Inventering av fåglar och kärlväxter, samt åtgärdsplan för området Bräknehus

Transkript

1 !!!!!!!!!!!! Irene Steinnagel, kommunekolog Skurups kommun!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Inventering av fåglar och kärlväxter, samt åtgärdsplan för området Bräknehus!! 2013

2 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Rapporten bör citeras som: Andersson, H Inventering av fåglar och kärlväxter, samt åtgärdsplan för området Bräknehus Calluna AB Projektets organisation: Håkan Andersson (projektledare, inventering, rapport), Annika Stål Delbanco (korrektur). Kontaktperson för denna rapport: Håkan Andersson, , Adress: Holmgatan 4, Malmö Interna projektbeteckningar Calluna: HAN0062 Skurup inventeringar och åtgärdsplan

3 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Innehåll Sammanfattning! 3 Fåglar! 3 Kärlväxter! 4 Åtgärdsplan! 4 Bakgrund! 6 Uppdraget! 6 Allmän beskrivning av området! 7 Metoder! 7 Fåglar! 7 Kärlväxter! 8 Åtgärdsplan! 8 Resultat! 8 Fåglar! 8 Kärlväxter! 10 Åtgärdsplan! 11 Diskussion! 12 Fåglar! 12 Kärlväxter! 12 Åtgärdsplan! 13 Källor! 14 Skriftliga! 14 Internet! 14 Bilagor! 15 2

4 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Sammanfattning Skurups kommun gav i april 2013 Calluna AB i uppdrag att göra inventeringar av fåglar och kärlväxter, samt att upprätta en åtgärdsplan för området Bräknehus strax norr om Skurups tätort. På sidan 6, och som bilaga 1, finns en karta över Bräknehus och de områden för åtgärder som omnämns i texten. Fåglar Vid fågelinventeringen bedömdes nitton arter som häckande i Bräknehus: ringduva, näktergal, rödhake, rödstjärt, taltrast, koltrast, svarthätta, trädgårdssångare, ärtsångare, törnsångare, härmsångare, gransångare, lövsångare, grönsångare, svartvit flugsnappare, blåmes, talgoxe, nötvecka och bofink. För ytterligare tio arter som noterades får Bräknehus anses vara en lämplig eller möjlig häckningsbiotop, men indicier på häckning kunde inte påvisas. Dessa arter var: gräsand, ormvråk, glada, tornfalk, hornuggla, större hackspett, björktrast, kråka, råka och skata. Några arter som noterades utnyttjar Bräknehus, eller lufthavet ovanför Bräknehus, i större eller mindre utsträckning för födosök, men har inte bedömts häcka i området: tornseglare, sädesärla, ladusvala och pilfink. Slutligen noterades två arter som med stor sannolikhet inte utnyttjar Bräknehus vare sig för häckning eller födosök: fasan och sånglärka. Samtliga av de arter som ovan listats som häckfåglar är vanliga arter som kunde förväntas vid en inventering i den här typen av miljö. Även de arter som ovan beskrivs som möjligen skulle kunna häcka i området är vanliga eller ganska vanliga arter. Ett par arter kan vara värda att lyftas fram ändå. Glada, där inte några tydliga tecken på häckning kunde noteras, är en numera vanlig rovfågel i Skåne. Tidigare var dock arten ovanlig och i delar av Västeuropa är arten fortfarande sällsynt. Av den anledningen är gladan upptagen i Fågeldirektivet, vilket kortfattat innebär att EUländerna har förbundet sig att skydda arten och bevara dess häckningsplatser. Tornseglaren är en av de fortfarande vanliga arterna, men som uppvisar en mycket stark minskning och som därför är upptagen på den svenska rödlistan som NT=Nära hotad (Gärdenfors 2010). Arten häckar främst i byggnader (under tegelpannor och liknande) och häckar inte i Bräknehus. Sånglärka noterades över fälten utanför Bräknehus. Arten är strikt knuten till öppna marker (åkrar, hedar, strandängar, alvarmark, mossar) och häckar inte i skogsmark. Sånglärkan har uppvisat en stark minskning de senaste decennierna och är därför upptagen på den svenska rödlistan som NT=Nära hotad (Gärdenfors 2010). 3

5 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Kärlväxter Floran i området består nästan uteslutande av vanliga arter, och kan sägas vara förväntad i denna typ av miljö. Möjligen är vårfloran något artfattigare än förväntat, men det beror förmodligen på att markförhållandena är ganska näringsfattiga. Ett par arter som ställer vissa krav på näringsrikedom påträffades dock: gulsippa, skogsbingel och stor häxört. Gulsippan fungerar som signalart för värdefull skogsmark, men signalartsvärdet är begränsat då bara en signalart påträffas. De värdefullaste växterna i området är i stället träd på individnivå. Hit hör till exempel lönnallén, två numera fristående lönnar i område 2, samt en grov sälg som växer i den västra kanten, synligt från gång- och cykelvägen. Dessa träd har, i dagsläget eller inom en snar framtid, förutsättningar att hysa en värdefull flora och fauna, till exempel lavar, mossor och vedlevande insekter. Både lönn och sälg är också en viktig resurs för pollinerande insekter. Lönnallén, bokhäcken och den grusade gången är tre tydliga minnen från tiden då Bräknehus var parkanläggning. Åtgärdsplan Åtgärdsplanen har delvis diskuterats fram vid ett fältbesök tillsammans med Iréne Steinnagel, Skurups kommun. 4

6 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Bräknehus har en intressant historia som parkanläggning som anlades i början av talet av köpmannen Otto Håkansson. Mycket av det han skapade finns kvar, till exempel lönnallén, häckar i norr och söder, samt den ståtliga grinden i häcken i söder. Målet med åtgärdsplanen är att värna och förstärka de naturvärden som finns samtidigt som kulturvärdena tillvaratas. Tidigare var den flacka kullen, område 2, beskogad, men de döda almarna är borttagna. Kvar finns bara några stubbar. I åtgärdsplanen föreslås att området åter ska få utvecklas till skog, förutom små gläntor som ger ett ljusinsläpp till de äldre lönnarna som syns på bilden. I sammanfattning beskriver åtgärdsplanen följande: Buskskiktet i den befintliga skogen ska gallras ur så att sikten genom skogen ökar. Den västra kanten, med bland annat den gamla sälgen, ska öppnas upp så att brynets naturvärden ökar. Den fina grinden i den södra kanten ska göras i ordning och slyuppslaget innanför ska röjas bort så att en trevlig entré in i Bräknehus skapas. Ytan ska kunna användas för till exempel informationsskyltar. Den öppna ytan i öster (område 2) ska åter bli skog, men med gläntor kring de äldre träden som fortfarande växer där. 5

7 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Lönnallén, med tillhörande grusade gång och bokhäckar, ska hållas tydliga gentemot skogen. Lekplatsen, begravningsplatsen för sällskapsdjur och parkeringen ska hållas väl underhållna. Den norra dammen (område 7) ska röjas fram och en liten brygga ska anläggas så att vattenmiljöns flora och fauna lätt kan studeras. Den norra häcken ska hållas tydligt synlig gentemot skogen. En uppskattad kostnad för de föreslagna åtgärderna uppgår till ca :-. Ett mer specifikt pris bör kunna fås i samband med upphandling av tjänsten. Bakgrund Uppdraget Skurups kommun gav i april 2013 Calluna AB i uppdrag att göra inventeringar av fåglar och kärlväxter, samt att upprätta en åtgärdsplan för området Bräknehus strax norr om Skurups tätort. I arbetet med åtgärdsplanen ingick att beräkna en ungefärlig kostnad för de föreslagna åtgärderna. S k u r u p i n v e n t e r i n g a r o c h å t g ä r d s p l a n B r ä k n e h u s d e l o m r å d e n 9 1b a 1a 4 3 Inventeringsområde 4 Delområden 5 8 m a 1b 2 3 ±

8 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Allmän beskrivning av området Det aktuella området består av ett mindre skogsområde, kallat Bräknehus, som ligger mellan Skurup och väg E65. Området omges främst av stadsmiljö i söder, en gång- och cykelväg i väster, samt åkermark i väster, norr och öster. I söder finns också kulturbeten för häst. Strax sydost om Bräknehus finns ett kommunalt naturreservat med höga geologiska värden, Zimmermans backe. Detta område har tidigare betats men slås nu maskinellt. Bräknehus bestod tidigare av en parkanläggning. Tydliga spår finns kvar av detta i form av en lönnallé i den södra kanten, häckar längs den södra och norra kanten, en gammal, pampig metallgrind som leder in i området från söder, samt ett par grävda dammar. Inom området finns gångstigar som är handikappanpassade, en lekpark med anslutande klippta gräsmattor, samt en begravningsplats för sällskapsdjur. I den sydvästra delen finns en mindre parkeringsplats. I den västra delen dominerar bokskog, vilket gör markförhållandena beskuggade. I den västra delen växte förr ädellövskog med ett stort inlag av alm. Almarna har dött och tagits bort, vilket gör att denna del nu består av enstaka träd, bland annat ask och lönn, samt grov örtvegetation av igenväxningskaraktär, till exempel brännässlor, tistlar och liknande. Metoder Fåglar Metoden som använts är Fåglar, revirkartering, generell metod (Naturvårdsverket 2012). Som häckningskriterier har punkterna 3-20 i Närkes Ornitologiska Förening (2012) använts. I praktiken innebär det att en sjungande, det vill säga revirhävdande, hane i lämplig häckningsmiljö oftast har bedömts som ett häckande par av arten. I några fall har enbart observationer av en art i lämplig häckningsmiljö bedömts som trolig häckning. I dessa fall handlar det uteslutande om vanliga arter som kan förväntas i ett område som Bräknehus. Följande inventeringsmetodik användes: Vid det första besöket fastslogs inventeringsrutten som sammanföll med den yttre av områdets gång- och cykelbanor. Med början vid parkeringen i sydväst gick rutten upp genom skogen till lekplatsen, därefter upp till det sydöstra hörnet, upp till begravningsplatsen i nordost, till det nordvästra hörnet och sedan tillbaka till parkeringen. Under promenaden noterades samtliga fågelarter som hördes eller sågs. Stor vikt lades vid att inte notera samma 7

9 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 sjungande fågel två gånger. Till stöd för detta användes en karta där revirhävdande fåglar ritades in. En bedömning av sannolikheten för häckning gjordes. Efter alla inventeringsbesök gjordes en sammanfattande karta med revir för de olika arterna som påträffades. Kärlväxter Metodiken gick ut på att vid fem tillfällen (i anslutning till fågelinventeringsbesöken) notera alla förekommande kärlväxtarter. Ingen form av linjetaxering användes, utan all inventering skedde med fritt eftersök av växter. Åtgärdsplan Åtgärdsplanen växte fram parallellt med inventeringsbesöken. Fältanteckningar kring skötsel av olika områden, liksom en bedömning av realistiska åtgärder gjordes. Ett av fältbesöken utfördes tillsammans med Skurups kommuns ekolog, Irene Steinnagel, varvid olika målbilder och åtgärdsförslag diskuterades. Resultat Fåglar Sammanlagt 35 arter noterades i eller i nära anslutning till Bräknehus. Antalet arter som med säkerhet kan räknas som häckfåglar i Bräknehus var 19 arter. Ytterligare tio arter skulle möjligen kunna häcka i Bräknehus, kan förutsättas vara sporadiska häckfåglar eller kan komma att börja häcka i Bräknehus i framtiden. I tabell 1 nedan sammanfattas de påträffade arterna. Fågelfaunan får sägas vara ganska förväntad, både till antalet häckande arter och vilka arter som påträffades. Två rödlistade arter och en art upptagen i Fågeldirektivet kunde noteras. De rödlistade arterna var tornseglare som födosökte i lufthavet ovanför Bräknehus, och sånglärka som hördes från fälten utanför Bräknehus. Ingen av dessa arter kan förväntas som häckfågel i Bräknehus. Arten upptagen i Fågeldirektivet var glada, som vid ett par tillfällen sågs födosöka i anslutning till Bräknehus. Häckning av glada är fullt möjligt i Bräknehus, men vid denna inventering gjordes inga observationer som skulle tyda på det. Övriga fågelarter får anses vara vanliga i denna typ av miljöer. En mer detaljerad redogörelse för fågelinventeringen finns i bilaga 1a. En karta med inritade revir finns som bilaga 1b i denna rapport. 8

10 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Tabell 1. Fågelinventeringen i sammanfattning. Art Gräsand Fasan Ormvråk Glada Tornfalk Hornuggla Antal revir Kommentar Ett par uppskrämt från område 7, den norra dammen, men inga häckningsindikationer. Förutsättningar för häckning finns möjligen, men är kanske inte så trolig då området är för litet. Revirhävdande fågel strax utanför Bräknehus. Sträckande fåglar över Bräknehus, men inga häckningsindikationer. Förutsättningar för häckning finns. Några observationer av födosökande fåglar men inga häckningsindika-tioner. Förutsättningar för häckning finns. En observationer av födosökande fågel men inga häckningsindikationer. Förutsättningar för häckning finns. En observation men inga häckningsindikationer. Förutsättningar för häckning finns. Ringduva 3 Häckfågel. Tornseglare Större hackspett Sånglärka Sädesärla Ladusvala Födosökande över Bräknehus, men ej häckfågel. Lockande men ej några häckningsindikationer. Förutsättningar för häckning finns. Revirhävdande över öppen mark, ej häckfågel i Bräknehus. En observation, men ej häckningsindikation. Troligen ej häckfågel. Födosökande över Bräknehus, men ej häckfågel. Näktergal 2 Häckfågel. Rödhake 3 Häckfågel. Rödstjärt 2 Häckfågel. Taltrast 2 Häckfågel. Björktrast Rastande i Bräknehus och på fälten utanför, men inga häckningsindikationer. Förutsättningar för häckning finns. Koltrast 6 Häckfågel. Svarthätta 3 Häckfågel. Trädgårdssångare 1 Häckfågel. Ärtsångare 1 Häckfågel. Törnsångare 2 Häckfågel. Härmsångare 2 Häckfågel. Gransångare 4 Häckfågel. Lövsångare 3 Häckfågel. Grönsångare 2 Häckfågel. 9

11 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Art Antal revir Kommentar Svartvit flugsnappare 2 Häckfågel. Blåmes 2 Häckfågel. Talgoxe 4 Häckfågel. Nötväcka 2 Häckfågel. Kråka Råka Skata Pilfink Noterad i Bräknehus men inga säkra indikationer på häckning. Förutsättningar för häckning finns. Födosökande på fälten utanför Bräknehus. Ej häckfågel. Förutsättningar för häckning finns. Noterad i Bräknehus vid något tillfälle men men inga säkra indikationer på häckning. Förutsättningar för häckning finns. Noterad utanför Bräknehus. Ej häckfågel. Bofink 6 Häckfågel. Kärlväxter Floran i Bräknehus är ganska trivial, med i stort sett bara förväntade arter. Hela den västra delen består av ganska tät skog, dominerad av bok. Här växer i stort sett bara skuggföredragande växter. I den östra delen har de flesta träd tagits bort och här dominerar grövre örtvegetation av igenväxningstyp. Gulsippa förekommer på en plats i område 1b. Arten är ganska vanlig, men kräver kalkpåverkad skogsmark. Denna art fungerar som signalart för värdefull skogsmark, men när bara en enda signalart påträffas säger detta inte så mycket. Beståndet kan möjligen vara planterat. Det värdefullaste i växtinventeringen är i stället träd på individnivå. I området finns en gammal sälg i den västra kanten av område 1a, två äldre lönnar i område 2 samt en värdefull lönnallé (område 3). Dessa träd bedöms som de enskilt värdefullaste i området. De har, eller börjar få, värden för kryptogamer och vedlevande insekter. Värt att lyfta fram är också bokskogen, där träden har en uppskattad ålder på ca 80 år. Här och var finns mindre håligheter i träden, vilket fungerar som livsmiljöer för olika småkryp. En mer detaljerad redogörelse för växtinventeringen finns i bilaga 2a. De mer intressanta fynden finns inritade på kartan i bilaga 2b. 10

12 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Åtgärdsplan Denna åtgärdsplan syftar till att värna naturvärdena i Bräknehus, samtidigt som de kulturvärden som finns tas tillvara. Det har bedömts vara viktigt att åtgärderna kommunicerar med omgivande natur. Hit hör bl.a. Hästhagens naturreservat som ligger drygt 600 m norr om Bräknehus. Även detta är ett skogsområde i ett annars till stora delar åkerdominerat landskap. Spridning av organismer mellan dessa skogsområden är möjlig, vilket gör att organismer knutna till skog i Bräknehus kan få påfyllning från Hästhagen, där trädskiktet är lite äldre. I anslutning till Bräknehus ligger Zimmermans backe som är en markant höjd med stora geologiska värden. Området skiljer sig mycket från Bräknehus då det till stora delar är öppet, men i uppdaterade versioner av åtgärdsplanen för Bräknehus är det viktigt att mål och åtgärder för de två kommunala naturreservaten kommunicerar med varandra, kanske främst då det gäller pedagogiska värden och det rörliga friluftslivet. Bräknehus har en intressant historia som parkanläggning som anlades i början av talet av köpmannen Otto Håkansson. Mycket av det han skapade finns kvar, till exempel lönnallén, häckar i norr och söder samt den ståtliga grinden i häcken i söder. Målet med åtgärdsplanen är att värna och förstärka de naturvärden som finns samtidigt som kulturvärdena tillvaratas. En åtgärdsplan är ett rörligt dokument som ska uppdateras med jämna mellanrum, förslagsvis vart tionde år, eller med kortare intervall om omständigheterna så kräver. Inom området finns en damm, område 6, där hydrologin är oklar. Områdets hydrologi bör undersökas för att klargöra vilka förutsättningar som finns (till exempel om det finns någon förbindelse med den vattenledning som syns i den sydvästra delen i form av en trumma). Därefter kan man beskriva meningsfulla åtgärder i en uppdaterad version av skötselplanen. Därför föreslås inga åtgärder för dammen i denna version. Område Ungefärlig kostnad :-, :-/riskträd som ska tas bort : : :- Summa :- Åtgärdsplanen finns som bilaga 3. 11

13 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Diskussion Fåglar Fågelfaunan i Bräknehus är relativt artrik och består av naturliga skäl av fågelarter knutna till skogliga miljöer. Det går ändå att se små variationer i var fåglarna håller till i området. Koltrast, rödhake och bofink hör till de arter som verkar föredra miljöer med krontäckning. Arter som törnsångare, ärtsångare, svartvit flugsnappare och rödstjärt verkar främst hålla till i anslutning till den avskogade ytan i öster (område 2). När förändringar i miljön sker, antingen på naturlig väg eller förändringar som följer på förslag i en åtgärdsplan, påverkas fågelfaunan. En naturlig igenväxning, eller en återskogning enligt åtgärdsplanen, kommer att gynna arter knutna till tätare skog och missgynna arter knutna till buskmarker eller brynmiljöer. Detta kommer förhoppningsvis att kompenseras genom att lövsly röjs bort så att arter som trivs i mer öppna skogsmiljöer gynnas. En röjning i västbrynet, med sin tillgång till blommande och bärande träd och buskar, kommer också att gynna många fågelarter. Ett troligt scenario är att antalet häckande fågelarter ganska konstant kommer att ligga på ca 20 arter eller lite drygt detta antal. Vissa år kommer arter som inte häckar i Bräknehus årligen att dyka upp, så en motsvarande inventering om fem år kommer att se lite olika ut, men troligen med ett stort överlapp av förekommande arter. Kärlväxter Liksom för fågelfaunan förändras floran i samband med förändringar. Ett tydligt exempel på detta är det kraftiga uppslaget av grövre örter i område 2, där det tidigare var skog. Uppslaget har fler orsaker. Det kanske viktigaste är den ökade tillgången på ljus som gör att ljuskrävande arter gynnas på bekostnad av arter som trivs i skugga. En annan viktig faktor är den så kallade röjgödslingseffekten. När träd och buskar tas bort, antingen genom en åtgärd eller av naturliga orsaker, kommer de kvarvarande växterna att få ett näringstillskott från de döda rötterna efter ett par år. Dessa rötter har brutits ned av svampar och andra organismer och de tidigare bundna näringsämnena blir då tillgängliga för andra växter. Inte sällan gynnas då kvävegynnade växter som brännässla, tistlar och rosendunört. Enligt åtgärdsplanen ska område 2 återbeskogas, men undantag för ytorna närmast de äldre träd som redan finns på platsen, främst de två gamla lönnarna. Detta kommer att innebära att den vegetation som nu finns på platsen till stor del kommer att skuggas ut. Flera av arterna, till exempel brännässla, kommer dock att kunna hålla sig kvar ganska länge. På samma sätt kommer floran i den västra delen av området att förändras då lövsly gallras bort. Förhoppningsvis gynnas då vårfloran, som har förutsättningar att bli både art- och individrikare. 12

14 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Åtgärdsplan Åtgärdsplanen syftar till att bevara naturvärden men också att värna och förstärka de kulturspår som finns i området. Hit hör bl.a. lönnallén, planterade häckar och olika prydnadsväxter. Områdets historia är värd att lyftas fram, till exempel med informationsskyltar eller kanske guidade vandringar. Strax innanför den pampiga grinden, där röjningar av det unga trädskiktet förslås, bör vara en lämplig plats för information. En åtgärdsplan är ett rörligt dokument ska ska uppdateras med jämna mellanrum, till exempel vart tionde år. En anledning till detta är dels att det inte går att säga exakt hur naturen svarar på olika åtgärder, och dels att förutsättningarna kan förändras av diverse naturliga orsaker. Till de naturliga orsakerna hör till exempel sjukdomar som påverkar träd negativt (almsjuka och askskottsjuka är två exempel), eller extremt väder (stormfällning, torka, översvämning m.m.). Om något sådant drastiskt skulle hända och en stor förändring av förhållandena uppstår, kan det vara bra att göra en uppdatering av skötselplanen. Till stöd för en uppdatering av en skötselplan kan uppföljande inventeringar vara värdefulla. Dessa ger en indikation på hur de föreslagna åtgärderna påverkar floran och faunan. 13

15 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Källor Skriftliga Aronsson, M. 2010a. Artfaktablad Ulmus glabra - skogsalm. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Aronsson, M. 2010b. Artfaktablad Fraxinus excelsior - ask. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors U. (ed) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken. Larsson, A. (red.) Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen. Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Rapport, Biologiska instutitionen, Lunds Universitet. Naturvårdsverket Undersökningstyp: Fåglar, revirkartering, generell metod. Version 1:1, Naturvårdsverket. Internet Artportalen 2012 Rapportsystemet för fåglar-svalan, Rapportsystemet för växter och svampar, Rapportsystemet för småkryp samt Rapportsystemet för övriga evertebrater. Närkes Ornitologiska Förening Häckningskriterier. atlasinventering/hackningskriterier 14

16 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplan för Bräknehus 2013 Bilagor Bilaga 1a: Fågelinventeringen. Bilaga 1b. Revir i Bräknehus. Bilaga 1c. Förkortningar av fågelarter. Bilaga 2a: Växtinventeringen. Bilaga 2b. Intressanta växtfynd. Bilaga 3: Åtgärdsplan 15

17 Bilaga 1a Irene Steinnagel, kommunekolog Skurups kommun Bräknehus Fågelinventering 2013

18 Bilaga 1a: Bräknehus fågelinventering 2013 Besök 1 morgonen den 19 april 2013! 2 Besök 2 morgonen den 10 maj 2013! 3 Besök 3 morgonen den 24 maj 2013! 4 Besök 4 kvällen den 7 juni 2013! 4 Besök 5 morgonen den 25 juni 2013! 5 Sammanfattning av inventeringen 2013! 5 Intressanta fynd i inventeringen 2013! 8 1

19 Bilaga 1a: Bräknehus fågelinventering 2013 S k u r u p i n v e n t e r i n g a r o c h å t g ä r d s p l a n B r ä k n e h u s d e l o m r å d e n 9 1b a 1a 4 3 Inventeringsområde 4 Delområden 5 8 m a 1b 2 3 ± Besök 1 morgonen den 19 april 2013 Följande fågelarter noterades: Gräsand. Ett par skrämdes upp från den norra dammen, område 7. Ormvråk. Flera sträckande fåglar på väg mot nordost högt över Bräknehus. Ringduva. Tre revirhävdande hanar i den västra delen. Sånglärka. Sjungande fåglar över åkermark norr och väster om Bräknehus. Rödhake. Två sjungande hanar, en i den västra kanten, och en i den östra kanten. Rödstjärt. En sjungande hane i den östra delen av bokskogen, nära lekplatsen. Taltrast. En sjungande hane i den västra delen. Ytterligare några tiotal (svårt att uppskatta antalet) befann sig i skogen och bedömdes som sträckande fåglar. Björktrast. Något hundratal (svårt att uppskatta antalet) rastande björktrastar i skogen, och ytterligare ett stort antal på fälten utanför. Koltrast. Två sjungande hanar i den västra delen. Gransångare. En sjungande hane i den östra delen, nära djurkyrkogården (område 5). 2

20 Bilaga 1a: Bräknehus fågelinventering 2013 Blåmes. En fågel noterades i den östra delen. Talgoxe. En sjungande hane i den västra delen, samt ett upprört par i den östra delen, nära lekplatsen (område 4). Nötväcka. Födosökande exemplar i större lövträd i den östra delen. Pilfink. En mindre flock noterades i anslutning till husen utanför inventeringsområdet i sydväst. Bofink. Sammanlagt fem sjungande hanar, ganska jämnt fördelade i hela området. Besök 2 morgonen den 10 maj 2013 Följande fågelarter noterades: Ringduva. Två revirhävdande hanar i den västra delen. Ytterligare duvor noterades i den östra delen, men dessa lämnade området mot norr. Hornuggla. En fågel skrämdes på långt avstånd bort från den östra delen av allén och flög mot norr, men förlorades snabbt ur sikte och noterades inte mer. Större hackspett. En fågel noterades som hastigast i den nordvästra delen (lockläte). Sånglärka. Sjungande fåglar över åkermark norr och väster om Bräknehus. Rödhake. En sjungande hane i den östra kanten. Rödstjärt. Två sjungande hanar i den östra delen av bokskogen. Koltrast. Tre sjungande hanar i den västra delen. Ärtsångare. En sjungande hane i anslutning till djurkyrkogården (område 5). Gransångare. Fyra sjungande hanar ganska jämnt fördelat i inventeringsområdet. Lövsångare. Tre sjungande hanar, två i den västra delen och en i den östra. Blåmes. Två sjungande hanar i den östra delen. Talgoxe. Två sjungande hanar, en i väster och en i område 2. Nötväcka. Två sjungande hanar, en i den östra delen av bokskogen och en i den östra kanten. Bofink. Sammanlagt sex sjungande hanar, ganska jämnt fördelade i hela området. 3

21 Bilaga 1a: Bräknehus fågelinventering 2013 Besök 3 morgonen den 24 maj 2013 Följande fågelarter noterades: Glada. En fågel passerade områdets sydöstra del. Tornfalk. En födosökande fågel ryttlande ungefär där gång- och cykelvägen går under E65:an, alltså utanför inventeringsområdet. Sånglärka. Sjungande fåglar över åkermark norr och väster om Bräknehus. Rödstjärt. Två sjungande hanar i den östra delen, båda i anslutning till område 2. Rödhake. En sjungande hane i den östra delen av område 1a. Näktergal. En sjungande hane i den västra delen av område 1b. Koltrast. Fyra sjungande hanar, alla längs den södra kanten. Törnsångare. Två sjungande hanar i den östra delen. Ärtsångare. En sjungande hane i anslutning till djurkyrkogården. Trädgårdssångare. En sjungande hane i ungskogen vid grinden i söder. Svarthätta. Tre sjungande hanar, två i den östra delen och en i nordväst. Gransångare. En sjungande hane centralt i område 1b. Grönsångare. Två sjungande hanar i den nordvästra delen av område 1. Lövsångare. Tre sjungande hanar, två i den västra delen och en i den östra. Härmsångare. En sjungande hane i nordväst. Talgoxe. Tre sjungande hanar i den södra delen av område 1. Blåmes. En sjungande hane nära grinden, samt ytterligare födosökande fåglar i närheten av djurkyrkogården. Bofink. En sjungande hane centralt i område 1. Besök 4 kvällen den 7 juni 2013 Följande fågelarter noterades: Rödhake. Fyra sjungande hanar ganska jämnt fördelade i inventeringsområdet. Rödstjärt. Två sjungande hanar i den östra delen av bokskogen. Näktergal. Två sjungande hanar, en i nordväst och en centralt i område 1b. 4

22 Bilaga 1a: Bräknehus fågelinventering 2013 Koltrast. Tre sjungande hanar i den västra delen. Taltrast. Två sjungande hanar i var sin del av inventeringsområdet. Besök 5 morgonen den 25 juni 2013 Följande fågelarter noterades: Fasan. Revirhävdande fågel hördes från Zimmermans backe i sydost. Sädesärla. Födösökande fågel noterades på parkeringsplatsen. Rödhake. En sjungande hane i den västra delen. Rödstjärt. Två sjungande hanar i den östra delen av bokskogen. Koltrast. Två sjungande hanar i den västra delen. Svarthätta. En sjungande hane i den norra kanten, nära djurkyrkogården. Härmsångare. Två sjungande hanar i den norra kanten. Lövsångare. En sjungande hane i den östra delen. Svartvit flugsnappare. Två sjungande hanar i den östra delen. Talgoxe. Födosökande exemplar på flera platser, uppskattningsvis ca 10 exemplar. Nötväcka. Sammanlagt fem födosökande exemplar, främst i större lövträd i den östra delen. Kråka. En fågel flygande mellan träd i den östra delen. Talrika födosökande exemplar på åkermark utan för skogsområdet. Råka. Talrika födosökande exemplar på åkermark utan för skogsområdet. Bofink. Sammanlagt fem sjungande hanar, ganska jämnt fördelade i hela området. Sammanfattning av inventeringen 2013 Följande fågelarter noterades. Förkortningen efter artnamnet är den som används på kartan över reviren, bilaga 1b: Gräsand. Ett par skrämdes upp från den norra dammen, område 6, vid det första besöket den 19 april. Några gräsänder sågs därefter inte till och någon häckning verkar inte ha genomförts. 5

23 Bilaga 1a: Bräknehus fågelinventering 2013 Fasan. En revirhävdande tupp kunde höras från Zimmermans backe. Bräknehus passar inte som häckningsplats för arten. Ormvråk. Sträckande vråkar sågs på stor höjd över Bräknehus vid det första inventeringsbesöket. Några ormvråkar som visade tecken på häckning noterades däremot inte. Glada. Födosökande fåglar noterades vid ett par tillfällen i anslutning till Bräknehus. Inga tecken på att häckning förekommer, men miljön passar gladan ganska bra. Tornfalk. Födosökande, ryttlande, fågel noterades där gång- och cykelvägen leder under E65:an. Inga observationer av arten gjordes i anslutning till Bräknehus, så någon häckning har förmodligen inte skett. Hornuggla. En hornuggla skrämdes iväg från lönnallén vid besöket den 10 maj. Fågeln flög in i skogen och sågs inte till mer. Inga fler observationer gjordes av denna art. Miljön får sägas vara ganska passande för hornuggla så en häckning kan inte uteslutas, men för att säkert säga att häckning förekommit behövs fler observationer, t.ex. av ungarnas tiggläten. Ringduva (Rd). Ringduva noterades ganska ofta men antalet revir uppskattas bara till tre. Tornseglare. Arten noterades ganska talrikt födosökande i lufthavet över Bräknehus. Tornseglaren häckar främst under takpannor och liknande nischer i byggnader, och hör alltså inte till Bräknehus häckfåglar. Större hackspett. En lockande fågel noterades vid ett av besöken, men det var den enda observationen av arten. Större hackspett är den minst nogräknade av spettarna men några observationer som tyder på häckning gjordes inte av denna annars lättidentifierade art. Sånglärka. Revirhävdande fåglar noterades över åkermark väster och norr om Bräknehus. Arten är strikt knuten till öppna miljöer och häckar inte i Bräknehus. Sädesärla. Arten noterades bara en gång, en födosökande fågel på parkeringen. Trots att arten är vanlig hör inte Bräknehus till sädesärlans häckmiljöer. Ladusvala. Arten noterades födosökande i luften över Bräknehus. Ladusvalan häckar främst på byggnad och hör alltså inte till Bräknehus häckfåglar. Näktergal (Nä). Antalet revir uppskattas till två. Rödhake (Rh). Antalet revir uppskattas till tre. Rödstjärt (Rs). Två revir, båda i den östra delen av bokskogen. Taltrast (Tt). Antalet revir uppskattas till två, men en viss osäkerhet råder eftersom detta bygger på ganska få observationer. 6

24 Bilaga 1a: Bräknehus fågelinventering 2013 Björktrast. Ett stort antal rastande björktrastar noterades vid det första besöket, både i skogen och på fälten utanför. Några observationer av revirhävdande björktrastar gjorde dock inte i Bräknehus. Koltrast (Kt). Även för koltrast är antalet revir osäkert, eftersom revirhävdande fåglar noterades på helt olika ställen vid morgonbesöken jämfört med kvällsbesöket. Antalet uppskattade revir, sex stycken, är möjligen något i överkant. Svarthätta (Sh). Tre revir kunde konstateras, två nära den östra kanten och en i nordväst. Trädgårdssångare (Tr). Ett revir i den södra kanten, i ungskogen vid grinden. Ärtsångare (Äs). Ett revir i anslutning till djurkyrkogården. Törnsångare (Tö). Två revir kunde noteras i den östra delen (område 2). Härmsångare (Hi). Två revir i den norra kanten. Gransångare (Ga). Fyra revir, ganska jämnt fördelat i inventeringsområdet. Lövsångare (Lö). Tre revir av lövsångare noterades. Grönsångare (Gö). Två revir i den nordvästra delen. Svartvit flugsnappare (Sf). Två revir i den östra delen (område 2). Blåmes (Bm). Två revir i den östra delen. Talgoxe (Tx). Fyra revir i den västra delen. Nötväcka (Nv). Två revir, men detta är möjligen något i underkant, eftersom arten sågs ganska ofta, men då födosökande och inte revirhävdande. Kråka. Kråka noterades vid ett par tillfällen i Bräknehus, men någon häckning kunde inte noteras. Arten är dock mycket skygg och försiktig vid boet och kan då vara överraskande svår att få syn på. På de omgivande fälten fanns under våren gott om födosökande kråkor. Råka. Gott om födosökande råkor på de omgivande fälten. Råkor bygger lättobserverade bon i kolonier som är lätta att få syn på. Några råkbon finns inte i Bräknehus. Skata. Skator noterades som hastigast vid något tillfälle. Liksom råkan bygger skatan stora risbon som är lätta att få syn på, men några sådana noterades inte i Bräknehus. Pilfink. Ett antal fåglar uppehöll sig vid flera tillfällen i anslutning till hästhagarna strax söder om Bräknehus. Inga häckningsindicier noterades dock i inventeringsområdet för denna art. 7

25 Bilaga 1a: Bräknehus fågelinventering 2013 Bofink (Bo). Antalet revir uppskattas till sex stycken, ganska jämnt fördelade över inventeringsområdet. Intressanta fynd i inventeringen 2013 Samtliga påträffade fågelarter är vanligt förekommande, svenska häckfåglar och måste sägas vara förväntade i inventeringen. Några arter förtjänar dock en närmare presentation. Glada. Arten har ökat starkt i Skåne under en lång följd av år, och den börjar nu också sprida sig norrut i Sverige. De senaste åren har arten häckat i Östergötland. Arten är inte rödlistad men är upptagen i Fågeldirektivet, vilket kortfattat innebär att EUländerna har förbundit sig att säkerställa artens förekomst i Europa. Tornseglare. Denna art är fortfarande vanlig men uppvisar en mycket stark tillbakagång, både i norra och södra Sverige samt i Danmark (Lindström et al. 2011). Arten är rödlistad i kategorin NT=Nära hotad (Gärdenfors 2010). I denna inventering noterades födosökande tornseglare i lufthavet över Bräknehus vid flera tillfällen. Arten häckar under takpannor och liknade nischer i byggnader och hör alltså inte till Bräknehus häckfåglar. Sånglärka. Även denna art är fortfarande vanlig men har liksom tornseglaren minskat starkt de senaste åren. Arten är rödlistad i kategorin NT=Nära hotad (Gärdenfors 2010). I denna inventering noterades sjungande sånglärkor över fälten utanför Bräknehus. Arten är strikt knuten till öppna miljöer och häckar inte i Bräknehus. 8

26

27 Bilaga 1c: Förkortningar av fågelarter Följande förkortningar av fågelarter används på kartan med revir, bilaga 1b. Rd=Ringduva Nä=Näktergal Rh=Rödhake Rs=Rödstjärt Tt=Taltrast Kt=Koltrast Sh=Svarthätta Tr=Trädgårdssångare Äs=Ärtsångare Tö=Törnsångare Hi=Härmsångare Ga=Gransångare Lö=Lövsångare Gö=Grönsångare Sf=Svartvit flugsnappare Bm=Blåmes Tx=Talgoxe Nv=Nötväcka Bo=Bofink 1

28 Bilaga 2a. Irene Steinnagel, kommunekolog Skurups kommun Bräknehus Växtinventering 2013 Detta är en platshållare. Dra en bild hit för att placera den i rutan. Du kan sedan byta ut bilden genom att dra hit en annan bild

29 Bilaga 2a. Bräknehus växtinventering 2013 Delområde 1a och 1b! 2 Trädskikt! 2 Buskskikt! 3 Fältskikt! 3 Delområde 2! 4 Trädskikt! 4 Buskskikt! 4 Fältskikt! 4 Delområde 3! 4 Trädskikt! 4 Delområde 4! 4 Delområde 5! 5 Delområdena 6 och 7! 5 Delområde 8! 5 Delområde 9.! 5 Sammanfattning av floran! 5 Intressanta fynd i inventeringen 2013! 6 1

30 Bilaga 2a. Bräknehus växtinventering 2013 S k u r u p i n v e n t e r i n g a r o c h å t g ä r d s p l a n B r ä k n e h u s d e l o m r å d e n 9 1b a 1a 4 3 Inventeringsområde 4 Delområden 5 8 m a 1b 2 3 ± Delområde 1a och 1b Trädskikt Trädskiktet är ganska artrikt och består av följande arter: Sälg. Enstaka träd i den västra kanten, samt i anslutning till den norra av de två dammarna. Noterbart är den grova sälgen strax innanför staketet i den västra delen. Detta träd hör till de enskilt värdefullaste i Bräknehus. Asp. Enstaka träd. Vårtbjörk. Spridd i området. Klibbal. Enstaka träd i anslutning till fuktigare partier. Avenbok. Enstaka träd. Bok. Det dominerande trädslaget i den västra delen av område 1. Ek. Enstaka träd. Rödek (eller annan exotisk ekart). Några träd i den norra delen av den skogklädda delen av område 1. Alm. Några levande, fullväxta träd noterades inte, däremot ett flertal fortfarande stående trädskelett, mest påfallande kring den södra av de två dammarna. Arten förekommer dock som sly (se nedan). 2

31 Bilaga 2a. Bräknehus växtinventering 2013 Sötkörsbär. Ett bestånd på något tiotal träd i den västra delen. Lönn. Ganska fåtalig. Tysklönn. Ganska talrik i den norra delen. Lind. Enstaka träd i den västra delen. Ask. Fåtalig. Noterbart är förekomst av exoter, ett minne från då området var en park. Hit hör rödek och tysklönn. Även några av de andra träden är planterade, t.ex. bokarna kan vara planterade. Buskskikt Buskskiktet är tätt och består av följande arter. Om inte annat sägs är arterna spridda i området. Vide, asp, alm, nypon (främst i den västra kanten), hagtorn (främst i den västra kanten), hassel (längst i öster), hägg, gullregn, lönn, tysklönn, ask, fläder, kaprifol (främst i västra delen), snöbär. Liksom för träden är många av buskarna exoter från parktiden, t.ex. gullregn och snöbär. Trädarterna asp, alm, lönn, tysklönn och ask förekommer som unga exemplar (lövsly) och har här räknats in bland buskarna. Fältskikt Fältskiktet är ganska glest, beroende på de täta skikten av träd och buskar. Följande arter noterades (om inget annat sägs förekommer arterna spridda i hela området). Brännässla, en dunörtart, dvärgvårlök, gatkamomill (i anslutning till stigar), groblad, gulsippa (ett bestånd strax sydost om den norra dammen), hundäxing, kirskål, lundgröe, mjölkört, plymspirea (längst i öster, två bestånd), ogräsmaskros, nejlikrot, skogsbingel, snärjmåra, snödroppar, rosendunört, stinknäva, storhäxört (främst i anslutning till stigarna), svalört, träjon, vintergäck, vårlök, våtarv, vägtistel, vänderot, åkertistel. Även här kan ett antal exoter nämnas: plymspirea, snödroppar och vintergäck. 3

32 Bilaga 2a. Bräknehus växtinventering 2013 Delområde 2 Trädskikt Från att tidigare varit täckande är numera trädskiktet mycket glest, och består av bok, lönn och ask. En av lönnarna hör till de mest värdefulla, enskilda träden i området. Ytterligare en lönn börjar få värden för t.ex. vedlevande insekter. Askarna visar tydliga tecken på att inte må så bra på grund av askskottsjuka. Alm förekommer visserligen, men bara som lågor och kvarstående avverkningstubbar. Buskskikt Även buskskiktet är ganska glest och består av följande arter: Alm, ask, björnbär, druvfläder, krusbär, lönn, tysklönn. Fältskikt Fältskiktet består nästan uteslutande av igenväxningsvegetation som har fått möjlighet att etablera sig då träden försvann. Följande arter påträffades: brännässla, kanadensiskt gullris, fyrkantig johannesört, gatkamomill, gråbo, harkål, hundkäx, kirskål, mörkt kungsljus, mjölkört, nejlikrot, rosendunört, skräppor, snärjmåra, svalört, timotej, trampört (på stigen), vänderot, åkertistel. Delområde 3 Trädskikt Trädskiktet består av en planterad lönnallé. Träden börjar uppnå en ålder då de börjar bli biologiskt värdefulla. Det kan t.ex. vara fruktbart att börja titta på lavfloran, där de första lite mer krävande arterna möjligen har dykt upp. Likaså vedinsektsfaunan kan vara värdefull, men liksom för lavarna får man anta att det bara är de första lite mer krävande arterna som dykt upp. Dessa bör i sådana fall vara knutna till håligheter i träden och till savflöden. Delområde 4 Området består av en lekplats och i anslutning till denna klippta gräsmattor. På en gräsyta står en vidkronig lönn. I fältskiktet återfinns groblad, ogräsmaskros, revsmörblomma, skräppor, svartkämpar, trampört, tusensköna, ullig kardborre. 4

33 Bilaga 2a. Bräknehus växtinventering 2013 Delområde 5 Begravningsplats för sällskapsdjur. vegetationen består till största delen av planterade prydnadsväxter. I området står också en stor ek. Delområdena 6 och 7 Två mindre dammar med oftast höga och branta kanter. I den södra dammen (område 6) är vattennivån under sommaren låg, och på grund av beskuggning med ett mycket glest fältskikt. I den norra dammen (område 7) verkar vattennivåerna vara mer stabila över året, och vegetationen domineras helt av andmat. Båda dammarna omges av ett trädskikt som nämns under beskrivningen av område 1. Noterbart är flera askar runt den norra dammen (område 7) med tydliga spår av askskottsjuka. Delområde 8 Parkering utan särskild flora. Delområde 9. Den norra häcken, som består av bok. Sammanfattning av floran Med några få undantag är växtligheten i Bräknehus trivial med i stort sett bara vanliga arter. Floran ser ut ungefär som förväntat, möjligen att vårfloran var lite artfattigare än förväntat. Noterbart är att alm och ask, liksom på de flesta platserna, har det svårt. Samtliga almar är döda, och om de inte plockats bort så står träden kvar som barkfallna skelett. Arten finns dock kvar i form av lövsly. Almarna har drabbats av almsjuka, en svampsjukdom spridd av ett par arter av almsplintborrar. De flesta askarna visar tydliga tecken på askskottsjuka, vilket syns på skotten som kommer ut från grenarna, medan skottspetsarna är döda. För askens del är det en luftspridd svamp som står för skadan. De mest värdefulla träden är två numera solitärt stående lönnar i område 2, en grov sälg i den västra kanten av område 1, samt lönnallén, område 3. Lönnallén börjar få värden för kryptogamer (främst lavar, möjligen också mossor och svampar) och vedlevande insekter. Den enda örten värd att lyftas fram är gulsippa. Denna art fungerar som signalart för värdefull skogsmark (Larsson 2005). När gulsippa uppträder som enda signalart i ett 5

34 Bilaga 2a. Bräknehus växtinventering 2013 skogsbestånd är dock signalartsvärdet begränsat. Gulsippan kan också vara planterad på platsen. Områdets historia som parkanläggning syns bl.a. på de exotiska träd och buskar som förekommer. Hit hör t.ex. rödek, tysklönn, gullregn, snöbär, plymspirea, snödroppar och vintergäck. Möjligen är ytterligare arter ursprungligen inplanterade. Intressanta fynd i inventeringen 2013 Samtliga påträffade arter är vanligt förekommande i åtminstone delar av Sverige. Några arter förtjänar dock en närmare presentation. Alm (synonym skogsalm). Alm kan lokalt vara ett ganska vanligt lövträd, men i stora delar av södra Sverige har många vuxna träd dött av almsjuka, en svampsjukdom som orsakas av en art som heter Ophiostoma novo-ulmi och som sprids av ett par arter av almsplintborrar (släktet Scolytus). Spridning av almsjuka kan också ske med rotkontakt mellan olika träd. Det är bara fullväxta almar som drabbas, vilket kommer att leda till att gamla almar kommer att vara en bristvara i framtiden. Oftast hinner almarna reproducera sig innan de dör, varför det förmodligen kommer att finnas unga almar även i framtiden. Vissa arter som är knutna till gamla almar, t.ex. många insekter, kommer att få det svårt i framtiden (Aronsson, 2010a). Alm är rödlistad i kategorin VU=Sårbar (Gärdenfors 2010). Ask. Asken är fortfarande ett av de vanliga ädellövträden men den drabbas mycket hårt av askskottsjuka, en svampsjukdom orsakad av en art som heter Chalara fraxinea. I Polen och Litauen har mellan 60 och 80% av askarna dött och samma utveckling befaras i Sverige. Denna utslagning av ask i Sverige riskerar att gå mycket fort. En lång rad arter knutna till ask, t.ex. många insekter, befaras också få det svårt i framtiden (Aronsson 2010b). Ask är rödlistad i kategorin VU=Sårbar (Gärdenfors 2010). Sälg. Sälg är ett vanligt trädslag, främst på olika typer av öppen mark. Sälgen hör till pionjärarterna bland träd och buskar och hör till de första som dyker upp efter upphört markutnyttjande, t.ex. i övergivna grustag eller där betet upphört. Sälg hör till de viktigaste växterna för våraktiva insekter, t.ex. bin, humlor och fjärilar. Blomningen är riklig, vilket kan vara avgörande för många av dessa småkryp. Grova sälgar hör till ovanligheterna och är alltid skyddsvärda. De är t.ex. viktiga för flera arter av vedlevande insekter. Den grova sälgen i den västra kanten hör till de mest värdefulla träden i Bräknehus, dels för blomningen på våren, men också för de vedlevande insekterna. Lönn. Lönn hör till de vanligaste ädellövträden i Sverige. Lönnen kan växa upp till ett stort träd. När den åldrats bildas olika typer av håligheter, och gamla, till synes helt friska lönnar kan vara helt ihåliga. Det behöver dock inte betyda att de snart faller ihop. Ihåliga träd kan stå kvar i många år till. Gamla lövträd är viktiga för en lång rad organismer. Hit hör t.ex. mossor och lavar som kräver den speciella miljö som barken 6

35 Bilaga 2a. Bräknehus växtinventering 2013 på gamla träd ger. Om det finns död ved, håligheter eller savflöden i trädet, ger det förutsättningar för en värdefull insektsfauna. I Bräknehus börjar lönnallén (område 3) få sådana kvaliteter, och möjligen har de första mer krävande organismerna redan flyttat in. Ytterligare ett par äldre lönnar finns i område 2. Gulsippa. Gulsippan förekommer i lövskogar, helst på kalkhaltiga jordar. Arten är ganska vanlig men förekommer i stort sett bara i Götaland. Gulsippan fungerar som signalart för värdefull skogsmark och visar på näringsrika, kalkhaltiga jordar. Begreppet signalart innebär att en förekomst signalerar möjligheter att sällsynta, krävande arter kan förekomma. Signalarterna måste dock användas med omdöme och i det här fallet är det bara gulsippa som har signalartsvärde. Två andra arter som ofta påträffas tillsammans med gulsippa är skogsbingel och stor häxört, och de finns också i Bräknehus. De intressanta fynden finns inritade på en karta, bilaga 2b. 7

36

37 Irene Steinnagel, kommunekolog Skurups kommun Bräknehus Åtgärdsplan 2013

38 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Område 1: Skogen! 3 Beskrivning! 3 Naturvärden! 5 Mål! 5 Åtgärder! 7 Område 2: Det avskogade området! 8 Beskrivning! 8 Naturvärden! 8 Mål! 9 Åtgärder! 9 Område 3: Lönnallén i söder! 10 Beskrivning! 10 Naturvärden! 11 Mål! 12 Åtgärder! 12 Område 4: Lekplatsen! 14 Beskrivning! 14 Naturvärden! 14 Mål! 14 Åtgärder! 14 Område 5: Begravningsplatsen för sällskapsdjur! 15 Beskrivning! 15 Naturvärden! 15 Mål! 16 Åtgärder! 16 Område 6: Den södra dammen! 17 Beskrivning! 17 1

39 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Naturvärden! 17 Mål! 17 Åtgärder! 17 Område 7: Den norra dammen! 17 Beskrivning! 17 Naturvärden! 18 Mål! 18 Åtgärder! 18 Område 8: Parkeringsplatsen! 19 Beskrivning! 19 Naturvärden! 20 Mål! 20 Åtgärder! 20 Område 9: Häcken i norr! 20 Beskrivning! 20 Naturvärden! 21 Mål! 21 Åtgärder! 21 2

40 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 S k u r u p i n v e n t e r i n g a r o c h å t g ä r d s p l a n B r ä k n e h u s d e l o m r å d e n 9 1b a 4 1a 3 Inventeringsområde 4 8 m Delområden 1a 1b 2 3 ± Område 1: Skogen Beskrivning Området består av skogsmark dominerad av bok. Andra trädslag som förekommer är (efter fallande frekvens) vårtbjörk, tysklönn, rödek, ask, sötkörsbär, lönn, asp, alm, ek, sälg, avenbok, klibbal och lind. Noterbart är att beståndet av uppvuxen alm består av döda träd. 3

41 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Område 1. Genom skogen leder välskötta, handikappanpassade gångstigar som är upplysta av gatlyktor. Fältskiktet är glest medan buskskiktet är ganska tätt. Buskskiktet är tätt och består främst av lövsly, men också av vide, nypon, hagtorn, hassel, hägg, gullregn, fläder, druvfläder, kaprifol och snöbär. Fältskiktet är ganska artfattigt och trivialt. Förekomst av några lite mer krävande arter finns dock, t.ex. gulsippa, stor häxört och skogsbingel. De vanligast förekommande arterna är brännässla, kirskål, nejlikrot och svalört. Till områdets fågelfauna hör grönsångare, härmsångare, näktergal, nötväcka och rödstjärt. Trädskiktet är inte särskilt gammalt, som mest ca 80 år. Död ved saknas i stort sett, förutom de almar som dött av almsjuka. Mindre håligheter förekommer på bokstammarna. I den västra kanten står en grov gammal sälg som är områdets enskilt värdefullaste träd. Genom området leder en handikappanpassad gångstig. I anslutning till denna finns träningsredskap. 4

42 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 I anslutning till stigen finns i den västra delen denna anläggning för träning. Genom närheten till Skurups tätort och de välskötta gångstigarna stimuleras motion, vilket gynnar Skurupbornas hälsa. Naturvärden Lövskogsområde i ett i övrigt åkerdominerat landskap. Grov sälg i den västra kanten. Sälgens blomning på våren är en viktig resurs för våraktiva insekter. Grov sälgved är värdefull för flera arter vedlevande insekter. Blommande träd och buskar (sälg, nypon, hagtorn, sötkörsbär) i den västra kanten. Blommande och bärande träd och buskar är värdefullt för pollinerande insekter och bärätande fåglar. Många av bokarna börjar få mindre stamhåligheter, vilket är viktiga miljöer för många vedlevande insekter. Mål Område 1 är uppdelat i två delar, 1a och 1b. Målbilden för område 1a är en ganska öppen skog med bara ett glest buskskikt. Det som ska tas bort i buskskiktet är främst lövsly, det vill säga unga individer av träd, medan blommande och bärande buskar i stor utsträckning ska sparas. Solen ska här 5

43 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 och var få möjlighet att nå markytan. Ett mål är att 80% av lövslyet ska tas bort. Det västra brynet ska öppnas upp så att den grova sälgen och de andra blommande och bärande träden och buskarna får större solexponering. Detta kan göras genom att mindre träd och sly av lövträd tas bort, men även genom att kapa de nedre, grova grenarna på vuxna träd. Mängden död ved ska tillåtas öka, men riskträd ska kontinuerligt åtgärdas, t.ex. genom att trädet sparas som en högstubbe i stället för att helt tas bort. Gångstigar ska hållas fria från fallna träd, grenar och kvistar så att de behåller sin status som handikappanpassade. Område 1. Bilden visar västbrynet som i dagsläget är ganska igenvuxet. Någonstans där i den gröna väggen växer den gamla sälgen som för att trivas behöver mer ljusinstrålning. Område 1b ska utgöra en skyddszon mot E65:an, vilket innebär att buskskiktet ska få vara kvar som en bullerdämpande ridå. Mängden död ved ska tillåtas öka, men riskträd ska kontinuerligt åtgärdas, till exempel genom att trädet sparas som en högstubbe i stället för att helt tas bort. Gångstigar ska hållas fria från fallna träd, grenar och kvistar så att de behåller sin status som handikappanpassade. Bokhäcken som avgränsar Bräknehus mot norr ska fortsätta att vara synlig, vilket innebär att träd som växer upp i häcken, eller grenar som skymmer häcken ska tas bort. Utanför det aktuella området, öster om gångvägen som leder i öst-västlig riktning, finns gräsytor med en ganska artrik flora. Om denna gräsyta slås som en slåtteräng i 6

44 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 augusti varje år, med efterföljande borttransport av höet, ger detta en fin komplettering av de blommande och bärande träden och buskarna i den västra delen av Bräknehus. Åtgärder Restaureringsbehov Område 1a. Uppslaget av lövsly ska gallras ur, främst i anslutning till stigarna. Genomsynligheten i skogen ska öka och solen ska här och var få möjlighet att nå markytan. Blommande träd och buskar ska sparas. Enstaka unga trädindivider ska sparas som efterföljare till träden som nu är vuxna. En bedömning av förekomst av riskträd ska göras. Eventuella riskträd ska sedan åtgärdas, där detta är möjligt, genom att trädet tas bort förutom en 2-3 m hög stubbe som ska sparas till förmån för kryptogamer, vedlevande insekter, hackspettar och andra organismer. Område 1b. Riskträd ska åtgärdas, där detta är möjligt, genom att trädet tas bort förutom en 2-3 m hög stubbe som ska sparas till förmån för kryptogamer, vedlevande insekter, hackspettar och andra organismer. Mindre träd och grenar på större träd som skymmer häcken i norr ska tas bort. Åtgärd Metoder Pris Bortröjning av lövsly, d.v.s. unga individer av lövträd, i område 1a enligt ovan. En del av riset ska lämnas kvar i rishögar, resten ska transporteras bort. Lövsly tas bort med röjsåg. För mindre träd används motorsåg. En del av riset läggs i högar. Borttransport av ris. Röjning av lövsly, 3 ha: Två personer 500kr/h, 16h > 2*500*16= kr Placering av ris i högar (skotning): Två personer 750kr/h, 8h > 2*750*8= kr Borttransport av ris, inkl. skotning: Två personer 750kr/h, 8h > 2*750*8=12 000kr. Drivmedel och milkostnad tillkommer, vilket beror på vart riset transporteras. Summa: kr + kostnad för drivmedel och milkostnad till lastbil. 7

45 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Åtgärd Metoder Pris Borttagande av riskträd, främst döda almar nära stigar i område 1a och 1b. Här måste val av metod väljas från fall till fall. Det enklaste, och säkraste, är förmodligen att helt enkelt fälla träden på vanligt vis. Borttagande av riskträd. Pris/träd: 5 000kr Löpande skötsel Håll efter slyuppslag kontinuerligt. Ta bort riskträd vid behov. Håll stigarna i framkomligt skick Se kontinuerligt till att lyktstolpar, papperskorgar och andra anordningar fungerar. Område 2: Det avskogade området Beskrivning Området består av en numera glest trädbevuxen, mindre höjd. Tidigare växte här alm men de har dött och tagits bort, förutom en grov låga i den sydöstra delen. Kvar i trädskiktet finns nu några lönnar, askar och bokar. Två av lönnarna hör till de mer värdefulla träden i Bräknehus. Den ena har en stamdiameter på ca 10 dm, den andra mäter ca 6 dm. De flesta av askarna bär tydliga spår av askskottsjuka. En av bokarna har en mindre hålighet och angrepp av vedsvampar. Även buskskiktet är ganska glest och består främst av lövsly samt lite björnbär, druvfläder och krusbär. Fältskiktet har utvecklats mycket starkt då trädskiktet försvann och domineras helt av grova örter av igenväxningsvegetation, t.ex. brännässla, gråbo, kirskål, mjölkört, rosendunört och åkertistel. Naturvärden Två gamla lönnar som börjar bli värdefulla för kryptogamer och vedlevande insekter. En bok med en mindre stamhålighet och angrepp av vedsvampar har värden för vedlevande insekter. Grov död ved av alm har värden för kryptogamer, vedlevande insekter och hackspettar. 8

46 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Område 2. Bilden visar de numera solitärt stående gamla lönnarna, samt det massiva uppslaget av grövre örtvegetation. Målet är att dessa lönnar även i fortsättningen ska stå solexponerade i en glänta. Mål Området ska tillåtas att utvecklas till skog igen, förutom kring de äldre lövträd som finns kvar där det ska finnas gläntor som tillåter solljuset att nå ner på stammarna. Området i anslutning till den gamla grinden, där det nu växer tät slyvegetation, ska utvecklas till en inbjudande yta som bl.a. kan användas som samlingsplats vid studiebesök i Bräknehus, till informationstavlor och liknande. En sådan yta lyfter också fram den fina grinden vilket accentuerar områdets historia. Den grova stubben och lågan av alm i den sydöstra delen ska kunna användas som sittplats/samlingsplats, och då också utnyttjas pedagogiskt. Åtgärder Restaureringsbehov Återbeskogningen kan ske naturligt, med hjälp av de plantor av lövträd som redan finns. Komplettering med uppgrävning och plantering av plantor från område 1, som ändå skulle röjas bort, är tillåten. För att gynna plantorna kan vid behov grövre örtvegetation röjas bort. Här finns en möjlighet att styra skogens utveckling genom att 9

47 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 gynna plantor av bok, lönn, lind, ek och avenbok, men att röja bort plantor av ask och alm som med stor sannolikhet ändå kommer att dö. När plantorna har vuxit upp till träd och beskuggar marken kommer fältskiktet med de grova örterna att gå över i en mer skuggtålig vegetation, liknande den i bokskogen i område 1. Det unga beståndet i anslutning till grinden ska röjas bort i sådan omfattning att en inbjudande entré till området skapas. En eventuell grusad gång från grinden och in i Bräknehus ska återställas. Den grova stubben och lågan av alm i den sydöstra delen ska röjas fram. Åtgärd Metoder Pris Slyröjning kring den gamla almlågan Slyröjning Röjning av lövsly, 400 kvadratmeter: Två personer 500kr/h, 2h > 2*500*2=2 000 kr Placering av ris i högar (skotning): Två personer 750kr/h, 8h > 2*750*8= kr Summa: kr Löpande skötsel Kontrollera efter behov så att den uppväxande skogen får önskad sammansättning, till exempel genom att gallra bort plantor av alm och ask. Ta bort riskträd vid behov. Håll stigarna i framkomligt skick Se kontinuerligt till att lyktstolpar, papperskorgar och andra anordningar fungerar. Område 3: Lönnallén i söder Beskrivning Området består av en lönnallé, häckar av bok samt mellan dessa en grusad gång. I häcken finns en gammal grind som leder in till Bräknehus från den grusade gången. 10

48 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Lönnarna har en uppskattad ålder på ca 80 år. En del träd har börjat utveckla stamhåligheter och trädens bark börjar bli ett viktigt substrat för lavar och mossor. Område 3. På bilden syns några av träden i lönnallén, bokhäckarna samt den pampiga grinden. En målbild för området är den vänstra häcken som är välklippt och med väl skötta träd. Innanför grinden kan igenväxningen av lövsly anas. Naturvärden Naturvärdet består i lönnarna som börjar komma upp i en ålder då de börjar bli viktiga substrat för barklevande kryptogamer, främst mossor och lavar. I en del träd har det bildats mindre håligheter med mulm. I dessa håligheter finns utvecklingsmöjligheter för en lång rad krävande insekter som är knutna till den här typen av miljöer. Insekterna lever ofta på ved som de gnager på från insidan av håligheterna. Andra insekter är knutna till bon av till exempel fåglar, getingar eller myror, och de lever då som nedbrytare av bland annat fjädrar, döda fågelungar, rester av larvhudar och puppor och annat organiskt material. Andra arter är rovdjur och lever av andra småkryp. Organismgrupper är främst olika skalbaggar, men också många flugor och steklar. Särlingar i den här kategorin är klokryparna, små skorpionliknande spindeldjur som liftar med andra vedinsekter. Någon inventering av kryptogamer eller insekter har inte genomförts. 11

49 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Område 3. Grinden ska återigen fungera som en entré in i parkmiljön Bräknehus. Ett återställande av den grusade gång som eventuellt fanns innanför grinden ska genomföras. Området innanför grinden ska sedan användas som ett välkomnande område som bland annat kan användas för informationsskyltar. Mål Lönnallén ska synas tydligt och på så sätt påminna om områdets historia. Bokhäckarna ska vara välskötta, och liksom lönnallén på så sätt påminna om områdets historia. Den grusade gången ska vara välskött. Den gamla grinden ska vara välskött och funktionell. Åtgärder Restaureringsbehov Lönnarna längs den norra raden, in mot skogen, ska röjas fram. Detta innebär att mindre träd och grövre grenar som växer upp i lönnarnas kronor ska tas bort. Den gamla grinden ska återställas i brukbart skick. 12

50 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Åtgärd Metoder Pris Framröjning av den norra trädraden i allén Återställande av grinden och entrén i brukbart skick Röjning med motorsåg, och röjning med hjälp av arborist. Uppsmörjning, rostbekämpning, ta bort grästuvor och förna så att grinden kan öppnas. Återställande av grusad gång Röjning av grenar och småträd som tränger häcken: Två personer 1000kr/h, 8h > 2*1000*8= kr Borttransport av ris, inkl skotning: Två personer 750kr/h, 6h > 2*750*6=9 000kr. Drivmedel och milkostnad tillkommer, vilket beror på vart riset transporteras. Summa: kr Renovering av grinden (smörjning, målning): kr Ta bort ogräs, återställa grusgång: Två man, 500kr/h, 6h > 2*500*6=6 000 kr. Grus: frakt 750kr, pris 100kr > 850kr. Summa: kr Löpande skötsel Lönnallén ska skötas på vederbörligt sätt. Träd och grenar som växer in i alléns norra trädrad ska kontinuerligt tas bort. Bokhäcken ska klippas med regelbundna mellanrum. Den grusade gången ska hållas i gott skick. Den gamla grinden ska hållas i gott skick. Se kontinuerligt till att lyktstolpar, papperskorgar och andra anordningar fungerar. 13

51 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Område 4: Lekplatsen Beskrivning Området består av en lekplats med olika lekredskap på sand, en grillplats under tak, gräsytor samt en vidkronig lönn. Naturvärden Den vidkroniga lönnen har inte särskilt höga naturvärden i dagsläget, men har förutsättningar att få det om den får stå kvar. Mål Lekplats på sand, klippta gräsmattor och en välskött grillplats under tak. Fristående lönn. Åtgärder Restaureringsbehov I dagsläget finns inga restaureringsbehov. Område 4. På bilden syns lekplatsen med rutschkana, gungor och klätterställning. Lekredskapen ska även i fortsättningen stå på sand. Grillplatsen är väl underhållen och ofta använd. Bakom grillplatsen syns den vidkroniga lönnen. 14

52 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Löpande skötsel Ny sand ska tillföras lekplatsen vid behov. Lekanordningar ska hållas i gott skick. Grillplatsen ska hållas i gott skick. Gräsmattor ska klippas vid behov. Se kontinuerligt till att lyktstolpar, papperskorgar och andra anordningar fungerar. Område 5: Begravningsplatsen för sällskapsdjur Beskrivning Området består av begravningsplats för sällskapsdjur, där varje separat gravplats omges av gatsten. Runt begravningsplatsen finns ett lågt staket. I området växer en stor ek. Naturvärden Eken har uppnått en ålder, ca 100 år, då den börjar bli intressant för de första lite mer krävande lavarna, som är knutna till bark på gamla lövträd. 15

53 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Område 5. På denna tidiga vårbild ser begravningsplatsen ganska välvårdad ut men längre fram på sommaren var bristen på skötsel påtaglig. En kontinuerlig skötsel, där någon har ett övergripande ansvar, är nödvändigt. Mål Välskött begravningsplats för sällskapsdjur. Åtgärder Restaureringsbehov I dagsläget är inga restaureringsbehov nödvändiga. Löpande skötsel Begravningsplatsen ska kontinuerligt hållas i gott skick. Löpande skötsel Se kontinuerligt till att lyktstolpar, papperskorgar och andra anordningar fungerar. 16

54 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Område 6: Den södra dammen Beskrivning Området består av en grävd damm med djupa, branta kanter. Mitt i dammen finns en liten ö. Vattennivån i dammen blir under sommaren mycket lågt. Dammen omges av lövskog med en ganska hög andel stående, döda almar. Tidigare har vattennivån varit så pass hög att det var möjligt att färdas i dammen med en liten båt. Naturvärden Trots att vattennivåerna under sommarhalvåret verkar kunna bli låga har området ett värde för diverse vattenlevande organismer. Hit hör bland annat groddjur vars larvutveckling sker i vatten, samt en lång rad vatteninsekter och andra småkryp. Mål Ett långsiktigt mål är en damm med öppen vattenyta, stora delar av året. Åtgärder Restaureringsbehov För att en öppen vattenyta ska bli verklighet behöver dammen grävas ur, men detta förutsätter att områdets hydrologi är känd. Finns det förutsättningar för en öppen vattenyta? Har dammen förbindelse med andra vatten i området (såsom dammen i norr område 7, eller den vattenledning med tillhörande trumma som syns vid stigen i den sydvästra delen av område 1)? Finns behov av att rensa eventuella vattenledningar? Vi föreslår att ovanstående undersöks och att meningsfulla åtgärder beskrivs i en uppdaterad version av åtgärdsplanen. Löpande skötsel Se kontinuerligt till att livboj finns på plats. Område 7: Den norra dammen Beskrivning Området består av en mindre damm omgiven av skog och buskvegetation. Kanterna är relativt branta, men från stigen i söder kan dammen nås relativt enkelt. Dammen verkar kunna hålla en jämn vattennivå över hela året. 17

55 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Naturvärden Vattennivån verkar vara ganska stabil över året vilket gör att området har förutsättningar för en värdefull flora och fauna. Till organismer som kan förväntas hör bland annat groddjur, en lång rad vatteninsekter och andra småkryp samt olika vattenväxter. Vissa fågelarter håller tillgodo med den här typen av dammar, åtminstone under delar av året. I anslutning till dammen är mikroklimatet kontinuerligt fuktigt, vilket är viktigt för till exempel landmollusker. Mål Målet är en damm med god solinstrålning från söder, vilket är gynnsamt för många vattenorganismer. Området ska vara lätt tillgängligt för studier av faunan och floran i vattenmiljöer. En brygga leder ut i vattnet, vilket gör håvning och andra studier av vattenmiljön möjlig. Åtgärder Restaureringsbehov För att åstadkomma ljusinstrålning till dammen behöver slyvegetationen söder om dammen (mellan dammen och gångstigen) röjas bort. En slänt med terrasser, alternativt en gräsmatta ned mot dammen är två möjligheter. En brygga som går några meter ut i vattnet anläggs. Bryggan bör vara tillräckligt bred så att två personer kan mötas. Om behov finns kan området närmast stranden grundas upp för att minska risker för små barn. Behovet av urgrävning av dammen bör undersökas. Åtgärd Metoder Pris Röjning av sly så att solinstrålning till dammen blir möjlig. Riset ska transporteras bort. Röjsåg Borttransport av ris Röjning av sly och småträd: Två personer 500kr/h, 4h > 2*500*4=4 000 kr Borttransport av ris, inkl skotning: Två personer 750kr/h, 2h > 2*750*2=3 000kr. Drivmedel och milkostnad tillkommer, vilket beror på vart riset transporteras. Summa: kr 18

56 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Åtgärd Metoder Pris Anläggningsarbeten i slänten ned mot dammen Anläggande av brygga Klippt slänt eller terrasser Pålar i botten varvid bryggan är fäst Anläggningsarbete i kanten av dammen: kr Anläggning av brygga, inkl meterial: kr Löpande skötsel Håll efter slyuppslag söder om dammen. Håll bryggan i gott skick. Gräv ur dammen vid behov. Område 8: Parkeringsplatsen Beskrivning Området består av en parkeringsplats i den sydvästra delen av Bräknehus, åtkomlig från Svaneholmsvägen. Område 8. Parkeringsplatsen har inga särskilda naturvärden. Viktiga åtgärder är att hålla efter torra grenar som annars kan falla ner och skada egendom. 19

57 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Naturvärden Området har inga särskilda naturvärden. Mål Området ska även i fortsättningen vara en lättåtkomlig parkeringsplats för motorfordon. Åtgärder Restaureringsbehov I dagsläget är inga restaureringsbehov nödvändiga. Löpande skötsel Håll efter eventuella riskträd genom att ta bort döda grenar som sträcker sig ut över parkeringsplatsen. Se kontinuerligt till att lyktstolpar, papperskorgar och andra anordningar fungerar. Område 9: Häcken i norr Beskrivning Området består av en bokhäck som sträcker sig längs den norra kanten av området. 20

58 Bilaga 3. Bräknehus åtgärdsplan 2013 Område 9. Häcken är hårt trängd av uppväxande träd och grova grenar från träden inne i skogen. Häcken har höga kulturvärden som visar på områdets historia, och ska därför vara väl synlig. Naturvärden Området har inga särskilda naturvärden. Mål Häcken ska var tydligt synlig och välskött, vilket tydliggör områdets historia som parkanläggning. Åtgärder Restaureringsbehov I dagsläget är inga restaureringsbehov nödvändiga. Löpande skötsel Bokhäcken ska klippas med regelbundna mellanrum. Träd och grenar som skymmer häcken ska åtgärdas, i första hand genom att små träd eller större grenar tas bort på uppväxta träd. 21