För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i Fokus delårsrapport SDN Norra Hisingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i Fokus delårsrapport SDN Norra Hisingen"

Transkript

1 För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i Fokus delårsrapport 2013 SDN Norra Hisingen

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund och förutsättningar Med uppdrag att sätta Backa i fokus Organisation Vision, mål och strategier Stadsdelsnämndens vision Projektets mål Strategier för socialt hållbar utveckling Forskningsanknytning Arbetssätt och resultat Arbetsätt för lärande och utveckling Utveckling av projektets gemensamma processer Vad har hänt i stadsdelen? Resultat i korthet från projektets aktiviteter för socialt hållbar utveckling Utveckling för tryggare, livfullare och attraktivare stadsdel SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

3 1 Sammanfattning Projektet För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i Fokus ska långsiktigt bidra till att förverkliga stadsdelsnämndens vision om hållbar utveckling i stadsdelen Norra Hisingen. Projektmålen är att skapa en trygg, livfull och attraktiv stadsdel. Med Backa avses i detta fall tre av stadsdelens primärområden: Brunnsbo, Backa och Skälltorp. Backa skiljer sig i flera avseenden från övriga stadsdelen, vilket redovisas i bilaga 2. Den segregation som präglar Göteborg är även synlig inom Norra Hisingen. Stadsdelsnämnden fattade beslut om projekt Backa i Fokus för två år, Projektets styrgrupp föreslår att projektet förlängs då man menar att långsiktighet, uthållighet, spridning och fortsatt lärande är viktigt för att vända den sociala utvecklingen. Stadsdelsnämnden ska besluta om förlängning under hösten aktiviteter för hållbar utveckling ingår i projekt Backa i Fokus från hösten Ansvaret för aktiviteternas verksamhet och resultat ligger inom ordinarie organisation. Aktiviteternas resultat redovisas utförligt i bilaga 1. Under året har stadsdelsförvaltningen genom projektet initierat trygghetsskapande insatser i samverkan med andra parter. Detta har bland annat skett vid Selma Lagerlöfs Torg som en följd av att många backabor hört av sig med oro för vilket resulterat i en trygghetsvandring, sommarjobbsprojekt med muralmålning, familjeaktivitet med El Sistema ute på torget, en skateramp och tydlig kommunikation kring olika miljöförbättrande insatser på torget. Selma Center har omkring 100 besökare per månad under öppettider och är en viktig plats för att fånga upp frågor som engagerar dem som bor och vistas i Backa. Bland projektets aktiviteter kan här också nämnas det långsiktiga arbetet med att stärka skolans kompensatoriska arbete och attraktiv förskolas arbete med att skapa lärmiljöer som utgår från barns intresse och nyfikenhet. Ett nytt odlingsområde i Backa Röd har blivit en mötesplats till stor glädje för många. Flera av deltagarna i kvinnogruppen i Backa Röd har börjat studera eller haft jobb och deltar även i idrotts- och hälsoaktiviteter. 11 killar inom fritidssatsningen för unga i Backa Röd har fått jobb och satsningen totalt har stor betydelse för att skapa lugn och trygghet i stadsdelen. Kulturhuset har byggt om för att skapa en öppnare miljö för att både producera och konsumera kultur. Ett ungdomsråd har kommit igång med sitt arbete. Väl fungerande samverkansstrukturer finns med polis och bostadsbolag med flera aktörer internt och externt för det brottsförebyggande arbetet och för tidigt förebyggande insatser med ungdomar. Stadsdelsförvaltningen har under våren arbetat aktivt tillsammans med Framtidens Selma med detaljplanen för den kommande ombyggnaden av Selma Lagerlöfs Torg med bostäder och torglokaler. Projektet ska också bidra till ökad kunskap i stadsdelsförvaltningen om orsaker till social oro och vilka arbetssätt som bidrar till socialt hållbar utveckling. Detta sker bland annat genom kunskapsseminarier och internt erfarenhetsutbyte inom projektgruppen. Projektgruppens sammansättning med en blandning av sektorer och nivåer är en viktig faktor till att projektet utvecklats till det lärande projekt det är idag. Projektet använder sig av några olika forskningsperspektiv. En utgångspunkt är att projektet jobbar inom området svårlösta samhällsfrågor (wicked issues) som bland annat kännetecknas av att vara komplexa genom att de inte går att avgränsa utan förgrenar sig och hänger ihop med andra komplexa frågor. Dessa är svåra att dela upp i ansvar till sektorer utan kräver samverkan mellan olika aktörer och helhetssyn på problematiken. Ett annat perspektiv kommer från freds- och konfliktforskningen där begreppet positiv säkerhet som handlar om att öka människors möjligheter delaktighet och möjlighet till social tillit ses som en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle. Ett tredje perspektiv som används är normkritik. Med ökad kunskap m hur olika personer och grupper har olika villkor i samhällssystemet, finns det förutsättningar att förändra arbetssätt och resursfördelning och på så sätt bidra till att utjämna skillnader i uppväxtvillkor och levnadsförhållanden. SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

4 2 Bakgrund och förutsättningar 2.1 Med uppdrag att sätta Backa i fokus Projektet För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i Fokus ska långsiktigt bidra till att förverkliga stadsdelsnämndens vision om hållbar utveckling i stadsdelen Norra Hisingen. Projektmålen är att skapa en trygg, livfull och attraktiv stadsdel. Med Backa avses i detta fall tre av stadsdelens primärområden: Brunnsbo, Backa och Skälltorp. Projektet tillkom efter ett antal år av förändrad social situation i Backa där levnadsvillkor och de boendes upplevelse av trygghet, trivsel och tillit hade försämrats. Vid jämförelser med övriga stadsdelen skiljer sig Backa i flera avseenden vilket redovisas i bilaga 2 till denna rapport. Den segregation som präglar Göteborg är även synlig inom stadsdelen Norra Hisingen. Bostadsområde, klass, kön och bakgrund har betydelse för barns uppväxtvillkor och förutsättningar för hur livet senare kommer utvecklas med avseende på hälsa, utbildning och inkomster. Stadsdelsnämnden fattade beslut om projekt Backa i Fokus hösten 2011 och projekttiden sattes till två år, Under våren 2013 har förvaltningsledningen, som också är styrgrupp för projektet, tagit ställning för att föreslå en fortsättning av projektet. Uthållighet och långsiktighet ska känneteckna arbetet och inriktningen är att arbeta med fortsatt spridning av lärandet i fler delar förvaltningen och dess verksamheter samt att förstärka projektet med fler aktiviteter för hållbar utveckling. Projektorganisationen förstärks också från hösten 2013 med en operativ ledningsgrupp bestående av områdeschefer. Stadsdelsnämnden ska under hösten fatta beslut om projektets fortsättning från 2014 och framåt. 2.2 Organisation Huvuduppgiften för den övergripande projektorganisationen är att samordna och stödja förvaltningens aktiviteter för hållbar utveckling så att dessa bidrar till projektets mål om trygg, livfull och attraktiv stadsdel. Projektet har hittills utgjorts av 20 aktiviteter inom arbetsmarknad, fritid, kultur, utbildning, trygghet och fysisk miljö. Från hösten förstärks projektet inom främst arbete och utbildning samt folkhälsa med aktiviteter som ska bidra till att stärka strukturella och hållbara förändringar i stadsdelen. Befintliga aktiviteter inom förskola och skola tillförs ytterligare ansvariga genom en rektor och en förskolechef. 26 aktiviteter för hållbar utveckling kommer att ingå i projekt Backa i Fokus från hösten Ansvaret för verksamhet och resultat i respektive aktivitet ligger inom ordinarie organisation. Projektet ska också bidra till ökad kunskap i stadsdelsförvaltningen om orsaker till social oro och vilka arbetssätt som bidrar till socialt hållbar utveckling. Detta sker bland annat genom kunskapsseminarier och internt erfarenhetsutbyte. Projektet leds av en projektledare som arbetar på uppdrag av styrgruppen vilken utgörs av förvaltningsledningen. Styrgruppen har rollen att fatta inriktningsbeslut och ansvara för projektets förutsättningar. En operativ ledningsgrupp införs från hösten 2013 som ska bidra med genomförande och förankring av projektets lärande och utveckling för socialt hållbar utveckling. Projektgruppen utgörs av en eller flera ansvariga för varje aktivitet. De ansvariga utgörs av chefer på alla nivåer och utvecklingsledare. En stab med en kommunikatör och en utvecklingsledare bistår projektledaren i det löpande arbetet och planeringen. SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

5 3 Vision, mål och strategier 3.1 Stadsdelsnämndens vision Stadsdelsnämndens vision om ett hållbart Norra Hisingen är utgångspunkten för projekt Backa i Fokus långsiktiga arbete. Visionens inriktning är att Norra Hisingen ska utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stadsdel. Stadsdelen ska präglas av framtidstro, jämställdhet och smart hushållning av resurser med hänsyn till miljö och klimat. Vidare säger visionen att barnens välfärd ska stå i centrum och uppdraget är att skapa jämlika uppväxtvillkor för barn. Våld och kriminalitet hör inte hemma i Norra Hisingen. I stadsdelen ska vi för att uppnå detta samverka med det civila samhället och värna ett förebyggande perspektiv. Visionen omfattar hela stadsdelen Norra Hisingen. Projektet sätter Backa i fokus eftersom förutsättningar, levnadsvillkor och utveckling där avviker från övriga stadsdelen. (Se avsnitt 4, Nuläge på stadsdels- och primärområdesnivå.) Arbetet som drivs i projektet ska ändå bidra till hela stadsdelens utveckling med den inriktning som stadsdelsnämndens vision anger. För att sammanfatta Backa i Fokus inriktning i två korta punkter handlar det om att dels verka för att utjämna skillnader och dels öka delaktighet i samhället. Dessa två områden är grundläggande för ett socialt hållbart samhälle. 3.2 Projektets mål Backa i Fokus ska verka för att skapa en trygg, livfull och attraktiv stadsdel. Med trygg menas i projektet att det finns och utvecklas tillit mellan människor i stadsdelen, att det finns en tilltro till samhället och att människor ser sig som en del av samhället. Med trygg stadsdel menas också att stadsdelen är en välfungerande del av staden där människor trivs och utvecklas socialt, kulturellt och ekonomiskt. Med livfull stadsdel menas att det finns en känsla av samhörighet, öppenhet och tilltro till andra, till det nya och okända. Att människor vill och kan och har hopp och framtidstro. Med livfull menas också att människors fulla kompetens används, att barnen har trygga och goda uppväxtvillkor och att demokratibygget är ständigt pågående. Med en attraktiv stadsdel menas att det är en stadsdel där människor vill bo och där de vill att deras barn ska växa upp och gå i förskolan och skolan. Det är god ekonomisk tillväxt genom att det finns en öppenhet och tilltro till det nya. I stadsdelen finns det goda livet, småstaden i storstaden. I stadsdelens bostadsområden är alla välkomna och ingen motas bort, särskilt inte ungdomar. Människor köar för att flytta in i stadsdelens bostadsområden. 3.3 Strategier för socialt hållbar utveckling För att skapa en riktning i projektet som leder mot målen om en trygg, livfull och attraktiv stadsdel, har fyra strategier utarbetats. Strategierna kan ses som påbudsskyltar, en sorts riktningsvisare, som uppmanar till arbetssätt som ska leda mot målen och den hållbara stadsdel som stadsdelsnämnden skriver om i sin vision. Genom att arbeta med dessa strategier som utgångspunkt i projektet och att genom ökat lärande och utveckling integrera dessa i förvaltningens ledning och utförande finns möjligheter att långsiktigt vända den sociala utvecklingen i stadsdelen och därmed SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

6 påverka den sociala sammanhållningen i stadsdelen och staden. Genom strategin framtidstro och medskapande ska projektet bidra till att medborgarna känner ökad framtidstro, kan påverka sin livssituation och har inflytande i samhället och samhällsutvecklingen. Detta är också en av de viktiga faktorer som påverkar folkhälsan. Genom att använda strategin hållbarhets- och strukturellt perspektiv ska projektet verka för långsiktiga och väl samordnade arbetssätt. Projektet ska också genom ökad kunskap bidra till att förvaltningen prioriterar resurser och väljer arbetssätt som bidrar till att utjämna skillnader i levnadsvillkor mellan grupper och individer i stadsdelen. Strategin helhetssyn och samverkan syftar till ökat långsiktigt gemensamt ansvarstagande och minskat stuprörstänkande då komplexa samhällsproblem inte går att avgränsa till en sektor, en myndighet eller ett kompetensområde. Slutligen ska den fjärde strategin infrastruktur och mötesplatser leda till meningsfulla aktiviteter, minskad segregering mellan grupper och rum och öka tillgången på positiva arenor för medborgarna att mötas på. SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

7 4 Forskningsanknytning Komplexitet och svårlösta samhällsfrågor Under projektets gång har några forskningsperspektiv valts med anknytning till projektets mål. Dessa påverkar projektets inriktning och fördjupar arbetet. Projektets syfte att bidra till att förverkliga stadsdelsnämndens vision om en hållbar utveckling i stadsdelen kan sägas ligga inom området svårlösta samhällsfrågor, inom forskningen kallat "wicked issues". (Jordan och Andersson 2012 om Rittel och Webber) De svårlösta samhällsfrågorna kännetecknas bland annat av att vara komplexa genom att de inte går att avgränsa utan förgrenar sig och hänger ihop med andra komplexa frågor. Problemen hänger ofta samman med både ekonomiska, sociala och politiska förhållanden. De svårlösta problemen är ofta omöjliga att lösa slutgiltigt. De kan öka eller minska men försvinner inte helt. Olika aktörer har ofta olika syn på vilka åtgärder som ska vidtas och hur problemen ska beskrivas. Det gör det svårt att avgöra och vara överens om huruvida åtgärder och strategier varit lyckade eller inte. Om de svårlösta samhällsfrågorna hanteras illa kan det få allvarliga konsekvenser för samhälle och människor. Åtgärder kräver därför ansvarsfullt handlande. Slutligen kan sägas om de svårlösta samhällsfrågorna att dess komplexitet gör det svårt att dela upp ansvar och avgränsade uppgifter till myndigheter och sektorer. Istället krävs samverkan med många olika aktörer och en helhetssyn på problematiken. Positiv säkerhet som en förutsättning för social hållbarhet Ett annat forskningsperspektiv kommer från freds- och konfliktforskningen och handlar om begreppen positiv och negativ säkerhet. I fredsforskning skiljer man på direkt och strukturellt våld. Direkt våld syftar på militära aktioner och strukturellt våld syfar på regelverk och samhälleliga strukturer som berövar människor möjligheten att utnyttja sin fulla potential. Avsaknad av direkt våld blir då negativ fred medan avsaknad av strukturellt våld är nödvändigt för positiv fred. För att detta ska uppnås krävs en hållbar utveckling och social rättvisa. Samma resonemang kan föras kring säkerhet. Genom övervakning och kontrollsystem kan skydd skapas mot kriminalitet, vilket kan benämnas negativ säkerhet. Man blir skyddad mot något. Genom att öka möjligheter för människor att delta i och påverka samhällets utveckling och att människor känner delaktighet och tillhörighet skapas möjlighet till social tillit och trygghet vilket kan benämnas som positiv säkerhet. Man har rätt till något. (Abrahamsson 2012) De aktiviteter och det arbetssätt som projekt Backa i Fokus verkar för handlar därmed främst om att stärka den positiva säkerheten som är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle. Mellanmänsklig tillit är kittet i ett demokratiskt samhälle Från forskningen hämtar vi också resonemang om mellanmänsklig tillit som ett viktigt kitt i det som håller ihop människor, grupper och samhällen och som är själva grunden i det vi kallar för det civila samhället. Stadsdelsnämnden beställde 2012 en rapport från SOM-institutet angående samhällsandan i Backa för att söka svar på om den skilde sig från Göteborg som helhet. Rapporten visar att den mellanmänskliga tilliten har en nedåtgående trend i Backa sedan omkring år Trenden är också negativt avvikande från trenden i Göteborg och Sverige som helhet. Statsvetenskaplig forskning visar på samband mellan mellanmänsklig tillit och väl fungerande demokratiska samhällen. Tilliten kan både ses som indikator på det civila samhället och demokratin men också som drivkraften bakom. Forskare är eniga om att det är svårt att återskapa tillit när den börjat dala. Mellanmänsklig tillit har också visat sig vara den främsta indikatorn på otrygghet i stadsmiljö i sociala situationer. (Sandström 2012) Arbetet med hur projektet och stadsdelen kan verka för att vända trenden med avseende på mellanmänsklig tillit sker i projektgruppen, inom olika former av trygghetsarbete och kommer dessutom SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

8 finnas med i arbetet med stadsdelsnämndens budget för Normkritik och samverkande maktordningar Ytterligare en inriktning är att öka kunskapen om normkritik och ha ett intersektionellt perspektiv i projektet. Normer i samhället får olika effekter för olika personer beroende på personens position i förhållande till rådande normer. Att synliggöra konsekvenser av normer, både positiva och negativa, är också att synliggöra hur olika maktordningar samverkar och förstärker varandra och skapar strukturellt olika förutsättningar. Detta kan också kallas att ha ett intersektionellt perspektiv. Projektet arbetar med att öka kunskapen om hur normer tar sig uttryck och på detta sätt öka kunskapen om strukturella olikheter i samhället som påverkar levnadsförhållanden och barns uppväxtvillkor. Med ökad kunskap om hur olika personer och grupper har olika förutsättningar i samhällssystemet, finns det förutsättningar för stadsdelsförvaltningen att förändra arbetssätt och resursfördelning och bidra till att utjämna skillnader i uppväxtvillkor och levnadsförhållanden. Detta är ett prioriterat mål i Kommunfullmäktiges budget för Kunskap om och arbetssätt i en rättvis och socialt hållbar stad Backa i Fokus har också nära samarbete och koppling till forskningsprojektet KAIROS inom Mistra Urban Futures. KAIROS arbetar med att öka kunskap och diskutera arbetssätt för ett socialt hållbart och rättvist Göteborg. Med ett rättvist Göteborg menar KAIROS en stad där de som bor, vistas och arbetar på lika villkor har tillgång till stadens olika rum och kan påverka beslut som berör deras eget vardagsliv liksom stadens framtida utveckling. Vidare menar KAIROS att ett socialt hållbart Göteborg är en rättvis och trygg stad med många offentliga rum utan diskriminering och där de som bor, vistas och arbetar känner social tillit och samhörighet. Projektet kommer under hösten 2013 arbeta med att producera kunskap inom områden som rör dialogens förutsättningar, civilsamhället och ungas medskapande. SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

9 5 Arbetssätt och resultat 5.1 Arbetsätt för lärande och utveckling Ett av syftena med Projekt Backa i Fokus är att öka kunskap om social oro och hur socialt hållbar utveckling kan stödjas. Projektet är därför organiserat för att skapa förutsättningar för lärande. Projektet är organiserat så att alla aktiviteter hör hemma i den ordinarie organisationen med chefer och utvecklingsledare som ansvariga. Därmed har projektet en plats i stadsdelsförvaltningens ordinarie struktur från start vilket gör att lärande och utveckling implementeras löpande i verksamheterna och även till verksamheter utanför projektets fokusområde i Backa. Projektgruppens sammansättning och blandning av olika sektorer och nivåer i stadsdelsförvaltningen är en viktig faktor för att projektet utvecklats till det lärande projekt det är idag. Projektgruppen träffas en gång per månad och utgör basen i projektet. Den har blivit en viktig mötesplats, ett internt nätverk, som ger ökad helhetssyn och utveckling av de komplexa utmaningar som projektet och stadsdelen står inför. Detta ger också positiva effekter i andra sammanhang, till exempel genom att hitta fungerande samarbetslösningar för dem vi är till för, genom ökad samsyn och det kontinuerliga samarbetet inom projektgruppen. Utöver projektgruppens möten bjuder projektet in till forskar- och lärandeseminarier fyra gånger per år. Projektgruppen deltar alltid och därutöver bjuds förvaltningsledningen, verksamhetsutvecklare och andra intressenter in. Seminarierna sker i form av föreläsningar som varvas med reflektion och övningar med koppling till stadsdelen och dess verksamheter. Seminarierna har därmed en central del i projektets lärande och utveckling. Arbetssättet i projektet bygger därmed på en blandning av internt erfarenhetsutbyte och reflektion samt extern kompetens från forskning och andra organisationer. Arbetssättet präglas också av en växelverkan mellan att göra/pröva och att reflektera/lära. Uppföljning sker genom att projektgruppen skriftligt reflekterar över frågor med koppling till projektets strategier och hur dessa används i aktiviteter och verksamheter för att stadsdelen ska utvecklas till en trygg, livfull och attraktiv stadsdel. En samlad analys görs av projektledaren i dialog med styrgruppen. Projektrapporten redovisas till stadsdelsnämnden halv- och helår. 5.2 Utveckling av projektets gemensamma processer Under våren 2013 har projektet arbetat vidare med de områden som lyftes fram i årsrapporten I det pågående arbetet blir det också allt tydligare att projektet med sitt arbete är ett sätt för stadsdelsförvaltningen att lägga extra fokus på några av de politiskt prioriterade målen som att utjämna livschanser, skolans kompensatoriska ansvar, rik och meningsfull fritid samt att förhindra kriminalitet och missbruk. Projektet kommer därför arbeta vidare med att hitta former för hur det lärande som sker inom projektet bidrar till verksamhetsutveckling inom stadsdelsförvaltningen i sin helhet. Seminarier om mellanmänsklig tillit med utgångspunkt från SOM-institutets rapport om samhällsandan i Backa Genom en rapport från SOM-institutet om samhällsandan i Backa framkom att den mellanmänskliga tilliten har sjunkit i Backa de senaste åren. Forskning visar att mellanmänsklig tillit är det kitt som håller samman ett samhälle och en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Det finns också koppling mellan tillit mellan människor och SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

10 tillit till samhällets institutioner. Mellanmänsklig tillit är också en av de viktigaste faktorerna som påverkar den upplevda tryggheten på dagtid och i sociala miljöer. Under våren 2013 har projektet genomfört tre seminarier tillsammans med rapportförfattaren för att reflektera kring dessa frågor och vad som kan göras för att öka tilliten mellan människor i Backa. Resultatet av dessa samtal kommer att användas i det fortsatta arbetet med socialt hållbar utveckling i stadsdelen. Ett område att arbeta vidare med är hur människors känsla av delaktighet och inflytande i sin vardag liksom i samhället kan öka. Det ställer krav på alla stadsdelsförvaltningens verksamheter och företrädare att se över hur arbetssätt och verksamheter är utformade för att vara inkluderande och uppfattas som rättvisa och legitima. Och att ställa sig frågor kring vilka kategorier i samhället som ges möjlighet till inflytande och hur fler grupper och individer kan ges ökat inflytande och känna större delaktighet. Det krävs också att arbeta uthålligt med förskola, skola och inom arbetsmarknadsområdet för att öka det man kallar faktisk delaktighet eller att vara systemintegrerad, det vill säga att ha arbete eller att studera. Samordnare och pådrivare i trygghetsfrämjande arbete Ett område som lyftes fram i årsrapporten var att förstärka stadsdelsförvaltningens roll som samordnare och pådrivare i det trygghetsfrämjande arbetet. Under våren har det skett genom att projektet initierat och aktivt deltagit i olika trygghetsinsatser kring Selma Lagerlöfs Torg. Insatserna har skett i samarbete med Framtidens Selma, Göteborgslokaler och Familjebostäder men också med stadsdelsförvaltningens enhetschefer och verksamheter på och nära torget som skola, förskola, bibliotek, kulturhus, äldreboende med flera. Två nya aktiviteter skapas nu inom projektet för att stärka det trygghetsfrämjande arbetet: Selma Lagerlöfs Torg Nu och i Framtiden samt Trygghetssamordning. Initierat arbete med en områdeslokal i Backa Röd Ett annat område som framkom i årsrapporten var att sätta ökat fokus på hur mötesplatser kan bygga broar fysiskt och socialt i stadsdelen. Ett arbete som initierats utifrån det är att utreda förutsättningarna för en områdeslokal i Backa Röd. Denna lokal ska kunna användas för olika ändamål och grupper i området med syftet att stödja och skapa förutsättningar för mötesplatser och aktiviteter i området Backa Röd. Viktiga verksamheter har kommit igång som IDÉ-projektet och Fritidsverksamheten för unga med Backa BK, men har idag tillfälliga lokallösningar som inte är hållbara på sikt. En områdeslokal skulle på ett mer hållbart sätt stödja denna typ av för området viktiga mötesplatser. Även detta blir från hösten en aktivitet inom Backa i Fokus: Mötesplats Backa Röd Utbildning i normkritiskt förhållningssätt och att utjämna skillnader i levnadsvillkor I årsrapporten pekades också på ett behov av att öka kunskap om diskriminerande strukturer och hur dessa påverkar ojämlikhet och de ökade skillnader i levnadsvillkor som vi ser i stadsdelen Norra Hisingen mellan grupper och primärområden. I projektet ställdes frågan om verksamheterna idag bidrar till att upprätthålla skillnader genom sitt sätt att fördela resurser, organisera sig och bemöta dem vi är till för? Under våren 2013 påbörjades därför utbildning i normkritiskt förhållningssätt genom ett seminarie för projektgruppen, förvaltningsledningen med flera. Fortsättning sker dels genom praktiskt arbete i projektgruppen dels genom ytterligare seminarie under hösten Det krävs helhetssyn och kunskap om levnadsförhållanden för att omfördela resurser och arbeta kompensatoriskt så att det bidrar till att utjämna effekter av ökande ojämlikhet och de skilda villkor som människor i stadsdelen har. Det ställer också krav på uthållig dialog med invånare och på mod hos alla inblandade. SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

11 6 Vad har hänt i stadsdelen? Resultat i korthet från projektets aktiviteter för socialt hållbar utveckling Arbetet för en socialt hållbar utveckling i stadsdelen kräver långsiktighet och uthållighet. Det kräver också en bredd av insatser inom olika områden liksom helhetssyn och samverkan över organisatoriska gränser. Flera insatser är inom områden där det inte finns tidigare utprövade arbetssätt eller självklara organisatoriska eller ekonomiska lösningar. Samhällsutvecklingen är komplex och går ofta inte att fånga in befintliga organisationsstrukturer. Projektet fortsätter dock med sitt prövande arbetssätt och sin strävan efter att påverka stadsdelen i en socialt hållbar riktning. Nedan följer en kortfattad redovisning av ett urval av projektets 28 aktiviteter grupperade efter de strategier aktiviteterna framhåller som viktigast för respektive aktivitet. Alla aktiviteter finns utförligt redovisade i bilaga1 till denna rapport. De ansvariga har där redovisat resultat, vilka strategier men använder för att utveckla arbetet och vilka slutsatser man dragit av resultaten hittills. Att påverka stadsdelens utveckling med ett hållbart och strukturellt perspektiv Vid årsskiftet togs ett initiativ att förlägga folkhögskoleutbildning i Backa. Samarbete har under våren etablerats med Göteborgs Folkhögskola som förlägger tre utbildningar till Backa. Detta ska göra det enklare för invånarna att börja studera och öka chanser till arbete eller fortsatt utbildning. Skolans arbete med att utbyggnad och förändring av den fysiska miljön i skolorna i Backa pågår med utgångspunkt från de dialogmöten som skedde under Arbetet är en del i en långsiktig planering för att stärka skolans kompensatoriska arbete där bland annat moderna och väl anpassade och funktionella lokaler spelar en viktig roll. El Sistema bygger mötesplatser och gemenskap genom att uthålligt och kontinuerligt erbjuda Vänstay som plattform för familjer att mötas på tvären inom stadsdelen och i hela staden men även tillsammans med olika samhällsaktörer och förebilder inom kulturområdet. 125 barn i Backa (230 barn i hela Norra Hisingen) och 60 familjer deltar. Genom att uthålligt och medvetet ha fokus på möten och medskapande i verksamheten påverkas stadsdelskulturen hållbart och strukturellt av de barn och familjer som bor i stadsdelen. Att öka framtidstro och medskapande i stadsdelen Arbetslivscentrum har under året erbjudit närmare 300 elever i årskurs åtta och nio sommarjobb. Man arbetar också uppsökande och motiverande med omkring hundra 16-19åringar som inte går i gymnasiet, därav 66 som bor i Backa. Genom samarbete med bland annat bostadsbolaget Poseidon har ytterligare anställningar kunnat erbjudas arbetssökande i Backa. Insatser som ger kontakt med arbetsmarknaden, referenser och egna inkomster syftar till att öka framtidstron och öka delaktigheten i samhället. Attraktiv förskola har fortsatt sitt arbete med att utveckla förskolans viktiga roll i barns lärande. I utformningen av miljöer på förskolorna utgår man mer än tidigare från barns intresse och nyfikenhet vilket skapar en känsla av att det är min förskola och jag kan vara med och påverka. Det gör också förskolans miljöer mer utmanande och ökar fokus på lärandet. Samarbete med hemmet är prioriterat och att öka föräldrars delaktighet i barnens förskola. Fritidssatsningen för tjejer i Backa startade utifrån ett behov hos tjejer i åldern som var för gamla för fritidsgården. Efter en workshop med tjejerna erbjöds Selma Center som plats och en ungdomshandledare som höll i SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

12 veckoträffar med i snitt tio deltagare. Teman har bland annat varit studievägledning och samtal om självrespekt och självkänsla. Aktiviteten har väl fyllt sitt syfte och är nu avslutad. I Kvinnogruppen Backa Röd/IDÉ-projektet träffas kontinuerligt 30 kvinnor med barn på fredagar. Bland aktiviteterna kan nämnas besök av BVC, besök av områdespolis, sommarfest och biobesök. 20 kvinnor har dessutom deltagit i arbetsmarknadsinsatser av olika slag, vilket har lett till att tre kvinnor haft anställningar och tre återupptagit sfi-studier. Fyra kvinnor ska börja på folkhögskoleutbildning i Backa i höst. I samarbete med Idrotts- och föreningsförvaltningen har också ett hälsoprogram inletts med 20 av kvinnorna. Arbetet med att etablera ett område för stadsnära odling i Backa Röd har överträffat både målsättning och förväntningar. I somras blev park- och naturförvaltningen klara med odlingslotterna och dessa kunde föredelas till medlemmar i den nystartade odlarföreningen i Backa Röd. Platsen har blivit en mötesplats för odlare och besökare som byter växter och kunskap med varandra och det är kö och önskemål om fler lotter. Den enkla föreningsbildningen ger också en introduktion till föreningsliv vilket kan skapa nätverk och bidra till ökat självförtroende. Förändrad infrastruktur och fler mötesplatser som ökar möten mellan människor Selma Center har omkring hundra besökare varje månad som kommer under öppettiderna för att samtala om och ställa frågor om stadsdelens utveckling och sin egen vardagssituation. På öppettiderna kan man regelbundet träffa områdespolis, anhörigstödjare och Arbetslivscentrum. Brukarråd, ungdomsråd, vuxenvandrare och Frivilligkraft använder Selma Center som mötesplats på andra tider. Framtidens Selma har workshops och möten med byggare och stadsbyggnadskontor för den kommande ombyggnaden och förnyelsen av området. Selma Center fyller en viktig funktion genom sin funktion som offentlig mötesplats på Selma Lagerlöfs Torg och genom att fånga upp frågor som engagerar dem som bor och vistas i Backa. Fritidsverksamheten för killar i Backa Röd fortsätter att samla en stor grupp killar fem kvällar i veckan till fritidsaktiviteter. Dessa kombineras med stöd att söka utbildning och arbete. 11 killar har fått jobb under året genom denna verksamhet. Mötesplatsen har stor betydelse för att skapa lugn, trygghet och minska kriminaliteten i Backa. Under året har det genom projektet tagits flera initiativ tagits för att bidra till ett livfullt och tryggt Selma Lagerlöfs Torg. I samarbete med olika aktörer har det tillkommit en skateramp, sommarjobbare har med konstnärlig ledning målat utomhusscenen och bänkarna, en trygghetsvandring och fysiska miljöförbättringar har genomförts. Kommunikation om vad som görs är viktigt och på Selma Center finns affischer i form av checklistor som berättar om vad som har gjorts och vad som kommer att göras för att öka trygghet och trivsel på torget. Kulturhuset har under våren gjort förändringar i lokalerna för att skapa öppnare och mer användbara ytor. Detta ska ge en mer sammanhållen mötesplats för backaborna att producera och konsumera kultur. Ett ungdomsråd har etablerats där totalt 18 ungdomar i åldern år har deltagit. Rådet har bland annat haft en kick off med politiker och chefer, deltagit i en inflytandeprocess kring Glöstorpsskolans skolgård och bildat arbetsgrupper för frågor som man vill jobba vidare med. I rådet möts ungdomar från stadsdelens olika bostadsområden och får på så sätt får en integrerande effekt. SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

13 Helhetssyn och samverkan nödvändigt och viktigt för att nå framgång i arbetet I projektet ingår flera etablerade råd och samarbetsgrupper där olika parter möts kring för stadsdelen och samhället viktiga frågor. BRÅ (brottsförebyggande rådet) har haft två möten under året och har tagit fram en gemensam handlingsplan för att öka trygghet och minska kriminalitet i stadsdelen. Till BRÅ är en grupp för att förbättra den fysiska miljön knuten liksom möten för ökad trygghet på Selma Lagerlöfs Torg. Bostadsbolag, polis och västtrafik är några av parterna som stadsdelsförvaltningen har utvecklat ett gott samarbete med i dessa frågor. SSPF är en annan viktig samarbetsgrupp där skola, socialtjänst, polis och fritid möts regelbundet för tidigt fånga upp och förebygga sociala problem hos ungdomar. Genom projektet har SSPF dessutom under våren haft nära samarbete kring den fysiska miljön med stadsplanerare och fackförvaltningar utifrån ungdomars behov av mötesplatser utomhus i Backa. I arbetet med planärenden, där Selma Lagerlöfs Torg och Framtidens Selma är det största pågående arbetet som stadsdelsförvaltningen är involverad i, är helhetssyn och samverkan en förutsättning för att förvaltningen ska kunna bidra till och påverka pågående planprocesser. Under våren har förvaltningen arbetat aktivt tillsammans med Framtidens Selma kring detaljplanen för torget. SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

14 7 Utveckling för tryggare, livfullare och attraktivare stadsdel Styrgruppen föreslår förlängning av projekt Backa i Fokus Under våren 2013 genomfördes två workshops i styrgruppen som grund för ställningstagande om projektets fortsättning. Det ursprungliga beslutet om projektet avsåg 2012 och Styrgruppens ställningstagande blev att arbetssättet som präglar Backa i Fokus med fokus på långsiktighet, uthållighet, spridning och fortsatt lärande behövs och är viktigt för att vända den sociala utveckling och arbeta i enlighet med stadsdelsnämndens vision om en ett hållbart Norra Hisingen. Styrgruppen menar också att en projektorganisation behövs för att hålla ihop och samordna detta arbete. För att ytterligare förstärka projektets arbete tillför man också några nya aktiviteter redan från hösten Styrgruppen föreslår därmed att projektet fortsätter även efter Beslut tas av stadsdelsnämnden under hösten. Projektet kommer från hösten att omfatta flera nya aktiviteter som ska stärka utvecklingen i riktning mot en trygg, livfull och attraktiv stadsdel. De nya insatserna är fokuserade kring projektets fyra strategier. Hållbarhet och strukturellt perspektiv för att bromsa den ojämna utvecklingen Med syftet att öka fokus på arbete och utbildning som centrala för att bromsa den ojämlika utveckling som syns i stadsdelen och som redovisas i bilaga 2 till denna rapport blir Arbetslivscentrum en aktivitet i projektet. Ambitionerna behöver höjas ytterligare så att nya arbetstillfällen inom nya områden skapas, företagande stöds och att man utgår från människors drivkrafter och kompetenser. Av samma skäl blir stadsdelens satsning på folkhögskoleutbildning i Backa en aktivitet i projektet med ambition att bidra till utjämnade levnadsvillkor. Genom att förlägga utbildning lokalt skapas nya möjligheter att rusta sig för fortsatt utbildning eller arbete. Med koppling till samma strategi förstärks också grundskolans och förskolans medverkan i projektet då dessa har en generellt främjande och mycket central roll för stadsdelens utveckling och för att barn och unga ska ges möjligheter till såväl faktisk som upplevd delaktighet i samhället. Med det menas att såväl kunna komma in på högre utbildningar och arbetsmarknaden som att kunna vara aktiva i det demokratiska samhället och påverka samhällsutvecklingen. Öka framtidstro och medskapande genom att fler unga blir kulturproducenter Från hösten kommer projektet omfatta fler aktiviteter som ska stärka och utveckla kulturen i stadsdelen. Unga får möjlighet att uttrycka sig genom målning, skrivande och teater, och därigenom vara kulturproducenter. Unga synliggör sina erfarenheter och blir samtidigt medskapande i en kultur som lever och omformas av dem som bor och vistas i stadsdelen. Inom detta område fortsätter arbetet med att utveckla kulturhuset till en öppen arena för medskapande och aktivitet. Kulturverksamhet för unga inom skrivande och teater ska vidareutvecklas och El Sistema fortsätter sitt arbete med barn och deras familjer. Infrastruktur och mötesplatser som stödjer integration och sociala nätverk En ny aktivitet, Mötesplats Backa Röd, med syfte att stödja och stärka föreningsaktivteter i Backa Röd skapas från hösten Idén är att skapa en områdeslokal för föreningar och samhällsservice. För att detta ska kunna bli möjligt krävs samverkan och partnerskap med såväl föreningar som andra samhällsaktörer. Med samma strategi som utgångspunkt sätts också särskilt fokus på Selma Lagerlöfs Torg. I väntan på ombyggnad och förnyelse av området behöver torget fungera med SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

15 service och även upplevs som en trygg och livfull mötesplats. De insatser som gjorts under våren ska fortsätta och vidareutvecklas samtidigt som stadsdelsförvaltningens arbete med det långsiktiga arbetet kring ombyggnaden av torget ska pågå med full kraft. Helhetssyn och samverkan som stärker och breddar perspektiven Projektet förstärks med ytterligare två samverkansgrupper. Dessa är folkhälsorådet och NOSAM. Detta är en konsekvens av arbetet med att utjämna skillnader och öka delaktighet, som är kärnan i Backa i Fokus, är några av de viktigaste faktorerna för att öka folkhälsan. Det är också genom folkhälsorådet som initiativet tagits till att starta folkhögskoleverksamhet i Backa. Genom NOSAM stärks projektets koppling till hälsooch sjukvården ytterligare liksom äldreomsorgen som nu också kommer delta i projektgruppen. SDN Norra Hisingen, Backa i Fokus - delårsrapport (15)

För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i Fokus - halvårsrapport SDN Norra Hisingen

För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i Fokus - halvårsrapport SDN Norra Hisingen För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i Fokus - halvårsrapport 2014 SDN Norra Hisingen 1 Sammanfattning För ett socialt hållbart Norra Hisingen - med Backa i Fokus kallas arbetet med de aktiviteter

Läs mer

Backa i Fokus - årsrapport 2014. SDN Norra Hisingen

Backa i Fokus - årsrapport 2014. SDN Norra Hisingen Backa i Fokus - årsrapport 2014 SDN Norra Hisingen Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund och förutsättningar... 5 2.1 Med uppdrag att sätta Backa i fokus... 5 2.2 Organisation... 6 3 Vision, mål och

Läs mer

Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken

Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken Välkomna till Seminarie B Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken Jämlikhetskonferensen 2019 HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Jämlikhetskonferensen 2019 Seminarie B Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken 13.00-13.45

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning, 30 hp

Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning, 30 hp Praktikrapport Anna Johansson Utbildning: Kandidatexamen i samhälls- och kulturanalys, Linköpings Universitet Mastersprogrammet i sociologi, Praktikplats: KAIROS (Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för

Läs mer

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning) Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Remiss av färdplan för ett Stockholm för alla - en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Dnr KS 2018/911

Remiss av färdplan för ett Stockholm för alla - en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Dnr KS 2018/911 Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Strategi och internservice Dnr 1.5.1-738-2018 Sida 1 (6) 2018-10-22 Handläggare Sofia Kántor Telefon: 08-508 042 45 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2018-11-15

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Färdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm

Färdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-10-29 Handläggare Thérèse Salomon Telefon: 076-120 80 79 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-11-22 Färdplan

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-01-17 Sida 1 (2) Diarienr GSN 2018/00182-1.3.6 Barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Berggren Epost: torbjorn.berggren@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Handlingsplan

Läs mer

ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE TROSA.

ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE TROSA. VALPROGRAM 2018 ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE TROSA. Rösta den 9 september! För en hållbar kommun där alla får chans att växa. UTBILDNING ÄR TRYGGHET FÖR FRAMTIDEN Genom att investera i utbildning

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Jämlikt Norra Hisingen - socialt hållbar stadsdel

Jämlikt Norra Hisingen - socialt hållbar stadsdel Jämlikt Norra Hisingen - socialt hållbar stadsdel Vad har vi gjort? Vad är på gång? Ett försök till lokal överblick av arbete för en jämlik stad mars 2017 Ta tillvara fler röster Bygga tillit Öka känslan

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Jag kommer berätta om

Läs mer

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Innehåll Politisk förankring. Trygg i Göteborg

Läs mer

Medborgarbudget. Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av genomförd medborgarbudget.

Medborgarbudget. Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av genomförd medborgarbudget. Sida 1 (4) 2019-04-05 Handläggare Jens Westlund Telefon: 08-508-21 150 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2019-04-25 Medborgarbudget Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning

Läs mer

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet TENSTA 1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet 8. Förutsättning för att lyckas 9. Projektorganisation

Läs mer

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga. Mål för barn- och utbildningsnämnden budgetåret 2015. Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2014-04-09 Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Resultatredovisning, aktiviteter för socialt hållbar utveckling i stadsdelen Norra Hisingen

Resultatredovisning, aktiviteter för socialt hållbar utveckling i stadsdelen Norra Hisingen Backa i Fokus delårsrapport 2013, bilaga 1 Resultatredovisning, aktiviteter för socialt hållbar utveckling i stadsdelen Norra Hisingen I denna bilaga till Backa i Fokus delårsrapport 2013 redovisar ansvariga

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Fördelning av medel för demokrati- och utvecklingsarbete 2015

Fördelning av medel för demokrati- och utvecklingsarbete 2015 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-05-27 Handläggare Monica Slama Telefon: 08-508 23 092 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt SDF Östra Göteborg 2018-03-19 Barn och unga ska lyckas i skolan! Övergripande mål familjecentrerat arbetssätt att alla barn ska lyckas i skolan Inledning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet - Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt

Läs mer

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Mål- och inriktningsdokument inför budget 2016 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar

Mål- och inriktningsdokument inför budget 2016 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar - och inriktningsdokument inför budget 2016 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar - och inriktningsdokument, SDN Östra Göteborg Inledning Grunden i Östra

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Arbetsgivarstrategi i Sollentuna kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-02-15, 15, Dnr 2017/0764 KS Innehållsförteckning Arbetsgivarstrategi i Sollentuna kommun... 2 Varför ska vi arbeta med vårt arbetsgivarmärke?...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby Dnr: Dnr: Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby 2017-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER... 3 2 AVTALSTID... 3 3 AVTALETS FORM OCH SYFTE... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET...

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.

Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. vision 2022 Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi närmar oss Vision Mölndal 2022 när: Fler än två av tre invånare starkt rekommenderar

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig

Läs mer

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Mål- och inriktningsdokument inför budget 2018 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg. en fantastisk stadsdel med utmaningar

Mål- och inriktningsdokument inför budget 2018 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg. en fantastisk stadsdel med utmaningar - och inriktningsdokument inför budget 2018 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar - och inriktningsdokument, SDN Östra Göteborg Inledning Östra Göteborg ska

Läs mer

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 1.5.1.-342-2015 Sida 1 (6) 2015-10-07 Handläggare Jan Francke Telefon: 08-508 08 000 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Skillnadernas

Läs mer

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad 1 Inledning Denna Vägledning för öppna förskolorna inom Göteborgs Stad är framtagen med syfte att tydliggöra rollen och uppdraget

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Välkomna till Göteborgs Stad

Välkomna till Göteborgs Stad Välkomna till Göteborgs Stad Introduktion för Socialsekreterare och Biståndsbedömare Maria Tuvegran, HR Stadsledningskontoret Idag Snabbfakta Göteborg Förutsättningar och förväntningar Attraktiv arbetsplats

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Inhyrning av lokal avseende Mötesplats Hjällbo på Bergsgårdsgärdet 80

Inhyrning av lokal avseende Mötesplats Hjällbo på Bergsgårdsgärdet 80 Angered Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-05-23 Diarienummer N131-0029/19 Handläggare Ingela Lund Telefon: 031-365 11 01 E-post: ingela.lund@angered.goteborg.se Inhyrning av lokal avseende Mötesplats Hjällbo

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

- Framtidspartiet i Lysekil Foto: Lars Nyfjäll, Lysekil

- Framtidspartiet i Lysekil Foto: Lars Nyfjäll, Lysekil Valmanifest 2018 - Framtidspartiet i Lysekil Foto: Lars Nyfjäll, Lysekil Arbete - Trygghet Välfärd Lysekil skall vara en plats där alla känner trygghet och framtidshopp. Barn och unga skall ha möjlighet

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie om Mötesplats Fagersjö

Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie om Mötesplats Fagersjö Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (6) 2018-03-15 Handläggare: Marie Ehrenbåge 08 508 18 251 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten Integrations- och flyktingpolitiskt program Interkulturella möten PROGRAM 2 Kommunens mål Barn och unga i Håbo ska ges bästa möjliga förutsättningar för personlig utveckling och lärande. Håbo kommun ska

Läs mer

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Om överenskommelsen Den här överenskommelsen kan användas av den idéburna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017 Plats och tid Stadshuset, rum 214 fredag 20 januari kl 8.30-11.00 ande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice ordförande Dagmar Callgard (L),

Läs mer

Genomförande och utvärdering av uppdrag om ungas organisering och egen makt

Genomförande och utvärdering av uppdrag om ungas organisering och egen makt Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för kultur, fritid och demokrati Sida 1 (5) 2016-04-19 och egen makt Uppdrag och syfte Stadsdelsnämnderna har fått i uppdrag att i samband med nämndernas

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun. Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer