uv väst rapport 2009:21 Grav och bålplats Bohuslän, Norums socken, fastighet Holm 1:5, del av RAÄ 202 Marianne Lönn

Transkript

1 uv väst rapport 2009:21 arkeologisk UNDERSÖKNING Grav och bålplats Bohuslän, Norums socken, fastighet Holm 1:5, del av RAÄ 202 Marianne Lönn

2

3 uv väst rapport 2009:21 arkeologisk UNDERSÖKNING Grav och bålplats Bohuslän, Norums socken, fastighet Holm 1:5, del av RAÄ 202 Marianne Lönn

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Omslagsbilder Framsida: Ihopklistrade keramikkrukor i naturlig storlek. Foton: Anders Lindahl. Collage: Lena Troedson. Baksida: Foto av Marianne Lönn. Tryck/Utskrift Intellecta Infolog, Göteborg, 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2009:21 ISSN

5 Innehåll Bakgrund 7 Topografi 7 Fornlämningsbild 7 Undersökningen 7 Resultat 15 Grav och bålplats 15 Graven 15 Bålplatsen 17 Ändrad tolkning 18 Boplatsen 18 Stolphål och gropar 24 Kokgropar 24 Väggrester 24 Härd 24 Datering 27 Fynd 27 Keramiken 27 Analyser C-dateringar 32 Osteologi 33 Sammanfattning av resultat 33 Utvärdering av undersökningsplan 34 Grav och bålplats 34 Materialets potential 34 Referenser 35 Administrativa uppgifter 36 Bilagor 37 Bilaga 1. Fyndtabell 37 Bilaga 2. Anläggningar 53 Bilaga 3. Vedartsanalys 56 Bilaga C-dateringar 57 Bilaga 5. Keramik kärl från Norum Bilaga 6. Osteologisk analys 64 Bilaga 7. Konserveringsrapport Norum Figurförteckning 73 Tabellförteckning 74

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Vid slutundersökningen av Norum 202 hösten 2006 upptäcktes två gravliknande anläggningar och boplatsanläggningar på ett impediment. De båda gravliknande anläggningarna befanns vara en grav och en bålplats. Bränningen och begravningen har skett under folkvandringstid. Det fanns rester av två individer, en ung kvinna och ett litet barn. Kvinnan och barnet bör ha hört till en välbärgad familj eller släkt. Gravgodset tyder på både rikedom och kontakter långt utanför den egna bygden. Där fanns mycket keramik, både inhemsk och importerad, glasrester och fragment av bronsföremål. Bakgrund Hösten 2006 undersöktes fornlämningen Norum 202, en metalltida boplats och delar av fornlämningen Norum 57, en stenåldersboplats. Exploatör var Stenungsunds kommun, som ville bygga nya fotbollsplaner på det område där fornlämningen låg. Riksantikvarieämbetet, UV Väst utförde arbetet och Bengt Nordqvist var projektledare. Vid undersökningen av Norum 202 nyupptäcktes vad som först uppfattades som två gravar, men som visades sig vara en grav och en bålplats. De kom att undersökas vid sidan om boplatslämningarna. Denna rapport behandlar endast graven och bålplatsen inom Norum 202. Övriga lämningar behandlas i UV Väst Rapport 2009:25. Topografi Graven och bålplatsen låg på ett trädbevuxet impediment i åkermark. Im pedi mentet ligger i sin tur i en dalgång, som löper från havet i östlig riktning in i landet mot sjön Hällungen. På båda sidor om dalens mitt finns höga berg och ungefär i mitten flyter en å, som passerar på södra sidan av impedimentet. Fornlämningsbild Norums socken är mycket fornlämningstät, vilket kan ses på alla rosa polygoner och punkter på kartutsnittet från fornlämningsinventeringen (figur 7). Där finns allt från mesolitiska lämningar till sentida fossila åkermarker och by-/gårdstomter. På kartan har fornlämningar som har någorlunda geografisk och tidsmässig närhet till den folkvandringstida graven och bålplatsen på Norum 202 angivits med nummer och art. Norum 202 har markerats röd. Undersökningen Impedimentet med grav, bålplats och boplatsrester låg i östra kanten av ett område med boplatslämningar i åkermark (fig. 7). I västra delen av impedimentet började ett maskinschakt att dras i öst-västlig riktning. Redan direkt under grästorven syntes spridda stenar och block samt en bit keramik. För att klargöra om stenarna var en del av en grav eller eventuellt något annat fortsattes en maskinavbaning av grästorven. Härigenom framkom en cirka 5 6 meter stor oregelbunden koncentration av sten och block samt ytterli Grav och bålplats 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 71 Kungälv, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 9d Ödsmål, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Grav och bålplats 9

10 Fig. 4. Impedimentet i åkermarken. Från norr. Foto: Karl-Göran Sjögren. Fig. 5. Den ännu orörda marken på impedimentet. Foto: Marianne Lönn. 10 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

11 Fig. 6. Karta över fornlämningar i området runt Norum 202. Skala1: Grav och bålplats 11

12 Fig. 7. Karta över landskapet runt gravarna (stjärna) med en havsnivå på fem meter över dagens. Skala 1: gare keramik, någon flintbit, bränd lera och något kol. Efter att grästorven avlägsnats fortsattes undersökningen för hand. Sten- och blockkoncentrationen, som bedömdes vara en (förstörd) grav, rensades och en profil lades ut i nord-sydlig riktning. Därefter grävdes båda sidor om profilen samtidigt. Varje fynd mättes in separat och registrerades i Intrasis. När platsen för en urna påträffades visade det sig att urnan var i det närmaste hel och den togs upp med hela sitt innehåll av ben. Senare togs den till konservering (Studio Västsvensk Konservering, SVK), där den röntgades. Inget annat än brända ben kunde då upptäckas i krukan. Senare visade det sig att där förutom de brända benen fanns något som liknade spelbrickor samt fragment av brons och glas. Efter att den första graven konstaterats gjordes en avbaning av grästorv på en annan för gravar lämplig yta på impedimentet. Även där konstaterades stenpackning och fynd och sedermera identifierades också vad man uppfattade som en grav. Denna undersöktes enligt samma metod som den första graven, det vill säga genom att steg för steg rensa ner den för hand. Fynd mättes in separat. Denna grav blev långt senare omtolkad till bålplats, men under hela undersökningen uppfattades den som en grav och behandlades därefter. Även en tredje yta banades av, men där fanns inga lämningar. När både grav och bålplats rensats till vad som uppfattades som botten, gjordes ytterligare en maskinavbaning då de båda lämningarna helt togs bort och även området däremellan banades ner ytterligare en bit för att söka boplatsrester. Fynd och anläggningar som lerklining och stolphål i och under 12 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

13 0 10 m Fig. 8. Schaktplan över grav, bålplats, underliggande boplatslämningar och boplatslämningar utanför impedimentet. Grav och bålplats markeras med blå linje. Boplatslämningar av olika slag har röd kontur. Stolphål har vit fyllning, gropar grå, härdar svart, kokgropar grön och husvägg rosa. Skala 1: m Fig. 9. Schaktplan över impedimentets lämningar. Grav och bålplats markeras med blå linje. Boplatslämningar av olika slag har röd kontur. Stolphål har vit fyllning, gropar grå, härdar svart, kokgropar grön och husvägg rosa. Skala 1:200. Grav och bålplats 13

14 Fig. 10. Graven efter första avbaningen. Från nordost. Pinnar och plastpåsar visar platser för fynd, i de flesta fall keramik. Foto: Marianne Lönn. Fig. 11. Graven efter nergrävning för hand. Från söder. Färgade pinnar och plastpåsar visar platser för fynd, i de flesta fall keramik. Foto: Bengt Nordqvist. 14 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

15 graven och bålplatsen tydde på att en sådan kunde finnas. Vid denna avbaning framkom boplatslämningar bestående av stolphål, härd, kokgropar, gropar och mindre stenpackningar. Samtliga anläggningar grävdes ut till hälften, ritades och vissa fotograferades. Mätningarna gjordes med totalstation. Alla fynd mättes in som punkter. Anläggningar, profil och olika begränsningar mättes som polygoner eller linjer. Alla mätningar har överförts till Intrasis-projektet V2006:047. Delar av keramikmaterialet skickades till keramiklaboratoriet i Lund. Gravurnan och bronsföremål lämnades till SVK. Sex 14 C-prover skickades till Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Eftersom upptäckten av grav och bålplats var en total överraskning, fanns ingen plan för arbetet från början. Varje steg och beslut togs allteftersom arbetet fortskred. Det skapade en del problem, framför allt med dumphögar som fick flyttas och svårigheter att komma åt med maskinen utan att skada undersökta ytor. På grund av det senare och på grund av tidsbrist gick det heller inte att bana av impedimentet i sin helhet. Resultat Grav och bålplats Boplatsundersökningen av Norum 202 resulterade således bland annat i att en grav och en bålplats upptäcktes och undersöktes. Sammanlagt hittades runt 600 fynd; keramikskärvor, bränd lera och lerklining, flinta, brända ben, bronsfragment, glasfragment, sländtrissa och en grisfalang. Förutom graven och bålplatsen fanns stolphål, gropar, kokgropar, härdar och vägg av lerklining. Nedan följer en presentation av materialet. Graven Graven hade en diameter på ungefär 7,5 meter och från ytan direkt under torven var djupet ner till marken under graven 0,5 0,6 meter. Sannolikt har höjden varit mer än det, men den är inte möjlig att närmare beräkna utifrån undersökningen. Jordmånen var något siltig sand med stenar och block. De största blocken var runt 06 0,5 0,45 meter. Ungefär i mitten fanns en koncentration av större block, som kan ha varit rester av ett kärnröse. Mängden keramikbitar var ovanligt stor och några av bitarna var också av mycket god kvalité och bör ha härrört från finmagrade, dekorerade kärl. Under ett stenblock syntes brända ben och när blocket togs bort och nedgrävningen började kom snabbt mynningskanten av en kruka fram. Det visade sig att gravurna stod kvar nästan hel och in situ. Den var 0,17 meter hög, den största bredden var 0,2 meter och mynningen var 0,17 meter i diameter. Krukan grävdes fram och placerades med sitt innehåll på en fyndback. Den transporterades snabbt till konservatorsateljén för att tas om hand och den kom senare även att grävas ut där. I gravurnan fanns 793,3 gram brända ben, vilket är en helt normal mängd för en gracil kvinna. En sådan låg alltså i urnan, men inte ensam. Där fanns också små skalltaksfragment från ett litet barn. Dessutom fanns två runda, trissaliknande föremål i ben eller horn. Den större av dem är vackert mönst Grav och bålplats 15

16 0 1 m Fig. 12. Plan över graven. Skala1:50. Fig. 13. Gravurnan. Foto: Marianne Lönn. 16 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

17 rad. De kan ha varit just trissor eller spelbrickor. Benen var nedlagda utan någon ordning i krukan (se bilaga 3). Bränt ben från urnan har daterats till folkvandringstid (se tabell 1.) Runt gravurnan fanns en mörkfärgning och under dennas östra del låg en härd. Dess närhet till gravurnan gjorde att den först bedömdes ha med graven och gravurnan att göra. Senare, när boplatsen under graven hade identifierats och dateringar kommit, kunde man konstatera att härden var minst 500 år äldre än gravurnan. Bålplatsen Bålplatsen såg ut som en grav med stenpackning, fynd och ett sotigt område med brända ben. Det var först i och med att den osteologiska rapporten blev klar, som den omtolkades till bålplats (jfr Arcini & Lönn 2009). Fig. 14. Den mönst rade trissan. Skala 2:1. Foto: Henrik Pihl. Fig. 15. Plats för gravurna och härd. Foto: Marianne Lönn. Grav och bålplats 17

18 Efter att torven tagits av syntes en ungefär likadan struktur som den tidigare funna graven. Vid rensning kom också liknande fynd fram, dock mycket mer bränd lera och mindre keramik. Den senare var dock av samma typ som i graven. En skillnad mot graven var den kraftiga och vällagda kantkedja som låg i anläggningens västra, norra och östra sidor. Trots idogt letande hittades ingen packning på den södra sidan. Det bör noteras att keramikfynd fanns ovanpå stenpackningen. Den har således inte täckt dessa fynd utan legat under dem. Ungefär i mitten av anläggningen fanns en sotig mörkfärgning med keramik, brända ben, obestämda metallfynd och en sländtrissa i keramik. Mörkfärgningen uppfattades som en gravgömma. Mörkfärgningen hade inga skarpa konturer, istället var den mörk i mitten och alltmer diffus utåt. Eftersom vi inte letade efter en bålplats utan en plats för en gravurna, var vi heller inte så noga med att leta efter konturerna. Den osteologiska rapporten beskriver att det endast fanns 78 gram brända ben i mörkfärgningen. Det gick ändå att konstatera att dessa brända ben med stor sannolikhet kommer ifrån samma vuxna kvinna och barn, som fanns i graven. Dessutom fanns två fragment av brickor av ben eller horn och ett av dem passar ihop med den mönstrade brickan i graven. Bland benen fanns också en kota från ett djur av får/get/hund-storlek (se bilaga 6). Ben från bålplatsen har daterats till folkvandringstid (se tabell 1.) Vid slutet av undersökningen grävdes några gropar inom bålplatsens yta för att se om där fanns ytterligare lager under boplatsytan. Då upptäcktes att jorden därunder var alldeles röd. Detta är, enlig muntlig uppgift från Caroline Arcini, ett tecken på att marken eldats hårt. Ändrad tolkning Under hela undersökningen och även senare inomhus under registreringsfasen var tolkningen två gravar, grav 1 var den med gravuran och grav 2 den med stenpackning. Diskussionen gällde mer vilken relation de begravda människorna hade till varandra och hur jämngamla gravarna var. När 14 C-resultatet kom visade det sig att gravarna var närmast exakt jämngamla. Det skulle alltså kunna vara två personer ur samma familj, en man och en hustru exempelvis. Senare kom analysen på keramikmaterialet med nästa överraskning: keramik från en och samma kruka fanns i båda gravarna. Personerna måste alltså ha begravts vid samma tillfälle. Därefter bidrog den osteologiska analysen med uppgiften om att båda gravarna innehöll ben från samma två individer, en ung kvinna och ett litet barn. Slutligen visade det sig att en liten bit av en benbricka från grav 2 kunde passas ihop med resten av brickan som låg i gravurnan i grav 1. Osteologen Caroline Arcini har sedan tidigare forskat omkring just gravar och bålplatser och hon föreslog att vi skulle tolka grav 2 som en bålplats (se Arcini & Lönn i In Situ 2009). Boplatsen Den stora mängden bränd lera och en del oklara strukturer med stenar inom bålplatsens område gav anledning att fundera över om det kunde ligga en boplats under graven och bålplatsen. När de båda var färdigundersökta gjordes därför ytterligare en avbaning med maskin över hela ytan. Då framkom, 18 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

19 Fig. 16. Bålplatsen efter att torven tagits bort. Foto: Marianne Lönn. Fig. 17. En stenpackning kommer fram efter rensning. Foto: Marianne Lönn. Grav och bålplats 19

20 Fig. 18. Schaktplan över bålplatsen. Skala1:50. Fig. 19. Mörkfärgningens ungefärliga utbredning. Foto: Bengt Nordqvist. 20 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

21 Fig. 20. Sländtrissa i keramik och skärvor av keramikkärl. Foto: Bengt Nordqvist. Fig. 21. Röd jord under bålplatsen. Foto: Marianne Lönn. Grav och bålplats 21

22 Fig. 22. Två bitar av trissan. Den stora kommer från gravurnan i graven och den lilla från mörkfärgningen på bålplatsen. Skala 2:1. Foto: Henrik Pihl. Fig. 23. Översikt över boplatslämningarna. Foto: Marianne Lönn. 22 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

23 0 10 m Fig. 24. Schaktplan över boplatslämningar både på impedimentet och utanför. Stolphål är röda, gropar grå med röd kant, sjok med bränd lera/väggrester är rosa med röd kant, kokgropar är gröna och härdar svarta. Graven och bålplatsen är markerade med tunna, grå linjer. Skala 1: m Fig. 25. Schaktplan över boplatslämningar på impedimentet. Stolphål är röda, gropar grå med röd kant, sjok med bränd lera/väggrester är rosa med röd kant, kokgropar är gröna och härden svart. Man kan tänka sig ett hus, som ligger i östvästlig riktning och kanske delar av ett i nordväst-sydostlig riktning. Skala 1:100. Grav och bålplats 23

24 förutom den tidigare kända härden, såväl stolphål som gropar, kokgropar och upp till 1,5 meter breda sjok av lerklining. Det senare tolkades som rester av lerklinade väggar. Stolphål och gropar Totalt fanns tolv anläggningar, som tolkades som stolphål. Flera av dem var mycket djupa och smala, till exempel A Flera har lera i de övre delarna, till exempel A2111. Ett av stolphålen (A2262) har daterats till ca före Kristus(Ua-28202, se tabell 1), alltså i huvudsak början av förromersk järnålder. Beteckningen gropar står som vanligt för flera olikartade anläggningar. Fyra är vanliga mörkfärgade fördjupningarna med rund botten, men där finns också en grop med lera (A30004) och en med stenar och block i den övre delen (A2295). Lergropen är daterad till cirka f.kr., alltså äldre bronsålder (Ua-28204, se tabell 1) och är därmed äldre än de andra boplatslämningarna. Den representerar sannolikt en egen aktivitet. Om flera anläggningar hör dit, går inte att säga, eftersom så få är daterade. Gropen med sten och block ligger lite vid sidan om och har inte kunnat funktionsbestämmas. Det finns en viss struktur bland stolphålen och de flesta groparna. Tillsammans med väggresterna kan man ana ett öst-västliggande hus. Några stolphål faller dock utanför den strukturen och kan möjligen höra ihop med ett annat, nordväst-sydostliggande hus (se fig. 25). Det kan dock inte uteslutas att något eller några hör ihop med bränningen av kroppar och begravningsritualer. Kokgropar Tre kokgropar fanns på impedimentet, A2138/30005, A2207 och A2304 (se fig. 25). En (A2138) är daterad till cirka före Kristus, alltså sen bronsålder och tidig förromersk järnålder (Ua-28201, se tabell 1). Kokgroparna karaktäriseras här av att de består av en grop med kol, sotig jord och skörbränd sten. Generellt kan de ligga separat men också i både boplats- och gravkontexter. I det här fallet är det knappast gravkontexten de hör till, eftersom dateringarna skiljer sig för mycket för det. Däremot stämmer den daterade kokgropen överens med ett stolphål, så det är väl troligt att åtminstone den hör till en boplatskontext. Väggrester I norra delen av impedimentet, under grav och bålplats fanns tre sjok av bränd lera i en linje. De var mellan 0,8 och 1,5 meter breda och mellan 1,8 och 3 meter långa. Sannolikt är de rester av en sammanhållen vägg. Härd Den enda härden på impedimentet är 0,5 meter i diameter och 0,2 meter djup. Den har daterats till cirka före Kristus (Ua-28203, se tabell 1), alltså förromersk järnålder. 24 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

25 A2217 A30006 A2111 A2231 Fig. 26. Olika stolphål: A2111, A2217, A2231 och A Foto: Marianne Lönn. Fig. 27. Foton av grop A2295 med sten och block på ytan och med hälften av anläggningen bortgrävd. Foto: Marianne Lönn. Grav och bålplats 25

26 Fig. 28. Väggrester av bränd lera. Foto: Marianne Lönn. Fig. 29. Härden. Foto: Marianne Lönn. 26 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

27 Datering Ovan nämnda anläggningar har sannolikt samband med anläggningarna utan för impedimentet. Gropar, stolphål och härdar finns både på impedimentet och utanför. Tyvärr är fyndmaterialet på impedimentet något osäkert, eftersom man inte kunnat skilja gravmaterialet från boplatsmaterialet. De dateringar, som finns att tillgå, är fyra 14 C-dateringar från anläggningar. De har en relativt stor spridning, från äldre bronsålder till förromersk järnålder. De visar att platsen varit använd under lång tid, men inte säkert kontinuerligt i form av en boplats. Den äldsta dateringen, äldre bronsålder, kommer från en lergrop och den är så mycket äldre än de övriga, att man får se den som en aktivitet i sig. Därefter kommer ett stolphål, en härd och en kokgrop från senaste delen av yngre bronsålder och förromersk järnålder. Dessa anläggningar kan representera en eller möjligen flera boplatser. För att komma närmare måste fler 14 C-dateringar göras både på material från impedimentet och från boplatslämningarna utanför detta. Den yngsta aktiviteten är anläggningarna bålplats och grav. Innan dateringarna vara klara diskuterades vilken relation det man då tolkade som de båda gravarna hade till en underliggande boplats. Speciellt anmärkningsvärt var ju att en gravurna stod alldeles intill det tänkta husets härd. Här kunde vi ha ett exempel på att en grav anlagts direkt på ett hus. Det visade sig emellertid inte finnas något annat samband än läget, eftersom det är minst 500 år mellan boplats och begravning. Fynd Fyndmängden var mycket stor och bestod till största delen av keramik. Alla fynd är inmätta individuellt som fyndenheter. I en sådan kan dock ibland flera keramikbitar, flintor eller annat finnas, förutsatt att de hittades på precis samma plats. Keramiken Keramiken är av flera slag och representerar ett stort antal kärl. Det är omöjligt att säga hur många, men en uppskattning stannar vid minst 15 stycken. Av dessa är fem eller sex ett slags importgods från Nordtyskland/Danmark/ Skåne-området. Själva gravurnan i grav 1 har ett relativt grovt gods, är odekorerad och ser ut att vara av lokalt ursprung. Importgodset har bedömts av Anders Lindahl, Keramiklaboratoriet i Lund. Han skriver följande i en e-post : Min bedömning efter att ha sett hela materialet är, att det med största sannolikhet inte är fråga om några kärl som kommer från romerskt område. Liknande typer av kärl finns över stora delar av det germanska området (Tyskland, Danmark och Södra Sverige) under (yngre) romersk tid. Detta innebär inte att samtliga kärl är lokalt framställda, de kan mycket väl vara importerade till platsen och, om man tar i beaktande det stora spridningsområdet, kan importen vara tämligen långväga. Tre kärl, som till stora delar är bevarade, är sekundärt brända. De har förmodligen legat på likbålet, vilket gör att den ursprungliga färgen och ytbehandlingen har förstörts. Delar av kärlen har utsatts för så pass hög temperatur, att de sintrat och i några fall har godset till och med börjat smälta. Grav och bålplats 27

28 Fig. 30. (a-d) Fyra sannolikt importerade kärl. Skala: 80 % av 1:1. Foto: Anders Lindahl (a c) och Lena Troedson (d). a. b. c. d. 28 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

29 Fig. 31. Exempel på bitar av lokalt producerad keramik, F187 insida och utsida och fynd 232. Skala 1:1. Foto: Lena Troedson. Ett kärl är ovanligt (men absolut inte unikt) tunnväggigt för ett normalt gods från denna period. Detta kärl har en dekor som har paralleller i såväl Tyskland, Danmark som södra Sverige. Samtliga kärl har framställts genom remsbyggning/tumning (inte drejade). Förutom det fina och tunna godset i detta material ligger också en skillnad mot det lokala i det att det importerade har en viss typ av banddekor, hankar och tydliga skuldror. Den importerade keramiken är sorterad och består troligtvis av fem typer av kärl. En del av keramikbitarna i fyra av de fem grupperna är ihopklistrade (se ovan figur 30 och bilaga 5.) Det, som kallas Ytter Restadstyp (kärl 4, fig. 30d), har stora likheter med kärl, som grävts fram i Ytter Restads-gravfältet i Hålta socken (RAÄ 12). Godset är svart på ytan och närmast grått inuti. Liksom det övriga importerade godset har Ytter Restads-keramiken hankar och skuldror och samma typ av dekor som det ovan beskrivna importgodset. Just detta gods finns både i grav och på bålplats och efter vad ihopklistringen visar, ser det ut att vara ett och samma kärl på båda platserna (se röda cirklar på figur 30.) Den inhemska keramiken är relativt jämnt spridd över både grav och bålplats. Eftersom den inte är analyserad på samma sätt som den importerade, går det här inte att urskilja enskilda kärl. Alla typer av keramik är spridd över både graven och bålplatsen och även i området mellan dessa. Det ser ut att vara mer ett resultat av att skärvor kastats ut, än att krukor ställts ner i gravarna och sedan gått sönder. En del skärvor kan också vara tappade vid förflyttning från bålplatsen till graven. Bränd lera och lerklining Bränd lera och lerkling förekom i båda gravarna, men absolut mest på bålplatsen. Bland lerkliningen finns bitar med en tydlig utsida och med avtryck av grenar och kvistar. Några bitar var brända. Grisfalang Förutom kotan från ett djur av får/get/hund-storlek fanns enstaka oidentifierade ben från djur i gravurnan. Ytterligare ett djurben hittades i graven Grav och bålplats 29

30 Fig. 32. Spridningsplan över all keramik. De blå prickarna representerar inhemsk keramik och de röda troligen importerad keramik. Skala 1:200. (Ruta till höger om graven visar fynd från graven utan säker fyndplats och ruta i mellanrummet visar fynd utan säker fyndplats från området mellan gravarna.) Fig. 33. Spridningsplan över importerad keramik. Kärl 1 representeras av gröna trianglar, kärl 2 av blå fyrkanter, kärl 3 av lila pentagoner, kärl 4 och keramik av Ytter Restads-typ av röda cirklar och kärl 5 av gula fyrkanter med rundade hörn. Skala 1:200. (Ruta till höger om graven visar fynd från graven utan säker fyndplats och ruta i mellanrummet visar fynd utan säker fyndplats från området mellan gravarna.) Fig. 34. Spridningsplan över inhemsk keramik. Skala 1: UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

31 Fig. 35. Exempel på lerklining med grenavtryck, F378. Skala 1:1. Foto: Lena Troedson. Fig. 36. Spridningsplan över bränd lera. Sjoken med bränd lera, som tolkats som rester av husväggar, är markerade med en tunn röd linje. Skala 1:200. Fig. 37. Grisfalang. Foto: Marianne Lönn. några meter nordost om gravurnan. Det benet har av osteolog Leif Jonsson bestäms till att vara en grisfalang. Brons Ovanpå de brända benen i krukan och även bland dem inuti krukan fanns fem bronsfragment och i mörkfärgningen på bålplatsen fanns tre. De fem i graven var F37 fragment av fibula, F622 ett oidentifierat bronsföremål, F623 en ring och en del av en kedja, F626 ett fragment av en spiral och F624 ett osäkert fragment av en fibula. På bålplatsen fanns F620 en ten, F621 ett osäkert fragment av en fibula och 624 fragment av en fibula. Det är oklart om alla fragment hört till samma fibula eller om det varit flera fibulor på bålet. Grav och bålplats 31

32 Fig. 38. Bronsföremål, F037 och 624. Skala 1:1. Foto: Lena Troedson. Glas I gravurnan hittades också ett antal små och brända fragment av blått glas, totalt bara tre gram (F625). Analyser Fyra typer av analyser har gjorts: en vedartsbestämning har utförts av Ulf Strucke, Riksantikvarieämbetet, UV Mitt (bilaga 3), 14 C-dateringar har gjorts på Ångströmlaboratoriet i Uppsala (bilaga 4), en genomgång av keramikmaterialet har gjorts av Anders Linddahl på kvartärgeologiska institutionen vid Lunds universitet i Lund (bilaga 5) och en osteologisk analys av Caroline Arcini, Riksantikvarieämbetet, UV Syd (bilaga 6). Dessutom har gravurnan och delar av materialet konserverats (bilaga 7). En resumé av 14 C-dateringar och den osteologiska analysen presenteras nedan. 14 C-dateringar Fyra kolprover och två brända ben har skickats för datering till Ång strömlaboratoriet. De båda dateringarna från grav och bålplats är gjorda på brända ben, de övriga på träkol. Tabell 1. Tabell över 14 C-dateringar. Labnummer Anläggning Ålder BP Avvikelse Kalibrerat 1 sigma Kalibrerat 2 sigma Vedart Ua Gravurna AD AD (Bränt ben) Ua Bålplats AD AD (Bränt ben) Ua Ua Kokgrop, A2138 Stolphål, A BC BC Tall, egenåldern överstiger 50 år BC BC Pomoideae. (hagtorn, rönn, vildapel). Åldern överstiger inte 30 år. Ua Härd, A BC BC Björk, ung stam. Åldern är inte över 30 år. Ua Lergrop, A BC BC Ek?. Kraftig beläggning av humussalter. Endast delvis förkolnad, med stråk av hartsliknande material. I övrigt hoptokad, amorf struktur. 32 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

33 Fig. 39. Bild över 14 C-dateringar. Osteologi Caroline Arcini Bohuslän, Stenungssund, Norum socken, RAÄ 202, sammanfattning Den osteologiska undersökningen av benmaterialet från de två gravarna i Norum socken, Stenungsund i Bohuslän visar att det inte rör sig om två gravar utan om en grav och en bålplats, där grav 1 utgör själva gravgömman och grav 2 bålplatsen. Grav 1 innehöll större delen av en vuxen mycket gracilt byggd kvinna och tre små skalltaksfragment från ett spädbarn. De brända benen är mycket välbevarade och stora och en stor del av skelettet är representerat. Dock saknas tandrötter, knäskålar och endast enstaka benfragment från händer och fötter har påträffats. Grav 2 innehöll en mycket liten men informativ mängd ben också från två individer, en vuxen och ett spädbarn. I den senare var benen från barnet bättre representerat än den vuxna individen. Förutom benen påträffades i grav 2 två bitar artefakt (spelbricka?), varav den ena passar till den som påträffades i grav 1. Som jag ser det är det utifrån den osteologiska analysen och fyndet av artefakten ingen tvekan om att om att vi här har att göra med en bålplats och en grav. Individerna brändes på platsen (grav 2) och de brända benen flyttades till bengömman (grav 1). (Hela analysen finns i bilaga 6.) Sammanfattning av resultat Vid slutundersökningen av Norum 202 upptäcktes två gravliknande anläggningar och boplatsanläggningar på ett impediment. De båda gravliknande anläggningarna befanns vara en grav och en bålplats. Bränningen och begravningen har skett under folkvandringstid och där fanns rester av två individer, en ung kvinna och ett litet barn. Kvinnan och barnet bör ha hört till en välbärgad familj eller släkt. Gravgodset tyder på både rikedom och kontakter långt utanför den egna bygden. Där fanns mycket keramik, både inhemsk och importerad, glasrester och fragment av bronsföremål. Under graven och bålplatsen fanns boplatsrester i form av gropar, stolphål, kokgropar, härd och väggrester. Dateringarna varierar från mitten av bronsålder till början av förromersk järnålder. Grav och bålplats 33

34 Utvärdering av undersökningsplan Grav och bålplats Graven och bålplatsen upptäcktes under slutundersökningen och finns således inte alls med i undersökningsplanen. Materialets potential Platsens potential är ovanligt stor och mångfacetterad. Speciellt är det graven och bålplatsen, som bör uppmärksammas. Situationen med en grav och en bålplats, som hör ihop, skapar många frågor, inte minst den om varför bålplatsen ser ut som en grav. Det pågår en diskussion omkring bålplatser, men ett så tydligt exempel som på Norum 202 är helt unikt (Arcini 2007a, 2007b, Arcini & Lönn 2009). Den importerade keramiken antyder rikedom och långväga kontakter. Hur såg dessa kontakter ut och på vad byggde rikedom och status? Keramikskärvor var spridda över både grav och bålplats. Har de kastats ut över anläggningarna? Ingår krossande av lerkärl i ceremonier eller har krukorna gått sönder på bålet eller när graven förstördes? Vad kan keramiken säga om vilka typer av kärl som lades med i graven? Dessa är bara några frågor, som kan ställas utifrån materialet på Norum 202. En keramikanalys kan säkert ta fram fler. Likaså kan en landskapsanalys och jämförelser med liknande gravmaterial skapa både frågor och svar i stor mängd. Författarens förhoppning är att kunna samla ihop material och skriva en artikel om gravar med liknande rikedom. Den skulle analysera deras läge i relation till handelsvägar, se vilka föremål som kan vara statussymboler samt ur ett genderperspektiv diskutera personlig makt kontra familjens eller släktens makt. 34 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

35 Referenser Arcini, Caroline 2007a. Elden utplånar inte allt. Brandgravar och bålplatser vid Gualöv. I: Vägar till Vætland. Red. Magnus Artursson. Riksantikvarieämbetet. Regionmuseet Kristianstad. Lund och Kristianstad. S Arcini, Caroline, Höst Elisabeth & Svanberg, Fredrik 2007b. Gravar, bålplatser och två bronsåldersfamiljer i Gualöv. Studier av en gravmiljö. I: Vägar till Vætland. Red. Magnus Artursson. Riksantikvarieämbetet. Regionmuseet Kristianstad. Lund och Kristianstad. S Arcini, Caroline & Lönn, Marianne Tvärvetenskap länkar till bålplats och grav. In Situ Grav och bålplats 35

36 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Exploatörens id: Stenungsunds kommun. Intrasisprojekt: V2006:047. Undersökningstid: oktober och november Projektgrupp: Marianne Lönn och Bengt Nordqvist. Undersökt yta: 360 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 7B 9d, digital version. Koordinatsystem: Rikets nät, 2,5 gon V. Höjdsystem: RT 90. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 2 blad med profilritningar i skala 1:10. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

37 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabell Tyvärr har det inte varit möjligt att skapa en läsbar plan med alla fynd och fyndnummer utsatta. Jag hänvisar istället till de planer, som finns i rapporten. På grund av att keramik har flyttats mycket och på att en del bitar klistrats ihop, har det blivit en del problem med fynden och fyndnumren. Före klistringen märktes skärvorna, men en del märkningar har försvunnit eller blivit oläsliga. Det gör att alla nedanstående fynd inte finns i magasinet i numrerad fyndask. Hopklistrade bitar ligger tillsammans och skärvor utan numrering eller med oläslig sådan har lagts till de kärl, de verkar höra ihop med. I tabellen nedan finns en kolumn, som visar vilka skärvor eller andra föremål, som inte har kunnat återfinnas. Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Keramik import 5 1 x Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl x Keramik import, kärl Keramik import, kärl x Keramik import, kärl x Keramik import, kärl Keramik import 3 1 x Keramik import, kärl x Keramik import, kärl x Keramik import 1 1 x Keramik import 1 1 x Brons Fibula Keramik import, kärl Keramik import, kärl x Keramik import, kärl Keramik import Keramik import, kärl Keramik import Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl Grav och bålplats 37

38 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Keramik import, kärl Keramik import, kärl x Keramik import, kärl Keramik import 2 1 x Keramik import 5 1 x Keramik import, kärl Keramik import 3 2 x Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl x Keramik import, kärl x Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl 4/Y Restad 2 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 1 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad 1 2 x Keramik import, kärl Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad 10 1 x Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik import Keramik import 9 1 x Keramik import 5 1 x 38 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

39 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Keramik import 6 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 4 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 2 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 11 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 4 1 x Keramik 19 1 x Keramik import, kärl Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl A 1561 Keramik Keramik import, kärl Keramik import Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik 11 1 Grav och bålplats 39

40 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

41 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Keramik import, kärl 4/Y Restad 1 1 x Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik A1572 Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik A 1577 Keramik Keramik Keramik 30 1 x Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik 9 3 Grav och bålplats 41

42 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik 4 1 x Keramik Keramik 27 8 x Keramik Keramik Keramik import 8 1 x Keramik Keramik Keramik Keramik import, kärl Keramik Keramik Keramik Keramik import, kärl Keramik Keramik import, kärl x 42 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

43 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik :01 Keramik :02 Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik :02 Keramik import 2 2 x Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik Keramik Keramik import, kärl x Keramik import 1 2 x Keramik import, kärl Keramik import, kärl Keramik import, kärl 4/Y Restad 3 1 x Keramik Bränt ben svinfalang Bränt ben Bränt ben Bränt ben Bränt ben Bränt ben Bränt ben Bränt ben Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining 7 1 Grav och bålplats 43

44 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Keramik Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Lerklining UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

45 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Bränd lera Lerklining Lerklining Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Grav och bålplats 45

46 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Bränd lera Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Lerklining Bränd lera Lerklining Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Keramik Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

47 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Bränd lera Lerklining Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränt ben Bränd lera Bränd lera Bränd lera Keramik Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Lerklining Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera 5 1 Grav och bålplats 47

48 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera 1 1 x Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

49 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Lerklining Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Keramik Bränd lera Lerklining Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Bränd lera Lerklining Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining 23 1 Grav och bålplats 49

50 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Lerklining Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Lerklining Bränd lera Bränd lera 16 1 x Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Lerklining Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Keramik Flinta Flinta Flinta Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

51 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining Lerklining Keramik import, kärl x Keramik import, kärl x Keramik import, kärl x Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad 6 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 7 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 8 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 6 6 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 1 2 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 1 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 4 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 1 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 1 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 2 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad Keramik import, kärl 4/Y Restad 1 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 2 2 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 1 2 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 8 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 2 1 x Keramik import, kärl 4/Y Restad 5 1 x Keramik import, kärl x Keramik Sländtrissa Bränd lera Keramik Keramik, inhemsk typ Keramik Bränd lera Bränd lera Keramik Keramik 13 Grav och bålplats 51

52 Fnr Id Namn Subklass Kommentar Vikt (g) Antal Ej återfunn Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Keramik Horn Spelbricka? Horn Spelbricka? Horn Spelbricka? Horn Spelbricka? Keramik Gravurna Brända ben Brons Ten Brons Fibula? Brons Brons Ring+kedja Brons Fibula Glas Brons Spiral Brons Fibula? UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

53 Bilaga 2. Anläggningar Id Art Undersökt andel % Beskrivning Profilskiss (skala 1:50) 1561 Keramikkoncentration 100 0,13 0,16 m 1567 Keramikkoncentration 100 0,22 0,15 m 1572 Keramikkoncentration 100 0,15 0,14 m 1577 Keramikkoncentration 100 0,17 0,04 m 1599 Plats för gravurna 100 0,17 0,16 m 1878 Keramikkoncentration 100 0,32 0,2 m 1884 Område med brända ben, keramik och sländtrissa 100 1,0 1,2 m. Området tolkades först som platsen för gravurna i grav 2. Denna grav omtolkades senare till bålplats 1931 Härd 50 0,78 0,55 m. Låg alldeles intill gravgömman/krukan. 14 C-prov BP 2150± Vägg 0 2,9 1,55 m. Område med lerklining och bränd lera 2111 Stolphål 50 Diameter 0,42 m, djup 0,3 m. På toppen bränd lera. Klump lera (0,08 0,15 m) i fyll ningen mellan 0,2 och 0,08 m ner från ytan. Fyllningen i övrigt sandblandad jord. Foto finns 2182 Grop 50 0,9 0,8 m, djup 0,2 m 2194 Grop 50 Diameter 0,51 m, djup 0,16 m. Sotig mörk sand syns mot ljus sand 2201 Grop 50 Diameter 0,32 m, djup 0,17 m Kokgrop 50 Låg under den borttagna björken. Osäker bedömning till kokgrop. Diameter 1,6 m, djup 0,43 m. Innehöll: grå sandig silt. Bränd lera och keramik i botten. Mycket sten på ytan (=graven?), mindre ner i gropen 2217 Stolphål 50 Diameter 0,39 m, djup 0,36 m. Lera i överdel 2224 Stolphål 50 Stenskott stolphål. Omfattande stenpackning runt, själva stolphålet var ca 0,15 m. Sten upp till 0,13 0,19 0,09 m. Diameter med sten 0,44 m. Djup 0,32 m. Lera i mitten 2231 Stolphål 50 Stenskott stolphål. Diameter med sten 0,45 m. Själva stolpen har diameter 0,22 m. Djup 0,3 m. Stenar upp till 0,21 0,19 0,07 m. Fotograferat Grav och bålplats 53

54 Id Art Undersökt andel % Beskrivning Profilskiss (skala 1:50) 2238 Grop 50 Stolphål? i grop. Diameter 0,53 m, djup 0,57 m 2248 Grop 50 Längd 0,58 m, bredd 0,25 m, djup 0,08 m. Lera i halva gropen 2255 Stolphål 50 Stenskott stolphål. Diameter 0,39 m, djup 0,14 m. Fynd: flinta 2262 Stolphål 50 Diameter 0,3 m, djup 0,33 m. Lera i överkant. 14 C-prov BP 2395± Stolphål 50 Längd 0,37 m, bredd 0,32 m, djup 0,29 m. Lera på ytan och 0,13 m ner 2276 Stolphål 50 Diameter 0,41, djup 0,39 m. Lera i mitten 2282 Stolphål 50 Diameter 0,29 m, djup 0,22 m. Kol i ovandel. Kolprov taget 2288 Stolphål 50 Diameter 0,42 m, djup 0,22 m. Lera i ovandelen 2295 Grop 50 Längd 2 m, bredd 0,2 m, djup 0,4 m. Flat botten. Se foto figur Kokgrop 50 Diameter 0,8 m, djup 0,3 m. Skörbränd sten i botten 2313 Vägg 0 1,73 0,83 m. Område med lerklining/bränd lera Grop 50 Grop med lera. Diameter 0,9, djup 0,25. Allt hårdare ju längre ner man kom. Omöjligt att gräva längre ner än ca 0.2 m. Knytnävsstora till större stenar runt omkring. Läget något osäkert. 14 C-prov BP 2890± Kokgrop 50 (=A2138) Stenkant runt, 0,1 0,05 x0,1 stora stenar, skörbrända och obrända. 14 C-prov BP 2465± Stolphål 50 Diameter 0,24, djup 0,28 m. Brunnit? Röd färgning i sanden runt hålet 54 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

55 Id Art Undersökt andel % Beskrivning Profilskiss (skala 1:50) Grop 50 Diameter 0,3, djup 0,15 m. Osäker tolkning Grop 50 Diameter 0,3, djup 0,15 m. Osäker tolkning Del av stenpackning/ kantkedja Del av stenpackning/ kantkedja 100 Mycket vällagd bågformad stenpackning/kantkedja. Cirka 8 0,8 m, höjd 0,2 m. Stenstorlek i medeltal ca 0,2 0,3 0,15 m 100 Vällagd bågformad stenpackning/kantkedja med sten från knytnävsstorlek till ca 0,15 0,2 0,15 m. Cirka 3 0,9 m, höjd 0,2 m Bålplats 100 Uppskattad gräns för bålplats (tidigare grav 2). Diameter ca 6 m Grav 100 Ungefärlig gräns för grav 1. Diameter ca 7 m, höjd 0,55 m. Rund form. Stenpackningen mycket ojämn. Gravurna låg under klumpsten i mitten Vägg 0 Cirka 2 0,7 m. Vid undersökningen uppmärksammades ett område, en rad, med mer bränd lera och sten än i övriga graven. Stenen var i huvudsak knytnävsstora. Möjligen fanns också ett hörn och en rad, som gick vinkelrätt ut ifrån den första raden Vägg 0 Längd ca 0,7 m. Ett svagt stråk med sten, bränd lera och lerklining vinkelrätt mot väggen A Osäker tolkning. Grav och bålplats 55

56 Bilaga 3. Vedartsanalys Ulf Strucke Analysprotokoll Landskap: Bohuslän Socken: Norum Fastighet: Holm 1:5 RAÄ nr: 202 Kategori: Boplats, gravfält AnalysId: 6472 Anläggning: Provnr: F2044 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Ek Antal: 4 Material: Trä Kommentar: Rottråd, ej över 5 år AnalysId: 6468 Anläggning: A1931 Härd Provnr: F30025 Vikt: 0,4 Analyserad vikt: 0,4 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Björk Antal: 7 Material: Träkol Kommentar: Ung stam. Åldern är inte över 30 år. AnalysId: 6466 Anläggning: A2138 Kokgrop Provnr: F30021 Vikt: 1,2 Analyserad vikt: 1,2 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Tall Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: Stam. Egenåldern överstiger 50 år. AnalysId: 6465 Anläggning: A2262 Stolphål Provnr: F30024 Vikt: 0,3 Analyserad vikt: 0,3 Fragment: 9 Analyserat antal: 9 Art: Al Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Stam. Ej tillvaratagen. Art: Pomoideae Antal: 7 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering. Åldern överstiger inte 30 år. AnalysId: 6467 Anläggning: A30004 Lergrop Provnr: F30026 Vikt: 0,8 Analyserad vikt: 0,8 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Lövträd Antal: 5 Material: Trä/träkol Kommentar: cf Quercus sp. Kraftig beläggning av humussalter. Endast delvis förkolnad, med stråk av hartsliknande material. I övrigt hoptorkad, amorf struktur. 56 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

57 Bilaga C-dateringar Göran Possnert/Maud Söderman Grav och bålplats 57

58 Bilaga 5. Keramik kärl från Norum 202 Analyserat och redigerat av Marianne Lönn efter Anders Lindahls listor Fyndnummer som kan föras till samma kärl. Tabell 1. Lista över skärvor tillhörande kärl 1 samt var de hittats. Kärl 1 Mätid/ fyndenhet Fyndplats: G = grav B = bålplats M = ytan mellan G och B Kommentar 1184 B 1700 B 1789 B 1796 B 1796 B 1797 B 1797 B 1826 B 1829 M 1831 B 1835 B Finns också i kärl M 1839 M 1840 M 1840 M 1855 B 1856 B 1856 B 1858 B 1871 B 1872 B 1874 B 1875 B 1875 B 1875 B 1875 B 1875 B 1876 B 2048 B 2051 B 2051 B 2072 B 58 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

59 Kärl 1 Mätid/ fyndenhet Fyndplats: G = grav B = bålplats M = ytan mellan G och B Kommentar 2072 B 2072 B 2072 B 2087 B 2087 B 2088 B Fig. 1. Foto och skiss över kärl 1. Skala 1:2. Anders Lindahl Grav och bålplats 59

60 Tabell 2. Lista över skärvor tillhörande kärl 2 samt var de hittats. Kärl 2 Mätid/ fyndenhet Fyndplats: G = grav B = bålplats M = ytan mellan G och B Kommentar 846 G 1474 G 1521 G 1521 G 1522 G 1526 G 1527 G 1528 G 1535 G 1585 G 1585 G 1588 G 1588 G 1588 G 1588 G 1588 G 1590 G 1592 G 1592 G Fig. 2. Foto och skiss över kärl 2. Skala 1:2. Anders Lindahl. 60 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

61 Tabell 3. Lista över skärvor tillhörande kärl 3 samt var de hittats. Kärl 3 Mätid/ fyndenhet Fyndplats: G = grav B = bålplats M = ytan mellan G och B Kommentar 1830 B 1835 M Finns också i kärl M Finns också i kärl M Finns också i kärl M Finns också i kärl B 1854 B Fig. 3. Foto och skiss över kärl 3. Skala 1:2. Anders Lindahl. Grav och bålplats 61

62 Tabell 4. Lista över skärvor tillhörande kärl 4 samt var de hittats. Kärl 4 Mätid/ fyndenhet Fyndplats: G = grav B = bålplats M = ytan mellan G och B Kommentar 1710 G 1672 G Hopklistrad 1832 M Hopklistrad 1842 B 1851 G Hopklistrad 1851 G 1709 G Hopklistrad 1709 G Hopklistrad 1709 G Hopklistrad 1709 G 2091 G 843 B 1240 B 1869 G 1735 G 1623 G 1850 G 1721 G 892 B 892 B 2091 G 1672 G 1614 G 1842 M Fig. 4. Foto och skiss över kärl 4. Skala 1:2. Foto: Lena Troedson. Skiss: Anders Lindahl. 62 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

63 Tabell 5. Lista över skärvor, som troligen hör till kärl 5 samt var de hittats. Kärl 5 (troligen ett och samma kärl) Mätid/ fyndenhet Fyndplats: G = grav B = bålplats M = ytan mellan G och B Kommentar 818 G 819 G 819 G Mynning 819 G Mynning 819 G 1468? 1536 G Ytterligare 3 skärvor kan möjligen föras till kärl 5. Det har ett gods som liknar skärvorna i kärl 5. Vidare stämmer profilen av mynningarna väl överens med de två mynningarna som markerats ovan. Tabell 6. Lista över skärvor, som kan höra till kärl 5 samt var de hittats. Mätid/ fyndenhet Fyndplats: G = grav B = bålplats M = ytan mellan G och B Kommentar 1480? Mynning 1914 G Mynning 19131:1 G Mynning Grav och bålplats 63

64 Bilaga 6. Osteologisk analys Bohuslän, Stenungssund, Norum socken, RAÄ 202 Caroline Arcini Sammanfattning Den osteologiska undersökningen av benmaterialet från de två gravarna i Norum socken, Stenungsund i Bohuslän visar att det inte rör sig om två gravar utan om en grav och en bålplats, där grav 1 utgör själva gravgömman och grav 2 bålplatsen. Grav 1 innehöll större delen av en vuxen mycket gracilt byggd kvinna och tre små skalltaksfragment från ett spädbarn. De brända benen är mycket välbevarade, stora och en stor del av skelettet är representerat. Dock saknas tandrötter, knäskålar och endast enstaka benfragment från händer och fötter har påträffats. Grav 2 innehöll en mycket liten men informativ mängd ben också från två individer, en vuxen och ett spädbarn. I den senare var benen från barnet bättre representerat än den vuxna individen. Förutom benen påträffades i grav 2 två bitar artefakt (spelbricka?), varav den ena passar till den som påträffades i grav 1. Som jag ser det är det utifrån den osteologiska analysen och fyndet av artefakten ingen tvekan om att om att vi här har att göra med en bålplats och en grav. Individerna brändes på platsen (grav 2) och de brända benen flyttades till bengömman (grav 1). Grav 1 I urnan påträffades ben från en vuxen kvinna. Benfragmenten är mycket välbevarade, stora och en mycket stor del av skelettet är representerat. Dock saknas tandrötter och endast enstaka benfragment från händer och fötter har påträffats. Kön har bedömts utifrån ögonhålans övre kant som är mycket tunn, muskelfästet på tinningbenet (processus mastoideus) som är litet, diametern på lårbenskulan som är mm, kriterier som samtliga tydligt visar att den gravlagda var en kvinna. De tre små mycket tunna skalltaksfragmenten kan komma från tunnare partier av kranietaket från kvinnan men de kan också komma från ett kranium från ett litet barn. Sammanlagt innehöll urnan 793,3 gram ben vilket representerar den mängd ben man kan förvänta sig, speciellt som benen indikerar att kvinnan var gracilt byggd. Nutida studier visar att mängden ben av en vuxen individ varierar mellan 1200 och 3000 gram, beroende på om det är en man eller en kvinna och beroende på kroppsstorlek. Materialet från nutida kremeringar kan emellertid inte direkt jämföras med förhållandena kring förhistoriska eldbegängelser. I samband med nutida kremationer kan allt benmaterial lätt samlas in, vilket inte är fallet med förhistoriska eldbegängelser. När man sållat av benmaterial från moderna kremationer i ett såll med mask vidden 2 mm har det visat sig att gram ben passerar, benfragment som man kan räkna med inte kan tas tillvara i förhistoriska sammanhang. Även om benen nogsamt insamlats från bålplatsen och sedan förvarats i en sluten urna kan man således inte förvänta sig mer än gram beroende på kön. Hälften (400,7 gram) av det analyserade benmaterialet har kunnat identifieras till benslag. Av totalt 793,3 gram ben utgjorde 158,3 gram ben från kraniet, vilket utgör det man kan förvänta sig. Benen från huvudet är kompakta och hållbara till skillnad från leder, bäckeben och kotor dvs. ben med mycket svampaktig (spongiös) vävnad och kraniefragmenten är således inte överrepresenterade. 64 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

65 Benmaterialet från urnan är utgrävt i tre skikt och innehållet i varje skikt redovisas här nedan. Det finns inga som helst indikationer på att benen lagts ner i urnan i någon form av ordning utan de har varit helt blandade. Lager 1 representerar ben 0 5 cm ner i urnan Från detta lager finns endast 23,4 gram ben. Identifierade benfragment är: del av nedre delen av överarmen (condylen), 2 fragment av Ph, ett fragment av kota ej närmare bestämbart samt rörbensfragment. Lager 2 representerar ben 5 10 cm ner i urnan Detta lager innehåller den största mängden ben 304, 9 gram. Identifierade fragment är: 90 kranietaksfragment varav 3 små mycket mycket tunna, 4 pannbensfragment med ögonhålas övre kant, 3 fragment av tinningbenen (temporale) varav 1 med muskelfästet (processus mastoideus) och en pars petrosa, 2 okbensfragment (zygomaticum s.d.), 3 fragment av underkäke, 2 fragment av nyckelben, 2 fragment av skulderblad, 2 fragment av halskota, 1 fragment av ländkota, 1 fragment av korsben, 3 övriga kotfragment, 10 revbensfragment, 10 fragment av bäckenben, 1 fragment av armbågsben, 1 fragment av strålben, övre delen av vänster lårben där diametern på lårbenshuvudet (caput + collum)mäter mm, nedre leden av ett lårben (condylen), del av en ledkula (caput) till överarm, 4 fragment av skenben (skaften). Lager 3 representerar ben cm ner i urnan Detta lager innehöll 233,4 gram ben. Identifierade fragment är: 17 skalltaksfragment, 1 fragment av tinningben (pars petrosa), 5 fragment av underkäke, 2 fragment av halskota (1 dens axis), 2 fragment av bröstkota, 3 fragment av ländkota, 10 övriga kotfragment, 2 revbensfragment, 1 fragment av skulderblad, 3 fragment av överarmsben, 1 fragment av ett mellanhandsben, 4 fragment av lårben, 4 fragment av bäckenben. Grav 2 Materialet från denna grav bestod endast av 78 gram ben. Det finns dock ytterligare några gram ben i form av små, små fragment som fortfarande ligger tillsammans med jord och delar av keramik. Det har emellertid inte lagts någon tid på att skilja ut dessa små fragment eftersom de inte tillför någon ytterligare information. De fyra något grövre kranietaksfragmenten från F30034 liksom knäskålen i F830 kommer från en vuxen individ. De tunna kranietaksfragmenten som i sin struktur och tjocklek överensstämmer med de tre som påträffats i grav 1 härrör snarare från ett litet barn än från tunnare partierna av kranietaket hos en vuxen. Bland dessa ben påträffades också två bitar av artefakter, varav den ena passar de fragment som påträffades i urnan i grav 1. Benen från de olika fyndenheterna i graven innehöll följande F1706/30395: 14,3 gram varav 6,4 gram identifierats till benslag. Identifierade fragment är: 1 del av en artefakt, 1 del av tinningbenet (pars petrosa), 25 små kranietaksfragment vilka är mycket tunna och i stort sett endast består av det yttre och inre skiktet men nästan inget av det mellanliggande spongiösa skiktet samt fragment av kota från djur i storleken får/get/hund. Grav och bålplats 65

66 66 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning F1212/30396: 1,1 gram, Inget bestämbart. F30033/30398: 0,3 gram, Inget bestämbart. F830/30397: 2,4 gram varav 0,9 gram identifierade. Identifierade fragment är 1 fragment av en knäskål (patella) från vuxen individ. F1658/30392: 0,9 gram, djurben obestämt. F30034/30093: 50,5 gram, Identifierade fragment är: 1 del av en artefakt, 2 halskotor från vuxen individ, 4 kranietak med samma tjocklek som individen i grav 1.

67 Bilaga 7. Konserveringsrapport Norum 202 Ane Marte Ringstad Sammanställd av Inger Nyström Godfrey Grav och bålplats 67

68 68 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning

69 Grav och bålplats 69

70 70 UV Väst Rapport 2009:21. Arkeologisk undersökning