Grupparbete 1 Bakgrund

Transkript

1 Grupparbete 1 Bakgrund Kappseglingens format gör ofta att det blir svårt för de som inte är initierade att förstå sporten och dessutom gör dömningen i efterhand att vissa arrangemang drar ut på tiden vilket ytterligare försvårar förståelsen. Under senare tid har man försökt att genomföra vanliga fleetrace med fler och aktivare domare på banan för att direkt avgöra händelser efter protester. Varianter på formatet finns där förutom direktdömningen ges det möjlighet att köra förhandlingar efter målgång. Oavsett format så agerar domarna bara efter ett initiativ från någon seglare, undantaget dömning enligt KSR Appendix P, KSR 31 och om en båt vinner en fördel trots den tagit sitt straff. Förutsättningar Laser GP med 30 startande båtar under två dagar. Seglingarna genomförs i augusti på Mälaren utanför Västerås. Uppgift Gör en enkel organisationsplan för arrangemanget: 1. Med vanlig dömning enligt App S. 2. Med Direktdömning med möjlighet till förhandling. 3. Vilka blir konsekvenserna för arrangemanget om man kör enligt 2? 4. Vilka blir skillnaderna om det skulle vara ett Nationellt Mästerskap med lika många deltagare? 5. Diskutera vilka sätt det finns för att göra tävlingen enklare att förstå. Svar Grupparbete 1 Vi förutsätter att seglingen är en nationell regatta. Organisation: 1 En nationell Jury; 2 andra domare; 2 domarbåtar. 2. Samma antal domare; 3 båtar med båtförare; ev. en bisittare. Detta under förutsättning att domarna vill vara ensamma i båten. Ingen skall vara ensam i en följebåt (säkerhet). Två domare i varje båt kan vara en möjlighet, detta medför en säkrare bedömning, speciellt om man inte skall ha möjlighet till förhandling. 3. Fler följebåtar och förare till dessa. 4. Ingen skillnad. 5. Ett sätt är att ha direkt bedömning, så det är den båt som går i mål först som vinner, finns vissa undantag. Bana som ligger så nära land så publiken kan se seglingen (inte som Drake och Starbår 2 distansminuter från land!). Kommentator. Storbildsteve. Dessa senare kan ge klart högre kostnader, kan kanske finansieras av reklam. 24 personer+ 8 båtar+ 3personer i sekretariat 1) Tillkommer 1 båt plus 2 domare 2) Troligen mindre protestförhandlingar och möjligen renare segling 3) Ingen 4) Svårt ta idéer från medaljracen kräver dock fler domare.

2 Grupparbete 2: SM status, nu och i framtiden Uppgift Diskutera Svenska Seglarförbundets förslag och gör följande uppgifter 1. Tycker gruppen att förslaget håller en acceptabel nivå på antal deltagare? 2. För och nackdelar med nivårena? 3. Vill gruppen ha fler eller färre nivåer? 4. Tycker gruppen att det är lämpligt att dra gränser vid antal deltagare eller finns det andra sätt? T.ex. båtars längd, ISAF klasser kontra nationella klasser eller andra sätt. 5. Kategori SM. Hur skulle ett regelverk med endast kategorier se ut? Exempel: SM för 1 och 2 mans jollar, SM för Kölbåt med längd över och under ett visst antal meter etc. 6. Ser gruppen några svårigheter att administrera ett förändrat regelverk avseende SM? Svar Grupparbete 2: Sammanfattning från gruppen anser ej att kraven på antal båtar skall sänkas och därmed inte bara öka SM klasserna utan också kvarhålla andra klasser som annars skulle falla bort p.g.a. för få deltagare på sina SM. Det är i dag alldeles för många SM och på grund av detta (Många SM och få deltagare) tappar SM i segling status. Den allmänna uppfattningen i gruppen är att antalet SM skall minskas. Exempel vis SM för klasser 7m båtar, 8 m båtar, 9 m båtar, samt båtar över 10 m seglar respitsystem detta medför större startfält i respektive klasser därmed också bättre ekonomi i arrangemanget, OS klasser bör/skallvara som tidigare. Inget krav på att alla klasser skall segla i samma regatta utan kan spridas ut på olika arrangörer då vid en snabböverslagsräkning dessa klasser skulle samla ca båtar i varje klass OS klasser oräknade. Diskussion också om huruvida indelningen i remiss svar över olika antal båtar för Herr/Dam i samma klass, Bör ses över och där det kan skall det tas bort, och gälla lika för båda. För att i dagens läge kunna köra SM i ovan indelade klasser bör det bildas SRS klassförbund i nämnda båtklassindelningar. Vi ser inga hinder i att genomföra detta och göra de förändringar som behövs i regelverket för SM. Grupparbete nr 2ang SM. Fråga 1: Gruppen tyckte att det nya förslaget höll en acceptabel nivå på antalet deltagare. Fråga 2: Fråga 3: Fråga 4+5: Vi var inne på att även Jollar har ett SRS tal, så det skulle inte vara omöjligt att erbjuda ett gemensamt SM för t.ex. enmans jolleklasser och tvåmansjolleklasser. Men givetvis kan det ge problem om denna jolleklass blir stor och då kanske det är att föredra ett särskilt SM för bara den enskilda klassen. Man kan ju också tänka sig, att man måste kvala in från sin egna jolle klass till ett SM i SRS jolle. Vi diskuterade också kölbåtar och deras längd. Om man skulle ha ett SM för kölbåtar

3 och då dela in dem i båtlängder eller om man skulle dela in dem i olika SM klasser med olika SRS tal. Vi kom väl inte till någon lösning, men tyckte att det kunde vara värt att pröva. Grupparbete 2: SM status Detta arbete gav en livlig diskussion, det finns vissa motsägelser. Dels finns i skrivningen vissa motsägelser, när den nya texten tas måste detta kontrolleras. För att ge SM ett högre status (idag kan man bli svensk mästare med ganska få deltagare) bör man kräva fler deltagare. Detta kan bli problem när nya klasser vill segla SM. Får en klass SM status, kan det ge dragkraft till klassens popularitet. Fråga 1: Knappt godkänt, tabellen måste justeras Fråga 2: Se inledning. Fråga 3: Färre och tydligare nivåer. Fråga 4, 5 och 6 kunde inte besvaras. Frågan är viktig och borde diskuteras i någon workshop.

4 Grupparbete nr 3: Säkerhet Bakgrund Vid varje sanktionerad kappsegling ska det finnas en säkerhetsplan och en utsedd säkerhets ledare. Det händer att säkerhetsplanen blir en ren pappersprodukt utan koppling till arrange manget och den organisation som ska genomföra tävlingen. För att kunna säkra arrange manget bör det alltid göras en riskanalys för att kunna identifiera vilka risker som finns och hur man ska kunna förebygga dem samt kunna agera på rätt sätt om något trots allt skulle inträffa. Förutsättningar Regionkval för Optimister, fleetrace. 39 deltagande båtar, blåa seglare. 10 åskådarbåtar, startfartyg, linjebåt, banläggare och en säkerhetsbåt. Alla båtar i organisationen har sjukvårdsväska, kniv och radio samt mobiltelefon. Temperaturen är 18 grader plus i luften och 10 grader plus i vattnet. Vindstyrkan är i genomsnitt 8 meter per sekund och vattnet är relativt skyddad med måttliga vågor. Banan ligger 2 sjömil från basområdet. Uppgift Diskutera och gör en riskanalys. 1. Vilka risker finns med denna typ av kappsegling utifrån förutsättningarna? 2. Hur kan vi förebygga dessa? 3. Vilka är de oförutsedda riskerna? 4. Vad gör vi om de inträffar? 5. Hur kan seglingen förändras för att göras säkrare? 6. Kan vi genomföra kappseglingen och i så fall på vilket sätt? Svar Grupparbete nr 3: Fråga 1: Antalet säkerhetsbåtar är på tok för litet från arrangören. Det är ganska oerfarna seglare. Seglarnas utrustning (kläder) med tanke på det kalla vattnet kan vara en riskfaktor. Lång utseglingsväg. Fråga 2: Fler säkerhetsbåtar från arrangören och/eller engagerade följebåtar som då ska vara registrerade som säkerhetsbåtar, få flagga på båten som anger att de är med i organisationen, ha en utförlig säkerhetsgenomgång, samt att alla lämnar mobilnummer (helst ska alla också förses med sjukvårdsväska och radio). Säkerställa att alla i organisationen känner till säkerhetsplanen. Avdela säkerhetsbåtar till att följa hela gruppen seglare under utseglingen till och inseglingen från banområdet. Fråga 3 : Vädret kan snabbt slå om. Något barn kanske har en sjukdom/allergi som de snabbt kan insjukna i. T.ex. diabetes eller allvarlig allergi mot föda eller insektsbett. Någon faller i vattnet och blir nedkyld.

5 Någon får en kroppslig skada ute på vattnet. Fråga 4 : Om vädret slår om, så att säkerheten inte kan upprätthållas, så kan givetvis SL avbryta tävlingen. Om möjligt kan man flytta tävlingsområdet. SL kan också ändra tävlingsförutsättningarna ute på banan T.ex. förkorta den eller ta målgång tidigare. I anmälan kan man få fylla i om man som seglare har en sjukdom eller en allergi som kan vara viktigt för arrangören att veta om. Om någon blivit nedkyld kan det vara bra att ha med sig på startfartyget filtar eller en vuxen överlevnadsdräkt som man snabbt kan stoppa in en person i (barn som vuxen). Kroppslig skada: Givetvis kunna stoppa blodflöde snabbt, men det ska varje säkerhetsbåt kunna. Men bra är att veta som SL om man av de personer man har med sig i organisationen ute på banan har någon som är läkare eller sjuksköterska. Detta kan man ha tagit reda på under säkerhetsgenomgången, så att man har en båt att anropa eller ringa med mobilen till. Eller allra bäst är att ha en sjukvårdskunnig person med på startfartyget. Särskilt i detta läge då banområdet ligger långt ifrån land. Om man har andra typer av båtar än Rib båtar är det bra att ha med en stege som man lätt kan slänga över relingskanten för att hjälpa personer upp ur vattnet. Ett annat förslag var att ha ett rullnät på båtens långsida som man lätt knyter fast i båtens knapar och som kan rullas ut under en person som man har i vattnet och som man ska få upp i båten (finns tydligen för handikappssegling). Fråga 5: se fråga 4. Fråga 6: Ja vi bedömde att tävlingen kunde hållas, men att förändringar enligt fråga 2 och 4 måste antingen beaktas, göras, eller tas med i förberedelserna, beroende på vad man syftar på. Grupparbete 3 Kappsejsande båtar, Brytande båtar, Materialfel samt In & Utsegling. Skräcken är Seglare saknas 1) Bättre säkerhetsorganisation den föreslagna är alldeles för tunn. 2) Vi skulle vilja att planen är så bra att det inte finns några oförutsedda risker 3) 4) Bättre planering bättre organisation speciellt på säkerhetssidan. Ordentlig genomgång med hela sjö organisationen. Tydlighet avseende Ut & Insegling, Yrkestrafik, Väderprognoser Toalettbåt, Matbåt. Prata med Sjöräddning och media innan tävling. Utse talesperson. Tydliga instruktioner till gästande följe och coachbåtar 5) Tveksamt minimum att dra in föräldrarna i säkerhetsorganisation ge Instruktion,säkerhetsutrustning, Komradio

6 Grupparbete 3: Riskanalys 1. Kallt och blåsigt, detta medför stor risk för nedkylning. Vi bedömer att antalet säkerhetsbåtar från tävlingsnämnden är för få. Man kan inte alltid räkna med åskådarbåtar som säkerhetsbåtar, ofta dålig kunskap och intresse bara för egna båtar. 2. Fler säkerhetsbåtar, bra kommunikation. Varför måste man ligga så lång från land? 3. Överfallsväder med många kapsejsade båtar, räddning av människor och båtar längt från land. Minst en snabb säkerhetsbåt behövs. End bra säkerhetsplan. 4. Info till räddningstjänsten (112). Plan för olika scenarier måste finnas i säkerhetsplanen. 5. Bana närmare land. Mindre banområde, kortare banor fler seglingar. 6. Besvaras inte pga. av ovan.

7 Grupparbete 4: Dokument, vad vill vi ha!? Bakgrund Det har visat sig att vid flera tävlingar på olika nivåer så har det framkommit brister bland annat i formalia. Trots att mallar och andra stöddokument finns på hemsidan verkar det inte räcka för att våra arrangörer ska kunna leverera kompletta och regelriktiga tävlingar. Vid ett mästerskap ställs det ytterligare krav på att vissa regelverk måste följas Förutsättning Ett Svenskt Mästerskap i Express ska genomföras på vattnet utanför Halmstad i mitten på juli månad. Uppgift 1. Diskutera vilka dokument som borde finnas tillgängliga för att kunna planera och genomföra mästerskapet. 2. Finns alla dokument tillgängliga på hemsida eller saknas det några dokument som krävs för att vi ska få likformiga och regelrätta arrangemang. 3. Finns det för många dokument så att strukturen inte syns och det är svåröverblickbart? 4. Fyller handböckerna sin funktion eller behöver de kompletteras, i så fall med vad? 5. Om tävlingen hade varit en SRS tävling, vilka dokument skulle då behövas? Svar Grupparbete 4: *1) Sanktionsansökan, NOR (Inbjudan), Seglingsföreskrifter som SSF tillhandahåller, Klassregler, Besiktningsprotokoll (i samarbete med klassförbundet) *2) Ja det mesta som krävs finns att hämta på SSF och klassförbundens webb, om inte där finns möjligheten i samband med kontakten med klassförbundet få erforderligt material i digital form översänt. Vad som saknas och som många snickrar ihop själva på kammaren är någon typ av checklista, process schema för att kunna stämma av att allt blir utfört. *3)Nej, inte om man har en struktur och en fungerande checklista så har vi det som behövs och bra överblick och funktion i dokumenten *4) Ja, kompletteras med en checklista med de viktigaste punkterna som gäller för samtliga tävlingar oavsett kategori och nivå samt olika för respektive kategori/nivå, och viktigt med tomrader för de lokala avvikelser som finns. *5)Handledning för SRS (Tekniska kommittén), SRS tabell, SRS Mätbrevsbåtar (SRS), Resultatberäknings program ex. Sailwave, Vid jaktstart behövs även SRS tabeller för omvänt startförfarande. Grupparbete 4 Först så tyckte vi att man borde uppmana den aktuella arrangören att titta igen Klassregler och om det finns de/det aktuella klassförbundets Regelverk. Vad beträffar SSF så tycker vi att följande dokument skall finnas tillgängliga på hemsidan för nedladdning; Mall Inbjudan

8 Mall SF Säkerhetsplan Handbok för kappseglingsarrangör Lathund för kappseglingsarrangör Krav på Rapport efter genomförd tävling Förslag till Projektplan inkl. bemanning Vi saknar ; ATT arrangera Kappsegling vad att tänka på Vi tycker strukturen på hemsidan är svår man behöver fler ingångar till samma dokument. Jobba mer med länkar från flera håll samma dokument. Handböckerna fyller sin funktion men behöver uppdateras en hel del. Vad beträffar SRS tävling som behövs även ; SRS regler SRS tabell Grupparbete 4: Dokument. 1. NoR, Si, Säkerhetsplan. Samordna med Expressförbundet. Inbjudan. Viktigt att diskutera och besluta om direktdömning. Telefonlista. 2. Hemsida: antingen under klubbens eller en egen. Alla dokument skall finnas tillgängliga via hemsidan. Gärna lista på huvudfunktionärer, Tävlingsledare, seglingsledare, huvuddomare osv. 3. Ovan dokument måste finnas med, ev. kan någon sammanfattning finnas. 4. De tillgängliga handböcker som finns är tillräckliga, speciellt Handbok för kappseglingsfunktionärer Lathund. 5. Mätbrev. SRS registrering samt SRS lista. Grupparbete nr 4 Fråga 1. Vi diskuterade vilka dokument som borde finnas tillgängliga för att kunna planera och genomföra ett mästerskap. Men det vi kom fram till var att de dokument man behöver finns på hemsidan. Det vi efterlyste var en checklista för ett mästerskap i SM, NM, EM och VM och Match race.

9 Många mindre klubbar vill gärna göra ett mästerskap, vilket kanske blir deras stora event för den säsongen, men de vet inte hur man gör. De vet inte heller vad som behövs i utrustning, ekonomi och utbildade funktionärer, vilket blir en chock för många. Man behöver en checklista för vilka saker man behöver göra, men den måste också innehålla när man ska göra olika saker, så att man inte försöker hitta t.ex. en domare en vecka innan tävlingen. (dvs. ett process schema behövs så att man vet vad man förväntas göra när man ska ha ett SM). Fråga 5. Angående SRS tävlingar behöver man även här ett körschema, allt från att man annonserar om att man ska ha tävlingen till det att den verkligen startar. Man behöver uppdaterad SRS tabell. Man kunde också ange vad man som arrangör ska titta på när man ser ett mätbrev från en båt. Vet inte om de olika säkerhetskategorierna 5, 4, 3, 2, 1 finns översatta till svenska på SSFs hemsida. Men om de inte gör det, så vet vi att Sten Edholm KSSS har översatt dem och kanske kan dela med sig av dem. Det vore kanske bra att kölbåtsseglare och arrangörer vet vad som gäller för olika tävlingar i SRS beroende på hur långt ut till havsseglingen ligger och/eller om den går under natten, vilka säkerhetskrav som då finns på skeppare, besättning och båt. Allmänt Dessa 3 grupparbeten var vad vi hann med, mycket intressanta och långa diskussioner i dessa frågeställningar, ett mycket bra förarbete (som vanligt och som förväntat) från arrangörskommittén och från dig som moderator. Tack för ett intressant och trevligt Seminarium Nu hann vi inte mer. Men det var bra frågor och vi märkte när vi diskuterade att vi har väldigt olika erfarenheter och kunskaper på olika områden, så det är nyttigt att få tid att lära av varandra. Hoppas hemresan från Göteborg gick bra. Tack för ett som vanligt bra seminarium alltid bra att få utbyta erfarenheter med kollegorna i seglar Sverige. definiera i tävlingsreglementet vad en GP tävling är för en slags nivå av regatta finns det någon sammanställning på de olika distriktens krav på funktionärer se över direktdömning och beakta möjligheten att utveckla till att domaren även kan initiera protest för brott mot del II (inte bara regel 42) Gör en SSF Guidelines (eg. handboken). Gör den i två steg a) kronologisk med detaljer för användning i utbildning och b) fickformat som stöd på vattnet När skall vi följa ISAF Guidelines på regattor i Sverige? Bra förslag på något bonussystem för funktionärer exv. Flytväst som ni nämnde. Kläder, praktiska RM tillbehör o.d.

10 Grupparbete 5: Startfartyg Det här grupparbetet handlar om det praktiska på vattnet. Lyft fram era bra lösningar och tips. Hav och insjö hårdvind och lättvind olika förhållanden ställer krav på olika lösningar. Andra saker kanske är gemensamma alltid. Sekreteraren i gruppen för anteckningar! 1. Startfartyget Ankare och linor/kätting. Vad fungerar? Hur ankrar man för att ligga fast? Behövs lintyngder? Akterankare behövs det? Spelar det någon roll vilken vinkel startbåten har mot linjen (om strömmen vrider båten t ex)? Kan man lägga en boj bakom båten för att skydda den från aggressiva grosshandlare? Tips på bra utrustning ombord! 2. Bojläggare Ankare, tyngder och linor till bojarna vad fungerar? Vad ska man tänka på när man lägger bojar för att bojen ska ligga kvar på plats och stå upprätt? Vilken typ av bojar fungerar bra och vilka fungerar dåligt? (Synbarhet, hanterbarhet, hållbarhet) Typ av utrustning som behövs ombord för att snabbt göra precisa banändringar? Utrustning som alltid ska finnas ombord på en bojläggare? 3. Linjer och banor Bra utrustning för att snabbt kontrollera att startlinje och bana ligger bra. För och nackdelar med boj som lämärke, resp. båt som lämärke. Tips på hur man snabbt gör mindre justeringar för att förbättra startlinjen. Svar Grupparbete 5: Startfartyg Ankare. Läng och tyg av ankare, hur är botten fäster ankaret. Lintyngder är oftast bra att ha. Akterankare kan behövas, beror på vind, vindstyrka och ström. Starbåten skall så bra som möjligt ligga mot vinden. Ens mot start och mållinje. Boj akterom beror på startfartyg, stålbåt inte nödvändigt (RayLine). 1. Bojar och ankare, beror på djup, vind och botten. För att få bojen att ligga kvar, rätt ankare, rätt längd på linan samt sänka (så att rundande båtar inte fastnar i linan). 2. Utrustning. Pejlkompass. Vid mycket långa banor GPS. Boj båt som lämärke. Båt svårt att syfta linjen vid start, lättare att ändra. Boj lätt att får en bra syftlinje, kan vara lite svårare att ändra linjen. Mindre justeringar kan göras genom att länga eller korta linan. Vid i start kan det varar svårt att runda både båt och boj, båten får ligga en bit ifrån bojen.