arbetssökande - En dörr in

Transkript

1 Dm KS/2008: Handläggare: Katarina Nilsson Svar på remiss om en gemensam ingång för arbetssökande - En dörr in Ordförandes förslag til beslut Kommunstyrelsen antar som sitt eget socialforvaltningens och viadidakts gemensama forslag til ytande och lämnar över det til Sveriges Kommuner och Landsting som Katrineholms kommuns ytrande. Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har skickat ut rapporten "En dörr in" på remiss til SKLs medlemmar. Syftet med rapporten är att skapa en bild och ge forslag på hur myndigheter på ett bättre sätt ska kunna ge enskilda stöd som förbättrar deras möjligheter att aktivt delta i arbetslivet I rapporten foreslås att den nuvarande samverkan mellan myndigheter ska vidareutvecklas. Dessutom bör en fortsatt analys genomforas for att tà fram vad som är lämpligt att hanteras av kommunema eller av staten. Det foreslås att den nya organisationen ska arbeta med ett gemensamt utvecklat instrument for bedömning av anställningsbarhet Remissen som inkommit til kommunstyrelsen i enkätform har under ärendets beredning överläiats til socialnäiden och viadidaktnäiden for ytrande, Förvaltningschefema for socialforvaltningen och viadidakt har inkommit til kommunstyrelsen med ett gemensamt forslag på yttrande där de ställer sig positiva til att samorganisera Försäkingskassan, Arbetsformedlingen och kommunemas ekonomiska bistånd, arbetsmarknadsenheter samt flyktingverksamhet De menar att det behövs organisatoriska forändringar for att kunna ge ett forbättrat stöd til grupper som är i behov av insatser från flera håll och en förutsättning för detta är att den nya organisationens huvudmannaskap blir kommunalt Ärendets handlingar. Skrivelse från förvaltningschefema på socialförvaltningen och viadidakt, i 6. En-dörr-in, En gemensam ingång for arbetssökande - Rapport från SKL, i 3 (Bakgrundsmaterial til rapporten med bilagor finns i akten. Kontakta sekretariatet om ni vil ta del av det materialet) 412_0Rkn

2 -I IZatrineholms kommun \. VIADIDAKT F örvaltn ingsledning/kansli Vår handjäggare Helene Björkqvist Förvaltningschef SKRIVELSE Datum Vârbeteckning VIAN/2008: Ertdalum Til Kommunstyrelsen Er betecking, KATRiNEHOLMS KorvrvluN, I' Kommunstyrels n i I i I ilt-"d'-' ~~;:'-'-':::'-'--_._-:"..'_.:---'I' ',~O?"f02qCit) L'.'Kfè : Ikji~ÕDf;~T6~~~ En gemensam ingång för arbetssökande i kommunens verksam heter. I kommunen pågår olika insatser som syftar til att individer ska fà en egenforsörjning. Det handlar både om aktiviteter for flyktingar/invandrare, biståndstagare, ungdomar och andra personer som står utanr arbetsmarknaden. Viadidak och SocialfOrvaltngen har en gemensam plan och strategi for detta arbete. Frågan har akaliserats yterligare genom att SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram en rapport med namet "En-dörr-in" - en gemensam ingång for arbetssökande. Rapporten är just ute på remiss hos kommunstyelserna i landet. Viadidakt och Socialforvaltningen vil få möjlighet att redovisa detta arbete for Kommunstyrelsen under oktober månad. Med vänig hälsning Helene Björkqvist och Ake Strandberg SknvelseKS VIADIDAKT Katrineholms kommun KATRINEHOLM WN.viadidakt.se Besöksadress: Kullbergska huset, Blevägen 1 B Telefon: Fax: ISDN telebild: E.post: infoimviadidakt.se Postgiro Bankgiro Org.nummer

3 Websurvey by Textalk Sida 1 av 2 En gemensam ingång för arbetssökande Dett är remissenkäten p~ ärendet dnr 08/2613. En gemensam In98ng för arbetsökande. f Sveriges Kommuner och Landsting Förslaget frsn Sveriges Kommuner och Landsting syftr tll att förbättra Insatser för de grupper sam är i behov av hjälp från såväl arbetsförmedling, försäkrlngskassa sam socialtjänst, genom att skapa en gemensam organisation för dessa myndlgheter. Denna nya organisation ska svara för samtllga de insatser sam den enskilde behöver. Skriftfigt material har tldjgare sklckats ut til kommunstyrelsen. 1 a. Vad är er övergripande uppfattnlng när det gäller att samorganlsera Försäkrlngskassa, arbetsförmedllng och kommunernas ekonomlska bistând, arbetsmarknadsenheter och flyktlngverksamhet? (! Bra förslag o Oãllgt fdrslag o Vetej 1 ~_. r_tt_erll_gare SV~pul1_kt~r? 2. Vad är er uppfattnlng om behovet av organlsatorlska förändrlngar för att ge ett förbättrat stöd til grupper I behov av Insatser frin tlera hail? o Behövs ej (! Behövs förändringar o Kan inte ta stäljning 3 a. Följden av förslaget kan bll att det kommunala sjävbestämmandet begränsas dä en gemensam organisation skapas. Hur ser ni pä en sädan förandring? Välj det alternativ ni tycker stämmer bäst. o Nödvändig (! Inte nödvändig Ovetej 3 b. ytterllgare svnpunkter? -- Förutsättnfngen för att förslaget ska blf effektivt àr att den nva organjsatlonens huvudmannaskap bur kommunalt. Lokalt lnflytande àr avgörande och att verkmheten individuella Jnsats anpassas efler lokala förutsattingar och lokalajrelonala arbtskraf'behov. 4 a. Vad är er uppfattnlng om möjligheten att inordna även annan kommunal verksamhet I denna "va organisation? 00 Behövs inte o Helt nödvändlgt för att få en lakal anpassning o Kan inte ta ställning 4 b. ytterllgare s"'np~!lkter?_ Samverkn len ske pl samma sêitt som idag. 5 a Är det önskvärt att I en nv organisation samla samtllga Insatser til arbetslösa? OJa o Nej (l Svårt att bedöma 5 b. Tror ni att det är möjligt att i en ny organisation samla samtliga insatser till arbetslösa1 o Inte möjllgt

4 Websurvey by Textalk Sida 2 av 2 o Säkert m6jligt (l Kan Inte ta stähning ~~~ v:tt~rligare synpunktea ~~ _~._ 6. Övrlga synpunkter pi hela 'ragan om En gemensam lngang? - Braldé. Ger ökad effektivitet - Ger ôkade möjllgheter för ndivlden - Innebar att l.1ngsiktigt tänkande inom arbetsmarknads- och socialpolltiken. Ger ôkad service för kommunlnvånare på mlodre arter, dâr utvecklingen idag g.1tt mot en centralisering av kontor oc resursr.. Avgörande är att den oya organlsatlonen rår ett kommunalt huvudmannaskap. 7. Kontaktperson Vid behov av ytterligare information. An~e ~~ltn l?~_~.pl:-it~ress~ Sara SjOgren, sara.sjogren(qkatrineholm.se Âka Strandberg, ake.strandberg\qkatrneholm.se Helene Björkqlvst, helene.bjorkqvlst\qvladldakt.se I 6

5 ~ Sveriges Kommuner och landsting Lärande och arbetsmarknad Tor Hatlevoll Leif Klfngensjö Torgny Ljungkvist (25) Silage 2 En-dörr-in En gemensam ingång för arbetssökande Sverlges Kommuner och Landsting Avdelnlngen för Lärande och Arbelsmarknad Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: vãxel OQ, Fax: 08~ info~skl.se, ww.skl.se

6 ~ Sveriges Kommuner och landsting (25) INEDNIG...3 V ARFÖR BEHÖVS EN FÖRÄDRIG?... 5 Dålig samordning me//an DUka jörsörjningssystem Flera sektorer hanterar frågor rörande arbete och rehabi/tering... 6 Revir och specialisering..., Kommunernas kostnader ftir arbetsmarknadspo/itiken har ökat "Ett mel/anrum har skapats" UTGÁNGSPUNTER FÖR EN NY ORGANSATION... 9 Allmänna förutsättningar och behov..."..""..,.,...".",......, 9 En må/grppsorienterad organisation med En-dörr-in..,..."."",...,..., 10 Den enski/des behov i centrm...,.,.".,..."""...",...""",,."..."...,,, 10 Ett gemensamt bedömningsinstrment....."...,."..."...,."..."",...,...,...""", 11 En sam/ad organisation "...",,,...,...,,,.,...,..".",..."..., 12 Må/grppens stor/ek varierar......" "..,.."".""...,..." Lolcl utveckling nödvandig..,...u u, u...u UppfOJjning och utvardering , Juridiska aspekter...,..,..,.,..,,,.,,...,,,...,..."...,.".,...".....,...."".""., Modeller...u u.....u...u... u.u...u...u... u Statlig "beredskap" för en ny form av organisering..."""..." BEDÖMNGAR OCH STÄLLNIGSTAGANEN...18 Behov av en samordnad myndighetsstrktr...".."",..."..." F/er i arbete,oc~fiie..i behov. av bü!rak.,:...:":"':":..;..."...""...,...".."..", En ny organisatlon!caver en innehal/s/ig minimmiva...,..",.."...""."...,..., En-dörr-in"..,...,...,,,......"..,...,...,...,....,..,,,.,,...,... "", KONSEKVNSER A V EN NY ORGANISATION...u...u Kommunala konsekvenser"......,...,.,."",...,...,...""..,.."...,...",.....""", 22 Organisatoriska forändringar...,."..",,,,,...,..,......"..,..., "". "". 24 Kommunen som arbetsgivareför den nya organisationen "...",...,...,.,.""., Samman/attning...""...",...,...,.,..,...,...24

7 ~ Sveriges Kommuner och landsting (25) Inledning Syftet med denna rapport är at! 8kapa en bild av hur lokala myndigheter med hjälp av en organisationsförändrng ska ge enskilda et! stöd som förbättar deras möjligheter at! aktivt delta i arbetslivet och saiället. I et! längre perspektiv är det självklara syftet med en organisationsförändrg at! förbätta förutsättingar for tilväxt genom at! flera deltar i arbetslivet. I många länder reformeras sät!et at! organisera stödet och insatser til dem som inte har en ordentlig foranking i arbetslivet. De organisatoriska lösningama har utformats på olika sät! och tãrgats av respektive lands förutsättingar och möjligheter. Utgångspunen för reformerigen är dock alltid at! skapa En-dörr-in til de myndigheter som möter arbetslösa eller andra i behov av stöd for at! nå arbetslivet.l I Danark, Norge och Finand har det, i varerande omfatting, skapats samordnade integrerade organisationer. I bilaga 1 finns en utförligare beskrvningar av utvecklingen i olika länder. Argumenten för samverkan och samordnade rehabiliteringsinsatser - at! den miskar rundgång och dubbelarbete, at! den är kostnadsbesparande, at! det för enskilda individer lönar sig ekonoinskt och hälsomässigt - är vä1 kända. I Sverige har in- Iresset för samverkan fokuserat på behovet av at! använda de sainälliga resurserna på et! mer effektivt sät!. I inndre omfatting har det diskuterats hur servicen och stödet till enskilda ska utvecklas. I Sverige har diskussionen om at! skapa en helt ny form av organisation varit relativt begränsad. Det har fuits en uppfatting at! det inte är nödvändigt med en organisationsförändring för at! modemisera välfárden. Det har bland anat inneburt at! en integrerad myndighetsservice i form av de så kallade "Medborgarkontor", ofta möt!s av et! begränsat inlresse. Et! stort antal samverkansprojekt har ägt - och äger - rum. Edarenhetema och resultaten varierar. Det kan konstateras at! samverkan inte alltid resulterar i lägre kostnader eller ökad saiällsekonoinsk effektivitet. I de fall positiva resultat och forändrngar uppnåt!s har de varit svãra at! direkt koppla til försöken.2 Det finns dessutom endast et! tãtal utvärderingar av samverkansprojektens effekter för enskilda individer.3 I Sverige är den vanligaste formen av samverkan den som sker frivilligt mellan myndigheter på lokal nivå. De enskilda aktörema beslutar själva om vad de ska Se bl... ww.tilta.no. Expertgruppen for Studier i Samällsekonomi (2006): Aktiverigspoliti i nordiskt perspektiv Deb Forssell, Olsson Deh Grosse (2006): Medborgara Deh den offentliga välfárdens organiserig. Se t.ex. Socialstyelsen (2001): Samverkan for särskilt utsatta och Socialstyelsen. Arbetsmarknadsstyelsen m.f1. statliga verk (2001): Samarhetets värde fdr personer med offentlig fõrsöijning. Se t.ex. Forssell, Olsson Deh Grosse (2006): Medborgama Deh den offentliga välfárdens organisering

8 ~ Sverlges Kommuner och Landsting: (25) samverka om utifrån lokala förutsättngar och behov, 4 Lagen om fmansiell samordning från år 2004 ger kommuner, landslig, arbetsfórmedlingar och fórsäkringskassor möjlighet at! fmansiellt samordna resnrser i en gemensam organsation. Inom den finansiella samordnngen ãr det möjligt at! disponera fern procent av de beräknade kostnadema för sjukenningsanslaget samtidigt som kommuner och landsting bidrar med en lika stor del. I bi/aga 2 beskrivs olik svenska samverkansprojekt och -verksamheter mera ingående. 4 Prop. 2002/03: 132. Finansiell samordning inom rehabilteringsområdet.

9 ~ Sveriges Kommuner och landsting (25) Varför behövs en förändring? Den djupa ekonomiska krsen på 1990-talet med en kraftig öknng av arbetslösheten ändrade den arbetsmarknadspolitiska iniktningen. En uppgift blev at! se til at! människor inte tappade sin försöijnig och blev utförsäkade från arbetslöshetskassan. Dessutom skapades et! stort antal arbetsmarknadsåtgärder som syftade till at! ge arbetslösa en fortat! konlakt med arbetslivet. Arbetslösheten återgick emellertid inte til de tidigare låga nivåema. Strtnromvandlingen på den svenska arbetsmarknaden medförde dessutom krav på högre fonnell utbildning och en god arbetsförmga. Personer som inte svarade mot dessa krav fick däed allt svårare at! få och/eller behålla et! reguljär arbete. Intemationellt set! har Sverige en hög sysselsättgsgrad. Trots det står fortfarande många iniskor av olika skäl ulanfór arbetsmarknaden. Antalet personer som år 2006 var arbetslösa uppgick till cirka personer, 2007 hade antalet miskat till Til denna grpp kan läggas et! antal individer som har sjuk- och/eller aktivitetsersätting, är undersysselsatt eller som är sjuka/förtidspensionerade på deltid, men som skulle kua arbeta mer eller ta et! arbete. I dessa grpper finns et! anlal individer som med rät! rehabiltering och matchning skulle kunna återkonna på arbetsmarknaden. Hur stor denna grupp faktiskt är, ai svår at! uppskatt. At! så stora grpper av mäniskor inte fåt! möjlighet at! fórsöija sig själva genom arbete är et! allvarligt arbetsmarknadspolitiskt och samhällsekononiskt problem, men självfalet också et! psykologiskt, socialt och ekononiskt problem för de enskilda mäniskoma. Dålig samordning mellan olika försörjningssystem Det svenska samhället har väl utvecklade system för at! enskilda personer ska ha en skälig levnadsnivå under tider som han eller hon inte kan fórsöija sig själv.. Arbetslöshetsförsäkrngen är en s.k. omställingsförsäkg och ska ge ersätting till arbetslösa, om vissa villkor uppfylls.. Försäkingskassan ska ge ersättg till personer som p.g.a. sjukdom och/eller funktionsnedsätting inte kan arbela var 1,2 miljoner utanför arbetsmarknaden i arbetsfõr ã1der, varav eirka (ãr 2006 var antalet ) heltidsstuderande, ( ) är sjuka (ink!. sjuk- oeh aktivitetsersätting), eirka (60 000) är hemarbetande, eirka (80 000) är ãlders, tjänsteoeh fõrtdspensionärer samt övrga eirka (90 000). Ar 2007 var ( ) individer öppet arbetslösa. Til dessa räknas heltidsstuderande som söker arbete, bland dessa finns en del av de individer som deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program, 2007 var antalet (85 000). Til dessa ska individer som deltar i nãgon sysselsättingsãtgärd inom arbetsmarknadspolitien räas, (56 000). Dessutom fanns det (95 000) individer tilhörande "ej i arbetskrften" som vil oeh kan ta ett arbete. Tilsamans ger delta alt ãr 2007 var det ( ) arbetslösa individer i landel. Till detta kommer cirka personer som var sjuka ellef förtidspensionerade.

10 ~ Sverlge Kommuner och Landsting (25). Kommunen har det ytersta ansvaret for att alia som vistas i kommunen tàr det stöd oeh den hjälp de behöver. Den som har tilfållga forsörjningsproblem oeh inte själv kan tillgodose sina behov eller kan tà dem tilgodosedda, t.ex. genom andra soeialförsäkingar, har räll til bistånd för sin försöijning. Det inebär all det fros tre huvudiän, två statliga oeh en kommunal, som träder in i de fall en individ måste ha stöd til sin forsöijning. Var oeh en av dessa agerar utifrån olika uppdrag, men har ofla ell samband med varandra. Flera sektorer hanterar frågor rörande arbele och rehabiltering Arbetsformedlingen, Försäkrgskassan, HälSo- oeh sjukvården oeh kommunema ska alia utifrån sina lagreglerade uppdrag ge den enskilde en bätte föranking på arbetsmarknaden.. Arbetsförmedligen ska bistå den arbetslöse oeh försöka bidra til all individen rar ell arbete.. Försäkngskassan ska bidra til rehabiltenng så all den sjuke kan återgå til siii arbete så fort som möjligt.. Kommunen ska bistå den som har behov av ekonomiskt bistånd oeh bidra till all han eller hon, så snart som möjligt kan forsörja sig själv.. Hälso- oeh sjukvårdens uppgifl är all vidta åtgärder för all medieinskt förebygga, utreda oeh behandla sjukdoma oeh skador. Genom denna uppdelning fros det med andra ord flera skilda sektorer som hanterar frågor som rör arbete, rehabilitenng oeh självforsöijning. Uppdelningen är utifrån flera aspekter många gånger adekvat, eflersom de flesta enskilda endast har behov som kan tilfredställas hos en myndighet. Problem uppstår när frågor kräver sektorsövergrpande lösningar. Delt gäller framorallt personer som behöver hjälp från flera olika akörer samtidigt oeh vars forsöijnigshinder är sammansatta, diffsa oeh inte går all inordna under en myndighets ansvarsoinåde.6 Bnsten på samverkan oeh samsyn mellan olika sektorer, Ïar då til foljd all resurserna inte utnylljas effektivt, från yare sig den enskildes eller samhällets utgångspunker. Delt leder många gånger til all väntetider uppstår oeh all det utförs dubbelarbete. I säinta fall nskerar individer all inte tà sina behov tilgodosedda överhuvudtaget. En anan negativ effekt kan vara all den enskilde möts av motsägelsefulla besked från olika sektorer. Risken fis även all det kan leda til en överkonsumtion av olika insatser. Revir och specialisering Inom samtliga myndigheter har sedan lång tid skell en speeialisenng av verksamhetema. Utveckling har i många fall vant positiv då personalen på så säll har kunnat utveekla en speeiell kompetens som har vant nödvändig for all ge den enskilde bästa möjliga stöd. 6 Beskrvs hi a i Statskontoret, Sektoriserig inom offentlg fõrvaltning, 2005:3.

11 ~ Sveriges Kommuner och landsting 200S (26) Många gånger har dock speeialiseringen utveeklats utan all hänsyn tagits till med. borgarens eller arbetslivets samlade bebov. En allvarlig följd av della är all det skapas revir som förhindrar en kreativ oeh effektiv samordnng av den ssmlade kompetensen. I sämta fall kan dessa specialiserade verksamheter se den enskilde som ell snsvar fór en annan del av organisationen eller för en annan myndighet. En uppgift fór den speeialiserade verksameten blir all remillera den enskilde til någon annan. Följden kan bli all nödvändiga rehabiliteringsinsatser inte sätt in eller försenats. Istället skiekas enskilda runt mellan olika myndigheter så man ser den enskilde som ell ansvar för någon anan. Inktningen av insatsema tyeks mer prioritera oeh legitimera utbetalingara av ersällningar än at! ge enskilda ell adekvat stöd fór at! kua återgå til arbete. Det är oekså svår all i speeialiserade verksameter utveekla en bra uppföljning oeh utvärdering. Orsaken är all det inte flnns någon kunskap om den enskilde har fåll adekvat hjälp eller om de är aktuella i någon anan verksamhet. Kommunernas kostnader för arbetsmarknadspolitiken har ökat Arbetsmarknadspolitiken är en del av den statliga ekonomiska politiken. Fonnellt är den därr ell statligt ansvarsområde, Utveeklingen under 1990-talet har emellertid lell til all kommunema fåll axla ell allt större ansvar oeh fàii flera uppgifter inom arbetsmarknadspolitiken oeh dänned ökade kostnader.7 Kommunemas fonnella ansvar för arbetsmarknadspolitiken är således begrãnsat, men i verkligheten tar de ell stort ansvar för politikområdets insatser på lokal nivå. Kommunema har fórstäkt arbetet med all ge arbetslösa med ekonomiskt bistånd, ungdoma, flyktngar/invandrare, mäniskor med medieinska oeh soeiala arbetshandikapp oeh andra grpper en bätte fórankg på arbetsmarknaden. Oft har det skell i samverkan med den lokala Arbetsfönnedlingen oeh andra aktörer. Komrunema har flera skäl til all få arbetsmarknadspolitiken all fungera vä1.. En stor andel (eirka proeent) av dem som Îar ekonomiskt biståd av komrunema Îar det, i första hand, på grud av bristade förankng i arbetslivet.. En annan stor andel av dem som får ekonomiskt bistånd av kommunema Ïar det på grnd av "brister" i Försäkrgskassans möjligheter all bidra til rehabiliterig av personer som är såväl arbetslösa som sjukskrivna.. Komrunemas insatser inom integrationsområdet omfallar betydande insatser inom vad som traditionellt skulle betraks som arbetsmarknadspolitik. "Ett mellanrum har skapats" 1 denna nya situation på svensk arbetsmarknad har grãnsen mellan soeialpolitik oeh arbetsmarknadspolitik blivit alltrer flytande, samtidigt som det har funnits en Sveriges Kommuner Deh Landstig, Räkenskapssammandraget. Nettokostnadema var ,0 miljarder kronor.

12 ll Sveriges Kommuner och landsting (25) vilja att tydliggöra de fonnella sektorsgränsema. Utvecklingen har sammantaget medfórt att många hamar i ett mellanrm mellan dessa sektorer. Arbetsförmedlingen Figu L Pricipiell beskrvng av "mellanrmmen" I figuren ilustrerar den vänstra cirkeln samtliga arbetssökande inom Arbetsförmedlingen, medan den högra på motsvarande sätt visar samtliga personer med ekonoinskt biståd. Cirka procent av personema inom den högra cirkeln har ekonoinskt bistånd huvudsakligen p.g.a. arbetslöshet och symboliseras av den del av den högra cirkeln som finns til vänster om strecket. Ett antal av dessa individer finns givetvis också inom den väntra cirkeln, d.v.s. de är också arbetssökande inom Arbetsfönnedlingen. Personer i "mellanmmet" består sålunda av de personer som kommunema ofta anser står til arbetsmarknadens födogande, men som inte kommer i åtnjutande av arbetsfónnedlingens tjänster och som symboliseras av det skuggade fålten i ovanstående figur. Motsvarande "mellanrm" finns också mellan F örsäkngskassan och Arbetsförmedlingen och mellan Försäkrgskassan och kommunemas socialtjänst.

13 ll Sveriges Kommuner och landsting (25) Utgångspunkter för en ny organisation Allmänna förutsättningar och behov Informationstekniken gör det i dag möjligt att såväl samordna saiällsinformationen som att göra den myeket lättilgänglig. Informationstekniken gör det oekså möjligt att finoa aiternativa organisationsformer utan organisatoriska ansvarsförändringar. Det kan även inebära att resurser frigörs som gör det möjligt att utvecida nuvarande organisationer oeh koneentrera insatser til dem som av olika skäl har behov av en personlig kontakt med olika myndigheter. Vaie individ har eget ansvar for sin situation oeh for sin försöijning, Men for vissa enskilda behövs ett samhälleligt stöd för att nå målet "en egen jörsörjning ". Delt stöd måste anpassas til vaije enskild individs unika behov, d.v.s. utformas från ett individperspektiv oeh inte från ett organisations- eller förvaltningsperspektiv. En enhetlig oeh samad organsation krng frågor som rör arbete oeh självf6rsöijning inste ha som utgångspunt de formella ansvarsoinåden som redan i dag finns mellan olika myndigheter. Utifrån detta ansvar görs i nästa steg en analys av hur man konket kan åstadkorna en förbättad oeh integrerad verksamhet. En sådan ny organisation ska vara enkel, tydlig oeh ha fokus på att ge arbetslösa förbättrade möjligheter att öka sin anstäliingsbarhet. Det fräita skälet til en ny organisation är at! ge enskilda ett bättre stöd. Men den offentliga sektorns framtida finansieringsproblem gör det oekså nödvändigt at! prioritera inom oeh mellan sektorer oeh huvudmän. Det finos däred et! behov av att hilt nya former av samverkan som oekså medfor ett bätte utnytjande av resurserna. Att enbar skapa en ny organisation är heller inte tilräekligt. Den måste oekså utveekla sina arbetsmetoder oeh styras på ett medvetet sätt. En viktig faktor är att utveekla ledarskapet. Hos personalen är det angeläget att forbätta kuskaper om ingående myndigheters ansvar oeh uppgifter. Mellan olia personalkompetenser måste skapas gemensarna probleinösande oeh målgrppsrelaterade organ. Det handlar t.ex. om att i en ny organsation integrera arbetslöshetsfrågor (som rör arbetsformedling, försäkngskassa oeh olika instanser i kornunen) med rehabilterigsfrågor (som rör försäkrngskassa, soeialtjänst, arbetsformedling oeh hälsooeh sjnkård). En sådan ny organisation. ta emot samtliga personer som, oavsett orsak, sakar arbete oeh som behöver stöd för att bli självforsöijande,. är en gemensam ingång til individuella karläggningar, bedöiningar oeh därav foranledda åtgärder/insatser,. arbeta med en helhetssyn över nuvarande sektorer, som är inriktad på individens behov oeh önskemål,

14 ~ Sverige. Kommuner och landsting ~13 10 (25). har kompetens motsvarande soeialsekreterare, arbets- oeh studievägledare, medieinsk personal, försäkingskassepersonal m.fl.,. använder kvalitetssäkrade karläggnings-ibedöinngsverktg för all så snabbt som möjligt identifiera personer i riskzonen för långtidsarbetslöshet oeh särskilda behov av insatser. En målgruppsorienterad organisation med En-dörr-in En gemensam organisation kan ha två huvuduppgifter för sin verksamhet, antingen en målgruppsorienterad uppgift oeh/eller en mer allmän medborgarserviee.8 Denna rapport fokuserar på behovet av all skapa en målgruppsorienterad organisation. Huvuduppgiften för ell sådant gemensamt kontor med En-dörr-in är dels de enskilda som är i behov av insatser från flera myndigheter för all få en anyting till arbetsmarknaden, dels de som i dag faller mellan olika myndigheters ansvarsområden. Målgrppen för en sådan organisation bör däròr vara;. de som behöver både kompetensinsatser oeh omskolning fòr all bli anställningsbara på arbetsmarknaden,. de som är arbetslösa,. personer med sjuk-/aktivitetsersättg eller sjukpennng oeh som i varerande grad har en större eller midre arbetsförmåga, samt. de personer som kanske inte kan komma tillbaka till ell reguljär arbete, utan behöver någon form av subventionerad anställing. Bland arbetslösa finns därtöver ell varerande behov av insatser från hälso- oeh sjukvården. Det finns därfòr anledning all i ell senare skede diskutera på vilket säll oeh i vilka former en samverkan med hälso- oeh sjukvården ska organiseras. Den enskildes behov i centrum Den offentliga sektorns verksaret har förenklat uppståll utifrån de behov som finns i saiället oeh hos medborgare. Den bör därr - i första hand - anpassas til vad som fordras utifrån medborgargrppers behov. En betydelsefull utgångspunkt för den service som ska erbjudas är högsta möjliga grad av tillgänglighet Tilgänglighet kan vara: tidsmässig servieen ska finas när enskilda oeh näringsliv har tid all få service Med detta begrepp avser vi i huvudsak informationsinsatser til enskilda. De existerande medborgarkontoren är ett exempel på en sman verksamliet. Den sittande utredningen Myndighetssamverkan vid lokala servicekontor, dir 2007:68 har i uppdrag att nännare analysera fdnitsättingama au utveckla deona verksamet. Slutbetänkande ska avges senast den 1 navember 2009.

15 ~ Sveriges Kommuner och Landsting (25) geografisk inehållslig attitydiässig servicen ska ges vid platser där mäniskor normalt rör sig, så att mindre tid används for att fà denna service och att medborgarna inte ska behöva gå til två eller fler ställen för att tà efterfågad service utbudet av service och tjänster ska vara omfattande och varierad, den som nytjar offentlig seklor ska mötas och bemötas på ett sätt som leder fram til att dennes frågalproblem blir löst på ett tilfredställande sätt En förändrng bör därör i så hög grad som möjligt ta sin utgångspun i dessa nyckelbegrepp. Ett gemensamt bedömningsinstrument Om det ska skapas en ny organisation som ska arbeta med att inkludera människor som stå utanför arbetsmarknaden, är det viktigt att det finns ett gemensamt sätt att karlägga individernas behov fir att nå en anställning. Det primära syftet med bedömnings/kartläggnngsinstrmentet är att se til att individen hamar rätt i den nya organisationen och däred får rätt stöd. Det är vikigt att ett sådant instrment blir erkänt av samtliga parer i en ny organisation och att det finns tydliga ansvarsgränser inom organisationen. Detta for att individen inte ska hamna mellan två ansvarsoinåden, alternativt att det finns flera aktörer inom organisationen som gör sama sak. Instrentet ska bedöma eller karlägga individemas anställnngsbarhet och inte enbar arbetsförmåga. Anledningen är att individer kan ha full arbetsförmåga, men ändå inte vara anställingsbara. Exempel på delt kan vara en individ med en utbildning som inte längre efterfrågas på arbetsmarknaden eller som är bosatt i en region där den formella kompetensen inte är efterfågad. Det kan finas individer som har nedsatt arbetsförmåga av sociala, medicinska eller andra skäl til vissa yrken, men är fullt anställngsbara til andra. Ett sådant instrment ska också ge den enskilde en vägledning om vilka insatser som behövs for att den sökande ska återkomra i arbete. Resultaten från kartläggningen kan individen sedan använda som ett underlag fir att söka den insats som han/on för tilfállet behöver. Det kan däred bli ett personligt dokument som individen kan använda som en handlingsplan. Det kan gälla behovet av utbildning, behandling, arbetsträning eller annat som komrer fram i kartläggningen. Efter att individen har genomgått olika insatser ska en ny kartläggning kua göras. Syftet är att det fis individer som har behov av en kedja av insatser och där en anställning är resultatet av flera olika insatser hos flera olika aktörer i organisationen. I bilaga 3 redogörs for de olika bedömningsinstrmenten som används i dag,

16 ~ Sveriges Kommuner och landsting (25) En sam lad organisation Den nya organisationen måste ses som en samlad punkt för fragor som rör rehabi- Iitering oeh insatser för at! förstärka anytingen till arbetsmarknaden. Det nnebär at! en ny organisation ska hantera alia förekommande uppgifter som finns när det gäller uppgiften at! förstärka anytningen til arbetslivet for dem som i dag inte har en sãdan. Tanken är at! under ell gemensamt ta ge myndigheter möjlighet all samarbeta när sa är nödvändigt oeh samtidigt fortsätt det arbete som görs utifran nuvarande ansvarsoinaden. Det kan inte vara meningsfullt at! skapa änu en myndighet som agerar vid sidan av dem som i dag finns representerade pa 10- kal niva. Organisationen bör ha en fördelning av arbetsuppgifter mellan en mottgning oeh et! eller flera bakand. Professionella generalister i fronten bör kuna hantera oeh avgöra flertlet av de ärenden som blir akella oeh måste däred själva ta ansvar för at! definiera at! räll saker görs. Bakandet koneentreras till kvararande specia- Iiserade uppgifter samt organiserar nytga stödfuioner, som förenkar servieen. Målgrppen är begränsad, men är av stor strategisk oeh ekonomisk betydelse. För at! ha möjlighet at! lösa de svãrgheter som finns i malgrppen är det viktigt at! betona at! det behövs et! omfat!ande kontaktabete gentemot arbetslivet oeh partema pa arbetsmarknaden. Målgruppens storlek varierar De finns grupper av enskilda som är i behov av insatser fran flera myndigheter för at! forstäka arbetsmarknadsanytningen. Det kan röra sig om längvarga bidragstagare som bade är i behov av akiverande insatser jäisides med sociala insatser eller anat. En central mälgrpp for en ny integrerad organisation är saledes samtiiga personer i det som vi tidigare har beskrvits som "mellanen", d. v.s. alia enskilda som har behov som är svara at! lösa enbart i en av sektorema eller myndighetema. Var bedömnng är at! eirka personer ingar i denna grupp: Sammantaget är det vanskligt at! ange en bestäd stodek pa malgruppen. Det yore inte heller lämpiigt at! försöka avgränsa grppen. Det räeker med at! konstatera at! den är av betydande stodek oavsell hur man räkar. Lokal utveckling nödvändig Sveriges Kommuner oeh Landsting har i tidigare sammanang papekat vikten av at! hela landet ges forutsättngar för utveekling., Socialstyelsen (2001), Samverkan för särski1t utsatta, Utvärdering av frvillig samverkan, Frisam. Här angavs att dema gnipp "enskilda som har behov som är svåra att iösa enbart i en av sektorerna" består av cirka ndivider, motsvarande fern procent av den arbetsilra hefolkingen. När uppföljningar har gjorts av samverkan bedömdes aft 1,7-1,9 procent dvs. ea var föremål rur någon (ann av sararbete. loga senare beräkningar har gjort över gruppens starlek Deh nga indikationer finns au grppen andel skulle ha blivit mindre.

17 ~ Sveriges Kommuner och Landsting (25) Til en sådan förutsättng hör b1.a, en god tilgång til samhällets servieefutionero En av de främsta orsakerna til att tilgång på offentlig service på landsbygden alltmer försäinas är den bristande sektorssamordningen på alia offentliga nivåer.10 Den statliga verksamheten har oekså koneentrerats snabbare än befolkingen.11 Behoven av personliga möten mellan medborgare oeh forvaltning blir allt svårare att tilgodose genom att myndigheternas verksamet koneentreras til större orter. En lokal myndighetssamverkan borde dädor - utöver fórbättrad medborgarserviee - oekså kuna bidra til att förenka foretagens myndighetskontakter oeh däred underlätt nyföretagande. En stor del av servieen till enskilda ska ske oeh sker i dag över Internet. Det är självfallet viktigt att deuna del av servieen utveeklas ytterligare oeh görs än mer användaränlig. Det fluns dock stora möjligheter til servieeförbättingar oeh effekti viserigar genom en ökad samverkan mellan myndigheter oeh andra aktörer som behöver ha en lokal närvaro för att tilgodose de krav som ställs av medborgare oeh företag. I en samordning av lokala myndigheter måste det oekså finas utry=e for lokala anpassningar av verksameten oeh att inehållet i verksameten stys av lokala förutsättingar oeh problembilder. Det är oekså rimigt att det i en gemensam organisation ges möjlighet att samarbeta mellan flera ko=uner. Ett skäl til detta är ko=unstorleken. Det är dock befogat att ange en mista gemensa=a nämnare för organisationen. Utifrån en sådan bas ska det sedan ges möjlighet att i den nya organsationen lägga til ko=unala oeh landstingsko=unala uppgifter. Uppföljning och utvärdering Det är viktigt att system skapas som möjliggör kontinuerlig uppföljning oeh utvärdering. Om delta inte görs kan inte verksamhetema oeh organisationen utveeklas utan stagnerar oeh kan således inte möta nya framtida krav. System för uppföljning oeh utvärdering måste konslreras både på mikro- oeh makonivå. På mionivå är det vad som sker med den enskilde som måste följas. När en insats har genoinörts måste den utvärderas oeh följas upp i avseende på hur den svarar mot den enskilda handlingsplanen oeh målet för att individen ska nå en anställning. På makonivå är det viktigt att hela tiden folja, fólja upp oeh utvärdera organisationen oeh dess arbete. Det måste ständigt pågå en process för alt utveekla, effektivisera oeh även att gå tilbaka oeh göra om vissa saker. För att delta ska vara möjligt är det nödvändigt att det fluns data att tilgå som stödjer uppföljnings- oeh utvärderingsproeessema. io 11 Landsbygdskommitténs slutbetände, Se landsbygden! Myter, saningar Deh framtidsstralegier (SOU 2006: 101). Statens nya geogrfi, Daniel Brandt Deh Eri Westholm, Högskolan i Dalarna (Ansvarskommitténs skrfterie, juli 2006).

18 !l Sverlges Kommuner och landsting (25) Juridiska aspekter Det finns också juridiska aspekter på de möjiigheter ochleller hinder som finns för all skapa en målgnippsanpassad eller integrerad organsation som innefallar fler än en myndighet. Den juridiska aspekt som kan utgöra det största hindret mot en sådan organisering är all de berörda myndighetema har olika sekretess och all uppgifter med nuvarande regler inte kan utbyt mellan myndigheter utan medgivande från den enskilde. Altemativet är givetvis all sekretessreglema skrvs om. En kortare genomgång av de juridiska aspektema redovisas i bilaga 4. Modeller I bilaga 5 redovisas tre olika modeller för en svensk organisering av En-dörr-in. Dessa tre modeller har fungerat som underlag f6r de diskussioner, som lell fram til rapportens slutliga f6rslag. Allmant om modeller Olika länder har utifrån sina egna förhållanden utformat en egen ny organisation. På samma säll inste också Sverige skapa sin egen modell. I den måste stor hänsyn tas til de roller som sedan länge har skapas mellan statlga myndigheter och kommunerllandstig. N ågra viktiga utgångspunker i Sverige är:. Del kommunala självstyrel, som har lång tradition och som gell kommuner och landsting en viktig och betydelsefull roll inom välfárdsområdet.. En omprövning av ansvar med hänsyn til nya omstädigheter som inte var aktella när nuvarande välfärdsorganisationen utfonnades.. Fler ska ha ell arbele och därmed på ell bätte säll integreras i samlället. De tre modellema kan i nibriorm beskrvas på följande säll: I. Samarbeta mera! - med den lägsta graden av samordning 2 En ny strktur behövs! - med en högre grad av samordning 3. Medborgaren i centrm! - med högst grad av samordng och möjligen också ell något annorlunda perspektiv. 1. Samarbela meral Några grundläggande inslag: Modellen innebär en lokalrässig samordning mellan dels de statliga myndighetema Försäkngskassa och Arbetsförmedlingen, dels kommunala verksamheter för ekonooùskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsenheter. Samlokaliseringen bör lagregleras, Vidare bör en ansenlig summa årligen avsällas f6r utbildnngsinsatser. Medlen syftet til all fä til stånd en förändrad och mer serviceinad organisation. Medel för all skapa fdrbättade möjiigheter til uppföljning, utvärderig bör ställas til förfogande.

19 ~ Sveriges Kommuner och landsting (25) Modellen flnns i såväl Norge som Danmark. I Norge har en motsvarande organisation sin föranking i en ny statlg organisation - NA V. De kommunala uppgiftema t.ex. ekonornskt bistånd hanteras därmed inom en statlig organisation, dock utan att någon oinördelning av ansvarsoinåden har skett mellan stat oeh kommun. Kommunema har det ekonornska ansvaret för ekonornskt bistånd även om det organisatoriskt hanteras av de nya NA V-kontoren. I Danark har en samordning skett av akva insatser till arbetslösa. Enskilda med ekonornskt bistånd oeh med a-kassa Ìar ett samordnat stöd från Jobeenter som organsatoriskt tillhör kommunema, Utbetalning av de ekonornska stöden har inte samordnats i denna nya organsation. Förde/ar. Den främta fördelen med denna modell är att göra det enkelt för den enskilde att få kontakt med myndigheter genom En-dörr-in. Det är sedan upp til En-dörr-in-organisationen att se til att den enskildes unika behov tilgodoses på bästa sätt. Nackde/ar. Den fra rätten til organiserig inom det kommunala självstyret frångås.. Problem kommer att uppstå när det gäller att integrera de olika myndighetema. Myndighetsgränser (revir) kan komma att kvarstå.. Dubbel flnansiering kan medfora att myndighetema ser den enskilde som ett ansvar för någon anan. 2. En ny struklur behövsl Några grund/aggande ins/ag: I denna modell övert stalen det ekonornska biståndet oeh tar ett fullständigt ansvar for de aktiverande insatsema gentemot samtlga arbetslösa. Lokalässig samordning oeh utbildnings- oeh utvärderigsinsatser på samma sätt som i modellen "Samarbeta mera". Förde/ar. Modellen skapar en tydlig gränsdragning mellan stat oeh kommun.. Under tider med hög arbetslöshet har hittils de kommunala insatsema varit myeket väsentliga for staten. I tider med låg arbetslöshet är behovet midre. Den kommunala rollen har på så sätt vart en regulator för den statliga politiken. Behovet av denna roll upphör.. En ny organisation utformad enligt denna varant är internationellt relativt vanlig. I Tyskland utgår del ekonornska biståndet til dem som befinner sig nära arbetsmarknaden som ett "arbetssökarstöd". I Storbritannien flnns sedan länge ett " Jobseeker's Allowance (JSA)."

20 ~ Sveriges Kommuner och landsting (25) Nackde/ar. Om resurser överfors til staten utan tydliga diektv om målgrpp finns en risk for alt kommunema ändå Ìar elt ansvar for dessa grpper, men - i så fall - utan alt ha några egna resurser til silt födogande.. Det lokala politiska ansvaret begränsas kraftigt Kommunema kan därmed få en mer inskränkt roll när det gäller att utveckla den egna kommunen och utforma politiken utifrån lokala problembilder och forutsältningar. 3. Medborgaren I centrum Några grund/äggande /ns/ag: Modellen har flera likheter med den utveckling som har skelt i Australien. I Sverige fins också kommuner som har infört grdtankara i denna modell. Många kommuner har dessutom sedan lång tid tilbaka organserat sin verksamhet i en bestlillar- och en utförareorganisation. I denna modell är det gemensamma kontoret elt beställarkontor. En uppgift för kontoret är alt utvärdera och följa de insatser som görs av olia utförare. Utifrån en analys av behov upphandlas olika tyer av verksareter. Utifrån en bedöining av den enskildes behov ges den enskilde elt eget ansvar alt beställa av de upphandlade verksaretema de insatser som hanon har är i behov avo Förlidringen förutsälter en ny finansieringsmodell då den enskilde fà checker för att köpa vlilfård. Lokaliässig samordning och utbildnings- och utvärderingsinsatser arangeras på samma sält som i de två tidigare modellema. Förde/ar. Denna modell forsöker på elt forstäkt slilt sälta den enskilde i centrm for verksareten. Det står den enskilde frtt utifrån en genoinörd bedöining finna den utförare som är mest lämplig och som den ei skilde har störst förtroende för. o A v stor betydelse är mötet mellan den enskilde och en bedömare av behoven hos den enskilde.. En uppgift för den gemensamma nya organisationen blir alt folja upp och utvärdera de utförare som finns. På så slilt kan upphandlingar och service forbättas och utvecklas. o Den enskildes bedöining av sina egna behov blir av större betydelse. Nackde/ar. Denna ty av organserig ligger långt ifrån traditionella svenska organiseringspriciper.. Modellen är beroende av privata aktörer och deras 1önsamhetskrav.

21 ~ Sveriges Kommuner och Landsting (25) Statlig "beredskap" för en ny form av organisering I en promemoriaii om statens organiserig på lokal och regional nivå förespråkas bl.a. at! den statliga förvaltngen måste byggas upp på ett sådant at! sät! det råder en väl fugerande balans mellan specialiserig och integrerig, at! de ser den stora potentialen för sektorssamordning, när man förfytta sig från den nationella til den regionala och lokala nivån" samt at! pricipen "En-dörr-in" är sllrskilt angeiligen at! tilllmpa nli det gliller stöd til medborgare som befiner sig i livssituationer av tyen "böija arbeta efter studier", " blivit arbetslös", "blivit sjuk eller råkat ut för olycka/fåt! nedsatt arbetsfórmåga". En samanfatting av denna PM redovisas som bilaga Statskontoret har pã uppdrag av Förvaltningskommittén (Fi 2006:8) låtit två konsulter - Lars Dahlberg oeh Peter Gorpe - utarbeta denna promemoria.

22 ~ Sveriges Kommuner och landsting (26) Bedömningar och ställningstaganden Behov av en samordnad myndighetsstruktur Dagens myndighetsstrktu har en lång tradition. Historiskt har den sitt ursprug i ett samälle med annorlunda utmaningar än de som finns i dag. Arbetslösheten var låg samtidigt som kostnadema för vältldsystemen var begränsade. I dag befiner sig en andel av den arbetsföra befolkingen utanför arbetslivet. Dessa och andra grpper är många gånger i behov av gemensama insatser från fiera myndigheter fdr att fdrbätta sin ankytning till arbetslivet. A v nuvarande sektorsuppdelning fóljer att det hos myndigheter fins en benägenhet att betrakta enskilda som ett ansvar fór någon anan. Det finns också få ineitament hos myndighetema att se det gemensamma ansvaret. Det beror på fiera orsaker, t.ex. ett ekonomiskt kortsikigt synsätt, men också på bristande kunskaper om de kompetenser som fmo hos andra myndigheter. Delvis finns orsaken även i en otydlig styming mot en mer utvecklad samverkan. Sammantaget Ìar detta til följd att enskilda inte Ìar nödvändiga rehabilterigsinsatser. För att komma til1rätta med dessa svårigheter krävs en samordnad organisation som sätter den enskildes behov i centrum. S veriges Kommuner och Landsting anser att. det krävs en mer samordnad och effektiv myndighetsstrktur eftersom dagens myndigheter i alltför hög grad ser den enskilde som ett ansvar för någon anan. Fler i arbete och färre i behov av bid De framtida vältldsutmaningama, bland annat förändrngama i den framtida åldersstrktren, kommer att kräva omfattande resurser om samället ska kunna erbjuda vältldstjänster av god kvalitet. För att klara dessa utmaningar måste så många som möjligt delta i arbetslivet och bidra til att finansiera välfárden. Om fier har en fórankg til arbetslivet minskar också behovet av att trgga enskildas försörjning från olia välfárdssystem. Arbete kan även i sig ses som välfárdskapande. En förankg i arbetslivet har generellt för den enskilde en positiv effekt på hälsan. Också andra effekter kan fórväntas, som minskad krmialtet och förbättade relationer mellan olika samhällsgrpper. Vaie individ ska ha ett eget stort ansvar för sin fdrsörjning. Men fór att nå egen försörjning behöver vissa ett välutvecklat samälleligt stöd. Detta stöd måste utfonnas utifrån den enskildes speeifika behov och inte efter vilka resurser eller åtgärder som för närarande är tilgängliga. En ny organsations huvuduppgift måste vara att ge ett förbättrat stöd til personer i arbetsfór ålder som är arbetslösa eller har en svag föraning til arbetsmarknaden. rag

23 ~ Sverlges Kommuner och landsng (25) Genom att blanda yrkesgrupper från olika myndigheter skapas en gemensam plattform oeh ges förutsättingar att skapa ett gemensamt synsätt, En ny gemensam organisation medför därför även en utveekling av arbetet gentemot grupper sam inte direkt behöver insatser frân fiera myndigheter. På sikt kan det ge utrmme för att skapa en mer fiexibel organisation. En anan följd kan bli att de förebyggande insatsema förbättras. Sveriges Kommuner oeh Landsting anser att. de övergrpande målen för en ny organisation ska vara att fà fier i arbete oeh för att klara egenförsöijningen,. syftet med en ny organisation ska vara att förbätta arbetsmarknadsanknytningen för enskilda i arbetsför ålder; målgrppen bör därför vara arbetslösa eller andra med svag föranking til arbetsmarknaden,. behovet av att skapa en organsation på lokal nivå utgår frân de enskildas behov oeh inte från myndigheters strer. En ny organisation kräver en innehållslig miniminivå Den föreslagna organsationsförändringen är en lokalmässig samordning, med syfte att ge den enskilde ett bättre oeh mer samlat stöd. Erfarenhetema få visa om det behövs göras yterligare förändringar för att förbätta stödet Inga förändrigar föreslâs däned av det ekonomiska ansvaret för de ingående verksamhetema. De kommunala delara hanteras i fråga am ekonomiskt ansvar oeh politiskt infiytnde på samma sätt som i dag, För att säkerställa att de gemensama kontoren styrs utifrân ett nyt gemensamt uppdrag föreslâs att ett gemensamt beredningsorgan inrättas för denna nya lokala organisation. För att tydliggöra att det handlar om en ny organisation bör dessa ges en gemensam ehef med nödvändiga befogenheter över all personal. En ny organisatorisk förändrng behöver en tydlig innehâllslig ram. För att säkra att enskilda möter en likard organisation bör minimnivân för inehâllet i Endörr-in anges i lag. En sådan lag måste ge möjlighet til en samorgansation över kommungränser, omfatta alia kommuner oeh införas - am inte samtidigt - så efter en bestamd tidplan. Kommuner oeh landsting har i dag en fret att själva utforma oeh använda sig av den mest ändamålsenliga organisationen. Denna rätt är av stor betydelse när det gäller at! anpassa den kommunala verksamheten til de lokala förutsättingama oeh behoven. Den är oekså väsentlig när det gäller att utkräva ett politiskt ansvar. Att i lag ange hur en samordnad organsation på lokal nivå ska utformas inskränker til vissa delar denna rätt. För att ge möjligheter til att lokalt anpassa organisationen utöver en föreslagen minivå bör kommuner oeh landsting ges möjlighet att i lokala avtal utvidga uppgiftema för denna organisation. I en övergrpande överenskommelse mellan Sveriges Kommuner oeh Landsting oeh regerigen kan den föreslagna lagen ges ett mer konket utförande samtidigt

24 t Sveriges Kommuner och Landsting 200a (25) som den inehåller ramar för lokala avtl. I överenskoinelsen regleras de ekonomiska konsekvensema av förändrigen samt genoinörandeformer, utbildnings- Deh utvärderigsfrågor m.m. Ett oinåde som det är vikgt att avsätta resurser til är att följa effektema av organsationsförändringen. Ett myeket viktigt inslag i en ny organsation är att den ska kunna arbeta med ett gemensamt instrment fór bedöroing av anställningsbarhet Regerigen har nyligen tilsatt en utredare för att bl.a. påbörja utveeklg av ett sådant instrment Det är vikigt att Sveriges Koinuner oeh Landsting delta i det arbetet så att karläggningsinstrmentet blir anpassat til samtlga aktörer inom arbetsmarknadspolitiken. Redan i dag fros inom den finansiella samordningen möjligheter till samordning av ekonomiska resurser. Sveriges Koinuner oeh Landsting har i beslut under år 2007 anett att dessa måste förbättas för att inte ekonomiska skäl ska stå i vägen för adekvata gemensama insatser. Om delt genomfrs samtidigt som den förändrade strkten som anges i denna rapport verkställs flnns fömtsättingar att i gruden utveekla stödet för målgrppen. Under år 2008 har det påböijats en samlokalisering av de statliga myndighetema F örsäkrgskassan, Arbetsförmedlingen oeh Skatteverket Tanken är att på drgt 80 platser inom några år skapa gemensama kontor. En sådan sarorganisation tar inte hänsyn till de behov av samverkan som flnns gentemot koinunema. S veriges Koinuner oeh Landsting anser att. en sådan ny organisation få rollen som det samlade myndighetskontoret på lokal nivå,. en ny organsation har som sin fräita uppgift att samordna insatsema för dem som behöver stöd från flera myndigheter oeh ska dessutom fungera som en informationsplats på lokal nivå,. det i en övergrpande överenskoinelse mellan regeringen oeh Sveriges Koinuner oeh Landsting anges minimikraven fiir den nya organisationen oeh de genoinörandevilkor som ska gälla,. det i en sådan överenskommelse skapas möjligheter att genom lokala avtal inordna yterligare verksamheter i den nya organisationen,. den nya organisationen ska vara en lokalmässig samordning, med huvudsakligt syfte att se den enskildes behov på ett samlat sätt oeh därefter ge det mest adekvata stödet Utgångspunten är att de kompetenser som de olika myndighetema besitter behövs för att ge den enskilde en förang på arbetsmarknaden,. en ny organisation anges i lag samt omfattar alia koinuner/landsting oeh genoinörs enligt en bestämd tidsplan,. den nya organisationen har ett gemensamt instruent för bedömnng av anställningsbarhet som erkänns av samtlga parer.