Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 NORRBOTTENS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2017

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 NORRBOTTENS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017

2 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 2

3 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 3 Innehåll Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Norrbottens län... 6 Efterfrågan på arbetskraft... 7 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 8 Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Efterfrågeutveckling privata tjänster Handel Transportsektorn Information och kommunikation Finansiell verksamhet och företagstjänster Hotell och restaurang Privat utbildning, vård och omsorg Offentliga tjänster Matchningsläget på arbetsmarknaden Privata näringslivet Offentlig verksamhet Befolkning och arbetskraft Förändring av arbetskraftsutbudet Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Utmaningar på länets arbetsmarknad Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning Bilaga 4. Brist- och överskottsyrken Bilaga 5. Sysselsatta och kompetens på fem års sikt... 38

4 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 4 Sammanfattning Världsekonomin fortsätter att växa i svag takt. Trots fortsatt mycket omfattande stöd från världens centralbanker har tillväxten visat sig ha svårt att lyfta. Den globala handeln har dessutom fallit tillbaka tydligt, bland annat på grund av en svag global efterfrågan. Därtill har osäkerheten om den politiska utvecklingen i världen ökat. Mycket talar dock för att den amerikanska ekonomin framöver kommer att växa i något snabbbare takt medan aktiviteten i euroområdet fortsätter att vara dämpad och inbromsningen i den kinesiska ekonomin fortsätter i enlighet med regeringens ambitioner. Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att utmärka sig på ett positivt sätt. Vi har en lägre arbetslöshet, hög sysselsättningsgrad och en högre ekonomisk tillväxt jämfört med euro-området. Trots vissa osäkerheter i omvärlden beräknas den privata- och offentliga konsumtionen fortsätta upprätthålla efterfrågan i ekonomin under Länets konjunktur visar en marginell uppgång men är fortsatt svag i förhållande till riket för övrigt. Länets svaga efterfrågeläge det närmaste halvåret och året kan till stora delar fortfarande förklaras med de negativa sidoeffekter som gruvnäringens lönsamhetsnedgång fört med sig. Under våren bedömde närmare 47 procent av företagen inom det privata näringslivet i länet att efterfrågan av deras varor och tjänster skulle öka det kommande halvåret. Höstens undersökning visar att cirka 34 procent av tillfrågade företag hade haft en ökad efterfrågan. Transport, information och kommunikation samt jordbruk hade en mer positiv efterfrågeutveckling än den som förväntades. Handel, hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster hade en sämre utveckling än förväntat. Mest optimistiska i höstens undersökning inför de kommande sex månaderna är länets företag inom information och kommunikation, vård och omsorg samt handel. I dessa branscher är det drygt en tredjedel av tillfrågade företagare som bedömer att efterfrågan kommer att öka. Gruvnäringen i länet bedömer en oförändrad efterfrågan av sina produkter. Inom transport och skogsbruket är företagen något mer försiktiga i sina bedömning om efterfrågan inför de kommande sex månaderna. Inom offentlig verksamhet har efterfrågan inom barnomsorgen och gymnasieskolan varit större än den som förväntades under våren. Inom grundskolan samt vuxenutbildningen har efterfrågan dock inte varit den som förväntades under våren. Inom offentlig verksamhet det närmaste året bedöms barnomsorg samt vård och omsorg ha den största efterfrågan av sin tjänster. Sysselsatta Antalet sysselsatta i åldersgruppen år i länet uppgår till närmare , enligt SCB:s statistik över förvärvsarbetande Det är en ökning med 6,6 procent (riket + 6,4 procent och Västerbottens län + 5,5 procent) eller cirka personer sedan botten av den senaste finanskrisen. Sysselsättningen bedöms under perioden öka med närmare personer. Det skulle innebära att antalet sysselsatta i slutet av 2017 i Norrbottens län skulle uppgå till omkring personer i åldersgruppen år. Den största sysselsättningsökningen under prognosperioden bedöms ske inom vård och omsorg, barnomsorg samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Den prognosticerade sysselsättningsökningen kan äventyras om länets arbetsgivare inte finner den kompetens de efterfrågar.

5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 5 Arbetslösheten Under kvartal fyra 2015 var cirka personer öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det motsvarade en relativ arbetslöshet på cirka 7,5 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen år. Under kvartal fyra 2016 bedöms arbetslösheten ha minskat med cirka 350 personer, vilket skulle innebära cirka inskrivna arbetslösa. Det skulle motsvara en relativ arbetslöshet på cirka 7,1 procent. Fram till kvartal fyra 2017 bedöms antalet inskrivna arbetslösa öka med cirka 300 jämfört med kvartal fyra Arbetslöshetsökningen kan till största delen förklaras med att fler nyanlända anmäler sig som arbetssökande efter det stora flyktingmottagandet som skedde hösten Den relativa arbetslösheten i slutet av 2017 skulle då uppgå till omkring 7,3 procent eller personer. Tider i arbetslöshet Gruppen inskrivna arbetslösa som inte haft ett arbete de senaste 12 månaderna utgör omkring 33 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Gruppen har det senaste året ökat från omkring till cirka eller med närmare sex procent (riket plus 2,4 procent). Ett flertal av de med långa inskrivningstider utan arbete tillhör någon av grupperna med svagare ställning. Långa tider utan arbete innebär oftast stora svårigheter att komma tillbaka till ett varaktigt arbete eftersom personen tappar viktiga nätverk på arbetsmarknaden eller missar vanligt förekommande kompetensutveckling inom ett yrke. Utmaningar på länets arbetsmarknad Befolkningen i den yrkesverksamma åldersgruppen år uppgick till cirka år 2015, vilket är en minskning med omkring personer sedan millennieskiftet. En minskningsutveckling som sannolikt fortsätter om länet inte lyckats med de utmaningar man står inför. Norrbottens län har de senaste åren fått ett välbehövligt tillskott av arbetskraft i form av nyanlända personer. Dessa människor behövs om inte länet ska fortsätta tappa befolkning i arbetsför ålder och skattekraft. Grupper som inte har ett arbete och som vill arbeta utgör en outnyttjad arbetskraftsresurs som måste tas tillvara för att klara av de stora kompetensbristproblemen som länets arbetsgivare upplever. Höstens undersökning visar att andelen arbetsgivare i länet som upplever brist på arbetskraft med rätt kompetens fortsätter att ligga kvar på en hög nivå. För att klara av Norrbottens läns framtida utmaningar är samverkan och samspelet mellan olika aktörer inom exempelvis arbetsmarknads-, bostads-, näringslivs-, utbildnings- och integrationspolitik av avgörande betydelse. Nedan ett urval av länets utmaningar för att nå en friktionsfri och fungerande arbetsmarknad: omfattande informations- och vägledningsinsatser till personer med diffus bild av yrkesområden som efterfrågar arbetskraft yrkesväxling från yrken där det råder liten efterfrågan till yrken där det råder brist tillvarata den kompetens som arbetssökande personer med exempelvis funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och äldre arbetssökande har ökad inflyttning och värnande av redan boende lyckosam integration av nyanlända

6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 6 Konjunkturläget i Norrbottens län Den svenska ekonomin är stark och en bidragande orsaker till det är en stark utveckling av privat och offentlig konsumtion samt investeringar i bostäder. Länets konjunktur visar en marginell uppgång, men är fortsatt svag i förhållande till riket för övrigt. Länets svaga bedömning av efterfrågan inför det närmaste halvåret och året kan fortsatt till stora delar förklaras med de negativa sidoeffekter som gruvnäringens lönsamhetsproblem genererar. Gruvnäringens bekymmer med minskad lönsamhet har lett till att främst företag med koppling till näringen har haft en sämre efterfrågeutveckling de senaste åren. Under våren bedömde närmare 47 procent av företagen inom privata näringslivet i länet att efterfrågan av deras varor och tjänster skulle öka det kommande halvåret. Höstens undersökning visar att utfallet blev att cirka 34 procent av tillfrågade företag hade haft en ökad efterfrågan. Transport, information och kommunikation samt jordbruk hade en mer positiv efterfrågeutveckling än den som förväntades. Handel, hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster hade en betydligt sämre utveckling än förväntat. Stämningsläget bland länets företag har som tidigare nämnts marginellt vänt uppåt efter en gradvis försämring de senaste två åren.

7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 7 Mest optimistiska i höstens undersökning inför kommande sex månader är länets företag inom information och kommunikation, vård och omsorg samt handel. I dessa branscher är det drygt en tredjedel av tillfrågade företagare som bedömer att efterfrågan kommer att öka. Gruvnäringen i länet bedömer en oförändrad efterfrågan av sina produkter. Inom transport, skogsbruk är företagen något mer försiktiga i sina bedömning om efterfrågan inför det kommande sex månaderna. Inom offentlig verksamhet har efterfrågan inom barnomsorgen och gymnasieskolan varit större än den som förväntades under våren. Inom grundskolan samt vuxenutbildningen har efterfrågan dock inte varit den som förväntades under våren. Inom offentlig verksamhet det närmaste året bedöms barnomsorg samt vård och omsorg ha den största efterfrågan av sin tjänster. Efterfrågan på arbetskraft Företagens produktionskapacitet är en indikator som ger en fingervisning om hur efterfrågan av varor och tjänster påverkar produktionen. Högt kapacitetsutnyttjande kan innebära nyanställningar och lågt kan innebär varsel och uppsägningar. I den här undersökningen var det omkring 45 procent av tillfrågade företag inom det privata näringslivet som angav att de inte kan öka produktionen med mer än maximalt fem procent innan eventuell nyrekrytering krävs. Det är en ökning med fyra procentenheter jämfört med motsvarande tid året innan. Närmare 11 procent av tillfrågade företag kan öka sin produktion med över 21 procent innan eventuell nyanställning, vilket är en ökning med tre procentenheter. Högsta kapacitetsutnyttjandet hade företag inom bygg, transport, utbildning samt vård och omsorg. Största utrymmet för en ökad produktion har företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster, personliga- och kulturella tjänster samt hotell och restaurang. Antalet lediga platser med en anställningstid på sex månader eller längre som inkommit till länets arbetsförmedlingar fram till oktober månads utgång 2016 uppgår till närmare platser, vilket är cirka fler jämfört med samma period Vård och omsorg står för drygt en tredjedel av samtliga anmälda lediga platser. Finansiell verksamhet och företagstjänster som står för den största ökningen har anmält drygt lediga platser. Ett urval av yrken som efterfrågats mest under perioden januari-oktober är kundtjänstpersonal, förskollärare, personliga assistenter, företagssäljare, städare, sjuksköterskor, socialsekreterare, grund- och gymnasieskollärare, undersköterskor och restaurang- och köksbiträden. Noteras bör att ett flertal av de totala antalet inkomna lediga platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar kan ha anmälts vid flera tillfällen. Orsak till detta är normalt att länets arbetsgivare inte fått tillräckligt stort urval av sökande med efterfrågad kompetens. Under perioden januari till och med oktober 2016 har drygt personer i länet varslats om uppsägning, vilket är cirka 160 fler jämfört med samma period Drygt 26 respektive 16 procent av lagda varsel om uppsägning har inkommit från industrin respektive byggsektorn. Under ett normalt konjunkturläge leder omkring procent av lagda varsel till uppsägning och arbetslöshet.

8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 8 Framtida rekryteringar Diagrammet nedan visar nettotal (se bilaga 2, definitioner) för en bedömd utveckling av antalet anställda hos länets privata arbetsgivare på ett års sikt. I den här undersökningen är det omkring 30 procent av länets privata arbetsgivare som bedömer ett ökat antal anställda. Vilket kan jämföras med riket där närmare 40 procent av arbetsgivarna bedömer ett ökat antal anställda. I grannlänet Västerbotten är motsvarande andel arbetsgivare som bedömer ett ökat antal anställda närmare 43 procent. I länet är det främst arbetsgivare inom bygg, vård och omsorg samt IT som bedömer att antalet anställda kommer att öka. Mer försiktiga i sin bedömning är arbetsgivare inom jord- och skogsbruk och tillverkningsindustrin. Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Marginell sysselsättningsökning Antalet sysselsatta i åldersgruppen år i länet uppgår till närmare enligt SCB:s statistik över förvärvsarbetande Det är en ökning med 6,6 procent (riket + 6,4 procent och Västerbottens län + 5,5 procent) eller cirka personer sedan botten av den senaste finanskrisen. Sysselsättningen bedöms under perioden öka med omkring personer. Det skulle innebära att antalet sysselsatta i slutet av 2017 i Norrbottens län skulle uppgå till omkring personer i åldersgruppen år. Den största sysselsättningsökningen under

9 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 9 prognosperioden bedöms ske inom vård och omsorg, barnomsorg samt finansiell verksamhet och företagstjänster. I riket prognosticeras en sysselsättningsökning med cirka personer under 2016 och personer Sysselsättningsökningen i riket kommer till 70 procent att ske inom landets tre storstadsregioner Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Arbetslösheten ökar Under kvartal fyra 2015 var cirka personer öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det motsvarade en relativ arbetslöshet på cirka 7,5 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen år. Under kvartal fyra 2016 bedöms arbetslösheten ha minskat med cirka 350 personer, vilket skulle innebär cirka inskrivna arbetslösa. Det skulle motsvara en relativ arbetslöshet på cirka 7,1 procent. Fram till kvartal fyra 2017 bedöms antalet inskrivna arbetslösa öka med cirka 300 jämfört med kvartal fyra Arbetslöshetsökningen kan till största delen förklaras med den flyktingmottagning som skedde hösten Den relativa arbetslösheten i slutet av 2017 skulle då uppgå till omkring 7,3 procent eller cirka personer.

10 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 10 Stora regionala skillnader Kartbilderna nedan visar på den prognosticerade förändringen av sysselsättningen och den relativa arbetslösheten i respektive län. I Stockholms län bedöms sysselsättningen öka med omkring 1,5 procent och i Östergötland-, Uppsala- och Skåne län med omkring 1,2 procent. Den största prognosticerade sysselsättningsökningen i norrlandslänen bedöms ske i Västerbottens län, med 0,6 procent följt av Norrbottens län med en ökning på 0,4 procent. Uppsala län väntas ha den lägsta relativa arbetslösheten i riket i slutet av 2017 med 5,9 procent. Stockholms- och Västerbottens län väntas vara de två län som har den näst lägsta relativa arbetslösheten, 6 procent. Gävleborgs- och Södermanlands län väntas ha den högsta relativa arbetslösheten(omkring 11 procent) i landet i slutet av Norrbottens och rikets prognosticerade relativa arbetslöshet bedöms ligga på omkring 7,3 respektive 7,6 procent.

11 Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

12 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 12 Näringsgrenar Sett över tid har näringsstrukturen i Norrbottens län i stort följt det mönster som setts på nationell nivå, med en industrisektor som minskat sin sysselsättning samtidigt som andra sektorer och då främst tjänstesektorn visat på en ökad sysselsättning. Utifrån höstens undersökning kan man se den största bedömda sysselsättningsökningen inom främst offentlig- och privat tjänstesektor samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Dock kan bristen på arbetskraft med rätt kompetens komma att hämma länets sysselsättningsökning. Diagrammet nedan visar hur länets totala (cirka ) antal förvärvsarbetande dagbefolkning i åldersgruppen år fördelar sig i olika branscher. Näringsstruktur i Norrbottens län, RAMS år, 2014 (dagbefolkning) Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket inklusive fiske sysselsatte år 2014 cirka personer (dagbefolkning) eller drygt två procent av samtliga sysselsatta i åldersgruppen år, detta enligt SCB: s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Trots att jord- och skogsbruket sysselsätter relativt få i länet så är det en nog så viktig och betydelsefull bransch. Skogsbruket levererar till exempel råvaran till pappers- och trävaruindustrin och jordbruket maten till våra middagsbord. Inför de närmaste sex månaderna bedömer tillfrågade företag inom jordbruk en oförändrad eller ökande efterfrågan och ingen en minskad efterfrågan. Inom skogsbruk är bedömningen något mer pessimistisk. 19 procent bedömer ökad, 21 procent minskad och resterande 60 procent en oförändrad efterfrågan. I den här undersökningen har cirka 65 procent av skogsföretagen bedömt att de inte kan öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyanställning. Bland jordbruksföretagen var motsvarande andel 25 procent. Av tillfrågade företag inom jordbruk och skogsbruk hade 22 respektive 21 procent upplevt svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering. Det kan jämföras med hösten 2015 då det var 5 respektive 17 procent som upplevt svårigheter att hitta rätt kompetens. Yrken som varit svårtillsatta var till exempel trädgårdsodlare, skogsarbetare och förare av jord- och skogsmaskin. Vanligt förekommande inom delar av skogsbruksnäringen är att täcka upp bristsituationer med utländsk arbetskraft. Bedömningen är att sysselsättningen inom jord- och skogsbruk blir i stort sett oförändrad.

13 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 13 Industri Tillverkningsindustrin inklusive mineralutvinning, energiförsörjning, miljöverksamhet, renings- och avfallsanläggningar, el-, gas-, värme-, vatten- och reningsverk sysselsatte år 2014 cirka personer (dagbefolkning år) av samtliga sysselsatta i länet, det enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under 2017 uppnår närmare 450 personer en pensionsålder av 65 år. Normalt inom branschen är att ett flertal av de pensionsavgångar som sker inte alltid ersätts fullt ut då ny teknik, rationaliseringar eller annan verksamhetsutveckling ersätter personalbehovet. Diagrammet nedan visar att andelen arbetstillfällen inom industrin i länets kommuner är som högst i malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare och som lägst i Arjeplog och Boden. Diagrammet visar även att andelen förvärvsarbetande totalt inom industrin i länet uppgår till cirka 15 procent, vilket är en marginellt högre andel än för riket som helhet. I den här undersökningen har omkring 50 procent av industriföretagen bedömt att de inte kan öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyanställning. Vilket kan jämföras med cirka 31 procent för ett år sedan. I höstens undersökning har närmare 26 procent av de tillfrågade företagen inom tillverkningsindustrin haft svårt att hitta rätt kompetens vid rekryteringar. Vilket kan jämföras med samma tidpunkt året innan då det var drygt 12 procent. I Västerbottens län och i riket var det drygt 19 respektive 29 procent av företagen som upplevt svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering. Ett urval av upplevda bristyrken det senaste halvåret i länet: civilingenjörer- och ingenjörer inom exempelvis bygg, el, elektronik, gruv, maskin samt arbetsledare, maskinställare, maskinoperatörer underhållsmekaniker, maskinreparatörer och industrielektriker. Andel förvärvsarbetande* inom industrin 35,00 Andel 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 BD län Riket *Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Källa: SCB (RAMS)

14 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 14 Efterfrågeutveckling inom industrin Industrisektorn i länet har de senaste åren haft en relativt svag efterfrågeutveckling som till stora delar orsakats av gruvnäringens lönsamhetsnedgång. Diagrammet nedan visar dock att industriföretagens efterfrågan det senaste året ljusnat något om än i mindre omfattning. Den här undersökningen visar att det är framför allt livsmedels-, metallvaru-, och trävarutillverkningen, försörjning el, gas, värme, kyla samt reparation och installation av maskiner och apparater som lyfter efterfrågeindexet för länets industrisektor. Mindre optimistiska i sin bedömning om framtida efterfrågan är företag inom grafisk produktion. Diagrammet visar även att länets efterfrågeindex ligger klart lägre än riket som helhet. Sysselsättningen inom länets totala industriverksamheter bedöms minska något under prognosperioden. Byggverksamhet Byggverksamheten sysselsatte 2014 cirka personer (dagbefolkning, år) enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under år 2017 uppnår drygt 200 personer en pensionsålder av 65 år. Diagrammet nedan visar att samtliga av länets kommuner under 2014 hade en högre andel förvärvsarbetande (cirka 9 procent) inom bygg jämfört med riket som helhet (cirka 7 procent). Inom bygg är det drygt 67 procent av tillfrågade företag som inte kan öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell nyanställning måste ske. Det högsta kapacitetsutnyttjandet har anläggningsverksamheten där närmare 87 procent inte kan öka sin produktion överhuvudtaget innan eventuell nyrekrytering.

15 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 15 Drygt 38 procent av tillfrågade företag inom bygg uppger att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Det kan jämföras med för ett år sedan då det var cirka 43 procent som hade upplevt brist. I Västerbottens län och i riket var det cirka 39 respektive 40 procent av företagen som upplevt svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering. Ett urval av upplevda bristyrken: arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva, målare, installations- och betongarbetare, VVS-montörer, anläggningsmaskinförare och lastbilsförare. Efterfrågeutveckling inom byggverksamheten Höstens undersökning visar att husbyggföretagen i länet under det senaste halvåret haft en sämre efterfrågeutveckling än den som bedömdes i vårens undersökning. Det medan anläggning och specialiserad bygg- och anläggning (exempelvis: mark, måleri, VVS, golv, el) har haft en något bättre efterfrågan än förväntat. Stadsomvandlingarna i malmfältskommunerna Gällivare och Kiruna samt olika anläggnings- och husproduktioner runt om i länet håller efterfrågan uppe på en relativt hög nivå. De nya förutsättningarna för ROT-avdragen har enligt ett flertal intervjuade företag i denna undersökning inte påverkat efterfrågan i den omfattning som befarades. Diagrammet nedan visar, utöver att efterfrågan inom bygg är säsongsbetonad, även att efterfrågan de kommande sex månaderna är något starkare än vid motsvarande tid för ett år sedan. Diagrammet visar även att länets byggindex sedan hösten 2014 legat klart under riket som helhet. De mest optimistiska bedömningarna för efterfrågan bland länets byggföretag

16 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 16 för det kommande halvåret råder inom husbyggnation där inget av tillfrågade företag bedömt en minskande efterfråga. Inom specialbyggnation bedömde omkring en tredjedel av företagen ökad efterfrågan, och en femtedel en minskad efterfrågan. Inom anläggningsverksamheten bedömer drygt tre fjärdedelar en oförändrad efterfrågan. Sysselsättningen inom byggbranschen bedöms bli relativt oförändrad, marginellt högre under prognosperioden. Privata tjänster Privata tjänster som omfattar en stor mängd delsektorer sysselsatte år 2014 närmare personer (16-64 år dagbefolkning) enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under år 2017 uppnår drygt 800 personer en pensionsålder av 65 år. Den privata tjänstesektorn har vuxit i god takt och varit en starkt bidragande orsak till de senaste årens sysselsättningsökning i länet. Diagrammet nedan visar att Arjeplog har den högsta andelen och Älvsbyn den lägsta andelen förvärvsarbetare inom privata tjänster i länet. Diagrammet visar även att samtliga av länets kommuner förutom Arjeplog hade en lägre andel förvärvsarbetande inom privata tjänster jämfört med riket som helhet. Inom privata tjänster är det omkring 39 procent av tillfrågade företag som inte kan öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell nyanställning måste ske. Vilket var ungefär samma andel som för ett år sedan. Högst kapacitetsutnyttjande har vård och omsorg, utbildning, transport och IT där fler än hälften av tillfrågade företag bedömt att de inte kan öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell rekrytering. Störst utrymme för produktionshöjning innan rekrytering i den här undersökningen har företag inom personliga och kulturella tjänster där omkring 70 procent av tillfrågade företag kunde öka produktionen med mer än 21 procent innan rekrytering.

17 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 17 Omkring en tredjedel av tillfrågade företag inom privata tjänster uppger att de upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret. Vilket är på samma nivå som för ett år sedan. I Västerbottens län och riket var det cirka 41 respektive 30 procent av företagen inom privata tjänster som upplevt svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering. Efterfrågeutveckling privata tjänster Handel Handeln i länet sysselsatte år 2014 omkring personer (16-64 år, dagbefolkning). Handeln har under de senaste sex månaderna haft en klart sämre efterfrågan än den som bedömdes under våren. Vid vårens undersökning bedömde drygt fem av tio intervjuade företag att efterfrågan skulle öka, utfallet blev en ökning för knappt två av tio företag. Inför det kommande halvåret bedömer omkring 34 procent av tillfrågade företag inom handel att efterfrågan kommer att öka och cirka fyra procent att efterfrågan kommer att minska. Cirka 37 procent av tillfrågade företag kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering, Det är cirka 12 procentenheter fler än för ett år sedan. Närmare 27 procent av tillfrågade företag har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret. Det är en minskning med cirka 15 procentenheter jämfört med för ett år sedan. Ett urval av upplevda bristyrken inom handeln det senaste halvåret: motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer inom bilhandeln samt butikssäljare inom så väl dagligvaror som fackhandel.

18 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 18 Transportsektorn Transportbranschen, som år 2014 sysselsatte cirka personer (16-64 år, dagbefolkning), har det senaste halvåret haft en bättre utveckling än vad som förväntades i vårens undersökning. Inför det kommande halvåret bedömer cirka 26 procent en ökad efterfrågan och 18 procent en minskande efterfrågan. Mest optimistiska är företag inom landtransport, medan företag inom magasinering och stödtjänster till transport samt post- och kurirverksamhet har fler som säger minskad än ökad efterfråga. Drygt 55 procent av tillfrågade arbetsställen kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering behöver ske. Vilket kan jämföras med för ett år sedan då det var 45 procent. Drygt 51 procent av intervjuade företag har upplevt brist på arbetskraft med rätt kompetens det senaste halvåret, vilket kan jämföras med för ett år sedan då det var drygt 24 procent. En fördubbling som till stora delar kan härledas till kravet på yrkeskompetensbevis (YKB) som chaufförer måste ha för att köra godstransporter med tung lastbil. Ett flertal företag upplever även svårigheter att hitta arbetssökande med god servicekänsla, god fysik och intresse för att arbeta med oregelbundna arbetstider. Ett urval av upplevda bristyrken: taxiförare, lastbils- och bussförare. Information och kommunikation Information och kommunikation, som år 2014 sysselsatte närmare personer (16-64 år, dagbefolkning), hade det senaste halvåret en bättre utveckling än den som förväntades i vårens undersökning. Det var framför allt inom IT-tjänster som utvecklingen var bättre än förväntat. Inför det närmaste halvåret bedömer drygt 46 procent av företagen inom information och kommunikation en ökad efterfrågan och fem procent en minskad efterfrågan. Mest optimistiska är fortsatt företagen inom IT-tjänster där drygt sju av tio företag bedömer en ökad efterfrågan. Mest försiktiga i sin bedömning inför framtiden är företagen inom förlagsverksamheten där drygt fyra av tio bedömer en minskad efterfrågan och ingen bedömer en ökad efterfrågan. Närmare 49 procent av tillfrågade arbetsställen kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering behöver ske. Vilket kan jämföras med cirka 53 procent för ett år sedan. Här kan noteras att inom IT-tjänster svarade drygt 76 procent av företagen att de inte kan öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering. Närmare 40 procent av tillfrågade företag har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret, vilket är drygt 6 procentenheter fler än för ett år sedan. Bland IT företagen var det 56 procent som upplevt svårigheter att finna rätt kompetens. Ett urval av upplevda bristyrken: mjukvaru- och systemutvecklare, systemanalytiker, ITarkitekter samt nätverks- och systemtekniker. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster som inrymmer ett brett spektra av verksamheter såsom exempelvis bank, försäkring, konsulter inom ekonomi, teknik och bygg, uthyrning, bemanning, callcenterverksamhet, juridisk rådgivning, säkerhet, resebyråer och

19 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 19 lokalvård. Branschen sysselsatte år 2014 närmare personer (16-64 år, dagbefolkning). Branschen hade en marginellt sämre utveckling än den som förväntades under våren. Inför de kommande sex månaderna bedömer närmare 32 procent av tillfrågade företag en ökad efterfrågan och cirka 10 procent en minskad efterfrågan. Mest optimistiska är man inom fastighetsservice (exempelvis rengöring och lokalvård), finansiella tjänster, juridisk-, ekonomisk- och teknisk konsultverksamhet. Närmare 33 procent av tillfrågade företag kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. Det kan jämföras med cirka 41 procent året innan. Störst möjlighet till produktionshöjning i den här undersökningen har verksamheter inom fastighetsverksamhet. Omkring 23 procent av tillfrågade företag har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret, vilket är samma andel som för ett år sedan. Ett urval av upplevda bristyrken i den här undersökningen: grundutbildade sjuksköterskor, banktjänstemän, väktare/ordningsvakter, telefonförsäljare, arbetsmiljöingenjörer samt civilingenjörer, ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning/elektronik/maskin. Hotell och restaurang Hotell och restaurang sysselsatte närmare personer (16-64 år, dagbefolkning) år Det senaste halvårets efterfrågeutveckling inom hotell och restaurang var klart sämre än den som förväntades under våren. Det var framför allt inom restaurang som förväntningarna inte kom upp i den efterfrågan som restaurangföretagen bedömde. Inför det närmaste halvåret bedömer restaurangföretagen en marginellt ökad efterfrågan. Inom hotell och logiverksamheten är det marginellt fler som bedömer en ökad efterfrågan än de som bedömer en minskad efterfrågan. Omkring 30 procent av tillfrågade företag kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske, vilket kan jämföras med för ett år sedan då närmare 43 procent inte kunde öka produktionen med mer än fem procent. Närmare 42 procent av tillfrågade företag inom hotell- och restaurang har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret, vilket är något färre än för ett år sedan. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna: kockar och kallskänkor, köks- och restaurangchefer, hovmästare, servitörer, bartender, restaurang- och köksbiträden samt hotellreceptionister. Privat utbildning, vård och omsorg Privat utbildning samt vård och omsorg sysselsatte närmare personer (16-64 år, dagbefolkning) år Det motsvarar cirka 14 procent av det totala antalet sysselsatta (33 400) inom utbildning samt vård och omsorg i länet. Det senaste halvårets efterfrågeutveckling inom såväl utbildning som vård och omsorg var något högre än den som bedömdes under våren. Inför de kommande sex månaderna bedömer drygt 56 respektive 31 procent av företagen inom vård och omsorg respektive utbildning en ökad efterfrågan. Det kan jämföras med föregående år då cirka 54 respektive 21 procent bedömde en ökad efterfrågan. Cirka 61 respektive 56 procent av tillfrågade företag inom vård och omsorg respektive utbildning kan inte öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske.

20 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 20 Av de tillfrågade företagen är det 43 procent inom vård och omsorg och 65 procent inom utbildning som har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret. Vilket kan jämföras med året innan då det var 20 respektive 26 procent. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna: socialsekreterare, personliga assistenter, förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, företagssköterskor och chefer inom social och kurativ verksamhet. Offentliga tjänster Offentliga tjänster sysselsatte år 2014 cirka personer (16-64 år, dagbefolkning) enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under 2017 uppnår omkring av dessa personer en pensionsålder av 65 år. Det stora behovet av ersättningsrekryteringar inom offentlig verksamhet fortgår med ungefär samma antal per år under ett flertal år framåt i tiden. Ersättningsrekryteringarna kommer fortsatt att vara störst inom vård och omsorg samt utbildning. Diagrammet nedan visar att försvarskommunerna Boden och Arvidsjaur är de kommuner i länet som har den högsta andelen förvärvsarbetare inom offentliga tjänster. Diagrammet visar även att endast gruvkommunerna Kiruna och Gällivare har en lägre andel förvärvsarbetare inom offentliga tjänster jämfört med riket som helhet. Bedömd övertalighet i denna undersökning visar på 23 personer, vilket är en ökning med ett tiotal jämfört med året innan. Omkring 68 procent av tillfrågade verksamhetsområden har det senaste halvåret upplevt rekryteringssvårigheter. Totalt rör det sig om drygt 600 tjänster som varit svårtillsatta. Det är en ökning med omkring 130 tjänster jämfört med året innan. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna inom vårdsektorn: läkare, barnmorskor, psykologer, undersköterskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor

21 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 21 med både grund- och specialinriktad utbildning, behandlingsassistenter och socialpedagoger samt vårdbiträden. Ett urval av upplevda bristyrken det senaste halvåret inom övriga offentliga verksamheter: grundskollärare, gymnasielärare i yrkes- och allmänna ämnen, speciallärare, förskollärare, lärare i estetiska och praktiska ämnen samt socialsekreterare. Allt vanligare inom ett flertal verksamhetsområden där det varit problem med att hitta arbetskraft med efterfrågad kompetens vid rekryteringar är att personer efter uppnådd pensionsålder fortsätter som extra visstids- och timanställda. Efterfrågeutvecklingen inom offentlig verksamhet Höstens undersökning visar att offentlig verksamhet under det senaste halvåret haft en marginellt mindre efterfrågan än den som bedömdes i vårens undersökning. Det är framför allt inom grundskola, övriga kommunala tjänster samt inom statliga verksamheter där efterfrågan inte nått upp till den bedömda. Inom barnomsorg, gymnasieutbildning samt tandvård har efterfrågan varit något högre än den som förväntades i vårens undersökning. I den här undersökningen är det närmare 31 procent av intervjuade verksamhetsområden som bedömer att efterfrågan kommer att öka och endast två procent som bedömer att den kommer att minska. Detta kan jämföras med motsvarande tid för ett år sedan då omkring 30 procent bedömde en ökande efterfrågan och drygt sju procent som bedömde en minskande efterfrågan. Största efterfrågeökningen signaleras från barnomsorg, vård och omsorg samt statlig verksamhet där omkring fem av tio verksamheter bedömer en ökad efterfrågan. Efterfrågan inom offentlig verksamhet för det närmaste året bedöms ligga kvar på en relativt

22 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 22 oförändrad hög nivå för att sedan avta något, och då främst inom gymnasieskolverksamhet där en lika stor andel verksamheter bedömer en minskad som ökad efterfrågan. Sysselsättningen inom offentliga verksamheter bedöms öka med under Det är främst inom vård och omsorg, barnomsorg och grundskola som sysselsättningsökningen kommer att ske. Bakomliggande skäl till den ökande efterfrågan är förutom den demografiska faktorn även det stora flyktingmottagande som landet och länet stod för under Matchningsläget på arbetsmarknaden Privata näringslivet Svårigheterna för länets arbetsgivare inom det privata näringslivet att hitta arbetskraft med rätt kompetens kvarstår. Detta trots att det periodvis finns omkring personer som går utan arbete. Många av dessa sökande har inte den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Diagrammet nedan visar att i Norrbottens län har omkring 30 procent (+- 2 procentenheter) av intervjuade arbetsställen inom privata näringslivet de senaste fyra åren haft svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering. Rekryteringssvårigheter har med största sannolikhet inneburit att ett flertal av länets arbetsgivare har haft svårigheter att växa i den takt som de önskat. Vid fråga till företagen om hur företaget påverkats av arbetskraftsbristen angav 37 procent att de inte lyckades rekrytera. Det kan jämföras med för ett år sedan då det var 27 procent som angav samma skäl. 20 procent av företagen var tvungna att tacka nej till ordern på grund av att man inte kunde anställa någon med rätt kompetens. Motsvarande andel för ett år sedan var 13 procent. Andelen företag som svarat att befintlig personal fick arbeta mer har de senaste åren legat på omkring 50 procent.

23 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 23 Offentlig verksamhet Drygt 68 procent (riket 67 procent) av verksamhetsområdena inom offentlig sektor har upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret. Det kan jämföras med föregående höst då 57 procent av verksamheterna i såväl länet som riket hade svarat att de upplevt brist på rätt kompetens. Drygt 22 procent (riket 28 procent) av tillfrågade verksamhetsområden i länet hade inte lyckats rekrytera, vilket är på samma nivå som för ett år sedan. I den här undersökningen är det sjuk- och hälsovård, vård och omsorg samt grundskolan som är de verksamhetsområden som har den högsta andelen verksamhetsområden som inte lyckats rekrytera. De vanligaste konsekvenserna av arbetskraftsbristen var att befintlig personal fick arbeta mer och att kvalitén och servicen försämrades. Inom sjuk- och hälsovård samt tandvård, vård och omsorg har så gott som samtliga verksamhetsområden angett att befintlig personal fick arbeta mer. Andelen verksamhetsområden totalt inom offentlig sektor som svarat att befintlig personal fick arbeta mer har det senaste året ökat från omkring 33 till cirka 39 procent. Omkring 10 procent av verksamhetsområden i den här undersökningen har angett att de hyrt in personal från bemanningsföretag. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med året innan. Inhyrd personal förekommer i störst utsträckning inom hälso- och sjukvårdssektorn. Inhyrning av personal har sedan något år tillbaka även blivit alltmer vanligt inom utbildningssektorn.

24 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 24 Globaliseringens effekter på den lokala arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen i Norrbottens län har i sina senaste prognoser och vid olika offentliga tillfällen synliggjort länets största arbetsmarknadsutmaning. En utmaning som helt kan kopplas till länets åldersdemografi och det stora generationsskiftet som pågår. I rapporten Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader redogör rapportförfattarna hur bristen på arbetskraft skiljer sig mellan regioner ett resultat av globaliseringens effekter. Bristen på arbetskraft inom offentlig sektor är störst i glesbygdskommuner och bristen inom privat sektor är störst inom storstadsregioner. Varför är det så? Globaliseringen omfattar inte enbart miljöfrågor utan även ökad rörlighet över nationsgränser för både information, kapital, varor, tjänster och människor. Det har lett till en ökad internationell konkurrens när det gäller finansiellt och humant kapital generellt, inte bara mellan länder utan även regionalt och lokalt. Det påverkar arbetsmarknaden, inte minst arbetskraftens utbildning och kompetenser. Rapporten beskriver även den snabba tekniska utvecklingen mot digitalisering och automation vilket innebär att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft stiger. Även obalansen på bostadsmarknaden och tillgängligheten till service tas upp. Slutsatsen är att tillgången på arbetskraft med efterfrågade kompetenser blir en central fråga för regional och lokal utveckling och att det ser olika ut på olika lokala arbetsmarknader. Kommuner som finns i storstadsregionerna och andra större städer har påverkats positivt i många avseenden medan gles- och landsbygdsområden har en del utmaningar att jobba med. Den största bristen på utbildad arbetskraft återfinns i glesbygden följt av medelstora och mindre kommuner. Brister på utbildad arbetskraft har också ökat snabbare i dessa kommungrupper. De kommunala och landstingskommunala verksamheterna har svårt att fylla vakanser och expandera verksamheter i den omfattning de önskar. Det kommer att bli en mycket stor utmaning att upprätthålla den offentliga servicen regionalt och lokalt på sikt ur både ett ekonomiskt och ett arbetskraftsmässigt perspektiv. Inom det privata näringslivet är bristerna störst i de befolkningstäta regionerna, det vill säga i de regioner som uppvisar den snabbaste ekonomiska tillväxten. Även här kommer bristen att öka i takt med att konjunkturen ökar och hur pensionsavgångar ser ut. Några av lösningarna som nämns i rapporten är att i högre grad nyttja befintliga arbetskraftsresurser där tillgången finns bland utrikesfödda. Utbildningsnivån måste höjas hos dem med kort utbildning. Utbildningarna måste även anpassas mot arbetsmarknadens behov. Tekniska lösningar där robotar och digital teknik som ersätter mänsklig arbetskraft är en möjlig lösning där det kommer att saknas folk. Rapporten är ett viktigt underlag i dialogen med politiker och andra beslutsfattare, inte bara på nationell nivå utan även på regional och lokal nivå. Rapporten i sin helhet hittar ni på arbetsformedlingen.se/rapporter. Befolkning och arbetskraft Enligt SCB:s befolkningsstatistik uppgick Norrbottens läns befolkning den sista juni 2016 till närmare personer. Det var för länets del är en minskning med närmare personer sedan millennieskiftet. Vilket kan jämföras med grannlänet Västerbotten som

25 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 25 under samma tidsperiod har haft en ökning med närmare personer (befolkning Västerbottens län sista juni 2016, cirka personer). Utbudet av arbetskraft består av den del av befolkningen som kan och vill arbeta. De kan sedan delas upp i de som har ett arbete och de som inte har ett arbete. Gruppen som inte har ett arbete utgör en outnyttjad arbetskraft. Till den outnyttjade arbetskraften hör till exempel de inskrivna arbetslösa på länets arbetsförmedlingar som periodvis uppgår till cirka personer. Basen för utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna år och i Norrbottens län uppgick år 2015 den gruppen till omkring personer. Vilket är en minskning med cirka personer sedan millennieskiftet. Det kan jämföras med Västerbottens län som hade en ökning med drygt personer. Den negativa åldersdemografiska förändringen i länet i allmänhet och i länets mindre inlandskommuner i synnerhet kan äventyra såväl tillväxten som välfärden. Ett ökat barnafödande och inflyttning/värnande av såväl inrikes som utrikesfödda i arbetsför ålder är nödvändig för att klara av länets framtida jobbtillväxt och generationsskifte. Utanför arbetskraften Heltidsstuderande och personer som har sjukersättning på heltid innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning) under en tolvmånadersperiod. Enligt Försäkringskassans statistik över ohälsotalet 2015 låg Norrbottens ohälsotal på 32,1 procent och rikets på 28 procent. För länets del var det en ökning med 0,3 procentenheter och för rikets del en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med Ohälsotalet för kvinnor i länet har ökat från 38,7 procent till 39,5 procent. Rikets ökning var från 32,8 procent till 33,8 procent. Männens ohälsotal i länet hade en marginell minskning från 25,5 till 25,3 procent. I riket hade männens ohälsotal ökat från 22,1 till 22,4 procent. Enligt SCB:s senaste siffror (2014) för in- och utpendling över länsgränsen så var det omkring som pendlade in till länet och knappt som pendlade ut från länet. Den största andelen inpendlare (38 procent) kommer från grannlänet Västerbotten. Största utpendlingen sker till Stockholms- och Västerbottens län dit närmare 35 respektive 29 procent pendlar. Länet har utöver den inhemska pendlingen även en naturlig ut- och inpendling till grannländerna Norge och Finland. Förändring av arbetskraftsutbudet Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av bland annat demografi, ohälsa, studiedeltagande, pendling och in- och utflyttning, beräknas arbetskraften öka med omkring 600 personer under Invandringen kommer att stå för huvuddelen av länets arbetskraftsökning såvida de blir kvar i länet. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet 80-åringar eller äldre som oftast har ett större vårdbehov. Det samtidigt som bristen på rätt kompetens inom vårdsektorn redan i nuläget ligger på en hög nivå.

26 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 26 (Källa: SCB) Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Successivt har länets arbetslöshet sjunkit och i september 2013 understeg den relativa arbetslösheten på 8,3 procent för första gången rikets genomsnitt på 8,5 procent. Därefter har länets arbetslöshetsnivå stadigt legat under rikets genomsnitt. Den relativa arbetslösheten i länet och riket under oktober månad låg på 6,8 respektive 7,6 procent. Det är fortsatt stora skillnader när det gäller den högsta och lägsta relativa arbetslösheten i länet. Under oktober månad hade Haparanda en relativ arbetslöshet på 13,1 procent, vilket kan jämföras med Kirunas arbetslöshet som låg på 4,5 procent. Sedan januari 2010 är det en minskning för Haparanda från 21,9 procent och för Kiruna en minskning från 7,8 procent. Det är även stor skillnad när det gäller arbetslösheten bland inrikes- och utrikesfödda i länet. I oktober månad låg arbetslösheten för inrikes födda på 5,1 procent medan den för utrikes födda låg på 22 procent. För inrikes födda var det en minskning med 5,3 procentenheter sedan januari 2010 (10,4 procent) och för utrikes födda en ökning med 1,6 procentenheter. Arbetsförmedlingen bedömer att den relativa arbetslösheten fortsätter att vara högst i östra Norrbotten och lägst i Malmfältskommunerna. I de största kustkommunerna Luleå och Piteå bedöms den relativa arbetslösheten fortsätta att minska i takt med de stora ersättningsrekryteringarna och den prognosticerade sysselsättningsökningen som sker inom exempelvis offentliga- och privata tjänster. I de västra delarna av länet håller biltestverksamheten med dess kringeffekter den relativa arbetslösheten på en fortsatt låg nivå och då främst under vinter- och vårsäsongen.

27 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 27 Arbetslöshetens sammansättning Arbetslöshetsnivåer på totalen visar endast en dimension av arbetslösheten. För att bättre förstå arbetslöshetens sammansättning behöver man även analysera skillnader i arbetslöshetsnivåer bland olika grupper av arbetslösa. (I bilaga 3 presenteras de olika variablerna även på kommunnivå). Texterna och diagrammet nedan visar den relativa arbetslösheten som genomsnitt för kvartal två och kvartal tre 2016 i respektive grupp: ålder, kön, födelseland och utbildningsbakgrund. Under respektive grupp jämförs ovan nämnda period med motsvarande period året innan. Länets relativa arbetslöshet under ovan nämnda period låg på 6,6 procent i jämförelse med riket som låg på 7,4 procent. Det var för länets och rikets del en minskning med 0,2 procentenheter. Arbetslösheten bland kvinnor Kvinnornas arbetslöshet i länet låg i genomsnitt under perioden på 6 procent vilket kan jämföras med rikets som låg på 6,9 procent. För länets kvinnor var det en minskning med 0,2 procentenheter och för rikets kvinnor var det en minskning med 0,3 procentenheter. Den lägsta arbetslösheten bland kvinnor hade Arjeplog med 4,6 procent och den högsta hade Haparanda med 9,3 procent. Övertorneå hade den största ökningen, från 7,2 till 8,4 procent och Pajala hade den största minskningen, från 7,3 till 6,3 procent. Arbetslösheten bland män Den manliga arbetslösheten i länet låg i genomsnitt på 7,2 procent, vilket kan jämföras med riket som låg på 7,9 procent. Männens arbetslöshet i länet är en minskning med 0,2 procentenheter och i riket var den 0,3 procentenheter lägre. Den lägsta arbetslösheten bland män hade Kiruna med 4,2 procent och den högsta hade Haparanda med 15,8 procent. Överkalix hade den största ökningen, från 8,6 till 10,4 procent. Arjeplog hade den största minskningen, från 8,1 till 6,3 procent.

28 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 28 Arbetslösheten bland ungdomar år varierar stort Ungdomsarbetslösheten i länet låg i genomsnitt på 11 procent och i riket på 11,3 procent. För länets del var det en minskning med 2 procentenheter och för riket en minskning med 1,6 procentenheter. Den lägsta ungdomsarbetslösheten i länet hade Arjeplog med 6,6 procent och den högsta kunde noteras i Övertorneå med 23 procent. Största minskningen i länet kan noteras i Arjeplog som hade minskat sin ungdomsarbetslöshet från 11,5 procent till 6,6 procent. Övertorneå hade den största ökningen, från 21,8 till 23 procent. Arbetslösheten bland äldre år varierar även den stort Arbetslösheten i länet i åldersgruppen år låg på i genomsnitt 5,4 procent, vilket kan jämföras med riket som låg på 6 procent. Arbetslösheten i gruppen 55 plus i länet hade ökat med 0,1 procentenheter och rikets låg kvar på samma nivå. Arbetslösheten i länet för gruppen år varierar även den relativt kraftigt, från Kirunas 2,9 procent till Haparandas 11,4 procent. Största minskningen respektive största ökningen i länet kan noteras i Övertorneå som minskat från 6,9 till 5,5 procent och Överkalix som ökat från 6,4 till 8,5 procent. Stor skillnad i arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda Arbetslösheten i länet för utrikesfödda låg på 21,1 procent i genomsnitt, vilket kan jämföras med riket som låg på 21,4 procent. För länets del var det en ökning med 0,5 procentenheter och för riket var det en ökning med 0,3 procentenheter. Den högsta arbetslösheten bland utrikesfödda hade Boden med 37,2 procent och den lägsta hade Kiruna med 16 procent tätt följt av Gällivare med 16,1 procent. Bodens höga arbetslöshet bland utrikesfödda kan förklaras med att kommunen har länets största flyktingförläggning samt att många nyanlända med uppehållstillstånd blir kvar i förläggningsboende i väntan på kommunplacering. Den största minskningen respektive ökningen i arbetslösheten bland utrikesfödda hade Gällivare från 19 procent till 16, 1 procent och Övertorneå från 15,8 till 20,4 procent. Bland inrikes födda låg arbetslösheten i länet på 4,9 procent och i riket på 4,2 procent. Det var för länets del en minskning med 0,4 procentenheter och för rikets del en minskning med 0,5 procentenheter. Lägst arbetslöshet bland inrikes födda i länet hade Arjeplog med 3,4 procent. Högst hade Haparanda med 10,4 procent. Arbetslöshet utifrån utbildningsbakgrund Arbetslösheten bland de med endast förgymnasial utbildning i länet låg på 20,8 procent, vilket kan jämföras med riket som låg på 21,2 procent. Den lägsta arbetslösheten bland de med endast förgymnasial utbildning hade Arjeplog med 15,9 procent och den högsta hade Övertorneå med 29,5 procent. Länets och rikets arbetslöshet bland de med gymnasial utbildning låg på 5,9 respektive 6,2 procent. Lägst arbetslöshet i gruppen med gymnasial utbildning hade Kiruna med 3,2 procent och den högsta Haparanda med 10,9 procent. Arbetslösheten för de med eftergymnasial utbildning låg på 3,9 procent, vilket kan jämföras med rikets 4,9 procent. Länets lägsta respektive högsta arbetslöshet för gruppen med eftergymnasial utbildning hade Arjeplog och Haparanda med 2,6 respektive 8,6 procent.

29 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 29 Storleken på den relativa arbetslösheten i de olika utbildningsgrupperna visar med all tydlighet att länets arbetsgivare efterfrågar någon form av genomförd utbildning och då på lägst gymnasial nivå. Tider utan arbete Diagrammet nedan visar antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen efter hur långa tider de varit utan arbete. Den kraftiga ökningen under 2008 av antalet arbetslösa som varit utan arbete i mindre än sex månader är resultatet av den finanskris som världen upplevde. Diagrammet visar även att när det världsekonomiska läget förbättrades efter 2009 skedde det största flödet från arbetslöshet till arbete från gruppen korttidsinskrivna. Gruppen med kortare arbetslöshetstider har sedan dessa minskat från cirka till drygt personer. Den stora minskningen i gruppen är ett resultat av att dessa personer oftast har en av arbetsmarknaden efterfrågad kompetens. Även gruppen arbetslösa som inte haft ett arbete de senaste 6-12 månaderna har haft en positiv trend under ovanstående period. Den gruppen har nära nog halverats, från omkring till cirka personer. Gruppen som varit utan arbete i 12 månader eller längre hade en positiv trend från slutet av 2010 då den utgjorde cirka fram till sommaren 2015 då gruppen uppgick till omkring personer. Efter det har gruppen haft en ökning med omkring 200 personer fram till oktober 2016.

30 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 30 Ett flertal av de som varit utan arbete under längre tider tillhör oftast någon av de grupper (grupperna beskrivs under nästa rubrik) som har särskilda svårigheter att ta sig ut på arbetsmarknaden. Långa tider utan arbete innebär oftast stora svårigheter att komma tillbaka till ett varaktigt arbete eftersom personen till exempel tappar viktiga nätverk på arbetsmarknaden eller missar vanligt förekommande kompetensutveckling inom ett yrke. Grupper med större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden Till grupperna med utsatt ställning på arbetsmarknaden räknas: Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning Arbetslösa födda utanför Europa Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa äldre (55-64 år) Som tidigare nämnts har en stor andel av ovanstående grupper långa tider i arbetslöshet, samt generellt svårare att finna sysselsättning i samma omfattning som övriga arbetssökande. Flertalet personer i dessa grupper är i behov av utökat stöd i form av till exempel vägledning, flera åtgärder, längre handläggningstider och ekonomiska resurser för att bli matchningsbara. Det är dock viktigt att poängtera att arbetssökande i dessa olika grupper inte på något sätt är homogena utan det finns stora individuella kompetensreserver som länets arbetsmarknad efterfrågar. Diagrammet nedan visar att sedan början av 2011 utgör grupperna med utsatt ställning mer än hälften av det totala antalet inskrivna arbetslösa på länets arbetsförmedlingar.

31 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 31 I oktober 2016 utgjorde grupperna i utsatt ställning drygt 66 procent eller cirka personer av det totala antalet inskrivna arbetslösa i länet. I grannlänet Västerbotten och riket uppgick grupperna till cirka 63 respektive 73 procent. Arbetslöshetsutveckling i grupper med längre väg till arbete Diagrammet nedan visar att antalet inskrivna arbetslösa med förgymnasial utbildning de tre senaste åren minskat från cirka till cirka Antalet ungdomar under 25 år i gruppen med endast förgymnasial utbildning har haft en positiv nedåtgående trend vid jämförelse mellan januari 2014 då de uppgick till cirka 770 fram till och med oktober 2016 då de uppgick till cirka 550 personer. Inskrivna arbetslösa personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga har sedan den senast toppnoteringen (cirka 2 820) hösten 2013 minskat till omkring I gruppen inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga finns drygt 12 procent som har en eftergymnasial utbildning. För denna grupp finns det ett flertal olika generösa individanpassade introduktionsstöd, lönesubventioner, arbetstekniska stöd, särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) med mera att söka för arbetsgivare som står i begrepp att anställa. Gruppen utomeuropeiskt födda som står för den största ökningen uppgår nu till omkring personer. I gruppen finns det ett flertal som har utbildningsinriktningar som finns på svenska universitet och högskolor. Utbildningsinriktningar som till exempel hälso- och sjukvård, lärare, företagsekonomi, handel och administration samt data. Flertalet av dessa arbetssökande har många gånger erfarenhet av internationellt arbete som skulle gynna länets arbetsgivares internationella relationer och handel. Många av dessa personer kan genom validering, språkutbildning, kompletterande utbildning, snabbspår samt effektiv matchning tillföra den kompetens som efterfrågas inom ett flertal bristyrken i länet.

32 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 32 Gruppen inskrivna arbetslösa år har de senaste två åren uppgått till cirka personer. Ett flertal i gruppen har kompetenser som inte efterfrågas på grund av strukturomvandlingar, rationaliseringar och ny teknik. Det ska dock påpekas att det i gruppen även finns en gedigen och värdefull erfarenhet och utbildning som länets arbetsmarknad efterfrågar. Inskrivna arbetslösa år fördelade på enskilda grupper* i BD län januari oktober 2016 Högst förgymnasial utbildning Personer med funktionsnedsättning** Antal Utomeuropeiskt födda år *Observera att en person kan ingå i flera grupper. **Som medför nedsatt arbetsförmåga. Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingen Utmaningar på länets arbetsmarknad Problemen för länets arbetsgivare att hitta arbetskraft med rätt kompetens kvarstår. I Norrbottens län har omkring 30 respektive 68 procent av intervjuade arbetsställen inom privata näringslivet respektive offentliga verksamheten upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret. Rekryteringsproblem kvarstår trots att det periodvis finns omkring inskrivna arbetslösa personer som går utan arbete. Bakomliggande skäl till detta är att flertalet av dessa i nuläget saknar den kompetens som länets arbetsgivare efterfrågar. Basen för utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna år och uppgick år 2015 till omkring personer i Norrbottens län. Det är en minskning med cirka personer sedan millennieskiftet. En minskning som bedöms fortgå och då fram för allt för gruppen inrikes födda. Norrbottens län har det senaste året fått ett välbehövligt tillskott av arbetskraft i form av nyanlända personer. Dessa människor behövs om inte länet ska tappa befolkning i arbetsför ålder och skattekraft. En utmaning är att se till att den nya befolkningsgruppen kan

33 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 33 försörja sig själva och bidra till samhällets inkomster. Alla aktörer på arbetsmarknaden har ett ansvar för de nyanländas etablering. Det är av avgörande betydelse för länets framtida ekonomiska utveckling att vi tillsammans lyckas lösa integrationen till arbete. En annan stor utmaning för länet är det ökande antalet invånare som är 80 år eller äldre och som troligtvis är i behov av mer vård och omsorg i vardagen för att deras livsvillkor ska fungera. Den ökningen kan ställas i ett perspektiv av att länet fortsatt står inför den stora utmaningen att cirka personer per år fram till 2025 uppnår pensionsåldern 65 år. Exempelvis så är det omkring 45 procent av det totala antalet förvärvsarbetande inom offentliga tjänster som fram till 2025 uppnår en pensionsålder av 65 år. De största behoven inom offentlig sektor kommer att finnas inom vård och omsorg och sjuk- och hälsovård. Följaktligen tjänsteområden som ovan nämnda åldersgrupp troligen kommer att vara i störst behov av. En viktig tillväxtfrämjande insats är även att säkerställa det långsiktiga behovet av nyckelpersoner inom strategiskt viktiga yrkesområden som exempelvis industri, IT, vård, bygg och gruvnäring. Norrbottens län behöver i likhet med flesta skogslänen i landet med glesbygdsinslag en ökad inflyttning och ett värnande av redan boende personer i arbetsför ålder. Särskilt viktig är det för länets glesbygdskommuner där tillgången på tillträdande ungdomar på arbetsmarknaden inte är tillräcklig för att ersätta de pensionsavgångar som sker enbart inom offentlig verksamhet. Det finns ett omfattande informations- och vägledningsbehov för exempelvis många ungdomar och nyanlända som har en oklar bild av vilka kompetenser länets arbetsmarknad efterfrågar. Tillvaratagande av redan anställd personals kompetenser måste säkerställas för att undvika onödig personalomsättning. Tillgången på inskrivna arbetslösa med efterfrågad kompetens för länets arbetsmarknad har minskat och bedöms fortsätta att minska. Väsentligt och viktigt är att skapa möjligheter för yrkesväxling från yrken där det råder liten efterfrågan till yrken där det råder brist på rätt kompetens.

34 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 34 Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Historia och syfte Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. Den nuvarande metodiken infördes i mitten av 1990-talet. Samtidigt infördes ett enhetligt intervjuformulär. Sedan dess har intervjuformuläret utvecklats och antalet frågor har blivit fler. Syftet med prognosarbetet är att ge Arbetsförmedlingen detaljerad kunskap om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, vilket är viktigt för förmedlingens arbete med vägledning. Prognosarbetet stödjer på så sätt Arbetsförmedlingens kärnuppgift som är att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas rekryteringsbehov. Det sammanställda materialet är också ett viktigt underlag för planeringen av verksamheten på såväl lokal som central nivå. Ytterligare ett viktigt syfte med Arbetsförmedlingens prognoser är att informera och påverka externa aktörer. Arbetsförmedlingen publicerar en nationell och 21 regionala prognoser två gånger per år, i juni och december. Metod och undersökningens genomförande Arbetsförmedlingens prognoser baseras på intervjuer med ett mycket stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas genom samtal med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Motivet till detta arbetssätt är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha möjlighet att ställa följdfrågor, bland annat för att minska risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll. Frågorna handlar bland annat om arbetsgivarnas bedömningar om efterfrågan på varor och tjänster. Vidare ställs frågor om företagens kapacitetsutnyttjande, antal anställda, rekryteringsbehov, bristyrken samt löneutveckling. På motsvarande sätt får de offentliga arbetsgivarna frågor om utvecklingen för sin verksamhet samt om eventuell övertalighet. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd enligt SFS 2009:400 (Offentlighets- och sekretesslagen) 28 kap 12. Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet att delta i Arbetsförmedlingens undersökning. Resultaten av intervjuundersökningen utgör den viktigaste källan till prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock även med hjälp av annan statistik och med hänsyn till andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. Urval och svarsfrekvenser Urvalet av privata arbetsställen 1 dras från Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister. Från och med 2013 innehåller urvalet endast arbetsställen med fem eller fler anställda. För arbetsställen med minst 100 anställda är undersökningen en totalundersökning. Urvalet är stratifierat utifrån näringsgren, arbetsställets storlek och län. Samma urval används normalt vid två prognostillfällen innan det byts ut. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I den senaste undersökningen ingick 460 ar- 1 Med arbetsställe avses ett företags lokala arbetsplats.

35 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 35 betsställen inom det privata näringslivet i Norrbottens län och svarsfrekvensen blev 77 procent. Det sker även intervjuer med representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting samt med ett antal statliga arbetsgivare. I den senaste undersökningen ingick 99 offentliga arbetsgivare i urvalet i Norrbottens län och svarsfrekvensen uppgick till 99 procent. Bilaga 2. Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet Arbetsförmedlingens konjunkturindikator visar arbetsgivarnas bedömningar av hur efterfrågeläget kommer att utvecklas under de kommande sex månaderna. Indikatorn bygger på underlag från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och presenteras för det privata näringslivet. Värdet 100 motsvarar det historiska genomsnittet, och indikerar därmed ett normalt förväntningsläge. Värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt. Nettotal Nettotalen är ett mått på arbetsgivarnas förväntningsläge. Talen beräknas som den andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka minus den andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. Inskrivna arbetslösa Inskrivna arbetslösa är summan av öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS). 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år.

36 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 36 Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, genomsnitt av kvartal och kvartal , BD län Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Inrikes födda Utrikes födda Utbildning Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Arvidsjaur 8,2 6,7 9,5 15,2 5,5 5,6 35,5 24,1 7,2 3,8 Arjeplog 5,5 4,6 6,3 6,6 5,8 3,4 22,5 15,9 4,1 2,6 Jokkmokk 7,3 7,0 7,5 11,0 5,3 4,2 32,5 21,5 5,5 4,3 Överkalix 8,9 7,2 10,4 12,4 8,5 6,5 29,4 20,6 7,5 5,8 Kalix 7,1 6,1 7,9 12,5 7,5 5,9 19,1 18,7 6,6 4,0 Övertorneå 9,7 8,4 10,7 23,0 5,5 6,3 20,4 29,5 8,5 4,5 Pajala 8,3 6,3 10,0 10,2 8,2 6,7 18,4 21,4 7,2 5,3 Gällivare 5,1 5,0 5,3 9,5 3,9 4,1 16,1 16,4 4,1 3,4 Älvsbyn 6,8 6,5 7,0 10,5 5,1 4,2 35,2 20,2 5,3 4,3 Luleå 6,2 6,0 6,5 9,3 5,8 5,0 16,6 20,9 6,0 3,9 Piteå 5,6 5,6 5,6 11,4 3,9 4,7 21,4 18,5 5,4 3,2 Boden 8,5 7,1 9,7 14,3 4,8 5,2 37,2 28,1 7,1 4,3 Haparanda 12,7 9,3 15,8 20,4 11,4 10,4 17,3 27,4 10,9 8,6 Kiruna 4,3 4,4 4,2 7,3 2,9 3,0 16,0 14,2 3,2 3,0 Länet 6,6 6,0 7,1 11,0 5,4 4,9 21,1 20,8 5,9 3,9 Riket 7,4 6,9 7,9 11,3 6,0 4,2 21,4 21,2 6,2 4,9 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen

37 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 37 Bilaga 4. Brist- och överskottsyrken Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Norrbottens län under det närmaste året (Rödmarkerade yrken är på gymnasial nivå)

38 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län 38 Bilaga 5. Sysselsatta och kompetens på fem års sikt Arbetsförmedlingen har i denna undersökning även ställt några frågor om hur företagen ser på utvecklingen på fem års sikt. Frågor som ställdes var till exempel: antalet sysselsatta och om avgångar i samband med pension ska ersättas samt kompetensnivå. Diagrammet nedan visar att tillverkningsindustrin har störst andel företag som bedömer att det kommer att var fler sysselsatta. Byggbranschen har störst andel företag som bedömer färre anställda. Diagrammet nedan (fem års sikt) visar de offentliga verksamheternas syn på om avgångar i samband med pension ska ersättas samt kompetensnivå.