Bil 6 Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 2011

Transkript

1 Bil 6 Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

2 Innehållsförteckning Kap. 1 Auktoriseringsvillkor och villkor för återkallelse Kap.2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Kap.3 Allmänna villkor Kap.4 Uppdragsbeskrivning Kap.5 Listningsregler Kap.6 Uppföljningsplan Kap.7 Ersättningsvillkor Kap.8 Informationshantering och rapportering Kap.9 Ansökan om auktorisering

3 3 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse För att en vårdgivare skall få bedriva vård inom ett vårdområde som SLL beslutat skall upphandlas enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem, krävs att vårdgivaren auktoriserats för att bedriva verksamhet vid mottagningen1 av Stockholms läns landsting ( Beställaren ). Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar skall vårdgivaren auktoriserats för att bedriva verksamhet vid varje mottagning av Beställaren. Vårdgivaren skall uppnå följande krav för att vårdgivaren skall auktoriseras för att bedriva verksamhet vid mottagningen. 1. Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Beställaren. Intyg från myndigheter För att Beställaren skall kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Beställaren. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). ). Kravet gäller inte för enskild firma som istället skall lämna kopia på F- skattesedel. Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Ovannämnda intyg skall inte vara äldre än tre (3) månader. 1 Med mottagning avses vårdmottagning, slutenvårdsenhet eller motsvarande

4 4 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Beställarens bedömning av huruvida en vårdgivare skall auktoriseras kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Beställaren kommer att göra en helhetsbedömning bl.a. genom att ta in kreditupplysning från ett kreditupplysningsföretag. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. 2. Avtal Vårdgivaren skall åta sig att ingå det Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem som återfinns i kapitel 2 i, för varje mottagning där Vårdgivaren önskar bli auktoriserad av Beställaren. 3. Regelbok Vårdgivaren skall åta sig att följa regelboken för den eller de verksamheter som skall bedrivas. 4. Mottagningen Vårdgivaren skall ange adressen där respektive mottagning skall vara lokaliserad. 5. Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Beställaren att Vårdgivaren är medveten om att beställaren kan återkalla vårdgivarens auktorisation för att bedriva verksamhet vid mottagningen om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Beställaren har rätt att återkalla vårdgivarens auktorisation för att bedriva verksamhet vid mottagningen om Vårdavtalet enligt lag om valfrihetssystem avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt 6 i Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem.

5 Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Mellan 5 Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 1. Stockholms läns landsting, organisationsnummer , ( Beställaren ) och 2. [**] organisationsnummer [**] ( Vårdgivaren ), har slutits följande 1 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av [ange typ av verksamhet] ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen] ( Mottagningen ). Med Avtalet förstås bestämmelserna i detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem och bestämmelserna i Regelboken enligt 2 nedan. 2 Regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av Regelboken för. Regelboken består av följande delar. 1. Auktoriseringsvillkor och villkor för återkallelse 2. Mall för Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 3. Allmänna villkor 4. Uppdragsbeskrivning 5. Listningsregler 6. Uppföljningsplan 7. Ersättningsvillkor 8. Informationshantering och rapportering 9. Ansökan om auktorisering

6 6 Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Allmänna villkor och Uppdragsbeskrivning beskriver tillsammans det uppdrag som Vårdgivarens skall utföra. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem och Regelbokens olika delar, skall de tolkas i följande ordning: 1. Detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 2. Ersättningsvillkor 3. Allmänna villkor 4. Uppdragsbeskrivning 5. Uppföljningsplan 6. Informationshantering och rapportering 3 Ändringar i Regelboken Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut av Stockholms läns landsting, ändra villkoren i Regelboken. Sådan ändring sker i regel en gång per år. Så snart Beställaren har fattat beslut om ändring av villkoren i Regelboken skall Beställaren skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Beställaren inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Beställaren angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Beställaren att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Regelboken i sin lydelse före ändringarna. 4 Avtalsperiod 4.1 Avtalsperiod och uppsägningstid Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter till [ange datum]. För det fall Avtalet inte sagts upp skriftligen senast tolv månader före avtalstidens slut förlängs Avtalet automatiskt att gälla tills vidare med tolv månaders uppsägningstid. Tillträdesdag för detta Avtal är den [ange datum].

7 4.2 Förkortad avtalsperiod i visst fall 7 Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Oaktat vad som i mom 4.1 stadgas om avtalsperiod och uppsägningstid, gäller följande. För det fall att ett avtal tecknas efter det att Beställaren sagt upp samtliga avtal inom vårdvalsområdet till att upphöra vid en och samma tidpunkt, skall detta avtal också upphöra vid denna tidpunkt. Bestämmelsen innebär att avtalet kan få en kortare avtalsperiod än tolv månader. 5 Ändrade ägareförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp jämlikt 6 (f) nedan. Beställaren skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. 6 Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning har dömts för brott avseende yrkesutövning eller har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Beställaren kan visa detta; e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt 5 ovan.

8 8 Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sin auktorisation för den verksamhet som bedrivs vid Mottagningen enligt beslut av Beställaren, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning. 7 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 8 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten. 9 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats.

9 9 Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 10 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. 11 Tillämplig lag och tvister Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet skall avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. 12 Övrigt Tillägg och ändringar i detta Avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Regelboken gäller dock vad som har stadgats i 3. Vårdgivaren skall utföra tjänster enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet. Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag. Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet. * * * * * * * * * Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden Avdelningschef Behörig firmatecknare

10 10 Kapitel 3 Allmänna villkor Kapitel 3 Allmänna villkor Innehållsförteckning

11 11 Kapitel 3 Allmänna villkor

12 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 12 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 1 Uppdraget Husläkarverksamheten är förstahandsvalet av hälso- och sjukvård inom ramen för LEON-principen (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå) för barn och vuxna. Husläkarverksamheten är basen för en trygg och säker hälso- och sjukvård med god kvalitet och förtroendefulla relationer. Vårdgivaren skall utan avgränsningar för såväl fysiska som psykiska sjukdomar inklusive missbruk och beroende, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering. Dessa insatser skall inte kräva sjukhusens eller andra specialisters medicinska och tekniska resurser, annan särskild kompetens eller som täcks av annan huvudmans ansvar. Vårdgivaren skall förmedla ett hälsofrämjande synsätt genom att informera, stödja och motivera patienten att ta eget ansvar för sin hälsa. Vid vård i hemmet skall patientens hemmiljö respekteras och en anpassning av vården skall ske utifrån den enskilda patientens förutsättningar. Väl fungerande samverkan är en grundläggande förutsättning för att nå ett gott resultat av vård och behandling. Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän skall bedrivas på ett sådant sätt att patienten upplever vården som en helhet. Helhetssyn, kontinuitet, närhet och tillgänglighet skall vara grundstenarna i verksamheten. Uppdraget omfattar mottagningsverksamhet, rådgivning och hembesök basal hemsjukvård psykosociala insatser med särskild kompetens läkarjourmottagning i form av närakut

13 13 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 2 Målgrupper 2.1 Målgrupp 1 För denna målgrupp gäller samtliga delar i uppdragsbeskrivningen. Personer som är listade hos Vårdgivaren Personer som kontaktar Vårdgivaren och som ännu inte är listade hos någon vårdgivare Personer som har rätt till vårdförmåner enligt vad som följer av förordning (EEG) nr 1408/71 För de två första grupperna gäller att personerna skall vara folkbokförda i Stockholms län eller kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481). Dessutom ingår i målgruppen personer som tillhör personkretsen för LSS (Lagen om service och stöd till vissa personer med funktionshinder) som bor i särskilda boenden och som listar sig hos Vårdgivaren. 2.2 Målgrupp 2 För denna målgrupp skall oplanerade mottagnings- och hembesök genomföras när personerna kontaktar Vårdgivaren och bedöms vara i behov av medicinskt motiverade hälso- och sjukvårdsinsatser. Personer som bor eller tillfälligt vistas i det basområde som Vårdgivaren enligt fastställd närområdesplan (se punkt 9, Närområdesansvar) har ansvarsområde 3 för, oavsett om personerna är listade hos annan vårdgivare Personer som är folkbokförda i Sverige men tillfälligt vistas i Stockholms län, till exempel turister och studerande Personer från EU/EES-land som är studenter, utsända eller av annat skäl tillfälligt vistas i Stockholms län, till exempel turister, har rätt till nödvändig vård. Med nödvändig vård avses också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Det kan då även bli planerade besök Personer från övriga länder i världen. Vid oklarheter/tvister, till exempel vid hembesök, är det den vårdgivare som ansvarar för respektive basområde enligt närområdesplanen för ansvarsområde 3 som skall utföra insatsen. 2.3 Målgrupp 3 För personer som är folkbokförda i annat län och som tillfälligt vistas i Stockholms län kan planerad vård (inklusive hemsjukvård) erbjudas om patienten eller Vårdgivaren har gjort en överenskommelse med hemlands-

14 14 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning tinget om ekonomisk ersättning, se Patientavgiftshandboken på Uppdragsguiden. Vid oklarheter/tvister, till exempel vid hembesök, är det den vårdgivare som ansvarar för respektive basområde enligt närområdesplanen för ansvarsområde 3 som skall utföra insatsen. 3.4 Målgrupp 4 Vuxna 2 asylsökanden med flera, för vård som inte kan anstå, enligt 4 lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera (2008:344). 3 Vårdtjänst Vårdtjänsten omfattar: första linjens hälso- och sjukvård med planerad och oplanerad vård i form av utredning, diagnostik, behandling, rådgivning och uppföljning tidigt insatta hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive omvårdnad och rehabilitering hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser (inklusive STIarbete) omgående bedömning och behandling av sjukdomstillstånd som kräver omedelbart medicinskt omhändertagande. Vårdgivaren skall kunna utföra: EKG-undersökning spirometriundersökning inhalationsbehandling av akut astma/obstruktiv bronkit/kol lilla kirurgin (planerat och oplanerat i alla åldrar) recto- och proctoscopi gynekologisk undersökning hjärt-lungräddning med hjärtdefibrillering. utfärda medicinska utlåtanden och intyg enligt gällande lagstiftning, se Stockholms läns landstings riktlinjer på Uppdragsguiden 2 Asylsökande som inte fyllt 18 år och gömda som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som erbjuds dem som är bosatta inom länet.

15 15 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning arbeta för förebyggande, tidig upptäckt, stöd och behandling av livsstilsrelaterad ohälsa samt utveckla det förebyggande arbetet mot bland annat övervikt, rökning, alkohol samt psykisk ohälsa och särskilt beakta barn och unga ge kunskap om och stöd till egenvård medverka till tidig upptäckt av barn som far illa prioritera äldre med stora och sammansatta vårdbehov samt kroniskt sjuka patienter till fasta och kontinuerliga vårdkontakter samt koordinera vården och läkemedelsbehandlingen för dessa patientgrupper erbjuda hälsosamtal till listade patienter som fyller 75 år under kalenderåret. Hälsosamtalen skall utföras av distriktssköterska i samverkan med kommunen enligt metoder som Beställaren anvisar, se Uppdragsguiden ge distriktssköterska eller sjuksköterska med specialistutbildning inom diabetes, astma/kol som särskilt uppdrag att utföra insatser och tillämpa samtalsmetodiken Motiverande samtal eller annan evidensbaserad metod för samtal när det gäller livsstilsförändringar följa överenskommelsen om rutiner vid in- och utskrivning i slutenvård mellan Stockholms läns landsting (SLL) och Kommunförbundet i Stockholms län (KSL), se Uppdragsguiden vid behov hjälpa patienten vidare till rätt instans i hälso- och sjukvårdssystemet eller rätt huvudman/myndighet och aktivt bidra till samordning med dessa ansvara för vaccinationsverksamhet enligt de beslut som tas av Stockholms läns landstings smittskyddsenhet, se Uppdragsguiden för sina listade patienter konstatera dödsfall i hemmet (enligt särskild handläggningsrutin, se Uppdragsguiden) och kontakta anhöriga/närstående såvida inte annan myndighet gör detta samt utfärda dödsbevis eller tillse att annan gör detta. Detta ansvar gäller när patienterna befinner sig i den kommun eller stadsdel där Vårdgivarens verksamhet är lokaliserad för sina listade patienter skyndsamt initiera/genomföra undersökning och bedömning av eventuellt behov av tvångsvård om inte annan överenskommelse har gjorts med psykiatrin. Detta sker i överensstämmelse med gällande författning. Detta ansvar gäller när patienterna befinner sig i den kommun eller stadsdel där Vårdgivarens verksamhet är lokaliserad efter behovsbedömning, och i förekommande fall vårdplanering, förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial och näringsprodukter

16 16 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning liksom upprätta ansökan om hemsjukvårdsbidrag enligt Stockholms läns landstings anvisningar och regler, se Hjälpmedelsguiden samt tillse att delegeringar genomförs så att patientens samlade vårdbehov tillgodoses på bästa sätt och utifrån patientens upplevelse av helhet. 3.1 Basal hemsjukvård Basal hemsjukvård definieras som hälso- och sjukvård som ges i patientens hem (exklusive särskilda boenden för äldre) och som inte kräver specialiserad palliativ vård i öppen och sluten vårdform eller avancerad öppenvård i hemmet som annan vårdgivare (ASIH) ansvarar för eller täcks av annan huvudmans ansvar. Patienten skall på grund av medicinska skäl eller funktionshinder ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som skall vara varaktiga och beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Patienten skall ha behov av minst två insatser i hemmet per kalendermånad för att definieras och registreras som hemsjukvårdspatient. Vårdgivaren ansvarar för att bedriva basal hemsjukvårdsverksamhet av sådan omfattning att patienter i behov av sådan hemsjukvård tillförsäkras det. Aktualiseras behov av hemsjukvård skall Vårdgivaren bedöma behovet snarast. Vårdgivarens ansvar för den basala hemsjukvården kvarstår när ASIH ansvarar för tillfälliga insatser, som kräver denna verksamhets specialistkompetenser, enligt vad som anges i deras uppdrag, se Uppdragsguiden. För att patienten skall garanteras en trygg och säker vård under sådana vårdperioder skall Vårdgivaren tillsammans med vårdgivare för avancerad öppenvård i hemmet upprätta en överenskommelse där ansvarsfördelningen framgår. Denna överenskommelse skall dokumenteras. För listad patient som bor eller vistas långt ifrån mottagningen (till exempel vid vistelse på dagverksamhet eller i korttidsboende) kan överenskommelse avseende hembesök och hemsjukvård göras med den vårdgivare som har ansvaret för respektive basområde enligt närområdesplanen för ansvarsområde 3. Mottagande vårdgivare skall i sådant fall omedelbart ta emot dessa patienter. Ansvaret för patientens vård ligger kvar hos Vårdgivaren till dess att patienten listat sig hos ny vårdgivare. Överenskommelse avseende fördelning av vårdtjänsten mellan vårdgivarna kan ske om patienten inte vill lista om sig eller när det inte är praktiskt lämpligt med omlistning. Överenskommelsen skall dokumenteras. För basal hemsjukvård skall Vårdgivaren säkerställa att distriktssköterska eller läkare i verksamheten ansvarar för att bedöma patientens totala behov av hemsjukvård oavsett tid på dygnet och att den vårdgivare som ansvarar för hemsjukvård på andra tider

17 17 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning informeras. Vid utskrivning från slutenvården skall utskrivande läkare ansvara för en sådan bedömning och Vårdgivaren skall justera vårdplanen enligt gällande riktlinjer, se Uppdragsguiden det för samtliga hemsjukvårdspatienter framgår vem som är ansvarig distriktssköterska och läkare distriktssköterska har en koordinatorsfunktion genom att ansvara för att, i samverkan med andra yrkeskategorier, samordna insatser för att tillgodose patientens totala vårdbehov distriktssköterska ansvarar för att en planering och kontinuerlig bedömning av vården genomförs som dokumenteras för varje patient när behov av hemsjukvård blir aktuellt. Planeringen skall genomföras i samråd med andra berörda vård- och omsorgsgivare och beskriva vårdens planering, genomförande, uppföljning och resultat. Patient och närstående skall erbjudas att delta i planeringen av vården samt informeras. 3.2 Psykosociala insatser med särskild kompetens Den hälso- och sjukvård som avses här skall inte kräva vuxenpsykiatrins eller barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) specialistkompetens och gäller alla åldrar. Behovet av psykosociala insatser som ges av personal med särskild kompetens skall föregås av bedömning av läkare i Vårdgivarens egen husläkarverksamhet. Behandlingen bör i genomsnitt omfatta fyra till fem samtal per patient. 3.3 Närakuter Den hälso- och sjukvård som avses här skall inte kräva sjukhusets medicinska och tekniska resurser. Läkarjourmottagning skall benämnas närakut. Närakuten skall omfatta: mottagning för oplanerade läkarbesök för samtliga patienter som kontaktar närakuten telefonrådgivning. Närakut kan drivas i samverkan med andra vårdgivare. 4 Tillgänglighet Vardagar minst mellan klockan 8-17 Vårdgivaren skall ta emot patienter på mottagningen minst mellan klockan vardagar. Under hela denna tid skall Vårdgivaren också vara

18 18 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning tillgänglig per telefon för tidsbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov samt kunna ta emot akuta och oplanerade besök. Det skall även vara möjligt för patienten att boka tid vid personligt besök. Planerade och oplanerade hembesök skall göras av samtliga yrkeskategorier. Sådana hembesök skall erbjudas barnfamiljer, äldre och andra när det är medicinskt eller omvårdnadsmässigt motiverat. Vårdgivaren skall kunna ta emot patienter som kommer med ambulans och som inte kräver akutsjukhusens resurser. Vårdgivaren ansvarar för att planerade och oplanerade besök görs till patienter inskrivna i den basala hemsjukvården. Vårdgivaren skall under vardagar erbjuda psykosociala insatser med särskild kompetens. Mottagningstiden skall anpassas utifrån krav på god tillgänglighet. Om akuta behov uppstår skall patient kunna tas emot snarast. Övriga tider på dygnet samt lördag, söndag och helgdag Vårdgivaren skall kunna ta emot patienter på närakut minst mellan klockan vardagar samt lördag, söndag och helgdagar mellan klockan Närakuten skall under hela öppettiden vara bemannad med läkare. Vårdgivaren skall vid närakut erbjuda vård till patienter utan föregående tidsbokning. Under närakutens öppethållande skall det även vara möjligt att boka tid via telefon. Vårdguidens sjukvårdsrådgivning skall ges möjlighet att boka vissa tider på närakuten efter överenskommelse med Vårdgivaren. Närakuten får inte avvisa patienter som tar kontakt under öppettid för att det är fullt på mottagningen. Vårdgivaren ansvarar för att planerade och oplanerade besök görs till patienter inskrivna i den basala hemsjukvården minst mellan klockan lördagar, söndagar och helgdagar. Vårdgivaren skall dagtid på lördag, söndag och helgdagar erbjuda tillgång till distriktssköterska för patienter som är i behov av planerade hälso- och sjukvårdinsatser eller oplanerade besök när det är medicinskt eller omvårdnadsmässigt motiverat. Övrigt Hemsjukvårdspatienter skall få information om telefonnummer där en direktkontakt med hälso- och sjukvårdspersonal är möjlig dygnets alla tider.

19 19 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning Distriktssköterskan skall ansvara för information, rådgivning och stöd till hälso- och sjukvårdspersonal samt till personal från öppenvård hos annan huvudman alla dagar mellan minst klockan Vårdgivaren skall organisera sin verksamhet så att den är tillgänglig för äldre, patienter med stora och sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning så att deras behov av hälso- och sjukvård särskilt kan tillgodoses. Närakut skall lokaliseras på rimligt avstånd från Vårdgivarens mottagning. Vårdgivaren skall vara ansluten till Mina Vårdkontakter på Vårdguiden, se Vårdguiden. Vårdgivaren skall minst erbjuda följande tjänster i Mina Vårdkontakter: Beställa tid alternativt direktbokning Av- eller omboka tid Förnya recept 5 Kompetens Medicinsk-, omvårdnads- och beteendevetenskaplig kompetens krävs för uppdraget. En förutsättning för uppdragets genomförande är att personal med de olika kompetenserna samarbetar med varandra. För att fullfölja uppdraget bör verksamheten vara bemannad med minst tre läkare, varav minst en skall vara specialist i allmänmedicin samt att det finns minst en distriktssköterska. Läkare i verksamheten skall vara specialister i allmänmedicin och kan kompletteras med specialist i geriatrik, pediatrik eller psykiatri, förutom läkare under utbildning. Om verksamheten vissa tider bemannas med annan läkare än specialist i allmänmedicin (inklusive närakuten) skall sådan finnas tillgänglig för konsultation. Sjuksköterska som ansvarar för distriktssköterskeuppgifter skall ha specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Personal som ger hälso- och sjukvårdsrådgivning skall lägst ha sjuksköterskekompetens. Personal som utför psykosociala insatser med särskild kompetens skall vara socionom med adekvat vidareutbildning eller legitimerad psykolog/psykoterapeut eller ha annan hälso- och sjukvårdsutbildning med grundläggande psykoterapiutbildning.

20 20 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 6 Kvalitetsregister Vårdgivaren skall rapportera till Nationella diabetesregistret och bör rapportera till andra relevanta kvalitetsregister. 7 Samverkan Vårdgivaren skall samverka med alla relevanta aktörer för att tillgodose patientens vård- och omvårdnadsbehov. För att tillgodose patienternas rehabiliteringsbehov skall Vårdgivaren, förutom att samverka med övriga aktörer inom rehabilitering, ta hänsyn till tidsgränserna i Försäkringskassans rehabiliteringskedja, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren bör delta i det befolkningsinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete som bedrivs lokalt av kommuner/stadsdelar och andra aktörer för att gemensamt åstadkomma förbättringar kring livsstilsfrågor. 8 Läkemedel Läkare i husläkarverksamhet har ett särskilt ansvar för patienternas samlade läkemedelsbehandling utifrån ett helhetsperspektiv. Distributionsform av läkemedel skall väljas utifrån den enskilda patientens medicinska situation och omvårdnadssituation samt säkerhet (recept, dosrecept, och i särskilda fall från förråd, eller en kombination av dessa). Den vårdgivare där patienten är listad har ett koordinationsansvar som innebär regelbunden översyn av läkemedelsbehandling, läkemedelsavstämning vid mottagandet av patienter, kontakt med andra vårdgivare och prioritering av läkemedelsbehandling. För samtliga patienter som är inskrivna i hemsjukvård skall en årlig läkemedelsgenomgång genomföras. Dessutom skall en årlig läkemedelsgenomgång genomföras för alla patienter som är 65 år och äldre och har sju eller fler läkemedel i stående medicinering. Med läkemedelsgenomgång avses i detta sammanhang en metod för strukturerad analys, omprövning och uppföljning av en individs läkemedelsanvändning (se Anvisning för genomförande av Läkemedelsgenomgångar på Uppdragsguiden). Vårdgivaren skall följa sina läkemedelskostnader och följsamhet till kvalitetsindikatorer enligt incitamentsmodellen, se Uppdragsguiden. Kvalitetsbokslut skall genomföras enligt fastställd mall som ingår i WIM.

21 21 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 9 Närområdesansvar Vårdgivaren har, tillsammans med övriga vårdgivare som har auktorisation att bedriva husläkarverksamhet, ett gemensamt närområdesansvar. Med närområde avses den kommun eller stadsdel där Vårdgivaren är lokaliserad. Vårdgivaren ansvarar, tillsammans med de övriga vårdgivarna, för att upprätta en plan enligt Beställarens anvisningar där ansvarsfördelningen mellan vårdgivarna avseende nedanstående uppgifter inom respektive ansvarsområde tydligt framgår. För eventuell geografisk indelning inom närområdet är lägsta nivån för indelningen basområde 3, se Uppdragsguiden. Planen skall revideras när ny auktoriserad vårdgivare startar husläkarverksamhet. Förändringar i planen skall meddelas Beställaren senast 14 dagar innan de träder i kraft. Ny plan gäller från och med den 1:a i nästkommande månad. Beställaren ansvarar för att informera kontaktpersonen för närområdesplanen om ny vårdgivare. Beställaren ansvarar för att inkommen information meddelas Webcare, Vårdguiden och Stockholms läns landstings smittskyddsenhet. 9.1 Närområdesplanens ansvarsfördelning Ansvarsområde 1 Berör ansvaret för befolkningsinriktat smittskyddsarbete enligt Stockholms läns landstings smittskyddsenhets riktlinjer. Ansvarsområde 2 Berör samtliga personer som är bosatta eller tillfälligt vistas i närområdet oavsett om de är listade hos vårdgivaren eller inte. De som tillfälligt vistas i närområdet kan vara listade hos vårdgivare i annat närområde, vara folkbokförda i annat län eller inte vara bosatta i Sverige. För dessa personer skall vårdgivarna fördela ansvaret mellan sig när det gäller att: konstatera dödsfall i hemmet (enligt särskild handläggningsrutin, se Uppdragsguiden) och kontakta anhöriga/närstående såvida inte annan myndighet gör detta samt utfärda dödsbevis eller tillse att annan gör detta skyndsamt initiera/genomföra undersökning och bedömning av eventuellt behov av tvångsvård om inte annan överenskommelse har gjorts med psykiatrin. Vårdgivarna har rätt att fatta sådant beslut om omhändertagande som behövs för undersökning för vårdintyg enligt lag om psykiatrisk tvångsvård och som inte kan utföras med 3 Basområde är en geografisk områdesindelning och utgör den minsta delen i landstingets övriga områdesindelningar.

22 22 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning patientens samtycke. Det innebär att vårdgivarna, om behov skulle uppstå, kan begära polishandräckning. Ansvarsområde 3 Berör personer som är bosatta i närområdet och som är olistade. För dessa personer skall vårdgivarna fördela ansvaret mellan sig när det gäller: vaccinationsverksamhet enligt de beslut som tas av Stockholms läns landstingssmittskyddsenhet att från slutenvården ta emot patienter som är i behov av hemsjukvård att erbjuda hälsosamtal till personer som fyller 75 år under kalenderåret (se under punkt 2) oplanerade hembesök. 10 Utbildningsplatser Förutom det utbildningsansvar som framgår av Allmänna villkor skall Vårdgivaren vara beredd att ta emot två vårdstuderanden av olika kategorier (grund- och specialistutbildning) från universitet, högskola och gymnasieskola per heltidsbefattning och år. Vårdgivaren skall även vara beredd att ta emot läkarstuderanden motsvarande 16 studentdagar per heltidsanställd läkare och år. De studerande fördelas till vårdgivare efter överenskommelse med ansvarig från CeFAM (Centrum för allmänmedicin). Vårdgivarens ersättning för sitt utbildningsansvar redovisas på Uppdragsguiden och ingår inte i Beställarens ersättningsvillkor i detta Avtal. Undantag är ersättning för ST-läkare. ST-utbildningen regleras i specifika avtal med tillhörande kravspecifikation. Avtalet upprättas mellan Beställaren och vårdgivare som har ST-läkaren anställd.

23 Kapitel 5 Listningsregler 23 Kapitel 5 Listningsregler Vårdgivaren skall registrera samtliga patienter som önskar lista sig hos läkare eller mottagning i listningssystemet ListOn. Vårdgivaren har inte rätt att neka någon medborgare i Stockholms län att lista sig. Om Vårdgivaren saknar möjligheter att ta emot fler listade skall reglerna under Hantering av fulla listor tillämpas. En enskild läkare har rätt att neka en person att lista sig då synnerliga skäl finns (till exempel hotbild, jäv eller annat tungt vägande skäl). 1 Listningsregler för husläkare Följande regler gäller för listning: Listning skall efter patientens val i första hand göras på enskild läkare som är specialist i allmänmedicin. Om mottagningen har specialister i pediatrik eller geriatrik, är även dessa listningsbara. Läkaren måste vara tillsvidareanställd på mottagningen för att få börja lista patienter i ListOn. Listning kan ske på ST-läkare i allmänmedicin som har högst tolv månader kvar på sin ST-utbildning om - ST-läkaren har sin tjänstgöring förlagd till mottagningen under återstående ST-tjänstgöring och - om läkaren och Vårdgivaren planerar att ST-läkaren skall fortsätta sin anställning på mottagningen efter avslutad STtjänstgöring. Vårdgivaren har inte rätt att själv föra listade patienter till namngiven läkare som inte är specialist i allmänmedicin. 2 När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning När en läkare slutar är det Vårdgivarens ansvar att hantera läkarens lista enligt följande regler: Vårdgivaren skall i förväg informera de listade patienterna om att läkaren skall sluta. Vårdgivaren skall informera om att mottagningen erbjuder annan namngiven läkare eller att patienten listas på

24 Kapitel 5 Listningsregler mottagningen. Information skall ges om möjlighet att välja en husläkare på en annan mottagning eller att bli olistad. Om patienten inte hört av sig inom fyra veckor från det att information gått ut, skall Vårdgivaren själv lista patienten på mottagningen Om en mottagning upphör Om en mottagning upphör gäller följande: Om mottagningen övergår från en vårdgivare till en annan övertar den nya Vårdgivaren hela listan. De listade patienterna skall informeras om detta via annonsering i lokalpressen och på Vårdguiden eller via personliga brev. Om mottagningen upphör helt beslutar Beställaren i varje enskilt fall hur listan skall hanteras. 4 Hantering av fulla listor En vårdgivare som inte har möjlighet att ta emot fler patienter som önskar lista sig kan förklara att listan är full. Följande regler gäller: Beställaren skall omgående informeras om Vårdgivarens beslut att förklara listan full. Vårdgivare har aldrig rätt att neka en olistad person att lista sig på mottagningen även om listan är full. En enskild läkare har rätt att neka en person att lista sig om dess lista är full eller om synnerliga skäl finns. Om Vårdgivaren inte har möjligheter att ta emot fler patienter som vid tillfället är listade på annan mottagning, skall patienten erbjudas att ställas på en väntelista. Om mottagningen har patient på väntelista äger mottagningen inte rätt att lista någon annan person som är listad på annan mottagning förrän väntelistan är tom. När patienter från väntelistan listas på mottagningen eller på enskild läkare skall alltid person med längst väntetid listas först.

25 Kapitel 5 Listningsregler 25 5 Administrativa regler En person blir listad på en läkare/mottagning på följande sätt: En ifylld vårdvalsblankett per person lämnas till Vårdgivaren. Listning via Vårdguiden mina Vårdkontakter. Den vårdvalsblankett som skall användas finns på Uppdragsguiden. Vårdvalsblanketten skall vara underskriven av personen eller, om personen är under 18 år, av dess målsman. Det krävs ingen ny vårdvalsblankett om person som tidigare är listad på en läkare/mottagning väljer att göra en omlistning inom mottagningen. Samma regler gäller då patient som bor på särskilt boende för äldre (SÄBO) listar sig på en husläkarmottagning. 6 Registreringsregler för basal hemsjukvård Följande regler gäller för registrering i basal hemsjukvård: In- och utskrivning skall registreras i ListOn. In- och utskrivning sker inte vid kortare uppehåll i hemsjukvården för exempelvis vård i slutenvård. Med kortare uppehåll menas högst 30 dagar. Registrering skall ske samma kalendermånad som in- och utskrivning i hemsjukvården sker. Då patienten listas på särskilt boende för äldre, skall patienten omgående skrivas ut från hemsjukvården. 7 Arkivering av vårdvalsblanketten Vårdgivaren skall spara vårdvalsblanketten i minst två år, sorterad efter den månad då undertecknande gjorts. Beställaren äger rätt att på begäran gå igenom vårdvalsblanketterna.

26 Kapitel 5 Listningsregler 26 8 Listningssystem Beställaren tillhandhåller listningssystemet ListOn där alla länsinvånares listning registreras. Vårdgivaren kan i ListOn själv ta fram uppgifter om listning per läkare. Vårdgivaren skall i god tid, eller då det blir aktuellt att en läkare slutar, via blankett informera Beställarens systemförvaltare av applikationen ListOn. Informationen skicka till e-postadressen liston@sll.se Vårdgivaren skall i ListOn ange varje läkares specialistkompetens och tjänstgöringsgrad samt hålla informationen aktuell.

27 27 Kapitel 6 Uppföljningsplan Kapitel 6 Uppföljningsplan Denna plan kan revideras av Beställaren årligen. Uppföljningen baserar sig på de krav som ställs i uppdraget och sker i olika former och på olika nivåer. Detta dokument utgör en del av beställarens uppföljning och beskriver de strategiska nyckeltal som Beställaren kommer att följa. Ett nyckeltal innebär att ett värde sätts i relation till ett annat värde för att göra vårdenheterna jämförbara. Nyckeltal redovisas där så är möjligt uppdelat på kön, ålder och geografi. Denna del av uppföljningen struktureras enligt leverantörsuppföljningsmodellen (L.U.M) och redovisas i leverantörsuppföljningsdatabasen (L.U.D) se Uppdragsguiden Uppgifter till uppföljningen hämtas av Beställaren från befintliga register som Vårdgivaren skall rapportera till. Regler för rapportering finns i avtalets avsnitt om informationsförsörjning - Rapportering av verksamhetsinformation samt IT-relaterade frågor. Uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i avtalet, rapporteras av Vårdgivaren till Beställaren via en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Inrapporteringsmallen kan utöver uppföljningsplanen i denna Regelbok innehålla enkla frågor som har grund i avtalet. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av de inrapporterade uppgifterna. De uppgifter som redovisas i uppföljningsplanen och i WIM skall avse helåret. Målrelaterad ersättning I tabellen nedan framgår de nyckeltal som ligger till grund för målrelaterad ersättning, se ersättningsvillkor. Kolumnen för procent (%) anger andelen målrelaterad ersättning av total målrelaterad ersättning enligt ersättningsvillkoren. Nyckeltal avrundas till närmaste heltal. Eventuell avvikelse från detta anges särskilt för aktuellt nyckeltal.

28 28 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Uppdragsgemensam uppföljningsplan för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, Behov Behov i befolkningen Vårdtyngd Prestation Utförda och beställda Nyckeltal för ålderstyngd för listade patienter följs månatligen. Data hämtas från Socialmedicinska enheten, Karolinska Institutet, och ListOn. Nyckeltal för vårdtyngd för listade patienter och/eller patienter registrerade i hemsjukvård följs månatligen. Data hämtas från Socialmedicin, GVR och ListOn Nyckeltal för utförda och beställda prestationer/besöksutveckling följs månatligen för samtliga vårdtjänster och yrkeskategorier. Data hämtas från GVR och ListOn Kvalitet Nyckeltal Vilken vårdtjänst följs Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården skall bygga på evidensbaserad kunskap och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. 1. Diagnosticering 1a. Diagnosregistreringsgrad direkta vårdkontakter, läkare, med nedanstående koder -1 Planerat mottagningsbesök -2 Oplanerat mottagningsbesök -3 Planerat hembesök -4 Oplanerat hembesök -5 Planerat besök på annan plats -6 Oplanerat besök på annan plats 1b. Andel Z-diagnoser av alla huvuddiagnoser Husläkare Husläkare Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå Bonus/ vitesnivå Underlag för att bl.a. kunna följa patientgrupper i vårdkedjan. Diagnossättning med god kvalitet och hög tillförlitlighet är även grunden för ev. framtida ersättningsmodell med diagnosviktning. Underlag för att följa kvalitet i diagnossättningen ICD10/ICD10P Månatligen GVR Minst 90% Månatligen GVR --- %

29 29 2. Diabetesvård 4 2a. Andel av samtliga diabetespatienter registrerade i nationella diabetesregistret NDR 2b. Andel patienter med diabetes mellitus typ II där HbA1c mätts. 2c. Andel patienter med diabetes mellitus typ II som enbart har kostbehandling och där senaste HbA1c var högre än 6,0. 2d. Andel patienter med diabetes mellitus typ II med genomförd undersökning av fotstatus Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Husläkare Husläkare Husläkare Husläkare Ökad rapportering ger vårdgivaren möjlighet till uppföljning av egna patienter, av jämförelser mellan olika vårdgivare, samt ger underlag för forskning runt behandling av diabetes. Provet HbA1c har hög relevans för sjukdomens aggressivitet samt för effekten av behandlingsinsatser. Har relevans för effekterna av behandlingsinsatser Allvarliga fotbesvär kan minskas genom noggrann uppföljning och riktade insatser vid behov 3. Astma/KOL-vård 3a. Andel spirometrier per listade patienter, 7 år och äldre 5 Husläkare Spirometri är en nödvändig undersökning för att bekräfta diagnosen KOL, för att värdera svårighetsgrad och för att följa sjukdomsförloppet. Spirometri är mycket viktigt för att diagnostisera astma och följa sjukdomsförloppet. Årligen NDR/ WIM Årligen WIM/ Minst 70 % Årligen WIM Högst 20% Årligen WIM Minst 85% Årligen GVR/ ListOn 3b. Andel patienter med huvud- Husläkare Prevalensen av KOL är ca 4-7 Årligen GVR/ % Vite vid resultat 89% och lägre ---- Vite 15 % 4 NDR följer ett antal kvalitetsindikatorer för diabetesvård. Om relevanta data från NDR kan användas för uppföljning kan frågor om diabetes utgå från uppföljning via WIM. 5 För varje nyckeltal där åldersgrupp anges gäller följande: åldern gäller patienter som under år fyller lägst eller högst angiven ålder.

30 30 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan eller bidiagnos KOL per listade patienter, 45 år och äldre 3c. Andel patienter med huvudeller bidiagnos astma per listade patienter 4. Demens 4a. Andel patienter med huvudeller bidiagnos demens och/eller minnesstörning per antal listade patienter, 65 år och äldre %. Det är vikigt att diagnostisera KOL i tidigt stadium för att kunna ge patienten adekvat behandling, stoppa sjukdomsförloppet, minska patientens lidande och minska samhällskostnaderna för sjukdomen Flera svenska studier visar att det finns kraftig underdiagnostik av J449 KOL J441 KOL med akut exacerbation, enligt ICD10/ICD10P Husläkare Prevalensen av astma är ca 10 %. Det är viktigt att diagnostisera astma tidigt i sjukdomsförloppet för att kunna ge patienten adekvat behandling, förhindra permanenta skador i luftrören, minska patientens lidande och minska samhällskostnaderna för sjukdomen Flera svenska studier visar att det finns kraftig underdiagnostik av astma J45- enligt ICD10/ICD10P Husläkare Minnesproblem ger en stor påverkan på patients och närståendes liv. Minnesproblem kan orsakas av andra sjukdomar, som kan behandlas framgångsrikt med läkemedel, men korrekt diagnos är av stor vikt för rätt boende och omvårdnad. Årligen Årligen ListOn GVR/ ListOn GVR/ ListOn

31 31 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Säker vård Skador i samband med vård undviks genom ett aktivt förebyggande arbete. 5. Fetma 5a. Andel patienter med huvudeller bidiagnos fetma (BMI 30 kg/m 2 eller högre) av listade patienter år 6. Justerade vårdplaner 6a. Andel utskrivningsklara patienter från slutenvård där vårdplanen är justerad 7. Säker läkemedelsförskrivning 7a. Andel kvinnliga patienter, år med nedre urinvägsinfektion (UVI) som behandlats med kinoloner 7b. Andel PcV av antibiotikabehandling av patienter i åldern Husläkare Husläkare Husläkare Husläkare Nya nationella riktlinjer beslutas under år Det finns en förbättringspotential för diagnostik och behandling. Diagnoskoder F00.-, F01.-, F02.-, F03.-, F10 enligt ICD10/ ICD10P Fetma ökar i samhället och ger individen ökad risk för morbiditet och mortalitet. Det är viktigt med diagnostik för att hjälpa individ, och medborgare, för bästa profylax och behandling. Diagnoskod E66 enligt ICD10/ ICD10P Säkerställa patientens fortsatta vård i vårdkedjan enligt gällande lagstiftning och överenskommelse med KSL Strama och Stockholms läns läkemedelskommitté rekommenderar att man undviker att behandla okomplicerad cystit hos kvinnor med kinoloner. Diagnoskod: N30-p, N34 enligt ICD10/ICD10P ATC-kod: J01M Strama rekommenderar förskrivning av PcV vid antibiotikabehandling av luftvägsinfek- Årligen GVR/ ListOn Månatligen WebCare Årligen Årligen GVR/ Läkval GVR /Läkval --- Minst 65% Högst 10% Minst 70% Målnivåerna för 7a-c skall vara uppnådda för bonus. Om nivåerna för 7a-c inte uppnås utgår vite. Bonus 25% Vite 20%

32 32 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Patientfokuserad vård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. 0-6 år med luftvägsinfektion tioner hos barn Diagnoskod: H66.0, J03.-, J06., J18 enligt ICD10/ICD10P ATC-kod: J01CE01, J01CE02 7c. Andel registrerade hemsjukvårdspatienter som fått strukturerad läkemedelsgenomgång och som mottagningen registrerat och fakturerat korrekt 7d. Andel patienter, 75 år och äldre, som ordinerats läkemedel och för vilka njurfunktionsvärde finns i journalen 8. Patientperspektiv i vården Andel patienter som svarat utmärkt, mycket bra eller bra resp. ja, helt och hållet på följande frågor i patientenkäten: Husläkare Husläkare Husläkare Läkemedelsgenomgångar, som genomförts på ett systematiskt sätt, medför en ökad kunskap och medvetenhet hos all sjukvårdpersonal om de äldres läkemedelsanvändning och risker, ökad kvalitet i läkemedelsanvändning, minskat lidande för patienten och minskade vårdkostnader Vid ordination av läkemedel tas alltför sällan tillräcklig hänsyn till äldre patienters minskade njurfunktion som därför får alltför hög dos, som ger biverkningar, av olika grad och typ, samt orsakar onödig sjukvård. Njurfunktionsvärde: s-kreatinin och/eller s-cystatin som skall vara högst 18 månader gammalt vid ordinationstillfället. Följa patientens upplevelse och intryck av vården i förhållande till de allmänna utgångspunkter som landstingsfullmäktige fastställt för vården inom SLL. Den patientfokuserade vården Årligen Årligen Årligen GVR/ HEJ/ ListOn WIM/ ListOn Patientenkät 50% --- Index på sammanvägt resultat av samtliga 11 frågor minst 80 (eller 0,80)

33 33 8a. Hur var bemötandet från den person som tog emot din tidsbeställning? A4 8b. Hur bedömer du bemötandet du fick från den som tog emot dig vid ankomsten/ receptionen? B4 8c. Hur bedömer du bemötandet du fick från läkaren? C13 8d. Lyssnade läkaren till vad du hade att säga? C5 8e. Tog läkaren tillräcklig hänsyn till dina kunskaper och erfarenheter av din sjukdom/dina besvär? C7 8f. Frågade läkaren dig om tidigare sjukdomar eller hälsoproblem som du upplevde var relevanta för besöket? C-14 8g. När du frågade läkaren om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? C8 8h. Fick du information om din diagnos eller förklaring till dina besvär på ett sätt som du förstod? C10 8i. Fick du information om din Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan uttrycks genom sammantagna resultat för 12 frågor i patientenkäten (index).

34 34 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan behandling på ett sätt som du förstod? C11 8j. Förklarade läkaren vad du borde göra om problemen eller symptomen skulle fortsätta, bli värre eller komma tillbaka? C16 8k. Berättade läkaren för dig om vilka eventuella varningssignaler som du skulle vara uppmärksam på beträffande din sjukdom eller behandling? C17 9. Hälsofrämjande 9a. Andel patienter som uppgivit att läkare tagit upp matvanor, motionsvanor, tobaksvanor och/eller alkoholvanor vid besök C15 Effektiv vård Vården utformas och ges i samverkan med övriga vårdaktörer, så att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks. 9b. Andel patienter där ohälsosamma levnadsvanor (matvanor, motionsvanor, tobaksvanor och/eller alkoholvanor) identifierats och som till följd av detta erbjudits åtgärd 9c. Andel patienter med diabetes där det finns uppgift om Husläkare Det är viktigt att levnadsvanor tas upp med patienter och relevanta åtgärder sätts in för att förebygga och/eller dämpa olika sjukdomsförlopp. Årligen Patientenkät Levnadsvanorna skall ha tagits upp, d.v.s andel får inte vara 0% på någon av de efterfrågade levnadsvanorna Husläkare Som ovan, nyckeltal 9a. Årligen WIM Av de patienter som identifierats skall minst 80% ha erbjudits åtgärd Husläkare Det är viktigt att förebygga resp. behandla övervikt och Årligen WIM Minst 90% Minst fem målnivåer 9a-f skall vara uppnådda för bonus. Uppnås endast tre eller färre målnivåer av 9a-f utgår vite. Bonus 25% Vite 15%

35 längd och vikt eller BMI i journalen 9d. Andel patienter med hypertoni där det finns uppgift om längd och vikt eller BMI i journalen 9e. Andel registrerade hemsjukvårdspatienter 65 år och äldre där det finns uppgift om längd och vikt eller BMI i journalen 9f. Andel erbjudna och genomförda hälsosamtal per listad patient som fyllde 75 år under året 10. Läkarkontinuitet 10a. Andel listade på namngiven läkare 10b. Andel patienter som fick träffa samma läkare som de brukar träffa C4 10 c. Andel patienter som helt och hållet kände förtroende för den läkare de träffade C12 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Husläkare Hemsjukvård Husläkare fetma hos diabetespatienter. Patientgruppen tas upp särskilt i SLL:s överviktsprogram Det är viktigt att förebygga resp. behandla övervikt och fetma hos hypertonipatienter. Patientgruppen tas upp särskilt i SLL:s överviktsprogram Undernäring är ett stort problem inom all hälso- och sjukvård och behöver uppmärksammas mera. SLL har ett åtgärdsprogram för förebyggande av bl.a. undernäring. Hälsosamtalen för 75-åringar är ett skall-krav i uppdraget med syfte att förebygga ohälsa/ försämring av hälsa. 35 Årligen WIM Minst 60% Årligen Årligen WIM/ ListOn GVR/ HEJ/ ListOn Husläkare Evidens finns för kontinuitet i Månatligen ListOn --- läkarkontakt som förebyggande Husläkare faktor och faktor för undvikande av vård på andra, högre Årligen Patientenkät --- vårdnivåer Husläkare Årligen Patientenkät Minst 20% Minst 95 % av alla berörda 75-åringar skall ha minst erbjudits hälsosamtal Minst 70% 11. Effektiv läkemedelsförskrivning 11a. Andel patienter med hjärt- Husläkare Prevalensen för hjärtsvikt är Årligen WIM Minst 75% Målnivåerna Bonus

36 36 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Jämlik vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor till alla patienter oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös svikt i ålder år som fått behandling med ACE-hämmare eller ARB (RAAS-hämmare) 11b. Andel patienter med diabetes typ 2 och preoral läkemedelsbehandling och som behandlas med läkemedlet metformin 11c. Följsamhet till Kloka Listan (DU 90%) 11d. Åldersstandardiserad kostnad för basläkemedel per listad 11e. Kvalitetsbokslut för läkemedel Samtliga nyckeltal, där så är relevant och möjligt, redovisas resultaten uppdelat på ålder och kön. Husläkare 2%, i befolkning över 80 år 10%. Hjärtsvikt ger dålig livskvalitet och är även farligt med dålig prognos och hög dödlighet. Behandling av hjärtsvikt med angivna läkemedel är evidensbaserad och är underutnyttjad.. Diagnoskod: I50. enligt ICD-10 / ICD10P ATC-kod: C09 Nationella riktlinjer för diabetes förordar behandling med metformin Diagnoskod E11 enligt ICD10/ ICD10P ATC-kod A10BA02 av A10B Läkemedelshanteringen skall ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv GVR/ Läkval Minst 70% Husläkare Månatligen Apotek Minst 80% Husläkare Månatligen Läkval Kostnad max 20% över genomsnittet Husläkare Samtliga tjänster Ålder och kön tas fram i samband med Beställarens nyckeltalsberäkning Årligen WIM Skall vara godkänd a-e skall vara uppnådda för bonus. Uppnås inte målnivåerna för 11c-e utgår vite. 30% Vite 20%

37 37 tillhörighet eller sexuell läggning. Vård i rimlig tid Inga patienter skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Kostnad Patientenkät Direkta kostnader Indirekta kostnader 12. Tillgänglighet 12a. Andel av samtliga telefonsamtal som besvarats inom godkänd tid. Godkänd tid är vid - direktsvar utan växel: max väntetid 1,5 minut - köfunktion med väntetid: max väntetid 10 minuter - återuppringningssystem: återuppringts inom 1,5 timme 12b. Andel patienter som upplevde mottagningens tillgänglighet per telefon som utmärkt, mycket bra eller bra A3 12c. Andel patienter som angivit att de fått en planerad tid för besök inom 5 dagar A5 12d. Andel patienter som anser att väntetiden till besöket var acceptabelt eller behövde inte vänta A6 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Husläkare Följa god telefontillgänglighet som är en del av vårdgarantin, och en viktig trygghetsfaktor som påverkar befolkningens och patienternas förtroende för vården Månatligen Telefonmätning Husläkare Patienters uppfattning av telefontillgängligheten Årligen Patientenkägarantin inom vård- Husläkare Årligen Patientenkät Husläkare Årligen Uppdragskostnader per antal listade följs månatligen för samtliga vårdtjänster. Data hämtas från Raindance. Minst 85% Minst 80% Minst 70% Minst 75% Vite vid resultat 84 % eller lägre Kostnader för bland annat avancerad medicinsk service, uthämtade läkemedel, tolk följs månatligen för samtliga vårdtjänster. Data hämtas bland annat i FUMS, Läkval, Raindance. Nyckeltal Vilken Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå Bonus- % /vitesnivå Vite 15%

38 38 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Effekter vårdtjänst följs Patienteffekt 13a. Andel patienter som anser helt och hållet att det aktuella behovet av sjukvård blev tillgodosett vid besök på mottagningen E7 Husläkare Följa patientens upplevelse och intryck av vården Årligen Patientenkät 13b. Andel patienter som värderade Husläkare Årligen Patient- vården/behandlingen enkät (helhetsintrycket) som utmärkt, mycket bra eller bra E1 Systemeffekt 13c. Andel patienter som helt och hållet skulle rekommendera mottagningen för andra E8 14a. Täckningsgrad: Andel läkarbesök av listade patienter på egen mottagning av dessa patienters samtliga läkarbesök i öppenvård 14b. Antal besök per listad patient hos läkare i annan vård än den egna mottagningen. Husläkare Husläkare Husläkare Uppföljning av vårdgivarens följsamhet till uppdragets förstalinje-ansvar, gäller för mottagningen och den närakut som mottagningen är ansluten till. Uppföljning av vårdgivarens ansvarstagande för de listade patienters totala behov av hälso- och sjukvård, gäller för mottagningen och den närakut som mottagningen är ansluten till. Årligen Patientenkät Minst 65% Minst 80% Minst 70% Månatligen GVR Minst 39% Bonus vid resultat 41% eller högre. Vite vid resultat 35% eller lägre. Månatligen GVR Högst 2,6 Bonus 20% Vite 15%

39 39 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Kapitel 6, Bilaga Webbaserad inrapporteringsmall UPPFÖLJNING HUSLÄKARVERKSAMHET * 1. Välj mottagning Välj alternativ: -- KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 2. Diabetes ICD-10/ICD-10-p, E10-E14 Avser de patienter där mottagningen huvudsakligen ansvarar för diabetesvården. Om tillförlitliga resultat på kvalitetsindikatorer för diabetesvård kan fås från nationella diabetsregister (NDR) kommer de att hämtas där. a) Antal samtliga diabetespatienter under år b) Antal samtliga patienter med diabetes mellitus typ II där HbA1c mätts under år c) Antal samtliga patienter med diabetes mellitus typ II som enbart har kostbehandling och där senaste värde på HbA1c var 6.0 eller högre under år d) Antal samtliga diabetespatienter som fick undersökning av fotstatus under år SÄKER VÅRD 3. Äldre och läkemedel Njurfunktionsvärde: s-kreatinin och/eller s-cystatin som skall vara högst 18 månader gammalt vid ordinationstillfället

40 40 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan a) Antal patienter 75 år och äldre som ordinerats läkemedel under år b) Antal patienter 75 år och äldre som ordinerats läkemedel under år och för vilka njurfunktionsvärde finns i journalen 4. Hygienrutiner a) Har mottagningen hygienrutiner? Ja Nej b) Om ja, är hygienrutinerna dokumenterade? 5. Har mottagningen en dokumenterad handläggningsrutin för sjukskrivningsprocessen? Enligt Allmänna villkor; 2, ska mottagningen följa lagar, förordningar, policys och ha ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Sjukskrivningsprocessen ska säkras enligt "Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet inom Stockholms läns landsting", se _sjukskrivning_sll.pdf?epslanguage=sv eller beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden , HSN Ja Nej EFFEKTIV VÅRD Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Frågorna 7-10 gäller de levnadsvanor som Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförbyggande metoder inom hälsooch sjukvård omfattar. Flera av nedanstående levnadsvanor kan ha journalförts hos en och samma patient. Patienten räknas då in i varje aktuell levnadsvanegrupp. Levnadsvanorna skall ha identifierats och åtgärd skall ha erbjudits. 6. Tobak Med tobak avses alla slags tobaksprodukter och tobaksbruk. a) Antal patienter under år där tobaksbruk identifierats b) Antal patienter under år där identifierat tobaksbruk lett till att patienten erbjudits kvalificerad rådgivning/telefonrådgivning 7. Kost Med hälsosamma kostvanor avses följsamhet till svenska näringsrekommendationer från Livsmedelsverket. a) Antal patienter under år där ohälsosamma kostvanor identifierats

41 41 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan b) Antal patienter under år där identifierade ohälsosamma kostvanor lett till att patienten erbjudits kvalificerad rådgivning 8. Motion/Fysisk aktivitet Med tillräcklig fysisk aktivitet avses minst 30 minuters daglig motion av måttlig intensitet. a) Antal patienter under år där otillräcklig fysisk aktivitet identifierats b) Antal patienter under år där identifierad otillräcklig fysisk aktivitet lett till att patienten erbjudits rådgivning och FaR 9. Alkohol Med riskbruk menas i Sverige en alkoholkonsumtion som överstiger 14 standardglas alkohol per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor. Med standardglas avses 12 gram alkohol, vilket motsvarar cirka 12 cl vin, 3.5 cl starksprit, 30 cl starköl eller 50 cl folköl. Med riskbruk avses också allt berusningsdrickande. Med berusningsdrickande avses 5 eller fler standardglas för män respektive 4 eller fler standardglas för kvinnor, vid ett och samma tillfälle. a) Antal patienter under år där alkoholvanor registrerats i journal b) Antal patienter under år där riskbruk av alkohol identifierats c) Antal patienter under år där identifierat riskbruk av alkohol lett till att patienten erbjudits rådgivning och/eller AUDIT 10. Diabetes ICD-10/ICD-10-p, E10-E14 a) Antal samtliga diabetespatienter där det i patientjournalen fanns uppgift om längd och vikt eller BMI från år 11. Hypertoni ICD-10/ICD-10-p, I10.-, I13.-, I15.- a) Antal samtliga hypertonipatienter under år b) Antal samtliga hypertonipatiener där det i patientjournalen fanns uppgift om längd och vikt eller BMI från år 12. Nutrition a) Antal registrerade hemsjukvårdspatienter 65 år och äldre där det i patientjournalen fanns uppgift om längd och vikt eller BMI från år

42 42 Effektiv läkemedelsförskrivning Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan 13. Hjärtsvikt ICD-10/ICD-10-p, I50 ATC-kod C09 a) Antal patienter med hjärtsvikt i åldern år under år b) Antal patienter med hjärtsvikt som fått behandling med ACE-hämmare eller ARB/RAAS-hämmare under år MILJÖ Drivmedel 14. Hur mycket drivmedel har förbrukats under året? Avser endast transporter med fordon som sker inom ramen för detta avtal. Avser endast transporter med fordon som vårdgivaren äger eller leasar, inklusive tjänstebilar. Bensin - innehåller 5% etanol Diesel - innehåller 5 % RME Etanol - E85 Biogas FAME (RME) - ren El Annat Liter Liter Liter Nm3 Liter kwh LÄKEMEDEL Miljökrav Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för - att hos Vårdgivaren anställd läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan Utbildning 15. Hur många av de anställda som förskriver läkemedel har deltagit i utbildningen "Läkemedels miljöpåverkan"?

43 43 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Kursen ska endast avse läkemedelspåverkan på miljön (ej arbetsmiljöfrågor). Den ska behandla bakgrunden till problem med läkemedelsrester i vattenmiljön. Det ska ingå ett avsnitt om hur SLL hanterar problemet och hur miljöaspekterna vägs in i Kloka listan. Deltagarna ska efter kursen veta hur de själva kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen ska omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningar är SLLs webbaserade kurs "Läkemedels miljöpåverkan" som finns på Uppdragsguiden. Antal personer med förskrivningsrätt Varav antal personer som har deltagit i utbildningen "Läkemedels miljöpåverkan" MILJÖLEDNING Miljökrav Alternativ A: Miljöcertifiering I avtal med Vårdgivare vars sammanlagda ersättning från Beställaren är, eller överstiger 15 miljoner kronor per år. Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för - att verksamheten har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande Alternativ B: Miljödiplomering eller Miljöcertifiering I avtal med Vårdgivare vars sammanlagda ersättning från Beställaren understiger 15 miljoner kronor per år. Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för - att verksamheten är miljödiplomerad av Beställaren eller har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISOstandarden 14001, EMAS eller motsvarande Miljöcertifiering 16. Alternativ A + B. Är Vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande? Ja Nej Certifieringstid 17. Alternativ A + B. Om ja, ange datum för certifiering Om Beställaren så begär ska kopia på certifikatet alternativt kopia på senaste revisionsbeslutet eller recertifieringsbeslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning.

44 44 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Datum för certifiering (åååå-mm-dd) Datum för senaste recertifiering (åååå-mm-dd) Certifieringsorgan 18. Alternativ A + B. Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifikatet? AAA Certification AB BMG Trada Certifiering AB Bureau Veritas Certification DNV Certification AB LRQA Sverige AB Intertek Semko Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering ÅF-TÜV Nord AB Annan Miljödiplom 19. Alternativ B (med årlig ersättning understigande 15 mkr). Är vårdgivaren miljödiplomerad av Beställaren? Ja Nej Diplomeringstid

45 45 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan 20. Alternativ B (med årlig ersättning understigande 15 mkr). Datum för senaste miljödiplomering åååå-mm-dd KVALITETSBOKSLUT LÄKEMEDEL Syftet med kvalitetsbokslut läkemedel är att stimulera det lokala läkemedelsarbetet. 21. Arbetsplatskoder Ange mottagningens aktiva arbetsplatskoder för varje uppdrag Bokslutet avser tidsperioden Ange bokslutets tidsperiod (-mm-dd - -mm-dd) För att kunna svara på frågorna måste du nyttja statistiktjänsten "Läkemedelsuppföljning". Åtkomst till den får du via SLL:s uppföljningsportal (intranet) eller via Janusinfo.se. Länk: Stockholms läns läkemedelskommittés kvalitetsindikatorer/kloka Råd Kommentera er mottagnings följsamhet till följande tre utvalda Stockholms läns läkemedelskommittés Kvalitetsindikatorer/Kloka Råd 23. Kommentar 1

46 46 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan Välj ACE-hämmare i första hand framför angiotensinreceptorblockerare (ARB) - även vid nedsatt njurfunktion. Mätmetod (indikator) enligt: Andel ACE-hämmare /ACE-hämmare + ARB) (% DDD) 24. Kommentar 2 Väj Simvastatin för prevention av hjärt-kärlsjukdom hos högriskpatienter med ordinära till måttligt förhöjda kolesterolhalter. Mätmetod (indikator) enligt: Andel simvastatin av statiner (% DDD) 25. Kommentar 3 Välj Insulatard vid insättning av basinsulin till patienter med diabetes mellitus typ 2 istället för Lantus eller Levemir. Mätmetod (indikator) enligt: Andelen medellångverkande humaninsuliner av medellångverkande humaninsuliner + långverkande insuliner (% DDD) Jämförelse av förbättringsområden med år Kommentera utfallet för de tre förbättringsområden som mottagningen angav föregående år Tre förbättringsområden för mottagningen för år 2012

47 47 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan 27. Förbättringsområde 1 Ange läkemedel Vad ska förändras? Ange målvärde för förändringen 28. Förbättringsområde 2 Ange läkemedel Vad ska förändras? Ange målvärde för förändringen 29. Förbättringsområde 3 Ange läkemedel Vad ska förändras? Ange målvärde för förändringen Användning av SLL:s läkemedelsstatistik Kommentera mottagningens användning av SLL:s läkemedelsstatistik 30. Vilka rapporter använde mottagningen vid analyser i detta kvalitetsbokslut Flera alternativ kan anges DU 90% DC 90% Topplistor Kloka råden Annat

48 48 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan 31. I vilken grad fyller SLL:s läkemedelsstatistik mottagningens behov i mycket liten grad i ganska liten grad i tillräcklig grad i ganska hög grad i mycket hög grad 32. Mottagningens förslag till förbättringar av statistiktjänsten 33. Introduktion av nya läkemedel Med nya läkemedel avses sådana, som inte/eller i mycket liten omfattning skrevs ut av husläkarmottagningen föregående år och som i år fått ökad användning. Se statistiken "topplistor", största ökningen. Redogör för nya läkemedel som mottagningen börjat förskriva samt erfarenheterna av dessa. 34. Andra faktorer som påverkat förskrivningsmönstret Redogör för andra faktorer som har påverkat förskrivningsmönstret

49 49 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan 35. Biverkningshandläggning I Stockholms läns läkemedelskommittés Kloka Råd står: Var uppmärksam på läkemedelsbiverkningar! Dokumentera ogynnsamma effekter av läkemedel med ICD-kod, t ex Y57.9 eller på annat sätt. Dokumenterar mottagningen utsättning av läkemedel pga biverkan? Ja Nej 36. Om Ja, hur många gånger skedde det under Antal gånger under år 37. Har mottagningen insänt någon biverkningsrapport till Läkemedelsverkets regionala biverkningsenhet under år Ja Nej 38. Om Ja, hur många Antal biverkningsrapporter år 39. Om Nej, vad beror detta på? 40. Egna biverkningsfall diskuteras som en del i mottagningens internfortbildning Ja Nej

50 50 Kapitel 6 Bilaga Uppföljningsplan 41. Om Ja Vid enstaka tillfällen Regelbundet Fortbildning Läkemedelsfortbildning ges av Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK), Medicinskt Kunskapscentrum (MKC), Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM), klinisk farmakologi, andra specialistföreningar och läkemedelsföretag 42. Ange, i antal arbetstimmar, omfattningen av deltagandet från mottagningen i dessa fortbildningar under år a) SLK b) MKC c) SFAM d) Klinisk farmakologi e) Andra specialistföreningar f) Läkemedelsföretag 43. Särskilda frågor a) Har mottagningen under år haft hjälp av informationsläkare och/eller apotekare och klinisk farmakolog för analys av läkemedelsförskrivningen? b) Har någon inom mottagningen varit ledamot i Stockholms läns läkemedelskommitté eller dess expertråd under år? d) Har mottagningen deltagit i klinisk prövning under år? Ja Nej Om Ja, ange preparatnamn på de läkemedel som prövningen avsåg

51 51 Kapitel 7 Ersättningsvillkor Kapitel 7 Ersättningsvillkor 1 Uppdragsrelaterade ersättningar 1.1 Kapiteringsersättning Beställaren betalar en kapiteringsersättning per listad till Vårdgivaren enligt fakturaunderlag via Vårdfaktura (utifrån antal listade den sista varje månad i ListOn): Ålder 0-5 år Kr/år 6-64 år Kr/år 65-w år Kr/år Ersättning per listad Vårdgivaren får kapiteringsersättningen för personer folkbokförda i Stockholms län och som är listade hos Vårdgivaren. Med listad person avses person som genom sitt eget val aktivt listat sig hos Vårdgivaren och är registrerad som sådan i Stockholms läns landstings listningssystem ListOn. Kapiteringsersättningen är basersättning för att utföra uppdraget och för alla de yrkeskategorier som ingår i uppdraget. Kapiteringsersättningen är också en kompletterande ersättning för sådana tjänster som inte ersätts eller endast delvis ersätts med en produktionsrelaterad ersättning. Exempel på sådana tjänster som ingår i kapiteringsersättningen är samverkan i vård- och rehabiliteringsfrågor på individnivå med försäkringskassa, kommun/stadsdel, socialtjänst, arbetsförmedling, övrig närsjukvård, specialistsjukvård och andra institutioner. Kapiteringsersättningen är även en ersättning för Vårdgivarens sjukvårdsrådgivning och hälsoförebyggande arbete samt för gemensam kunskapsutveckling och styrning av vården samt för övrig övergripande samverkan.

52 1.2 Ersättning för inskrivna i hemsjukvård Kapitel 7 Ersättningsvillkor Vårdgivaren får en ersättning per patient som är inskriven i den basala hemsjukvården och som är registrerad som sådan i ListOn (utifrån den sista varje månad i ListOn som Vårdgivaren fakturerar som tillägg i Vårdfaktura). 52 Kr/år Ersättning per inskriven Produktionsrelaterade ersättningar 2.1 Besöksersättningar för personer folkbokförda i Stockholms län Vårdgivaren får en ersättning för besök som rapporteras elektroniskt till Stockholms läns landstings databaser enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden. Besöksersättning avser den yrkeskategori som utför besöket enligt nedan. Besöksersättning består av en grundersättning inklusive patientavgifter samt i vissa fall en extra ersättning. Kr/besök Grundersättning läkare 479 Extra ersättning per besök i hemmet 500 Extra ersättning per besök för utfärdande av dödsbevis Extra ersättning per besök för utfärdande/utredning av vårdintyg 1000 Extra ersättning per besök om tolk närvarar * 600 Grundersättning sjuksköterskor 200 Extra ersättning per besök i hemmet 50 Extra ersättning för ett hälsosamtal per år för 75 åringar (utförda enligt mall som Beställaren tillhandahåller) 500 Extra ersättning per besök om tolk närvarar * 300 Extra ersättning för spirometriundersökning 200

53 Kapitel 7 Ersättningsvillkor Kr/besök 53 Extra ersättning Motiverande samtal eller annan evidensbaserad metod om livsstilsförändring, utfört av distriktssköterska 50 Utfärdande av telefonrecept, oavsett yrkeskategori 80 Grundersättning undersköterska 100 Extra ersättning per undersköterskebesök i hemmet 50 Extra ersättning per besök om tolk närvarar * 150 Grundersättning psykosociala insatser med särskild kompetens 600 Extra ersättning per besök om tolk närvarar * 900 Gruppbesök psykosociala insatser med särskild kompetens, minst 3 individer 400/patient * Extra ersättning om tolk närvarar utbetalas endast om tolktjänst som Stockholms läns landsting har avtal med används. Ersättningen betalas även om tolken närvarar via exempelvis telefon eller webbkamera. Om tolk uteblir äger Vårdgivaren rätt till ersättning, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren får en extra ersättning för hembesök i perifert belägna basområden enligt tabellen nedan. Basområden är de minsta områden som används för geografisk indelning av länet. Ett basområde kan utgöras av ett bostadsområde, ett arbetsplatsområde eller ett rest-område, se även Uppdragsguiden. Kommun I områdeskategori 1 ingår nedanstående basområden I områdeskategori 2 ingår nedanstående basområden I områdeskategori 3 ingår nedanstående basområden Extra ersättning 100 kr/besök Extra ersättning 150 kr/besök Extra ersättning 200 kr/besök Botkyrka Ekerö Haninge

54 Kapitel 7 Ersättningsvillkor 54 Kommun I områdeskategori 1 ingår nedanstående basområden I områdeskategori 2 ingår nedanstående basområden I områdeskategori 3 ingår nedanstående basområden Extra ersättning 100 kr/besök Extra ersättning 150 kr/besök Extra ersättning 200 kr/besök Järfälla Nynäshamn Sigtuna Södertälje Upplands Bro Vallentuna Värmdö Österåker Åtgärdsersättning Vårdgivaren får för inskrivna i hemsjukvården en ersättning för strukturerade läkemedelsgenomgångar som journalförs och följs upp enligt Uppdragsbeskrivningen. Ersättningen omfattar både läkarens och sjuksköterskans insatser vid genomgång och uppföljning. Ersättning utbetalas endast en gång per år och patient. Kr/år Ersättning per läkemedelsgenomgång 500

55 Kapitel 7 Ersättningsvillkor Besöksersättningar för personer ej folkbokförda i Stockholms län Privata vårdgivare fakturerar Beställaren för besök av utomlänspatienter och i vissa fall patienter från andra länder. Beställaren fakturerar i sin tur andra landsting och Försäkringskassan för dessa patienter. Landstingsdrivna vårdgivare skall faktura patientens hemlandsting eller Försäkringskassan direkt. Alla vårdgivare skall före fakturering av läkarbesök göra ett avdrag med 150 kronor per besök för att täcka Beställarens kostnader för avancerad medicinsk service i samband med dessa besök. För patienter från andra länder varierar betalningsansvaret beroende på bland annat bosättningsland. Regler för patientavgifter och ersättningsnivåer för dessa patientkategorier framgår av avgiftshandboken och turisthandboken på Uppdragsguiden. 2.4 Asylsökande med flera Se Allmänna villkor och Uppdragsguiden Besöksersättning för asylsökande med flera För besök av vuxna asylsökanden med flera i behov av vård som inte kan anstå erhåller Vårdgivaren nedan angiven ersättning. I vård som inte kan anstå (vänta) ingår även vård och åtgärder enligt smittskyddslagen samt i förekommande fall mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning samt vård vid abort. Kr/besök Besök hos läkare Besök hos sjuksköterska 700 Besök hos undersköterska 300 Psykosociala insatser med särskild kompetens enligt Regelboken, avser inte stödsamtal Vårdgivarens kostnadsansvar för medicinsk service är det samma som för övriga besök. Ersättningarna är inklusive extra ersättning om tolk närvarar. Besök enligt denna punkt ingår inte i beräkning av ersättningstak. Rapportering av dessa besök skall ske till Beställaren enligt särskilda rutiner, se Uppdragsguiden.

56 Kapitel 7 Ersättningsvillkor 56 3 Ersättningstak Om antalet besök dividerat med antal listade överstiger nedan angivna nivåer reduceras Vårdgivarens ersättning. Med besök räknas i detta sammanhang besök i Vårdgivarens verksamhet av patienter listade på Vårdgivaren. Full ersättning Reducering av ersättning med 33 % Erhåller ersättning för patientavgift och för frikort Läkarbesök, per listad, avser inte besök i hemsjukvård Sjuksköterskebesök, per listad, avser inte besök i hemsjukvård 0-1,9 2,0-4,0 4,1-0-0,7 0,71-0,9 0,91- Psykosociala insatser, besök per listad 0-0,10 0,11-0,14 0,15- Besök i hemsjukvården gjorda av sjuksköterska och undersköterska dividerat med antal listade 65 år eller äldre 0-6,0 6,1- Besökstaket beräknas i förhållande till genomsnittligt antal listade patienter per månad under kalenderåret. Som besök räknas alla besök i Vårdgivarens egen verksamhet som Vårdgivarens listade patienter gör samt besök på närakut som Vårdgivaren anordnar för sina listade patienter. Ersättningstaket i hemsjukvården kan efter särskild överenskommelse med Beställaren justeras om synnerliga skäl föreligger. Extraersättning för Motiverande samtal eller annan evidensbaserad metod om livsstilsförändring som utförts av distriktssköterska eller sjuksköterska med specialistutbildning inom diabetes, astma/kol, utbetalas för högst 10 % av det totala antalet distriktssköterskebesök. Takavstämning görs per kalenderår i efterskott. Beställaren fakturerar Vårdgivaren för eventuell återbetalning senast 31 mars året efter det år som takavstämningen avser. Vårdgivare som under kalenderåret bedrivit verksamhet kortare tid än sex månaders omfattas inte av detta.

57 57 4 Bonusersättningar och viten Kapitel 7 Ersättningsvillkor Beställaren beräknar bonusersättningar respektive viten. För bonus och vite enligt punkterna 4.1 och 4.2 underrättar Vårdgivaren senast 31 mars efterföljande år om denne erhåller bonus eller ska betala vite. Bonus fakturerar Vårdgivaren som ett tillägg i Vårdfaktura. Beställaren fakturerar Vårdgivaren i de fall vite skall betalas. På bonus och vite görs inget tillägg för momskompensation. Om Vårdgivaren inte inom angiven tid rapporterar samtliga uppgifter enligt Beställarens anvisningar i den webbaserade inrapporteringsmallen (WIM) erhåller Vårdgivaren ingen eventuell bonus. Vårdgivare som under kalenderåret bedrivit verksamhet kortare tid än sex månader, omfattas inte av detta. 4.1 Målrelaterad ersättning 2,9 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1 och 2.1 i ersättningsvillkoren ligger till grund för beräkning av målrelaterad ersättning. Om Vårdgivaren uppnår i Uppföljningsplanen specificerade bonusnivåer betalar Beställaren en bonus till Vårdgivaren. Denna bonus utbetalas med den i Uppföljningsplanen angivna procentsatsen av den målrelaterade ersättningen. Om Vårdgivaren inte uppnår i Uppföljningsplanen specificerade vitesnivåer skall Vårdgivaren betala ett vite till Beställaren. Detta vite faktureras Vårdgivaren med den i Uppföljningsplanen angivna procentsatsen av den målrelaterade ersättningen. 4.2 Vite för bristande miljöarbete Vårdgivare som sammanlagt för samtliga sina avtal med Beställaren under kalenderåret fått en ersättning som överstiger 15 Mkr skall ha ett gällande miljöcertifikat enligt ISO-standard (eller EMAS/ motsvarande). Om sådant certifikat saknas skall Vårdgivaren erlägga vite på 0,5 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1 och 2.1 i dessa ersättningsvillkor. Vårdgivaren som sammanlagt för samtliga sina avtal med Beställaren under kalenderåret fått en ersättning som inte överstiger 15 Mkr, kan som ett alternativ till miljöcertifiering ansöka om miljödiplomering hos Beställaren, se Uppdragsguiden. Om Vårdgivaren saknar sådant miljödiplom eller certifikat enligt ISO (eller EMAS/motsvarande) skall Vårdgivaren erlägga vite på 0,5 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1 och 2.1 i dessa ersättningsvillkor.

58 4.3 Vite för bristande inrapportering Kapitel 7 Ersättningsvillkor Om Vårdgivaren inte rapporterar till Beställaren enligt kapitel 8, Informationshantering och rapportering, äger Beställaren rätt att innehålla 5 procent av på varje faktura fakturerat belopp från den månad rapporteringen uteblir fram till dess att rapporteringen sker. Beställaren återbetalar då 80 procent av det innehållna beloppet. 4.4 Verksamheter som inte anordnar närakut Vårdgivare inom kommunerna Nacka, Värmdö, Haninge, Tyresö, Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna samt stadsdelarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista som inte anordnar närakutverksamhet enligt uppdragsbeskrivningen, utan istället hänvisar sina patienter till de närakuter Beställaren har särskilt avtal med, faktureras ett vite av Beställaren. Avdraget uppgår till belopp enligt nedan. 58 Kr/månad Vite per listad 1,75 Fakturering görs per kalenderår i efterskott. Beställaren fakturerar Vårdgivaren senast 31 mars efter det år som vitet avser. 5 Patientavgifter Vårdgivaren förbinder sig att av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som Stockholms läns landsting beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i avgiftshandboken, se Uppdragsguiden. Patientavgifter skall kunna betalas kontant, med betalkort eller med kredit (via inbetalningskort). Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientavgifter. De patientavgifter Vårdgivaren får från patienterna är en del av Beställarens ersättning till Vårdgivaren. Om patienten vid ett tidsbeställt besök utan vägande skäl får en väntetid på mer än 30 minuter efter den utsatta tiden äger patienten rätt att på begäran återfå den erlagda patientavgiften. Ingen återbetalning skall ske om patienten har frikort eller är avgiftsbefriad. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning från Beställaren för återbetalningen av patientavgiften. Se vidare avgiftshandboken på Uppdragsguiden.

59 5.1 Frikort Kapitel 7 Ersättningsvillkor Vårdgivaren äger rätt att fakturera Beställaren för utebliven intäkt vid besök av patient som har frikort eller av annan anledning enligt Stockholms läns landstings avgiftsregler inte skall betala patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalat, om denne inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Patient med frikort avser patient som uppnått nivån för högkostnadsskydd. 5.2 Patientavgifter för tekniska hjälpmedel Vårdgivaren ansvarar för att från patienter ta ut eventuell avgift för hjälpmedel efter vad som framgår av Uppdragsguiden. Vårdgivaren ansvarar för redovisning av avgiften, som i sin helhet skall tillfalla Beställaren. Betalning till Beställaren regleras med faktura senast månaden efter det Vårdgivaren tagit emot avgiften. 5.3 Förändrade patientavgifter Om Stockholms läns landsting beslutar om ändrade patientavgifter skall övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter Medicinsk service 6.1 Undersökningar där Beställaren har hela kostnadsansvaret Beställaren har det fulla kostnadsansvaret för undersökningar utförda vid laboratorier inom nedan angivna specialiteter. Vårdgivaren skall använda laboratorier Beställaren har avtal med för dessa undersökningar. Endoskopier, inklusive prover som tas i samband med endoskopin Genetik Spermaprov Transfusionsmedicin Obduktioner 6.2 Undersökningar med delat kostnadsansvar Vårdgivaren svarar för 20 procent av Beställarens kostnad för undersökningar efter remiss från Vårdgivaren inom nedan angivna specialiteter. Vårdgivaren skall använda laboratorier Beställaren har avtal med för dessa undersökningar.

60 Kapitel 7 Ersättningsvillkor 60 Radiologi Klinisk fysiologi Neurofysiologi Patologi med cytologi Beställaren svarar för övriga kostnader för dessa undersökningar. 6.3 Undersökningar där Vårdgivaren har hela kostnadsansvaret Vårdgivaren är till 100 procent kostnadsansvarig för samtliga medicinska serviceundersökningar utöver de som redovisas under punkt 6.1 och 6.2 ovan. 7 Lokaler och utrustning Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler och den utrustning som behövs för uppdragets utförande. 8 Tekniska hjälpmedel Beställaren bekostar hjälpmedel som förskrivs till brukaren enligt Stockholms läns landstings anvisningar och regler, se Uppdragsguiden. Behandlingshjälpmedel bekostas av Vårdgivaren, för undantag se Hjälpmedelguiden via Uppdragsguiden. 9 Tolkar Beställaren svarar för kostnaden för tolkinsats vid patientkontakt om Vårdgivaren anlitar tolkverksamhet som har avtal med Stockholms läns landsting. De tolkinsatser som avses är tolk för döva, dövblinda och hörselskadade samt språktolk. 10 Utbildningsåtaganden 10.1 ST-läkare Beställaren ersätter Vårdgivaren för utbildningsplatser denne tillhandahåller läkare och andra vårdyrkesstuderande med av Stockholms läns landsting fastställd ersättning. Dessa ersättningar finns tillgängliga på Uppdragsguiden.

61 Kapitel 7 Ersättningsvillkor Om Vårdgivaren efter skriftlig överenskommelse med Beställaren anställer en ST-läkare inom allmänmedicin betalar Beställaren Vårdgivaren en särskild ersättning för detta enligt nedan: 61 Kronor/år Ersättning per heltidsanställd ST-läkare Sjukresor Stockholms läns landsting svarar för kostnaderna för sjukresor om entreprenör som Stockholms läns landsting har avtal med anlitas. 12 Särskilda uppdrag För vissa uppdrag kan särskilda överenskommelser göras med Beställaren. Detta kan exempelvis avse vissa större uppdrag såsom Spesak eller arbete i läkemedelskommitté, se Uppdragsguiden. 13 Fakturering Vårdgivaren skickar faktura till Beställaren månadsvis i efterskott till adress som Beställaren skriftligt anger. På fakturan samlas samtliga poster enligt denna Regelbok som skall faktureras den aktuella månaden. Undantag från detta är asylsökanden enligt punkt 2.4. Ersättningar som utgår med årsbelopp faktureras månadsvis med en tolftedel av årsbeloppet. Fakturan utformas och specificeras enligt Beställarens anvisningar. Beställaren äger rätt att kräva att Vårdgivaren specificerar vissa uppgifter elektroniskt. Beställaren äger rätt att införa elektronisk fakturering och ställa system för detta till Vårdgivarens förfogande och användning Kompensation för moms Privat vårdgivare och landstingsägda bolag äger rätt att på fakturerat belopp göra ett tillägg på 6,0 procent som kompensation för att de inte äger rätt att göra avdrag för moms.

62 13.2 Betalningsvillkor Kapitel 7 Ersättningsvillkor Betalning sker mot faktura på första tillgängliga bankdag 20 kalenderdagar efter fakturadatum. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger Beställaren rätt att förlänga tiden för betalning med motsvarande antal dagar. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av detta Avtal. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats tre månader efter det att vårdtjänsten avslutades Invändningar mot faktura Invändningar mot fakturan skall ske skriftligt senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Vid befogad invändning skall reglering av felaktigt fakturerat belopp ske inom 30 dagar. Dessa regler gäller ömsesidigt för Beställaren och Vårdgivaren Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelags regler. 62

63 Kapitel 8 Informationshantering och rapportering Kapitel 8 Informationshantering och rapportering 63 1 Introduktion Vårdgivare skall uppfylla ett antal krav på att leverera information elektroniskt för att effektivisera vårdprocessen kvalitativt och ekonomiskt - samt förbättra samverkan och ge förutsättningar för invånarnas och vårdens aktörers möjligheter till Nationell e-hälsa. En nationell IT strategi togs fram 2006 i syfte att skapa en framtida effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg. Fokus för strategin var då att skapa tekniska förutsättningar för behörighet och kommunikation av vårdinformation. Under våren 2010 bytte den Nationella IT-strategin namn till Nationell ehälsa och fokus förflyttades från teknik, IT-lösningar och infrastruktur till nyttan för invånare och verksamheter. I samband med detta kommer nya krav och möjligheter, t ex krav på etjänstekort samt tillgänglighet till etjänster som Nationell Patientöversikt (NPÖ) och Nationell läkemedelsförteckning. SLL:s framtida IT-utveckling kommer i hög grad att präglas av den nationella IT-utvecklingen. Därmed kan kraven i Avtalet på informationshantering och rapportering komma att kompletteras med ytterligare krav under avtalsperioden. SLL har två IT-plattformar som baseras på och följer det nationella arbetet, dessa är Vårdguiden med Mina vårdkontakter (MVK) samt Plattform SLL (PSLL). Genom dessa nås i framtiden såväl de nationella etjänsterna som de inom SLL. Detta avsnitt beskriver den information som skall rapporteras till SLL via olika etjänster och filöverföringar. Stora delar av informationen är obligatorisk enligt lag och gällande regelverk. Informationskraven beskrivs under rubrikerna Kravställda etjänster och Kravställda filöverföringar. På Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering finns beskrivningar av det stöd som finns att få genom SLL:s etjänsteutbud och ITinfrastruktur 6. 6 Med tjänst, system och plattform avses i detta sammanhang: Tjänst: en tjänst är det arbete som informationsteknik kan erbjuda och utföra för en människa eller åt ett annat tekniskt IT-system/IT-tjänst. Exempelvis en bokningstjänst av ett vårdtillfälle eller en filöverföring mellan två programvaror/system. Tjänsten är en del av en teknisk plattform där flera olika tjänster samutnyttjar plattformens behörighetskontroll, notifiering, loggning, kommunikationstjänster etc.

64 2 Förändrade krav under avtalsperioden Kapitel 8 Informationshantering och rapportering Under rubrikerna Kravställda etjänster och Kravställd filöverföring eller online-tjänst beskrivs nuvarande krav på etjänster och filöverföring eller överföring via online-tjänst. Kraven kan komma att förändras exempelvis p.g.a. förändrade nationella krav på inrapportering. Beställaren har enligt Avtalet rätt att ändra, lägga till eller ta bort etjänster och filöverföringar med tillhörande informationsobjekt och definitioner. Förändrade krav under avtalsperioden redovisas på Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering. Exempel på ett nytt krav är elektroniskt stöd (esjukintyg) för överföring av elektroniska sjukintyg från vårdgivaren till Försäkringskassan. Övergången till esjukintyg är ett regeringsinitiativ och kommer att vara ett krav för samtliga vårdgivare inom SLL under när etjänsten är helt färdigutvecklad Områden för etjänster och Infrastruktur Det finns fyra övergripande områden som stöds av olika etjänster: Invånartjänster Vårdinformation och beslutsstöd Ekonomi/uppföljning Infrastruktur System: Ett system är ett antal komponenter som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål. Varje tekniskt system erbjuder funktioner och den vy som människan möter i systemet samt alla de nödvändiga basfunktioner som krävs för att skapa ett fungerande system såsom loggning, databashantering, kommunikation, behörighetskontroll, notifiering, etc. Plattform: En plattform inom informationstekniken är en bas/samling av funktioner som flera tjänster kan samutnyttja. Den består av en viss hårdvara, ett visst operativsystem och basfunktioner för exempelvis, säkerhet, databashantering och kommunikation. Tjänsterna kan serva helt skilda system och verka i helt skilda kontexter.

65 Kapitel 8 Informationshantering och rapportering 65 Fig 1. Beskrivning av SLL:s områden för etjänster och infrastruktur 4 Kravställda etjänster Vårdgivaren skall använda de etjänster och därtill relaterade ITplattformar och IT-system som framgår av Tabell 1. Under punkt 4.1 finns krav som gäller vid avtalets tecknande. För detaljerad information angående informationsobjekt se punkt 4.2 och för termer och definitioner se punkt 5.3. På Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering finns gällande krav vid eventuella förändringar.