Äldre vård och omsorg år 2000

Transkript

1 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2001:3 Äldre vård och omsorg år 2000 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälsooch sjukvård. Statistik Socialtjänst Äldre vård och omsorg år 2000 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Elisabet Lagergren, Socialstyrelsen, tfn (statistikens innehåll) Lennarth Johansson, Socialstyrelsen, tfn (ämnesfrågor) Publicerat: 28 maj 2001 samt rättade tabeller januari De rättade tabellerna finns på sidan Anmärkningar vid tabellerna 3 och 13 har införts augusti Tidigare publicering: Statistik över vård och omsorg till äldre har publicerats av Socialstyrelsen sedan Tidigare har motsvarande statistik publicerats av Statistiska centralbyrån. Previous publication: Statistics on care and service to the elderly have been published since 1994 by the National Board of Health and Welfare. Previously these statistics were published by Statistics Sweden. ISSN ISBN Sättning Eva Larsson Artikelnr Statistics Social Welfare Care and services to elderly persons 2000 The National Board och Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN 2

3 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund..6 Statistikens innehåll. 8 Datainsamling...9 Statistikens kvalitet Definitioner av begrepp Resultat...14 Tabellförteckning 20 Teckenförklaring Bilageförteckning...22 Summary..23 List of tables...24 Explanation of symbols.26 Appendix..26 List of terms Tabeller...28 Rättade tabeller (januari 2005) Bilaga

4 4

5 Observera att denna rapport innehåller vissa rättade tabeller (januari Sammanfattning 2005) jämfört med den version som publicerades i maj Se vidare under rubriken Rättade tabeller. I övrigt är rapporten I denna rapport, som ingår i Sveriges officiella statistik, oförändrad, dvs. uppgifterna i löpande text redovisas statistik över omfattningen av vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen är inte rättade. till personer 65 år och äldre under år Statistiken omfattar uppgifter om boende i särskilda boendeformer, personer i ordinärt boende med hemtjänst och kommunal hemsjukvård, personer med anhörigbidrag respektive med hjälp av anhörig/närstående anställd av kommunen samt omfattningen av behovsprövad dagverksamhet och korttidsvård/- korttidsboende. I sammanfattning ger statistiken följande resultat: Drygt ålderspensionärer, som bodde i ordinärt boende, var beviljade hemtjänst 1 oktober Detta mosvarar ca 8 procent av samtliga 65 år och äldre. Jämfört med år 1999 har antalet ålderspensionärer med hemtjänst minskat med ca personer eller ca 3 procent. I förhållande till befolkningen 65 år och äldre är dock andelen med hemtjänst oförändrad. Av de drygt äldre som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fick drygt 7 procent hemtjänst som i huvudsak utfördes i enskild regi. Av de totalt ca hjälptimmar som kommunerna redovisat för oktober månad 2000 utfördes ca 9 procent av enskild vårdgivare. Motsvarande andel för november månad 1999 var ca 6 procent. Ca ålderspensionärer bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 oktober 2000, vilket motsvarar ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Jämfört med 1999 har antalet boende ökat med ca personer. I förhållande till befolkningen är andelen ålderspensionärer som bor permanent i särskilda boendeformer oförändrad jämfört med Bland personer 80 år och äldre har dock andelen ökat något. Drygt 11 procent av de ca äldre som bodde permanent i särskilda boendeformer bodde i bostäder som drevs i enskild regi. År 1999 var denna andel ca 9 procent. Ca äldre erhöll korttidsvård/boende 1 oktober 2000, vilket är en ökning med ca personer ca 20 procent jämfört med året innan. Andelen personer som bodde i enskild regi har ökat kraftigt från ca 5 procent 1999 till ca 16 procent Av de äldre som antingen bodde permanent eller tillfälligt i särskilda boendeformer delade ca 6 procent bostad med annan/andra än maka/-make/samboende eller annan nära anhörig. Nära 80 procent av de boende hade egen toalett och ca 73 procent egen dusch eller bad. Ca äldre hade ett beslut om dagverksamhet 1 oktober Jämfört med 1999 är det en ökning med drygt personer eller ca 14 procent. 5

6 Bakgrund Kommunernas vård och omsorg om äldre omfattar en rad olika insatser. I denna rapport redovisas statistik om boende i särskilda boendeformer, personer i ordinärt boende med hemtjänst och kommunal hemsjukvård, omfattningen av behovsprövad dagverksamhet och korttidsvård/korttidsboende, anhörigbidrag samt anhöriga/närstående anställda av kommunerna för hemtjänstinsatser. Särskilda boendeformer Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. I dessa bostäder ska omfattande service och vård kunna ges dygnet runt. Kommunerna har ansvar för såväl sociala som medicinska insatser, förutom sådana som ges av läkare. Hemtjänst Kommunerna bör, enligt socialtjänstlagen, genom bl.a. hemtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma. Hemtjänstens traditionella innehåll kan allmänt sett indelas i uppgifter av servicekaraktär och uppgifter som mer inriktas på personlig omvårdnad. Med serviceuppgifter kan bl.a. avses hjälp med hemmets skötsel, inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan vara hjälp med att äta, dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser för att bryta isolering och för att känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. Hemsjukvård Kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården (exkl. läkarinsatser) i särskilda boendeformer och dagverksamheter. Därutöver har kommunerna möjlighet att, efter överenskommelse med landstinget och med regeringens godkännande, överta ansvaret för hemsjukvården (exkl läkarinsatser) i ordinärt boende. Detta har skett i drygt hälften av landets kommuner. Dagverksamheter För att underlätta för den enskilde att bo hemma och underlätta kontakt med andra bör kommunerna, enligt socialtjänstlagen, bedriva dagverksamheter. Innehållet i kommunernas dagverksamheter varierar beroende på vilken målgrupp verksamheten huvudsakligen vänder sig till. Det kan vara olika former av aktiviteter samt behandling och rehabilitering m.m. av personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Kommunerna ansvarar för de 6

7 hälso- och sjukvårdsinsatser som är knutna till dagverksamheterna, men som inte kräver läkares medverkan. Korttidsvård/korttidsboende Med korttidsvård/korttidsboende avses stöd, enligt socialtjänstlagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen, i form av tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och omvårdnad. Korttidsvård kan ges både till personer som bor i ordinärt boende med behov av växelvård eller eftervård och till personer som bor i särskilda boendeformer där exempelvis rehabiliteringsresurser saknas. Anhörigbidrag och anställning av anhörig/närstående Anhöriga kan under vissa förutsättningar få ekonomisk ersättning från bl.a. kommunen för sin vårdinsats. Varje kommun bestämmer vilka riktlinjer som ska gälla för anställning eller direkt ekonomiskt stöd till anhörigvårdare, vilket innebär att villkoren för ersättning och ersättningsnivåerna varierar mellan kommunerna. 7

8 Statistikens innehåll Statistiken som redovisas i denna rapport om omfattningen av vissa kommunala insatser avser antal personer 65 år och äldre: i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst efter ålder, kön och antal beviljade hjälptimmar under oktober månad samt regiform som var beviljade anhörigbidrag som fick hjälp av anställd anhörig/närstående som erhöll kommunal hemsjukvård, med respektive utan hemtjänst, efter ålder och kön permanent boende i särskilda boendeformer efter ålder, kön och regiform som erhöll korttidsvård/korttidsboende efter kön och regiform som delade bostad i särskilda boendeformer som hade egen toalett och egen bad/dusch i särskilda boendeformer som var aktuella för dagverksamhet fördelade efter kön. Mättidpunkter är 1 oktober och oktober månad

9 Datainsamling Statistiken grundar sig på de mängduppgifter som Statistiska centralbyrån, på uppdrag av Socialstyrelsen, har samlat in från landets samtliga kommuner. Uppgifterna har samlats in med stöd av lagen (1992:89) om den officiella statistiken och Förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken, vilket innebär skyldighet för kommunerna att lämna de efterfrågade uppgifterna. För första gången har uppgiftsinsamlingen skett via Internet. Därigenom har kommunerna på den elektroniska blanketten haft tillgång till de uppgifter som redovisades året innan för varje fråga som jämförelse. 75 procent av kommunerna har valt att lämna de efterfrågade uppgifterna via Internet. Logiska kontroller och summakontroller har utförts liksom manuell granskning med komplettering av uppgifter efter återkontakter med kommunerna. Statistikuppgifterna som avser förhållandena den 1 oktober och under oktober månad 2000 redovisas per kommun, län och riket. Den standard som använts är Statistiska centralbyråns Rikets indelningar För att beräkna andelen personer av befolkningen i olika åldersgrupper som har de insatser som statistiken omfattar har uppgifter från Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik från 31 december 2000 använts. 9

10 Statistikens kvalitet Förändringar genomfördes av statistiken fr.o.m. verksamhetsåret 1998 för att bättre kunna beskriva utvecklingen av de olika verksamheterna. Vid övergång till ny och förändrad statistik uppstår oftast svårigheter vid datainsamlingen. Dessa svårigheter bidrar till att tillförlitligheten är mindre god de första åren efter en statistikomläggning. Mot bakgrund av erfarenheterna från 1998 och 1999 års datainsamlingar gjordes en översyn av enkäten för att förtydliga frågor, definitioner, anvisningar m.m. Bedömningen av kvaliteten i 2000 års statistik, totalt sett, är att tillförlitligheten förbättrats jämfört med 1999 års statistik. Osäkerhetskällor och mätfel Uppgifterna insamlas från kommuner med varierande organisation, datastöd och rutiner. Kommunernas redovisning är också oftast en sammanställning av uppgifter från flera uppgiftslämnare inom kommunen. Detta medför risk för skillnader i uppgiftslämnarnas tolkning av enkätfrågor, definitioner av begrepp m.m. Vad gäller uppgifter om antal permanent boende i särskilda boendeformer respektive antal personer med korttidsvård/korttidsboende den 1 oktober, finns en viss risk för att personer dubbelräknats. Vidare är det tänkbart att enstaka kommuner betraktar servicehus som ordinärt boende istället för en särskild boendeform och därför redovisat personer i fel boendeform. Bortfall och korrigering för bortfall Samtliga kommuner har besvarat enkäten. Det partiella bortfallet varierar mycket beroende på fråga. Uppgifter som kommuner haft svårigheter med att lämna är framför allt antal personer med dagverksamhet och antal besök vid dagverksamheter, boendestandard i särskilda boendeformer och hemtjänsttimmar under oktober månad fördelade efter regiform. Bortfallet för varje enskild fråga framgår av tabellerna. När uppgifter saknas har bortfallskorrigering gjorts för beräkning av totalvärden på riks- och länsnivå, dvs bortfallet har ersatts med ett skattat variabelvärde. Uppgifter som saknas kan vara en totalsiffra och/eller en däravsiffra. Då däravsiffror saknas antas att däravsiffrornas andelar av totalen är desamma för den aktuella kommunen som för riket i övrigt. Då en totalsiffra saknas och om den inte kan härledas med hjälp av övriga siffror som står i direkt relation till det variabelvärde som saknas, har förra årets värde använts. Finns inte förra årets värde beräknas variabelvärdet enligt följande formel: Σ x j x i = y j Σ y j 10

11 x i = skattning av variabelvärde för kommun som har bortfall. y i = befolkning i berörd åldersklass i kommun som har bortfall. x j = variabelvärde för kommuner i riket som redovisar värde för aktuell variabel. y j = befolkning i berörd åldersklass för kommuner i riket som redovisar värde. Summeringen Σ innebär summering över alla kommuner i riket som inte har bortfall. I redovisningen av kommunal hemsjukvård i ordinärt boende har korrigering för bortfall utförts endast för Gotland, Hörby och Mölndal genom att föregående års uppgifter har använts. Jämförbarhet bakåt i tiden Förändringar av den officiella socialtjänststatistiken genomfördes fr.o.m års statistik med syftet att anpassa statistikens innehåll till dagens struktur och arbetssätt inom socialtjänsten. De förändringar som gjorts i statistiken fr.o.m innebär följande i förhållande till tidigare års statistik. I tidigare års statistik över antal personer i särskilda boendeformer medräknades förutom permanent boende även personer som tillfälligt upptog en växelvårds- eller avlösningsplats (korttidsvård/boende). Dessa uppgifter avsåg förhållandena den 31 december. Fr.o.m särskiljs permanent boende i särskilda boendeformer från korttidsvård/korttidsboende. År 1998 och 1999 avsåg uppgifterna om permanent boende i särskilda boendeformer förhållandena den 1 november. Uppgifterna om korttidvården/boendet avsåg dock hela verksamhetsåret 1998 men ändrades 1999 till 1 november. Därmed blev det åter möjligt att inkludera korttidsvården/boendet i redovisningen av personer i särskilda boendeformer. För år 2000 är mätdagen ändrad till den 1 oktober för såväl permanent- som korttidsboende bl.a. för att få en bättre samordning med Statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling till kommunernas räkenskapssammandrag. Fr.o.m inhämtas uppgifter om antal personer i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 1 november samt antal beviljade hjälptimmar eller beräknade/uppskattade hjälptimmar för beviljade insatser under oktober månad. Mättidpunkterna ändrades för år 2000 till 1 oktober och oktober månad. Vidare ställs särskilda frågor om den kommunala hemsjukvården i ordinärt boende, bl.a. om antalet personer med enbart hemsjukvård. Om dessa uppgifter adderas med antalet personer som var beviljade hemtjänst erhålls samma mått som i tidigare års statistik. Tidigare års statistik över hemtjänst i ordinärt boende omfattade nämligen personer som var beviljade social hemhjälp och/eller erhöll hemsjukvård den 31 december. Mot bakgrund av de olika insamlingsmetoderna före och fr.o.m bör dock uppgifterna användas med viss försiktighet. Utöver dessa olikheter jämfört med tidigare års statistik ingår fr.o.m uppgifter om behovsprövad dagverksamhet, vilket inte tidigare ingått i den officiella statistiken. Vidare innehåller statistiken för år 2000 vissa uppgifter om boendestandarden i särskilda boendeformer. Motsvarande uppgifter förekom i den officiella statistiken t.o.m. år

12 Definitioner av begrepp Nedan definieras begrepp såsom de använts i datainsamlingen och i den statistiska redovisningen. Anhörigbidrag kontantbidrag som kan ges av kommunen till personer för att betala anhörig/närstående för utförd hjälp i hemmet. Enskild regi exempelvis bolag (inkl. kommunala bolag), stiftelse eller kooperativ som på uppdrag av och mot ersättning av kommunen producerar vård, omsorg och service eller som kommunen köper platser av. Dagverksamhet stöd enligt socialtjänstlagen eller insats enligt hälso- och sjukvårdslagen i form av behandling och rehabilitering under dagtid till personer med t.ex. åldersdemens, psykiska funktionshinder samt personer i övrigt med behov av behandling och rehabilitering. Delad bostad alla bostäder som delas av andra än maka/make/samboende eller annan nära anhörig, dvs. även flerbäddsrum, del i lägenhet etc. Flerbäddsrum rum med två eller fler bäddar. Hemsjukvård (kommunal) hälso- och sjukvård som genom kommunens åtagande och ansvar ges i patientens bostad eller där patienten vistats. Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Ansvaret för de medicinska insatserna ska vara sammanhängande över tiden. Hemtjänst biståndsbeslutad service och omvårdnad i bostaden enligt socialtjänstlagen. Med service avses praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider o.d. Omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och insatser för att bryta isolering och skapa trygghet. Kommunal regi vård och omsorg som utförs i huvudsak av kommunalt anställd personal. Korttidsvård/korttidsboende tillfälligt boende i särskilda boendeformer förenat med behandling, rehabilitering och omvårdnad för bl.a. avlösning, växelvård och eftervård. Ordinärt boende boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande till skillnad från särskilda boendeformer. 12

13 Permanent boende stadigvarande boende i motsats till korttidsvård/- korttidsboende. Särskilda boendeformer avser dels särskilda boendeformer för service och omvårdnad enligt 20 socialtjänstlagen, dels bostäder med särskild service enligt 21 socialtjänstlagen. 13

14 Resultat Drygt ålderspensionärer bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober Av samtliga hjälptagare var ca personer eller ca 73 procent 80 år eller äldre, vilket motsvarar ca 40 procent av samtliga 80 år eller äldre i befolkningen. En jämförelse med förhållandena år 1999 visar bl.a. följande: Det totala antalet ålderspensionärer som bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende ökade med ca 900 personer. Antalet personer som var 80 år eller äldre och bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende ökade med drygt personer. I förhållande till antalet personer 80 år eller äldre i befolkningen har andelen personer som var 80 år eller äldre och bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende varit oförändrat ca 40 procent. Hemtjänst Drygt ålderspensionärer, som bodde i ordinärt boende, var beviljade hemtjänst den 1 oktober Detta motsvarar ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Jämfört med år 1999 har antalet ålderspensionärer med hemtjänst minskat med ca personer. I förhållande till befolkningen 65 år och äldre är dock andelen med hemtjänst oförändrad. Nedanstående tabell illustrerar bl.a. hur andelen hemtjänsttagare ökar med stigande ålder samt skillnaderna mellan män och kvinnor i olika åldrar. Andel (%) av befolkningen med hemtjänst 2000 Ålder Män Kvinnor Totalt år år år år w år w år w år

15 Antalet hjälptimmar har ökat Kommunerna har redovisat totalt beviljade eller beräknade hjälptimmar för beviljade insatser för oktober månad Jämfört med motsvarande antal hjälptimmar under november månad 1999 är det en ökning med ca 25 procent. Denna stora ökning kan till viss del sammanhänga med en underrapportering 1999 och bör därför användas med viss försiktighet. I förhållande till antalet äldre som var beviljade hemtjänst innebär det att antalet hemtjänsttimmar i genomsnitt per person ökat från ca 27 timmar i november 1999 till ca 32 timmar i oktober Hemtjänst i enskild regi ökar Av de drygt äldre som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fick drygt 7 procent hemtjänst som i huvudsak utfördes i enskild regi. Därmed avses hemtjänst som kommunen har det yttersta ansvaret för, men som utförs av annan än kommunen, t.ex. bolag, stiftelse eller kooperativ, på uppdrag av och mot ersättning av kommunen. Jämfört med 1999 har andelen av hemtjänsttagare som får hemtjänst utförd i enskild regi ökat med nära 2 procentenheter. Av de totalt ca hjälptimmar som kommunerna redovisat för oktober månad 2000 utfördes ca 9 procent av enskild vårdgivare. Motsvarande andel för november månad 1999 var ca 6 procent. Kommunal hemsjukvård i ordinärt boende Drygt hälften av landets kommuner ansvarar helt eller delvis för hemsjukvården (exkl. läkarinsatser) i ordinärt boende. Med delvis menas att ansvaret för hemsjukvården är förenat med något slag av förbehåll eller begränsning, exempelvis att ansvaret inte omfattar insatser av en viss personalkategori m.m. I motsats till övriga områden i denna publikation har av metodologiska skäl inte någon bortfallskorrigering gjorts på läns- och riksnivå. Nedanstående redovisning är således en summering av uppgifter från de 148 kommuner som besvarat frågan om antal personer med kommunal hemsjukvård i ordinärt boende för år Motsvarande uppgifter för 1999 baseras på svar från 144 kommuner. Totalt har de 148 kommuner som besvarat frågan om hemsjukvård i ordinärt boende redovisat att drygt ca äldre var registrerade som mottagare av hemsjukvård den 1 oktober 2000, oavsett om de fick vård just den dagen eller inte. För den 1 november 1999 redovisades ca personer av 144 kommuner. Som framgår av tabellen nedan var drygt 66 procent 80 år och äldre och flertalet kvinnor. Procentuell ålders- och könsfördelning bland personer 65 år och äldre som var registrerade som mottagare av kommunal hemsjukvård 1 oktober 2000 Ålder Män Kvinnor Samtliga år w år w år

16 Minskad andel vårdtagare som även har hemtjänst Av de drygt personer 65 år och äldre som var registrerade som mottagare av hemsjukvård var ca 60 procent även beviljade hemtjänst. Jämfört med 1999 har denna andel minskat med ca 5 procentenheter. Permanent boende i särskilda boendeformer Antalet äldre som bor permanent i särskilda boendeformer har ökat men andelen är ungefär densamma Ca ålderspensionärer bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 oktober 2000, vilket motsvarar ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Jämfört med år 1999 har antalet boende 80 år och äldre ökat med ca personer. I förhållande till befolkningen är andelen av ålderspensionärerna som bor permanent i särskilda boendeformer oförändrad jämfört med Bland personer 80 år och äldre har dock andelen ökat något. Permanent boende i särskilda boendeformer 1999, 2000 År Antal boende år Andel (%) av befolkn år Antal boende 80 w år Andel (%) av befolkn. 80 w år Antal boende 65 år Andel (%) av befolkn. 65 år 19991) ) Av de ca boende 65 år och äldre saknas närmare åldersuppgift för ca 300 personer. Nedanstående tabell illustrerar bl.a. hur andelen permanent boende i särskilda boendeformer ökar med stigande ålder samt skillnaderna mellan män och kvinnor i olika åldrar. Andel (%) av befolkningen som bodde permanent i särskilda boendeformer 2000 Ålder Män Kvinnor Totalt år år år år w år w år w år

17 De flesta av de boende är 80 år eller äldre och kvinnor Av de ca ålderspensionärer som bodde permanent i särskilda boendeformer var ca 77 procent eller nära av de boende 80 år eller äldre. Ca 70 procent var kvinnor. Ökning av andelen boende i bostäder som drivs i enskild regi Av de ca äldre som bodde permanent i särskilda boendeformer 1 oktober 2000, bodde drygt 11 procent i bostäder som drevs i enskild regi. År 1999 var denna andel ca 9 procent. Med enskild regi avses särskilda boendeformer som drivs av enskild vård- och omsorgsgivare, t.ex. bolag (inkl. kommunala bolag), stiftelse eller kooperativ som på uppdrag av och mot ersättning av kommunen producerar vård, omsorg och service eller som kommunen köper platser av. Korttidsvård/boende Med korttidsvård/boende avses tillfälligt boende i särskilda boendeformer förenat med behandling, rehabilitering och omvårdnad för bl.a. avlösning, växelvård och eftervård. Den 1 oktober 2000 erhöll ca äldre korttidsvård/boende, vilket är en ökning med ca personer jämfört med året innan. Drygt 55 procent av de boende var kvinnor. Jämfört med år 1999 har andelen som bodde i enskild regi ökat kraftigt från ca 5 procent 1999 till ca 16 procent Dagverksamhet Med dagverksamhet avses stöd, enligt socialtjänstlagen eller insats enligt hälso- och sjukvårdslagen, i form av behandling och rehabilitering under dagtid till personer med t.ex. åldersdemens, psykiska funktionshinder samt personer i övrigt med behov av behandling och rehabilitering. Ca äldre hade ett individuellt beslut om dagverksamhet den 1 oktober 2000, vilket är en ökning med drygt personer jämfört med Flertalet av dessa ca 75 procent bodde i ordinärt boende. Ca 65 procent var kvinnor. Antalet besök per person med dagverksamhet var i genomsnitt under oktober månad ca 8 besök, vilket också var fallet under november månad Utvecklingen I detta avsnitt beskrivs utvecklingen mellan 1995 och 2000 av antalet äldre i ordinärt boende med hemtjänst och/eller kommunal hemsjukvård samt antalet äldre som bor i särskilda boendeformer. I avsnittet Statistikens kvalitet beskrivs på vilket sätt det är möjligt att göra jämförelser bakåt i tiden efter de förändringar av den officiella statistiken som genomfördes

18 Äldre med hemtjänst och/eller kommunal hemsjukvård i ordinärt boende Antalet personer 65 år och äldre som var beviljade hemtjänst och/eller registrerade som mottagare av hemsjukvård en viss mätdag minskade mellan 1995 och 1996 men har därefter successivt ökat för varje år. I förhållande till befolkningen i denna åldersgrupp har andelen hjälptagare varierat mellan 8 och 9 procent under perioden Jämfört med 1995 har antalet hjälptagare i åldrarna år minskat med ca personer samtidigt som antalet hjälptagare i åldersgruppen 80 år och äldre ökat med ca Med hänsyn till befolkningsutvecklingen innebär det att andelen hjälptagare år minskat något medan andelen hjälptagare i åldersgruppen 80 år och äldre var ca 21 procent såväl 1995 som Personer med hemtjänst och/eller hemsjukvård År Antal personer år Andel av befolkn år (%) Antal personer 80 w år Andel av befolkn. 80 w år (%) Antal personer 65 år Andel av befolkn. 65 år (%) Äldre i särskilda boendeformer Av kommunernas uppgifter för perioden framgår att antalet ålderspensionärer, som antingen bodde permanent eller tillfälligt i särskilda boendeformer en viss mätdag, har ökat med drygt under denna tidsperiod. I förhållande till antalet invånare 65 år och äldre innebär det att andelen boende i denna åldersgrupp varierat mellan 8 och 9 procent. Boende 65 w år i särskilda boendeformer (permanent och tillfälligt) År Antal boende 65 w år Andel (%) av befolkn. 65 w år

19 Bostadsstandarden har förbättrats Av de ca äldre som antingen bodde permanent eller tillfälligt i särskilda boendeformer den 1 oktober 2000 delade ca 6 procent bostad med annan/andra än maka/make/samboende eller annan nära anhörig. Nära 80 procent av de boende hade egen toalett och ca 73 procent egen dusch/bad. Motsvarande uppgifter om bostadsstandard i särskilda boendeformer samlades in från kommunerna senast 1997, men avsåg då även personer yngre än 65 år. Någon jämförelse bakåt i tiden, specifikt för personer 65 år och äldre kan därför inte göras. För att illustrera utvecklingen av bostadsstandarden redovisas dock här uppgifter fr.o.m. 1993, som således avser samtliga personer oavsett ålder som bodde i särskilda boendeformer (permanent eller tillfälligt). Bostadsstandarden mätt som förekomsten av egen toalett, egen dusch/- bad och delad bostad har successivt förbättrats sedan Andelen av de boende som hade egen toalett har ökat från ca 70 procent 1993 till ca 80 procent år 2000 och andelen som hade egen dusch/bad från ca 54 till ca 73 procent mellan 1993 och Andelen av de boende som delade bostad med andra än maka/make/samboende eller annan nära anhörig har minskat från ca 15 procent 1993 till ca 6 procent. I dessa uppgifter ingår personer som delade alla former av bostäder, dvs. även delat flerbäddsrum, del i lägenhet etc. Andel boende i samtliga åldrar med egen toalett, egen dusch/bad samt andel som delade bostad Procent Egen toalett Egen dusch/bad Delad bostad År 19

20 Tabellförteckning Sida 28. Tabell 1. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Riket 29. Tabell 2. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning 44. Tabell 3. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal beviljade eller beräknade hjälptimmar för beviljade insatser under oktober Riket 45. Tabell 4. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter antal beviljade eller beräknade hjälptimmar för beviljade insatser under oktober Kommunvis fördelning 59. Tabell 5. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter regiform, antal beviljade hjälptimmar under oktober 2000 fördelade efter regiform, antal personer 65 w år som var beviljade anhörigbidrag 1 oktober 2000 samt antal personer 65 w år som fick hjälp av anhörig/närstående anställd av kommunen. Kommunvis fördelning 73. Tabell 6. Antal personer 65 w år i ordinärt boende med hemsjukvård och hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön. Riket 74. Tabell 7. Antal personer 65 w år i ordinärt boende med hemsjukvård och hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen 65 w år. Kommunvis fördelning 20

21 81. Tabell 8. Antal personer 65 w år i ordinärt boende med hemsjukvård men ej hemtjänst fördelade efter ålder och kön 1 oktober 2000 samt antal per 1000 av befolkningen 65 w år respektive 80 w år. Kommunvis fördelning 88. Tabell 9. Antal permanent boende 65 w år i särskilda boendeformer 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Riket 89. Tabell 10. Antal permanent boende 65 w år i särskilda boendeformer 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning 103. Tabell 11. Antal permanent boende 65 w år i särskilda boendeformer 1 oktober 2000 fördelade efter regiform. Kommunvis fördelning 116. Tabell 12. Antal personer 65 w år med behovsprövad korttidsvård 1 oktober 2000 fördelade efter regiform. Kommunvis fördelning 130. Tabell 13. Boende 65 w år, permanent eller tillfälligt i särskilda boendeformer 1 oktober 2000 fördelade efter hur många som hade egen toalett resp dusch/bad och antal boende som delade bostad med annan/andra än maka/make/samboende. Kommunvis fördelning 145. Tabell 14. Antal personer 65 w år med behovsprövad dagverksamhet 1 oktober 2000 samt antal besök under oktober Kommunvis fördelning 21

22 Teckenförklaring 0 Värdet är noll eller ingenting finns att redovisa... Uppgiften finns inte tillgänglig eller är för osäker för att anges. Bilageförteckning 1. Statistikblankett om vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen

23 Summary This report, which forms part of the official statistics of Sweden, contains statistics on the extent of certain municipal measures under the Social Services Act and the Health and Medical Services Act for persons aged 65 and above during The statistics comprise of data on inhabitation in special housing, persons in ordinary housing with home-help services and home medical care, persons with attendance allowance and the next-of kin who was employed by the municipality and the extent of needs-tested daytime activity and short-term care. Briefly, the statistics yield the following results: More than 125,000 old-age pensioners living in ordinary housing were granted home-help service 1 October They constitute about 8 percent of all old-age pensioners. Compared to 1999 the number of old-age pensioners who were granted home-help service decreased by nearly 4,200 persons or 3 percent. In relative terms though, the proportion amongst the elderly remains unchanged. Compared to 1999 the number of hours of help during a month has increased by nearly 25 percent. In relation to the number of persons granted home-help service this means that the number of hours of help in average per person increased from about 27 hours in 1999 to 32 hours of help in More than 7 percent of the 125,300 elderly who recieved home-help service recieved the help from a private care provider. Approximately 121,300 old-age pensioners were living permanently in special housing 1 October 2000, which constitute about 8 percent of all old-age pensioners. Compared to 1999 the number of old-age pensioners living in special housing increased by nearly 5, 000 persons. In relative terms, the proportion amongst the elderly remains unchanged. More than 11 percent of about 121,300 elderly living permanently in special housing managed by a private care provider. About 9,800 elderly recieved short-term care 1 October 2000, which is an increase of nearly 1,700 persons or about 20 percent compared to the year before. Approximately 15,000 elderly recieved daytime activities 1 October Compared to 1999 this is an increase of more than 1,900 persons or about 14 percent. 23

24 List of tables Page 28. Table 1. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in each age group. All Sweden 29. Table 2. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in certain age groups. Breakdown by municipalities 44. Table 3. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by age, sex and either the actual or the estimated number of hours of help in October All Sweden 45. Table 4. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by age, sex and either the actual or the estimated number of hours of help in October Breakdown by municipalities 59. Table 5. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services 1 October 2000 by form of management, persons 65 w awarded attendance allowance and persons 65 w who received help of next-of-kin who were employed by the municipality. Breakdown by municipalities 73. Table 6. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded homehelp services and home medical care 1 October 2000 by age and sex. All Sweden 74. Table 7. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home-help services ande home medical care 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in this age group. Breakdown by municipalities 24

25 81. Table 8. Persons aged 65 w in ordinary housing awarded home medical care but not home-help services 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in this age group. Breakdown by municipalities 88. Table 9. Number of permanent residents aged 65 w in special housing 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in each age group. All Sweden 89. Table 10. Number of permanent residents aged 65 w in special housing 1 October 2000 by age, sex and number per 1,000 of population in certain age groups. Breakdown by municipalities 103. Table 11. Number of permanent residents aged 65 w in special housing 1 October 2000 by form of management. Breakdown by municipalities 116. Table 12. Persons aged 65 w with needs-tested short-term care 1 October 2000 by sex and form of management. Breakdown by municipalities 130. Table 13. Residents aged 65 w in special housing 1 October 2000 according to how many hade their own toilet or shower/bath and the number of residents sharing housing with other persons than husband/wife/partner. Breakdown by municipalities 145. Table 14. Persons aged 65 w with needs-tested daytime activities 1 October 2000 and number of visits to daytime activities in October Breakdown by municipalities 25

26 Explanation of the symbols 0 The valu is zero or nothing to account for... The information is not available or is too uncertain to begiven. Appendix 1. Statistical form concerning community care services for the elderly and for persons with functional impairment according to the Social Services Act and the Health and medical Services Act in

27 List of terms The following definitions are employed in the collection of data and in the statistical accounts. Attendance allowance needs-tested support during the daytime, under the Social Services Act and/or Health and Medical Services Act, in the form of various activities, treatment and rehabilitation etc. depending on the target group for which the activity is mainly intended. Home-help services service and personal care in the home provided, as a form of assistance, under the Social Services Act. Next-of-kin allowance financial grant from the municipality to individual persons, to pay a relative/closely connected person for help provided in the home. Older/elderly persons aged 65 or over. Ordinary housing residence in ordinary apartment block, detached houses or suchlike, as distinct from special forms of housing accommodation. Private care provider e.g. a company, foundation or co-operative which, on behalf of and in return for payment from the municipality, produces caring and other services, or from which the municipality purchases patient equivalents etc. Short-term care needs-tested support, under the Social Services Act and/or the Health and Medical Services Act, in the form of temporary housing accommodation combined with nursing, treatment and rehabilitation, e.g. for relief and alternation purposes. Special housing this term refers to special housing for service and nursing, which Section 20 of the Social Services Act requires the municipalities to provide for older persons in need of special support. 27

28 Tabell 1 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i resp åldersgrupp. Riket Antal personer som var Antal per 1000 av befolkningen Ålder beviljade hemtjänst i respektive åldersgrupp Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt år år år år år Totalt därav 80-w år Denna tabell finns även i en rättad version (januari 2005). Se vidare under rubriken "Rättade tabeller". 28

29 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby Vallentuna

30 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Vaxholm Värmdö Österåker Summa länet Uppsala län Enköping Håbo Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Summa länet Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Summa länet

31 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Summa länet Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö

32 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Summa länet Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Summa länet Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås

33 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Summa länet Gotlands län Gotland Summa länet Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Summa länet Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad

34 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst 1 oktober 2000 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hemtjänst beviljade hemtjänst Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad