Vård och omsorg om äldre 1998

Transkript

1 STATISTIK SOCIALTJÄNST Vård och omsorg om äldre 1998 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK 1

2 FÖRORD Socialstyrelsen presenterar härmed statistik över omfattningen av vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen till personer 65 år och äldre under Rapporten Vård och omsorg om äldre 1998, som ingår i Sveriges officiella statistik, omfattar uppgifter om boende i särskilda boendeformer, personer i ordinärt boende med hemtjänst och omfattningen av behovsprövad dagverksamhet och korttidsvård. Förändringar har genomförts av Sveriges officiella socialtjänststatistik fr o m 1998 års statistik med syftet att anpassa statistikens innehåll till dagens struktur och arbetssätt inom socialtjänsten för att bättre kunna beskriva läge och utveckling av de olika verksamheterna. Förändringarna är föranledda av behov och önskemål från statistikens huvudanvändare. Tidigare inhämtades uppgifter årligen om utbudet av vissa verksamheter inom den kommunala vården och omsorgen om äldre och personer med funktionshinder samt uppgifter om personer med insatser inom detta område. Dessa uppgifter publicerades i en gemensam rapport som således omfattade vård och omsorg enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen till såväl ålderspensionärer som yngre personer med funktionshinder. Därutöver publicerade Socialstyrelsen årligen statistik om personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utöver innehållsmässiga förändringar innebär omläggningen av statistiken att uppgifter inhämtas och publiceras årligen om personer med insatser enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dessa uppgifter publiceras i två separata rapporter varav en avser personer yngre än 65 år (Vård och omsorg om funktionshindrade) och en rapport personer 65 år och äldre med insatser (Vård och omsorg om äldre). Vidare insamlas uppgifter om utbudet av olika verksamheter vart tredje år istället för som tidigare varje år och publiceras i rapporten Verksamheter inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Vid övergång till ny och förändrad statistik uppstår alltid svårigheter i datainsamlingen. Nya variabler, nya begreppsdefinitioner, nya och oprövade rutiner vid uppgiftslämnandet etc bidrar till att tillförlitligheten i statistiken ofta är mindre god de första åren efter en statistikomläggning. De redovisade resultaten i denna rapport bör därför användas med försiktighet. Stockholm i september 1999 Lars Pettersson Överdirektör 2

3 Statistics Social Welfare Service and care to elderly persons 1998 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Statistikens innehåll... 6 Datainsamling och bearbetning... 6 Statistikens kvalitet... 7 Definitioner av begrepp... 8 Resultat... 9 Summary List of terms Tabellförteckning/List of tables Teckenförklaring/Explanation of the symbols Bilageförteckning/Appendix Tabeller/Tables Bilaga (Blankett) Information: Elisabet Lagergren, Socialstyrelsen, tfn Från tryck: 29 september 1999 Tidigare publicering: Denna statistik har publicerats för första gången för år 1998 av Socialstyrelsen. Statistiken har producerats av Inregia AB. Previous publication: This publiacation is issued for the first time in Statistical Reports series Social Welfare by Statistics Sweden. ISSN ISBN Artikelnr Printed in Sweden by Norstedts AB, Stockholm 3

4 Sammanfattning I denna rapport, som ingår i Sveriges officiella statistik, redovisas statistik över omfattningen av vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen till personer 65 år och äldre under år Statistiken omfattar uppgifter om boende i särskilda boendeformer, personer i ordinärt boende med hemtjänst och anhörigbidrag samt omfattningen av behovsprövad dagverksamhet och korttidsvård. Eftersom vissa uppgifter inte tidigare inhämtats och andra har ett något annorlunda innehåll jämfört med tidigare års statistik över kommunernas vård och omsorg bör resultaten användas med försiktighet. I sammanfattning ger statistiken följande resultat: Ca 41 procent av alla personer 80 år och äldre bodde antingen i särskilt boende eller hade hemtjänst i ordinärt boende. Drygt personer 80 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 november 1998, vilket motsvarar ca 21 procent av alla personer 80 år och äldre. Vid samma tidpunkt var ca personer (ca 20 procent) 80 år och äldre beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Sammantaget innebär detta att drygt personer 80 år och äldre bodde i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, vilket motsvarar ca 41 procent av samtliga personer i denna åldersgrupp. De flesta som bor permanent i särskilda boendeformer är kvinnor över 80 år. Nära ålderspensionärer bodde stadigvarande i särskilda boendeformer den 1 november 1998, vilket motsvara ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Andelen 80 år och äldre bland de boende har ökat successivt under 90-talet. Mellan åren 1993 och 1998 har denna andel ökat från ca 69 procent (inklusive korttidsvård) till ca 76 procent (exklusive korttidsvård). Nära hälften av alla personer som är 90 år och äldre bor i särskilda boendeformer. Andelen i olika åldersgrupper som bor i särskilda boendeformer ökar mycket kraftigt med stigande ålder. Endast ca 3 procent av befolkningen i åldern år och nära hälften av alla personer 90 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer 1 november Av män i åldersgruppen 80 år och äldre bodde ca 16 procent i särskilda boendeformer och bland kvinnor i samma åldersgrupp nära 24 procent. De flesta i ordinärt boende med hemtjänst är kvinnor över 80 år. Drygt personer 65 år och äldre i ordinärt boende var beviljade hemtjänst den 1 november 1998, vilket motsvarar ca 8 procent av denna åldersgrupp. Av dess var ca 70 procent kvinnor och ca 67 procent 80 år och äldre. Andelen personer 80 år och äldre bland ålderspensionärer med hemtjänst i ordinärt boende har ökat från ca 62 procent år 1993 till ca 67 procent år Mellan 10 och 49 hjälptimmar vanligast. Av de drygt ålderspensionärer som hade hemtjänst i ordinärt boende under november månad 1998 fick drygt 40 procent mellan 10 och 49 hjälptimmar under denna månad. Knappt 1 procent hade 200 eller fler hjälptimmar. 4

5 Bakgrund Kommunernas vård och omsorg om äldre omfattar en rad olika insatser. I denna rapport redovisas statistik om boende i särskilda boendeformer, personer med hemtjänst i ordinärt boende och omfattningen av behovsprövad dagverksamhet och korttidsvård. Särskilda boendeformer Enligt socialtjänstlagen skall kommunerna inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. I de särskilda boendeformerna skall omfattande service och vård kunna ges dygnet runt. Kommunerna har ansvar för såväl sociala som medicinska insatser, förutom sådana som ges av läkare. Hemtjänst (hjälp i hemmet) Kommunerna bör, enligt socialtjänstlagen, genom bl a hemtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma. Hemtjänstens traditionella innehåll kan allmänt sett indelas i uppgifter av servicekaraktär och uppgifter som mer inriktas mot personlig omvårdnad. Med serviceuppgifter kan avses bl a hjälp med hemmets skötsel, inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan vara hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser för att bryta isolering och för att känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. Dagverksamheter För att underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra bör kommunerna, enligt socialtjänstlagen, bedriva dagverksamheter. Innehållet i kommunernas dagverksamheter varierar beroende på vilken målgrupp verksamheten huvudsakligen vänder sig till. Det kan vara olika former av aktiviteter för åldersdementa, behandling och rehabilitering av fysiskt eller psykiskt funktionshindrade m m. Kommunerna ansvarar för de hälso- och sjukvårdsinsatser som är knutna till dagverksamheterna, men som inte kräver läkares medverkan. Korttidsvård Med korttidsvård avses behovsprövat stöd, enligt socialtjänstlagen och/eller hälsooch sjukvårdslagen, i form av tillfälligt boende i särskilda boendeformer förenat med behandling, rehabilitering och omvårdnad. Korttidsvård kan ges både till personer som bor i ordinärt boende med behov av avlösning och växelvård och till personer som bor i särskilda boendeformer där rehabiliteringsresurser saknas. 5

6 Statistikens innehåll Statistiken som redovisas i denna rapport om omfattningen av vissa kommunala insatser till personer 65 år och äldre avser: antal personer i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt i relation till befolkningen i olika åldersgrupper antal personer i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder, kön och antal hjälptimmar under november månad antal personer som var beviljade anhörigbidrag 1 november 1998 antal boende i särskilda boendeformer 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt i relation till befolkningen i olika åldersgrupper antal boende i särskilda boendeformer 1 november 1998 fördelade efter regiform antal personer med behovsprövad dagverksamhet någon gång under 1998 antal besök i dagverksamheter under november månad 1998 antal personer som någon gång under 1998 erhöll korttidsvård antal boendedygn i korttidsvård under november månad Som framgår av den enkät (se bilaga) som ligger till grund för denna statistik har även uppgifter insamlats om den kommunala hemsjukvårdens omfattning, omfattningen av insatser till boende i särskilda boendeformer m m. På grund av brister i uppgifternas kvalitet har Socialstyrelsen valt att inte redovisa dessa. Uppgifterna kommer dock att användas i styrelsens fortgående kvalitetsarbete. Datainsamling och bearbetning Statistiken grundar sig på uppgifter som Inregia AB på uppdrag av Socialstyrelsen har samlat in från landets samtliga kommuner genom en postenkät (bilaga). De insamlade uppgifterna har kontrollerats dels i ett kontrollprogram i samband med inmatningen, dels manuellt. Föregående års statistik har utnyttjats för kvalitetskontroll. Direktkontakt har tagits med ett flertal kommuner och så långt det har varit möjligt har felaktigt lämnade uppgifter rättats. 6

7 Statistikens kvalitet Vid övergång till ny och förändrad statistik uppstår alltid svårigheter i datainsamlingen. Nya variabler, nya begreppsdefinitioner, nya och oprövade rutiner vid uppgiftslämnandet etc bidrar till att tillförlitligheten ofta är mindre god de första åren efter en statistikomläggning. De redovisade resultaten bör därför användas med försiktighet. Osäkerhetskällor Kommunernas redovisning är oftast en sammanställning av uppgifter från flera uppgiftslämnare inom kommunen kommundelar, enheter m fl. Detta medför risk för skillnader i uppgiftslämnarnas tolkning av enkätfrågor, definitioner av begrepp m m. Bortfall Ett antal kommuner har inte lämnat några uppgifter eller genomgående svarat uppgift saknas. Det gäller kommunerna Ydre, Höör, Töreboda, Heby, Falun och Hudiksvall. För Borås saknas uppgifter för kommundelen Viskafors. Eskilstuna har inte räknat med Torshälla, som är en egen kommundel sedan 1 jan För Göteborg saknas uppgifter i enstaka frågor från Majorna stadsdelsnämnd. Flera kommuner har endast besvarat ett begränsat antal frågor. Bortfallet har bortfallskompletterats (ersatts med ett variabelvärde). Ett värde som har bortfall skattas genom: x j x i = y i y j x i = skattning av variabelvärde för kommun i som har bortfall. y i = befolkning i berörd åldersklass i kommun i som har bortfall. x j = variabelvärde för kommun j, i den kommungrupp där bortfallet är. y j = befolkning i berörd åldersklass i kommun j. Summeringen innebär summering över alla kommuner i kommungruppen som inte har bortfall. I tabellerna har bortfallet markerats med.. på kommunnivå. Det bortfallskompletterade värdet ingår däremot på läns- och riksnivå. Mätfel Uppgiften om antal personer som bodde i särskilda boendeformer var i många kommuner lägre än vid föregående mättillfälle. Cirka 45 kommuner kontaktades för klargörande. I Forshaga har man tagit bort begreppet servicehus och omvandlat det till ordinärt boende i allmännyttan. I Gullspång har en vårdavdelning stängts. I Borgholm har man gjort om ett sjukhem till rehabiliteringsavdelning. I Boden har ett gruppboende upphört och för 62 boende i ett servicehus kunde inte åldern anges. Enköping har 289 platser på servicehus som inte är medräknade. Flera kommuner, t ex Östersund, Degerfors, Mullsjö, Ockelbo, Huddinge, Eda, Skurup, Ulricehamn och Ale har inte räknat med servicelägenheter. Många kom- 7

8 muner ville kontrollera uppgifterna närmare, men hade inte tid eller möjlighet göra detta förrän vid senare tillfälle. Sent inkomna rättelser är inte införda i tabellerna. Jämförelser bakåt i tiden De förändringar som gjorts i statistiken fr o m 1998 och som gör att jämförelser med tidigare års statistik bör göras med försiktighet är följande: I tidigare års statistik över antal personer i särskilda boendeformer medräknades förutom permanent boende även personer som tillfälligt upptog en växeleller avlösningsplats (korttidsvård). Dessa uppgifter avsåg förhållandena den 31 december. Fr o m 1998 särskiljs permanent boende i särskilda boendeformer från korttidsvård. Uppgifterna om antal personer som bor permanent i särskilda boendeformer avser förhållandena den 1 november. Uppgifterna om antalet personer med korttidsvård avser hela året och antalet boendedygn inom kortidvården november månad. Fr o m 1998 inhämtas uppgifter om antal personer som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november samt antal hjälptimmar under november månad. Tidigare års statistik över hemtjänst i ordinärt boende omfattade personer som var beviljade social hemhjälp och/eller erhöll hemsjukvård den 31 december. Därtill innehöll statistiken uppgifter om antal hjälptimmar under november månad. Dessa omfattade personer som var beviljade social hemhjälp och/eller erhöll hemsjukvård och avsåg både personer som bodde i ordinärt boende och i servicehus/servicelägenheter. Utöver dessa olikheter jämfört med tidigare års statistik ingår fr o m 1998 uppgifter om korttidsvård och behovsprövad dagverksamhet, vilket inte tidigare ingått i den officiella statistiken. Definitioner av begrepp Nedan definieras begrepp såsom de använts i datainsamlingen och i den statistiska redovisningen. Anhörigbidrag ekonomiskt bidrag av kommunen till personer för att betala anhörig/närstående för utförd hjälp i hemmet. Enskild vårdgivare exempelvis bolag, stiftelse eller kooperativ som på uppdrag av och mot ersättning av kommunen producerar vård, omsorg och service eller som kommunen köper platser av. Dagverksamhet behovsprövat stöd under dagtid, enligt socialtjänstlagen och/ eller hälso- och sjukvårdlagen, i form av olika aktiviteter, behandling och rehabilitering m m beroende på vilken målgrupp verksamheten huvudsakligen vänder sig till. Hemtjänst biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad i bostaden enligt socialtjänstlagen. Begreppet hemtjänst är synonymt med begreppet hjälp i hem- 8

9 met och har numera återinförts i socialtjänstlagen. Hjälp i hemmet biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad i bostaden enligt tidigare socialtjänstlag. Begreppet hjälp i hemmet är synonymt med begreppet hemtjänst och har numera ersatts av detta i socialtjänstlagen. Korttidsvård behovsprövat stöd, enligt socialtjänstlagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen, i form av tillfälligt boende förenat med omvårdnad, behandling och rehabilitering för bl a avlösning och växelvård. Ordinärt boende boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande till skillnad från särskilda boendeformer. Särskilda boendeformer med särskilda boendeformer avses särskilda boendeformer för service och omvårdnad som kommunerna, enligt 20 socialtjänstlagen, skall inrätta för äldre personer med behov av särkilt stöd. Äldre person 65 år eller äldre. Resultat Den 1 november 1998 bodde nära personer 65 år och äldre permanent i särskilda boendeformer. Av dessa var drygt personer eller ca 76 procent 80 år eller äldre. Det motsvarar ca 21 procent av alla personer 80 år eller äldre i landet. Vid samma tidpunkt var drygt personer 65 år och äldre i ordinärt boende beviljade hemtjänst. Av dessa var ca personer eller ca 67 procent 80 år eller äldre, vilket motsvarar ca 20 procent av alla personer 80 år eller äldre. Sammantaget innebär detta att drygt personer 65 år eller äldre bodde i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Av dessa var drygt personer eller ca 72 procent 80 år eller äldre, som motsvarar ca 41 procent av samtliga personer som var 80 år eller äldre i befolkningen. En jämförelse med förhållandena 31 december 1996 visar bl a följande: Antalet personer 65 år och äldre som bodde i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende har minskat med drygt personer. Antalet personer som var 80 år eller äldre och bodde i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende har minskat med ca personer. I förhållande till antalet personer 80 år eller äldre i befolkningen har andelen personer 80 år eller äldre som bodde i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende minskat från ca 43 procent till ca 41 procent. På grund av olikheter i statistiken för 1996 och 1998 bör denna jämförelse tolkas med försiktighet. I statistiken för 1996 ingår även personer som tillfälligt upptog s k växelvårds- och avlösningsplatser (korttidsvård) i uppgifterna om antal boende i särskilda boendeformer medan uppgifterna för 1998 avser endast permanent boende. Vidare avser statistiken för 1996 hemtjänst och/eller hemsjukvård, medan 1998 års uppgifter enbart avser hemtjänst. 9

10 Permanent boende i särskilda boendeformer De flesta boende är kvinnor över 80 år Nära ålderspensionärer bodde stadigvarande i särskilda boendeformer den 1 november 1998, vilket motsvarar ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Av de boende 65 år och äldre var ca 70 procent kvinnor och ca 76 procent 80 år och äldre. Endast ca 9 procent var mellan 65 och 74 år. Av tabell 1 framgår åldersfördelningen bland de boende 65 år och äldre. Tabell 1. Åldersfördelning bland boende (65 w) i särskilda boendeformer 1998 Ålder Andel (%) av boende 65 w år w 24 Jämförelser med tidigare års statistik ger en inte helt rättvisande bild av utvecklingen eftersom även personer som tillfälligt upptog s k växelvårds- och avlösningsplatser (korttidsvård) ingår i uppgifter om boende i särskilda boendeformer för åren före Detta innebär att tidigare års uppgifter ger en överskattning av antalet personer som stadigvarande bodde i särskilda boendeformer. Bortsett från denna skillnad har andelen 80 år och äldre bland boende i särskilda boendeformer successivt ökat under 90-talet. Mellan åren 1993 och 1998 har denna andel ökat från ca 69 procent (inklusive korttidsvård) till ca 76 procent (exklusive korttidsvård). Av de nära personer 65 år och äldre som bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 november 1998 bodde ca 10 procent i bostäder som drevs i enskild regi. Med enskild regi avses t ex bolag, stiftelse eller kooperativ som på uppdrag av och mot ersättning av kommunen producerar vård, omsorg och service eller som kommunen köper platser av. Nära hälften av alla personer som är 90 år och äldre bor i särskilda boendeformer Andelen i olika åldersgrupper som bor i särskilda boendeformer ökar mycket kraftigt med stigande ålder. Ca 3 procent av befolkningen i åldern år och nära hälften av alla personer 90 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 november Av män i åldersgruppen 80 år och äldre bodde ca 16 procent i särskilda boendeformer och bland kvinnor i samma åldersgrupp nära 24 procent. Som tidigare nämnts ger en jämförelse med tidigare års statistik en inte helt rättvisande bild av utvecklingen, d vs tidigare års uppgifter ger en överskattning av antalet personer som stadigvarande bodde i särskilda boendeformer. Det kan dock nämnas att under tidsperioden var andelen av befolkningen 80 år och äldre som bodde permanent eller tillfälligt i särskilda boendeformer den 31 december respektive år oförändrad ca 23 procent. Den 1 november 1998 var denna andel ca 21 procent (exkl. korttidsvård). I åldersgruppen år har andelen som bott i särskilda boendeformer varit densamma ca 3 procent under perioden

11 Tabell 2. Antal boende i särskilda boendeformer År Antal boende Andel boende av Antal boende Andel boende av år befolkningen 80 w år befolkningen år (%) 80 w år (%) *) *) 3 *) *) 21 *) *) Avser enbart permanent boende. I uppgifterna från övriga år ingår även korttidsvård. Antalet boende i särskilda boendeformer 1 november 1998 var i många kommuner betydligt lägre än vid föregående mättillfälle. En förklaring till denna skillnad är sannolikt bl a att ett flertal kommuner omvandlat servicehus/servicelägenheter till ordinärt boende. Hemtjänst i ordinärt boende De flesta i ordinärt boende med hemtjänst är kvinnor över 80 år Drygt personer 65 år och äldre i ordinärt boende var beviljade hemtjänst den 1 november 1998, vilket motsvara ca 8 procent av denna åldersgrupp. Av dessa var ca 70 procent kvinnor och ca 67 procent 80 år och äldre. Nedanstående tabell visar åldersfördelningen bland dem som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november Tabell 3. Ålder Åldersfördelning bland personer 65 w i ordinärt boende med hemtjänst 1998 Andel (%) av personer 65 w år med hemtjänst i ordinärt boende w 15 Statistiken från tidigare år avser personer som var beviljade social hemhjälp och/eller erhöll hemsjukvård och är alltså inte helt jämförbar med uppgifterna för 1998 som avser personer som var beviljade hemtjänst, d v s personer som erhöll kommunal hemsjukvård ingår inte. Detta innebär att tidigare års uppgifter sannolikt ger en överskattning av antalet personer som var beviljade hemtjänst. Med denna reservation för möjligheter till jämförelser bakåt i tiden kan det konstateras att andelen personer 80 år och äldre har ökat successivt under 90-talet bland ålderspensionärer med hemtjänst i ordinärt boende. Mellan åren 1993 och 1998 ökade denna andel från ca 62 procent till ca 67 procent. 11

12 Ca 20 procent av alla personer 80 år och äldre har hemtjänst i ordinärt boende Av befolkningen i åldrarna 80 år och äldre var ca 20 procent beviljade hemtjänst i ordinärt boende 1 november I åldersgruppen år hade ca 4 procent hemtjänst. Som tidigare nämnts är uppgifterna för 1998 inte helt jämförbara med tidigare års statistik. För att ändå i någon mån belysa utvecklingen visas i tabellen nedan hur antalet personer med hemtjänst och/eller hemsjukvård i olika åldersgrupper och i relation till befolkningen förändrats under tidsperioden Tabell 4. Antal personer i ordinärt boende med hemtjänst År Personer Andel av Personer 80 w år Andel av år med hemtjänst befolkningen med hemtjänst i befolkningen i ordinärt boende år (%) ordinärt boende 80 w år (%) *) *) 4 *) *) 20 *) *) Avser enbart hemtjänst. Uppgifterna från tidigare år avser personer med hemtjänst och/eller hemsjukvård. Mellan 10 och 49 hjälptimmar vanligast Av de drygt ålderspensionärer som hade hemtjänst i ordinärt boende under november månad 1998 fick drygt 40 procent mellan 10 och 49 hjälptimmar under denna månad. Knappt 1 procent hade 200 eller fler hjälptimmar. Den procentuella fördelningen av hjälptagarna efter antal hjälptimmar under november månad framgår av tabell 5. Tabell 5. Procentuell fördelning av hjälptagare efter antal hjälptimmar under november 1998 Antal hjälptimmar: Ålder Med reservation för möjligheterna att göra jämförelser över tiden på grund av olikheter i statistiken visar fördelningen av hjälptagare på olika hjälptimsklasser inte på några dramatiska förändringar på riksnivå under åren (se tabell 6). Att andelen hjälptagare med 120 eller fler hjälptimmar 1998 är lägre jämfört med tidigare år under 90-talet kan bero på att i uppgifterna för åren även ingår personer som bodde i servicehus medan uppgifterna för 1998 enbart omfattar personer i ordinärt boende. 12

13 Tabell 6. Procentuell fördelning av hjälptagare 65 w år efter antal hjälptimmar under november månad År 1 9 timmar timmar timmar 120 w timmar *) 38.1*) 40.4 *) 16.5 *) 3.8 *) *) Avser enbart hemtjänst i ordinärt boende. Uppgifterna från tidigare år avser hemtjänst och/ eller hemsjukvård och omfattar personer både i ordinärt boende och i servicehus. Anhörigbidrag Utöver de ca personer 65 år och äldre som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november 1998 fick ca personer ekonomisk ersättning av kommunen i form av anhörigbidrag för att betala anhörig/närstående för utförd hjälp i hemmet. Av tidigare års statistik över antal personer med anhörigbidrag framgår inte hur många som var 65 år och äldre. Några jämförelser bakåt i tiden går därför inte att göra specifikt för denna åldersgrupp. Korttidsvård Med korttidsvård avses i denna rapport behovsprövat stöd, enligt socialtjänstlagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen, i form av tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och omvårdnad för bl a avlösning och växelvård. I uppgifterna som redovisas ingår både personer som bor i ordinärt boende och beviljats korttidsvård t ex vid behov av växelvård och personer som bor i särskilda boendeformer som beviljats korttidsvård t ex på grund av att rehabiliteringsresurser saknas i det permanenta särskilda boendet. Under år 1998 erhöll nära personer i åldrarna 65 år och äldre någon gång korttidsvård, vilket motsvarar ca 3 procent av alla personer 65 år och äldre. Antalet boendedygn inom korttidsvården uppgick till drygt under november månad I den officiella statistiken har frågor om korttidsvårdens omfattning inte ställts tidigare, varför några jämförelser över tiden inte är möjliga att göra. Dagverksamhet Med dagverksamhet avses i denna rapport behovsprövat stöd, enligt socialtjänstlagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen, i form av behandling och rehabilitering under dagtid till personer med t ex åldersdemens, psykiskt funktionshinder samt personer i övrigt med behov av behandling och rehabilitering. År 1998 erhöll ca personer i åldrarna 65 år och äldre någon gång under året behovsprövad dagverksamhet, vilket motsvar ca 3 procent av alla personer 65 år och äldre. Under november månad var antalet besök i behovsprövad dagverksamhet nära Några jämförelser med tidigare år kan inte göras, eftersom frågor om behovsprövad dagverksamhet inte förekommit tidigare i den officiella statistiken. 13

14 Summary This report, which forms part of the official statistics of Sweden, contains statistics on the extent of certain municipal measures under the Social Services Act and the Health and Medical Services Act for persons aged 65 and over during The statistics comprise data on the occupation of special forms of housing, persons in regular housing with home-help services and next-of-kin grants, and the extent of needs-tested daytime activity and short-term care. The figures should be used with care, because certain data have not been collected previously while others differ somewhat in content from statistics in previous years concerning municipal caring services. Briefly, the statistics yield the following results: About 40 per cent of all persons aged 80 and over were either living in special housing accommodation or had home-help service in ordinary accommodation. Upwards of 90,700 persons aged 80 and over were living permanently in special forms of housing at 1st November This is about 21 per cent of all persons aged 80 and over. At the same point in time, some 84,200 persons (about 20 per cent) aged 80 and over had been awarded homehelp service in regular housing accommodation. All in all, this means upwards of 175,000 persons aged 80 and over, i.e. roughly 41 per cent of all persons in this age group, were living in special accommodation or had been awarded home help in ordinary accommodation. The majority of people living permanently in special forms of housing accommodation are women aged over 80. Nearly 119,000 old age pensioners were living permanently in special forms of housing accommodation at 1st November This is about 8 per cent of all persons aged 65 and over. The proportion of residents aged 80 and over has risen successively during the nineties. Between 1993 and 1998 it rose from about 69 per cent (short-term care included) to about 76 per cent (short-term care not included). Nearly half of all people aged 90 and over are living in special forms of housing accommodation. The proportion in different age groups living in special forms of housing accommodation rises very steeply with advancing age. Only about 3 per cent of the population aged between 65 and 74 and nearly half of all persons aged 90 and over were living permanently in special forms of housing accommodation at 1st November About 16 per cent of men aged 80 and over were living in special forms of housing accommodation and nearly 24 per cent of women in the same age group. The majority in ordinary housing with home-help services are women aged over 80. Upwards of 126,000 persons aged 65 and over in ordinary housing, i.e. about 8 per cent of this age group, accommodation have been awarded home-help assistance at 1st November Of these about 70 per cent were women and about 67 per cent aged 80 and over. The proportion aged 80 and over among old age pensioners with home-help service in ordinary housing accommodation rose from about 62 per cent in 1993 to about 67 per cent in Between 10 and 49 hours help commonest.of the upwards of 124,000 old age pensioners receiving home help service in ordinary housing accommodation in November 1998, just over 40 per cent received between 10 and 49 hours help during this month. Rather less than 1 per cent had 200 hours assistance. 14

15 List of terms The following definitions are employed in the collection of data and in the statistical accounts. Next-of-kin allowance - financial grant from the municipality to individual persons, to pay a relative/closely connected person for help provided in the home. Private care provider - e.g. a company, foundation or co-operative which, on behalf of and in return for payment from the municipality, produces caring and other services, or from which the municipality purchases patient equivalents etc. Daytime activity - needs-tested support during the daytime, under the Social Services Act and/or Health and Medical Services Act, in the form of various activities, treatment and rehabilitation etc. depending on the target group for which the activity is mainly intended. Home-help service - service and personal care in the home provided, as a form of assistance, under the Social Services Act. The term help is synonymous with help in the home and has now been reintroduced in the Social Services Act. Help in the home - service and personal care in the home provided, as a form of assistance, under the Social Services Act. The term help is synonymous with home-help and has now been superseded by the latter in the Social Services Act. Short-term care - needs-tested support, under the Social Services Act and/or the Health and Medical Services Act, in the form of temporary housing accommodation combined with nursing, treatment and rehabilitation, e.g. for relief and alternation purposes. Ordinary housing - residence in ordinary apartment blocks, detached houses or suchlike, as distinct from special forms of housing accommodation. Special forms of housing accommodation - this term refers to special forms of housing accommodation for service and nursing, which Section 20 of the Social Services Act requires the municipalities to provide for older persons in need of special support. Older/Elderly - persons aged 65 or over. 15

16 Tabellförteckning/List of tables Sida/Page 18 1.Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per av befolkningen i resp åldersgrupp. Riket 1. No. persons aged 65 w in ordinary housing accommodation and awarded help in the home at 1st November 1998, by age and sex and number per 1,000 of population in each age group. All Sweden Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning 3. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal beviljade hjälptimmar eller uppskattade hjälptimmar för beviljade insatser under november Riket 4. Antal personer 65 w år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter antal beviljade hjälptimmar eller uppskattade hjälptimmar för beviljade insatser under november Kommunvis fördelning 5. Antal boende 65 w år i särskilda boendeformer 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per av befolkningen i resp åldersgrupp. Riket 6. Antal boende 65 w år i särskilda boendeformer 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per av befolkningen i denna åldersgrupp. Kommunvis fördelning 2. No. persons aged 65 w in ordinary housing accommodation and awarded help in the home at 1st November 1998, by age and sex and number per 1,000 of population in certain age groups. Breakdown by municipalities. 3. No. persons aged 65 w in ordinary housing accommodation and awarded help in the home at 1st November 1998, by age and sex and number of hours help accorded or estimated number of hours help for measures granted in November All Sweden. 4.No. persons aged 65 w in ordinary housing accommodation and awarded help in the home at 1st November 1998, by number of hours help accorded or estimated number of hours help for measures granted in November Breakdown by municipalities. 5. No. residents aged 65 w in special forms of housing accommodation at 1st November 1998, by age and sex and number per 1,000 of population in each age group. All Sweden. 6. No. residents aged 65 w in special forms of housing accommodation at 1st November 1998, by age and sex and number per 1,000 of population in this age group. Breakdown by municipalities. 16

17 Antal boende 65 w år i särskilda boendeformer 1 november 1998 fördelade efter regifrom. Kommunvis fördelning 8. Antal personer 65 w år med behovsprövad dagverksamhet någon gång under år 1998, antal besök i dagverksamheter under november 1998, antal personer 65 w år med korttidsvård någon gång under 1998 samt antal boendedygn i korttidsvård under november Kommunvis fördelning 7. No. residents aged 65 w in special forms of housing accommodation at 1st November 1998, by form of management. Breakdown by municipalities. 8. No. persons aged 65 w years with needs-tested daytime activities at any time during 1998, no. visits to daytime activities in November 1998, no. persons aged 65 w receiving short-term care at any time in 1998 and no. of days residence in shortterm care during November Breakdown by municipalities. Teckenförklaring/Explanation of the symbols 0 Värdet är noll eller ingenting finns att redovisa... Uppgiften finns inte tillgänglig eller är alltför osäker för att anges. 0 The valu is zero or nothing to account for... The information is not available or is too uncertain to be given. Bilaga 1. Statistikblankett över vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 1998 Appendix 1. Statistical form concerning community care services for the elderly and for persons with functional impairment according to the Social Services Act and the Health and Medical Services Act in

18 Tabell 1 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i resp åldersgrupp. Riket Antal personer som var Antal per 1000 av befolkningen Ålder beviljade hjälp i hemmet i respektive åldersgrupp Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt år år år år år Totalt 1) därav 80-w år ) Sigtuna, Ydre, Ödeshög, Höör, Malmö, Hjo, Stenungsund, Strömstad, Töreboda, Vänersborg, Kil, Munkfors, Heby, Kungsör, Falun, Hudiksvall, Dorotea och Älvsbyns kommuner ingår inte i redovisningen. Korrigering för bortfallet ingår i ovan redovisade värden.

19 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hjälp i hemmet beviljade hjälp i hemmet Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Summa länet 1)

20 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hjälp i hemmet beviljade hjälp i hemmet Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Uppsala län Enköping Håbo Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Summa länet Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Summa länet Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping

21 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hjälp i hemmet beviljade hjälp i hemmet Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Summa länet 1) Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Summa länet Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd

22 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hjälp i hemmet beviljade hjälp i hemmet Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Summa länet Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Summa länet Gotlands län Gotland Summa länet Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström

23 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hjälp i hemmet beviljade hjälp i hemmet Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Ronneby Sölvesborg Summa länet Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv

24 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hjälp i hemmet beviljade hjälp i hemmet Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Summa länet 1) Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Summa länet Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping

25 Tabell 2 Antal personer 65- år i ordinärt boende som var beviljade hjälp i hemmet 1 november 1998 fördelade efter ålder och kön samt antal per 1000 av befolkningen i vissa åldersgrupper. Kommunvis fördelning Antal personer som var Antal personer som var Län beviljade hjälp i hemmet beviljade hjälp i hemmet Kommun Totalt Summa per 1000 av befolkningen M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 65-w 80-w Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro