Handlingar Miljönämnden. 1 februari 2013

Transkript

1 Handlingar Miljönämnden 1 februari 2013

2 KALLELSE Miljösekretariatet Referens Jenny Sjöstedt Enligt utsändningslista Tid: Fredagen den 1 februari 2013, klockan 10:00 Plats: Vänersborg, Residenset, Sessionssalen Kommunikationsförbindelser: OBS! Ledamot eller ersättare som har förhinder anmäler detta snarast till Jenny Sjöstedt: jenny.sjostedt@vgregion.se, Länk till bilagor som inte är med i handlingarna: vgregion.se/mnxhandlingar Välkomna! Sören Kviberg Miljönämndens ordförande Utsändningslista Sören Kviberg (V) Helen Persgren (MP) Stig-Olov Tingbratt (C) Abbas Zarrinpour (S) Christer Ahlén (S) Anita Löfgren (S) Bo Petersson (S) Ulla Börjesson (S) Annica Erlandsson (S) Ann-Sofie Alm (M) Stefan Edvardsson (M) Mikael Staxäng (M) Paul Flisak (M) Awaz Karim (FP) Gunilla Gomér (KD) Ersättare Liisa Kirjavainen-Hyväri (S) Peter Legendi (S) Catharina Ståhl Lind (S) Amalia Pedersen Rud (S) Carl-Gunnar Haglund (S) Olle Adolfsson (S) Patrik Sandvall (M) Christina Hjort (M) Fredrik Almgren (M) Anders Dahlén (M) Peter Boberg (MP) Helena Holmberg (FP) Martin Johansson (V) Keijo Laine (KD) Bianca Naurin (C)

3 Miljösekretariatet Referens Jenny Sjöstedt Hålltider för miljönämnden :30 Kaffe och fralla 10:00 Välkomna! Upprop förrättas. 10:05 Sammanträde ärende 1-4 på föredragningslistan 10:30 Paus 10:45 Sammanträde ärende 5-6: Viveca Reimers, miljösekretariatet, om Västra Götalandsregionens miljöprogram :40 Sammanträde ärende 7-10 på föredragningslistan 12:00 Lunch 12:45 Forts. sammanträde ärende 7-10 på föredragningslistan 13:30 Gruppdiskussioner 14:15 Hanna Katarina Nyroos, miljösekretariatet, om projektet Build with Care 14:40 Tomas Österlund, miljösekretariatet, om den regionala strategin för tillväxt 15:00 Beslutssammanträde 15:30 cirka Slut

4 Föredragningslista Sida: 1(3) Sammanträde med miljönämnden 1 februari 2013 Plats: Vänersborg, Residenset, Sessionssalen Tid: Kl. 10:00-15:30 Program - Mötets öppnande - Upprop - Val av justerande - Genomgång av dagens ärenden - Ajournering för gruppmöten - Muntliga informationsärenden - Fortsatt sammanträde beslutssammanträde Ärenden 1. Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi Dnr MN Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Dnr MN Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter Dnr MN Förslag till beslut om medel till projektet Västerhavsveckan 2013 Dnr MN Miljöpolicy för Västra Götalandsregionen Dnr MN Remissutskick av förslag till Västra Götalandsregionens miljöprogram Dnr MN POSTADRESS: Regionens hus, Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, Ekenäsg., Borås TELEFON: HEMSIDA: E-POST: info.miljo@vgregion.se

5 Sammanträdesdatum: Sida: 2(3) 7. Miljönämndens årsredovisning 2012 Dnr MN Miljönämndens redovisning av säkerhetsarbetet 2012 Dnr MN Informationsärenden Dnr MN Anmälnings- och delegationsärenden Dnr MN Övriga frågor

6 Sammanträdesdatum: Sida: 3(3) Muntliga informationsärenden a. Tomas Österlund, miljösekretariatet, om regional tillväxtstrategi b. Viveca Reimers, miljösekretariatet, om miljöprogram för Västra Götalandsregionen c. Hanna Katarina Nyroos, miljösekretariatet, om Build with Care Sören Kviberg Ordförande

7 ÄRENDE 1

8 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Kristina Käck Telefon E-post Miljönämnden Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi Miljönämnden gav sekretariatet i uppdrag att genomföra en översyn av handlingsplanerna för energi, transporter och livsmedel vid nämndens möte den 20 mars Nämnden utsåg Abbas Zarrinpour (S), Anders Dahlén (M), Peter Boberg (MP) och Paul Flisak (M) till politisk referensgrupp för arbetet med att ta fram ett handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogrammet för hållbar energi anger den långsiktiga inriktningen för insatserna och styr prioriteringarna inom området under Programmet kommer att revideras inför den nya perioden efter Regionutvecklingsnämnden behandlar programmet vid samma tidpunkt som miljönämnden, d.v.s. den 1 februari Förslag till beslut Miljönämnden antar, för egen del, Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi enligt förslaget. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Kristina Käck Miljöstrateg POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: E-POST: info.miljo@vgregion.se

9 Handlingsprogram Hållbar energi Dnr MN /RUN FÖRSLAG Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogram för hållbar energi syftar till att främja utvecklingen av ett hållbart energisystem och företagande och sysselsättning inom området. Programmet har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens miljönämnd och regionutvecklingsnämnd, parallellt med handlingsprogrammen för livsmedel, transporter och life science. Inom flera områden finns kopplingar till övriga handlingsprogram, inte minst för utvecklingsinsatser som rör energi och bränsle i landbaserade transporter. Ansökningar inom sistnämnda område kommer primärt att behandlas inom ramen för Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter. Inledning Handlingsprogrammet för energi är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att gå i riktning mot Vision Västra Götaland- Det goda livet och Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland Energi är en central del i flera av regionens prioriterade styrkeområden och utgör därför ett utpekat insatsområde. Handlings-programmet för energi utgår ifrån mål i Klimatstrategin för Västra Götaland samt mål för regional tillväxt och utveckling. Syftet med handlingsprogrammet är att stimulera insatser inom energi- och klimatområdet och att påskynda utvecklingen mot en hållbar energiförsörjning i Västra Götaland. Handlingsprogrammet präglas av utmaningsdriven innovation där marknad och efterfrågan för lösningar inte enbart bestäms av kommersiella krafter utan också av de politiska beslut och samhälleliga engagemang som kommer av de energi- och klimatutmaningar som Västra Götaland, Sverige och omvärlden står inför. Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi har förberetts genom en kartläggning och analys av västsvenska styrkeområden och kompetenser inom energisektorn. Rapporten bygger på intervjuer med cirka hundra experter från näringsliv och akademi samt analys av befintliga underlag. Handlingsprogrammet bygger också på miljönämndens och regionutvecklingsnämndens erfarenheter av tidigare utvecklingsinsatser, bland annat InMotion, miljönämndens handlingsplan för energi och miljö samt miljönämndens Program för energieffektiva byggnader. Hållbar regional energiförsörjning - en förutsättning för att nå globala klimat- och energimål En betydande del av de Sveriges klimatpåverkande utsläpp beror på produktion och användning av energi. För att begränsa den globala uppvärmningen till det internationellt antagna 2-gradersmålet måste världens industrialiserade länder minska sina utsläpp av växthusgaser med procent till 2050 jämfört med nivån De nationella klimat- och energimålen för 2020 innebär 40 procent minskning av klimatutsläppen, minst 50 procent förnybar energi, 20 procent effektivare energianvändning och minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn i förhållande till 1990 års nivåer. Förslag

10 Sedan 1995 har energianvändningen i Sverige ökat. Inom industrin samt bostäder och service är den totala energianvändningen närmast oförändrad medan den stadigt ökat inom transportsektorn. Den totala elanvändningen har under samma period stigit, en trend som är särskilt tydlig inom sektorn bostäder och service. År 2010 uppgick den totala energianvändningen i Sverige till 411 TWh och fördelade sig sektorsvis enligt bild 1 nedan. Bild 1. Sveriges totala energianvändning 2010, angivet i TWh och uppdelat på sektorer. Kommentar: utöver segmentet fossil är även delar av el- och fjärrvärme fossilbaserad. Energianvändningen i Västra Götaland korresponderar i stort med riket som helhet, men skiljer sig på några punkter. Liksom i resten av landet är tranportsektorn den sektor där fossilanvändningen är särskilt dominerande. Bostäder och service är den sektor som har allra störst energianvändning. Även om den fossila andelen av energianvändningen är relativt liten inom sektorn finns ett stort behov av att frigöra onödigt använd energi för bland annat uppvärmning från denna sektor till andra ändamål i samhället. Exempelvis förutsätter elektrifiering av transportsystemet att el från både industri och bostäder/service kan frigöras till tranportsektorn. Energianvändningen i industrin i Västra Götaland skiljer sig åt något jämfört med landet i övrigt. Dels genom att den förhållandevis utgör en större andel dels för att andelen fossil energi är större. Detta förklaras av att Västra Götaland har stor energikrävande processindustri och merparten av landets petrokemiska industri och pekar på behovet av energiomställning i den västsvenska industrin. Utvecklingen i Västra Götaland är en viktig kugge i att möta de nationella och internationella klimatutmaningarna. Omställningen från fossilbaserade till hållbara, fossiloberoende energisystem är nödvändig för att klara de uppsatta målen och ställer krav på Västra Götaland att aktivt stimulera framväxten av effektiva och konkurrenskraftiga lösningar. Handlingsprogrammet för hållbar energi vill ta tillvara möjligheterna till regional utveckling genom att stimulera till insatser i Västra Götaland som bidrar till detta. Västra Götaland nuläge och förutsättningar Västra Götaland har en karaktäristik som innebär såväl utmaningar som möjligheter i omställningen till ett hållbart energisystem. Här finns storstad och mindre samhällen, områden med befolkningstillväxt och områden med mer konstant befolkning eller utflyttning. En ihållande trend i Västra Götaland, liksom på andra håll nationellt och globalt är att människor i allt större utsträckning dras till de större städerna. En stor befolkningsandel i städer medför att frågor som rör energianvändning och klimatpåverkan i 2

11 bebyggd miljö får en stor betydelse, liksom stadens egna möjlighet att bidra till produktion av förnybar energi, t.ex. genom solenergi. I Västra Gotland finns närheten till Västerhavet, omfattande slättbygder och skogsmarker. Resurser från hav och landsbygd är en nödvändig förutsättning för en hållbar energiförsörjning inte minst i städer och inom industri. Ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan stad, landsbygd och havsmiljö råder för möjlighet till energiförsörjning, sysselsättning och kompetensförsörjning och ett fungerande samspel mellan land och stad är därför en central fråga för ett hållbart energisystem. Västra Götaland har en lång kustremsa och fungerar med sina två stora hamnar som en transportnod för hela Skandinavien. Närheten till havet innebär en stor utvecklingspotential för maritima verksamheter. Goda vindlägen och tillgängliga kuststräckor möjliggör utveckling av såväl havsbaserad vindkraft som våg-, strömnings- och tidvattenkraft. Redan idag har Västra Götaland mest vindkraft i landet. En omfattande sjöfart innebär samtidigt stora utmaningar förknippade med utsläpp av koldioxid, svaveloxid och kväveoxid, men också utvecklingspotential för lösningar för energieffektivitet och alternativa fartygsbränslen. I Västra Götaland finns en stark industristruktur som bland annat inkluderar merparten av landets petrokemiska industri. Idag är den västsvenska processindustrin starkt energiintensiv och till stor del baserad på fossila insatsråvaror, men inom bland annat kemiklustret i Stenungsund finns en tydligt uttalad ambition om en framtida verksamhet baserad på förnybara råvaror och energi. Klustersamarbetet mellan industrierna är världsunikt och kan skapa kemi- och materialprodukter från bioråvara vilket ger ett högt förädlingsvärde och låg klimatpåverkan. En tydlig trend är den ökade efterfrågan på bioråvara bioenergi och biomassa för såväl förgasning och uppvärmning och inte minst som insatsråvara i t.ex. kemi- och materialtillverkning. Detta innebär affärsmöjligheter för biomassaproducenter i Västra Götaland, men också utmaningar när det gäller att optimera uttaget på ett ansvarsfullt sätt. Att biomassaresursen riskerar att bli, och delvis redan är, en bristvara ställer ökade krav på analys av resursfördelning och resursflöden, och på bättre resursutnyttjande genom att biomassaresursen används i flera steg innan förbränning. Det ökar också kravet på att undvika onödig uppvärmning, t ex i byggnader, där den första principen för energieffektivisering är att minimera värmebehovet genom att isolera och förbättra byggnadens klimatskal. I Västra Götaland finns flera välutvecklade forskningsmiljöer utifrån såväl ett tekniskt, samhällsvetenskapligt som systemvetenskapligt perspektiv. Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Högskolorna i Borås och Skövde samt Högskolan i Väst är starka kunskaps- och forskningsmiljöer inom bland annat energi, materialvetenskap, samhällsbyggnad och transport och flera utvecklingscentra finns kopplade miljöer. Västsverige har flera år placerat sig högt både nationellt och internationellt när det gäller satsningar på forskning och utveckling. FoU-verksamheten i Västra Götaland är betydligt mer koncentrerad till industrin än vad som är fallet i övriga storstadslän. Prioriterade åtgärdsområden För att möjliggöra hållbar energiförsörjning krävs inom alla samhällssektorer a) minskad energianvändning, b) effektivare produktion, distribution och användning av energi samt c) ökad produktion och användning av förnybar energi. Som beskrivet tidigare i handlingsprogrammet står Västra Götaland inför flera stora utmaningar. En av utmaningarna är energianvändningen och det stora fossila inslaget inom transportsektorn. Andra utmaningar är den höga energianvändningen i staden (den bebyggda miljön) och inom industrin, där ett betydande inslag av fossil energi är ett ytterligare problem att möta. Frågor som rör energi och bränsle i landbaserade transporter kommer huvudsakligen att hanteras i Västra Götalandsregionens program för hållbara transporter och berörs därför inte vidare här. Kartläggningen och analysen av västsvenska styrkeområden och kompetenser inom energisektorn pekar ut ett antal områden som starkt kan bidra till ett hållbart energisystem och där Västra Götaland samtidigt har hög potential för näringslivsutveckling. De identifierade styrkeområdena är energi i tranporter 3

12 (hanteras av transporthandlingsprogrammet), energieffektiva byggnader och stadsutveckling, marin energi och biobaserad energi och material. Utöver dessa områden, där kompetens- och marknadsaktörer är väletablerade och konkurrenskraftiga redan idag finns ytterligare två områden - solenergi och landbaserad vindkraft - som är viktiga eftersom de utgör en stor outnyttjad resurs och är nödvändiga beståndsdelar i ett framtida fossilfritt energisystem. Med utgångspunkt från västsvenska styrkeområden och den inneboende utvecklingspotential inom energiområdet som finns i hela Västra Götaland, i staden, på landsbygden, längs kusterna och i industriella miljöer har fyra åtgärdsområden prioriterats för insatser inom Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi : Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Marin energi Förnybar energi och råvara från landsbygden Energiomställning i industrin Prioriterat åtgärdsområde: Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Energianvändningen förknippad med den bebyggda miljön (bostäder och lokaler) står för ca 40 % av samhällets totala energianvändning. Målet om en halvering av energianvändningen inom sektorn kan inte nås ens om varje ny byggnad som uppförs byggs med bästa möjliga teknik. Det krävs också energieffektiviserande insatser i redan bebyggd miljö, inte minst vid renovering och ombyggnation. Med åtgärdsområdet stadens energisystem och hållbar stadsutveckling menas här utveckling av nya och befintliga bebyggda miljöer i större och mindre städer och samhällen. I detta sammanhang sätts särskild fokus på energifrågorna kopplade till hållbart byggande och stadsutveckling, men i en bredare mening där även perspektiv som människan i centrum, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet kan rymmas. Åtgärdsområdet stadens energisystem och hållbar stadsutveckling omfattar exempelvis: Byggnaders energianvändning Verksamheters energi- och resursanvändning Produktion av förnybar energi - främst solenergi - i bebyggd miljö Resurskedjan (resursoptimering, återanvändning, energi- och materialåtervinning och näringsåterföring) Den bebyggda miljön som en del av energisystemet (interaktion med omgivning, inkluderat smarta nät-lösningar) Logistiklösningar (hanteras av eller i samverkan med handlingsplan för hållbara transporter) Området hållbar stadsutveckling uppfyller flera kriterier som styrkeområde för Västra Götaland. Här finns en stor mängd aktiva företag och forsknings- och utvecklingsverksamhet. I Göteborg finns bland annat Mistra Urban Futures, ett nationellt kunskapscentrum för hållbar stadsutveckling. Det offentliga engagemanget är väl förankrat och det finns ett flertal uppstartade aktiviteter. När det gäller t.ex. energieffektiva byggnader finns det studier som visar att Västra Götaland bygger betydligt större andel energieffektiva byggnader än landet i övrigt. Det finns omfattande behov av förändringar av stadsmiljöerna fram mot Det handlar dels om upprustning av miljonprogramsområden och folkhemsområden, men även om att möta en ökande stadsbefolknings behov av nya bostäder. Andra behov som efterfrågar lösningar är demografiska förändringar med en åldrande befolkning och klimatanpassning av stadsmiljöer. Området hållbart byggande och stadsutveckling kan generera god näringslivsutveckling. Bara för Göteborg talas om planer motsvarande en mellanstor svensk stad. 4

13 Även inom Västra Götalandsregionens egen organisation finna omfattande planer på energieffektivisering och områdesutveckling, bland annat på Östra sjukhusområdet, som kan bidra till utveckling inom området.många olika aktörer och satsningar gör att det finns ett behov av ökad koordinering inom området. Ett annat uttalat behov är att bättre synliggöra nya tekniker och metoder inom området och att stötta och lyfta fram exempel på bra helhetslösningar, både för nybyggda områden och utveckling i redan bebyggda miljöer. Mål med insatser inom stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Minskad energianvändning i bebyggd miljö inklusive verksamhetsenergin Ökad andel solenergi i bebyggd miljö Ökad återanvändning och återvinning i, samt återföring av material och resurser från staden/den bebyggda miljön Ökad konkurrenskraft för företag som levererar produkter, tjänster och lösningar inom området stadens energisystem och stadsutveckling Åtgärder inom energieffektiva byggnader Bidra till koordinering och samordning av insatser för energieffektiva byggnader Initiera och stödja projekt som tar fram och visar på nya lösningar för energieffektiva produkter och system för den bebyggda miljön inklusive metoder för återkoppling av brukarens energibeteende Främja fler installationer av solenergi i bebyggd miljö Stödja insatser för optimal resursanvändning med koppling till byggande och bebyggd miljö. Stöd till test och demonstration av lösningar i bebyggda miljöer, nya och upprustade, som visar på en bra helhet, energi- och miljömässigt liksom ekonomiskt och socialt Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Prioriterat åtgärdsområde: Marin energi Energianvändning respektive -produktion i marin miljö är ett område som står inför stora förändringar. I handlingsprogrammet är området Marin energi uppdelat i två delar; dels energieffektivisering och alternativa drivmedel för sjöfart, dels förnybar marin energi med betoning på vind-, våg- och vågkraft samt bioenergi. Sjöfarten är särskilt konkurrenskraftig när det gäller att transportera tunga och stora godsvolymer över långa avstånd. Men sjöfartens potential som transportmedel har länge undergrävts av undermåliga drivmedel som leder till höga utsläpp av svavel, kväve och partiklar. Det vanligaste bränslet ca 90 % av världens fartygsbränsle - är så kallad bunkerolja eller marin tjockolja/marine residual fuel som egentligen är en restprodukt från olje-raffinaderierna. Svavelhalten är i genomsnitt ca 3 %. Diesel på landsidan som fordonsbränsle har i Sverige och flera EU-länder en svavelhalt på max 0,0001 %. En EU-studie har nyligen visat att utsläppen av kväveoxider från fartygstrafiken i Europa kommer att vara större än de samlade utsläppen från landbaserade källor år 2016 om inga åtgärder genomförs. En studie från Chalmers visar att fartygen står för nästan 70 % av svaveldioxidutsläppen, nära hälften av utsläppen av kväveoxider och för nästan 20 % av partikelutsläppen i Göteborg. Utsläppen av cancerogena kolväten så kallade polycykliska aromatiska kolväten som ofta sitter fästa på partiklarna - från ett medelstort fartyg ( dwt) som anlöper en hamn motsvarar de cancerogena utsläppen från ca långtradare/tunga lastbilar. Genom introduktion av drivmedel med lägre utsläpp, t.ex. flytande naturgas (LNG), kan utsläppen minska drastiskt och sjöfarten därigenom realisera en betydligt större del av sin potential som miljöanpassat transportmedel. 5

14 År 2015 sker en viktig och positiv regelförändring för sjöfarten i Nordsjön och Östersjön. När fartygen går över till bränsle som inte får överstiga 0,1 procent svavel minskar utsläppen väsentligt. I och med beslutet realiserar sjöfarten en betydande del av sin potential som miljöanpassat transportmedel. Inom området förnybar marin energi förväntas en snabb utveckling under kommande år. EU:s stora utmaning är att minska utsläppen av växthusgaser med % till Det innebär att all elproduktion måste bli koldioxidfri. Samtidigt förväntas elektrifieringen av transportsystemet och ersättningen av fossila bränslen för uppvärmning att öka efterfrågan på el i många europeiska länder. Havsbaserad vindkraft kan starkt bidra till att vända trenden och att införa fossilfri el i stor skala. År 2011 producerades 14 TWh men EU:s medlemsländer förväntar sig en tiofaldig ökning till Den långsiktiga potentialen är ännu större - Storbritannien och Tyskland bedömer sina egna potentialer till 400 respektive 300 TWh. Medan havsbaserad vind redan introduceras i stor skala i Nordsjön ligger våg-, tidvatten- och strömningsenergi i en betydligt tidigare utvecklingsfas, som innebär att kommersiella anläggningar kan bli verklighet först på 2020-talet. Västra Götaland befinner sig dock i täten genom att världens största vågkraftpark, Sea Based, är under uppbyggnad utanför Lysekil. Marin bioenergi representerar också en stor energipotential i övergången till fossiloberoende energisystem, men även inom detta område är den tekniska utvecklingen fortfarande i ett tidigt skede. Dock pågår forskning inom alla dessa områden i Västra Götaland och flera utvecklings-bolag har också startat upp. Åtgärdsområdet Marin energi omfattar: Energieffektivisering av sjöfart Alternativa drivmedel för fartyg Havsbaserad vindkraft Våg-, tidvatten- och strömningsenergi (s.k. ocean energy) Marin bioenergi Västra Götalandsregionen bedömer att inriktningen inom Marin energi svarar mot branschkluster i Västra Götaland där företagen har stark konkurrenskraft. Inom sjöfartsområdet finns en stor mängd tekniska underleverantörer till sjöfarten. Det finns ett uttalat intresse att arbeta med energieffektivisering av sjöfart och introduktion av lågsvavliga drivmedel. Shippingföretag, tekniska konsulter och fou-institut har inlett samarbete kring alternativa drivmedel. Det finns flera innovationsplattformar med anknytning till sjöfart t.ex. Lighthouse och Zero Vision Tool som fokuserar på miljöanpassning av sjöfarten. Även inom förnybar marin energi finns ett företagskluster som är uppdelat på leverantörer av vindkraftsteknik och leverantörer av maritim know-how och teknik för etablering, drift och underhåll av offshoreanläggningar. Offshore olja- och gas har ett branschkluster i Göteborgsområdet som har möjlighet att erbjuda kostnadseffektiva och robusta tillämpningar inom den förnybara offshore sektorn. Forskning och utbildning på Chalmers lägger grunden för stark kompetens inom elteknik, vindkraft och maritima operationer. Mål med insatser inom marin energi Ökad användning av lågsvavliga bränslen i sjöfarten Minskade CO 2 -utsläpp från sjöfarten i Västra Götaland Utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Västra Götaland i tillståndsgivna parker Utveckling av effektiv teknik för våg-, tidvatten- och strömningskraft Ökad konkurrenskraft för såväl västsvenska företag som är verksamma inom såväl alternativa drivmedel och energieffektivisering för sjöfart, som för företag som är verksamma inom förnybar marin energi. 6

15 Åtgärder Främja framväxten av konkurrenskraftigt cleantechkluster för sjöfarten i Västra Götaland Främja framväxten av hållbara energilösningar i kust- och närsjöfart inklusive inre vattenvägar Stödja uppbyggnaden av demonstration och pilotanläggningar inom både drivmedel för sjöfart och förnybar marin energi Stöd innovationsplattformar och -nätverk som leder till energieffektivisering och alternativa drivmedel inom sjöfarten och stärker konkurrenskraften. Främja teknikutveckling inom havsbaserad och övrig förnybar energi Främja tekniksamverkan mellan havs- och landbaserad vind Främja innovationsplattformar och -nätverk som leder till näringslivs- och FoU-samverkan inom förnybar marin energi och stärker konkurrenskraften. Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Prioriterat åtgärdsområde: Förnybar energi och råvara från landsbygden Åtgärdsområdet omfattar landsbygdsutveckling genom de gröna näringarna som producerar, förädlar och levererar förnybar energi i ett hållbart energisystem. Förenklat kan de hållbara energifrågorna inom de gröna näringarna indelas i produktion och användning av energi enligt: a) Produktion av förnybar energi och råvara för att tillgodose samhällets och marknadens behov av t.ex. biomassa, biogas, vindkraft, solenergi och bioråvara. b) Hållbar energianvändning i egen drift och produktion, t.ex. energieffektivisering, egen sol- och vindenergi, närvärme och fossilfri maskinflotta Området är viktigt av två skäl. Landsbygdsutveckling möjliggörs genom sysselsättning kopplat till produktion av förnybar energi samt förädling av bioenergi och biomassa. Efterfrågan på bioenergi och biomassa ökar och frågor kopplade till produktion och förädling av bioenergiresursen är en central hållbarhetsfråga. Möjligheten att tillgodose behoven av biomassa som insatsråvara i flera olika industriella processer är avgörande för att minimera behovet av fossila insatsråvaror. Skälet till att stödja även förnybar energi i den egna driften inom de gröna näringarna är flera. Dels främjas en hållbarhetsprofil för bioenergi- och biomassaprodukter i hela kedjan, vilket ökar värdet på produkterna ur ett hållbarhetsperspektiv, men framöver sannolikt även ur ett marknadsperspektiv. Dels bidrar ett energieffektivt lantbruk till konkurrenskraftiga lantbruksföretag i Västra Götaland med ökade förutsättningar att konkurrera med den globala marknaden om lokala/regionala kunder. Det finns behov av att säkerställa att uttaget av biomassaresursen sker på ett sådant sätt att inte andra värden missgynnas, t.ex. livsmedelsproduktion, natur- och kulturmiljöer. Lantbruksföretagen skiftar i storlek men är överlag förhållandevis små företag. Därför finns ett stort behov av samordning av insatser och samordning mellan lantbruksföretagen för att på ett konkurrenskraftigt sätt kunna möta marknadens behov och önskemål. Mål med insatser inom Förnybar energi och råvara från landsbygden Ökad hållbar produktion av bioenergi och biomassa/bioråvara från jord- och skogsbruk i Västra Götaland Ökad produktion av landbaserad vindkraft i Västra Götaland Ökat inslag av förnybar energi i egen drift inom jord- och skogsbruk i Västra Götaland Ökad konkurrenskraft inom produktion av bioråvara inom jord- och skogsbruk i Västra Götaland Åtgärder Främja ökad hållbar produktion av bioenergi och biomassa från jord- och skogsbruk i Västra Götaland Främja ökad produktion av landbaserad vindkraft i Västra Götaland Stödja plattform för samverkan mellan lantbrukets aktörer 7

16 Stödja samverkansprojekt som syftar till hållbar egen drift inom jord- och skogsbruk Stödja insatser som syftar till att öka kontaktytan mellan lantbruksföretagen och marknadens aktörer Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området Prioriterat åtgärdsområde: Energiomställning i industrin Som tidigare konstaterats har Västra Götaland en relativt stor andel energikonsumtion genom en relativt stor industrisektor som också är energiintensiv i och med att processindustrin utgör en betydande andel av industrin. Fossilberoendet inom denna del av industrin är betydande, vilket innebär att industrins energiomställning är en prioriterad utmaning. Bränsleanvändningen i kemiklustret i Stenungssund motsvarar drygt en procent av den svenska elanvändningen. Biomassa är en knapp resurs som förutom användning som bioenergi även kan användas som råvara för kemiindustrins produkter grön kemi. Strategisk samverkan mellan svensk processindustrin och skogsindustrin är avgörande för fortsatt konkurrenskraft i bägge industrier. Avvägningen men nyttjandet av biomassa för energi respektive för användning i förnybara insatsvaror och produkter är ytterst en fråga om ekonomiska och andra styrmedel vilka bör utformas med hänsyn till resursoptimering och effektivitet. Ett viktigt initiativ inom kemi- och materialsektorn är visionen Hållbar Kemi 2030 som knyter an till Västra Götalands mål om fossiloberoende år Kemiföretagen i Stenungsund, Sveriges största kemioch materialkluster, har samlat sig kring ambitionen att bidra till ett fossiloberoende Västra Götaland Då ska Västra Götaland vara ett nationellt och internationellt centrum för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin med en verksamhet baserad på förnybara råvaror och energi, och bidra till ett hållbart samhälle. Visionen fokuserar på fyra områden: Förnybara råvaror inkl. energi Förnybara kemi- och materialprodukter Förnybara fordonsbränslen Resurs- och energieffektivitet inkl. återvinning Västra Götalandsregionen samarbetar med industrin, i Stenungssund men även i andra delar av Västra Götaland, inom alla ovanstående områden, dels genom direkta utvecklingsinsatser och dels genom samverkan i det västsvenska Kemiindustriklustret. Som ett led i detta stödjer Västra Götalandsregionen stödjer kemiklustrets omställning mot fossilobereonde genom projektet Samverkan för hållbar kemi. Mål med insatser inom Energiomställning i industrin Ökad användning av förnybar energi i industrin Minskad specifik energianvändning i industrin Ökad samverkan på strategisk nivå mellan processindustrin och skogsindustrin Förbättrad effektivitet i nyttjandet av biomassa för energi respektive insatsvaror för grön kemi-produkter Ökat nyttiggörande av spillvärme från processindustrin i regionalt fjärrvärmenät Åtgärder Främja effektivt nyttjande av bioenergi i processindustrins energisystem inklusive utveckling av styrmedel Främja strategisk samverkan mellan skogsindustrin och kemiklustret i Västra Götaland för ökad tillgång till biomassa som möjliggör kemisektorns omställning 8

17 Främja utveckling av teknik och metoder för att öka kemiindustrins energieffektivitet Främja tillkomsten av innovationsnätverk och -plattformar mellan näringslivet och forskning som även omfattar SMF Främja samverkan mellan Handlingsprogrammet för energi respektive projektet Samverkan för hållbar kemi Främja förutsättningarna för effektivt tillvaratagande av processindustrins spillvärme i regionalt fjärrvärmenät Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Finansiering och genomförande Kontinuerligt samråd mellan miljö- och regionutvecklingssekretariatet säkerställer ett effektivt genomförande av handlingsprogrammet för hållbar energi. Projektmedel från regionutvecklingsnämndens och miljönämndens budgetar möjliggör medfinansiering av projekt som bidrar till att uppfylla målen i handlingsplanen. Både regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har ansvar för sysselsättning och näringslivsutveckling i Västra Götaland. Miljönämnden har särskilt fokus på miljöutvecklingen i Västra Götaland och det kommer att styra valet av insatser inom programmet. På motsvarande sätt kommer regionutvecklingsnämnden, utöver näringslivsutveckling, också att prioritera kompetensförsörjning som stärker konkurrenskraften i Västra Götaland. Både miljönämnden och regionutvecklingsnämnden prioriterar även internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten. Riktade stöd kommer exempelvis att finnas för västsvenska aktörers deltagande i EU:s ramprogram för forsknings och innovation, Horizon Miljönämndens tar ett övergripande ansvar för genomförande av de prioriterade åtgärdsområdena Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling samt Landsbygden som producent av förnybar energi medan regionutvecklingsnämnden övergripande ansvarar för genomförande inom området Marin Energi. Ett gemensamt ansvar tas för genomförande av det prioriterade åtgärdsområdet Energiomställning i industrin med utgångspunkt från den inriktning som beskrivs i föregående stycke. Inte bara miljö- och regionutvecklingsnämnderna utan även andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen är viktiga för handlingsplanens genomförande. Samverkan med andra finansiärer förstärker Västra Götalandsregionens insatser. Fler strategiska samarbeten med såväl regionala som nationella och internationella finansiärer utvecklas under programperioden. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för hållbar energi har som mål att utveckla näringslivet genom att främja innovationer, kompetensutveckling och konkurrenskraft för de företag, fou-institut och andra aktörer som genom sin verksamhet kan bidra till en hållbar energiförsörjning. Arbetet är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden De kvalitativa och kvantitativa resultaten av alla projekt inom handlingsprogrammet ska följas upp enligt Västra Götalandsregionens rutiner. För att mäta de kvantitativa resultaten kommer indikatorer med koppling till programmets mål att tas fram. En slututvärdering av hela handlingsprogrammet ska göras med avseende på programmets genomförande, resultat och måluppfyllelse. 9

18 ÄRENDE 2

19 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Berit Mattsson Telefon E-post Miljönämnden Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Miljönämnden gav sekretariatet i uppdrag att genomföra en översyn av handlingsplanerna för energi, transporter och livsmedel vid nämndens möte den 20 mars Nämnden utsåg Anita Löfgren (S), Liisa Kirjavainen Hyväri (S), Keijo Laine (KD) och Stefan Edvardsson (M) till politisk referensgrupp för arbetet med att ta fram ett handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar anger den långsiktiga inriktningen för insatserna och styr prioriteringarna under Programmet kommer att revideras inför den nya perioden efter Regionutvecklingsnämnden behandlar programmet vid samma tidpunkt som miljönämnden, d.v.s. den 1 februari Förslag till beslut Miljönämnden antar, för egen del, Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar enligt förslaget. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Berit Mattsson Miljöstrateg POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: E-POST: info.miljo@vgregion.se

20 Handlingsprogram Livsmedel och gröna näringar Dnr MN /RUN FÖRSLAG Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Handlingsprogrammet för livsmedel gröna näringar har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd och miljönämnd. Programmet utgör en väsentlig del av Västra Götalandsregionens satsning på de gröna näringarna. Även delar av handlingsprogrammet för hållbar energi bidrar till utveckling av de gröna näringarna. Livsmedelsprogrammet tangerar också Västra Götalandsregionens maritima strategi när det gäller fisk och skaldjur. Utvecklingsfrågor som rör produkter från jordbruk, sjöar och hav kommer att omhändertas av något av dessa program. Inledning Den globala utvecklingen ställer allt högre krav på hållbar livsmedelsförsörjning och energiomställning. Konkurrensen om jordbruksmark tilltar och de gröna näringarna ökar i betydelse. Handlingsprogrammet för livsmedel gröna näringar är ett av Västra Götalandsregionens verktyg i arbetet för Vision Västra Götaland om Det goda livet och för Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland Livsmedel är ett av Västra Götalandsregionens prioriterade styrkeområden och utgör därför ett utpekat insatsområde. Programmet syftar till att påskynda utvecklingen mot en hållbar livsmedelsförsörjning i Västra Götaland på kort och lång sikt. Underlag har tagits fram genom rundabordssamtal med tema 1) forskning och utbildning, 2) livsmedelsproduktion (inklusive intervjuer av livsmedelsföretag), 3) konsumtion av livsmedel och 4) offentliga aktörers roll för livsmedelsutveckling. Ridderheimsrapporten ger en internationell utblick då det gäller konsumtionstrender och experters bedömningar av livsmedelskonsumtion i framtiden och även andra källor för omvärldsbevakning har använts. Livsmedel som näring i dubbel bemärkelse Västra Götaland är Sveriges till ytan största jordbrukslän med landets största arealer av ekologisk odling; 23 % av den ekologiska odlingen i Sverige. Produktionen av mjölk och nötkött dominerar, vilket präglar landskapet genom att vall odlas på nästan hälften av jordbruksmarken. Jordbruk, fiske, livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel och restaurangverksamhet sysselsatte nästan personer i Västra Götaland under Detaljhandel av livsmedel sysselsatte ytterligare några tusen personer, men i statistiken går det inte att skilja mellan detaljhandel av livsmedel och andra produkter. Svensk import av jordbruksvaror och livsmedel låg 2011 på nästan 100 miljarder kronor, medan exporten stannade på 54 miljarder kronor. Siffrorna illustrerar den konkurrenssituation som livsmedelsproducenterna i Västra Götaland verkar i. 1 På uppdrag av företaget Ridderheims Falbygdens AB har Kairos Future tagit fram en ny trendrapport för livsmedel under Rapporten heter Future Shopping, Cooking and Eating och är den fjärde Ridderheimsrapporten som presenterats. Förslag

21 Balanserad kost är en friskfaktor medan motsatsen leder till försämrad livskvalité och hälsoproblem som övervikt och dålig tandhälsa. Konsumtionen per capita av färskt och fryst kött har ökat kraftigt (81 %) sedan 1990, framför allt av fjäderfäkött. Konsumtionen av charkuterivaror har ökat med 17 % under samma tid (Jordbruksstatistisk årsbok, 2012). Tillförseln av protein har ökat med 29 % sedan 1980, från 87 g per person och dag till 112 g per person och dag Detta kan jämföras med WHO:s rekommendation på gram protein per dag till en vuxen person som äter blandad kost (Livsmedelsverkets webbsida). De ändrade konsumtionsvanorna har stora miljökonsekvenser. Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar tar utgångspunkt i några av Västra Götalandsregionens viktiga uppdrag: ansvaret för medborgarnas hälsa och ansvaret för prioritering och insatser för den regionala utvecklingen. Övergripande mål Västra Götaland ska ha en hållbar livsmedelsförsörjning 2030, där utveckling av livsmedelsproduktionen och goda matvanor står i fokus. Handlingsprogrammets perspektiv 1. Livsmedelssektorn från jord till bord en viktig bransch med påverkan på sysselsättning och hållbar utveckling. 2. Goda matvanor under hela livet är grundläggande för att främja hälsa och att undvika ohälsa. Västra Götalandsregionens egna verksamheter Naturbruksgymnasierna ägs av Västra Götalandsregionen och samordnas i en gemensam gymnasieförvaltning. Naturbruksgymnasierna bedriver utbildning inom jordbruk och djurskötsel. Tre av dessa driver KRAV-certifierat jordbruk Dingle, Strömma och Sötåsen. På den Biologiska Yrkeshögskolan i Skara (BYS) utbildas agrotekniker, bioenergitekniker och hovslagare. Västra Götalandsregionen producerar jordbruksprodukter genom att naturbruksgymnasierna producerar spannmål, kött, mjölk, potatis, trädgårdsprodukter etc. Västsvenska Turistrådet har länge sett måltidsturismen som en viktig del av besöksnäringen. För att restauranger ska få använda varumärket Västsvensk Mersmak krävs utbildning och certifiering. Stor vikt läggs vid måltidsupplevelsen och den lokala anknytningen. Måltider i Västra Götalandsregionens egna verksamheter visar på en stor spännvidd; allt från en frukost på något av våra sjukhus till en middag på den Svanen-märkta restaurangen på GöteborgsOperan. I båda fallen är måltiden ett skyltfönster för Västra Götalandsregionens arbete inom miljö, kvalité och folkhälsa. Den dominerande volymen av måltider levereras av sjukhusens måltidsverksamheter cirka måltider produceras varje dag. Det ekonomiska värdet av inköpta livsmedel under 2011 var cirka 130 miljoner kronor. Det långsiktiga arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel har lett till att ca 25 % av de inköpta livsmedlen under 2011 var ekologiska. Främst i omställningen ligger några av naturbruksgymnasierna och folkhögskolorna. 2

22 Viktiga verktyg för genomförande Västra Götalandsregionen har en rad verktyg i sin hand för att främja utvecklingen av en hållbar livsmedelskedja från jordbruk och fiske till konsumtion. De egna verksamheterna kan gå före, exempelvis då det gäller miljöutveckling och genom att underlätta för små- och medelstora företag att komma in på marknaden. Det är viktigt att säkerställa att Västra Götalandsregionens generella insatser för att främja innovation, företagsutveckling, kompetensutveckling etc. anpassas även för livsmedelsbranschens behov. Västra Götalandsregionen kan bidra till att skapa nätverk mellan organisationer som kan bidra till genomförande av handlingsplanen. Samverkan med andra politiska nivåer bör utvecklas för att på bästa sätt kunna tillvarata möjligheter som ges via EU:s sammanhållningspolitik. Livsmedelsförsörjningen från jord till bord kan ses som ett system där Västra Götalandsregionen kan bidra genom att identifiera felande länkar och ineffektiva processer. Miljönämnden och regionutvecklingsnämnden kan initiera eller medverka till åtgärder som skyndar på förändringsprocessen mot en mer hållbar livsmedelsförsörjning. Projektmedel är ett viktigt verktyg för detta. Det är människor som avgör om en förändring till ett mer hållbart samhälle kommer att ske. Små och stora beslut, som prioriteringar på jobbet och i privatlivet, formar framtiden. Det är viktigt att försöka förstå de drivkrafter som leder fram till besluten och att bidra med kunskap för att anställda och medborgare ska kunna fatta initierade beslut. Regionens ansvar och möjlighet att verka för ökad kompetens är därför av avgörande betydelse. Utmaningar och åtgärder Kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen Inriktningsmål Programmet ska bidra till ökad kunskap om matens betydelse för hållbar utveckling och till förbättrad kompetensförsörjning för livsmedelsbranschen. Kunskap om mat, hälsa och miljö ger en viktig grund för medborgarna att själva kunna ta ansvar för sitt välbefinnande. Tillsammans med föräldrar har förskola och skola stora möjligheter att ge alla barn den möjligheten. Mat är ett tacksamt ämne att integrera i traditionella skolämnen som matematik, geografi och kemi. Självklart har skolan också en viktig uppgift att erbjuda bra mat som inspiration och bränsle för barnens kunskapsinhämtning. För den som siktar på en yrkesbana inom livsmedelsområdet ger gymnasieskolan den första möjligheten till vägval. Naturbruksgymnasierna och skolorna med restaurangprogram och dylikt spelar en viktig roll för ett yrkesliv inom branschen. Inom yrkeshögskolan finns också möjligheter att utbilda sig inom storkök, restaurang etc. Naturbruksgymnasiernas styrelse och ledning har ett uppdrag att genomföra en fördjupad översyn av relevanta framtidsfrågor. Detta uppdrag syftat till att tillvarata den struktur och kompetens som finns på naturbruksgymnasiernas och utveckla arbetet med hållbar utveckling i regionen. Skolorna har ett brett uppdrag om att vara kunskaps- och kompetenscentrum för näringens utveckling samt att analysera utbildnings- och kompetensbehov. I Västra Götaland finns flera universitet och högskolor grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom livsmedel SLU i Skara, Chalmers 3

23 tekniska högskola, Göteborgs universitet och Skövde högskola som bidrar med kompetens inom produktionsteknik. I dialogprocessen har behov av att skapa bättre koppling mellan de olika utbildningsnivåerna identifierats, t.ex. gymnasium och högskola, men också på samma nivå. Ett exempel på detta är att arbetsgivare anser att elever som examineras från restauranggymnasier har för liten kunskap om råvarornas ursprung, skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion etc. Livsmedelssektorn är en bransch där medarbetarna har en relativt låg utbildningsnivå, och många av de större livsmedelsföretagen vittnar om svårigheter att få tag på utbildad arbetskraft. Samtidigt har livsmedelsutbildningar fått läggas ner på grund av bristande intresse från sökande. Ett medvetet arbete för att utveckla arbetslivet och öka intresset för livsmedelsutbildningar är nödvändigt för att branschen ska kunna få en gynnsam utveckling och klara konkurrensen. Västra Götalandsregionen har också en roll när det gäller att lyfta fram livsmedelsbranschens betydelse. Det finns behov av att skapa bättre koppling mellan de olika utbildningsnivåerna där Västra Götalandsregionen har ett direkt ansvar för naturbruksgymnasierna. Livsmedelsföretag i Skaraborg lyfter speciellt fram svårigheten att rekrytera högskoleutbildad personal. En stor andel av de anställda inom livsmedelssektorn har gymnasieutbildning. Yrkesinriktad vidareutbildning, gärna på distans, efterfrågas och är viktig för att anställda ska kunna utvecklas och stanna kvar inom branschen. Många företag har uppgett att deras anställda deltagit i kortare kurser på SIK, institutet för livsmedel och bioteknik. Ett Branschråd för livsmedel har skapats på initiativ av Rådhuset i Skara och huvudfrågorna för verksamheten är kompetensförsörjning till livsmedelsföretagen men man har också uppmärksammat företagens eget ansvar att skapa utvecklande och attraktiva arbetsplatser. Åtgärder Underlätta samverkan inom och mellan utbildningsnivåer för ökad kunskap om livsmedlens roll för hållbar utveckling. Uppdrag till naturbruksgymnasierna om att söka samverkan med restauranggymnasier för att skapa ömsesidig förståelse och kunskap om andra delar av livsmedelskedjan. Främja kompetensförsörjningen till livsmedelsbranschen samt riktade satsningar på exportkompetens Nyttiggörande av forskning och innovation Inriktningsmål Programmet ska bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning. Livsmedelforskning bedrivs av universiteten men också av instituten, främst av SIK, institutet för livsmedel och bioteknik som har inriktning på forskning och utveckling för livsmedelssektorn. Instituten har en viktig roll i att utgöra länk mellan forskning och tillämpning i näringslivet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedriver främst forskning inom jordbruksproduktionen men också inom andra viktiga områden som produktkvalité och miljö. SLU i Skara har potential att kunna spela en viktig roll för utvecklingen av jordbruks- och livsmedelssektorn i Västra Götaland, men den utnyttjas inte tillräckligt idag. Ökat samarbete med, och koppling till, andra universitet och högskolor på grundutbildnings- och forskarutbildningsnivå skulle kunna ge nya möjligheter. Möjligheten att koppla 4

24 institutsrollen tydligare till verksamheten bör också undersökas. I anslutning till SLU i Skara och Green Tech Park, planerar Skaraborg en satsning som avser att organisera, samordna och utveckla en stödstruktur för gröna näringars utveckling. Verksamheten i en Grön Processarena kan utveckla nya företag, nya marknader och ny kunskap för hela Västra Götaland. Chalmers tekniska högskola bedriver forskning inom livsmedelteknik samt livsmedel och miljö, exempelvis livsmedelslogistik. På Göteborgs universitet finns forskning och lärarutbildning inom kost, hälsa och miljö. På Handelshögskolan forskar man inom måltidsturism och där Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) bedriver tvärvetenskaplig forskning bland annat inom livsmedel. I Göteborg byggs ett centrum för hållbar stadsutveckling upp, Mistra Urban Futures. Det finns behov av att koppla arbetet med hållbar stadsutveckling till ett forsknings- och utvecklingsarbete om samspelet mellan stad och land, inte minst inom gröna näringar inklusive livsmedelsproduktion och försörjning. Food Best är ett konsortium som arbetar för att en Knowledge and Innovation Community inom EUs forskningsprogram (KIC) ska utlysas och när det sker ska Food Best ansöka om att få driva den. Sverige och Danmark kommer att bilda en gemensam nod i ett nätverk av europeiska centra för innovation inom livsmedelsområdet. Aktörer från universitet, högskola, näringsliv och offentlig sektor ska medverka. The Grand Challenges livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling och hälsa inkluderas i Food Best. I de företagsintervjuer som genomförts finns intresse av konkret och tillämpat utvecklingsarbete. Det finns ett stort stöd för en satsning på FoU och kompetenshöjning inom smakområdet i företagsintervjuerna. Goda kunskaper om smakupplevelse och smakpreferenser ses som ett konkurrensmedel både då det gäller att behålla eller öka marknadsandelen på den inhemska marknaden och möjligheten att öka exporten. Genom att bättre kunna anpassa livsmedelsprodukter efter konsumenternas önskemål ökar utvecklingsmöjligheterna för företagen. Åtgärder Stärka kunskapscentra för samverkan mellan forskning, företag och samhälle. Bidra till internationella samarbeten för ökad innovation och nyttiggörande av forskning Stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgången till marknader för företag i regionen Inriktningsmål Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång till olika marknader. Västra Götaland har ett gynnsamt läge med livsmedelsråvaror som kommer från jordbruk, fiske och jakt. Det är fortsatt viktigt att öka värdet av produkterna genom förädling snarare än försäljning av råvaror, att tydliggöra produkternas ursprung och att skapa effektiva vägar till marknaden, både den inhemska och exportmarknaden, för att klara konkurrensen. De generella åtgärderna för att främja företagens utveckling ska komma livsmedelssektorn till godo i startfasen, under tillväxtfasen, när företaget mognar och då det behöver förnyas. Mer branschspecifikt utvecklingsstöd ges idag av Lokalproducerat i Väst som har samlat ett nätverk av drygt 400 företag inom småskalig livsmedelsförädling. Tillsammans med Västsvenska Turistrådet utvecklas varumärket Smaka på Västsverige som innebär en kvalitetssäkring av produktionen och tydligare kommunikation av 5

25 ursprunget till konsumenterna. Lokalproducerat i Väst hjälper företagen i nätverket att växa och fungerar som en länk till marknaden genom sina kontakter med detaljhandeln och restaurangsektorn. För att utreda de större företagens behov har en intervjuundersökning och ett rundabordssamtal genomförts. De större företagen ser inget generellt behov av nätverkande på regional nivå, men de uttrycker intresse för samverkan inom specifika områden. Det har framförts att de större företagen ser det som ett problem att de små företagen omhuldas medan de stora ofta framställs mindre positivt. Lokalproducerat i Väst ser också nackdelar med denna uppdelning och det finns spirande samarbeten mellan stora och små företag för gemensamma lösningar. Många företag är beroende av sina leverantörer då det gäller produktutveckling. Leverantörer av kryddblandningar, syltblandningar etc. står ofta för smakutvecklingen. Större grad av innovation och förnyelse skulle stärka många företag. Tillgång till stark logistikkompetens kommer att vara avgörande för livsmedelsföretagens framtid. Västra Götaland är ledande inom logistikområdet både då det gäller kompetens och verksamheter inom logistikområdet. Det är viktigt att knyta ihop livsmedelssektorn med starka logistikaktörer, exempelvis för att utveckla logistikcentra och gemensamma tjänster som för livsmedelsföretagen kan nyttja gemensamt. Det är centralt att verka för att föra över livsmedelsflöden till miljömässigt effektiva lösningar. Utvecklingen av den stadsnära odlingen och livsmedelsproduktionen har nu börjat ta fart i Sverige, men det är en del av en trend som ses i många länder. Detta kan både handla om husbehovsodling och om produktion för försäljning. Intresset för företeelsen är större än omfattningen idag, men det finns intressanta utvecklingsmöjligheter där det finns klara kommersiella möjligheter. Åtgärder Främja utvecklingen av livsmedelsföretagen och stärka samverkan mellan företagen, även mellan små och stora företag. Innovation och produktutveckling behöver stärkas. Från miljösynpunkt är det särskilt viktigt att vegetariska eller halvvegetariska produkter tas fram. Utveckling av kostnadseffektiva miljölogistiska lösningar för livsmedel i Västra Götaland är nödvändig. Bidra till utvecklingen av stadsnära odling och livsmedelsproduktion. Hållbar konsumtion av livsmedel Inriktningsmål Tillgång till bra mat under hela livet och i olika måltidssituationer utgör en självklar del av Det goda livet i Västra Götaland. God och hälsosam mat i livets alla skeden är en naturlig del av folkhälsoarbetet som kan förenas med ambitioner inom näringslivs- och miljöutveckling. Konsumenter och konsumtionsmönster förändras ständigt. Kunskap om konsumtionsvanor, trender, smakpreferenser etc. ger konkurrensfördelar. Val av mat och diet ingår i människors identitetsbyggande. Inte bara produkter utan också information om produkterna är viktig för många konsumenter och kraven på spårbarhet kommer successivt att införas för olika produktgrupper inom EU-området. 6

26 Den globala livsmedelsförsörjningen står inför stora utmaningar. Efterfrågan på livsmedel i världen förväntas dubbleras inom 40 år. Trenden i Sverige med ökande konsumtion av kött till lågt pris och av låg kvalité behöver brytas för att minska klimatpåverkan och markanvändningen. Konsumenterna behöver hjälp med attraktiva alternativ på helt eller delvis vegetariska produkter. Matavfall uppstår i olika led i livsmedelskedjan och beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 % för hela kedjan, men ett genomsnitt på ca 25 %. Detta innebär både onödiga kostnader och onödig belastning på miljön som måste åtgärdas. Offentlig sektor har gått före i viktiga frågor, som övergången till ekologiska livsmedel. Andelen ekologiska produkter som köptes av offentliga aktörer i Västra Götaland under 2011 var 17 %, medan andelen ekologiska livsmedel i detaljhandeln låg på ca 4 %. Västra Götalandsregionen är en stor konsument av livsmedel genom kostverksamhet och restauranger på sjukhus, egna skolor, besöksmål etc. Under 2011 köptes livsmedel för ca 130 miljoner kr in till regionens egna verksamheter. Det är viktigt att koppla inköpen till Västra Götalandsregionens strävanden att minska miljöpåverkan, stärka det lokala näringslivet etc. Vidareutvecklingen av den offentligt finansierade maten kan ske genom samordning och samverkan, där Skolmatsakademin är ett exempel med 30 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland som är medlemmar. Skolmatsakademin är ett nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensam kompetensutveckling. Det saknas ett samlat arbete i Västra Götaland för att utveckla kompetensen för måltider till äldre, där projektet Matglädje till äldre som bedrivs i Skåne kan ge inspiration. Göteborg utsågs till Sveriges Matlandethuvudstad under 2012 vilket har lett till fördjupat samarbete inom måltidsturism mellan Göteborg & CO, Västsvenska Turistrådet och Lokalproducerat i Väst. Detta har lagt en grund för fortsatt samarbete mellan aktörer på landsbygden och i staden. Åtgärder Främja ökad samverkan mellan offentliga aktörer för att maten som serveras ska bidra till Västra Götalandsregionens ambitioner inom miljö- och näringslivsutveckling samt folkhälsa. Öka medvetenheten och insatserna för att minska det resursslöseri och den onödiga miljöpåverkan som orsakas av det omfattande matsvinnet. Inom ramen för Smart Energi bjuder Västra Götalandsregionen in andra aktörer till samverkan inom området. Medverka till att köttkonsumtionen minskar och att det kött som konsumeras bidrar till näringslivsutveckling och ökad biologisk mångfald i Västra Götaland. Stärka den regionala matkulturen och främja måltidsturismen i Västra Götaland. Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument Mål Främja nya affärsmodeller som svarar mot nya behov på marknaden. Matkassar som levereras direkt till hushållen med färdiga recept blir allt vanligare. Det är ett exempel på att marknaden svarar mot ett behov som uppstår då tidsbrist blir ett hinder för ett ökande matintresse. Detta ger möjlighet till profilering och vi ser redan matkasse-koncept som bygger på värderingar, t.ex. miljö- och klimatsmart eller hög andel lokala råvaror. 7

27 Det förutspås att konsumenter i ökande utsträckning kommer att agera som medproducenter, exempelvis genom andelssystem, delägarskap eller någon form av så kallad crowd funding. Det är trender som sprider sig inom andra branscher också. Stora mängder förstklassig mat slängs på grund av svårigheten att prognosticera behov, felmärkning eller liknande. Det finns exempel på företag som hittat en nisch i att erbjuda företag tjänsten att hämta produkter som inte sålts och att leverera dessa varor till aktörer som hjälper samhällets utsatta. Åtgärder Bidra till att otraditionella affärsmodeller som möter nya behov på marknaden ska få stöd att utvecklas. Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet Inriktningsmål Effektivare organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet i Västra Götaland. Livsmedel i Väst och de tre dotterbolagen Agroväst, Food & Health Concept Center och Lokalproducerat i Väst är organisationer som har uppdrag från regionutvecklingsnämnden och miljönämnden. Denna organisering är inte optimal för att genomföra uppdraget utan behöver förändras. Åtgärder Implementera en effektivare och mer ändamålsenlig organisation för det livsmedelsfrämjande arbetet. Regionutvecklingsnämnden kommer att ompröva verksamhetsbidragen under våren Finansiering och genomförande Kontinuerligt samråd mellan miljösekretariatet- och regionutvecklingssekretariatet säkerställer ett effektivt genomförande av handlingsprogrammet för hållbar livsmedelsförsörjning. Projektmedel från regionutvecklingsnämndens och miljönämndens budgetar möjliggör medfinansiering av projekt som bidrar till att uppfylla målen i handlingsplanen. Både regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har ansvar för sysselsättning och näringslivsutveckling i Västra Götaland. Miljönämnden har särskilt fokus på miljöutvecklingen i Västra Götaland och det kommer att styra valet av insatser inom programmet, exempelvis genom stöd till åtgärder för att öka andelen ekologiska livsmedel och för att minska svinnet i hela livsmedelskedjan. På motsvarande sätt kommer regionutvecklingsnämnden, utöver näringslivsutveckling, också att prioritera kompetensförsörjning som stärker konkurrenskraften i Västra Götaland. Regionutvecklingsnämnden prioriterar även internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten. Stöd kommer exempelvis att finnas för västsvenska aktörers medverkan i EU:s ramprogram för forskning och innovation. Inte bara miljönämnden och regionutvecklingsnämnden utan även andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen är viktiga för handlingsprogrammets genomförande. Samverkan med andra finansiärer förstärker Västra Götalandsregionens insatser. Samarbetet med Länsstyrelsen inom Landsbygdsprogrammet är ett gott exempel att båda organisationerna, och framför 8

28 allt landsbygdsutvecklingen i Västra Götaland, främjas av samarbetet. Fler strategiska samarbeten behöver utvecklas under programperioden. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för hållbar livsmedelsförsörjning syftar till en positiv utveckling av livsmedelsbranschen men också till att ge medborgarna tillgång till goda matvaror och matvanor. Arbetet är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden Varje projekt kommer att följas upp enligt praxis och kopplat till Västra Götalandsregionens modell för projektstöd. En samlad utvärdering av hela projektportföljen genomförs efter programslut. I utvärderingen ingår även en bedömning av programmets strategi och arbetssätt. Styrparametrar som kommer att följas upp är: Sysselsättningstillväxt Tillväxt i förädlingsvärde Produktivitet (förädlingsvärde per sysselsatt) Andel högutbildade Andel ekologisk produktion och konsumtion 9

29 ÄRENDE 3

30 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Tomas Österlund Telefon E-post Miljönämnden Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter Miljönämnden gav sekretariatet i uppdrag att genomföra en översyn av handlingsplanerna för energi, transporter och livsmedel vid nämndens möte den 20 mars Nämnden utsåg samtidigt Annica Erlandsson (S), Carl- Gunnar Haglund (S), Mikael Staxäng (M) och Fredrik Almgren (M) till politisk referensgrupp för arbetet med att ta fram ett handlingsprogram för hållbara transporter Handlingsprogrammet för hållbara transporter anger den långsiktiga inriktningen för insatserna och styr prioriteringarna inom området under Programmet kommer att revideras inför den nya perioden efter Regionutvecklingsnämnden behandlar programmet vid samma tidpunkt som miljönämnden, d.v.s. den 1 februari Kollektivtrafiknämnden behandlar programmet vid sitt möte den 31 januari Förslag till beslut Miljönämnden antar, för egen del, Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter enligt förslaget. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund Miljöstrateg POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: E-POST: info.miljo@vgregion.se

31 Handlingsprogram Hållbara transporter Dnr KTN / MN / RUN FÖRSLAG Handlingsprogram för hållbara transporter Inledning Handlingsprogram för hållbara transporter är ett samverkansprogram för regional tillväxt och utveckling inom fordon och transporter. Programmet är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att uppfylla målen i Vision Västra Götaland Det goda livet samt målen inom Tillväxtstrategin för Västra Götaland. Handlingsprogrammet syftar till att driva fram lösningar på kort och lång sikt, för en omställning till ett hållbart transportsystem. Med hållbara transporter avses ekologisk, social och ekonomisk långsiktig hållbarhet för transportområdet. Programmet tar sikte på att driva och finansiera utvecklingsaktiviteter som byggs kring breda offentlig-privata samarbeten där frågornas natur är sådana att de måste lösas i samverkan mellan flera aktörer. I stor utsträckning stöttar programmet samverkan och utveckling via redan etablerade partnerskap. För områden där det saknas partnerskap kan programmet stötta att ny samverkan skapas. Det sker omfattande planering och insatser för infrastruktur, kollektivtrafik och egna transporter. För att kunna realisera lösningar i Västra Götaland som är attraktiva internationellt inom området hållbara transporter behöver utvecklingsaktiviteter i programmet integreras med infrastrukturplanering. Handlingsprogrammet siktar även på att påverka att egen verksamhet inom Västra Götalandsregionen ligger i framkant inom hållbara transporter. Bränslen och farkostteknik för sjöfart ingår i Handlingsprogram för hållbar energi. Handlingsprogrammet för hållbara transporter är ett samarbete inom Västra Götalandsregionen mellan regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden. Utmaningar Globala utmaningar och regionala lösningar med internationell attraktivitet För att begränsa effekter av klimatförändring behöver de totala utsläppen av växthusgaser inom EU och bland världens industrialiserade länder i övrigt minska med mellan 80 och 95 procent jämfört med 1990 års nivåer. Transportsektorn, som står för ungefär en tredjedel av samhällets totala utsläpp av växthusgaser, behöver reducera sin andel av utsläppen. Det nationella målet för transportsektorn är att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och redan 2020 ska vår energianvändning vara 20 procent effektivare. Klimatstrategin för Västra Götaland har som mål att den västsvenska ekonomin inte ska vara beroende av fossil energi år Västra Götalandsregionens miljöprogram går före genom ett mål om att organisationen ska vara fossiloberoende redan år Det är en stor utmaning att nå nationella och regionala mål, särskilt när man beaktar utvecklingen hittills. Förslag

32 Transportsektorn är en sektor där minskning av klimatpåverkande utsläpp har varit svår att genomföra. En orsak står att finna i att transportsektorns användning av energi nästan uteslutande baseras på fossilt bränsle och att alternativa energikällor och energibärare inte varit tekniskt och ekonomiskt konkurrenskraftiga. En annan orsak är sambandet mellan samhällets välfärd och dess transporter. På samhällsnivå har tillväxt i ekonomin samvarierar med ökad energiförbrukning, och, eftersom transportsektorns energi är fossil, ökande utsläpp av växthusgaser. Även i framtiden förväntar vi oss välfärd och om inga större förändringar genomförs så kommer utsläppen sannolikt att öka. Om dagens styrmedel för att reducera utsläpp har förväntad effekt kan utsläppen hållas ungefär konstanta. Om vi däremot ska uppnå ett trendbrott och radikal reduktion av utsläpp behöver vi agera kraftfullt och effektivt inom en rad områden samtidigt. Handlingsprogrammet för hållbara transporter syftar till att stötta åtgärder som bidrar till att frikoppla ( de-couple ) sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp från transportsektorn. Kan vi vända sambandet så att regional ekonomisk tillväxt kan ske med minskande utsläpp? Enbart tekniska lösningar, alternativt enbart sociala och beteendemässiga lösningar kommer inte att fungera. Troligtvis inte ens en kombination av båda kommer att fungera, om de ses som separata insatsområden. Det är först när vi inser att alla lösningar i grunden innebär samtidig och integrerad teknisk och social förändring som vi kan börja ta stegen mot det hållbara framtida transportsystemet. Det finns därför ett stort behov av att på lokal och regional nivå organisera, utveckla, testa och demonstrera lösningar som är attraktiva lösningar även i andra regioner och på internationella marknader. Utan åtgärd Beslutade styrmedel 2-grader Figur: Vägtrafikens klimatpåverkan i Sverige Index: 2004=100. Källa: Trafikverket (2010) Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Publikation 2010:095, s. 23. Regionala transporter i Västra Götaland - behov av omställning Västra Götaland är en viktig nod för gods till Sverige. Drygt 50 procent av den svenska godsimporten i vikt räknat har Västra Götaland som destination och prognoser pekar av samma skäl på att transportarbetet inom gods kan komma att öka mer i Västra Götaland än i andra län. Västra Götaland är därför en viktig nationell nod för framtida lösningar för transporteffektivitet och överflyttning av gods till mindre miljöbelastande transportslag. Transportsektorn i Västra Götaland står för ungefär en tredjedel av uppskattade totala utsläpp av koldioxid från fossilt ursprung i området. Vägtrafiken och särskilt biltrafiken svarar för en dominerande del av dessa utsläpp. Västra Götaland är ett av de län där biltrafiken ökar. Det finns i Västra Götaland planer för stora satsningar på vägar och kollektivtrafik och ökat resande. Syftet är framförallt att 2

33 underlätta arbetsresor i hela regionen, så kallad regionförstoring. Det finns en motsättning mellan regionförstoring som ger upphov till ökat resande och klimatmålet som med dagens teknik kräver reducerat resande. Investeringarna i den nationella och regionala infrastrukturplanen liksom trängselskatten och Västsvenska paketet påverkar hur resande och transporter fördelas och utvecklas mellan olika trafikslag. Vägutbyggnader kommer att öka resande och transporter på väg i regionen. Andra åtgärder i den nationella och regionala planen är inriktade på att öka resande med kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik samt öka andelen godstransporter på järnväg och till sjöss. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns den strategiska utvecklingen för kollektivtrafiken beskriven. Inriktningen är att bygga ut där potentialen för ökat resande är stor samtidigt som det ska finnas en grundläggande samhällsservice i hela Västra Götaland. Inom ramen för dessa aktuella och kommande planerade satsningar finns möjligheter att skapa nya socialt attraktiva och säkra transportlösningar vilka kan reducera utsläpp och stärka Västra Götalands attraktivitet och industriella konkurrenskraft. Samtidigt är det troligt att regionförstoring, bättre infrastruktur och ökad tillväxt och välfärd sannolikt på kort och medellång sikt kommer att leda till ökade utsläpp av koldioxid. Det är därför viktigt att visa hur de stora infrastruktursatsningar som genomförs kan integreras med det långsiktiga behovet av omställning av transportssystemet. Innovation i transportsektorn drivkraft för regional utveckling Fordonsindustrin i Västra Götaland representerar en stor andel av Sveriges kompetens och utvecklingskapacitet inom området. Industrin är centrum i ett fordonskluster som består av fordonstillverkare, underleverantörer, teknikkonsulter, institut, samt för fordonsindustrin riktad forskning och utbildning inom universitet och högskolor i Västra Götaland. Omkring personer, motsvarande cirka fyra procent av arbetskraften i Västsverige, är anställda inom i fordonsklustret. Sektorn är förhållandevis utvecklingsintensiv men FoU-kapaciteten är nästan uteslutande centrerad till de stora fordonsföretagen samt till universitet och högskolor. Fordonsindustrins totala FoU-budget i Sverige är ca 16 miljarder kronor per år varav en betydande del av den utvecklingen sker inom Västra Götaland eller hanteras av de aktörer som finns här. Statens stora sektoriella forskningsprogram för fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) omsätter cirka en miljard kronor per år, varav ungefär hälften hanteras av företag i Västra Götaland och en stor del av utvecklingen sker i Västra Götaland. Stora delar av svensk fordonsindustris konkurrenskraft sammanfaller därför med den regionala fordonsindustrins konkurrenskraft. Många av utvecklingsfrågorna kring alternativa bränslen och elektrifiering av drivsystem är systemiska och fordonsindustrin och andra aktörer behöver samverka för att en systemomställning ska vara möjlig. Transport- och logistikföretag utgör ett annat utvecklingskluster i Västra Götaland. Industrigrenen står för en central del av den regionala ekonomin. Medan antalet anställda lågutbildade minskar inom fordonsindustrin ökar antalet anställda inom transport och logistik. Det gods som transporteras genom Västsverige och det gods som hamnen hanterar utgör en stor del av det gods som importeras till Sverige. Transport- och logistikindustrin har generellt sett inte varit lika forskningsintensiv som fordonsindustrin men det framtida behovet av nya effektiva lösningar för högre transporteffektivitet och överflyttning av gods till mindre miljöbelastande transportslag kommer att kräva mer forskning och utveckling. Kollektivtrafiken har gått från att i första hand vara en infrastruktur där det betonats social jämlikhet till att också vara en viktig framgångsfaktor för att skapa ekonomisk utveckling. Kollektivtrafiken står nu inför en kraftig utbyggnad vilken i närtid baseras på utbyggnad av existerande lösningar. Om kollektivtrafiken ska kunna axla en framtida roll som starkt drivande för förnyelse i samhället kommer det att behövas helt nya lösningar, fordon och system. Persontransporter behöver integreras med hela samhällsplaneringen och framförallt med lokalisering av bostäder, verksamheter m.m. 3

34 Den framtida kompetensförsörjningen inom en växande kollektivtrafikbransch behöver säkerställas. Fördubblingsmålet med dess inriktning pekar inte bara ut en infrastrukturutbyggnad utan utgör främst starten på en process där persontransportsystemen förnyas och kommer att på olika sätt ta en mer framträdande plats in samhället. En resenärscentrerad utveckling kommer att ställa krav på omstöpning av kollektivtrafiken. Forskning, utveckling, innovation och organisatorisk innovation i samverkan med offentliga och privata aktörer, nya högteknologiska, och nyskapande lösningar kommer att vara centrala. Programmets tematiska inriktning - Tillväxt och utveckling genom omställning inom tre områden Det råder enighet om att nuvarande transportutveckling måste brytas. Transportområdet är ett samhällsområde som haft svårt att ställa om. Samtidigt som det är en utmaning är det också en möjlighet i att vara långt framme i en utveckling som är global. Det är framförallt klimatpåverkan som diskuteras men åtgärder måste även till för att förbättra hälsan (luftföroreningar och buller) och landskapet (biologisk mångfald). Det finns också en social dimension kring hälsa, buller, säkerhet och livsrum som kopplar till transportsystemens utformning. Med klimatet som ledstjärna och med social och ekonomisk hållbarhet som integrerade dimensioner är det åtgärder inom tre områden som vi måste klara av att organisera och genomföra på lång sikt. Dessa är 1) drastiskt förbättrad energieffektivitet 2) övergång från fossil till förnybar energi, samt 3) samhällsplanering och överflyttning av transporter till mer miljöanpassade alternativ. Västra Götalandsregionen stöttar redan en rad plattformar för omställning och innovation med koppling till transportområdet. Via separata verksamhetsbidrag finansieras Lindholmen Science Park och Innovatum, vilka har verksamhet inom flera områden men där transportområdet är tydligt fokus för båda plattformarna. Dessa två plattformar har en roll i handlingsprogrammet för att mobilisera och bygga partnerskap och samverkan för hållbara transporter. Flera av nedanstående miljöer och projekt är resultat av det arbetet. Via dessa plattformar samt i förekommande fall via universitet och högskolor delfinansierar Västra Götalandsregionen riktade utvecklingsmiljöer med koppling till transportsektorn; AstaZero forskning och test för aktiv säkerhet i fordon och trafik samt test av infrastruktur för elektrifiering. CLOSER transportlogistik och transporteffektivitet, TSS - test och demonstration av nya transportlösningar, f3 - systemstudier kring fossilfria bränslen. Via projektfinansieringsverktyg har stöd getts till bl a: Waste Refinery/Recovery - Biogas från avfall, Biogas Väst - Biogasfordon, Svenskt bränslecellscentrum vätgasteknik, Elmer arena för elfordonsutveckling, samt K2 - nationellt centrum för kollektivtrafikforskning. Projekten GoSmart och SendSmart avser att mobilisera bredare partnerskap för resenärscentrerad innovation respektive innovativa godstransportlösningar. Handlingsprogrammet stärker pågående samverkan och åtaganden samt slår fast nya inriktningar och strategier för att ta ansvar för en omställning i regionen, samtidigt som programmet är öppet för nya förslag och inriktningar. Många av åtgärderna som krävs är av nationell, europeisk och global karaktär. Detta handlingsprogram är anpassat efter de regionala förutsättningar som finns i Västra Götaland och baseras dels på Västra Götalandsregionens tillväxtuppdrag och historiska roll i att utveckla samverkan och miljöer för innovation, dels på faktorer som att det här finns en stark fordonsindustri, att området är transportintensivt, samt att kollektivtrafiken behöver byggas ut och utvecklas. 4

35 Det krävs en radikal utveckling av transportsystemet om det ska bli mycket mer energisnålt och en omställning måste påbörjas i närtid även om resultaten inte kan realiseras förrän på lång sikt. Programmet prioriterar åtgärder som syftar till att samtidigt utveckla hållbara transporter och skapa långsiktig regional tillväxt. Den långsiktiga målbilden för programmet är att transportsystemet ska vara radikalt omställt till Västra Götalandsregionen har antagit ett mål om att Västra Götalands ekonomi ska vara oberoende av fossil energi till år Systemomställning tar tid, särskilt inom transportsektorn, och om inte tillräckligt kraftiga åtgärder vidtas finns det risk att sektorn kommer vara fortsatt beroende av fossil energi år Handlingsprogrammet, som gäller åtgärder för , kombinerar därför kortsiktiga åtgärder för övergång från fossilt till förnybart inom existerande transportsystem med åtgärder för att förbereda den långsiktiga omställningen till ett transportsnålt, fossiloberoende, effektivt och mer elektrifierat transportsystem. Energieffektiv transportteknik Utmaning Syftet med åtgärder som leder till mer energieffektiv teknik inom transportområdet är att få ut så mycket arbete som möjligt per insatt energienhet. För att nå ett trendbrott är en kraftig effektivisering av energianvändningen nödvändig. Mer effektiva förbränningsmotorer, lättare fordon, mer ändamålsanpassade fordonskoncept samt drivsystem med el- och elhybridteknik bidrar till en mer energieffektiv transportteknik. Programmet håller öppet för dessa och andra utvecklingsvägar. Energieffektiviteten i fordon utgör en stor andel av transporternas totala energieffektivitet. Elektrifiering av transportsektorn i form av elhybrider, elhybrider med möjlighet till laddning från nätet, fordon för ren eldrift via batterier, bränsleceller eller via kontinuerlig tillförsel av el kommer därför att vara viktiga lösningar för att nå en kraftig effektivisering av energianvändningen. Målbilden för 2050 är ett i hög grad elektrifierat transportsystem där förnybara drivmedel används i elhybrider och där biodrivmedel i fordon utan elhybridlösning prioriteras för de delar av transportsektorn där elektrifiering av drivsystem är svår, kostsam eller inte ger någon fördel. De delar av transportsektorn där drivsystem är baserade enbart på förbränningsmotordrift behöver bli betydligt mer effektiva och klara av att ta ytterligare steg mot det som är teoretiskt möjligt för otto-, diesel- och andra förbränningsmotorkoncept. Flera viktiga moment i planering för och implementering av den nödvändiga tekniken behöver ske i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Ökad elektrifiering av transportsektorn är ett mål på lång sikt, men utbyggnaden måste planeras och påbörjas redan nu. För elektrifiering är situationen den att en grundläggande infrastruktur för distribution av bränslet finns utbyggd (förutom det viktiga sista steget från nät till fordon), men det stora problemet är att det saknas fordon vilka i huvudsak drivs med nätel. Implementeringen av hybrider, pluginhybrider, batterielbilar och bränslecellsfordon är påbörjad men kommer att ske troligtvis långsamt. På lång sikt kan särskilt bränsleceller utgöra en viktig del av lösningen. För en utveckling mot mer eldrift måste livscykeln för produktion av el också ställas om så att elen utvinns från förnyelsebara energikällor. Det saknas idag en gemensam bild av hur en ökad andel elektromobilitet i Västra Götaland kan realiseras och för vilka sektorer det bör ske. Det handlar om att planera för framtida elektromobilitet och energieffektiv användning av förnybara bränslen i lätta fordon, bussar samt andra tunga fordon. Västra Götaland har unika möjligheter att genomföra en omställning om det sker i samarbete mellan näringsliv, akademi och samhälle. Under detta avsnitt behandlas också området aktiv säkerhet och nya trafiksäkerhetslösningar. 5

36 Långsiktiga mål med insatser inom området är att: ställa om till mer energieffektiv teknik i transportsystemen energieffektiviteten i fordon och förbränningsmotorer ökar så att förnybara drivmedel används effektivt säkerheten ökar på fordon och i transportsystemet som helhet För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden : ta fram underlag för hur samverkan för elektromobilitet och ökad andel fordon med helelektriska eller delelektriska drivsystem kan genomföras. En funktion med uppgift att koordinera västsvenska aktiviteter etableras. planera och förbereda för att möjliggöra hög andel elektrifierad kollektivtrafik i tätortsområden till år förbereda för och stötta att energieffektiva fordon ökar i Västra Götaland genom fordonsupphandling tillsammans med kommunerna, för kommunala fordonsflottor och för kollektivtrafikens bussar och båtar. initiera och stötta samverkan i test och demonstration i Västra Götaland med utvecklingshöjd och med stöd i aktörssystemet. ge stöd till tester och demonstration av aktiv säkerhet. kommunicera hur Västra Götalandsregionen stöttar energieffektiv teknik för att locka fler aktörer att delta i arbetet. medverka till projekt som syftar till att öka energieffektiviteten vid användning av biogas. medverka till samarbetsprojekt inom EU för att utveckla energieffektiva fordon och socialt attraktiva lösningar. Förnybara drivmedel Utmaning Tillgång till förnybara drivmedel är en central lösning för långsiktig hållbarhet. Förnybara drivmedel är en begränsad resurs och måste på sikt användas så effektivt som möjligt. På kort sikt är bränslesubstitution en viktig metod för att påbörja ett trendbrott. För bränslesubstitution med biodrivmedel och andra förnybara drivmedel är situationen den att fordonen finns utvecklade men drivmedlet saknas. På kort och medellång sikt behöver produktion av biodrivmedel ökas för att kunna öka andelen fossiloberoende fordon. Distribution av dessa drivmedel saknas till del men kan byggas ut. På lång sikt är inte biodrivmedel i existerande fordonskoncept en lösning eftersom biomassan sannolikt inte räcker till för att ersätta all bensin och diesel. Bränslen, motorer och fordon är ett system som behöver bli mycket mer effektivt för att förnybara bränslen ska räcka till för transportbehoven på lång sikt. Motorer har fortfarande en god effektiviseringspotential och elhybridlösningar kan ge hög energieffektivitet i lätta och medeltunga fordon. Det kommer att finnas en rad sektorer inom transportsystemet, t.ex. långväga transporter, där biodrivmedel och andra förnybara drivmedel kommer att behöva användas i existerande fordonskoncept under lång tid framöver. Transportsystemet måste ställas om i grunden och energieffektiviseras och troligtvis elektrifieras i så hög grad som möjligt. Bioenergi för transportsektorn ska därefter användas energieffektivt som biodrivmedel i nya mer effektiva motorer, hybridlösningar samt som biobränsle för att producera el för elektrifierade fordon. Långsiktiga mål med insatser inom området är att: förnybara drivmedel produceras hållbart och inte konkurrerar med livsmedel produktionen av förnybara drivmedel ökar och att de används energieffektivt 6

37 kollektivtrafiken ställer om till förnybara drivmedel (inkl förnybar el) med målet 90 procent fossilfri energi till 2020 och 95 procent till år För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden : ta fram underlag för hur samverkan för en långsiktigt hållbar omställning av drivmedel kan ske. Västra Götalandsregionen kan ta ett initialt samordningsansvar för att i samverkan med regionala parter utveckla och ta fram en plan för området. fortsätta att utveckla och ta fram nästa regionala program till 2020 för att stödja en energieffektiv produktion och användning inklusive infrastruktur för biogas. Västra Götalandsregionen tar samordningsansvar och fortsätter stödja plattformsarbetet inom biogasområdet. stödja utveckling av flytande biogas för godstransporter stödja att andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel ökar inom kollektivtrafiken och inom egna verksamheter genom t.ex. genom fordonsupphandling tillsammans med kommunerna. stödja aktörs- och utvecklingsplattformar för förnybara bränslen, bl.a. bränslen ur avfall, med målet att vara nationellt ledande i utvecklingen. kommunicera hur Västra Götalandsregionen stöttar förnybara drivmedel för att locka fler aktörer att delta i arbetet. delta i samarbetsprojekt inom EU för att utveckla området alternativa bränslen. Samhällsplanering och överflyttning (inklusive transporteffektivitet) Utmaning En transporteffektiv och transportsnål samhällsutveckling samt effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av transportinfrastruktur och transportslag sker inte av sig självt utan måste organiseras av samhälls- och transportaktörer. Samhällsplanering och överflyttning till mer hållbara och samhälleligt attraktiva transportlösningar är nödvändigt för att minska utsläppen och uppnå en väsentligt högre effektivitet i existerande transportsystem och i de framtida transportsystem som måste byggas. Ett transportsnålt samhälle innebär ett samhälle och transportsystem där bilen har en förändrad roll som transportmedel och där tillgängligheten löses genom effektiv kollektivtrafik eller nya transport- och tillgänglighetslösningar samt genom förbättrade möjligheter att gå och cykla. I ett transportsnålt samhälle minimeras transporter av varor genom att produktion och konsumtion förs närmare varandra. De förflyttningar som måste ske genomförs effektivt och utgår från individen och transportbehovet. Där det är möjligt flyttas inrikes- och kortare utrikesresor över från flyg till järnväg. Godstransporter som idag baseras på fossil energi flyttas över till transportslag med lägre andel fossil energi eller där transporterna av gods kan ske med lägre energiförbrukning. Transportsystemen behöver inte bara vara effektiva utan också socialt hållbara med avseende på fordonsoch trafiksäkerhet, markutnyttjande samt annan form av påverkan t.ex. i form av buller eller visuell utformning. Samhällsplanering genomförs så att transport och tillgänglighet prioriteras delvis framför andra samhällsmål. Målkonflikter kommer att uppstå, men ett transporteffektivt lokalsamhälle kommer troligtvis att uppfattas vara en attraktiv miljö för många människor. Överflyttning av resor och gods till mindre miljöbelastande transportsätt kräver sannolikt ny organisation, finansiering, samt nya regleringar och stödsystem. Det finns sannolikt stort utrymme för innovativa lösningar och system vilka medger ökad transporteffektivitet. Aktörer i Västra Götaland har genom sin uppenbara tyngd inom transportområdet och för planeringsprocesser goda förutsättningar att ha en ledande roll i den utvecklingen. 7

38 Långsiktiga mål med insatser inom området är att: transporteffektiviteten ökar i infrastrukturen och transporterna minskar genom ökad samordning mellan samhällsplanering och planering av transportsystem person- och godstransporter genomförs logistiskt effektivt, samt att onödigt transportarbete undviks överflyttning sker från ett transportslag till ett ur miljö- och energisynpunkt bättre transportslag kollektivtrafiken blir mer attraktiv och transporteffektiv samt att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ökar hälsostatusen i Västra Götaland ökar genom mer gång- och cykeltrafik För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden : ta fram underlag som belyser hur samverkan mellan planeringsprocesser för samhälle och för transporter kan utvecklas. T ex för att belysa hur tillsammans med kommunerna en infrastruktur kan realiseras som har transport- och energieffektivitet i fokus. medverka till att attraktiva och pålitliga intermodala lösningar utvecklas för hela resan för resenärer och för transporter dörr till dörr för gods. Stödja plattformar och miljöer för att fokusera frågor om vardagsresande och transporteffektivitet. genomföra insatser för forskning, utveckling och innovation inom kollektivtrafikområdet kopplat till det nationella kunskapscentrat för kollektivtrafikforskning i Lund. stötta samarbetsprojekt med kommuner där kollektivtrafikaspekten och cykel finns med i den fysiska planeringen, samt bedriva insatser med syftet få att fler att gå och cykla. initiera och stötta test och demonstration i Västra Götaland som har utvecklingshöjd och sker i samverkan mellan aktörer inom området. kommunicera hur Västra Götalandsregionen stöttar området transporteffektivt samhälle för att locka fler aktörer att delta i arbetet. arbeta med påverkansfrågor för nationella och internationella regelverk samt för styrmedel som stödjer transport- och energieffektivitet. medverka till samarbetsprojekt inom EU för att utveckla området samhällsplanering och/eller transporteffektivitet. Regional samordnad strategi inom och mellan de tre områdena Åtgärder för ökad energieffektivitet, högre andel förnybara bränslen och ökad transporteffektivitet i samhället är tre delar vilka behöver utvecklas samtidigt och integrerat. Strategier för delarna och för hur dessa delar ska samordnas är en prioriterad fråga för framtiden. Handlingsprogrammet påbörjar analysen och tar de första stegen mot ökad samhandling. Programmets målgrupper och insatsformer Målgrupper Målgrupper för programmet är etablerade nätverk och partnerskap men även nya aktörskonstellationer som behövs för att utveckla innovativa initiativ och för att anta de långsiktiga utmaningarna. Insatsformer Utveckling av nya lösningar, tjänster och processer Programmet ska bidra till utveckling av nya lösningar, tjänster, och processer som stödjer hållbar utveckling inom området och ger förutsättningar för långsiktig hållbar tillväxt. 8

39 Miljöer och samverkansplattformar för kunskapsutveckling och innovation Programmet ska stötta attraktiva och internationellt konkurrenskraftiga kunskaps- och utvecklingsmiljöer och plattformar för aktörssamverkan vilka kan initiera och driva omställningsarbete och utveckling för en mer hållbar inriktning inom strategiska områden. Test och demonstration för ökad samverkan mellan offentliga och privata aktörer Programmet ska bidra till att test och demonstration av ny teknik och nya lösningar utvecklas och utgör en del av en helhetssyn på innovationsprocessen. Insatser för test och demonstration ska vara förankrad bland relevanta aktörer och kunna vara motor både för ny kunskap och implementering. Insatser i tidiga faser av innovationsupphandling Programmet medverkar till att utveckla metoder för innovationsupphandling samt att stötta i tidiga faser av innovationsupphandling genom insatser och projekt. Upphandlingsverktyget i egen verksamhet Programmet arbetar för att Västra Götalandsregionen i ökad omfattning ska använda upphandling som verktyg för att bidra till programmets mål och vara en föregångare inom området. Internationalisering Programmet stöttar deltagande i internationella forsknings- och innovationssamarbeten samt arbetar med påverkan på program och policy. Riktat stöd kommer exempelvis att finnas för att underlätta för västsvenska aktörer att delta i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, samt i relevanta strukturfondsprogram. Företagsstöd Programmet stöttar genom samarbete med Programmet för FoU-kort att små och medelstora företag ges möjligheter att konkurrera på globala marknader genom kunskapsöverföring från akademi och forskningsinstitut. Regeringens uppdrag för regional kompetensplattform Programmet samverkar med det regionala kompetensplattformsarbetet med syfte att kartlägga kompetensbehov och bidra med underlag för utbildningsplanering inför en omställning till hållbar utveckling inom specifika näringar i Västra Götaland. Finansiering och genomförande Inom ramen för handlingsprogrammet kommer Västra Götalandsregionen att initiera och driva utvecklingsarbete men också öppna upp för aktörer att ansöka om finansiering för samverkansprojekt via löpande ansökningsförfarande och riktade utlysningar. Västra Götalandsregionen genomför insatser för hållbar utveckling i egna verksamheter samt tar initiativ till och genomför riktade insatser för utveckling av det regionala partnerskapet. Programmet anger inriktningen på detta arbete. Medel både inom och utanför programmets ram används för detta ändamål. Finansiering av samverkansprojekt kan ske upp till ca 50 procent av total projektbudget. Programmet avser främst att komplettera och växla upp andra och existerande finansieringsformer. Samverkansprojekt kan formuleras som förstudie eller projekt. Arbetssättet för sökande är att projekt utvecklas och förankras i relevanta partnerskap samt att det genomförs diskussion med finansiärer och relevanta aktörsplattformar och miljöer i Västra Götaland innan en formell och slutlig ansökan skickas in. Enskilda företag kan endast söka medel via insatsformen företagsstöd. De tre nämnderna regionutvecklingsnämnden, miljönämnden och kollektivtrafiknämnden samverkar och avsätter gemensamt medel till handlingsprogrammet för hållbara transporter. De tre nämnderna förenas i sina uppdrag när det gäller att stötta regionalt hållbar utveckling och tillväxt. Respektive nämnd kommer 9

40 årligen att besluta om ramen och löpande under året ta ställning till projekt som successivt beviljas inom ramen för programmet. Respektive nämnd prioriterar sin insats i projekten med utgångspunkt i sitt grunduppdrag. Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att stötta regional utveckling. Fokus ligger på åtgärder som innebär att det regionala näringslivet och arbetsmarknaden med koppling till transporter kan fortsätta växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Miljönämnden har som uppgift att arbeta med miljöutveckling d.v.s. ett strategiskt översiktsarbete för miljön i hela Västra Götaland med inriktning på det ekologiskt hållbara perspektivet. Miljönämndens fokus ligger på ett hållbart transportsystem och exempel på satsningar är biogasutvecklingen. Kollektivtrafiknämndens uppdrag är att utveckla kollektivtrafiken. Det övergripande målet handlar om att öka kollektivtrafikens marknadsandel för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig region. Ett viktigt delmål är en fossiloberoende kollektivtrafik till år För att uppnå målet om en ökad marknadsandel måste man se till hela resan dörr till dörr, och invånarens behov. Projektansökningar mottas löpande. Projekt utvecklas i dialog med finansiären. Ansökningar bereds normalt i dialog med en programgrupp. Gruppen består av representanter från kollektivtrafiksekretariatet, miljösekretariatet och regionutvecklingssekretariatet. I förekommande fall använder sig programgruppen av extern expertis för bedömning av ansökningar. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för hållbara transporter syftar till att stötta en systemomställning och har flera långsiktiga mål som sträcker sig utöver programmets treårsperiod. Programmet har utformats för och ses som en pågående satsning som kommer att förändras genom en revidering av programstrategi och inriktning i slutet av varje programperiod inför en nästa programperiod eller annan regional insatsform inom området. Programmet ska matcha regionala behov, vilka ändras över tid utan att tappa siktet på systemomställningen på lång sikt. Varje projekt kommer att utvärderas enligt praxis och kopplat till Västra Götalandsregionens modell för projektstöd. En samlad utvärdering av hela projektportföljen genomförs efter programslut, avseende energieffektiv transportteknik förnybara bränslen det transporteffektiva samhället I utvärderingen ingår även en bedömning av programmets strategi och arbetssätt. Programmet är treårigt och kommer därefter att revideras. 10

41 ÄRENDE 4

42 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Per Hörberg Telefon E-post Miljönämnden Beslut om medel till projektet Västerhavsveckan 2013 Belopp: kronor Projektperiod: Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta kronor för finansiering av projektet. Projektinnehåll Västerhavsveckan en temavecka för havsmiljön har arrangerats på initiativ av Västra Götalandsregionens miljönämnd fyra gånger (2008, 2010, 2011 och 2012), vid varierande tidpunkter under veckorna 26, 27 och/eller 28. Syftet är att synliggöra såväl Västerhavets betydelse och dess miljöproblem som de åtgärder som behöver sättas in. Syftet är vidare att väcka intresset och stärka engagemanget för dessa frågor samt utveckla ett hållbart nyttjande av havsresurserna. Västerhavsveckan 2013 planeras i samråd med tilltänkta medarrangörer att arrangeras under vecka 32, 3-11 augusti. Mål: Att bidra till att öka intresset, kunskapen och engagemanget hos allmänhet, massmedia och beslutsfattare vad gäller miljösituationen i Västerhavet och användningen av dess resurser. Den primära målgruppen är allmänheten, d v s människor som vistas vid kusten under projektperioden, både fastboende och besökare i alla åldrar. Ett annat viktigt mål är att bidra till nya och/eller förbättrade kontakter mellan ett stort antal olika aktörer kontakter som kan främja framtida arbete för en hållbar användning av Västerhavet som resurs. Arbetssätt: Grundtanken är att väcka nyfikenhet och intresse för havsfrågor. Om intresset väcks, ökar förmågan att ta till sig kunskaper. Med ökade kunskaper växer engagemanget för havsmiljön och förståelsen för de åtgärder som kan vara nödvändiga för att skydda den. Västra Götalandsregionen samordnar projektet och ansvarar för ramen /helheten många olika aktörer fyller veckan med passande innehåll. Aktörerna genomför i samråd med Regionen olika aktiviteter, antingen i sin ordinarie verksamhet eller i form av extrainsatser. Miljönämnden kan även själv svara för en del av innehållet i programmet. Medarrangörer kan i vissa fall söka stöd hos miljönämnden för sina aktiviteter. Erfarenheter från tidigare år visar att av medarrangörer är det som söker medfinansiering. När miljönämnden är medfinansiär, uppgår medfinansieringen till POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Miljösekretariatet Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Ekenäsgatan, Solhem, Borås TELEFON: HEMSIDA:

43 Sida 2(3) högst hälften av kostnaderna för aktiviteten och maxbeloppet är kronor. De aktörer/medarrangörer som får medfinansiering från miljönämnden och/eller använder Västerhavsveckans namn eller grafiska profil ska ha aktiviteter med tydligt inslag av miljö. Vidare svarar Västra Götalandsregionens miljönämnd för den gemensamma marknadsföringen av evenemangen med hjälp av extern expertkompetens. Fördelningen av ansvaret för olika arbetsuppgifter och det slutliga innehållet för Västerhavsveckan 2013 avgörs i planeringsprocessen med inblandade aktörer. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Medarrangörer, organisationer 40 Medverkande personer i medarrangörernas aktiviteter Besökare vid aktiviteter (uppskattning) Kontakter, nya och/eller förbättrade, mellan medarrangörerna och med andra aktörer (uppskattning) 40 Kostnader Stödberättigade kostnader kr År 2013 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Projektsamordning Externa tjänster (medel sökta av medarrangörer - avsättningsbara) Medarrangörers aktiviteter * Externa tjänster (köpta) Utställningar + samordn. Nordstan Externa tjänster (köpta) Marknadsföring Resor Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader * Miljönämndens medfinansiering utgör i dessa fall högst hälften av kostnaderna för aktiviteten och maxbeloppet är kronor per aktivitet. Finansiering** Stödberättigade kostnader kr År 2013 Totalt (%) Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Total finansiering ** ** I finansieringen ingår egentligen även kontant- och/eller direktfinansiering som projektets medarrangörer står för. Denna är dock omöjlig att uppskatta i förväg, innan

44 Sida 3(3) aktiviteterna beslutas. Den uppgår dock till minst kronor, dvs den motsvarar eller överstiger miljönämndens budgeterade andel för medfinansiering av medarrangörers aktiviteter. Motivering Västerhavsveckan är ett väl etablerat arrangemang en temavecka för havsmiljön som har väckt stor uppskattning bland ett ökande antal viktiga aktörer/medarrangörer och hos tusentals människor som besökt de intresseväckande aktiviteter som dessa medarrangörer har anordnat. Projektet har stort värde även genom att det bidrar till nya och/eller förbättrade kontakter mellan ett stort antal olika aktörer kontakter som kan främja framtida arbete för en hållbar användning av Västerhavet som resurs. Västerhavsveckan 2013 anknyter till Vision Västra Götaland genom sin strävan att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling i kustområdena. Mer specifikt syftar den till att skapa underlag för ett mer livskraftigt och hållbart näringsliv med havsresurserna som bas. Projektet anknyter både till miljönämndens handlingsplan för insatsområdet vatten och miljö och till tidigare långsiktigt arbete för att förbättra miljön och värna utvecklingsresurserna i Skagerrak och angränsande havsområden. Med attraktiva aktiviteter längs hela Bohuskusten kan Västerhavsveckans medarrangörer nå ett stort antal besökare (mängden besökare beror dock i hög grad på vädret.) Ett lyckat genomförande av Västerhavsveckan 2013 bör kunna bidra till att uppnå både målet om ett större engagemang för havsmiljön bland allmänheten och till målet om nya och förbättrade kontakter mellan viktiga aktörer på havsområdet. MILJÖSEKRETARIATET Peter Holmberg Miljöchef Per Hörberg Miljöstrateg/regionutvecklare

45 ÄRENDE 5

46 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Viveca Reimers Tel epost Miljönämnden Miljöpolicy för Västra Götalandsregionen 2004 antogs Västra Götalandsregionens miljöpolicy. I samband med att det miljöpolitiska programmet för togs av regionfullmäktige i september 2011 upphävdes miljöpolicydokumentet från 2004 med dess mål och åtgärder. Själva miljöpolicytexten blev kvar som en del av det miljöpolitiska programmet för Miljöpolicytexten är: Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretslopps-anpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat. Alla förvaltningar och bolag ska ha ett miljöledningssystem som tar hänsyn till miljöprogrammets mål. Miljöledningssystemet är ledningens sätt att styra miljöarbetet. Till grund för miljöarbetet med miljömål och arbetet med miljöledningssystem ligger en organisations miljöpolicy. I samband med beslut om remiss av miljöprogram för delperiod behöver Västra Götalandsregionen återinföra miljöpolicytexten från 2004 till organisationens miljöpolicy. Det är miljöpolicyn som styr miljöprogrammet och ska därmed vara ett policydokument skiljt från miljöprogrammet. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: E-POST: info.miljo@vgregion.se

47 Sida 2(2) Datum Diarienummer MN Förslag till beslut Miljönämnden föreslår regionfullmäktige att fastställa miljöpolicytext som Miljöpolicy för Västra Götalandsregionen. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Viveca Reimers Enhetschef

48 ÄRENDE 6

49 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Viveca Reimers Tel epost Miljönämnden Remiss av miljöprogram delperiod Det första miljöprogrammet för Västra Götalandsregionens verksamheter togs 2011 av regionfullmäktige. Det innehöll långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030) med tillhörande delmål för perioden Mål och åtgärder för programperioden har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av programperioden De långsiktiga målen är oförändrade. Styrgrupp till framtagandet av programmet har bestått av miljönämndens ledamöter Sören Kviberg (V) (ordf), Stig-Olov Tingbratt (C), Helen Persgren (MP), Abbas Zarrinpour (S), Ann-Sofie Alm (M) samt förvaltningschef Peter Holmberg. För att få en bred förankring behöver förslaget gå ut på remiss till berörda nämnder och styrelser. Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner upprättad remissutgåva av miljöprogram för Västra Götalandsregionen delår Miljönämnden föreslår regionstyrelsen att skicka förslaget på remiss till berörda nämnder och styrelser, med tillhörande remissbrev och svarsmall. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Viveca Reimers Enhetschef POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: E-POST:

50 Sida 1(2) Remissbrev miljöprogram Datum Diarienummer MN Följande nämnder, styrelser och bolag önskas yttrande från: Servicenämnden Fastighetsnämnden Sjukhusstyrelserna Primärvårdsstyrelsen Tandvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 5, 6, 9 Kollektivtrafiknämnden Styrelsen för Naturbruksgymnasierna Styrelserna för folkhögskolorna Styrelsen för Göteborgs Symfoniker AB Styrelsen för Göteborgsoperan AB Styrelsen för Västarvet Övriga nämnder, styrelser och bolag för kännedom och möjlighet att lämna yttrande om så önskas. Remiss: miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter delperiod Det första miljöprogrammet för Västra Götalandsregionens verksamheter togs 2011 av regionfullmäktige. Det innehöll långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030) med tillhörande delmål för perioden Förslag på mål och åtgärder för programperioden har tagits fram utifrån tidigare delmål, aktuella resultat och utvärdering av programperioden De långsiktiga målen är oförändrade. Antal delmål har minskats och åtgärder har tydliggjorts. En tydligare beskrivning av hur målen bidrar till en mer hållbar utveckling avseende hälsa, ekonomi och miljö har tillkommit. Miljöprogrammet inkluderar nu miljömålsområdet biologisk mångfald. Förslaget till miljöprogram för målperiod har tagits fram i nära samarbete med nyckelaktörer inom Västra Götalandsregionens olika verksamheter. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av miljönämndens presidium, en representant från ledamot/ersättare för den politiska majoriteten och en från oppositionen samt miljöchef. Samtliga miljösamordnare har bjudits in till workshop och det har funnits möjlighet att komma med synpunkter på mål och åtgärder. Förslaget skickas nu på remiss till samtliga nämnder och styrelser. För att underlätta remissförfarandet ber vi er att använda den bifogade svarsmallen. Yttrandet lämnas till regionstyrelsen@vgregion.se senast 10 maj 2013.

51 Sida 2(2) Frågor om förslaget besvaras av Viveca Reimers , Miljönämnden behandlar förslag till miljöprogram den 13 juni, regionstyrelsen behandlar ärendet 10 september och regionfullmäktige antar programmet den oktober. Enligt uppdrag Elisabeth Ericson Bilaga Förslag till miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast REMISSUTGÅVA] MN Svarsmall remisskommentarer miljöprogram

52 Svarsmall för kommentarer på remiss miljöprogram Nämnd/styrelse: Kontaktperson (namn, tel. och e-post): Generella kommentarer på programmet: Inledande kapitel Rubrik Kommentar Förslag till ny text Inledning Hållbar utveckling och Hälsofrämjande arbete Effektiv styrning och samverkan Transporter Rubrik Kommentar Förslag till ny text Mål Kollektivtrafiken ska till 75 procent utföras med förnybar energi 2. Västra Götalandsregionens transporter ska till 60 procent utföras med förnybar energi MN Förslag till miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter sid 1 av 4

53 Svarsmall för kommentarer på remiss miljöprogram Uppföljning mål 2016 Åtgärder Effekter Övriga synpunkter på avsnittet transporter Energi Rubrik Kommentar Förslag till ny text Mål Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler ska vara minst 90 procent. 4. Den totala energianvändningen i egna fastigheter överskrider inte 180 kwh/m2 och BRA. Uppföljning Åtgärder Effekter Övriga synpunkter på avsnittet energi Produkter och avfall Rubrik Kommentar Förslag till ny text Mål Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska 6. Mängden hushållsavfall ska minska med 10% jämfört med 2012 Uppföljning Åtgärder MN Förslag till miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter sid 2 av 4

54 Svarsmall för kommentarer på remiss miljöprogram Effekter Övriga synpunkter på avsnittet produkter och avfall Livsmedel Rubrik Kommentar Förslag till ny text Mål Andelen ekologiska livsmedel uppgår till minst 40 procent av den totala livsmedelsbudgeten. Uppföljning Åtgärder Effekter Övriga synpunkter på avsnittet livsmedel Kemikalier Rubrik Kommentar Förslag till ny text Mål Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen har minskat med 80 procent jämfört med Uppföljning Åtgärder Effekter Övriga synpunkter på avsnittet kemikalier MN Förslag till miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter sid 3 av 4

55 Svarsmall för kommentarer på remiss miljöprogram Läkemedel Rubrik Kommentar Förslag till ny text Mål Miljöbelastningen vid produktion, ordinering och kassation har minskat jämfört med Uppföljning Åtgärder Effekter Övriga synpunkter på avsnittet läkemedel Lustgas Rubrik Kommentar Förslag till ny text Mål Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med Uppföljning Åtgärder Effekter Övriga synpunkter på avsnittet lustgas MN Förslag till miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter sid 4 av 4

56 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Förslag till miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast REMISSUTGÅVA] 1

57 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Innehåll Inledning... 3 Hållbar utveckling och Hälsofrämjande arbete... 4 Effektiv styrning och samverkan... 8 Transporter Energi Produkter & Avfall Livsmedel Kemikalier Läkemedel Lustgas Bilaga A. Tabell Organisation och ansvar Bilaga B. De nationella miljömålen

58 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Inledning Västra Götalandsregionen leds av visionen Det goda livet och har två huvuduppgifter. Den ena är att se till att det finns bra hälso- och sjukvård för alla i Västra Götaland. Den andra huvuduppgiften är att främja tillväxt och utveckling i Västra Götaland, kollektivtrafiken inkluderad. Miljö och hälsa hänger starkt samman. Utgångspunkten för Västra Götalandsregionens satsning på miljöfrågor är att genom förebyggande arbete undvika att fler människor blir sjuka. Miljöprogrammet syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling genom mål om låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. Det första miljöprogrammet för Västra Götalandsregionens egna verksamheter togs 2011 av regionfullmäktige. Det innehöll långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030) med tillhörande delmål för perioden Mål och åtgärder för programperioden har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av programperioden De långsiktiga målen är oförändrade. Miljöprogrammet är indelat i sju prioriterade miljöområden: Transporter, Energi, Produkter och Avfall, Livsmedel, Kemikalier, Läkemedel samt Lustgas. Under varje målområde listas åtgärder som krävs för att målen ska uppnås samt de nämnder och styrelser som har huvudansvaret för att åtgärderna genomförs. För varje målområde beskrivs effekter av åtgärderna avseende miljö, hälsa och ekonomi. Mål och åtgärder i miljöprogrammet följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med års- och miljöredovisningen. Årsredovisningen följer upp budget och miljöredovisningen följer upp miljöprogrammet. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån de egna miljömålen, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöprogrammet som de berörs av. Miljöprogrammet omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Varje nämnd och styrelse ska i sitt miljöledningssystem ta hänsyn till miljöprogrammets mål. Utöver det kan egna mål och åtgärder antas. 3

59 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Hållbar utveckling och Hälsofrämjande arbete Övergripande för allt arbete inom Västra Götalandsregionen är Vision Västra Götaland, där hållbar utveckling och dess tre dimensioner står som ledstjärna. De tre dimensionerna är människa, miljö och ekonomi. Ur Det Goda Livet: God hälsa och arbete är viktigt för ett gott liv liksom tillgång till utbildning, bra kommunikationer och kultur. Vattnet i hav och sjöar ska vara friskt och luften ren att andas. Västra Götalandsregionens uppdrag är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland där det är gott att leva, bo och verka. Det ska vara en bra plats för kommande generationer att växa upp på. Miljöpolicy: Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat. Västra Götalandsregionens uppgift är att erbjuda bra sjukvård och tandvård samt ge förutsättningar för god folkhälsa, ett rikt kulturliv, god miljö, jobb, forskning, utbildning och bra kommunikationer. Västra Götalandsregionen ingår i det svenska nätverket för Hälsofrämjande sjukhus (HFS). HFS arbetar med ett antal temaområden, till exempel fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbetsplats. Dessa är exempel på temaområden som påverkas av mål och åtgärder inom miljöprogrammet, genom att fler väljer kollektivtrafik före bil och att vi minskar förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen. 4

60 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Minskad miljöpåverkan Vår möjlighet att leva ett gott liv är beroende av långsiktigt stabil tillgång till mat, rent vatten och frisk luft. För att minska vår negativa miljöpåverkan har Västra Götalandsregionen primärt fyra utmaningar att möta. De första tre är Låg Klimatpåverkan, Giftfri Miljö och Hållbar Resursanvändning. Om dessa tre framgångsrikt möts kan vi också minska vår påverkan på den fjärde: Biologisk Mångfald. Dessa utmaningar är även prioriterade på EU-nivå 1 och nationell nivå 2 samt av andra landsting. Låg klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären fortsätter att öka. Det beror till stor del på användningen av fossila bränslen, men betydande bidrag kommer också från avskogning, förändrad markanvändning och jordbruk. För att bromsa klimatförändringarna krävs omfattande och snabba minskningar av människans utsläpp av växthusgaser, kanske med så mycket som % i Europa och USA till år Att lyckas med detta förutsätter genomgripande förändringar av våra system för boende, transporter, industriell produktion och energiomvandling såväl som våra konsumtions- och levnadsmönster. Det finns ett starkt samband mellan klimatförändringar och effekter på människors hälsa 4. Flera av de orsaker som globalt står för flest för tidiga dödsfall, till exempel malaria, diarre, denguefeber och undernäring är känsliga för klimatförändringar och bedöms förvärras när klimatet förändras. De regioner som har sämst infrastruktur för hälso- och sjukvård är troligtvis de som far mest illa. De åtgärder vi inom Västra Götalandsregionen genomför för att minska vår klimatpåverkan har alltså globala hälsofrämjande effekter. Västra Götalandsregionen har som mål att bli oberoende av fossil energi och bränsle till år Inom EU ska andelen förnybara energikällor öka med 20 % och energieffektiviteten förbättras med 20 % till år Sveriges riksdag beslutade år 2009 att Sveriges utsläpp av koldioxid ska minska med 40 % till år 2020, jämfört med år Ur Klimatstrategi för Västra Götaland (Antagen av RF ): 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. 1 EUs miljöhandlingsprogram, 2 Regeringen, FN, 4 Se till exempel WHO, 5

61 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Giftfri miljö En stor mängd kemiska ämnen ingår i de kemiska produkter vi använder. Ännu fler ämnen ingår i till exempel bilar, kläder, plastartiklar och byggnadsmateriel. Produktion och användning av läkemedel innebär att medicinska substanser, som är utformade för att lätt tas upp av människan och därmed också kan påverka andra levande organismer, sprids med oklar effekt. Kunskapen om hur olika ämnen var för sig påverkar miljö och hälsa är fortfarande mycket begränsad. Ännu mindre är kunskapen om effekten av olika ämnen i kombination med varandra, den så kallade cocktaileffekten. Vissa kemiska ämnen har dock välkända negativa effekter på både miljö och hälsa. Därför är det viktigt att krav ställs på de produkter som köps in och att behovet av farliga ämnen kontinuerligt minskar genom förbättrade processer. För att Västra Götalandsregionen framgångsrikt ska kunna möta utmaningen giftfri miljö behöver förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen minska. Hållbar resursanvändning Idag är vi sju miljarder människor på jorden, i mitten av 2000-talet kommer vi troligtvis att vara nio miljarder 5. För att alla ska kunna leva ett gott liv behöver resurserna fördelas rättvist och användas på ett sådant sätt att de inte överskrider jordens ekologiska gränser. Människan är idag den främsta drivkraften i förändringen av jordens ekosystem. Vi flyttar och bearbetar enorma mängder materia, till största delen med hjälp av icke-förnybar energi. Detta leder till att vi släpper ut stora mängder föroreningar till mark, luft och vatten i högre takt än vad jorden klarar av att ta hand om. Enligt FN kan efterfrågan på livsmedel, foder och fiber öka med 70 procent till år OECD förutspår att den globala efterfrågan på rent vatten kan till 2050 ha ökat med 55 procent 7. För energi kan det globala behovet till samma år ha fördubblats 8. För flera naturtillgångar som till exempel olja, fosfor, koppar och uran har vi idag kanske redan nått toppen av utvinningstakten. Användningen av naturresurser påverkar människors hälsa. Oansvarig gruvdrift leder till att dricksvatten förorenas, dålig markanvändning till att matjord eroderar bort och industriell produktion av till exempel bomullstextilier till att vattenresurser förbrukas. För att Västra Götalandsregionen framgångsrikt ska kunna möta utmaningen hållbar resursanvändning behöver användningen av förnybara och icke-förnybara resurser för att bedriva ett hälsofrämjande arbete vara på en nivå som miljön klarar. För att uppnå detta behöver beroendeförhållandet brytas 5 US Census Bureau, Global Population Growth, 6 FAO, 7 Leflaive, X. 2012, Water Outlook to 2050: The OECD calls for early and strategic action, GWF Discussion Paper 1219, Global Water Forum, Canberra, Australia. Available online at: outlook to 2050 the oecd calls for early and strategicaction/ 8 WWF, stainable_energy_report/ 6

62 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA mellan ökad produktion av välfärdstjänster och resursutnyttjande, resursanvändningen effektiviseras och mängden avfall som eldas upp minskas. Biologisk mångfald Biologisk mångfald handlar om variationen av liv på jorden. Bland växter, djur, mikroorganismer och de ekosystem de tillsammans bildar. Samtidigt handlar det också om den biologiska mångfaldens betydelse för tillgång till livsmedel, rent vatten, läkemedel, frisk luft och allt det vi förknippar med förutsättningar för ett gott liv. Den biologiska mångfalden är idag kraftigt påverkad av människans och samhällets aktiviteter. Komplexa ekosystem utarmas eller ersätts med stora så kallade monokulturer där ett fåtal grödor odlas. På global nivå drivs arbetet med att främja biologisk mångfald främst genom FN:s Konvention om Biologisk Mångfald. Vid den senaste konferensen i Nagoya 2010 antogs en global strategisk plan för , Nagoyaprotokollet 9. På EU-nivå finns målet att till senast 2020 sätta stopp för förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster inom EU. Dessutom ska EUs bidrag för att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå förstärkas. Art- och habitatdirektivet är exempel på åtgärder som EU vidtagit för att främja biologisk mångfald 10. På nationell nivå har Sverige åtagit sig att både bevara och använda den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, i enlighet med Konventionen om Biologisk Mångfald. Det sextonde nationella miljömålet, Ett rikt växt- och djurliv, innehåller åtgärder och indikatorer på nationell och regional nivå 11. I Västra Götalandsregionens Budget 2013 står att Västra Götalandsregionen bidrar som en aktör i arbetet för den biologiska mångfalden (s. 30). Västra Götalandsregionens påverkan på global biologisk mångfald är liksom när det gäller total klimatpåverkan, resursanvändning och spridning av farliga ämnen svår att överblicka. Klart är dock att om klimatpåverkan minskar, resursanvändningen blir mer hållbar och spridningen av farliga ämnen minskar så minskar också den negativa påverkan på jordens biologiska mångfald. Västra Götalandsregionen kan alltså främja biologisk mångfald i huvudsak genom åtgärder inom respektive målområde, men också genom de verksamheter inom Västra Götalandsregionen vars uppgift till stor del utgörs av arbete med biologisk mångfald. Hit hör Naturbruksgymnasierna, Botaniska Trädgården, Västkuststiftelsen samt olika projekt som till exempel Västerhavsveckan. 9 FN, Konventionen om Biologisk Mångfald, 10 EU, 11 Regeringen, 7

63 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Effektiv styrning och samverkan Miljöprogrammet omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Programmet ligger till grund för prioriteringar för budgetarbetet, både på central nivå och på förvaltnings- och bolagsnivå. Programmets mål och åtgärder ska arbetas in i beställningsarbetet gentemot externa utförare samt vara underlag för upphandling och inköp. Organisation och ansvar för att genomföra miljöprogrammet Vissa nämnder och styrelser har ett särskilt ansvar att se till att målen nås. Det förutsätter att förvaltningar och bolag samverkar. Ansvaret beskrivs i anslutning till åtgärderna för respektive målområde. Miljönämnden driver arbetet med uppföljning, utvärdering, åtgärdsförslag och redovisning av resultatet. För sammanfattning av Västra Götalandsregionens miljöorganisation och den övergripande ansvarsfördelningen för miljöarbetet se tabell i Bilaga A. Miljöledningssystem För att nå målen i miljöprogrammet ska varje förvaltning och bolag ha ett miljöledningssystem som tar hänsyn till programmets mål. Miljöledningssystemet är ledningens sätt att styra miljöarbetet. Ett rätt använt miljöledningssystem säkerställer ledningens arbete kring målformulering, resurstillsättning, organisation samt uppföljning och redovisning. Inköp/upphandling En stor del av Västra Götalandsregionens miljöpåverkan sker genom konsumtion av varor och tjänster. Denna påverkan kan minska genom att miljöprogrammet utgör en del av underlaget när Västra Götalandsregionens behov inför upphandling definieras, att tydliga miljökrav sedan ställs vid upphandling och att dessa följs upp under avtalsperioden. Vissa upphandlingar är av stor betydelse för att målen i miljöprogrammet ska kunna nås. I projektgrupperna som genomför dessa upphandlingar ska miljökompetens säkerställas. I de fall det finns en valmöjlighet mellan en miljöanpassad produkt och en konventionell produkt är det varje förvaltning och bolags ansvar att efterfråga bästa miljöval ur sortimentet vid beställning/inköp. Servicenämnden tydliggör i beställningsverktyget vad som är bästa miljöval. Kommunikation För att främja ett transparent och effektivt miljöarbete är det av stor vikt att kommunikationen inom Västra Götalandsregionen fungerar väl. Alla verksamheter har ett ansvar att kommunicera miljöarbetet i den egna verksamheten samt att delta i erfarenhetsutbyte med andra verksamheter. Miljönämnden har ett särskilt ansvar att kommunicera de resultat som framkommer i det centralt koordinerade arbetet. Kompetens Alla anställda och förtroendevalda erbjuds grundläggande webbaserad miljöutbildning som miljösekretariatet tillhandahåller. Varje förvaltning och bolag har ansvar för att anställda får information om hur miljöarbetet inom förvaltningen bedrivs. Det samma gäller för förtroendevalda. Varje förvaltning har också ansvar för att de anställda med arbetsuppgifter som har stor miljöpåverkan får adekvat utbildning. Uppföljning och redovisning Mål och åtgärder i miljöprogrammet följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med års- och miljöredovisningen. Miljönämnden skickar ut anvisningar för inrapporteringen och ansvarar 8

64 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA för sammanställningen av resultatet. Årsredovisningen följer upp budget och miljöredovisningen följer upp miljöprogrammet. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån de egna miljömålen, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöprogrammet som de berörs av. Miljönämnden ansvarar för miljöredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder till regionstyrelsen. 9

65 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Transporter Västra Götalandsregionens transporter bestårr av kollektivtrafik, egna persontransporter samt transporter av produkter. Dessa bidrar till klimatpåverkan, behov av naturresurser n samt utsläppp av miljö- och hälsofarliga ämnen (partiklar och buller) utfördes kollektivtrafiken till hälften med förnybarr energi. Västra Götalandsregionens egna personbilar och lättaa lastbilar drevs samma år till cirka 40 procent med förnybar energi. Målet om att vara oberoende av fossil f energi och bränsle och samtidigt bedriva energieffektiva transporter till 2020 är ett ambitiöst mål. Västra Götalandsregionen måste m arbeta på flera plan för att klara målen och för att bli en organisation vars transporter har en så låg klimatpåverkan som möjligt. Mål och åtgärder ska stödja en utfasning av fossila bränslen med fokus på förnybar energi samtidigt som en övergång mot mer elektrifierade transporter möjliggörs. Programmet ska stödja lösningar på kort och lång sikt, i riktning mot en omställning till ett hållbart transportsystem. Långsiktiga mål A. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. 12 B. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter vara oberoende av fossil energi. 13 Mål Kollektivtrafiken ska till 75 procent utföras med förnybar energi. 2. Västra Götalandsregionens transporter 14 ska till 60 procent utföras med förnybar energi. Uppföljning mål 2016 Målen följs upp med nyckeltalet andel förnybar energi, procent, fördelat på kollektivtrafik respektive egna transporter 12 Inkluderar allmän kollektivtrafik samt godstransporter för tvätt, depå, och hjälpmedel 13 Inkluderar Västra Götalandsregionens ägda personbilar och lätta lastbilar, allmän kollektivtrafik, godstransporter för tvätt, depå, och hjälpmedel samt ambulanser och sjuktransportfordon 14 Inkluderar egna personbilar och lätta lastbilar 10

66 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Åtgärder Tabellen beskriver mål, åtgärder och huvudansvar för detta målområde. Mål och åtgärder följs upp i samband med års- och miljöredovisningen. För vissa mål kan tertialvis uppföljning vara aktuell. Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Mål Kollektivtrafiken ska till 75 procent utföras med förnybar energi. 2. Västra Götalandsregionens transporter 15 ska till 60 procent utföras med förnybar energi. Långsiktiga mål A. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. B. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter vara oberoende av fossil energi. 17 Kollektivtrafiknämnden säkerställer att krav på ökad andel förnybar energi ställs i nya trafikupphandlingar. Vid nyanskaffning av personbilar och lätta lastbilar ska samtliga nämnder och styrelser välja fordon som går på förnybar energi (gas, laddhybrid eller rent elfordon är prioriterade) 16 Kollektivtrafiknämnden ska med Västtrafik utveckla anpassning av fordonsstorlekar till resebehovet. Kollektivtrafiknämnden säkerställer krav på energieffektivitet. Samtliga nämnder och styrelser ska tillämpa resepolicyn för att minska resandet med bil i tjänsten. Resfria möten ska alltid prioriteras. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för att uppdatera planen för avveckling av fossila drivmedel och i den inkludera förslag och kostnad för att genomföra detta för de olika trafikslagen. Servicenämnden ställer och följer upp krav på ökad andel förnybara drivmedel för entreprenörer gällande tvätt-, depå- och hjälpmedelstransporter. Kollektivtrafiknämnden Samtliga nämnder och styrelser Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden Samtliga nämnder och styrelser Kollektivtrafiknämnden Servicenämnden 15 Inkluderar egna personbilar och lätta lastbilar 16 Beroende på verksamheternas geografiska placering kan dispens från inriktningen behövas 17 Inkluderar Västra Götalandsregionens ägda personbilar och lätta lastbilar, allmän kollektivtrafik, godstransporter för tvätt, depå, och hjälpmedel samt ambulanser och sjuktransportfordon. 11

67 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Effekter Miljö Klimatpåverkan och utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen minskar då fler människor väljer kollektivtrafik eller resfria möten före bil och när person- och godstransporter i ökad grad utförs med icke-fossila drivmedel. Behovet av energi (fossil och icke-fossil) och naturresurser per persontransport minskar då fler väljer kollektivtrafik eller resfria möten före bil. Hälsa Då fler väljer kollektivtrafik eller resfria möten före bil minskar risken att drabbas av ohälsa på grund av buller och utsläpp av partiklar. Människor rör sig fysiskt fyra gånger mer när kollektivtrafik väljs före bil 18. Den som dagligen cyklar, går eller åker kollektivt till jobbet löper 50 % mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med den som åker bil 19. Trafiksäkerheten ökar också då fler reser kollektivt. Hälsofrämjande effekter uppnås också genom minskad klimatpåverkan då fossila drivmedel ersätts med förnybara. Det är dock av största vikt att det förnybara drivmedlet är producerat på ett hållbart sätt. Ekonomi Genom att fler väljer kollektivtrafik före bil och därmed rör sig mer uppnås samhällsekonomiska besparingar genom minskad sjukfrånvaro 20. Genom att minska klimatpåverkan uppnås samhällsekonomiska besparingar. I Stern-rapporten 21 som publicerades 2006, görs uppskattningen att en global temperaturökning på fem grader fram till år 2100 kommer att kosta mellan fem och tio procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP), medan det kostar en procent av världens samlade BNP fram till 2050 att göra åtgärder som bromsar utsläppen av växthusgaser till en godtagbar nivå. Genom att ha resfria möten i stället för att ta bil i tjänsten visar en studie att Västra Götalandsregionen kan minska kostnaderna med cirka sju miljoner kronor per år WHOs Monica studie Stern, Nicholas, The Stern Review on the Economic Effects of Climate Change. Population and Development Review, 32: doi: /j x 22 MN "Förstudie av pendlings och tjänsteresor avseende klimatpåverkan, ekonomi och hälsa vid Västra Götalandsregionen" 12

68 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Energi Vid sidan av transporter utgör värme, kyla och el de tre stora beståndsdelarna av Västra Götalandsregionens totala energianvändning.. Uppvärmning och kylning av lokaler, ventilation, belysning samt drift av medicinteknisk utrustning och IT-utrustning fortfarande en del fossila energislag. Den totalaa energianvändningen i egna fastigheter har minskat sedan mitten av 1990-talet. Minskningen omfattar dock inte den el som all vår utrustning går på. Där har snarare en ökning skett. sker till största delen med förnybarr energi. Inom fjärrvärme förekommer Halveringsmålet till 2030 liksom målet om att vara oberoende av fossil energi ochh bränsle till 2020 är ambitiösa mål. Mål och åtgärder syftar i första hand till att minimera behovet b av värme, till exempel genom att tilläggsisolera fasader för att förbättra klimatskalet. Därefter minimera behovet av el genom att använda smart och energisnål utrustning. Energikälla väljer vi sist,, när åtgärderr för att minimera energibehovet är gjorda. Långsiktiga mål C. Västra Götalandsregionen ska vara oberoende av fossil energi och bränslee till D. Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med E. I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet ska energianvändningen bli avsevärt effektivare till Mål Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokalerr ska vara minst 90 procent. 4. Den totala energianvändningen i egna fastigheter överskrider inte 180 kwh/m2 och BRA 23. Uppföljning mål 2016 Målen följs upp med nyckeltalen: 3. Andel förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler, procent 4. Total energianvändning i Västfastigheters fastighetsbestånd 24, kwh/m2 BRA samt uppdelat på el och värme. 23 Bruksarea 24 Västtrafiks och Tvätteriets energianvändning följs upp som separata nyckeltal 13

69 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Åtgärder Tabellen beskriver mål, åtgärder och huvudansvar för detta målområde. Mål och åtgärder följs upp i samband med års- och miljöredovisningen. För vissa mål kan tertialvis uppföljning vara aktuell. Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Mål Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler ska vara minst 90 procent. 4. Den totala energianvändningen i egna fastigheter överskrider inte 180 kwh/m2 och BRA. Långsiktiga mål C. Västra Götalandsregionen ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till D. Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med E. I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet ska energianvändningen bli avsevärt effektivare till Fastighetsnämnden ansvarar för att i samverkan med berörda verksamheter byta ut de egna värmeproduktionsanläggningar som fortfarande drivs med olja senast Samtliga nämnder och styrelser ska minska användningen av el per ytenhet i egna lokaler jämfört med 2009 års nivå. Fastighetsnämnden har ett samordningsansvar att med övriga nämnder och styrelser ta fram en konsekvensutredning och strategi för att minska verksamhetselen. Utredningen ska vara klar och en handlingsplan ska ha tagits fram och påbörjats under Servicenämnden och berörda nämnder/styrelser ställer och följer upp krav på energiförbrukning i upphandling av energikrävande utrustning 25 Till 2014 ska Fastighetsnämnden ha kartlagt samtliga fjärrvärmeleverantörer, sammanställt hur värme har tillverkats samt i dialog utarbetat en handlingsplan tillsammans med leverantörerna för att minska användandet av fossila bränslen. Fastighetsnämnden ansvarar för att, utifrån energikartläggningar 26, ta fram en handlingsplan för investeringar, mätning och uppföljning, information och utbildning per fastighetsobjekt för att minska verksamhetens energianvändning med hänsyn till det långsiktiga halveringsmålet. Handlingsplanen ska vara klar och påbörjad under Fastighetsnämnden ska till 2014 ha tagit fram en strategi för hur energianvändningen i hyrda lokaler ska kunna minskas. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden ihop med sjukhusstyrelserna Servicenämnden Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden 25 Krav i enlighet med Krav på elenergianvändningen vid upphandling av utrustning i Västra Götalandsregionen. 26 Genomförs under

70 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Effekter Miljö Då huvuddelen av energianvändningen idag sker med förnybara energislag är den viktigaste effekten av åtgärderna minskad resursanvändning genom att energianvändningen minskar. Klimatpåverkan och utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen minskar också då fossil energi ersätts med förnybar. Hälsa Åtgärderna ger hälsofrämjande effekter genom minskad spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen, minskat resursbehov och minskad klimatpåverkan. Ekonomi Besparingar uppnås genom minskad energianvändning, till stor del beroende på energiprisutvecklingen. Sedan 1995 har åtgärder för effektivisering lett till att energikostnaderna för el och värme är 85 miljoner kronor lägre per år Västra Götalandsregionens Miljöredovisning,

71 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Produkter & Avfall Detta målområde var tidigare främst fokuserat kring hanteringen av avfall. Nu ochh framöver är fokus på att hushålla med gemensammaa resurser och på så sätt minska vår avfallsmängda d, vår miljöpåverkan och våra kostnader. En produkt kan utgöras av en vara, en tjänst eller en kombination av dessa. d Processer inom hälso- och sjukvården innehåller för det mesta flera produktflöden. Dessa produktflöden skapar behov av naturresurser och ger upphov till utsläpp av växthusgaser, spridning av a miljö- ochh hälsofarligaa ämnen samt avfall köpte Västra Götalandsregi ionen material, varor ochh verksamhetsanknutna tjänster för cirka 10 miljarder kronor, vilka på olika sätt har en miljöpåverkan. Den totala mängden avfall uppgick samma år till ca ton. Närmaree tre fjärdedelar av detta avfall a gick till förbränning. För att nå en hållbar resursanvändning har Västra Götalandsregionen precis som på nationell nivå inriktningen att förebygga uppkomsten av avfall som går till förbränning genom att minska behov av material, öka återanvändningen och förbättra kvaliteten på materialåtervinningen. Långsiktiga mål F. Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling. G. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen ska s tas omhand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. Mål Mängden material för utvalda produktflöden 28 inom Västra GötalandsregiG ionen ska minska. 6. Mängden hushållsavfall 292 ska minskaa med 10 procent jämförtt med Uppföljning mål Målet följs upp med nyckeltal som fastställs efter kartläggning Målet följs upp med nyckeltalet Andel hushållsavfall/blandavfall, procentt 28 Förbrukningsmaterial inom sjukvården, möblerr och livsmedel 29 Här avses hushållsavfall enligt nationell definition samt blandavfall som går till förbränning 16

72 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Åtgärder Tabellen beskriver mål, åtgärder och huvudansvar för detta målområde. Mål och åtgärder följs upp i samband med års- och miljöredovisningen. För vissa mål kan tertialvis uppföljning vara aktuell. Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Mål Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska. 6. Mängden hushållsavfall ska minska med 10 procent jämfört med Långsiktiga mål F. Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling. Verksamhetseffektiviseringar med miljönytta: Berörda nämnder och styrelser 30 arbetar med att minska materialanvändningen för utvalda produktflöden från inköp till avyttring. Det görs bland annat genom att hämta hem de potentiella miljövinsterna i arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård. Samtliga nämnder och styrelser ska minska mängden hushållsavfall/blandat brännbart och höja kvaliteten på återvinningsbart material. Miljönämnden ska i samverkan med berörda nämnder och styrelser ta fram förslag på produkter att fokusera på i arbetet med minskad klimatpåverkan från materialanvändning. Berörda nämnder och styrelser Samtliga nämnder och styrelser Miljönämnden Effekter Miljö Genom verksamhetseffektiviseringar som medför minskad materialanvändning minskar klimatpåverkan, utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen samt behovet av naturresurser. Förbättrad kvalitet på återvinningen medför att en ökad andel av det som vi inte kan använda blir till nya råvaror, i stället för att gå till förbränning. Detta ger också minskad påverkan på den biologiska mångfalden. Hälsa Åtgärderna ger hälsofrämjande effekter genom att miljöpåverkan minskar. En förbättrad kvalitet på återvinningen kan också medföra förbättringar i arbetsmiljön för Västra Götalandsregionens anställda. Ekonomi En minskad mängd avfall ger i de flesta fall minskade kostnader för avfallshantering. Högre kvalitet på källsorterat material ger möjligheter till bättre betalt för olika fraktioner, och bidrar också till att samhällets behov av jungfrulig råvara minskar. Tillfälliga merkostnader kan uppstå till exempel om ett nytt system för avfallshantering ska införas. 30 Vilka nämnder och styrelser som berörs kommer att specificeras genom resultatet av kartläggning

73 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Livsmedel Livsmedel har stor miljöpåverkan. Jordbruk, förädling, distribution, förpackningarar och avfallshantering innebär klimatpåverkan genom utsläpp av metan, lustgas och koldioxid. Ytterligare negativ påverkan är övergödningg av sjöar ochh vattendrag samt toxisk påverkan avv kemiska bekämpningsmedel. Sammantaget ger detta en stor påverkan på den biologiska b mångfalden. Genom att välja ekologiska livsmedel undviker man användning av kemiska bekämpningsb smedel och genmodifierade organismer (GMO). Särskilda krav ställs också på djurhållningen. I kombination med årstidsanpassning, minskad andel animaliska livsmedel och reducering av matsvinn minskar både miljöpåverkan och kostnader. Cirka en fjärdedel av den mat som Västra Götalandsregionens verksamheter köpte 2011 var ekologisk. Långsiktigt mål H. Andelen ekologiska livsmedel ska år r 2020 vara 50 procent avv den totala livsmedelsbudgeten. Mål Andelen ekologiska livsmedel uppgår till minst 40 procent avv den totala livsmedelsbudgeten. Uppföljning mål 2016 Målet följs upp med nyckeltalet andel ekologiska livsmedel, procent 18

74 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Åtgärder Tabellen beskriver mål, åtgärder och huvudansvar för detta målområde. Mål och åtgärder följs upp i samband med års- och miljöredovisningen. För vissa mål kan tertialvis uppföljning vara aktuell. Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Mål ) Andelen ekologiska livsmedel uppgår till minst 40 procent av den totala livsmedelsbudgeten. Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion ska i planeringen beakta det 40-procentiga målet för ekologiska livsmedel. Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion ska fortsätta med att välja ut och byta konventionella råvaror mot ekologiska där man åstadkommer så stor miljönytta och så liten merkostnad som möjligt. Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion Effekter Miljö Genom att en ökad andel av livsmedelsinköpen uppfyller kriterier för ekologisk produktion så minskar spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen. Ekologisk produktion av livsmedel ger positiva effekter på biologisk mångfald. Minskad klimatpåverkan och minskat resursbehov uppnås genom att krav ställs på de livsmedel som köps in och genom anpassning av menyer, till exempel genom att tillämpa det så kallade SMART-konceptet 31 där det är möjligt. Hälsa Genom att öka andelen ekologiska livsmedel uppnås främst hälsofrämjande effekter för människor vid produktionsställena, men också för Västra Götalandsregionens invånare och vårdtagare genom att livsmedlen innehåller mindre mängd miljö- och hälsofarliga ämnen. Ekonomi Merkostnad för att öka andelen ekologiskt kan uppstå beroende på prisutvecklingen för ekologiska livsmedel. Ekonomiska besparingar kan uppnås genom att minska matsvinn och att menyer anpassas, till exempel enligt SMART-konceptet. Större andel vegetabilier och en mindre andel kött ger ökat ekonomiskt utrymme att köpa ekologiskt. 31 Se till exempel uppdrag/andra uppdrag/livsmiljo/miljo och halsa/mat och miljo/ 19

75 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Kemikalier En mängd ämnen ingår i de varorr och kemiska produkter som Västra Götalandsregionen använder. Flera av dessa har potentiellt skadliga konsekvenser såsom cancer, astma, allergier och störningar på fertilitet och fosterutveckling. Utbyte av miljö- och hälsofarliga ämnen är av stor betydelse förr att kunna bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och skydd av den yttre miljön. Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen för de volymmässigtt största produktflödena av kemiska produkter med utfasningsämnen i har minskat med 20 procent Genom attt följa och sjukvård. Det är en fråga f om folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhett använd mängd av dessa produkter säkerställss resultatet av vårt arbete med att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter. Förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen inom laboratorieverksamhet och i upphandlade varor följs upp separat. Åtgärderr inom detta målområde syftar s till att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i varor och kemiska produkter. Långsiktigt mål I. År 2020 ska Västra Götalandsregionen leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö. Mål Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen har minskat med 80 procent p jämfört med Uppföljning mål 2016 Målet följs upp med nyckeltalet volymminskn ning av miljö- och hälsofarliga ämnenn för de volymmässigt största produktflödena av kemiska produkter med utfasningsämnen i. 32 Måluppföljningen omfattar de volymmässigt största produktflödena av kemiska produkter med utfasningsämnen i. 20

76 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Åtgärder Tabellen beskriver mål, åtgärder och huvudansvar för detta målområde. Mål och åtgärder följs upp i samband med års- och miljöredovisningen. För vissa mål kan tertialvis uppföljning vara aktuell. Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Mål ) Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen 33 har minskat med 80 procent jämfört med Samtliga nämnder och styrelser ska minska behov av och byta ut varor och kemiska produkter som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen, till exempel genom ändrade metoder eller övergång till bästa möjliga teknik. Servicenämnden och andra berörda nämnder/styrelser ställer och följer upp krav i upphandling av varor och kemiska produkter och säkerställer inköpsstatistik för förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen i varor och kemiska produkter. 34 Fastighetsnämnden ska kontinuerligt verka för att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i byggmaterial vid nybyggnation. Samtliga nämnder och styrelser Servicenämnden Fastighetsnämnden Effekter Miljö Genom att minska behov av varor och kemiska produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen samt minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i de varor och kemiska produkter som köps in så minskar spridningen av dessa ämnen till människa och miljö. Risken för negativ påverkan på den biologiska mångfalden minskar i och med detta. Hälsa Hälsofrämjande effekter uppnås både genom att samhällets exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen minskar samt att Västra Götalandsregionens personal löper mindre risk att drabbas av allergiska reaktioner och olika sjukdomstillstånd. Ekonomi Genom effektiviseringar som leder till minskad kemikalieförbrukning minskar kostnader för inköp av kemikalier. Genom att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen kan antalet människor som behöver hälso- och sjukvård till följd av exponering för dessa ämnen minska, vilket ger ekonomiska besparingar till exempel i form av minskat antal sjukdagar. Merkostnader kan tillfälligt uppstå, till exempel för att genomföra en omställning till mindre kemikaliekrävande processer. 33 Måluppföljningen omfattar de volymmässigt största produktflödena av kemiska produkter med utfasningsämnen i. 34 För prioriterade upphandlingar avseende miljö och hälsofarliga ämnen. För övriga upphandlingar ställs grundläggande kemikaliekrav. 21

77 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Läkemedel Varje år används cirka 200 ton aktiv läkemedelssubstans i Västra Götaland. Läkemedelsresterr som inte bryts ner i kroppen eller i våra reningsverk hamnar förr eller senare i våra v vattendrag. Kunskapen om hur läkemedel påverkar miljön på sikt är idagg begränsad. Forskare harr konstaterat t att könshormoner som finns i p-piller påverkar fiskars kön och fortplantningsförmåga. När N rester av smärtstillande och antiinflammatoriska medel kommer ut i miljön kan dessa ge njur- ochh leverskadorr på djur. Utsläpp av antibiotika kan påskynda utvecklingen av resistenta bakterier. Västra Götalandsregionen hade 2011 tillsammans med Region Skåne och Stockholms Läns Landsting flest antal antibiotikarecept per 1000 invånare bland Sveriges landsting. Tillverkningen av aktiva substanser i läkemedel som används i Västraa Götaland sker i stor utsträckning i Indienn och Kina samt andra länder i sydöstra Asien. Reningen av avloppsvatten från produktionen har i flera fall visatt sig vara bristfällig och svenska forskare har hittat extremt höga halter av vissa läkemedel i vattendrag och sjöar i närheten av produktionsanläggningar. Förutom att vi exporterat miljöproblem till andra länder finns risk att resistenta bakterier sprids över hela världen. Långsiktiga mål J. Västra Götalandsregionen skall, utann att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen av läkemedel. Mål Miljöbelastningen vid produktion, ordinering och kassation har minskat jämfört med Uppföljning mål 2016 Målet följs upp genom nyckeltalen och måltalen: 9A. Produktion: Andel av upphandlat sortiment där miljökrav ställts och där uppföljning har genomförts enligt nationella kriterier (Måltal 100 procent) 9B. Ordinering: Antal antibiotikarecept/1000 (Måltall 250) 9C. Kassation: Mängd kasserade läkemedel kr och DDD per år (Basnivå 2014, ska minska under programperioden) 22

78 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Åtgärder Tabellen beskriver mål, åtgärder och huvudansvar för detta målområde. Mål och åtgärder följs upp i samband med års- och miljöredovisningen. För vissa mål kan tertialvis uppföljning vara aktuell. Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Mål ) Miljöbelastningen vid produktion, ordinering och kassation har minskat jämfört med Primärvård, sjukhus och tandvård ska minska ordinering av identifierade miljöbelastande preparat. Primärvård och sjukhus ska öka ordinering av FAR - Fysisk Aktivitet på Recept. Sjukhusapoteket VGR: Kassation av läkemedel inom slutenvården ska minska genom anpassning av sortiment och förpackningsstorlekar efter vårdens behov av läkemedel. Servicenämnden och Läkemedelsenheten ställer och följer upp miljökrav 35 och sociala krav 36 i samtliga läkemedelsupphandlingar. Primärvårdsstyrelsen, sjukhusstyrelserna och tandvårdsstyrelsen Primärvårdsstyrelsen och sjukhusstyrelserna Sjukhusstyrelserna samt Hälso- och Sjukvårdsutskottet Servicenämnden samt Hälso- och Sjukvårdsutskottet Effekter Miljö Genom att krav ställs i upphandling av läkemedel kan minskad spridning av läkemedelsrester vid produktionsställena uppnås. Åtgärder för minskad kassation och ökad ordinering av FAR medför att en minskad mängd läkemedelsrester når miljön. Hälsa Kravställandet i upphandling av läkemedel kan medföra stora hälsovinster vid produktionsställena. Ekonomi De kostnader som uppkommer på grund av antibiotikaresistens för hälso- och sjukvården och samhället är höga och kommer troligtvis att stiga om resistensen ökar ytterligare. En europeisk studie 37 visade att över dödsfall och 62 miljoner euro i extra kostnader kunde tillskrivas infektioner i blodet orsakade av två antibiotikaresistenta bakterier år De höga kostnaderna representerar enligt studien enbart en bråkdel av den totala belastning antibiotikaresistens utgör för hälso- och sjukvården och samhället. Kostnaderna för de samhällen som ligger i anslutning platser där dåligt kontrollerad produktion av läkemedel sker är med största sannolikhet stor när människor blir sjuka till följd av utsläpp av 35 Enligt Miljöstyrningsrådets kriterier 36 I enlighet med det nationella landstingssamarbetet för uppförandekod hos leverantörer 37 Smittskyddsinstitutet, satter hog prislapp paantibiotikaresistens i europa/ 23

79 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA läkemedelsrester. Dels i förlorad livskvalitet och dels i förlorad arbetskraft. Dessa kostnader kan alltså minska när krav ställs på produktion av läkemedel. Genom att minska kassation av läkemedel kan besparingar göras inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Ökad ordinering av FAR kan också medföra att läkemedelskostnaderna minskar. 24

80 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Lustgas Lustgas är dels en mycket stark växthusgas och en av regionens största källor till klimatpåverkande utsläpp och dels den gas som bidrar mest till nedbrytning av ozonskiktet. Långvarig exponering för lustgas kan även medföra ohälsa för medarbetare inom vården. Utsläppen från vården sker nästan uteslutande vid regionens sjukhus i samband med förlossningsvård och anestesi. Utsläppsminskningarna ska ske utan att patienternas välbefinnande åsidosätts. Dett innebär att åtgärder för att minska utsläppen i huvudsak handlar om att dels minska onödig användning av lustgas samt att destruera den lustgass som är nödvändig att använda minskade Västra Götalandsregionens användning av lustgas med cirka 20 procent. Åtgärderna som föreslås för perioden förutsätter att Västfastigheter under 2013 har kartlagt var lustgas används idag och med vilken frekvens. En inledande fördjupad studiee angående förbrukning och läckage görs på ett av sjukhusen. Det förutsätter också attt Västfastigheter i samverkan med verksamheterna har upphandlat destruktionsa anläggningar för de fem förlossningssf sjukhusen senast vid utgångenn av Långsiktigt mål K. År 2020 ska vårdens utsläpp av lustgas ha minskat med 75 procent jämfört med Mål Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med Uppföljning mål 2016 Målet följs upp med nyckeltalet procentuell minskad mängd utsläppt lustgas 25

81 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Åtgärder Tabellen beskriver mål, åtgärder och huvudansvar för detta målområde. Mål och åtgärder följs upp i samband med års- och miljöredovisningen. För vissa mål kan tertialvis uppföljning vara aktuell. Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Mål ) Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med Sjukhusen ansvarar för att med hjälp av Västfastigheter stänga av tillförsel av centralt distribuerad lustgas till verksamheter som har en icke frekvent användning av lustgas. Fastighetsnämnden ansvarar för att fortsatt söka efter läckor i rörledningar och kopplingar som tillhör det fasta nätet samt att åtgärda eventuella brister. Sjukhusen ansvarar för läckagekontroll av tak- och väggmonterade försörjningsenheter (pendlar m.m. )samt åtgärdande av brister. Fastighetsnämnden ansvarar för att installera fasta destruktionsanläggningar och nödvändig kringutrustning senast vid utgången av Sjukhusen ansvarar för att utbilda personal vid förlossningen i hur tillhörande utrustning ska hanteras. Personalen ska sedan se till att patienterna använder utrustningen rätt för att maximera insamlingsgraden på sal. Primärvården, sjukhusen och tandvården bevakar användningen av lustgas för övriga områden än förlossning, som till exempel procedursmärta. Vid frekvent användning gör verksamheten en bedömning om det är aktuellt med mobila destruktionsanläggningar. Sjukhusstyrelserna och Fastighetsnämnden Sjukhusstyrelserna och Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden Sjukhusstyrelserna Primärvårdsstyrelsen, sjukhusstyrelserna och tandvårdsstyrelsen Effekter Miljö Åtgärderna medför minskade klimatpåverkande utsläpp av motsvarande ton koldioxidekvivalenter, minskade utsläpp av ozonpåverkande gaser och minskad resursanvändning genom minskat behov av lustgas. Hälsa Åtgärderna medför hälsofrämjande effekter genom förbättrad arbetsmiljö för dem som arbetar på förlossningen. Ekonomi Genom åtgärderna för att minska onödig användning av lustgas minskar också motsvarande kostnader för inköp av lustgasen. 26

82 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Bilaga A. Tabell Organisation och ansvar Organisation Ansvar Politisk organisation Regionfullmäktige Regionstyrelsen Nämnder och styrelser för utförarverksamheter Beställarnämnder Miljönämnden Tjänstemannaorganisation Regiondirektören Förvaltnings- och bolagschefer Linjechef Högsta beslutande organ i miljöfrågor och fastställer miljöprogrammet. Har ett övergripande ansvar för det interna miljöarbetet. Har ansvar för att miljöprogrammet och de egna miljömålen följs att rapportera resultatet till miljönämnden Har ansvar för att miljökrav utifrån miljömålen inkluderas i avtalen med externa utförare Har regionfullmäktiges uppdrag att stödja det interna miljöarbetet. Det innebär att nämnden har ansvar för att föreslå miljömål samt att ta andra miljöstrategiska initiativ. Nämnden redovisar resultatet av miljöarbetet till regionstyrelsen och föreslår eventuella korrigerande åtgärder för att målen ska nås inom programperioden. Har ansvar för att regionstyrelsens beslut genomförs att miljöfrågorna hålls aktuella att gällande miljölagstiftning följs Har ansvar för att aktivt bidra till att miljöprogrammet förverkligas i den egna verksamheten att miljöarbetet rapporteras till den egna styrelsen eller nämnden att miljölagstiftning och andra krav följs Eventuellt delegerat ansvar för miljöfrågorna Miljöorganisation Miljöchef, miljöstrateg, miljösamordnare eller motsvarande Miljöombud Kemikalieombud Miljösekretariatet Är stöd och resurs för förvaltnings- eller bolagsledningen. Typiska arbetsuppgifter är att leda arbetet med att införa och underhålla verksamhetens miljöledningssystem att sammanställa underlag till miljöredovisning att säkerställa genomförande av miljöutbildning för förvaltningen att vara kontaktperson gentemot miljösekretariatet och miljömyndigheter Är stöd och resurs i miljöarbetet och finns i linjen där ansvarig chef utser miljöombudet. Är stöd och resurs i kemikaliearbetet, finns i linjen där ansvarig chef utser kemikalieombudet. Ansvarar för att stödja och samordna det interna miljöarbetet inom följande områden Miljöredovisning: Ta fram anvisningar, sammanställa resultatet av miljöarbetet, analysera resultatet med hjälp av referensgrupp och lämna förslag till korrigerande åtgärder Miljöledning: Stödja förvaltningar och bolag i arbetet med rutiner kopplat till miljöredovisning och miljöprogrammets mål Upphandling/inköp: Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera miljöprogrammets mål och åtgärder i inköpsprocessen Kompetens: Tillhandahålla webbaserad miljöutbildning och genomföra utbildning för miljöombud. Nätverkande: Genomföra två nätverksträffar för miljösamordnare per år samt ge ut nyhetsbrev till dessa Genomförande av målen i miljöprogrammet: 27

83 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA 1. Koordinera arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen 2. Koordinera arbetet med övergripande åtgärder för målområde Produkter och avfall 3. Kommunikation av resultat av miljöarbetet i stort och sprida goda exempel 4. Överföra kompetens från det externa utvecklingsarbetet till miljöarbetet i våra egna verksamheter inom transporter, energi, livsmedel och hållbar resursanvändning. Miljösekretariatet ska utvärdera miljöprogrammet och ta fram förslag till nytt program inför kommande programperiod. 28

84 MN Förslag till Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter [Utkast ] REMISSUTGÅVA Bilagaa B. De nationella miljömåle en Det svenska miljöarbetet utgår från internationella överenskommelserr och krav från EU, exempelvis EUs strategi 2020, samt regionala och nationella miljökvalitetsmål (see figur nedan). Det övergripande målet är att till nästa generation lämna l över ett samhälle där de stora miljöproblemm men i Sverigee är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Därtill kommer olika styrmedel som lagar, skatter med mera. 29

85 ÄRENDE 7

86 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Peter Holmberg Tel Miljönämnden Miljönämndens årsredovisning 2012 Årsredovisningen ska ge regionfullmäktige och regionstyrelsen en sammanfattning av händelser under det gångna året och en redovisning av det ekonomiska resultatet för året. Förslag till beslut Miljönämnden godkänner årsredovisning för år Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef

87 Sida 1 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden Årsredovisning Sammanfattning och slutsats För att stärka medborgarnas eller deras företrädare har utbildning skett av verksamma yrkesarbetare inom energieffektivt byggande och vid byggutbildningar. Målet har också varit att öka aktiviteten inom allmännyttan genom seminarieserien "Bygga för framtiden". Elva kommuner har bestämt sig för att samverka för energieffektivt byggande. Ansökan om stöd från Interreg IVa för att öka användningen av solenergi i Västra Götaland avslogs. Trots detta är slutsatsen att det finns goda förutsättningar att öka användningen av solenergi framförallt solceller. Detta verifieras i i en studie miljönämnden låtit göra. Utvecklingen av installerad vindkraft har varit stark i Västra Götaland de senaste åren. Ett vindkraftsamarbete har etablerats mellan 14 kommuner. Dock var 2012 ett år av sämre lönsamhet i branschen på grund av lågt energipris. EU-projektet Food Port har involverat 17 företag för att effektivisera godsflöden av livsmedel. Initiativ har tagits i Fyrbodal för att skapa centra för livsmedelslogistik och ett nätverk har skapats i Skaraborg. Ett nätverk för långsiktig samverkan inom livsmedelslogistik har skapats mellan Chalmers, Lunds tekniska högskola och SIK. Inom transportområdet prioriteras en ökning av produktionen och konsumtionen av biogas för fordon. En viktig förutsättning är att samverkan sker med alla aktörer i Sverige. En samverkan med region Skåne ska formaliseras. Viktiga händelser under året var starten av produktion av flytande biogas i Lidköping och fortsatt marknadsintroduktion av metandiesellastbilar för tung fjärrtrafik. En europeisk samverkan inom området leds av miljönämnden. Västerhavsveckan genomfördes med 35 medarrangörer under nio dagar i juli. Aktiviteter genomfördes längs västkusten från Göteborg till Strömstad för att belysa havets betydelse för medborgarna i Västra Götaland. Ett led i att förbättra miljön i Västerhavet är att satsa på hållbara turistdestinationer. Inget sådant initiativ togs av någon aktör. Det har varit viktigt under året att öka intresset för klimatfrågan igen. Alla som undertecknat klimatstrategin har kontaktats och redovisat sitt arbete. Fyra nya överenskommelser har slutits. Miljönämnden har deltagit i fyra seminarier och redovisat klimatarbetet. Ett samarbete har inletts med högskolan i Borås för att engagera unga i klimatarbetet. Miljönämnden har minskat sina resor och avstått från att äta kött vid de möten nämnden ansvarat för. En god kännedom finns i organisationen om målen i det miljöpolitiska programmet. Mätningar visar att Miljönämndens kommunikationsinsatser har bidragit till det. Detta gäller också resultatet från miljöredovisningen. Förvaltningens resor i tjänsten har minskat och alla anställda omfattas av ledningssystem.

88 Sida 2 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden Göteborgs Botaniska Trädgård uppfyller alla måltal. Antalet besökare av trädgården och växthusen har ökat. Detta gäller också lärarledda undervisningstimmar för skolbarn. Målet när det gäller guidade vandringar för allmänheten som Västkuststiftelsen genomför i naturreservaten ska de öka vilket de gjort från ca 2800 personer 2011 till Generellt när det gäller utfallet av måltalen finns en svårighet att belysa effekter av insatserna. Styrtalen beskriver ofta en nivå som indirekt ska leda till önskvärd effekt. När det gäller utfallet under 2012 är målen i de flesta fall nådda precis eller med råge. Men det finns också måltal som inte uppfyllts eller t.o.m. varit icke mätbara. En fortsatt utveckling av styr- och måltal och målhierarki behövs. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Nämnderna inom tillväxt och utveckling ska bidra till hållbar utveckling och goda livsbetingelser för medborgarna i Västra Götaland i enlighet med Vision Västra Götaland. Det innebär att tydliggöra färdriktning och stödja de möjligheter till utveckling som leder till hållbarhet och fler jobb. Miljönämndens uppdrag är att besluta om fördelning av de medel som ställs till förfogande på ett för medborgarna klokt sätt. Nämnden ska också ge uppdrag till utförarverksamheterna och följa upp resultaten. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föredömen i miljöarbetet och minska sin miljöpåverkan. Västra Götalandsregionen som en stor upphandlare ska också vara pådrivare och förebild genom att etiska krav och miljökrav ställs. Miljönämnden stödjer verksamheterna med kompetens och samordning för att vinna koncernnytta och nå de strategiska målen. Miljönämnden följer upp, utvärderar och föreslår korrigerande åtgärder för det interna miljöarbetet på koncernnivå. Miljöarbetet har ofta en internationell dimension som ställer krav på god omvärldsbevakning, analys och på samarbete med regioner utanför Sverige. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Miljönämndens verksamhet ska leda till att fler gröna jobb skapas samtidigt som utvecklingen blir mer hållbar. Verksamheten ska också bidra till att underlätta för medborgarna att göra bra

89 Sida 3 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden miljöval. Miljönämndens verksamhet är inte i första hand riktad direkt till alla medborgare. Men alla som ingår i nätverk och projekt som miljönämnden driver är samtidigt (oftast) medborgare i Västra Götaland. Det ska också bli lättare att göra bra miljöval. De insatser som görs för Västerhavet bidrar också till att förbättra dess miljö 3.2 Insatser för kommunikation Kommunikationsinsatserna är en viktig stödprocess för miljönämndens verksamhet, och bidrar till genomförandet av projekt och program med aktörer i Västra Götaland och inom det interna miljöarbetet till att göra Västra Götalandsregionen känd som en miljöaktör. Under den nationella konferensen Energiutblick i mars redovisades Västra Götalandsregionens energiinsatser och resultat. Under politikerveckan i Almedalen var miljönämnden på plats för att driva frågor om energieffektiva byggnader, hållbar kemi, smarta nät, vindkraft och biogasutveckling. Resultat från klimatarbetet och pågående överenskommelser har spridits till deltagare och media i Västra Götaland. Under 2012 har miljösidorna på det regiongemensamma intranätet bland annat använts för att fortlöpande göra nya mallar och dokument från miljöledningsprojektet tillgängliga för förvaltningarna. En ny webbplats för Studio Re:design har etablerats. Den nya webbaserade grundutbildningen i miljö har lockat fler besökare till både Insidan och den externa webbplatsen. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antal besökare på vgregion.se/miljö Antal besökare på Insidan, ämnesområde Miljö Antal prenumeranter på nyhetsbrevet Drivkraft miljö 20 % fler besökare på vgregion.se/miljo jämfört med % fler besökare på Insidan, ämnesområde Miljö jämfört med % fler prenumeranter på Drivkraft miljö jämfört med 2011 Statistikverktyget ändrades under 2011 så siffrorna besökare under 2012 går inte att jämföra med besökare % För att informera om miljönämndens resultat av arbetet har fyra nummer av nyhetsbrevet Drivkraft miljö givits ut under året. Målgrupperna finns såväl internt inom Västra Götalandsregionen som externt, till exempel kommunala politiker och tjänstemän samt handläggare på statliga myndigheter. Antalet mottagare av nyhetsbrevet var vid årets slut 545 vilket är en minsking med drygt 50 mottagare jämfört med föregående år. Det beror dels på att

90 Sida 4 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden ett nytt nyhetsbrev tagits fram för Smart Energi, med i viss måns samma målgrupp, dels på ett naturligt bortfall av prenumeranter som t ex bytt arbetsplats. 3.3 Rättighetsfrågor Jämställdhetsarbetet sker i huvudsak på två sätt. Det ena är projektverksamheten, där arbetet inriktats på att få en ökad jämställdhet i de projekt som miljönämnden finansierar. Det andra är att vi, i de möten som vi arrangerar och deltar i, är med och bidrar till en ökad jämställdhet. Frågan har varit aktuell på våra interna möten, dels genom att aktivt arbeta med så kallade främjartekniker vid övriga möten vi arrangerar och deltar i. Nämnden har också tagit initiativ till projekt inom textilområdet som är en kvinnodominerad bransch för att skapa jämvikt i projektsatsningarna där mansdominerade branscher fått mest stöd tidigare. Projektet Re-Design Textile Studio är ett exempel på detta. Detta projekt beviljades stöd på ca 4 mnkr och startade i början av året. Vid planering av seminarier och liknande arbetar vi för en jämn fördelning mellan kvinnor och män av inbjudna talare. Vid utannonsering av tjänster arbetar vi med att formulera annonserna så att både män och kvinnor känner sig motiverade att söka. Vid större sammankomster som miljönämnden arrangerar tas hänsyn till tillgängligheten och behov av t.ex. teckentolkning. Vid upphandling av produkter för inredning (i den så kallade Gröna Listan) är ett av kriterierna på produkterna att de ska vara anpassade för funktionshindrade. Vid ansökan av projektmedel ska sökanden ange hur projektet bidrar till mångfald. Nämnden kan dock inte utläsa någon direkt effekt i form av ökad mångfald till följd av detta krav. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Bra Detaljbudgeten 2012 för miljönämnden anger på vilket sätt nämndens arbete ska bidra till Vision Västra Götaland och till regionfullmäktiges budgetmål, uppdrag och strategiska inriktningar för Grundläggande för de insatser som prioriteras är att konsekvenserna för miljön ska vara gynnsamma åtminstone på längre sikt. Insatserna ska också bidra till att arbetstillfällen skapas. För miljön är särskilt klimatutvecklingen, kemikalie- och resursfrågan viktiga utmaningar. Utöver regionfullmäktiges budget utgör Miljöstrategin ett viktigt styrdokument för verksamhetens utvecklingsinsatser. Insatserna i strategin

91 Sida 5 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden syftar i huvudsak till att skapa utveckling inom energi, transporter och livsmedelsområdena. Inom dessa områden finns handlingsplaner som preciserar strategins inriktning. Det gäller nya produkter och tjänster som är bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Under året har en översyn gjorts av de tre handlingsplanerna i samverkan med utsedda politiska representanter från miljönämnden. Klimatstrategin styr insatserna för det breda klimatarbetet. Miljönämnden har under året arbetat i huvudsak i enlighet med Detaljbudget Antagna styr- och mätetal följs upp och redovisas i denna årsredovisning. Alla måltal har inte nåtts medan andra har överträffat målen. Tidigt upptäcktes svårigheter med att följa upp några mål, såsom att regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland och Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka. Miljösekretariatet har gjort ansträngningar under året, tillsammans med regionutvecklingssekretariatet, för att hitta metoder för att följa målen. Alternativ som finns är att göra stickprov eller att följa upp det projektvis. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Miljönämndens insatser ska bidra till ett mer energieffektivt byggande Under 2012 har programmet för energieffektiva byggnader lagt stort fokus på spridning av erfarenheter och kompetens. Miljönämnden deltog i Energiutblick Miljönämnden har genom sitt svar på näringsdepartementets remiss gällande promemoria om "nära-nollenergibyggnader" framhållit Västra Götalandsregionens framsynta hållning med avseende på energieffektiva byggnader. Näringsdepartementet valde att inte gå vidare med en proposition utan istället lämnat en skrivelse som sätter energieffektiva byggnader "högt på agendan". Miljönämnden arrangerade ett seminarium i Almedalen tillsammans med ett flertal västsvenska föregångare inom energieffektiva byggnader. Build with CaRe (BwC) har pågått i tre år och avslutades i mars 2012, med ett avslutande seminarium i Bryssel där miljönämndens ordförande var värd. Projektet har fått stort genomslag på Europeisk nivå och tusentals människor har nåtts av kampanjer och informationsinsatser. Konkreta resultat är bland annat tio transnationella utbildningspaket, en serie forskningsrapporter, det transnationella magasinet CARE, policypåverkan på Europeisk nivå samt nya energieffektiva byggprojekt som ett direkt resultat av att engelska bostadsbolag

92 Sida 6 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden besökt Västra Götaland. Seminarieserien "Bygg för framtiden" har hållits i Borås, Uddevalla och Skövde som ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och LåganBygg. Programrådet för programmet för energieffektiva byggnader har arbetat fram en detaljplan för insatser för resterande programperiod. Målet är att öka aktiviteten inom framförallt allmännyttan. Ett antal kommunikationsinsatser har genomförts under 2012 för att stötta den utvecklingen. Seminarieserien "Bygg för framtiden" har varit del i detta, liksom medverkan vid SP byggdagar. Passivhuscentrum Västra Götaland har med stöd av miljönämndens finansiering genomfört ett antal ytterligare kompetenshöjande insatser som gjorts under I detta ingår ett utbildningspaket som har utvecklat för de byggrelaterade yrkesprogrammen på gymnasiet med fokus på energieffektivt byggande. Under 2012 har fyra gymnasieskolor i Västra Götaland fått en inriktning inom passivhusteknik inom de yrkesförberedande relevanta programmen. Utbildningen avses fortsätta under En certifieringskurs för yrkesarbetande (snickare, elinstallatörer, snickare, m.fl.) har genomförts I november/december 2012 genomfördes en politiker och tjänstemannautbildning med fokus på kommunala verktyg för att styra mot energieffektiva byggnader. Sex kommuner Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Härryda, Kungälv och Lerum har erbjudits utbildningen vid två olika tillfällen. Genom projektet Milparena bland annat har två teknikorienterade heldagsseminarier hållits för aktörer inom byggbranschen på tema värmeåtervinning och fasadisolering. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antal kommuner som aktivt arbetar för energieffektiva byggnader och sol 30 kommuner medverkar i Smart Energi och överenskommelsen för energieffektiva byggnader och /eller sol Antal utbildningar inom Minst 10 nya energieffektivt byggande för demonstrationsprojekt för byggsektorn i Västra Götaland energieffektiv renovering (ur programmet) 1 Öka antalet byggprojekt inom energieffektivt byggande och renovering Antal aktivt medverkande aktörer programarbetet Minst 20 % av alla nya bostäder byggs energieffektivt Minst 10 nya aktörer i Programmet Energieffektiva byggnader 1 11 kommuner har undertecknat överenskommelse för energieffektiva byggnader och 20 kommuner den för solenergi 1 Inga demonstrationsprojekt inom programmet ännu 1. Ej ännu utvärderat inga

93 Sida 7 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden Måltalet gäller för hela programperioden för programmet för energieffektiva byggnader Under programperioden ska minst 10 nya demonstrationsprojekt för energieffektiv renovering byggas. Prognosen är att det blir betydligt färre. Målet är för högt satt. En marknadsanalys kommer att utföras i slutet av 2013 i samband med att programperioden avlutas. Marknadsanalysen kommer att mäta utfallet av andelen energieffektiva byggnader av total nybyggnation i Västra Götaland och jämföras med landet som helhet. Hittills har inga helt nya organisationer sökt stöd från programmet. Dock finns sannolikt nya aktörer som medverkar i projekten. Detta kommer att utvärderas under Allmännyttan är utpekad som en viktig målgrupp i programarbetet. En särskild inbjudan har gått ut till kommuner i Västra Götaland för att öka intresset för kommuner att samverka och söka medel från programmet. Målet utvärderas slutligt vid programmets slut Användningen av solenergi i Västra Götaland ska öka Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Andelen solenergi i Västra Götaland Andelen solenergi i Västra Götaland har ökat jämfört med 2010 (länsstyrelsens statistik) Antal projekt i digital plattform 20 projekt som goda exempel í ny digital plattform Antal aktiva kommuner inom solenergi av dem som har skrivit på överenskommelse sol Inte relevant eftersom projektet SOLEN inte blev beviljat från Interreg IVa 5 kommuner Arbetet med kommunerna har inte skett enligt plan pga av att SOLENprojektet uteblev. Förberedelse för nya överenskommelser har gjort enligt beskrivning i text nedan. Ovan angivna styr- och måltal har direkt eller indirekt koppling till planerade insatser som var tänkta att genomföras inom det interregionala projektet SOLEN. Då detta projekt inte beviljats stöd via Interreg IVa har aktiviteter i enlighet med projektet inte kunnat genomföras. Utifrån det nationella stödet för solcellsinstallationer (för elproduktion) går att utläsa att användningen av solenergi i Västra Götaland har ökat. Det är visserligen från en blygsam nivå (ca 400 kw) men mycket tyder på en växande trend, bland annat på grund av lägre installationskostnader.

94 Sida 8 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden I samverkan med smart energi har en studie tagits fram för att peka ut optimala förutsättningar för solceller och aktörer som särskilt kan dra nytta av att installera solelsanläggningar. Rapporten pekar tydligt på att lönsamma installationer är fullt möjliga under vissa givna förutsättningar, även utan statliga bidrag eller möjlighet till nettodebitering. Studien är ett led i att konkretisera aktiviteter inom överenskommelser för solenergi och kommer att användas som underlag i det fortsatta arbetet. Resultatet av rapporten kommer att användas för riktade insatser för bland annat överenskommelser inom solenergi under Effektivare livsmedelstransporter i Västra Götaland EU-projektet Food Port ska bidra till effektiva transportlösningar genom samordning av godsflöden för ökad fyllnadsgrad, överföring av gods till mindre miljöbelastande transportmedel etc. Projektet ger ökad kunskap inom miljölogistikområdet och minskade CO2-utsläpp. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antal företag som deltar i Minst 20 företag ska vara direkt 17 företag har varit direkt projekten inblandade i projektet inblandade i projektet Antal fallstudier i Food Port Tre fallstudier påbörjas i Food Port under 2012 Fyra fallstudier har påbörjats under 2012 Sammanlagt har 17 företag varit inblandade i projektet under året i olika omfattning. Det är större livsmedelsföretag, logistik och transportföretag som involverats på olika sätt. Kommuner och näringsliv i Fyrbodal har tagit initiativ till att skapa centra för livsmedelslogistik och de har fått utvecklingsstöd från Food Port. Initiativ till ett nätverk för livsmedelslogistik mellan kommuner och företag har tagits i Skaraborg. Inom ramen för projektet har spårbarhetsteknik testats och ett antal program för beräkningar av miljöpåverkan från transporter har utvärderats. Food Logistics Network har skapats för att säkerställa långsiktig samverkan inom livsmedelslogistik mellan Chalmers, Lunds tekniska högskola och SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik. Nätverket har sökt och fått medel från forskningsprogrammet Tvärlivs för sitt första gemensamma forskningsprojekt. Under året har ett nytt logistikprojekt startats som riktar sig till små och medelstora livsmedelsföretag. Projektet drivs av Lokalproducerat i Väst och angreppssättet är att utveckla rutiner för stöd till företagen då det gäller transporter och logistik (intern logistik, förpackningar, beställningsrutiner etc.) Kraftsamling för biogasutveckling i Västra Götaland Biogasprogrammet Biogas Väst startade 2011 för att utveckla produktion, distribution och användning av biogas för fordon. Programmet ska vara vägledande för hur de offentliga medlen bör användas för att komma till rätta med brister i nuvarande system. Vidare ska kraftsamlingen bidra till ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan aktörerna.

95 Sida 9 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden En kommunikationsstrategi för biogasprogrammet har färdigställts, tryckt informationsmaterial har tagits fram samt hemsidan har ytterligare utvecklats med goda exempel från vårt län. Hemsidan har haft besökare sedan början av året. Ett förväntat resultat av biogasprogrammet är att en ökad produktion och användning av biogas leder till ökad sysselsättning och skapandet av nya företag. För att kunna följa upp detta har en nulägesanalys genomförts tillsammans med en prognos för år Analysen visar att sysselsättningen inom biogasområdet i Västra Götaland, med 2010 som basår, uppgår till ca helårssysselsatta. Om de regionala biogasmålen nås till 2020 skulle, enligt analysen, siffran stiga till omkring helårssysselsatta. Miljönämnden beslutade, den 7 juni, om tre ståndpunkter som sammanfattar de förutsättningar som man anser är nödvändiga på den nationella nivån för att främja biogas i Västra Götaland. Dessa ståndpunkter låg sedan till grund för aktiviteter under Almedalsveckan samt den debattartikel, riktad till IT- och energiminister som publicerades i Göteborgs Posten i oktober i samband med den nationella gasbranschkonferensen som i år hölls i Trollhättan. Ovanstående aktiviteter genomfördes tillsammans med Biogas Syd och Region Skåne samt ytterligare andra biogasorganisationer runt om i landet. Under hösten träffade politiker och tjänstemän från Miljösekretariatet sina motsvarigheter vid Regional Tillväxt i Region Skåne för att diskutera ett fortsatt samarbete kring de nationella påverkansfrågorna. Vid träffen beslutades att ett fortsatt samarbete var önskvärt och att detta arbete skall formaliseras under våren Under 2012 har en fokusering skett kring matavfall för biogasproduktion. Arbetet har delfinansierats av Jordbruksverket. En nulägesanalys har tagits fram, som visar att 26 av länets 49 kommuner har utsortering av matavfall för biogasproduktion. Ett samarbete har startats med kommunalförbunden för att hitta rätt form att gå vidare, och en första workshop har hållits tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund. Tillsammans med aktörerna i nätverket har många åtgärder genomförts enligt "programmet för biogasutveckling i Västra Götaland". Speciellt kan nämnas projektet "Interaktioner mellan biogasforskning och branschaktörer inom Biogas Väst" som genomförts under året med en sammanställning över forskare inom området, en sökfunktion över tillgängligt material samt en nationell temadag i Göteborg om nya forskningsresultat. Viktiga händelser under året var starten av produktionen av flytande biogas i Lidköping samt fortsatt marknadsintroduktion av metandiesellastbilar för tung fjärrtrafik. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antal aktivt medverkande 65 medverkande 45 medverkande aktörer i programarbetet Antal nya produkter inom Två produkter Två produkter

96 Sida 10 (29) Datum Diarienummer MN biogasområdet Antal nya pilotanläggningar inom biogasområdet Antal workshops för erfarenhetsutbyte Antal nya överenskommelser för biogas inom ramen för Smart Energi Antal arbetsgrupper igång kring prioriterade insatsområden Två pilotanläggningar Två workshops En överenskommelse mellan kommuner om ökad utsortering av vått avfall Fem arbetsgrupper Miljönämnden Noll pilotanläggningar, en förstudie Fyra workshops Noll överenskommelser Fem arbetsgrupper Omkring 45 personer från omkring 25 organisationer medverkar aktivt i programråd och arbetsgrupper inom Biogas Väst. Måltalet för året är 65 aktivt medverkande personer. Totalt finns nu cirka 190 personer med i det öppna nätverket, vilket är en stor ökning från 60 stycken vid förra årsskiftet. Två workshops riktade mot hela det öppna nätverket har anordnats under året, samt två riktade workshops. Diskussioner pågår med de fyra kommunalförbunden kring hur ett fortsatt samarbete kring ökad utsortering av vått avfall bäst skall ske, där en överenskommelse inom ramen för Smart energi är ett alternativ. En förstudie om en småskalig teknik för att förvätska gasen som genomfördes av bland annat studenter vid Chalmers entreprenörsprogram tillsammans med Borås Energi och Miljö visar på positiva möjligheter och en ansökan har skickats in till Energimyndigheten om att bygga en pilotanläggning. Pilotanläggningen för förgasnings, GoBiGas fas 1, är försenad men under byggnation, och kommer bli klar under Utbyggnad och utveckling av vindkraft i Västra Götaland Power Väst är ett samverkansprojekt i Västra Götaland som skapats för att utveckla vindkraften. Målen är att öka vindelsproduktionen i Västra Götaland och den har stigit från 0,2 TWh 2007 till 1,3 TWh Initiativet syftar också till att den samlade kompetensen inom forskning, energibolag och industriella aktörer ska påskynda vindkraftsutbyggnaden. Projektet har också som mål att få fler företag inom byggande, service och underhåll samt finansiering och försäkring. Under 2012 har nätverket samverkat med Chalmers kunskapscenter, Swedish Wind Power Technology Centre, att stimulera ett växande näringsliv genom att fakta tas fram som vilar på vetenskapliga grunder har tyvärr varit ett år då lönsamheten i branschen varit låg på grund av ett lågt elpris. En databas för underleverantörer (SVID) har byggts upp. Power Väst har också arbetat med havsbaserad vindkraft och tagit initiativ till att en samhällsekonomisk kalkyl presenterats. Detta är grunden för att bilda ett samarbete mellan flera regioner i Sverige. Projektet har

97 Sida 11 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden också gjort en rapport om samtliga kommuner i Västra Götaland och utifrån detta bildat ett nätverk med 14 kommuner (varav 6 deltog på en träff i Uddevalla 15 november. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antalet kommuner i Tio kommuner 14 kommuner vindkraftssamarbete Antal workshops för Tre workshops Tre workshops vindkraftsaktörer Nya medfinansiärer till nätverket Tre medfinansiärer Tre Projekt medfinansieras av Region Värmland, Götaborgs Energi, Rabbalshede kraft Bidra till en förbättrad miljö i Västerhavet Miljösekretariatet deltog i Europeiska Kommissionens arrangemang European Tourism Day samt i en workshop hos CPMR (Conference of Peripheral Maritime Regions) i anslutning till denna dag, liksom i projektmöten på detta område. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antal insatser som minskar miljöpåverkan på Västerhavet Beslut om två projektinsatser Inga insatser beslutade. Initiativ för att öka intresset och Beslut om en Västerhavsvecka Västerhavsveckan 2012 engagemanget för en bättre miljö i Västerhavet 2012 genomförd 7-15/7 med ca 35 medarrangörer. Antalet turistdestinationer, där en utveckling mot hållbarhet har påbörjats, med minst tre medverkande aktörer. Initiativ för att utveckla minst en hållbar turistdestination Inga initiativ genomförda. Medvetandehöjande insatser främst i form av Västerhavsveckan 2012 gjordes i samverkan med en rad viktiga aktörer i Västra Götaland. Däremot saknades relevanta övriga projektinitiativ på detta område, förutom mindre forskningsinsatser som inte föll inom miljönämndens område. Miljönämndens var beredd att bidra till konceptet "Hållbara turistdestinationer i samband med genomförandet av programmet för natur- och kulturturism i Västra Götaland, samt inom projekt på detta område, men relevanta projektinitiativ saknades under året Delta i internationellt miljösamarbete Västra Götaland har stark internationell inriktning. Miljönämndens internationella arbete bedrivs både inom de samarbetsorganisationer, nätverk och samverkansprojekt som Västra Götalandsregionen deltar i och i bilaterala kontakter med regioner inom och utanför EU.

98 Sida 12 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden Samarbetet sker på både politisk nivå och på tjänstemannanivå. Kontakterna har förstärkts främst med de regioner som representerar sina respektive länder i styrgruppen för ENCOREnätverket. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antal organisationer i Västra Minst fyra deltagande tre Götaland som deltar i aktiviteter organisationer med Västra Götalandsregionens samarbetspartner inom organisationer, nätverk, samverkansprojekt och bilaterala regionsamarbeten Medverkan vid internationella arrangemang för att nå nyckelaktörer på miljöområdet. Antal genomförda lobbyinsatser, t. ex. antal besvarade EU-samråd som berör viktiga miljöfrågor för Västra Götaland. Medverkan vid minst ett internationellt arrangemang på miljöområdet. Alla EU-samråd som berör viktiga miljöfrågor för Västra Götaland besvarade. Miljönämnden bidrog till att andra aktörer i Västra Götaland blev delaktiga i intressanta EUprojekt. Fyrbodals kommunalförbund, kommunnätverket för energistrategiska frågor samt Lindholmens Science Park har deltagit i aktiviteter i EU-projektet LoCaRe. LSP deltog även i en workshop anordnad av Assembly of European Regions, AER. Miljönämnden deltog i konferensen ENCORE 2012 i Nederländerna och tog där bl a initiativ till ett nätverk för att främja biogasproduktion och -användning. samt medverkade aktivt vid det betydande internationella arrangemanget European Maritime Day i Göteborg maj. Dessutom deltog miljönämndens ordförande i konferensen om koldioxidlagring i Oslo. Ett samarbete mellan Chalmers och universitetet i Oslo. Västra Götalandsregionens eget kontor i Bryssel förbättrar möjligheterna till omvärldsbevakning och bör möjliggöra höjd ambitionsnivå, när det gäller att påverka EU:s politik. Regionen har beredskap att svara på Europeiska Kommissionens samråd i ärenden som har stor betydelse för Västra Götaland inom miljöområdet. Under året saknades dock sådana samråd, varför miljönämnden inte medverkade till några sådana svar Bidra till en utveckling av miljötekniksektorn i Västra Götaland Miljönämnden ska bidra till insatser som leder till att fler produkter och tjänster utvecklas inom miljöteknikområdet. Under 2012 har miljönämnden inte drivit något aktivt program för miljöteknikutveckling i bred mening utan utvecklingen har främst skett inom ramen för programmen för energieffektivt byggande och biogas samt handlingsplanerna för energi och två inga

99 Sida 13 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden transporter. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antal projektinsatser/initiativ 4 initiativ 4 projekt Antal nya produkter/tjänster 1 produkt/tjänst 1 produkt som kommit fram genom forskningsprogram och kommersialiserats Seminarium för 1 seminarium 0 nätverksbyggande Kommunikation om VG:s miljökunnande vid internationella konferenser och seminarier Minst två internationella seminarier eller konferenser i Västra Götaland eller internationellt 2 Två projekt med bredare ansats är miljöinnovationstävlingen (Green Innovation Contest ) och Ecoex. För Green Innovation Contest är miljönämnden medfinansiär tillsammans med Energimyndigheten och Tillväxtverket. Innovatum AB är tävlingsledare. Tävlingen är nationell och går ut på att miljöinnovationer bedöms utifrån miljöaspekt och innovationsaspekt och bidragen får hjälp och stöd att utvecklas. De bästa miljöinnovationerna får särskilda utmärkelser. Vid årsskiftet, då det var två veckor kvar till sista anmälan hade ca 50 miljöinnovationer kommit in. Ecoex är ett projekt som drivs av BRG och samordnar företag som arbetar med miljöteknikexport. Två ytterligare initiativ är Elbussutveckling och Power Väst demoobjekt. Inom ramen för tillväxtprogrammets miljömiljon har BRG, Skaraborgs kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund valt att jobba med affärsdriven miljöutveckling. Det har inte funnits behov av detta då Miljöaktuellt genom Sustainability Day Väst som arrangerades tillsammans med BRG Miljönämnden var värd vid LoCaRe konferens på Lindholmen om E-mobility. Dessutom deltog Innovatum och Lindholmen på Open Days i Bryssel Miljönämndens primära målgrupper ska känna till det miljöpolitiska programmet Ett nytt miljöpolitiskt program antogs av regionfullmäktige i september Miljönämndens uppdrag är att göra programmet känt och skapa motivation i organisationen för arbetet med miljömålen. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012

100 Sida 14 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden Andel förvaltnings- och bolagschefer som känner till det miljöpolitiska programmet Andel miljösamordnare som arbetar med miljömålen enligt det miljöpolitiska programmet Andel politiska sekreterare som känner till det miljöpolitiska programmet 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Alla förvaltnings- och bolagschefer har fått skickat till sig både broschyr om miljöpolitiskt program och miljöredovisning Information om miljöpolitiskt program och resultat i miljöredovisning har även gått ut via chefsutskick på intranätet. Miljösamordnarna har fått svara på om de arbetar med miljömålen enligt det miljöpolitiska programmet, vilket samtliga som svarade på enkäten anger att de gör Genomföra och initiera åtgärder enligt miljöpolitiska programmet så att målen kan nås Miljönämnden ska genomföra och initiera åtgärder inom ramen för sitt uppdrag så att målen i det miljöpolitiska programmet nås. Miljönämnden kommer att på olika sätt följa hur arbetet går för att ha beredskap att ge förslag till korrigerande åtgärder. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Andel nöjda deltagare på 80 % 95 % miljösamordnarträffar och miljöomdbudsutbildningar Antal effektrapporteringar som visar att miljönämndens aktiviteter bidragit till att målen nås Fem effektrapporter Fem effektrapporter Under året har fyra miljöombudsutbildningar genomförts med totalt cirka 140 deltagare och två miljösamordnarträffar, där merparten av miljösamordnarna deltagit. Målet var att ha 80 procent nöjda deltagare, vilket har nåtts med råge. Utvärderingar i samband med utbildningarna och träffarna gav att sammantaget 95 procent av de som svarade på enkäterna var nöjda med träffen/utbildningen. Med nöjd avses poäng 4, 5 eller 6 på en fem- respektive sexgradig skala på frågan "Vilken är din helhetsbedömning av utbildningen/träffen? " Miljösekretariatet har under perioden tagit fram en webbaserad utbildning i grundläggande miljökunskap som lanserades i mars. Fr.o.m. lanseringen t.o.m. augusti gick cirka personer utbildningen. Utvärdering genomfördes under sommaren och uppdaterad version lanserades i september. Totalt har ca anställda gått webbutbildningen from lanseringen i mars tom dec Konsultkostnaderna för framtagande av webutbildningen plus

101 Sida 15 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden uppdateringar i samband med ny version blev kr. Webutbildningen kommer användas flera år framöver. Miljönämnden ansvarar inte för att verksamheterna i vår organisation har ett miljöledningssystem. Däremot har miljösekretariatet varit sammankallande för en regiongemensam arbetsgrupp med syftet att skapa gemensamma rutiner och arbetssätt. Arbetet har resulterat i att det finns färdiga rutiner tillgängliga för verksamheterna och att det finns en definition för vad som krävs av verksamheterna för att kunna säga att de har ett miljöledningssystem, vilket underlättar kommunikationen med verksamhetens ledning. Miljönämnden har säkerställt utförandet av miljödiplomeringsrevision för våra verksamheter. Inom målområdet om produkter och avfall, som har det långsiktiga målet att resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling, har under året en rad initiativ tagits. Dels har uppdrag till miljönämnden i regionfullmäktiges budget 2013 om kartläggning av avfallsflöden påbörjats och en rad verksamhetsbesök genomförts. Kartläggningen ska resultera i prioriterade åtgärdsförslag som leder oss att nå målet om hållbar resursanvändning. Dels har förstudien "Återbruk av möbler inom Västra Götalandsregionen" publicerats. Med den som underlag har ett regiongemensamt arbete om framtida möbelhantering för Västra Götalandsregionens verksamheter kunnat påbörjas, som miljönämnden är sammankallande för. Miljösekretariatet är sammankallande i gruppen för miljöprioriterade inköp. Två möten är genomförda med syfte att uppdatera och säkra miljökompetens för de upphandlingar som är miljöprioriterade kopplat till miljöpolitiska programmets mål. Åtgärder för inköpsprocessen kopplat till mål för samtliga målområden inom ramen för miljöprogram har tagits fram och förankrats. Under perioden har förvaltningen medverkat i framtagandet av rutiner för energikravställande av medicinteknisk utrustning tillsammans med Västfastigheter och Regionservice-område inköp, vilket är nödvändigt för att kunna nå energimålen i miljöpolitiska programmet. Beslut om detta togs av inköpsråd i mars. Representanter från miljösekretariatet medverkar som miljökompetens i projektgrupper till upphandlingar kopplade till våra områden, till exempel personbilsupphandling och ambulansupphandling. Medverkan i ambulansupphandling ledde till att anbudsförfrågan utformades så att Västra Götalandsregionen efterfrågade ambulanser som kan drivas på fordonsgas. Det blev dock inga avtal på biogasdrivna ambulanser. Medverkan i personbilsupphandlingen gav miljösekretariatet möjlighet till snabbt agerande inför beslutet om att stoppa inköp av diesel och bensindrivna bilar. Miljönämnden har tagit fram en rapport om miljömervärden tack vare kemikaliekrav i varor under den period vi har haft kemikaliestrategin ( ) inför slutrapportering av densamma.

102 Sida 16 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden Säker uppföljning och utvärdering av det miljöpolitiska programmet Miljönämnden ska följa upp och utvärdera det miljöpolitiska programmet. Både när det gäller måluppfyllelsen och planeringen av kommande program. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Andel nyckeltal med kvalitetssäkrad uppföljning. Det vill säga tillgång till tillförlitlig statistik och mätmetod för programmets nyckeltal. 70 % 78 % Miljöredovisning för 2011 är framtagen och resultat spreds till olika intressenter. Miljösekretariatet har under året arbetat aktivt med att säkerställa statistik och mätmetoder för uppföljning av mål inom alla områden. Närmare 80 procent av nyckeltalen bedöms vara av en tillräckligt god kvalitet. En del av dessa har dock bedömts som mindre relevanta i förhållande till målet och bör inte vara kvar. Övergången till marknadsplatsen har dock gjort att uppföljningsarbetet, åtminstone i en övergångsperiod, har blivit mer svåröverskådligt och inte så tillförlitligt. Miljösekretariatet har även varit projektledare för det nationella arbetet med jämförande miljönyckeltal för landsting och regioner. Rapporten "Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012" publicerades av SKL i slutet av november. Med samarbetet kring nationella miljönyckeltal får vi nya möjligheter att lära av varandra, vi får också ett förbättrat och mer enhetligt sätt att redovisa våra data. Miljöprogram med mål och åtgärder för perioden har arbetats fram under 2012 i samverkan med nyckelpersoner från andra förvaltningar. Två gånger har styrgruppen för miljöprogrammet haft möten. Styrgruppen består av fem politiker från miljönämnden och miljöchef. Förslaget till miljöprogram har förankrats hos hälso- och sjukvårdsledning, servicenämnd och fastighetsnämnd Miljönämndens primära målgrupper ska känna till resultatet av miljöarbetet Miljönämnden har ansvar för att sammanställa och kommunicera resultatet från miljöredovisningen. Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Andel förvaltnings- och 100 % 100 % bolagschefer som känner till miljöredovisningen. Andel miljösamordnare som känner till resultaten i 100 % 100 %

103 Sida 17 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden miljöredovisningen Andel politiska sekreterare som känner till miljöredovisningen Antal nyckeltal med förvaltningsspecifik jämförelse 100 % 100 % 10 nyckeltal 8 nyckeltal Genomförda aktiviteter: - Utskick av miljöredovisning till målgrupp - Förvaltningsspecifika jämförelser av åtta nyckeltal. Fler var inte möjligt att få fram, eftersom underlaget för flyg och utfasningsämnen inte var av tillräckligt bra kvalitet. - Kommunicerat resultat av miljöarbetet via nyhetsbrev, chefslinjen och föredragningar på olika chefsdagar - Miljönämnden höll i en miljödag för regionstyrelsen och politiska sekreterare i oktober där resultat av vårt arbete samt framtida utmaningar presenterades. - Sammanställt och förmedlat fyra nyhetsbrev till miljönätverk Uppdrag till Göteborgs botaniska trädgård 2012 Göteborgs botaniska trädgård är den största trädgården i sitt slag i Norden och en av de ledande i Europa. Trädgården är ett internationellt respekterat center för botanisk forskning och hortikulturell utveckling. Botaniska trädgården har vetenskapliga och hortikulturella samlingar som omfattar minst arter. Trädgården är också ett viktigt besöksmål med knappt besökare varje år. Botaniska trädgårdens styrelse har påtalat att det finns svårigheter att kunna genomföra sitt uppdrag mot bakgrund av regionbidragets storlek. Orsakerna måste tydliggöras inför budget Göteborgs botaniska trädgård omfattas av regionens övergripande styrdokument. Botaniska trädgårdens styr- och måltal ska spegla att: Antal besökare i parken ska öka Undervisningen av skolbarn ska ligga på samma nivå som tidigare Antal deltagare vid Gröna Rehab ska ligga på samma nivå som tidigare Resultatet för 2012 visar att antalet besökare av trädgården har ökat med ca till drygt Även besökare av växthuset har ökat. Antalet lärarledda undervisningstimmar för barn har ökat medan deltagarna i Gröna Rehab är ung på samma nivå som föregående år Västkuststiftelsen I samverkan med länsstyrelsen har Västkuststiftelsen åtagit sig att sköta och förvalta 200 av de 300 värdefulla naturområden som har skyddats inom Västra Götaland. Förutom Västra Götalandsregionen är också Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund

104 Sida 18 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden huvudmän för Västkuststiftelsen. Viktiga funktioner för stiftelsen är att förvalta friluftsområden och på länsstyrelsens uppdrag bevara den biologiska mångfalden. Västra Götalandsregionen beslutade att öka budgetramen för Västkuststiftelsen genom ett tillskott på 1 miljon kr från Västkuststiftelsens verksamhet skapar goda förutsättningar för det rörliga friluftslivet och tillskottet ska användas för att locka fler besökare till naturreservaten. Medlen ska således inte bidra till den ordinarie skötseln av reservaten. I årsredovisningen redovisas särskilt hur dessa medel använts och vilket resultat det gett. Målet att antalet deltagare i guidade visningar i naturreservaten ska öka jämfört föregående år har uppnåtts. Vandringsprogrammet för 2012 bjöd på 156 vandringar i 104 olika västsvenska naturreservat. Trots det regniga vädret deltog ett medel av 20 personer vid varje vandring eller totalt 3105 vandrare när året var slut. (Under 2011 var det ca deltagare som vandrade 146 olika turer.) Fortfarande hittar nya personer till vandringarna och så många som 44 % av vandrarna deltog för första gången. Liksom förra året var det dessutom 36 % som besökte naturreservatet för första gången under den guidade turen. Västkuststiftelsen har en viktig roll när det gäller tillgängligheten till naturområden i Västra Götaland. De ska möta det ökande intresset för att vistas i naturen. Under året har satsningar gjorts för att öka tillgängligheten exempelvis genom nya parkeringsplatser vid NR Bjällermossen och naturreservatet Ekedal i Tranemo kommun. En ny hängbro över Munkedalsälven i naturreservatet Strömmarna. Det är bro nummer två. Bohusleden går över bron och här kan man nu gå en rundslinga i anslutningen till Friluftsfrämjandets stuga i Vassbotten. Åtgärder har gjorts i ett antal reservat i Dalsland under året. Rastplats och stig vid naturreservatet Bräcke ängar har rustats upp. Nya stigar har röjts och märkts ut på naturreservatet Orsberget. På Furustad har toaletten byggts om för bättre tillgänglighet lägerplatsen förbättrats. I naturreservatet Sörknatten har stigen breddats och grusas och en ny trappa upp till utsikt har byggts. På naturreservatet Skärbo har två spänger breddats för att besökare skall känna sig säkrare vid övergång. Bryggan i reservatet Tisselskog har byggts om. I naturreservaten Sandsjöbacka och Vättlefjäll i Göteborg har efter många års förfall ett nödvändigt arbete att bygga om samtliga spänger och nya stigmarkeringar påbörjats. Den 8 km långa promenadvägen kring Surtesjön (Göteborg och Ale) blev färdigt under året. Västkuststiftelsen ska genom sitt uppdrag medverka till att fler blir uppmärksammade på den biologiska mångfaldens betydelse och naturens betydelse för hälsan. Västkuststiftelsen spelar en viktig roll som aktör för natur- och kulturturismen i Västra Götaland. Samverkan sker med entreprenörer som bidrar till att öka tillgängligheten och attraktionskraften hos de naturskyddade områdena. Tillgänglighetsdatabasen ska användas. Västkuststiftelsen har ansvarat för genomförandet av skärgårdsrenhållningen.

105 Sida 19 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden 4.5 Miljömål Miljönämndens insatser inom livsmedelsområdet syftar bland annat till att ekologiska livsmedel ska få ökade möjligheter att nå ut på de lokala marknaderna, att andelen ekologiska livsmedel ska öka i Västra Götaland och att kunskapen om hela livsmedelskedjans påverkan på miljö och hälsa ökar. För att minska energiberoendet, och för klimatarbetet, finns minskad köttkonsumtion som ett insatsområde i regionfullmäktiges budget Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Andel 80 % 51 % möten/seminarier/konferenser där ekologisk mat har serverats Andel köttfria möten/seminarier/konferenser 100 % 90 % När det gäller ekologisk mat vid möten och konferenser har det varit svårare att få igenom önskemål om leverans av ekologisk mat. Däremot har det i så gott som samtliga fall gått att få ekologiskt kaffe. Vid samtliga möten där miljösekretariatet själva kunnat påverka beställningen har köttfritt efterfrågats. Vid ett fåtal tillfällen har detta missats av konferensanläggningen och därför nås inte målet. 5. Medarbetarperspektivet Antalet anställda vid miljösekretariatet 2012 uppgår till 18 personer. Regionen har i år fokus på personalkostnadskontroll, vilket innebär att personalkostnaden inte ska öka med mer än 1,8 % under året. Sekretariatet följer kostnadsutvecklingen löpande. Miljösekretariatet har flera medarbetare som helt eller delvis finansieras genom projektmedel. Antalet personer varierar över tid varför också nämndens personalkostnader kan variera beroende på deltagande i projekt. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Miljösekretariatet följer regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet. Dessa mål redovisas under M0-M06 I dokumentet. 5.3 Personalstruktur Miljösekretariatet har ökat antalet anställda från 17 personer 2011 till 18 personer Ökningen har kommit till genom en organisatorisk förändring inom IT där en person har

106 Sida 20 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden anställts med placering på miljösekretariatet och finansiering från centralt håll. 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Anställda Summa Antal anställda vid miljösekretariatet 2012 är 18 personer. Sekretariatet har endast anställda inom personalgrupp "Administration" som rymmer personalens anställningsformer såsom miljöstrateg, kommunikatör, processledare etc. Inom sekretariatet finns inga ofrivilliga deltidsanställningar. 5.7 Jämställdhet och mångfald Sekretariatet har arbetat aktivt med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna under året liksom föregående år. Kompetenshöjande insatser för chef och medarbetare är genomförda enligt jämställdhets- och mångfaldsplanen. Ytterligare utbildning i jämställdhetsintegrering i verksamheten har planerats och kommer att genomföras under våren Syftet med kompetensutvecklingsinsatserna är att kvalitén i verksamhetsperspektivet och beredningarna skall öka så att jämställdhets- och mångfaldsfrågorna är en naturlig del i verksamheten. 7. Ekonomiperspektivet Bra Miljönämndens ekonomiska resultat summeras till 0. Nämnden har förbrukat sina budgeterade medel för insatser inom miljöutveckling och till stöd för Västra Götalandsregionens eget miljöarbete. Dessutom ges verksamhetsbidrag till Botaniska trädgården och Västkuststiftelsen. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet MN har inga mål utöver RF:s mål.

107 Sida 21 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden 7.2 Ekonomiskt resultat Resultaträkning i sammandrag Utfall jämfört med budget Miljönämndens ekonomiska resultat 2012 summeras till +-0 (för att var exakt + 36 tkr). Utfallet för året följer därmed den totala budgeten men det finns avvikelser mellan budget och utfall per kostnads/intäktsslag. Text har något mindre intäkter kommit in jämfört med det som budgeterats. Det handlar om intäkter i projekt bl a Food Port, Biogas och Power Väst. Nämnden har förbrukat 2,0 mnkr mindre personalkostnader än budgeterat. Det gäller både sekretariatet, Klimatdialogen och nämnden. Utfallet av personalkostnader i projekt är något lägre 2012 jämfört med 2011( ca 0,2 mnkr). Det kan annars variera mellan år beroende på hur många som är anställda och finansierade i projekt. På kostnadssidan är Övriga bidrag den största kostnadsposten. Här bokförs såväl verksamhetsbidrag (ex till Göteborgs Botaniska Trädgård) som bidrag i olika projekt. De projektbeslut som nämnden har tagit under året har bokats som s k avsättning i de fall projektägaren är extern. Vid en avsättning kostnadsbokförs hela det beslutade beloppet även om utbetalningen sker långt senare. Projektbeslutet belastar därför resultatet i sin helhet i samband med att beslutet tas. Regelverket tillåter inte avsättning mot regioninterna projektägare. I avslutade projekt där inte hela det beslutade beloppet har upparbetats återförs

108 Sida 22 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden återstående medel genom nämndens beslut och ger utrymme för nya projektbeslut. Under 2012 har 1,4 mnkr återförts. Vid jämförelse mellan budget och utfall på övriga bidrag är utfallet lägre än budgeterat (6,3 mnkr) medan förhållande är det motsatta när det gäller Övriga kostnader (-8,0 mnkr). Det är helt enkelt svårt att vid budgeteringstillfället veta vilka kostnadsslag nämndens beslut ska komma att belasta. Utvecklingen följs dock noga under året så att den totala budgeten balanserar. Finansiella intäkter utgörs av ränteintäkter på regionkontot. Här har något mer ränta kommit in under året än vad som budgeterade (0,1 mnkr). I nedanstående tabell visas miljönämndens utfall och budget 2012 per verksamhet. Utfall 2012 jämfört med utfall 2011 Regionbidraget till miljönämnden minskade med 1,4 mnkr till Kostnaderna de båda åren är i samma härad även om det även här finns skillnader mellan kostnads/intäktsslag. Tex

109 Sida 23 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden är utfallet på intäkter lägre 2012 jämfört med 2011 vilket balanseras av ett lägre utfall på övriga bidrag och Övriga kostnader Analys utfall/helårsprognos Se 7.2 Ekonomiskt resultat 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Miljönämnden har ekonomi i balans. 7.4 Eget kapital 2011 förbrukade miljönämnden ca 300 tkr av det egna kapitalet för insatser inom klimatarbetet. Kvar blev 48 tkr som utgör nämndens egna kapital vid 2012-års ingång. 8. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument med tillhörande specifikation av avsättningar bifogas. Bilagor Bokslutsdokument RR, BR, kassaflöde Miljönämnden 2012 Bilaga Avsättningar REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I VERKSAMHETSPERSPEKTIVET V13 Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland OK Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antal nya och bevarade arbetstillfällen som miljönämndens insatser har bidragit till 50 arbetstillfällen Ansträngningar har gjorts under året, tillsammans med regionutvecklingssekretariatet, för att hitta metoder för att följa målen. Alternativ som finns är att göra stickprov eller att följa upp det projektvis. Detta har gjorts när det gäller arbetstillfällen inom biogasområdet.

110 Sida 24 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden V14 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Bra Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Andelen kvinnor som leder 45 % 52 % projektinsatser Antal nya insatsområden med stark kvinnlig representation 2 stycken (textil och besöksnäring) Studio Re:design inom textil har startat. Av de projekt som beviljats stöd från miljönämnden drivs drygt 50 % av kvinnliga projektledare. Dessa projekt motsvarar 62 % av projektmedlen. De mötesplatser som miljönämnden skapar ska utvecklas så att fler kvinnliga deltagare finner det meningsfullt att delta. Under året har projektet Studio Re:design startats, med stark representation av kvinnligt deltagande. Projektet syftar till att öka återanvändningen av textilt spillmaterial. Fjorton företag och Röda korset har gått in som materialleverantörer av sitt spill. Av detta gör designer prototyper med god design som markant ökar värdet av spillet. Dessa prototyper ger inspiration till företagen för nya produktidéer och materialkombinationer som företag kan utveckla till produkter och hitta nya samarbetsformer för småskalig lokal produktion. V17 Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska OK Västra Götalandsregionen ska vara drivande i arbetet att minska användningen av fossil energi i Västra Götaland. Medborgarna och omvärlden ska uppleva att Västra Götaland går före i sitt miljöarbete. Nytänkande och ledarskap ska känneteckna arbetet. Klimatstrategin styr inriktningen. Arbetet har under 2012 riktats in på att förankra och sprida kännedom om strategin på nytt hos primärt kommuner och kommunalförbund - både politiker och tjänstemän. Genom överenskommelser skapas möjligheter för företag att växa samtidigt som klimatpåverkan minskar. Klimatstrategin följs årligen upp och resultatet ska spridas. I samband med detta ordnas nya tillfällen att ställa sig bakom strategin. Internationellt miljösamarbete förstärker effekten av det regionala klimatarbetet. I ENCORE-nätverket (de "regionala miljöministrarna") deltar miljönämnden i arbetsgruppen om klimatförändringar i en samverkan med regioner som är framstående på klimat- och energiområdet Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antalet nya överenskommelser Tre nya 4 nya i Smart Energi överenskommelser överenskommelser

111 Sida 25 (29) Datum Diarienummer MN Antalet organisationer som deltar i någon överenskommelse Antal insatser för erfarenhetsutbyte med framstående regioner Antalet tillfällen då ungt deltagande har varit i fokus Miljönämnden B) initierade 100 organisationer som 95 organisationer deltar i någon medverkar överenskommelse Fyra insatser 1 regionmöte Minst en gång/kvartal 2 tillfällen ska ungas deltagande ha varit i fokus Uppföljning har genomförts av vilka konkreta åtgärder som de som undertecknat Klimatstrategi för Västra Götaland gjort i sin egen verksamhet. Dessa resultat har publicerats i en längre version och en kortare populärversion. De överenskommelser som det finns störst intresse av att driva har identifierats. Nya överenskommelser har startats efter beslut har tagits av miljönämnden inom vindkraft, resfria möten, minskat matsvinn samt energieffektiva och hälsosamma belysningskoncept. Organisation och ledarskap för Smart energi har tydliggjorts om resulterade i politiska beslut. Beredningen för hållbar utveckling har det strategiska ansvaret, miljönämnden tar beslut samt leder arbetet. Förankring sker via kommunalförbunden. Kommunstyrelsens ordförande/vd undertecknar överenskommelser. Miljönämnden har genomfört ett flertal besök hos Västsvenska aktörer för dialog samt medverkat på Länsstyrelsens turné för Färdplan 2050 samt andra seminarier. Ett samarbete med Högskolan i Borås har startats med en satsning på unga genom att engagera studenter. Ett månadbrev har startats med information där personer lyfts fram som gör viktiga konkreta insatser bland dem som undertecknat klimatstrategin och arbetat vidare med webbsidan och det grafiska maneret. Klimatsmarta inköp har under året genererat flera resultat som kan spridas till fler aktörer. Det gäller gröna listan och lathundar för klimatsmarta val för skolmat.

112 Sida 26 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden V18 Antalet resta mil i tjänsten ska minska Utmärkt Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Genomsnittligt antal resta Det genomsnittliga antalet Minskat med 27 % mil i tjänsten per medarbetare på miljösekretariatet med mil per medarbetare ska minska med 2 % jämfört med 2011 personbil Genomsnittligt antal resta mil i tjänsten per medarbetare på miljösekretariatet med flyg Det genomsnittliga antalet Minskat med 14 % mil per medarbetare ska minska med 2 % jämfört med 2011 Resepolicyn har tillämpats. Detta innebär bl. a. att möten så långt möjligt sker via telefon eller video. Möten samplaneras så att antalet mötesresor minskar. V19 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Varning Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Andel kvalitetssäkrade 100 % 75 % indikatorer i kemikaliestrategin Antal identifierade substitutioner där miljönämnden bidragit Fyra identifierade substitutioner Inga Andelen kvalitetssäkrade indikatorer uppgår till 75 %, samma andel som Under 2011 genomfördes insatser för kvalitetssäkring av indikatorerna och en rad korrigerande åtgärder föreslogs. Att utarbeta kvalitetssäkrade metoder för kravställande och regelbunden uppföljning av kemikaliekrav i upphandlade varor har inneburit svårigheter. Arbetet med utfasning har fortskridit men problem med kvalitetssäkrade mätmetoder för måluppfyllelse kvarstår. Arbetet med att ta fram nya substitutioner fortsätter kontinuerligt i samarbete med verksamheterna och via nationella nätverk. Substitutioner har genomförts i verksamheterna, dock har inga nya substitutioner identifierats på initiativ av miljönämnden under året. Under året har fortsatt dialog förts såväl med de egna förvaltningarna som med andra aktörer. Informationsutbytet har skett kontinuerligt men även vid särskilda nätverksträffar. Nätverket för kemikaliekontaktpersoner har träffats

113 Sida 27 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden vid två tillfällen, labbgruppen vid två tillfällen och sjukhusgruppen en gång under året. Representanter för Västra Götalandsregionen deltar också i de nationella substitutionsgrupperna för varor respektive kemiska produkter. I slutrapporten för kemikaliestrategin presenteras arbetsmetoder och resultat från arbetet med kemikaliestrategin i detalj. Arbetet med utfasning av miljöoch hälsofarliga kemikalier har under kemikaliestrategins målperiod medfört betydande förändringar av kemikaliehantering och arbetssätt. Erfarenheterna från arbetet med kemikaliestrategin har legat till grund för förslagen till kemikaliemål för det kommande miljöpolitiska programmet. V20 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Utmärkt Antal medarbetare som omfattas av miljöledningssystem Måltal 2012 Utfall 2012 Alla medarbetare omfattas av miljöledningssystem Alla medarbetare omfattas av miljöledningssystem Miljösekretariatet har ett ledningssystem som uppfyller kraven på ett miljöledningssystem enligt ISO De betydande miljöaspekter som nämnden arbetar med är transporter samt mötes- och konferensarrangemang. Det betyder till exempel att vid de möten som miljösekretariatet arrangerar bjuds inte på kött, med syftet att minska bidraget av klimatpåverkande utsläpp. V24 Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka OK Styrtal Måltal 2012 Utfall 2012 Antalet insatser för ett Ökning jämfört med smartare vardagsresande 2011 Samma som 2011 Miljönämnden initierar och medfinansierar olika projekt inom området smartare vardagsresande som ska öka kollektivtrafikandelen. Ett projekt beviljades stöd under 2012.

114 Sida 28 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I MEDARBETARPERSPEKTIVET M01 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Utmärkt Miljösekretariatet har mycket låg sjukfrånvaro. Inga aktiviteter har därför genomförts för att ytterligare minska sjukfrånvaron (i enlighet mec detaljbudget 2012). Målet är uppnått. M02 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Målet är 82 %. Kvinnors lön i förhållande till männens lön på sekretariatet är 95,3 %. Målet är uppnått. Bra M03 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas OK Sekretariatet har arbetat aktivt med målet. Under året har en långsiktigt önskvärd lönestruktur arbetas fram där BAS är verktyget för befattningsvärdering. Analys av lönerna visar på att miljösekretariatet har halkat efter övriga kanslier lönemässigt. Eftersom många är kvinnor inom kansliet så blir frågan intressant ur ett jämställdhetsperspektiv. Nämnden har uppmärksammat frågan och kommer succesivt att verka för att få upp lönenivån för att även i framtiden vara en attraktiv arbetsplats. Sekretariatet har inga osakliga löneskillnader. M04 Västra Götalandsregionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning Sekretariatet har arbetat med målet. Vid nyrekrytering skall det underrepresenterade könet beaktas vid lika meriter. Det långsiktiga målet inom jämställdhets- och mångfaldsplanen är könsfördelning på 40 % -60 % inom alla yrken. Vid miljösekretariatet är majoriteten anställda kvinnor och Varning könsfördelningen är f n 83 % kvinnor och 17% män.

115 Sida 29 (29) Datum Diarienummer MN Miljönämnden M06 All personal med ledande befattning ska få utbildning i genuskompetent ledarskap Kompetenshöjande insatser för chef och medarbetare är genomförda under året enligt jämställdhet och mångfaldsplanen. OK REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I EKONOMIPERSPEKTIVET E01 Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Miljönämnden har god kostnadskontroll, redovisar en budget i balans. Nämnden har ett obetydligt eget kapital. Bra E02 Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet Miljönämnden räknar inte med att ha något kvarvarande eget kapital Ingen status E03 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet Bra Miljönämnden har under året upprättat ett miljöledningssystem vilket stärker ledningen av verksamheten och skapar en effektivare verksamhet. Sekretariatet har sedan tidigare gjort en processkartläggning över projektverksamheten, vilket är en bra grund för en effektiv verksamhet. Genom att se vilka processer som finns kan verksamheten effektiviseras genom att onödiga steg tas bort. Detta arbetet är fortlöpande och frågor om ökad effektivitet och ökad kvalitet är återkommande ärenden på projektmöten och andra arbetsplatsträffar. Dessutom har resorna minskat genom ett ökat användande av telefon- och videomöten samt samplanering av möten. Personalens tid används således mer effektivt.

116 ÄRENDE 8

117 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Jenny Sjöstedt Tel e-post Miljönämnden Redovisning till regionstyrelsen kring miljönämndens säkerhetsarbete och säkerhetsläge 2012 Regionfullmäktige beslutade den 22 april 2008 att nämnder, styrelser och bolag årligen ska redovisa en översikt av säkerhetsläget och säkerhetsarbetet till regionstyrelsen. Redovisning sker enligt mall, bilaga 1. Kommentarer till redovisning enligt mall Fråga 1 3 (mål 1) Miljönämnden och miljösekretariatet har utarbetat rutiner för hur avvikelser ska rapporteras. Detta sker i miljö- och kvalitetsledningssystemet och implementering av rutinerna pågår. Medarbetarna på sekretariatet har fått en kortare instruktion vid anställningens början. Eventuella kostnader som uppstår på grund av en avvikelse kommer alltid till förvaltningsledningens kännedom. Miljönämnden och miljösekretariatet har en person utsedd att på arbetsplatsen ansvara för säkerhetsarbetet. Denna person har ingen särskild utbildning men behovet för miljönämndens verksamhet är tillgodosett. Fråga 4 (mål 2) Säkerhetsfrågorna finns med på miljönämndens dagordning minst en gång per år samt vid behov. Fråga 5 (mål 3) Miljösekretariatets personal är placerad på Regionens Hus i Borås, vilket ligger i fastigheten Solhem som Västfastigheter har ansvar för. De sköter t.ex. skalskydd och brandsläckningsutrustning. Fråga 6 (mål 4) Regionservice ansvarar för skyddsåtgärder som inte Västfastigheter ansvarar för. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: (+46) E-POST: info.miljo@vgregion.se

118 Sida 2(2) Datum Diarienummer MN Fråga 7-8 (mål 5) Miljösekretariatet har upprättat rutiner för verksamhetens processer, men någon kontinuitetsplan har inte upprättats. Detta kommer göras under 2013 i nära koppling till arbetet med miljölednings- samt kvalitetssystemen. År 2011 antog miljönämnden en lokal handlingsplan, då miljösekretariatet ingick i regionkansliet och flera av aktiviteterna kopplade till säkerhetsarbetet bedömdes ligga det centrala kansliet. Nu är miljösekretariatet en egen förvaltning igen, men handlingsplanen har inte uppdaterats. Fråga 9 (mål 6) En person är utbildad i personsäkerhet. Resterande av personalen utbildas då det finns en utbildning tillgänglig som är anpassad för administrativa verksamheter. Fråga (mål 7) Miljönämnden har ingen information som är klassificerad som skyddsvärd. Regionservice är ansvarig för hur IT-stödet utvecklas. Förslag till beslut Miljönämnden överlämnar bifogad svarsmall till regionstyrelsen. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Jenny Sjöstedt Miljöstrateg

119 Bilaga 1 Rapporteringsmall (RM) för redovisning av 2012 års säkerhetsarbete till Regionstyrelsen Nämnder och styrelser ska årligen redovisa sitt säkerhetsarbete till regionstyrelsen enligt regionfullmäktiges beslut den 22 april 2008, dnr RSK Säkerhetsarbetet ska redovisas i respektive årsredovisning och till regionstyrelsen. Redovisning av 2012 års säkerhetsarbete ska vara regionstyrelsen@vgregion.se tillhanda senast den 18 februari 2013 med hänvisning till dnr RS Del 1 Allmänt Rött/DÅLIGT: Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. Orange/VARNING: Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår Gult/OK: Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg Ljusgrönt/BRA: Vi bedömer att vi når våra mål. Mörkgrönt/UTMÄRKT: Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. Markera enligt balanserat styrkortsmetodik 1. (Mål 1) Finns en fungerande och systematisk avvikelsehantering i er förvaltning? 2. (Mål 1) Redovisas kostnader för oönskade händelser i verksamhets- och/eller förvaltningsledning? 3. (Mål 1) Är behovet av personer utbildade i riskanalys, säkerhetsanalys eller händelseanalys tillgodosett? 4. (Mål 2) Hanteras säkerhetsfrågor regelbundet av förvaltnings- eller verksamhetsledning? 5. (Mål 3) Har Västfastigheter tagit över ansvar för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar? 6. (Mål 4) Har Regionservice ansvar för skyddsåtgärder som inte Västfastigheter ansvarar för som ex vis korthantering, vakter, larm, avtalsbevakning, kameraövervakning, RSA, utbildningar m.m.? 7. (Mål 5) Finns kontinuitetsplan och/eller kris- och beredskapsplan upprättad? 8. (Mål 5) Finns en handlingsplan för säkerhetsarbetet som är fastställd av nämnd/styrelse? 9. (Mål 6) Utbildas personalen i personsäkerhet i enlighet med beslutade riktlinjer? 10. (Mål 7) Har skyddsvärd information identifierats och klassificerats? 11. (Mål 7) Finns rutiner i förvaltningen som kan tillämpas i händelse av IT-avbrott?

120 Del 2 - Krishanteringsförmåga och Informationssäkerhet Följande frågor utgår från att Regionstyrelsen årligen ska rapportera till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen och Länsstyrelsen vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter och därmed förbättrat krishanteringsförmågan. 1. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2012 i syfte att förbättra: a) krishanteringsförmågan Svar: Ja Nej X b) informationssäkerheten Svar: Ja Nej X 2. Redovisa antal RSA som genomförts i syfte att förbättra: a) krishanteringsförmågan Svar: Antal b) informationssäkerheten Svar: Antal 3. Redovisa ändrade förutsättningar, granskningar, RSA och skydds- och förbättringsåtgärder som utförts avseende säkerheten Svar: Inga ändrade förutsättningar X Svar: Ändrade förutsättningar (skriv svar i del 6) Svar: Inget har genomförts X Svar: Följande har genomförts (skriv svar i del 6) 4. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2012 som påverkat a) krishanteringsförmågan Svar: Ja Nej X b) informationssäkerheten Svar: Ja Nej X c) säkerheten i övrigt Svar: Ja Nej X 5. Bedömning av förvaltningens eller verksamhetens krishanteringsförmåga Svar: Använd mallen nedan. Strategisk Ledning Samverkan med andra aktörer Extern information/ kommunikation Intern information/ kommunikation Operativ ledning Handlingsplaner, prioritering av resurser, förtroendefrågor, tydliga roller och tydligt ansvar Andra förvaltningar, kommuner, polis, räddningstjänst etc. Nätverk och samverkan med andra aktörer, landsting m.fl. Nätverk och samverkan med andra aktörer inom VGR Planerad och övad kris- och katastrofledning Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga 2 Det finns en viss förmåga men den är bristfällig 3 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 4 Förmågan är god

121 Del 3 - Övergripande och gemensamma risker 6. Ange övergripande regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränserna inom VGR? Svar: Inget behöver hanteras Svar: Följande bör hanteras: IT, personsäkerhet gällande politiker, informationssäkerhet, frågor om säkerhetskultur Del 4 Personsäkerhet 7. Hur många personer har medverkat i personsäkerhetsutbildning inom ramen för riktlinjer för personsäkerhet 1? Svar: Antal 1 Kommentar: övriga utbildas då en utbildning anpassad efter miljönämndens verksamhet tagits fram. Del 5 - Hälso- och sjukvård 8. Finns tydliga och kända rutiner kring spärr av vårddokumentation? 2 Svar: Ja Nej 9. Finns tydliga och kända rutiner kring hantering av behörigheter? Svar: Ja Nej 10. Kommuniceras eller skickas känslig patientinformation på ett säkert sätt? Svar: Ja Nej Svar: Kompletterande svar (skriv svar i del 6) 11. Enligt SOSFS 2008:14 ska återrapportering till vårdgivaren omfatta granskningar och skyddsåtgärder av större betydelser och riskanalyser samt förbättringsåtgärder som vidtagits. Svar: Utöver svar i del 2, punkterna 1-3, kan kompletterande svar kring ändrade förutsättningar och beskrivning av vad som har genomförts skrivas i del 6. Del 6 - kompletterande svar: Fråga 3 om ändrade förutsättningar: (skriv här) Fråga 3 om vad som har genomförts: (skriv här) Fråga 6 vad som bör hanteras: (skriv här) Fråga 10 komplettering kring säker kommunikation: (skriv här) Fråga 11 om ändrade förutsättningar och vad som genomförts (skriv här) Övriga kommentarer: Flera av frågorna gäller inte miljönämndens verksamhet. Det vore bättre med en redovisning för hälso- och sjukvården och en anpassad för administrativa mindre förvaltningar. 1 Regionstyrelsens beslut , dnr RSK , kap. 4 patientdatalagen

122 ÄRENDE 9 Information Slutredovisning av projektet ReUse, MN Slutredovisning av projektet Trollgräs, MN

123 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Tomas Österlund Miljönämnden Slutredovisning av projektet ReUse! (förstudie angående regional handling och världsledande forskning för ökat återbruk och reparation). På delegation beslutade miljönämnden att avsätta 50 %, dock högst kronor till projektet. Projektägare är SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. ReUse!-projektet har undersökt frågan om återbruk och hållbar konsumtion och sökt efter sätt som aktörer i Västra Götaland skulle kunna arbeta med återbruk och reparation. Projektet har arbetat på ett konceptuellt plan och lagt grunden för en bredare regional satsning. I takt med att arbetet har fortskridit har det blivit uppenbart att återbruk inte kan hanteras som en separat fråga, utan bör ingå som en del i det vidare begreppet hållbar konsumtion. Projektet har resulterat i två publikationer en kunskapsantologi och en slutrapport med rekommendationer kring hur kommuner och regioner kan stödja återbruk och hållbar konsumtion. Projektet har genomfört en rad olika aktiviteter som resulterat i följande: Kunskapsuppbyggnad Inledningsvis träffades en grupp med olika experter och diskuterade återbruk vid ett antal träffar. Diskussionerna mynnade ut i en gemensam skrift, ReUse! En antologi om återbruk. Antologin innehåller texter som belyser frågan ur olika perspektiv och delar av antologin kan fungera som ett underlag för fortsatta diskussioner om återbruk och hållbar konsumtion. projektet har också sammanställt olika skrifter och rapporter på temat återbruk. Arbetet har också resulterat i ett initiativ om en nationell forskningsagenda för hållbar konsumtion. Ett första möte om agendan är planerat till 24 januari 2013 i Göteborg. Aktörsnätverk En viktig del i projektet har varit att kartlägga vad som pågår i Västsverige när det gäller återbruk och hållbar konsumtion. Det är alldeles uppenbart att frågan är högaktuell och i slutrapporten finns några exempel på höstens medierapportering inom området. Det är många som berörs av frågan och i förstudien har ett brett kontaktnät byggts upp, både nationellt och regionalt. Projektet har också ritat en översiktlig aktörskarta som visar vad olika aktörer har för roller och ger exempel på aktiviteter som redan pågår. För att sammanföra olika aktörer har två workshops anordnats inom förstuden. En den 30 maj POSTADRESS: Regionens Hus Miljösekretariatet Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Ekenäsgatan, Solhem TELEFON: HEMSIDA:

124 Sida 2(2) där kommuner träffades och diskuterade återbruk (ca 30 deltagare) och en med närmare 100 deltagare med blandad bakgrund den 6 december i Göteborg. Båda träffarna stärkte bilden av att återbruk och hållbar konsumtion är frågor som engagerar. Nationell förankring SP har fört en dialog sedan projektet startade med Naturvårdsverket kring det västsvenska arbetet med återbruk och hållbar konsumtion som resulterat i en ökad nationell kännedom om aktiviteter och processer som pågår här i Västsverige. Och därmed ett ökat intresse från Naturvårdsverket att samverka med västsvenska aktörer. Bland annat medverkade Naturvårdsverket som arrangörer av slutkonferensen den 6 december. Reuse!-projektets slutsatser har också presenterats för 200 av Naturvårdsverkets medarbetare i form av en inspirationsföreläsning den 18 december. Förslag till strategier och åtgärder ReUse!-projektet har sammanfattats i form av en kortare skrift som beskriver vilken typ av åtgärder som det offentliga på lokal och regional nivå skulle kunna vidta för att samla och förstärka det arbete som redan pågår när det gäller återbruk och hållbar konsumtion. Kort och gott tankar kring en regional samvekansprocess eller handlingsprogram för hållbar konsumtion. Slutkonferensen gav också en lista på konkreta åtgärder som olika aktörer skulle kunna vida, som även de kan ligga till grund för fortsatta projekt och samarbeten i Västsverige. Viktigaste slutsatsen Detta är en politisk fråga! Hållbar konsumtion är en fråga som är ungefär där klimatfrågan var något år eller två före Al-Gores och Stenrapportens genombrott. Den handlar om ett paradigmskifte där vi finner andra sätt att tala om vår framtid än vad vi gör idag, där vi går från att vara i första hand konsumenter, till att vara medborgare. Frågan är svår och har en tydlig moralisk dimension. Det forskare och andra som har tänkt kring ämnet säger utmanar ju i grund och botten det rådande ekonomiska system med linjära resursflöden och ständig tillväxt som vi har bygg hela vårt moderna välfärdssamhälle kring. Att politiker börjar diskutera med företag och andra hur vi kan omsätta frågan om hållbar konsumtion i reella handlingar är därför angelägen. Indikatorerna har uppfyllts i projektet. Projektet har lämnat slutrapport. Projektet har rekvirerat kronor. Detta ärende är härmed avslutat. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund Miljöstrateg