Utredning om fritidsgårdarna inför budget KN 2012/0150 Centrumutvecklingsprogram - Stadens hjärta Se hela programmet: g/pagaendeplaner/stadenshjarta.7035.html 9 KN 2012/0135 Fördelning av medel till priser och stipendier KN 2012/0157 Inventering av lokaler för scenkonst och utställningar Kurser och konferenser Anmälningar Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att närvara vid sammanträdespunkter utmärkta med 2

4 3 1(1) Information Diarienummer: KN 2012/0015 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben Marie Järnliden E-post: Telefon: Informationsärende Ärendet 1. Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Karin Martini och Stefan Agmarken, stadskontoret, (för hela handlingsprogrammet, se sep. fil i ipaden). 2. Rapport 2011 från Styrgruppen på Medborgarservice Magnus Samzelius 3. Riktlinjer för biblioteksverksamheten Anette Hagberg 1 1

5 3 Utdrag ur bilaga 18 Sammanställning av förslag på åtgärder som berör KN. (Ansvarig nämnd fet markerad text) Aktuell status redovisas genom tre olika färgsättningar: Prestationen pågår och är uppnådd Klar Prestationen är påbörjad men ej uppnådd Påbörjad Prestationen är ej påbörjad Ej påbörjad 2. Vardagsolycka 2.1 Barnolycksfall Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Kommunen ska upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet. KS BU, FN UAN, KN, TE 2.2 Fallolycka Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Kommunen ska KS Alla upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet. 4. Smitta/Sjukdomsutbrott Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) 4.4 Kommunen ska ha en KS Alla beredskap för att hantera en pandemi. 5. Infrastruktursvikt 5.3 Elsystem och kraftpotentialer Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Alla verksamheter med Berörda samhällsviktiga funktioner ska ta fram checklista för hantering av elbortfall. Status (Uppföljning) /Kommentar Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) 2

6 3 5.4 Fjärrvärme Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) En prioritering ska göras av vilka fastigheter/ verksamheter som i första respektive andra hand ska försörjas med alternativa system alternativt att verksamheten måste flyttas ifall fjärrvärmen slås ut. FN Alla utifrån respektive verksamhets behov. 5.5 Kommunikation Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Verksamheter som är Berörda känsliga för kommunikationsbortfall ska göra en checklista för hur en sådan situation hanteras. 6. Kriminell handling 6.1 Våld utomhus (misshandel) Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Barn- och ungdomar ska erbjudas drogfria miljöer och arrangemang som upplevs lockande. KS BU, UAN, KN, TE 6.2 Hot och våld mot barn Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Förutsättningar för att BU, UAN KS, KN, TE skapa trygghet ska ges till personal som arbetar med barn- och ungdomar. 6.3 Hot och våld i arbetslivet Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Kommunen ska KS Alla upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet. Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) Status (Uppföljning) 3

7 En kommunövergripande hot- och våldsplan ska tas fram Nytt material kring rutiner för att förebygga / förhindra hot och våld ska tas fram. Dessa anpassas av respektive arbetsplats och förankras i verksamheten. KS KS Alla Alla 6.4 Skadegörelse Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Kommunen ska FN, TE Alla omgående anmäla och åtgärda skadegörelse Kommunen ska KS Alla upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet Halmstads kommun ska KS Alla arbeta förebyggande bl.a. genom lokal samverkan mellan förvaltningar, föreningar och näringsidkare m.fl. Status (Uppföljning) 7. Olycka som kan föranleda räddningstjänst 7.1 Bränder De befintliga samverkansgrupperna som finns i kommunen, t.ex. riskhanteringsgruppen, ska fortsätta att användas för att minska skadegörelse och anlagd brand. KS Alla 7.3 Trafikolycka Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) Höga säkerhetskrav ska ställas på fordon och transporter i kommunens regi som t.ex. alkolås och bälte till alla passagerare. Beställande nämnd Status (Uppföljning) 4

8 3 10. Operativ verksamhet Förslag på åtgärder Ansvar Samverkan (berörda) 10.6 Underlag för vilka KS Alla verksamheter som skall prioriteras vid väderrelaterade händelser skall arbetas fram Kartlägg i kommunens RN, KS BN, Alla GIS-system var väderrelaterade hot och risker finns och hur de skall prioriteras vid händelse. Status (Uppföljning) 5

9 3 6

10 3 7

11 3 8

12 3 9

13 3 10

14 3 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/ BIBLIOTEKSPLAN

15 3 Innehållsförteckning Uppdraget...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Genomförande...4 Uppföljning...4 Arbetsmodell...5 Definitioner och avgränsningar...5 Nuläge...6 Olika former av bibliotek...6 Skillnader mellan folk- och skolbiblioteksverksamhet...6 Likheter mellan folk- och skolbiblioteksverksamhet...7 Utmaningar...8 Gemensamma utmaningar för folk- och skolbibliotek...8 Folkbibliotekets utmaningar...9 Skolbibliotekens utmaningar...11 Samverkansmöjligheter...12 Strukturerade samarbeten...12 Samordnad biblioteksverksamhet Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

16 3 Uppdraget Bakgrund Enligt bibliotekslagen från tillförsäkras alla i Sverige fri tillgång till avgiftsfria boklån. Lagen fastslår att varje kommun ska ha folkbibliotek och att dessa ska främja intresset för läsning, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Lagen kompletterades med föreskriften Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Den uppgiften kvarstår i det förslag till revidering av bibliotekslagen, som 2010 lades fram efter en utvärdering av bibliotekslagen. Angående skolbibliotek har dessutom skollagen som gäller från föreskriften: Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Situationen för skolbiblioteken är ny i och med att regleringen för dem har flyttats från bibliotekslagen till skollagen. Den nya skollagens bestämmelse om skolbibliotek gäller nu även skolor som drivs av fristående huvudmän. Inom grundskolan gäller lagen från och med förskoleklasserna. Skollagen innehåller ingen precisering av vad ett skolbibliotek är, men skolinspektionen hänvisar till propositionen 4, där regeringen menar att med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolinspektionen skriver i sitt informationsblad 5 att eleverna ska ha tillgång till ett bibliotek som är anpassat till och en del av deras utbildning. I samma informationsblad skriver skolinspektionen Lagens val av uttrycket tillgång till, i stället för att reglera att varje skolenhet ska ha ett skolbibliotek, öppnar för olika fysiska lösningar, under förutsättning att kraven på hur skolbibliotek ska fungera är uppfyllda. Skolinspektionen bedömer att följande krav 6 ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: Eleverna har tillgång till skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Myndigheten kommer att utgå från dessa krav i sin tillsyn. 1 SFS 1996: SFS 2004: SFS 2010:800 4 Prop. 2009/10:1645 sid Informationsblad Informationsblad Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

17 3 Med lagstiftningen och bibliotekens roll i kommunens vision om Halmstad som Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden som grund har kommunstyrelsen 7 uppdragit åt kulturnämnden att i form av utmaningar och beskrivning av samarbetsmöjligheter ta fram riktlinjer för biblioteksverksamheten. De ska uppfylla lagkravet på en biblioteksplan men utformas som de riktlinjer Halmstads kommun generellt tillämpar i arbetet och ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och nämnderna. Syfte Riktlinjerna ska ange hur biblioteksverksamheterna ska inriktas för att möta dagens och kommande utmaningar med god kvalitet samt hur de olika biblioteksverksamheterna ska samverka för att ge medborgarna bästa möjliga biblioteksservice. Genomförande Utmaningarna i riktlinjerna ska fungera som en del av ingångsmaterialet i arbetet med planeringsdirektiv och successivt inarbetas och konkretiseras i de berörda nämndernas verksamhetsplaner, implementeras i verksamheterna och följas upp i verksamhetsredovisningarna. Uppföljning I verksamhetsredovisningarna ska nämnderna redovisa: Andelen Halmstadbor som besöker folkbiblioteken Andelen Halmstadbor som aktivt ägnar sig åt läsning Andelen Halmstadbor som använder Internet Besök på det virtuella biblioteket Ansvar: Kulturnämnden Andel elever i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan med tillgång till skolbibliotek Antal årsverken fackutbildade skolbibliotekarier i grundskolan och grundsärskolan. Ansvar: Barn- och ungdomsnämnden Andel elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med tillgång till skolbibliotek Antal årsarbetare fackutbildade skolbibliotekarier i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Ansvar: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Hur samverkansformerna etableras och vilka effekter de får ska redovisas i sammanställningar byggda på de olika verksamhetsredovisningarna med åtgärder och resultat från perioderna respektive Ansvar för sammanställningarna: Kulturnämnden 7 KS 36, Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

18 3 Arbetsmodell Riktlinjerna bygger på ett utförligare bakgrundsdokument, som har arbetats fram i processinriktat samarbete mellan Halmstads tre kommunala förvaltningar som ansvarar för bibliotek kulturförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltning, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning och stadskontoret. Definitioner och avgränsningar Kommunens samtliga bibliotek inom kulturnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden omfattas av riktlinjerna. Den berör också samverkan med friskolorna och tangerar högskolebiblioteket. Region Hallands bibliotek berörs inte av riktlinjerna, men hänsyn har tagits till intentionerna i Region Hallands biblioteksstrategi om samverkan och samordning mellan regionens kommuner inom följande biblioteksområden: Biblioteksservice för alla Profilerade mötesplatser Livslångt lärande Delaktighet och skapande Digitala bibliotek Allas kompetens som resurs för utveckling 5 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

19 3 Nuläge Olika former av bibliotek Inom Halmstads kommun finns år 2012 folkbibliotek med stadsbiblioteket, en bokbuss och åtta närbibliotek, varav fem är integrerade folk- och skolbibliotek med service för närbelägna grundskolor. De fysiska biblioteken kompletteras med det virtuella. Genom webben ges tillgång till bland annat databaser och utlån av e-media. Barn- och ungdomsförvaltningen har dessutom renodlade skolbibliotek på fem skolor. Inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen finns fyra gymnasiebibliotek, varav ett för vuxenutbildningen. Folk- och skolbibliotek har många beröringspunkter, men har också olika funktion, vilket är ett av skälen till att de har skilda huvudmän. Skillnader mellan folkbiblioteks- och skolbiblioteksverksamhet Folkbibliotek Skolbibliotek Knutna till kultursektorn, tillgängliga på fritid, bygger på frivillighet och personliga intressen. Belägna i centrumbildningar, där många människor rör sig. En kulturinstitution, som arbetar enligt kommunens kulturpolitiska mål. Tillgängligt för alla medborgare på samma villkor och med samma servicenivå och därmed enbart ett komplement till skolbiblioteken Tillhandahåller allsidig media enligt medborgarnas behov och önskemål. Bibliotekspersonal arbetar med upplevelser samt fritt och frivilligt läsande och lärande utan knytning till läroplaner. Tillgängligheten styrs av medborgarnas behov. Knutna till utbildningssektorn, tillgängliga under skoltid, ingår i undervisning och ämnesmässig utveckling. Verksamhet i skolmiljö med naturliga möten för skolans elever och personal. En del av skolans pedagogiska resurs med samma mål som övrig skolverksamhet. Lagstadgad verksamhet inom skolan, specialanpassad för skolans elever och personal. Tillhandahåller media enligt skolans pedagogiska behov. Skolbibliotekspersonal ingår i skolans pedagogiska personal och arbetar med lärande och läsande utifrån läroplaner. Tillgängligt under skoldagar enligt skolans behov. 6 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

20 3 Likheter mellan folk- och skolbiblioteksverksamhet Har medier och digital teknik som en central utgångspunkt Har behov av väl fungerade fysiska rum som stödjer respektive biblioteks uppdrag Behöver biblioteksdatasystem för mediehantering som katalog och cirkulation. Systemet måste ständigt utvecklas för att passa nya krav och medieformer Fackkunskap är nödvändig hos dem som ska sköta biblioteksverksamheten, vilket även innefattar kontinuerlig fortbildning för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen Är beroende av nätverk för att utveckla biblioteksservicen för såväl elever och skolpersonal som medborgare Är beroende av väl fungerande avtal och samordning för inköp av böcker, tidskrifter, databaser och annan media Halmstads kommuns värdegrund som gäller all kommunal verksamhet förenar också folkbibliotek och skolbibliotek. Demokrati vår vision om Halmstad 2020 bygger på demokratiska värden. Alla Halmstadbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad är både folkbiblioteken och skolbiblioteken källor till information, kunskap och lärande, vilket är viktigt för att varje medborgare ska kunna ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Lika Värde I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. I Halmstad är bemötandet pedagogiskt, serviceinriktat och likvärdigt för alla besökare på såväl folk- som skolbibliotek. Hållbar utveckling Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I Halmstad arbetar både folk- och skolbibliotek med att sprida kunskap om såväl naturresurser, miljöpåverkan och global varsamhet som tolerans och demokratiska värdens grundläggande roll för ett stabilt samhälle. Biblioteken är också av avgörande betydelse för det livslånga lärandet. 7 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

21 3 Utmaningar Såväl folk- som skolbiblioteken är i grunden uppbyggda för ett annat mediesamhälle än dagens. Tidigare baserades biblioteksverksamheten mest på behovet att förvara och låna ut media. Numera är verksamheten inom biblioteken betydligt mer innehållsmässigt inriktad och styrs av kulturnämndens folkbiblioteksuppdrag 8 respektive skolbiblioteksuppdraget 9 som antagits av både barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. För att möta dagens och morgondagens behov finns dessutom många utmaningar för båda biblioteksformerna. Gemensamma utmaningar för folk- och skolbiblioteken De samhälleliga faktorer som utmanar såväl skol- som folkbibliotek är många gånger de samma - ny teknologi, nya medier, höga krav på informationskompetens, nya vägar till upplevelse, kunskap och kreativa möjligheter. Svaren på utmaningarna är däremot inte alltid de samma, men inom vissa områden ska de mötas gemensamt. Barns läsförmåga och läsförståelse Utmaningen att stärka barns läsförmåga och läsförståelse ska mötas genom att utveckla metoder och lyhördhet, som stimulerar pojkars och flickors läsglädje, läsförståelse, kreativa skrivglädje och öppnar möjligheter att få prata om vad man läst och skrivit. Kvalitativ läsning ska uppmuntras, så att barnen inte bara läser mekaniskt utan stimuleras till läsning, som leder till fördjupad förståelse och kunskap. Informationskompetens i en alltmer komplex medievärld Utmaningen att höja informationskompetensen hos såväl barn och ungdomar som vuxna ska mötas genom formulering och spridning av sökstrategier och källkritiskt tänkande. Syftet ska vara allas möjlighet att inse sina informationsbehov, identifiera informationskällor och effektivt kunna söka, välja och tolka information. Bibliotekspersonalens behov av vidgad kompetens Utmaningen inom den breddade medieverksamheten ska mötas genom att identifiera vilka kompetenser som behövs för att uppfylla de olika biblioteksformernas uppdrag och att anställa rätt personal enligt dessa behov. Tillgängligheten och innehållet i verksamheten ska prioriteras framför uppgiften som organisatör av bokmagasin för den tryckta boken. Överblickbara kostnader för E-boksutlåning Utmaningen att komma ifrån beroendet av ett helt dominerande företag och de skenande kostnader som ersättning per e-bokslån innebär ska mötas genom att gemensamt med övriga bibliotek i Sverige få fram en ny avtalskonstruktion, som innebär överblickbara och rimliga kostnader för e-boksutlåning. RFID för rationalisering och bättre tillgänglighet Utmaningen med att utnyttja RFID-tekniken 10 på effektivaste sätt ska mötas genom att 8 Folkbiblioteksuppdraget antogs av kulturnämnden Skoliblioteksuppdraget antogs av barn och ungdomsnämnden och av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Radio Frequency IDentification, chipbaserad klassifikation 8 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

22 3 vidareutveckla dess användningsområden för att uppfylla folk- respektive skolbiblioteksuppdragen. Inom skolbiblioteken ska möjligheten att skapa självbetjäning med RFID beaktas, så att de kan vara öppna hela skoldagen och ha utlåningsmöjligheter även när skolbibliotekspersonalen arbetar med den innehållsinriktade verksamheten inom skolbiblioteksuppdraget. Övergång till Europagemensamma Dewey-klassifikationen Utmaningen för att få kompatibilitet genom Deweyklassifikationen, 11 ska mötas genom att övergången genomförs så smidigt som möjlig för samtliga biblioteksbesökare och för deras skull om möjligt ske samordnat mellan samtliga bibliotek i Halmstad oavsett huvudman. Folkbibliotekets utmaningar Utmaningarna ligger såväl fysiskt som digitalt inom utvalda Prioriterade målgrupper samt inom folkbiblioteksuppdragets tre områden Mötesplats, Kunskapscentrum och Upplevelserum. Prioriterade målgrupper Inbjudande och tydliga barnbibliotek Utmaningen att utveckla barnbiblioteken och barns och ungdomars rätt till kultur, vilket ingår i de nationella kulturpolitiska mål 12 som är styrande för den nya kultursamverkansmodellen 13 ska mötas genom att skapa rum, strategier och metoder för att engagera barn under deras fritid. Det innebär att på inbjudande sätt arbeta med pojkars och flickors egna behov av mötesplatser, upplevelser och nyfikenhetsbaserad kunskapsinhämtning med sikte på mening och betydelse i vardagen. Utformning för att passa behoven hos unga vuxna Utmaningen att folkbiblioteken ska vara attraktiva för unga vuxna (16-25 år) ska mötas genom att söka lösningar för att kunna utnyttja dagens och morgondagens gränsöverskridande medier och erbjuda nya användarstyrda kunskaps- och upplevelsemöjligheter. Tillgänglighet för medborgare med funktionsnedsättning Utmaningen för full tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar ska mötas genom att folkbiblioteksverksamheten kontinuerligt granskas och utvecklas i tillgänglighetsperspektiv med särskilt fokus på media, fysiska och virtuella rum samt ett individanpassat bemötande. Mötesplats Tillvaratagande av bibliotek som varumärke Utmaningen att ta vara på, utveckla och kommunicera biblioteket som varumärke ska mötas genom att definiera kärnan i folkbibliotekets varumärke och hur det kan användas i strategisk kommunikation för att fler ska ta del av bibliotekets utbud och tjänster. I utmaningen ingår även att kompetensen för att bygga, förvalta och förmedla varumärket ska säkras hos bibliotekspersonalen. 11 Sifferbaserad DDC-klassifikation eller Dewey Decimal Classification. 12 Prop 2009/10:3 13 SOU 2010:11 9 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

23 3 Insatser för integration och mångkultur Utmaningen att vara självklar mötesplats för alla medborgare, både med svensk och utländsk bakgrund ska mötas med fokus både på integration och mångkulturella yttringar. Delaktighet Utmaningen att skapa möjligheter för medborgare att vara delaktiga i folkbiblioteksutvecklingen, kunna framföra sina åsikter och önskemål och ha möjlighet att delta i verksamhet som de själva påverkar, ska mötas genom utveckling av metoder för delaktighet och användarinflytande. Anpassning av närbiblioteken till närmiljön Utmaningen för närbiblioteksverksamhetens legitimitet ska mötas genom att de tydligt utvecklas i samverkan med det egna närsamhället. Inom utmaningen ska även nyetablering eller förflyttning av närbibliotek ses som en möjlighet när det tillkommer nya områden där stor del av befolkningen är barnfamiljer och/eller äldre som har behov av service i sin närmiljö. Bokbussen som flexibelt närbibliotek Utmaningen för att nå flexibilitet i folkbiblioteksverksamheten ska mötas genom att bokbussens verksamhet anpassas efter medborgarnas behov genom att snabbt flytta hållplatser och även ha ett aktivt förhållningssätt till icke-besökare. Virtuellt folkbibliotek likvärdigt med de fysiska Utmaningen att likställa virtuellt bibliotek med fysiskt ska mötas genom konsekvent och lyhörd bevakning av hur digital teknik bäst ska användas för utvecklingen av virtuella biblioteksrum med dynamiskt användargenererat innehåll. Utmaningen innebär även att identifiera metoder för hur feedback från användarna ska samlas in och användas för att vidareutveckla det virtuella biblioteksrummet enligt deras behov. Kunskapscentrum Aktiviteter för ökad demokrati Utmaningen att folkbiblioteken ska spela en viktig roll i det demokratiska samhället ska mötas genom att ge plats för de viktiga samhällsfrågorna, vara forum för debatter och aktivt arbeta med det som är aktuellt och berör medborgarna. Resurs för livslångt lärande Utmaningen inom livslångt lärande ska mötas genom att folkbiblioteken utifrån sitt uppdrag och utan att identifieras som skolbibliotek erbjuder stöd i medborgarnas egna lärande och kunskapsinhämtning från förskoleåldern och livet ut. Minskning av den digitala klyftan Utmaningen att öka den digitala jämställdheten ska mötas genom arbete för att överbrygga de digitala klyftorna med inriktning på att alla ska ha möjlighet till att aktivt söka och aktivt bruka information och tjänster, som i allt högre grad erbjuds i digital form. Upplevelserum Aktör på den kulturella arenan Utmaningen för folkbibliotekens roll som breda kulturinstitutioner ska mötas genom att de 10 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

24 3 förbättras som attraktiva rum för inspiration samt förmedling av upplevelser som ger besökaren lust att gå utanför sina egna val och välja att komma tillbaka. I utmaningen ingår även att folkbiblioteken ska vara en av länkarna i arbetet med att uppnå målet att Halmstad ska vara ett konstcentrum. Forum för kreativitet Utmaningen att bidra till medborgarnas kreativitet ska mötas genom att tillhandahålla verktyg som stödjer kreativitet och utveckla kreativa mötesplatser, där olika uttrycksformer kan berika varandra och där medborgarna ges möjlighet att exponera egna verk. Ökad läsaktivitet Utmaningen att inspirera till läsning bland alla medborgare, såväl de som brukar läsa som de som inte läser regelbundet, ska mötas genom utveckling av personalens roll som litteraturförmedlare och främjare av läsning i såväl digital som tryckt form. Skolbibliotekens utmaningar Utmaningarna gäller utveckling av skolbibliotek i enlighet med skollagen och skolinspektionens förtydliganden samt inom skolbiblioteksuppdragets konkretiserade områden Lära, Läsa och Mötas. Dessutom ligger de inom insatser för Elever i behov av särskilt stöd samt Kompetenskrav och Kvalitetssäkring. Implementering av skollagens bestämmelser om skolbibliotek Organisation av skolbiblioteksverksamheten Utmaningen för alla utbildningsanordnare i Halmstad, kommunala såväl som fristående, att uppfylla lagstiftningens och skolinspektionens krav på att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, ska mötas genom att för varje skola finna och organisera den skolbiblioteksverksamhet som bäst stödjer processen som hjälper eleverna att nå sina mål. Etablering av skolbiblioteksverksamheten Utmaningen att förankra skolbiblioteksverksamhet som del i skolornas verksamhet ska mötas genom förankring av nämndernas antagna skolbiblioteksuppdrag hos rektorer och annan skolpersonal och utifrån det arbeta med att lösa de grundläggande förutsättningarna som personal, lokaler, medier och anslag, datasystem, nätverk och fortbildning. Lära Rollen inom undervisning i kritiskt tänkande och analys Utmaningen att aktivt medverka i elevernas process för att omvandla information till kunskap ska mötas genom att arbeta fram metoder för systematisk undervisning i informationssökning. Läsa Inspiration till läsning Utmaningen att öka elevernas intresse för läsning och läsförståelse ska mötas genom systematiskt arbete med metoder som med individuell inriktning stimulerar elevernas lust att läsa. Mötas Skolbibliotek som en levande biblioteksverksamhet Utmaningen att varje skola ska ha någon form av bibliotek ska mötas genom att för varje 11 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

25 3 skola arbeta fram lösningar för fysisk bibliotekslokal med arbetsplats för skolbibliotekarien samt att efter skolornas behov även skapa en levande biblioteksverksamhet på andra fysiska och/eller virtuella platser. Elever i behov av särskilt stöd Likvärdig tillgänglighet för alla elever Utmaningen att skolbiblioteket ska vara tillgängligt för alla elever på lika villkor ska mötas genom att elever som är i behov av särskilt stöd identifieras och att skolbibliotekarien, elevernas lärare och skolans specialpedagog gemensamt och systematiskt arbetar för att hitta och förse dessa elever med individuellt anpassade verktyg, hjälpmedel, böcker och media. Flerspråklighet och integration Utmaningen att erbjuda elever med annat modersmål än svenska likvärdiga villkor ska mötas såväl genom att systematiskt identifiera behovet av media på andra språk än svenska och tillhandahålla dem som genom att göra insatser för flerspråklighet och integration. Kompetens och kvalitet Skolbibliotekarier Utmaningen är att skolbibliotekarierna ska vara fackutbildade och ses som självklara pedagogiska resurser inom skolorna. Kvalitet i verksamheten Utmaningen för skolbiblioteksverksamheten att vara en kvalitativ del i arbetet att nå ökad måluppfyllelse för alla elever ska mötas genom att implementera den som en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Stödstrukturer och strategiskt arbete ska även etableras för skolbiblioteksverksamheten. Samverkansmöjligheter Folkbibliotek och skolbibliotek kan tillsammans utveckla goda synergieffekter. För bästa resultat är det viktigt att skillnaden mellan de båda biblioteksformerna är tydlig och att samverkan stödjer bådas uppdrag på ett kostnadseffektivt sätt. I dag när bibliotek är så mycket mer än att förvara och låna ut böcker finns vinsterna av samverkan inte bara i biblioteksrummen och skolornas tillgång till folkbibliotekens mediesamlingar. De ligger mer inom kompetensutveckling, projektsamarbeten, teknikutveckling och gemensam upphandling och det är formerna för denna typ av samarbeten som ska utvecklas. I de här sammanhangen skiljer sig inte friskolorna från de kommunala. Strukturerade samarbeten Olika typer av strukturella nätverk för utbyte av erfarenheter och utveckling av personalens yrkeskompetens är ett angeläget samarbetsområde. Det gäller områden som stöd och erfarenhetsutbyte, genomförande av gemensamma projekt som har stöd i de olika bibliotekens respektive uppdrag, logistiska och tekniska samarbeten samt upphandlingar och avtal. Samordnad fortbildning inom frågor som berör biblioteksområdet skulle dessutom både stärka och säkra kompetens och samhörighet. 12 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

26 3 Nätverk och möjligheter till samarbeten behöver formeras med högskolebiblioteket i Halmstad, även om verksamheten där inte omfattas av bibliotekslagen eller krav på reglerad samverkan i en biblioteksplan. Viktig är också Regionbibliotekets etablerade roll för nätverk mellan biblioteken i Hallands olika kommuner. Utmaningen att etablera samarbete mellan de olika biblioteksformerna i Halmstad ska mötas genom gemensamma strukturella nätverk med tydliga uppdrag på både ledningsnivå och praktisk biblioteksnivå. Samordnad biblioteksverksamhet Lösningar för hur skolbiblioteksverksamhet läggs upp tillåts enligt skollagen skifta utifrån lokala förutsättningar. Skollagen säger att eleverna ska ha tillgång till bibliotek. Det öppnar för kommunala skolor och friskolor som inte har elevunderlag nog för eget skolbibliotek att kunna teckna överenskommelser eller avtal om skolbiblioteksverksamhet med folkbibliotek eller med andra utbildningsanordnare, som har skolbibliotek. Fem av närbiblioteken inom Halmstads folkbiblioteksverksamhet är integrerade folk- och skolbibliotek. De befintliga och etablerade samarbetsformerna mellan de fem närbiblioteken och aktuella skolor har funnits under lång tid. Såväl folkbibliotekets personalresurser som biblioteksverksamheten har anpassats efter det dubbla uppdraget. Även Bokbussen är ett närbibliotek, som ger viss service till skolor inom de ramar det är möjligt med hänsyn till turlistans och fordonets begränsningar. Den uppfyller dock inte skolbiblioteksuppdraget i sin helhet. När det gäller gemensamma lokaler och media är förutsättningarna goda för samordning mellan folk- och skolbiblioteksverksamheten för närbiblioteken, som ofta ligger nära skolor. På sikt behöver den personal som arbetar med skolbiblioteksuppdrag fasas in i skolornas personalresurs för att tydligt vara del i skolans arbetslag och som den pedagogiska personalen ha skolans rektor som chef. Om ny samordnad folk- och skolbiblioteksverksamhet etableras ska personalfördelningen genomföras redan från början. Stadsbibliotekets unika position som hela kommunens bibliotek gör det olämpligt för specialservice till enskilda skolor och kan därför inte vara annat än ett komplement till skolornas bibliotek. Grundpelaren för stadsbiblioteket är att vara tillgängligt för alla elever på lika villkor. Skolbiblioteksuppdrag skulle inverka splittrande på den önskvärda helhetssynen i folkbiblioteksuppdraget. Att etablera samarbete mellan olika skolor om gemensam skolbiblioteksverksamhet är en möjlig lösning, Att ge ett skolbibliotek uppdrag att även fungera som ett folkbibliotek kan också vara en möjlighet om det stora behovet är en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet och delar av folkbiblioteksuppdraget är en begränsad mindre del. Utmaningen att samordna biblioteksverksamhet ska mötas genom att all samordnad biblioteksverksamhet läggs fast i skriftliga överenskommelser eller avtal som reglerar mediehantering, lokalanvändning, uppdragets genomförande. Det ska även framgå att varje huvudman bär kostnaden för sin biblioteksverksamhet. 13 Förslag till Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan

27 4 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0020 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: Telefon: Ekonomisk rapport, januari - februari 2012 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att lägga ekonomisk rapport till handlingarna. Sammanfattning Ekonomisk rapport upprättas enligt anvisningar från Stadskontoret och kommunens riktlinjer för ekonomistyrning. Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom tillsammans med avdelnings- och enhetschefer. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att lägga ekonomisk rapport till handlingarna. Ärendet Uppdrag Ekonomisk rapport upprättas enligt anvisningar från Stadskontoret och kommunens riktlinjer för ekonomistyrning. Rapporten informerar om periodutfallet och jämförelse görs med motsvarande period föregående år. Syftet är att ge information om prognosen per den 31 december 2012, samt om det förväntas några budgetavvikelser. Kommentarer till utfall, prognos och avvikelser ges enligt fastställd mall. Bakgrund Ekonomisk rapport (KF.xls och KF.doc) lämnas in åtta gånger per år till Stadskontoret för vidare handläggning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fem av dessa kallas ekonomisk rapport. Övriga rapporter är delårsapport 1, delårsbokslut och årsbokslut. Rapporten redovisas på anslagsnivå, 460 Kulturförvaltningen. 24 1

28 4 Analys, förslag och motivering Årets första ekonomirapport, som baseras på årets två första månader, redovisar positiv avvikelse både avseende drift och investeringar. Budgeten är justerad med resultatbalansering och ombudgetering från år 2011, enligt bokslutshandlingarna. Den positiva avvikelsen i drift anges till 164 tkr och beror på att budget för kapitaltjänstkostnader är större än vad kostnader för avskrivningar och internränta kommer att bli. Positiv avvikelse i investeringar anges till 200 tkr med anledning av att medlen som är avsedda för RFID inte kommer att användas. Konsekvenser Budget för kapitaltjänstkostnader fastställs i planeringsdirektiven, som tas av kommunfullmäktige i juni, och ska respekteras när internbudget läggs. Även nästa år kan kapitaltjänstkostnaderna bli för högt budgeterade, då förvaltningen inte har för avsikt att använda alla de budgeterade investeringsmedlen. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom tillsammans med avdelnings- och enhetschefer. Enligt önskemål från nämnden har även en avdelningsvis rapport tagits fram, Ekonomisk rapport jan-feb. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL-förhandling. Lista över bilagor 1. Ekonomisk rapport, KF.xls och KF.doc 2. Ekonomisk rapport jan-feb (avdelningsvis rapport) För Kulturnämnden Kristina Blomquist Tf förvaltningschef Maria Gellert Ekonom 25 2

29 Kulturnämnd Verksamhet 460 Kulturförvaltningen 4 Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens utfall ligger på tkr, att jämföra med tkr motsvarande period föregående år. Skillnaden beror främst på ökade intäkter i form av utvecklingsmedel för surrealistuppdraget, samt lägre lokalkostnader på grund av att nedläggning av fritidsgård skedde sommaren Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna ligger marginellt, 35 tkr, lägre än motsvarande period föregående år. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den av kommunfullmäktige fastställda ram för år 2012, har justerats med ombudgetering på 605 tkr enligt bokslutsberedningens förslag. Förvaltningen ser redan nu att intäkterna är för lågt budgeterade, i förhållande till det utfall som kommer att redovisas för år Detta är ett förbättringsprojekt som kommer att ske under 2012, d v s att bli bättre på att budgetera bidrag och osäkra intäkter. Kostnaderna kommer därmed också att skilja sig i samma nivå som intäkterna förväntas göra. Ramavvikelse på 164 tkr redovisas med den avvikelse som genereras av att budgeten för kapitalkostnaden är för högt satt. Budget baserades på den förväntade investeringsvolymen år 2011, vilket var högre än de faktiska investeringskostnaderna enligt bokslut I förvaltningens budget återfinns fortfarande medel motsvarande 733 tkr avseende drama- och teaterverksamhet för barn, unga och unga vuxna. Överföring av medel kommer att ske till anslagsområde 649, kulturskolan, enligt KF 11 KS 2011/0429. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. För tidigt att rapportera några avvikelser för personalkostnader. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Årets första prognos visar på positiv avvikelse med 164 tkr mot den av kommunfullmäktige fastställda ram. 1 26

30 4 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Inga investeringar är gjorda under perioden. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. De av kommunfullmäktige fastställda investeringsanslag, har justerats med ombudgetering på 776 tkr, enligt bokslutsberedningens förslag. 200 tkr avseende RFID kommer inte att användas under Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Årets första ekonomiska rapport visar en avvikelse på 200 tkr, med anledning av medel för RFID som inte kommer att användas. 2 27

31 Kulturnämnd Verksamhet: 460 Kulturförvaltning 4 uppdaterad: kl.13:34 (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Kulturnämnd Verksamhet: 460 Kulturförvaltning (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto

32 Kulturnämnd Verksamhet: 460 Kulturförvaltning 4 Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter för utvecklingsmedel för Surrealistkonsten högre än budgeterat Budget för avskrivningar är baserat på att samtliga 2011 års investeringsmedel skulle förbrukas, vilket inte blev fallet. Kostnader för Surrealistkonsten, i enlighet med det som förvaltningen erhållit bidrag för. Budgetavvikelse Budgetavvikelse

33 4 Kulturnämndens Ekonomiska rapport januari - februari 2012 DRIFTREDOVISNING jan-feb 2012 Budget 2012 Jmf % (16,6%) Avvikelse i % Kulturnämnden ,6% - 0,0% Ledning, stab, IT, gem ,6% 164 1,3% Biblioteksavdelningen ,9% - 0,0% Fritidsavdelningen ,8% - 0,0% Konsument Halmstad ,1% - 0,0% Kulturavdelningen ,6% - 0,0% SUMMA DRIFT: ,14% Orsak till budgetavvikelse: Ramavvikelse på 164 tkr redovisas för kapitalkostnader (avskrivningar och internränta). Budget sattes utefter beviljade investeringsmedel 2011, men förvaltningen använde inte alla dessa under INVESTERINGAR jan-feb 2012 Budget 2012 Avvikelse i % Ledning, stab, IT, gem ,0% Biblioteksavdelningen ,7% Fritidsavdelningen ,0% Konsument Halmstad ,0% Kulturavdelningen ,0% SUMMA INVESTERINGAR ,3% Orsak till budgetavvikelse: 200 tkr avseende RFID kommer inte att användas under

34 5 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0159 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: Telefon: Verksamhetsredovisning, övriga nyckeltal Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att lägga verksamhetsredovisning, övriga nyckeltal, till handlingarna. Sammanfattning Ärendet har initierats av förvaltningen, då det framkommit önskemål om mer detaljerade nyckeltal. Avdelningarna rapporterar in nyckeltal, som via länkning i Excel sammanställs till verksamhetsredovisning, övriga nyckeltal Förvaltningens förslag till beslut är att lägga redovisningen till handlingarna. Ärendet Uppdrag Ärendet har initierats av förvaltningen, då det framkommit önskemål från politiker inom femklövern om vissa förändringar och mer detaljerade nyckeltal avseende bibliotek och fritidsgårdar. I den nu omgjorda rapporten ingår även några av de nyckeltal som kommer att ingå i tertialrapporterna till nämnden. Bakgrund Kulturförvaltningen samlar som tidigare in verksamhetsmått, som redovisas i samband med tertialrapporterna. De underlag som sedan tidigare funnits för den samlade informationen, är nu det detaljerade materialet som lyfts fram i rapporten. 31 1

35 5 Analys, förslag och motivering Nyckeltalen som presenteras för nämnden görs i syfte för att nämnden utifrån dessa kan reagera på eventuella avvikelser och ställa frågor vid behov till avdelningscheferna. Konsekvenser Rapporten ger möjlighet att i ett tidigt skede se och utreda eventuella avvikelser. Ärendets beredning Inom kommunen Avdelningarna ansvarar för inrapportering av nyckeltal, som via länkning i Excel sammanställs av förvaltningens ekonom till verksamhetsredovisning, övriga nyckeltal. Mer omfattande redovisning av nämndens samtliga nyckeltal görs vid tertialrapporterna, då även övriga mål och aktiviteter redovisas. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL-förhandling. Lista över bilagor 1. Verksamhetsrapport till kulturnämnden, övriga nyckeltal För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Tf Förvaltningschef Maria Gellert Ekonom 32 2

36 5 Övriga Nyckeltal Verksamhetsrapport till kulturnämnden 2012 OBS! uppdaterad: Utlån och omlån, biblioteken A-berg Fyllinge Getinge Buss SB Harplinge O-ström S-dalen Söndrum Vallås Summa Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt (Libra) Fjärrlån Vuxna Summa för perioden, år Summa helår Besök, biblioteken A-berg Fyllinge Getinge Buss SB Harplinge O-ström S-dalen Söndrum Vallås Summa Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa för perioden, år Summa helår Besök, fritidsgårdar Citygård Vallås Fyllinge MB-hus PULS Pålsbo Summa Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa för perioden, år Summa helår 2011 (Hyddan 1466) margel2 Sida

37 5 Övriga Nyckeltal Ärende Konsument Halmstad Konsument Energi/klimat Budget/skuld Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa för perioden, år Summa helår Besök kulturavdelningen Mjellby Konsthall Nolltrefem Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa för perioden, år Summa helår Antal arrangemang och aktiviteter Arrangemang Besök Bibliotek Fritidsgårdar Kulturavdelningen Medborgarservice Andersberg Summa för perioden, år Summa helår 2011 (egen regi, Källa: verksamhetsredovisning 2011) margel2 Sida

38 6 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0142 Version:1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Stab Lena Öberg E-post: Telefon: Personalredovisning 2011, Kulturnämnden Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att godkänna Personalredovisning för 2011, enligt bilaga. Sammanfattning I enlighet med Kommunstyrelsens beslut om en kommungemensam modell för personalredovisning ska respektive nämnd ta fram en personalredovisning varje år. Underlaget till personalredovisningen bygger på personalstatistik från lönesystemet Agresso. Personalredovisningen har föredragits i ledningsgrupp och i samverkan. Kulturnämnden föreslås godkänna personalredovisning för Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen tog beslut om en kommungemensam modell för personalredovisning. Respektive nämnd ska varje år ta fram en personalredovisning enligt denna modell. Bakgrund _ 35 1

39 6 Analys, förslag och motivering Statistiken som ligger till grund för personalbilden är en ögonblicksbild av personalstatistiken från 31/ Statistiken utgår i år från en objektsredovisning och är uppdelade per avdelning som minsta enhet. Detta innebär att ledningsgruppen inte redovisas separat utan respektive avdelningschef ingår istället i respektive avdelnings statistik. Personalbild Antalet tillsvidareanställda har enligt statistiken ökat från föregående år samtidigt som antalet visstidsanställda minskat. Redovisningen visar också att antalet chefstjänster (med verksamhet-, ekonomi- och personalansvar) har ökat under 2011 som en effekt av omorganisationen, vilket även innebär att antalet anställda per chef har minskat. Närvaro/frånvaro Ledningsgruppens frisktal/sjuktal för föregående år kan inte delas upp per individ och fördelas per avdelning på ett rättvisande sätt. En jämförelse med föregående år har ändå genomförts, där ledningsgruppens frisktal/sjuktal inte är medräknade. Årets frisktal visar på att 57 personer eller 43 % av de anställda inte haft någon registrerad sjukfrånvaro under var frisktalet 31 personer eller 24 %, vilket innebär att antalet personer utan registrerad frånvaro ökat med 26 personer eller 19 %. Antal sjukdagar i snitt är däremot oförändrat från föregående år. Andelen sjukdagar delas i redovisningen upp mellan korttid och långtid. 61 % av förvaltningens sjukfrånvaro redovisas som långtid, över 14 dagar. Konsument Halmstad och Staben har endast korttidsfrånvaro, biblioteksavdelningen redovisar en majoritet korttidsfrånvaro, medan övriga avdelningar redovisar en majoritet långtidsfrånvaro. En ny obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron har i år lyfts in i redovisningen. Den är inte jämförbar med övrig sjukfrånvaroredovisning då den både skiljer sig i beräkningen och inkluderar timpersonal. Resultatet visar att sjukfrånvarotiden för kvinnor är större än för män samt att störst sjukfrånvaro redovisas i åldersgruppen år. Sjukfrånvaron som helhet har minskat från 2010 till 2011 vilket även innebär att sjukfrånvarokostnader har minskat. Human Resources - riktning vision 2020 I samband med förvaltningens omorganisation har nya chefer erbjudits utbildning, såväl internt som genom kommunens ledarskapsprogram, BAS. Arbetet med HR vision 2020 har förutom handlingsplaner på respektive arbetsplats också resulterat i medskick till ledningsgrupp. Ledningsgruppen beslöt att arbeta vidare med och utveckla: Tydliga uppdrag och förväntningar - Ledarskap, kommunikation, SMART, medarbetarmål Individuella utvecklingsplaner - i samband med medarbetarmål 36 2

40 6 Påverkansmöjligheter på lön, lönekriterier - utveckling av nuvarande lönekriterier Erbjuda olika former av hälsofrämjande insatser - föredrag på personaldag, hälsoinspiratörer Mångfald och jämställdhet Jämställdhetsfrågor diskuteras vid arbetet med HR-vision Respektive chef ansvarar för att jämställdhetsplanen efterlevs inom sitt ansvarsområde. Hälsa och arbetsmiljö Förvaltningen har arbetat hälsofrämjande med hjälp av centrala hälsofrämjande medel och inom ordinarie budget. Med Centrala medel har föreläsning om hälsa genomförts på personaldag för alla anställda under hösten. Då informerades också om beslutet att införa hälsoinspiratörer på förvaltningen. Efter ansökningsförfarande valdes 3 personer ut, vilka påbörjar utbildning och inleder sitt arbete under Inom ordinarie budget: organiserade personalföreningen aktiviteter efter arbetstid för förvaltningens personal. genomfördes organisationsförändring med ytterligare en chefsnivå, vilket ger bättre förutsättningar för ett nära ledarskap. utökades SMART arbetet genom att ytterligare arbetsplatser utbildades och påbörjade arbete med lean avsätts 40 timmars arbetstid per hälsoinspiratör och år från 2012 Förvaltningen har under året rapporterat in 3 arbetsskador. Ingen person nådde under 2011 övertidstaket Kulturnämnden föreslås godkänna: 1. Personalredovisning för 2011 Konsekvenser _ Ärendets beredning Inom kommunen Personalredovisningen har lämnats till ledningsgrupp för kontroll

41 6 Andra grupper _ Fackliga organisationer Personalredovisning har föredragits i samverkan Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Personalredovisning för 2011 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Tf Förvaltningschef Edna Sinkjaer Tf Stabschef 4 38

42 6 Personalredovisning 2011 Kulturnämnden #{enhet}# 39

43 6 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Syfte Metod Definitioner och avgränsningar Personalbild Antal tillsvidareanställda fördelat per kön Antal årsarbetare Antal visstidsanställda fördelat per kön Sysselsättningsgrad tillsvidareanställda Antal timmar timavlönade varit inne under perioden januari-december Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön Genomsnitt av antalet anställda fördelat per chef Åldersfördelning, tillsvidareanställda Medelålder, tillsvidareanställda Yrkesfördelning, tillsvidareanställda Antal nyanställningar, tillsvidareanställda Antal tillsvidareanställda som slutat fördelat på avgångsorsak och väg Pensionsavgångar, tillsvidareanställda Närvaro/frånvaro Antal och andel tillsvidareanställda som inte har haft någon registrerad sjukfrånvaro, fördelat per kön (frisktal) Antal sjukdagar per tillsvidareanställd (sjuktal) Andel sjukdagar inom 1-14 dagar och mer än 14 dagar Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron Sjuklönekostnader exkl. PO Human Resources - riktning vision Prioriteringar inom HR-området Resultat av medarbetarenkäten Mångfald och jämställdhet Mångfalds- och jämställdhetssatsningar Presentation av ledningsgruppen Hälsa och arbetsmiljö Arbetsskador Antal personer som nått övertidstaket (200 timmar)...22 Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 40

44 Genomförda hälsofrämjande insatser Sammanfattande analys Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 41

45 6 1 Sammanfattning Personalbild Sammanfattningen fokuserar främst på förändringar i statistiken och nyheter i rapporten. En sammanfattande analys finns i slutet av redovisningen. Statistiken som ligger till grund för personalbilden är en ögonblicksbild av personalstatistiken från 31/ Statistiken utgår i år från en objektsredovisning och är uppdelade per avdelning som minsta enhet. Detta innebär att ledningsgruppen inte redovisas separat utan respektive avdelningschef ingår istället i respektive avdelnings statistik. Antalet tillsvidareanställda har enligt statistiken ökat från föregående år samtidigt som antalet visstidsanställda minskat. Redovisningen visar också att antalet chefstjänster (med verksamhet-, ekonomi- och personalansvar) har ökat under 2011 som en effekt av omorganisationen, vilket även innebär att antalet anställda per chef har minskat. Närvaro/frånvaro Ledningsgruppens frisktal/sjuktal för föregående år kan inte delas upp per individ och fördelas per avdelning på ett rättvisande sätt. En jämförelse med föregående år har ändå genomförts, där ledningsgruppens frisktal/sjuktal inte är medräknade. Årets frisktal visar på att 57 personer eller 43% av de anställda inte haft någon registrerad sjukfrånvaro under var frisktalet 31 personer eller 24%, vilket innebär att antalet personer utan registrerad frånvaro ökat med 26 personer eller 19%. Antal sjukdagar i snitt är däremot oförändrat från föregående år. Andelen sjukdagar delas i redovisningen upp mellan korttid och långtid. 61 % av förvaltningens sjukfrånvaro redovisas som långtid, över 14 dagar. Konsument Halmstad och Staben har endast korttidsfrånvaro, biblioteksavdelningen redovisat en majoritet korttidsfrånvaro, medan övriga avdelningar redovisat en majoritet långtidsfrånvaro. En ny obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron har i år lyfts in i redovisningen. Den är inte jämförbar med övrig sjukfrånvaroredovisning då den både skiljer sig i beräkningen och inkluderar timpersonal. Resultatet visar att sjukfrånvarotiden för kvinnor är större än för män samt att störst sjukfrånvaro redovisas i åldersgruppen år. Sjukfrånvaron som helhet har minskat från 2010 till 2011 vilket även innebär att sjukfrånvarokostnader har minskat. Human Resources - riktning vision 2020 I samband med förvaltningens omorganisation har nya chefer erbjudits utbildning, såväl internt som genom kommunens ledarskapsprogram, BAS. Arbetet med HR vision 2020 har förutom handlingsplaner på respektive arbetsplats också resulterat i medskick till ledningsgrupp. Ledningsgruppen beslöt att arbeta vidare med och utveckla: Tydliga uppdrag och förväntningar - Ledarskap, kommunikation, SMART, medarbetarmål Individuella utvecklingsplaner - i samband med medarbetarmål Påverkansmöjligheter på lön, lönekriterier - utveckling av nuvarande lönekriterier Erbjuda olika former av hälsofrämjande insatser - föredrag på personaldag, hälsoinspiratörer Mångfald och jämställdhet Jämställdhetsfrågor diskuteras vid arbetet med HR-vision Respektive chef ansvarar för att jämställdhetsplanen efterlevs inom sitt ansvarsområde. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 42

46 6 Hälsa och arbetsmiljö Förvaltningen har arbetat hälsofrämjande med hjälp av centrala hälsofrämjande medel och inom ordinarie budget. Med Centrala medel har föreläsning om hälsa genomförts på höstens personaldag. Då informerades också om beslutet att införa hälsoinspiratörer på förvaltningen. Efter ansökningsförfarande valdes 3 personer ut, vilka påbörjar utbildning och inleder sitt arbete under Inom ordinarie budget: organiserade personalföreningen aktiviteter efter arbetstid för förvaltningens personal. genomfördes organisationsförändring med ytterligare en chefsnivå, vilket ger bättre förutsättningar för ett nära ledarskap. utökades SMART arbetet genom att ytterligare arbetsplatser utbildades och påbörjade arbete med lean avsätts 40 timmars arbetstid per hälsoinspiratör och år från 2012 Förvaltningen har under året rapporterat in 3 arbetsskador. Ingen person nådde under 2011 övertidstaket Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 43

47 6 2 Inledning Kulturförvaltningens personalredovisning ingår i Halmstads kommuns gemensamma personalredovisning för Nytt för i år är att det statistiska underlaget utgår från en uppdelning per objekt. Redovisningen är liksom föregående år uppdelad med avdelning som minsta grupp. Föregående år ingick ledningsgrupp som en separat grupp i redovisningen. I och med objektsuppdelningen redovisas istället cheferna på respektive avdelning Förvaltningschefen redovisas tillsammans med gruppen stab. I 2011 års redovisning tillkommer nya nyckeltal under rubriken närvaro/frånvaro. Det är nationell, obligatorisk redovisning, som i år lyfts in i redovisningen. Ett nytt avsnitt har tillkommit som följer upp HR vision 2020 och medarbetarundersökningen som genomfördes under hösten Under avsnittet hälso och arbetsmiljö redovisas hur förvaltningen använt centrala medel för hälsofrämjande åtgärder under det gångna året, samt vilka satsningar på hälsa som genomförts inom ordinarie budget. Redovisningen av antalet tillsvidareanställda, visstidsanställda, antalet chefer, genomsnitt av antalet anställda fördelat per chef och åldersfördelning (även pensionsavgångar) baseras på information per den 31/ Sjuk- och friskdagar, nyanställningar och avgångar gäller perioden till Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 44

48 6 3 Syfte Syftet med redovisningen är att ge en operativt användbar uppföljning av personalarbetet i kommunen. Idealprocessen är att resultatet av mätningarna leder fram till en dialog om vilka förbättringar och förändringar som ska göras och att detta sedan blir åtgärdat. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 45

49 6 4 Metod I redovisningen presenteras data hämtade ur kommunens ekonomi- och lönehanteringssystem Agresso, HFAB:s system Agda och Halmstad Hamns system ASW/PA-lön. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 46

50 6 5 Definitioner och avgränsningar Tillsvidareanställd det vi i dagligt tal kallar fast anställd. En anställning som enligt avtal pågår tills uppsägning sker från någon part. En tillsvidareanställning kan vara på del- eller heltid. Visstidsanställd anställd som från början har ett fastställt slutdatum. Det kan vara ett vikariat eller en allmän visstidsanställning så kallad AVA, på del- eller heltid. Visstidsanställd i denna redovisning avses tidsbegränsade anställningar (> 3 mån) med månadslön. Timavlönad är anställd per timma. Årsarbetare samtliga anställda (hel- och deltider) i en given grupp eller kategori, omräknat till heltidstjänster. Detta är vanligtvis det begrepp som används när man i jämförande syfte beskriver volymen anställda. Chef En anställd betraktas som chef om relationen i AID-chef har värde A, B, C eller L. I grupperna A, B och C finns chefer som har fullt ledningsansvar: verksamhets-, ekonomi- och personalansvar. Arbetstagare som i sitt arbete har ett begränsat ledningsansvar, det vill säga en eller två av verksamhets-, ekonomi- och personalansvar finns i grupp L. Frisktal personer som inte haft någon sjukdag under året Sjuktal antal sjukdagar per anställd och år. Utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund enligt SCB Utrikes födda - Utländsk bakgrund Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar - Utländsk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder - Svensk bakgrund Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar - Svensk bakgrund Avgränsningar ett fåtal personer kan inneha anställningar vid flera enheter, vilket kan påverka sifferunderlaget. Räknar man samman alla anställda kan slutsumman bli för hög och den stämmer därför inte med hur "verkligheten" ser ut. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 47

51 6 6 Personalbild 6.1 Antal tillsvidareanställda fördelat per kön Enhet Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor Ökning/minskning kvinnor Ökning/minskning män Ökning/minskning totalt Biblioteksavdelningen Fritidsavdelningen Konsument Halmstad Kulturavdelningen Stab och förvaltningsledning Totalt Lönebidragsanställda som är anställda via Utbildnings och arbetsmarknadsenheten tas upp i Utbildnings- och Arbetsmarknadsförvaltningens personalredovisning. För att jämförelse ska kunna göras med föregående år har cheferna i ledningsgrupp flyttats till respektive avdelning även i 2010 års siffror. 6.2 Antal årsarbetare Avser tillsvidareanställda. Enhet Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor Ökning/minskning kvinnor Ökning/minskning män Ökning/minskning totalt Kulturförvaltningen Totalt Årsarbetare är antalet hel och deltidsanställda omräknat till antal heltidsanställda. Siffrorna är avrundade till heltal. 6.3 Antal visstidsanställda fördelat per kön Enhet Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor Ökning/minskning kvinnor Ökning/minskning män Ökning/minskning totalt Biblioteksavdelningen Fritidsavdelningen Konsument Halmstad Kulturavdelningen Stab och förvaltningsledning -1-1 Totalt Antal visstidsanställda har minskat från föregående år. Ett par visstidsanställningar har övergått i tillsvidareanställningar, vilket påverkat statistiken något. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 48

52 6 6.4 Sysselsättningsgrad tillsvidareanställda Mäts endast på förvaltnings-/bolagsnivå. Kvinnor 2010 Kvinnor 2011 Män 2010 Män 2011 Snitt 2010 Snitt Sysselsättningsgraden är oförändrad från föregående år. 6.5 Antal timmar timavlönade varit inne under perioden januari-december 2011 Årsarbetare baseras på en schablon, 165 timmar per månad. Enhet Timmar Årsarbetare Ökning/minskning årsarbetare Biblioteksavdelningen Fritidsavdelningen Konsument Halmstad Kulturavdelningen Stab och förvaltningsledning Totalt Förvaltningen har minskat användningen av timanställningar med 2 årsarbetare från föregående år. 6.6 Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön Enhet Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor Ökning/minskning kvinnor Ökning/minskning män Ökning/minskning totalt Biblioteksavdelningen Fritidsavdelningen Konsument Halmstad Kulturavdelningen Stab och förvaltningsledning Totalt Förra året registrerades även arbetsledare som chefer i personalredovisningen. Jämförelsen ovan baseras däremot bara på tjänster med totalt chefsansvar (verksamhet, ekonomi och personal). På biblioteken var 1 enhetschefstjänst vakant vid årsskiftet. Denna tjänst syns inte i redovisningen. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 49

53 6 6.7 Genomsnitt av antalet anställda fördelat per chef Enhet Tillsvidareanställda/chef Tillsvidare- och visstidsanställda/chef Ökning/minskning tillsvidareanställda/ chef Ökning/minskning tillsvidare- och visstidsanställda/ chef Biblioteksavdelningen Fritidsavdelningen Konsument Halmstad Kulturavdelningen Stab Kulturförvaltningen totalt Biblioteksavdelningen har en vakant chefstjänst som inte är medräknad. Jämförelsen med föregående år gäller endast chefstjänster, se information under redovisning av antal chefer. Antalet anställda per chef ser därför i vissa fall ut att ha minskat stort. I gruppen stab är förvaltningsledningen borträknad. 6.8 Åldersfördelning, tillsvidareanställda Enhet Summa Biblioteksavdelningen Fritidsavdelningen Konsument Halmstad Kulturavdelningen Stab och förvaltningsledning Totalt Medelålder, tillsvidareanställda Enhet Kulturförvaltningen Totalt Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 50

54 Yrkesfördelning, tillsvidareanställda Antalet är beräknat per yrke/resurs vilket innebär att antalet inte kan likställas med antal tillsvidareanställda. Yrkesgrupp Antal 2010 Antal 2011 Handläggar- och administratörsarbete Hantverkararbete med mera 5 4 Kultur-, turism och fritidsarbete Köks- och måltidsarbete 1 1 Ledningsarbete 7 13 Teknikarbete 1 1 Totalt Ledningsarbete 2010 innefattar ledningsgrupp. Ledningsarbete 2011 innefattar samtliga chefer Antal nyanställningar, tillsvidareanställda Enhet Antal 2010 Antal 2011 Andel 2010 Andel 2011 Biblioteksavdelningen 5 2 Kulturavdelningen 1 2 Stab 1 1 Totalt % 4 % Vissa anställningar som övergått från visstid- till tillsvidareanställningar har registrerats som en ändring istället för en nyanställning och syns därför inte i statistiken ovan Antal tillsvidareanställda som slutat fördelat på avgångsorsak och väg Avgångsorsak Väg Antal Annan befattning inom kommunen Visstidspension 1 Privat verksamhet Egen begäran 1 Slutat förvärvsarbeta, annan eller okänd avgångsväg Egen begäran 3 " Ålderspension 3 " Förtida uttag 1 " Sjukersättning, varaktig 1 Totalt 10 Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 51

55 Pensionsavgångar, tillsvidareanställda Innevarande år (2011) avser personer som är 65 år eller äldre. Kommande år avser endast de som fyller 65 år det året. Andel (%) anges endast för totalt antal pensionsavgångar, inte per yrkesgrupp. Redovisas endast på förvaltningsnivå. Yrkesfördelning Summa Andel Hantverksarbete med mera Kultur, turism och fritidsarbete Ledningsarbete Totalt ,3 % Under förutsättning att antal anställda är oförändrat kommer 8,3 % av personalstyrkan att gå i pension till Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 52

56 6 7 Närvaro/frånvaro 7.1 Antal och andel tillsvidareanställda som inte har haft någon registrerad sjukfrånvaro, fördelat per kön (frisktal) Enhet Kvinnor Andel Män Andel Antal totalt Andel totalt Ökning/minskning (procentenheter) jfm 2010 Biblioteksavdelningen Fritidsavdelningen Konsument Halmstad Kulturavdelningen Stab och förvaltningsledning Totalt % % % 19 % Föregående år, 2010, redovisades chefer som ingick i ledningsgrupp i separat grupp medan arbetsledarna redovisades på respektive avdelning. I årets redovisning ingår alla chefer i avdelningens redovisning var det 57 % av ledningsgruppen som inte hade något registrerad sjukfrånvaro. Eftersom det inte går att följa vilka personer i ledningsgrupp som inte hade någon registrerad frånvaro går det heller inte att fördela ut ledningsgruppens resultat på respektive avdelning Ledningsgruppens 7 personer saknas därför i redovisningen för 2010 men finns med på respektive avdelning Jämförelsen blir därför inte exakt. 7.2 Antal sjukdagar per tillsvidareanställd (sjuktal) Enhet Sjukdagar/snitt 2010 Sjukdagar/snitt 2011 Biblioteksavdelningen Fritidsavdelningen Konsument Halmstad 4 2 Kulturavdelningen Stab och förvaltningsledning 3 4 Totalt Jämförelsen mellan 2010 och 2011 är inte exakt - se förklaring på redovisning av frisktal, punkt 7.1, Ledningsgruppens sjukdagar/snitt för 2010 var 1,5 dag per person. Hade varje persons sjukdagar fördelats ut på respektive avdelning hade resultatet bara förändrats marginellt. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 53

57 6 7.3 Andel sjukdagar inom 1-14 dagar och mer än 14 dagar Enhet Andel sjukdagar 14 dgr eller mindre 2010 Andel sjukdagar 14 dgr eller mindre 2011 Andel sjukdagar mer än 14 dgr 2010 Andel sjukdagar mer än 14 dgr 2011 Biblioteksavdelningen Fritidsavdelningen Konsument Halmstad Kulturavdelningen Stab Totalt Biblioteks- och fritidsavdelningen har minskat andelen långtidsfrånvaro. Kulturavdelningen har ökat andelen långtidsfrånvaro. Den ökade antal långtidssjukskrivningar får stor genomslagskraft procentuellt. Konsument Halmstad och Staben har enbart redovisat korttidsfrånvaro. 7.4 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron I uppgifterna ingår alla anställda vilket omfattar även timavlönad personal. Uppgiftsframtagandet skiljer sig mot den i Halmstads kommuns traditionellt framtagna sjukfrånvarostatistiken. De båda sjukfrånvaromåtten kan därför inte jämföras med varandra. Redovisas på förvaltningsnivå. Beskrivning Total sjukfrånvarotid 4,51 % 4,38 % Summa tid med långtidssjukfrånvaro 41,92 % 43,60 % Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 3,66 % 4,04 % Summa sjukfrånvarotid för män 6,25 % 5,14 % Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 1,79 % 1,08 % Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år 3,97 % 5,50 % Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 5,64 % 3,87 % Den totala sjukfrånvarotiden har minskat från 2010 till Sjukfrånvarotid för män har minskat men ökat för kvinnor. Högst sjukfrånvarotid 2011 redovisas i åldersspannet år, medan det 2010 redovisades i åldersspannet 50 år eller äldre. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 54

58 6 7.5 Sjuklönekostnader exkl. PO Redovisas för förvaltningen Ökning/minskning jfm Förvaltningens sjuklönekostnader har minskat med 27202:- från 2010 till Arbetsgivaren betalar sjuklön med 80 % av lönekostnaden under dag 2-14 i sjukskrivningsperioden och med 10 % av lönekostnaden dag Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 55

59 6 8 Human Resources - riktning vision Prioriteringar inom HR-området (Satsningar inom områdena medarbetarskap, ledarskap, kompetens, lön och villkor. Hälsa och arbetsmiljö behandlas under avsnitt 10.) I samband med omorganisation och införande av enhetschefer har nya chefer erbjudits utbildning i kommunens ledarskapsprogram BAS, samt intern utbildning. Arbetsgrupper på avdelningarna i förvaltningen har arbetet med HR vision 2020 för att definiera förbättringsmöjligheter och faktorer att bibehålla och utveckla. Det som arbetsgruppen inte själv kan påverka skickas vidare som medskick till ledningsgrupp. Ledningsgruppen har formulerat en handlingsplan för åtgärder och uppföljning av HR-visionen som fokuserar på 4 punkter: VAD Tydliga uppdrag och förväntningar Individuella utvecklingsplaner som utifrån verksamhetens mål beskriver ditt utvecklingsbehov. Alla bör ha möjlighet att påverka sin lön (och veta hur man kan påverka den; kriterier)din lön ska spegla ditt ansvar och i vilken grad du bidrar till att uppfylla verksamhetens mål Erbjuda olika former av hälsofrämjande och förebyggande insatser HUR Nära ledarskap. Tydlig kommunikation. SMARTarbetet. Införandet av medarbetarmål Utvecklas i samband med framtagandet av medarbetarmål Utvärdering av nuvarande lönekriterier med information och diskussion under hösten Föredrag, information och diskussion vid personaldagen i oktober Införande av hälsoinspiratörer. 8.2 Resultat av medarbetarenkäten Nöjd-Medarbetar-Index bygger på fyra delfrågor mellan 0 och 100, där 0 är mest missnöjd och 100 mest nöjd. 1. Övergripande betyg: Om du tänker på ditt nuvarande arbete. Vilket övergripande betyg vill du ge det arbetet? 2. Motsvarar förväntningarna: Hur väl motsvarar ditt nuvarande arbete dina förväntningar? 3. Jämförelse med det perfekta arbetet: Om du jämför ditt nuvarande arbete med ett som är helt perfekt. Hur nära eller långt ifrån anser du att ditt nuvarande arbete motsvarar ett sådant arbete? 4. Jämförelse med möjliga arbeten: Om du jämför med andra arbeten som du tror att du kan få. Är ditt nuvarande bättre eller sämre? Medel NMI Samtliga medarbetare 77 Nöjd medarbetar index för kommunen som helhet är 73. Kulturförvaltningen ligger därför högre än medelsnittet i kommunen. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 56

60 6 Jag kan tänka mig att rekommendera andra i min närhet att börja arbeta på min arbetsplats Skala mellan 0=inte alls och 100=helt och hållet. Samtliga medarbetare 80 Jämförelsetal Halmstads kommun: 75 Har du haft medarbetarsamtal med din närmaste chef under de senaste tolv månaderna? Samtliga Ja Nej Jämförelsetal Halmstads kommun: Ja-84, Nej-16 Sammanfattande index Medarbetarna fick instämma i eller ta avstånd från 51 påståenden på en skala mellan 1 och 5 där 1 betyder att påståendet stämmer mycket dåligt och 5 att påståendet stämmer mycket bra. Påståendena har använts för att skapa sammanfattande index som följer Halmstads kommuns HR-vision. Medarbetarskap Medelvärde alla anställda Medelvärde förvaltningen/bolaget Anda och sammanhållning 4,0 4,0 Mål för verksamheten 4,0 3,9 Kvalitetsarbete 3,9 4,0 Inflytande 3,9 4,1 Förutsättningar för att göra ett bra jobb 3,6 3,9 Arbetstillfredsställelse 4,4 4,4 Eget bidrag till ett bra medarbetarskap 4,2 4,2 Ledarskap Medelvärde alla anställda Medelvärde förvaltningen/bolaget Chefens ledarskap 3,9 3,8 Eget bidrag till samarbete med chefen 4,0 4,0 Kompetens Hur man tar tillvara medarbetarnas kompetens Hur medarbetarna bedömer sin kompetens Medelvärde alla anställda Medelvärde förvaltningen/bolaget 3,7 3,8 4,4 4,3 Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 57

61 6 Hälsa och arbetsmiljö Medelvärde alla anställda Medelvärde förvaltningen/bolaget Oro och faror i arbetsmiljön 3,2 3,7 Hot och våld 3,6 3,4 Diskriminering versus respekt 4,0 4,4 Hög svarspoäng indikerar att hälsa och arbetsmiljö är positiv. Frågor under rubriken oro och faror i arbetsmiljön: Jag känner ingen oro för omorganisationer eller förändrade arbetsuppgifter Jag riskerar inte att skadas eller bli sjuk av mitt arbete Jag är helt nöjd med arbetsmiljön på min arbetsplats På min arbetsplats är vi bra på att rätta till fel och brister i arbetsmiljön Hög svarspoäng indikerar att man har liten oro för sin arbetsmiljö och är nöjd med arbetsmiljön Hot och våld: På min arbetsplats kan vi hantera hot och våld på ett bra sätt Här ligger förvaltningen något under kommunnivån. Diskriminering versus respekt: På min arbetsplats har kvinnor och män samma möjligheter På min arbetsplats bemöts alla med respekt Lön och villkor Medelvärde alla anställda Medelvärde förvaltningen/bolaget Arbetstider och lönesättning 2,9 3,4 Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 58

62 6 9 Mångfald och jämställdhet 9.1 Mångfalds- och jämställdhetssatsningar Jämställdhetsfrågor diskuteras vid arbetet med HR-vision Resultatet har under 2011 inte lett till förvaltningsgemensamma mångfalds- och jämställdhetssatsningar. Respektive chef ansvarar för att jämställdhetsplanen för förvaltningen efterlevs inom sitt ansvarsområde. 9.2 Presentation av ledningsgruppen Antal Kvinnor 4 5 Män 3 3 Utländsk bakgrund år eller yngre år år eller äldre 6 6 En person har tillkommit under Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 59

63 6 10 Hälsa och arbetsmiljö 10.1 Arbetsskador Typ av arbetsskada Vad sammanfattar olyckan? Varför hände olyckan? Olycksfall 2 3. Den skadade föll 1 Felmanöver Fysisk överbelastning 1 Felmanöver 1 Antal av Typ av arbetsskada Sjukdom Fysisk överbelastning 1 Felmanöver 1 Totalt Antal personer som nått övertidstaket (200 timmar) Enhet Kulturförvaltningen 0 0 Yrkesgrupp Kulturförvaltningen Genomförda hälsofrämjande insatser Hälsofrämjande insatser ska fokusera på det positiva och utveckla det. Alla insatser som beskrivs nedan är inte alltid bara hälsofrämjande utan kan ibland även ses som förebyggande. Med centrala medel har förvaltningen startat upp en satsning på att införa hälsoinspiratörer. På personaldagen under hösten genomfördes en föreläsning på tema hälsa, som fokuserade på skillnader mellan att vara frisk och sjuk, ofrisk och osjuk. Intresseanmälningar för att bilda hälsoinspiratörsgrupp lämnades in och 3 personer valdes ut av ledningsgruppen. Satsningen fortsätter 2012 med att Hälsoinspiratörerna får utbildning via Previa och startar upp arbetet. Inom ordinarie budget genomfördes organisationsförändring under 2011 där ytterligare en chefsnivå infördes. Antal anställda per chef har minskat och förutsättningarna för ett mer nära ledarskap förbättrats. Inom ordinarie budget genomförs också ett leanbaserat arbetssätt på ytterligare ett par arbetsplatser. Syftet att främja delaktighet och inflytande blir konkret i den egna vardagen. Biblioteken har arbetat hälsofrämjande genom att engagera medarbetarna i stegräkningstävling samt erbjuda frukt till självkostnadspris. Förvaltningen har en personalförening som inom ordinarie budget anordnar trivselfrämjande fritidsaktiviteter för alla anställda. Inom ordinarie budget avsätts 40 timmar per år för varje hälsoinspiratör att arbeta med frågorna. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 60

64 6 11 Sammanfattande analys Statistiken till redovisningen är i år objektsbaserad istället för att utgå från ansvar. Jämförelser/analyser per avdelning med föregående år blir därför ungefärliga på ett antal punkter i redovisningen. Personalbild Antalet tillsvidareanställningar har ökat med 4 personer från 2010 till 2011 samtidigt som antalet visstidsanställningar minskat med 1 person. Under året har ett antal visstidsanställningar konverterats till tillsvidareanställningar vilket påverkar statistiken. Andelen visstidsanställda kvinnor är något högre än andelen visstidsanställda män. Förvaltningen tenderar alltså att anställa kvinnliga vikarier och projektanställda i högre utsträckning än manliga. Om det beror på könsdominans i de yrken som visstidsanställda arbetar inom visar inte statistiken, bara att flest visstidsanställda arbetade på biblioteksavdelningen och kulturavdelningen 31/12, då statistiken togs ut. Närvaro/frånvaro Andel tillsvidareanställda som inte haft någon registrerad sjukfrånvaro har ökat med 19% från 2010 till Det är alltså fler som varit friska och därmed färre personer som har varit sjuka. Statistiken visar även att förvaltningen som helhet har oförändrat antal sjukdagar även om färre personer har varit sjuka. De personer som har varit sjuka har därför varit sjuka längre tid. Orsaken tycks finnas i en ökad andel långtidssjukskrivningar. Av sekretesskäl redovisas inte orsak till sjukskrivning, däremot kan nämnas att alla längre sjukskrivningar inte är direkt arbetsrelaterade. På en mindre avdelning får det också stor procentuell genomslagskraft i statistiken om avdelningen ökar antalet långtidssjukskrivningar. I den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro har alla anställda (tillsvidare-, visstid- och tim-anställda) minskat sin sjukfrånvaro. Vissa grupper har ändå ökat sjukfrånvaron, dessa är långtidssjukskrivna, kvinnor samt personer mellan år. Andelen långtidssjukskrivna kommenteras ovan. I gruppen personal och kvinnor ingår både kort och långtidssjukskrivningar. Det är därför svårt att spekulera om eventuella orsaker. Medarbetarundersökningen Resultatet av medarbetarundersökningen var till allra största delen positivt för Kulturförvaltningen som helhet. Nöjd medarbetarindex för förvaltningen var 77 (på en skala mellan där 100 är mest positivt) medan NMI för kommunen som helhet hamnade på 73. Eftersom omorganisationen genomfördes några månader innan undersökningen måste svaren i medarbetarundersökningen läsas med utgångspunkt i att såväl arbetsgrupp och chef nyligen ändrats för vissa grupper och att det inte alltid är klart vilken grupp och vilken chef som svaren berör. Omorganisationen var också så ny att verksamheterna inte börjat arbeta fullt ut vilket också kan återspeglas i svaren. När resultaten bearbetas i arbetsgrupperna tas detta i beaktande. Hälsofrämjande Under 2011 har förvaltningen fått centrala medel för att satsa på hälsofrämjande åtgärder. Förvaltningen valde förra året att satsa på en inspirationsföreläsning om hälsa och ohälsa samt att starta upp arbetet att införa hälsoinspiratörer på förvaltningen. Hälsoinspiratörernas arbete startar under 2012 och kommer att rapporteras i 2012 års redovisning. Att arbeta hälsofrämjande innebär att främja och utveckla det positiva. Det görs varje dag i verksamheterna och 2012 får de också draghjälp av 3 hälsoinspiratörer. Positiva faktorer att ta med sig från personalredovisningen är bland annat att resultatet av medarbetarundersökningen var till stora delar positivt för förvaltningen, vi har få arbetsskador, ingen person har nått övertidstaget, vi sänker sjuklönekostnader, har infört enhetschefer och har därmed gett bättre förutsättningar för ett nära ledarskap. På utvecklingssidan finns bättre redovisning av sjuk och frisktal och att fortsätta arbeta hälsofrämjande. Kulturnämnden, Personalredovisning (23) 61

65 7 1(2) Uppdragsbeskrivning Diarienummer: KN 2012/0156 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Utredning om fritidsgårdarna inför budget 2013 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att uppdra åt kulturförvaltningen att genomföra utredning om fritidsgårdarna inför budget Uppdragets/projektets tillkomst Femklöverns representanter i kulturnämnden (M, FP, C, KD, MP) har tagit initiativ till uppdraget. Uppdrag Femklövern i kulturnämnden konstaterar att besöken på fritidsgårdarna har minskat från år 2009 till år Detta bör rimligen medföra att personalkostnaderna kan sänkas vid oförändrad verksamhet. Samtidigt har avdelningschefen för fritidsavdelningen aviserat möjligheter till utveckling av verksamheten. Femklövern föreslår därför att förvaltningen får i uppdrag att: Utreda minibemanningen på de kommunala fritidsgårdarna Beräkna hur stor kostnadsminskning detta innebär Föreslå möjligheter till utveckling av verksamheten Beräkna vad det medför i kostnader Syfte Utredningen ska vara ett underlag för beslut om budget

66 7 Avgränsningar - Tidplan Utredningen bör vara klar senast så att eventuella förändringar kan tas med i internbudget för Uppdragstagare Kulturförvaltningen Bilagor - Ansvarig för skrivelsen Lena Ekman (M) Ordförande kulturnämnden 63 2

67 8 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0150 Version: 1.0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturavdelningen Lena Engström E-post: Telefon: Yttrande över remiss- Centrumutvecklingsprogram med åtgärdslista Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att yttra sig enligt förvaltningens förslag (bil 1) Sammanfattning Stadskontoret, samhällsbyggnadskontoret har drivit ett projekt tillsammans med Fastighetsägarna Halmstad och Halmstads City som resulterat i centrumutvecklingsprogrammet Stadens hjärta med åtgärdsplan. Förslaget är nu ute på remiss och förvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande. I förslaget till yttrande framhåller förvaltningen betydelsen av ett levande och aktivt kulturliv och hur viktigt det är att infrastrukturen finns med som en del av strategierna och åtgärderna för ett framtida levande centrum. Trots att de övergripande programtexterna poängterar att Halmstads centrum ska vara en naturlig mötesplats för kultur och evenemang saknar förvaltningen detta helhetsperspektiv i texterna. Förvaltningen lyfter också upp frågan varför kulturförvaltningen / nämnden inte har funnits representerad i arbetsgruppen med bakgrund av ovanstående. Då hade mycket av det som saknas idag kunna avspeglas i texterna och man hade också kunna utgå från kommunens konststrategi, som nu inte nämns alls. Ärendet 64 1

68 8 Uppdrag Kulturnämnden har erhållit centrumutvecklingsprogrammet Stadens hjärta med åtgärdslista för remiss. Bakgrund Projektet Stadens hjärta centrumutveckling i fokus syftar till att ta fram en gemensam målbild, strategier, konkreta åtgärder samt förbättrade organisation/samverkansformer för ett attraktivare centrum inom områdena stadsmiljö, kultur, evenemang och utbud. Centrumutvecklingsprogrammet som är långsiktigt har kompletterats med en åtgärdslista med kortare perspektiv. Kulturförvaltningen har framförallt tittat på avsnitten inom nämndens områden som kultur, evenemang och konst. Analys, förslag och motivering Förvaltningen ser det som positivt att kommunen samverkar med fastighetsägare och näringsliv och att man utifrån ett långsiktigt perspektiv gör nedslag med åtgärder som kan genomföras redan idag. Förvaltningen ser det också som positivt att man lyfter upp kultur och evenemang i målbilden och även pekar på konstens betydelse för att gestalta miljöer och göra centrum attraktivt. Trots detta borde det finnas ett tydligare resonemang och framförallt ett större helhetsperspektiv på konstens och kulturens kraft. Strategierna kring detta avsnitt borde också avspeglas tydligare i åtgärdslistan. En viktig åtgärd för att komma tillrätta med input från konstens och kulturens sfär vore att låta kulturförvaltning/nämnd medverka i arbetsgrupp/styrgrupp. Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. 65 2

69 8 Lista över bilagor 1. Yttrande över remiss För kulturförvaltningen Kristina Blomquist t.f. förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef 3 66

70 8 1(3) Yttrande Diarienummer: KN 2012/0150 Version:1.0 Beslutsorgan: KN Kulturavdelningen Lena Engström E-post: Telefon: Yttrande över remiss- centrumutvecklingsprogram med åtgärdslista Halmstads kommun har tillsammans med fastighetsägarna Halmstad och Halmstads City drivit projektet Stadens hjärta Centrumutveckling. Syftet har varit att ta fram en gemensam målbild, strategier, konkreta åtgärder samt förbättrade samverkansformer för ett attraktivt centrum i Halmstad inom områdena stadsmiljö, kultur, evenemang och utbud. Förslaget är nu på remiss och samhällsbyggnadskontoret önskar att bl.a. kulturnämnden ska yttra sig. Kulturnämnden vill framföra följande synpunkter: Sammanfattande synpunkter Kulturnämnden vill framhålla det positiva med att kommunen i samverkan med fastighetsägare och näringsliv har samverkat med att ta fram ett långsiktigt program för city. Programtexterna som anger syfte, mål och målbild ligger i linje med kulturnämndens tankar och inriktning. Här poängteras att Halmstads centrum ska vara en naturlig mötesplats för kultur och evenemang och mänskliga möten. Trots detta goda anslag saknar kulturnämnden ett helhetsperspektiv på konst och kultur som en viktig faktor för att gestalta miljöer och skapa kreativa mötesplatser. Denna avsaknad är mest markant i åtgärdslistan men präglar också till viss del programtexterna. Vidare anser kulturnämnden att det är märkligt att det inte finns någon representant från kulturförvaltningen/nämnden i den arbetsgrupp respektive styrgrupp som har tagit fram centrumutvecklingsprogrammet och detta framförallt med tanke på att flera frågor som berörs i programmet återfinns inom kulturnämndens reglemente. 67 1

71 8 Kulturnämnden har antagit Konststrategi för Halmstads kommun, som anger riktlinjer för hur Halmstad ska uppnå kommunfullmäktiges mål att vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Här fastslås bl.a. att det speciella med konsten i Halmstad inte enbart ska vara enstaka objekt (eller skulpturer), utan att konsten i stort som smått ska genomsyra hela samhället och ge en kreativ identitet åt det offentliga livet. Vidare konstateras att för att utveckla konsten behöver stadsrummet kompletteras med nya offentliga verk och som en aktivitet nämns att utöka den konstnärliga gestaltningen på offentliga platser för att göra konsten mer synlig i stadsbilden. Denna inriktning i konststrategin borde avspeglas i centrumutvecklingsprogrammet. Synpunkter på centrum - utvecklingsprogrammmet Trots att konsten behandlas styvmoderligt i programmet anser kulturnämnden att centrumutvecklingsprogrammet framförallt under målen och strategierna (sid 10) har en bra inriktning. Några saker behöver dock förtydligas: Sid 7 ) Parkerna i Halmstad. Här nämns Bastionen och det föreslås att Bastionens karaktär ska förändras. Till vad? Sid 7) Halmstads Teater föreslås ska utvecklas som konferenscentrum. Inget står nämnt om vad som är tänkt kring teaterns scener. Kulturförvaltningen har precis gjort en inventering av scener för scenkonst och utställningar och konstaterat att Halmstads teaters scener är absolut nödvändiga för professionell scenkonst Sid 7 ) Det konstateras att konsten och kulturen ska utvecklas. Detta avsnitt måste utvecklas bl.a med kopplingar till konststrategin men även till kulturnämndens mål i övrigt för kulturverksamheten. Synpunkter på åtgärdslistan beslutade uppdrag Åtgärdslistan för Stadens hjärta är en konkretisering av centrumutvecklingsprogrammets ambitioner och strategier. Här finns förslag på åtgärder för beslutade och icke beslutade uppdrag. Kulturnämnden anser att åtgärdslistan har blivit väldigt mager och att arbetsgruppen har tappat bort mycket från de mål och strategier som finns i själva programmet. Beslutade uppdrag Kultur och evenemang - Föreslagen åtgärd: Kartlägga föreningslivets kulturaktiviteter Om uppdraget är att skapa förutsättningar för kulturella aktiviteter, som återfinns som en strategi i programmet, så anser nämnden att den mest effektiva åtgärden inte är att kartlägga föreningarnas kulturaktiviteter i centrum. Dessa känner kulturförvaltningen till och kan informera om. Däremot vet vi att en viktig förutsättning för kulturella 68 2

72 8 aktiviteter för föreningarna är att lätt kunna genomföra arrangemang, vilket kräver en kulturell infrastruktur. Tillgång till el, bra platser (förberedda) att vara på samt lätt att marknadsföra sig. Åtgärden skulle kunna vara att undersöka hur man i samband med utformningen av Stora torg (eller Storgatan) tillfredsställer möjligheten att på ett enkelt sätt genomföra arrangemang i den offentliga miljön. Samt att undersöka möjligheten att införa ett system med affischtavlor efter modell Kulturtavlor. se. När det gäller den andra åtgärden under Kultur och evenemang (sid 6): Lyft fram befintlig konst så vill kulturnämnden tillföra följande text i den tomma rutan: /2013 Tydlig skyltning i anslutning till respektive konstverk. Ta fram appar för mobilen för ytterligare information om konsten. Ta fram skulpturkarta för barn samt en barnbok om Halmstads offentliga konst. Ljussätta konsten i centrum Komplettera centrum med nya offentliga verk. Kulturnämndens föreslår att centrumutvecklingsprogrammet förtydligas enligt förslag i yttrandet samt att programmet och åtgärdslistan kompletteras med utgångspunkt från kulturens och konstens roll som strategisk framgångsfaktor för ett attraktivt centrum. För kulturnämnden Lena Ekman Ordförande Kristina Blomquist tf Förvaltningschef 69 3

73 8 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Datum Enligt sändlista Dnr KS 2011/ (1) Remiss Stadens hjärta -centrumutveckling i fokus Projektet Stadens hjärta centrumutveckling i fokus syftar till att ta fram en gemensam målbild, strategier, konkreta åtgärder samt förbättrade organisation/samverkansformer för ett attraktivt centrum i Halmstad inom områdena stadsmiljö, kultur, evenemang och utbud. Projektet drivs gemensamt av Halmstads kommun, Fastighetsägarna Halmstad och Halmstads City. Enligt beslut i kommunstyrelsen , 19 sänds nu förslaget på remiss till och med den 2 april Lämna synpunkter skriftligen till Halmstads kommun, samhällsbyggnadskontoret, Box 153, Halmstad alt. mattias.bjellvi@halmstad.se. Materialet finns under remisstiden tillgängligt på och bo samt på Det finns också tillgängligt på biblioteken, 035 och Alla hjärtans hus Ev. Frågor besvaras av projektledningen Mattias Bjellvi, samhällsbyggnadskontoret, 035/137203, mattias.bjellvi@halmstad.se alt. Ida Andersson, Halmstads City, ida.andersson@halmstad.se, 035/ Med vänliga hälsningar Samhällsbyggnadskontoret Mattias Bjellvi Stadskontoret Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax E-post: kommunstyrelsen@halmstad.se 70

74 9 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0135 Version:1,0 Beslutsorgan: KN Staben Marie Järnliden E-post: Telefon: Fördelning av medel till priser och stipendier 2012 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att för år 2012 avsätta, kr för Kulturpriset, kr för Kulturlaxen samt kr för Kulturstipendiet. Sammanfattning I budget för 2012 finns avsatt kr för priser och stipendier. Kulturnämnden beslutar årligen om hur denna summa ska fördelas på Kulturpriset, Kulturstipendiet samt Kulturlaxen. Förvaltningen föreslår att avsätta kr för Kulturpriset, kr för Kulturlaxen samt kr för Kulturstipendiet. Ärendet Uppdrag Enligt Halmstads författningssamling ska kulturnämnden årligen besluta om summan för medel till priser och stipendier. Bakgrund Enligt Halmstads författningssamling ska kulturnämnden årligen besluta om summan för medel till priser och stipendier. 1 71

75 9 Föregående år avsattes kr till Kulturpriset, kr till Kulturlaxen samt kr till Kulturstipendiet. Analys, förslag och motivering I budget för 2012 finns avsatt kr för priser och stipendier. Förvaltningen föreslår att avsätta kr för Kulturpriset, kr för Kulturlaxen samt kr för Kulturstipendiet. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Staben Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor - För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Tf. Förvaltningschef Edna Sinkjaer Tf. Stabschef 72 2

76 10 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0157 Version: 2,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturförvaltningen Kristina Blomquist E-post: Telefon: Inventering av lokaler för scenkonst och utställningar Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter till och kostnader för en så kallad black box för scenkonst 2. Kulturnämnden beslutar att i övrigt beakta utredningen i kommande verksamhetsplanering och verksamhetsförändringar. Sammanfattning I kulturnämndens verksamhetsplan för anges att en inventering av behovet av lokaler för scenkonst och utställningar ska göras som ett led i arbetet att uppfylla kommunfullmäktiges mål Halmstad ska genom sitt fördelaktiga läge och ett brett utbud av aktiviteter vara en av Sveriges främsta boende- och destinationsorter oberoende av säsong. Inventeringen har genomförts av en ensamutredare tillika projektledare. En styrgrupp har funnits bestående av förvaltningschef, avdelningschef för kulturavdelningen och stabschefen för kulturförvaltningen. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att närmare utreda möjligheter till och kostnader för en så kallad black box för scenkonst. I övrigt föreslås att utredningen ska beaktas i kommande verksamhetsplanering och i anslutning till verksamhetsförändringar. Ärendet 73 1

77 10 Uppdrag Kulturnämnden beslutade om Verksamhetsplan Under målområdet Uppleva och göra finns det övergripande målet att Halmstad ska vara en kommun med puls en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av aktiviteter och rika möjligheter att utöva kultur och idrott. Till detta kopplas också ett konkretiserat mål som lyder Halmstad ska genom sitt fördelaktiga läge och ett brett utbud av aktiviteter vara en av Sveriges främsta boende- och destinationsorter. I kulturnämndens verksamhetsplan 2011 fastslogs strategier för hur målen ska uppnås. En av strategierna för att uppnå ovanstående mål var att genomföra en inventering av behovet av lokaler för scenkonst och utställningar. Bakgrund Förvaltningschefen beslutade att inventeringen skulle göras av en ensamutredare och tillsatte en styrgrupp bestående av avdelningschefen för kulturavdelningen, stabschefen samt förvaltningschefen som ordförande. Ett skriftligt uppdrag formulerades där förutom uppdraget också bakgrund, syfte, projektorganisation och avgränsningar klargjordes. Syftet med inventeringen av lokaler för scenkonst och utställningar var att kartlägga användbara scener och utställningslokaler/ytor. Inventeringen skulle omfatta offentliga lokaler inom Halmstads kommun som är tillgängliga för allmänheten som besökare, har öppet och bemannat regelbundet och med tydlig boknings- och uthyrningsstruktur. I kartläggning av scenlokaler har de olika lokalerna sorterats i kategorier efter utrymmen, servicenivå samt tillgång till scenteknisk utrustning och kompetens. I kartläggningen av utställningslokaler har de olika lokalerna sorterats efter inriktning och organisation kring utställningarna. Analys, förslag och motivering Kartläggningen redovisas i sin helhet i bilaga 1. I utredningen konstateras framförallt att det saknas en flexibel scenlokal i kommunen och utställningslokal för det lokala konstlivet. Kartläggningen visar två tydliga behov vad gäller lokaler för kultur i Halmstads kommun. Det ena är behovet av en flexibel scenlokal med publikplatser, en så kallad blackbox. Det andra är utställningslokal för det lokala konstlivet. Både Halmstads Teater och Kulturhuset har bra scener, att hyra Halmstads Teaters stora scen fordrar stor ekonomi och stor publik. Kulturhusets fullskaliga scen är betydligt billigare, men rymmer inte mer än 200 publikplatser, vilket ändå gör den oekonomisk. Vad gäller utställningslokaler för det lokala konstlivet är tillgången mycket liten och det finns behov av centralt placerade utställningsytor i anslutning till befintliga institutioner eller gallerier. En samlokalisering med redan befintlig kulturverksamhet skulle lösa frågan med bemanning som ofta utgör problem för den enskilde konstnären. Förvaltningen föreslår med anledning av kartläggningen att kulturnämnden beaktar utredningens resultat i kommande verksamhetsplanering och verksamhetsförändringar. 74 2

78 10 Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Kartläggningen har genomförts på uppdrag av förvaltningschefen. Arbetet har letts av en styrgrupp där förutom förvaltningschefen också avdelningschefen för kulturavdelningen och stabschefen ingått. I arbetet med kartläggningen har företrädare för kommunala lokaler för scenkonst och utställningsverksamhet deltagit. Andra grupper I arbetet med kartläggningen företrädare för lokaler för scenkonst och utställningsverksamhet deltagit Fackliga organisationer Samverkan har informerats om ärendet Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Slutrapport Inventering av lokaler för scenkonst 2. Bilaga: Inventering av scen- och utställningslokaler För kulturförvaltningen Kristina Blomquist tf Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef 3 75

79 10 Slutrapport: Inventering av lokaler för scenkonst och utställningar. Bakgrund Syfte Kulturnämnden beslutade om verksamhetsplan Under målområdet Uppleva och göra finns det övergripande målet Halmstad ska vara en kommun med puls en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av aktiviteter och rika möjligheter att utöva kultur och idrott. Till detta kopplas också ett konkretiserat mål som lyder: Halmstad ska genom sitt fördelaktiga läge och ett brett utbud av aktiviteter vara en av Sveriges främsta boende- och destinationsorter oberoende av säsong. I samband med beslutet om verksamhetsplanen fastslogs också strategier för hur målen ska uppnås. En av strategierna för att uppnå ovanstående mål lyder: Inventering av behovet av lokaler för scenkonst och utställningar. Syftet med inventeringen av lokaler för scenkonst och utställningar var att kartlägga användbara scener och utställningslokaler/ytor. Indelning har skett i olika kategorier som gör det möjligt att sortera lokalerna ur ett användarperspektiv. Projektets organisation Inventeringen har genomförts av en ensamutredare tillika projektledare. En styrgrupp har funnits bestående av förvaltningschefen (ordf), avdelningschefen för kulturavdelningen och stabschefen för kulturförvaltningen. Avgränsningar Inventeringen ska omfatta offentliga lokaler inom Halmstad kommun: Tillgängliga för allmänheten som besökare Regelbundet öppna eller bemannade Med tydlig boknings- och uthyrningsstruktur Scenlokaler En kartläggning har skett av scenlokaler i Halmstads Kommun, tillgängliga för allmänheten som besökare och möjliga att hyra för publikarrangemang. De olika lokalerna har sorterats i 76

80 10 kategorier utefter utrymmen, servicenivå samt tillgång till scenteknisk utrustning och kompetens. Inventeringen visar att det i Halmstad endast finns två enheter, Halmstads Teater och Kulturhuset, som tillhandahåller stora permanenta scener med ljud- och ljusteknik, full intäckning, loger, ridå och tillgång till scenteknisk kompetens. Nolltrefem saknar fast scen men uppfyller önskvärda krav på scenteknik, uthyrningsorganisation och teknisk kompetens för i synnerhet musikarrangemang. I kategorin lokaler med delvis förberedda scener finns ett antal enheter som i dag används för kulturarrangemang. Dock ställs det relativt höga krav på att arrangörerna att i dessa lokaler själv svara för tillgänglighet, scenteknik, säkerhet samt publik och artistansvar. Flertalet lokaler saknar tillgång till tekniskt understöd och en tydlig organisation för uthyrningar. Exempel på denna kategori teater- och musiklokaler är Folkets Hus i Oskarström, Medborgarhuset i Getinge, Galaxen i Sannarpsgymnasiet, Multimediasalen i Furulundsskolan, Kajskjulet och Kåren på Högskolan. Dessutom finns det i dag lokaler med annan huvudverksamhet som mer eller mindre frekvent används för kulturarrangemang. Lokalerna kräver generellt att arrangemangen anpassas såväl storleksmässigt som konstnärligt efter de förutsättningar som bjuds. Ofta handlar det om att från grunden skapa scenyta med teknik och publikplatser samt att acceptera tillfälliga lösningar för artister och övrig personal. Exempel på denna kategori scenlokaler är: Nissanscenen i Stadsbiblioteket, församlingshemmen Staffansalen i Söndrum och Luthersalen i Martin Luthers kyrka, Bygdegården i Skedala samt Folkets Hus i Gullbrandstorp och Söndrum. I övrigt kan nämnas att Arenahallen utgör ett alternativ för evenemang av arenakaraktär, tyvärr inte scenkultur under nuvarande förutsättningar. Dessutom finns Bergmansalen på Sturegymnasiet som är en undervisningslokal med bra scen, dock inte tillgänglig för externa arrangörer. Utställningslokaler En kartläggning har skett av utställningslokaler i Halmstad Kommun, tillgängliga för allmänheten, regelbundet öppna och med utställningsverksamhet. De olika lokalerna har sorterats i kategorier utefter inriktning och organisation kring utställningarna. Inventeringen visar att det finns tre institutioner för professionell utställningsverksamhet och med ett tydligt uppdrag, Mjellby Konstmuseum, Halmstads Konsthall och Hallands Konstmuseum. Hallands Konstmuseum är dock i stort behov av renovering och ombyggnad. I dess nuvarande skick saknas både säkerhetsklassning och miljögarantier, vilket begränsar verksamheten. 77

81 10 KULTURFÖRVALTNINGEN I kategorin gallerier finns ett brett utbud av utställningslokaler med kontinuerlig verksamhet kopplat till försäljning. Utställare är såväl professionella konstnärer som amatörer. Exempel på denna kategori gallerier är: Galleri Hallands Konstförening, Black & White, Galleri Tres Hombres på Hotel Tylösand samt Galleri Art On och Galleri 70. Dessutom finns det lokaler med annan huvudverksamhet som används för utställningar. I dessa saknas krav på säkerhet och bemanning. Vanligtvis svarar konstnärerna själva för alla praktiska detaljer så som uppsättning, vernissage, bevakning och försäljning. Exempel på denna typ av utställningslokaler är: bibliotek, restauranger och offentliga samlingslokaler. Konstaterade behov Kartläggningen visar två tydliga behov vad gäller lokaler för kultur i Halmstads kommun. Det ena är behovet av en flexibel scenlokal med publikplatser en s k blackbox. Det andra är utställningslokal för det lokala konstlivet. Både Halmstads Teater och Kulturhuset har bra scener, men att hyra Halmstads Teaters stora scen fordrar stor ekonomi och stor publik. Kulturhusets fullskaliga scen är betydligt billigare, men rymmer inte mer än 200 publikplatser vilket ändå gör den oekonomisk. Vad gäller utställningslokaler för det lokala konstlivet är tillgången mycket liten och det finns behov av centralt placerade utställningsytor i anslutning till befintliga institutioner eller gallerier. En samlokalisering med redan befintlig kulturverksamhet skulle lösa frågan med bemanning som ofta utgör problem för den enskilde konstnären. Kent Nilsson Projektledare Bilaga: Lista med scen- och utställningslokaler. 78

82 10 Bilaga: Inventering av scen- och utställningslokaler. Lokaler för scenkonst Kategori A: Permanent scen eller spelyta, lingångar med rå eller fast tross, full intäckning, förberedda utrymmen för medverkande samt publikutrymmen med service. Tillgång till scenteknik och teknisk kompetens. Halmstad Teater, Teatersalongen Stellan Mörner Kulturhuset, Stora scenen Halmstad Teater, Figarosalen Nolltrefem Kulturhuset, Lilla scenen Kategori B: Lokal med delvis förberedd scen, enkla serviceutrymmen för medverkande och publik. Litet eller inget tekniskt understöd. Arrangörer måste ta ett övergripande ansvar för produktionsledet. Skeppet, Gullbrannagården Medborgarhuset i Getinge Folkets Hus Oskarström Galaxen, Sannarpsgymnasiets aula Kajskjulet Multimediasalen på Furulunsskolan Halmstad Teater, Festsalen Klarasalen i Huvudbiblioteket Kårhuset Kulturhuset, Caféscenen Kulturparadiset Puls, Andersberg Kategori C: Samlings- eller verksamhetslokal med annan huvudverksamhet, tillgänglig för enkelt scen- och teknikbygge av tillfällig karaktär. Litet eller inget tekniskt understöd. Arrangörer ansvarar för hela produktionsledet. Nissanscenen i Huvudbiblioteket Staffansalen Söndrums församlingshem Luthersalen församlingshem Festlokalen på Medborgarservice Andersberg Immanuelkyrkan Strandgatan 20 Kulturverket Parken, Folkparken Skedala Bygdegård Gullbrandstorps Folkets Hus Söndrums Folkets Hus Halmstad Arena, lokal A1-A2 79

83 10 Övriga lokaler: I kommunen finns lokaler som tillfälligt kan iordningställas för scenkonst, men som kräver att ordinarie verksamhet flyttar ut samt byggnation från grunden: scengolv, ljus- och ljuduppsättning, intäckning, sittplatssystem, mörkläggning och biutrymmen för publik och medverkande. I denna typ av lokaler ansvarar arrangören för hela produktionsledet. Exempel på dessa lokaler är skolidrottshallar, bibliotekslokaler, äldreboenden, förrådslokaler, industrilokaler, kyrkor, föreningslokaler och restauranger. Kommentar: Bergmansalen på Sturegymnasiet är en fullskalig scenlokal där det pågår mycket verksamhet baserad på undervisning. Lokalen är dock inte tillgänglig för externa arrangörer. I undantagsfall kan offentliga föreställningar ges då det kopplas till undervisningen. Lokaler för konstutställningar Kategori A: Institutioner för professionell utställningsverksamhet. Mjellby Konstmuseum Halmstads Konsthall Hallands Konstmuseum Kategori B: Gallerier, bemannade lokaler med möjlighet att sälja konst. Galleri Tres Hombres, Hotel Tylösand Galleri Art on Black & White Galleri Hallands Konstförening Galleri 70 Pintura Art Galleri Ztrand Galleri Neiling: Atelje Bastaskär, Museet och Båthuset: Galleri Hedvig Kategori C: Lokaler med annan huvudverksamhet, lämpliga för utställningar. Utan säkerhetsnivå och kompetenskrav. Ofta obemannade. Stadsbiblioteket: Söndrums Bibliotek: Vallås Bibliotek: Rådhusgallerian: Harplinge Kvarn Särdals Kvarn Strandgatan 20 Övriga lokaler: I kommunen finns det ett antal lokaler som tillfälligt kan iordningställas för utställningar, men som kräver att utställningsytor skapas från grunden. Exempel på dessa lokaler är förrådslokaler, industrilokaler, kyrkor, hotell och restauranger. 80

84 11 81