Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Transkript

1 FÖRSLAG 2011:89 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2011:16 av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna föreslår ökad användning av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Landstingsstyrelsen anser att hälsoekonomiska bedömningar kan vara av stort värde som underlag för beslut. Det är en strävan att hälsoekonomiska aspekter på viktiga beslut kring resursfördelning och prioriteringar skall beaktas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar för att förstärka landstingets hälsoekonomiska kompetens, så att det blir möjligt att regelbundet kunna genomföra hälsoekonomiska bedömningar. I avtalet för Karolinska Folkhälsoakademin (KFA) mellan landstinget och Karolinska Institutet finns ett särskilt uppdrag kring hälsoekonomi. Uppdraget har bland annat inneburit en viktig utvärdering av vårdval för husläkarverksamhet. Inom uppdraget ges bland annat också stöd till hälsoekonomiskt arbete kring prevention och mätning och jämförelser av livskvalitet. Hälsoekonomisk kompetens finns också inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Kompetensen kan dock behöva förstärkas ytterligare utöver de rekryteringar som gjorts. En systematisk grundläggande utbildning för personalen i hälsoekonomi pågår. Denna utbildning fortsätter under hösten 2011 och därtill anordnas också en vidareutbildningskurs i hur hälsoekonomiska verktyg kan användas i praktiken. Bilagor 1 Motion 2011:16 2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tjänsteutlåtande MP-ledamöternas reservation med instämmande av S- och V-ledamöterna i hälso- och sjukvårdsnämnden

2 FÖRSLAG 2011:89 2 LS Det hälsoekonomiska arbetet skall ske fortlöpande och i särskilda uppdrag. Landstinget kommer också i fortsättningen att vara beroende av extern kompetens för hälsoekonomiska underlag och bedömningar. Hälsoekonomiska bedömningar och studier kommer att utgöra underlag för budgeten och landstingets resursfördelning, men de kommer inte att i sig utgöra en del av det regelbundna budgetarbetet. En utredning om hur hälsoekonomiska analyser och uppföljningar kan integreras i landstingets budgetarbete är därför enligt Landstingsstyrelsen inte motiverad i nuläget. Det är en god idé att föra ett samtal med länets kommuner om hur hälsoekonomisk kompetens och hälsoekonomiska bedömningar kan användas för att skapa optimal användning av de resurser som avsätts för vård, omsorg och stöd till personer som har behov av både landstingets och kommunens tjänster. Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 5 oktober Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 25 oktober Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till S-, MP- och V-ledamöternas förslag. S-, MP- och V-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. MP-ledamöterna antecknade följande särskilda uttalande: Förvaltningen har gett ett förtjänstfullt svar på vår motion, och det är positivt att höra att det redan finns hälsoekonomisk kompetens inom förvaltningen. Vad Miljöpartiet efterlyser med motionen är dock att hälsoekonomiska beräkningar i högre grad integreras i beredningen av ärenden. Förslag bör belysas inte bara utifrån direkta kostnader, utan även andra ekonomiska konsekvenser på kort och på lång sikt, och denna information måste komma beslutande politiker till känna. På så sätt skapar man bättre förutsättningar för långsiktigt hållbara politiska beslut. Hälsoekonomiska beräkningar kan även ligga till grund för planeringen av den samverkan som sker mellan landsting, kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling och andra samhällsaktörer. Underlag om vilka samhällsaktörer som gynnas eller missgynnas ekonomiskt av vissa satsningar skulle kunna underlätta i diskussionerna kring hur det ekonomiska ansvaret ska fördelas. Miljöpartiet yrkar bifall till motionen.

3 FÖRSLAG 2011:89 3 LS Ärendet och dess beredning Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) har i en motion (bilaga), väckt den 3 maj 2011, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att inför alla beslut belysa de hälsoekonomiska aspekterna genom hälsoekonomiska analyser, att utreda hur hälsoekonomiska analyser och uppföljningar kan integreras i landstingets budgetarbete, att i samarbete med kommunerna i länet utarbeta en plan för gemensamma hälsoekonomiska bedömningar och dess eventuella följder i form av samverkan och eventuellt omfördelade resurser. Yttrande har inhämtats från hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 15 september 2011 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad (bilaga). Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 30 augusti 2011 överlämnat förvaltningens förslag (bilaga). MP-, S- och V-ledamöterna reserverade sig till förmån för MPledamöternas förslag att bifalla motionen (bilaga).

4 Stockholms läns landsting miljöpartiet ém MOTION Ankom 7 Stockholms lärjs^andstlng 2011 #5-03 : Öka användningen hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag, motion av Vivianne Gunnarsson (MP) Nu finns metoder för att räkna ut vad insatser i hälso- och sjukvården kostar eller besparar. Hälsoekonomiska analyser är ett av flera verktyg som kan användas som underlag vid prioriteringar och beslutsfattande. Att bevara hälsan så länge som möjligt vare sig det gäller unga eller gamla människor är oftast mycket lönsamt för samhället. Med hälsoekonomiska metoder kan vinsterna beräknas av åtgärder som görs i förebyggande syfte. Internationellt har hälsoekonomiska studier varit underlag för de flesta vanliga behandlingsmetoderna men sådana studier är fortfarande ovanliga i Sverige. Samhällsmedicinska enheten i Örebro Läns landsting visar i rapporten, Förebygga eller bota hur en omställning mot mer förebyggande arbete kan minska kostnaderna för flera samhällssektorer. T.ex. gav hälsoinformation för 1 kr tillbaka 5 kronor i minskad samhällskostnad och skadeförebyggande arbete för 10 miljoner kronor gav 10 miljoner kronor i minskade sjukvårdskostnader och miljoner kronor i minskad kostnad för arbetsgivarna. Ytterligare ett exempel är att Stockholms läns landsting beräknat att det går att spara 252 miljoner kronor på ett bra smittskyddsarbete och försiktigare användning av antibiotika. Frågan är om inte den siffran är underskattad. Idag drabbas var tionde patient av sjukhusburna bakterier. Detta innebär långvariga inläggningar och behandlingar på sjukhus och upptar platser som så väl skulle behövas för de patienter som står i kö och väntar på planerade operationer. Det innebär onödiga vårddygnskostnader och kostnader för de ytterligare sjukdagar som väntande patienter kan förväntas ha. Det är inte minst viktigt att ta tillvara kunskapen när det gäller förebyggande insatser inom äldrevården. Inom en del kommuner och landsting har man infört förebyggande hembesök som rutin. Där erbjuds alla över en viss ålder, t.ex. 75 år, att träffa en distriktssköterska och/eller socionom som informerar om olika aktiviteter i närområdet, frågar hur man vill bo och vid behov erbjuder insatser innan problemen blir för stora. I Danmark är det enligt lag obligatoriskt att erbjuda förebyggande hembesök. Också Stockholms läns landsting har sådana hembesök som mål, men då dessa hembesök ger för låg ersättning i det vårdvalssystem majoriteten infört, utförs dessa besök i allt för låg grad. Genom läkemedelsgenomgångar skulle många negativa interaktioner förebyggas. När även genomgång av psykisk, social och fysisk hälsa ingår kommer det att leda till färre inläggningar på akutsjukhusens akut-, medicin-, och geriatrikavdelningar. Det skulle vara en ren besparing att öka ersättningen i vårdvalssystemet så att distriktssköterskor/socionomer kan göra rätt prioriteringar och konsekvent genomföra dessa hembesök.

5 Stockholms läns landsting 2 (2) miljöpartiet de gröna f^ i Ett annat exempel är jämförelser av kostnaderna för fallolyckor med kostnad för insatser för att förebygga fallolyckor. Det har redan kunnat visas att det är lönsamt. Det ger bl.a. besparingar inom både sjukvården och kommunernas hemtjänst. Dessutom undviks onödigt mänskligt lidande, vilket är en stor vinst i sig. Hälsoekonomer är den nya yrkesgrupp som arbetar med att göra beräkningar av effekter av bl.a. förebyggande hälsovård. I vissa kommuner har hälsoekonomer anställts för att analysera detta område och det vore lämpligt om även landstingen gör motsvarande satsning för att integrera det hälsoekonomiska synsättet i sin ekonomiska analys och uppföljning. Ett väl utbyggt samarbete mellan kommun och landsting är en viktig grund för att lyckas med de förebyggande insatserna och åtgärderna. Fler hälsoekonomiska analyser inom kommuner och landsting kan komma att förändra resursfördelningen för vård mellan kommuner och landsting. Inom äldrevården finns särskilt stora möjligheter att med detta synsätt ändra från t.ex. vård av skador och övermedicinering till förebyggande insatser. Vivianne Gunnarsson föreslår därför landstingsfullmäktige besluta att att att inför alla beslut belysa de hälsoekonomiska aspekterna genom hälsoekonomiska analyser utreda hur hälsoekonomiska analyser och uppföljningar kan integreras i landstingets budgetarbete i samarbete med kommunerna i länet utarbeta en plan för gemensamma hälsoekonomiska bedömningar och dess eventuella följder i form av samverkan och eventuellt omfördelade resurser.

6 Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning r Ankom Stockholms läns landsting TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Landstingsstyrelsen Yttrande över motion 2011:16 av Vivianne Gunnarsson m fl (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Ärendebeskrivning I motionen föreslås landstingsfullmäktige besluta att inför alla beslut belysa de hälsoekonomiska aspekterna genom hälsoekonomiska analyser, att utreda hur hälsoekonomiska analyser och uppföljningar kan integreras i landstingets budgetarbete samt att i samarbete med länets kommuner utarbeta en plan för gemensamma hälsoekonomiska bedömningar och dess eventuella följder i form av samverkan och eventuellt omfördelade resurser. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Motion 2011:16 Tjänsteutlåtande och utdrag ur protokoll HSN Ärendets beredning Ärendet har beretts i hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Förvaltningens förslag och motivering Motionärerna tar i sin motion upp att det nu finns metoder för att räkna ut vad insatser i hälso- och sjukvården kostar eller besparar och att hälsoekonomiska analyser att ett av flera verktyg som kan användas som underlag vid prioriteringar och beslutsfattande. I motionen lyfts bl a fram att man med hälsoekonomiska metoder kan beräkna vinsterna av förebyggande åtgärder.

7 Stockholms läns landsting 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sitt svar belyst de frågeställningar som tas upp i motionen och därvid kan bl a följande nämnas: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har på olika sätt arbetat för att förstärka den hälsoekonomiska kompetensen inom landstinget och därmed bygga en grund för att mer kontinuerligt kunna genomföra hälsoekonomiska bedömningar. Hälsoekonomiska uppdrag genomförs genom KFA-avtalet (KFA = Karolinska Institutets Folkhälsoakademi) mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting i vilket ett särskilt uppdrag kring hälsoekonomi formulerats. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sedan något år tillbaka systematisk utbildning för personalen i hälsoekonomi. Det hälsoekonomiska arbetet skall ske fortlöpande och i särskilda uppdrag. Landstinget kommer fortsatt att vara beroende av extern kompetens för att ta fram hälsoekonomiska underlag och för att göra bedömningar av sådana underlag. Landstinget ställer sig positiv till föra samtal med länets kommuner om hur hälsoekonomisk kompetens och hälsoekonomiska bedömningar kan användas för att skapa optimal användning av de resurser som avsätts för vård, omsorg och stöd till personer som har behov både av landstingets och kommunens tjänster. Med hänvisning till det yttrande som hälso- och sjukvårdsnämnden lämnat föreslås att motionen ska anses besvarad. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program Miljösteg 5 har hänsyn till miljön beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbeskrivning i detta ärende. Toivo Heinsoo Landstingsdirektör

8 Hälso- och sjukvårdsnämnden STOCKHOLMS LANS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1(3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN p 14 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvåi-dsnämnden ska yttra sig över en motion om ökad användning av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Motion av Vivianne Gunnarsson m.fl, (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag omedelbart j ustera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Motionärerna tar i sin motion upp att det nu finns metoder för att räkna ut vad insatser i hälso- och sjukvården kostar eller besparar och att hälsoekonomiska analyser är ett av flera verktyg som kan användas som underlag vid prioriteringar och beslutsfattande. I motionen lyfts bl a fram att man med hälsoekonomiska metoder kan beräkna vinsterna av förebyggande åtgärder. Motionärerna finner det lämpligt att landstinget, såsom skett i en del kommuner, anställer hälsoekonomer för att analysera området fallolyckor där stora möjligheter till besparingar påvisats. Manframhållerockså att fler hälsoekonomiska analyser inom kommuner och landsting kan komma att förändra resursfördelningen för vård mellan kommuner och landsting och att det särskilt inom äldrevården finns stora möjligheter att med detta

9 JUL Hälso- och sjukvårdsnämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(3) TJANSTEUTLÅTANDE HSN synsätt ändra från tex. vård av skador och övermedicinering till förebyggande insatser. Förvaltningen delar motionärernas uppfattning att hälsoekonomiska bedömningar är av stort värde i beslutsprocessen. Förvaltningen har på olika sätt arbetat utifrån detta för attförstärkalandstingets hälsoekonomiska kompetens och bygga upp en grund för att mer kontinuerligt kunna genomföra hälsoekonomiska bedömningar. Hälsoekonomiska uppdrag genomförs genom KFA-avtalet mellan Kl och SLL i vilket ett särskilt uppdrag kring hälsoekonomi formulerats. Uppdraget har bland annat genererat en viktig utvärdering av vårdval. Inom uppdraget ges bland annat också stöd till hälsoekonomiskt arbete kring prevention och mätning och jämförelser av livskvalitet. Hälsoekonomisk kompetensfinnsinom förvaltningen. Flera rekryteringar har gjorts de senaste åren av personer med hälsoekonomiska utbildning eller kompetens. Dock kan kompetensen fortsatt behöva förstärkas. Förvaltningen har sedan något år systematisk utbildning för personalen i hälsoekonomi. Dels ges en introduktionskurs i ekonomisk utvärdering som hitintills 62 medarbetare deltagit i, dels ges en kurs i arman grundläggande hälsoekonomi som hitintills hållits två gånger. Avsikten är att fortsätta dessa utbildningar under hösten 2011 samt därutöver erbjuda medarbetarna en vidareutbildningskurs i hur hälsoekonomiska verktyg kan användas i praktiken. Förvaltningens strävan är att hälsoekonomiska aspekter på viktiga beslut kring resursfördelning och prioriteringar skall beaktas. För att detta skall ske rutinmässigt bör dock den hälsoekonomiska kompetensen förstärkas. Det hälsoekonomiska arbetet skall ske fortlöpande och i särskilda uppdrag. Landstinget kommer fortsatt att vara beroende av extern kompetens för hälsoekonomiska underlag och bedömningar som görs i sådana uppdrag. De hälsoekonomiska bedömningarna och studierna kommer att utgöra underlag för budgeten och den resursallokering som den återspeglar, men de kommer inte att i sig utgöra en del av det regelbundna budgetarbetet. En utredning om hur hälsoekonomiska analyser och uppföljningar kan integreras i landstingets budgetarbete ter sig därför inte motiverad. Förvaltningen ställer sig positiv till att föra ett samtal med länets kommuner om hur hälsoekonomisk kompetens och hälsoekonomiska bedömningar kan

10 JUL Hälso- och sjukvårdsnämnden Ö7^CS STOCKHOLMS LANS LANDSTING 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN användas för att skapa optimal användning av de resurser som avsätts för vård, omsorg och stöd till personer som har behov både av landstingets och kommunens tjänster i en vårdepisod. Catharina Barkman Avdelningschef

11 Bilaga 4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Miljöpartiet de Gröna FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till beslut angående yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Förvaltningen har gett ett förtjänstfullt svar på vår motion, och det är positivt att höra att det redan finns hälsoekonomisk kompetens inom förvaltningen. Vad Miljöpartiet efterlyser med motionen är dock att hälsoekonomiska beräkningar i högre grad integreras i beredningen av ärenden. Förslag bör belysas inte bara utifrån direkta kostnader, utan även andra ekonomiska konsekvenser på kort och på lång sikt, och denna information måste komma beslutande politiker till känna. På så sätt skapar man bättre förutsättningar för långsiktigt hållbara politiska beslut. Hälsoekonomiska beräkningar kan även ligga till grund för planeringen av den samverkan som sker mellan landsting, kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling och andra samhällsaktörer. Underlag om vilka samhällsaktörer som gynnas eller missgynnas ekonomiskt av vissa satsningar skulle kunna underlätta i diskussionerna kring hur det ekonomiska ansvaret ska fördelas. Miljöpartiet yrkar bifall till motionen.