Regionala nyttor med vindkraft. En utredning utförd av Tula Ekengren, Ecoplan på uppdrag av Power Väst, Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Regionala nyttor med vindkraft En utredning utförd av Tula Ekengren, Ecoplan på uppdrag av Power Väst, Västra Götalandsregionen 31 Mars 2016

2 Regionala nyttor med vindkraft, Power Väst Power Väst är ett samverkansprojekt som startade redan 2009 med syfte att ge mer vindel och därmed fler arbetstillfällen i Västra Götaland. I nätverksform verkar Power Väst för att öka kunskapen, ge stöd till kommuner och stärka leverantörer genom att koppla ihop akademi, offentlig verksamhet och näringsliv. En viktig samarbetspartner är Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, på Chalmers tekniska högskola. Samverkan sker främst inom tre delområden: 1. Bland vindkraftens aktörer och utvidgning av samarbetsplattformen 2. Strategi för kommunikation 3. Utveckling av näringslivet i Västra Götaland Power Väst leds av Västra Götalandsregionen och är ett projekt inom Nätverket för vindbruk vilket drivs av Energimyndigheten. s övergripande mål är att sprida kunskap om vindkraft och verkar för lokal förankring och nytta där vindkraften byggs ut. Läs mer om projektet på:

3 Sammanfattning Syftet med studien är att få kunskap om hur mycket regional nytta i form av arbetstillfällen som fås av vindkraftsetableringar och ifall dessa arbetstillfällen uppstår på nationell, regional eller lokal nivå. Med lokal nivå menas att arbetstillfällena uppstår i den kommun, eller närliggande kommuner, där etableringen sker. Studien har fokuserat på arbetstillfällen vid planering och projektering, montering och byggnation samt drift och underhåll och har inte undersökt arbetstillfällen som krävs vid tillverkning av vindkraftverken. Informationen i rapporten kommer till viss del ifrån företaget Svensk NaturEnergis och i stor del från en av företaget Rabbalshede Krafts vindkraftsetablering i Skaveröd/Gurseröd, Tanums kommun. Företagens uppgifter har sedan jämförts med andra motsvarande studier. Uppskattningarna som Rabbalshede Kraft och Svensk NaturEnergi gjort stämmer väl med de uppskattningar som gjorts i de detaljerade studierna som Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll utfört samt övriga studier uppgifterna jämförts med. Sammanfattningsvis uppskattas i denna studie arbetsbehovet i fas 1 projektering och planering till 0,11-0,38 årsarbeten per verk, för fas 2 byggnation och montering 8,2-8,6 årsarbeten per verk och för fas 3, drift och underhåll, till 0,23 årsarbeten per verk och år i 25 år. Den totala arbetsinsatsen för fas 3, drift och underhåll, blir 5,75 årsarbeten. Tabell 1. Uppskattad årsarbetstid under samtliga fas i denna och andra studier. Rabbalshede Mörttjärnberget Skogberget 7 Andra Kraft parker Planering & 0,16 0,19 0,19 0,19 projektering Bygg & 8,4 5,8 6,48 5,8 montering Drift & 5,75 7,5 7,0 7,3 underhåll Årsarbeten/verk 14,3 13,5 13,7 13,3 Sammanfattningsvis skulle nyetablering innebära följande antal nya arbetstillfällen baserat på uppskattningarna ifrån denna undersökning: Fas 1 Fas 2 Fas 3 0,11-0,38 årsarbeten per verk varav uppskattningsvis 90 % är regional arbetskraft. 8,2-8,6 årsarbeten per verk varav uppskattningsvis 65 % är lokalt och något regionalt. 5,75 årsarbeten per verk under hela driftstiden varav 80 % är lokalt och resten huvudsakligen regionalt. Detta innebär att ett vindkraftverk genererar 1,2-1,6 regionala årsarbeten och 9,9-10,2 lokala årsarbeten under faserna 1-3.

4 Bild 1. Ungefärlig fördelning i årsarbeten för respektive fas samt var arbetskraften är baserad. Om målet 5 TWh vindkraftsel för Västra Götalands län skall uppnås med enbart landbaserad vindkraft krävs ytterligare cirka 380 verk om ett modernt medelstort vindkraftverk producerar 8,5-9 GWh per år. Etablering av dessa vindkraftverk skulle, baserat på ovanstående uppskattningar, innebära regionala årsarbeten samt ytterligare cirka 3800 lokala årsarbeten i den kommun etableringen sker eller i närliggande kommuner, ej inberäknat eventuella kringeffekter.

5 Regionala nyttor med vindkraft, Innehåll 1. Bakgrund och syfte Vindkraft en bransch i fortsatt utveckling Regionala nyttor med vindkraft Tillvägagångssätt och upplägg Regionala nyttor under planering och projektering Regionala nyttor under byggnation och montering Regionala nyttor under drift och underhåll Summering av de regionala nyttorna Slutsaser för regionen... 22

6 6 (23) 1. Bakgrund och syfte Miljöbyrån Ecoplan AB har på uppdrag av Västra Götalandsregionen, Power Väst, åtagit sig att genomföra en analys av den regionala nyttan i form av arbetstillfällen vid en vindkraftsetablering och vid drift av vindkraftverk med exempel från Västra Götalands län. Uppdraget genomfördes under våren 2015 och faktainhämtning har skett hos två vindkraftföretag i region, Rabbalshede Kraft och Svensk NaturEnergi, mer om dessa bolag senare. Syftet med studien är att få kunskap om hur mycket regional nytta i form av arbetstillfällen som fås av vindkraftsetableringar och ifall dessa arbetstillfällen uppstår på nationell, regional eller lokal nivå. Med lokal nivå menas att arbetstillfällena uppstår i den kommun, eller närliggande kommuner, där etableringen sker. Målgruppen för denna studie är kommunala eller regionala politiker som är intresserade av detta resultat för eventuella beslut, vindkraftsföretag eller andra företag som är intresserade av att delta vid en vindparksetablering. 2. Vindkraft en bransch i fortsatt utveckling Vindkraften har en stor potential för att stå för en stor del av Sveriges energibehov. Riksdagen har antagit en planeringsram till 2020 på 30 TWh vindel årligen, varav 20 TWh från landbaserad vindkraft och 10 TWh från havsbaserad vindkraft. En planeringsram innebär att det i samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft motsvarande målet. År 2015 levererade vindkraften i Sverige 16,6 TWh 1. Diagram 1 visar utbyggnaden av vindkraften i Sverige till och med 31 december var ett år med stor elproduktion och rekordstor export av el, pressmeddelande, Energimyndigheten, Svensk Vindenergi, Vindkraftstatistik och prognos, kvartal 4, 2015

7 7 (23) Antal verk [st] Installerad effekt [MW] Elproduktion [GWh] Diagram 1. Visar utbyggnad av vindkraft i Sverige. 3 Diagrammet visar ökning av antal vindkraftverk, installerad effekt och produktion. Det är viktigt att tydliggöra att produktion inte helt motsvarar produktion för ett helt år. Då installation kan ske i slutet av året, motsvarar produktionen enbart en del av året. En annan viktig observation är att se förändringar i hur förhållanden förändras över tid vilket tydligt visar den effektivisering som teknik-utvecklingen har inneburit. Utbyggnaden i Sverige var under 2015 inte lika stor som utbyggnaden under 2014, men ändå förhållandevis stor i jämförelse med omvärlden, Sverige placerade sig 2015 på en 12:e plats globalt och på 5:e plats av länderna i EU. Totalt sett till utbyggnaden fram t.o.m. december 2015 har Sverige byggt 1,4 % av all kapacitet i världen vilket placerar oss på 11:e plats i välden och 6:e plats i EU. I Europa har Tyskland mest installerad effekt vindkraft, därefter Spanien, Storbritannien, Frankrike och Italien, se tabell 1. Ytterligare 12 länder har en installerad effekt på mer än 1 GW, däribland Danmark och Sverige som båda har mer än 5 GW. 4 Tabell 2. Visar länder i EU med en totalt installerad effekt av vindkraft över MW, år 2015 i EU Land Effekt [MW] Tyskland ,1 Spanien ,3 Storbritannien ,5 Frankrike ,2 Italien 8 957,8 Sverige 6 024,8 Polen Portugal Danmark 5 063,8 3 Vindkraftsstatistik 2014, ES2015:02, Energimyndigheten samt Svensk Vindenergi, Vindkraftstatistik och prognos, kvartal 4, 2015 för år pdf

8 8 (23) El från vindkraft ligger nu på fjärde plats i EUs energimix, med 15,6 % av elproduktionen från vindkraft 2014 att jämföra med 2,4 % 2000, se diagram % 12,2% 4,7% 0,8% 11,0% 1,3% 80% 0,0% 20,7% 2,4% 15,6% 60% 15,5% 22,6% 13,3% 40% 16,9% 21,1% 20% 24,4% 17,5% 0% Diagram 2. Visar energimixen i EU åren 2000 och Övrigt Biomassa Sol Vind Vatten Kärnkraft Gas Kol Vindkraft i Västra Götaland Power Väst har ett planeringsmål om 5 TWh producerad vindel i Västra Götaland till år Den senaste statistiken på regionnivå visar att det fanns 546 st vindkraftverk i Västra Götaland med en total effekt på 773,4 MW som under 2014 producerar 1,7 TWh i Västra Götaland, se diagram 3. 7 Västra Götaland ligger i topp på utbyggnadslistan i Sverige när det gäller vindkraftseffekt och står för 15 procent av landets totala installerade. Enligt Vindbrukskollen är det i länet ytterligare cirka 4,7-6,5 TWh under prövning Antal [st] Effekt [MW] Produktion [GWh] Diagram 3. Visar utvecklingen för vindkraften i västra Götaland. Produktion, Antal verk samt total installerad effekt i Västra Götaland pdf Energimyndighetens lista över vindkraftverk i Sveriges län och kommuner 8 Vindkraftsstatistik 2014, Energimyndigheten.

9 9 (23) 3. Regionala nyttor med vindkraft Vindkraft är en förnybar energikälla som orsakar mycket låga utsläpp under sin livstid och har minimal påverkan på klimatet. Detta finns beskrivet på flera platser, t.ex. av Vattenfall, och EWEA (European Wind Energy Association) Påverkan på miljön, flora och fauna, finns beskrivet av bland annat Vindforsk olika forskningsresultat. 12 Denna rapport kommer beröra den regionala och den lokala nyttan av vindkraftsetableringar i form av arbetstillfällen. Rapporten fokuserar på de arbetstillfällen som uppstår vid projektering och planering av en etablering, vid montering samt vid drift av vindkraftverken. Rapporten kommer inte beröra arbetstillfällen som uppkommer vid produktion och tillverkning av själva vindkraftverket, varken hos vindkraftsverkstillverkarna eller deras underleverantörer. För mer information om arbetstillfällen för vindkraftsverksproduktion se t.ex. studie från vindkraftsbranschen 13 eller EWEA, (European Wind Energy Association) 14. En annan lokal nytta är det arrende och/eller den bygdepeng som vindkraftsägarna ibland betalar till lokala markägare eller bygden. Den nyttan berörs inte heller i denna rapport. För mer information om detta ämne hänvisas till MittUniversitetets studie Tillvägagångssätt och upplägg Denna rapport fokuserar alltså på de arbetstimmar som uppstår vid projektering och planering, montering och drift av vindkraftverk. Två vindkraftsföretag etablerade i Västra Götalands län, Rabbalshede Kraft AB och Svensk NaturEnergi AB, har uppskattat hur många arbetstimmar varje moment har tagit, hos dem själva eller hos deras underleverantörer. Företagen har också försökt uppskatta om dessa arbetstimmar har utförts av personal som är baserad i den kommun där vindkraftparken ligger eller i närliggande kommuner (lokal nivå) eller av personal som är hemmahörande i Västra Götalands län (regional nivå) eller finns nationell eller internationellt. 9 pdf Green Growth, The impact of wind energy on jobs and the economy, EWEA,

10 10 (23) Rabbalshede Kraft är ett vindkraftsföretag etablerad i Rabbalshede, söder om Tanumshede. De projekterar och etablerar landbaserade vindparker i Sverige. Idag, maj 2015, har Rabbalshede Kraft 23 anställda och säljer vindparker eller driver dem i egen regi samt i samarbete med andra aktörer. Rabbalshede bildades 2005 och har etablerat 95 vindkraftsverk sedan dess varav 71 vindkraftverk ägs i egen regi. Av dessa 71 egna vindkraftverk ligger 49 i Västra Götalands län. Företaget har även ett 25 tal nya projekt på gång. 16 Svensk Vindenergi AB ägs av fastighetsbolaget Wallenstam som ville ta kontroll över sina elkostnader och erbjuda sina kunder en hållbar energilösning och började projektera egna vindkraftverk samt startade 2003 med elhandel. Det första verket togs i drift Bolaget Svensk NaturEnergi, som är en del i Wallenstamkoncernen, bildades 2013 och är etablerade i Göteborg med cirka 20 anställda. Idag, maj 2015, har de totalt 66 vindkraftverk varav 25 är placerade i Västra Götalands län. 17 Förtagen har studerat var sin större vindparksetablering som gjorts i Västra Götalands län relativt nyligen. Rabbalshede Kraft har studerat vindparken Skaveröd/Gurseröd, lokaliserad i Tanums kommun. Parken uppfördes 2014 och består av 11 vindkraftverk och den installerade effekten är på totalt 33 MW. Den sammanlagda investeringen är cirka 400 MSEK. Rabbalshede Kraft har haft möjligheten att redovisa detaljerade resultat från både sin och sina underleverantörers verksamhet i anslutning till etableringen av vindparken Skaveröd/Gurseröd. Rabbalshede Kraft AB Vindpark Skaveröd/Gurseröd Antal vindkraftverk 11 Installerad effekt (MW) 33 Total investering (MSEK) 400 Startår 2014 Svensk NaturEnergi har studerat vindparksetableringen i Gunnarby i Uddevalla kommun som driftsattes 2013 och Tommared i Laholms kommun som driftsattes De hade tyvärr inte möjligheten att redovisa resultatet i den uppdelning som behövdes för denna rapport förutom för fas 1. Svensk NaturEnergi AB Vindpark Gunnarby Vindpark Tommared Antal vindkraftverk 8 Antal vindkraftverk 6 Installerad effekt (MW) 18,4 Installerad effekt (MW) 13,8 Driftsattes 2013 Driftsattes Maj Maj 2015

11 11 (23) Skaveröd/Gurseröd Gunnarby Tommared Bild 2. Karta som visar vart vindkraftsparken Skaveröd/Gurseröd samt Gunnarby och Tommared. Resultaten anges i huvudsak per verk istället för per installerad effekt, eftersom det är lättare att förhålla sig till för lekmän. Det ger dessutom ett resultat som är mer överförbart till andra etableringar. 18 För att resultatet skall kunna jämföras med internationella studier anges dock även sammanfattande information uttryckt per installerad effekt. Resultaten är uppdelade på de tre faserna planering och projektering, byggnation och montering samt drift och underhåll. Rapporten berör inte nyttor i form av arbetstillfällen som uppstår vid produktion av själva vindkraftsverket varken hos vindkraftsverkstillverkaren eller underleverantören. Resultatet från företagens analyser av arbetstillfällen från vindparksetableringar i Västra Götalands län jämförs med motsvarande studier gjorda på andra håll i landet. 18 Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB

12 12 (23) 5. Regionala nyttor under planering och projektering Vad görs normalt i denna fas? Den första fasen i en vindparksetablering är planering och projektering av vindparken. I den första delen sker markägarkontakter och vindmätningar. Därefter inleds samråd med myndigheter, intresseorganisationer samt närboende. Om arbetet går vidare skall ett antal utredningar göras, dels miljökonsekvensbeskrivning, markinventeringar och eventuellt även utredningar av arkeologer och ornitologer, beroende på vad som är aktuellt för den specifika parken. Projekteringen går vidare och tillstånd söks. Under denna fas kan även annan expertis behövas, t.ex. juridisk kompetens. Finansieringen av vindkraftparken ordnas i denna fas. Och upphandling/inköp av verken skall göras. Denna fas kan vara olika lång tid beroende på de lokala förutsättningarna, men minst 5 år är troligt, ofta betydligt längre. Kompetens och professioner som behövs finns ofta hos vindkraftföretagen samt hos experter som vindmätningsföretag, ornitologer och markundersökningsbolag. 19 Bild 3. Vindmätning hos Rabbalshede Kraft. Fotograf Jörgen Karlsson, Rabbalshede Kraft. 19 Presentation Vindkraftcentrum.se Tomas Laxvik

13 13 (23) Företagens uppskattade arbetstimmar i denna fas Rabbalshede Kraft har uppskattat antalet arbetstimmar i denna fas till cirka arbetstimmar. Detta motsvarar 1,26-1,8 årsarbeten om ett årsarbete definieras till 1670 timmar. 20 I detta ingår uppskattade arbetade timmar för projektering, utredningar och upphandling/inköp, både hos Rabbalshede Kraft och inköpta konsulter/experter. 21 Detta motsvarar cirka 0,11-0,16 årsarbeten per verk. I ovanstående uppskattning räknas inte timmar för myndigheternas handläggning av tillståndsansökningar in. Rabbalshede Kraft uppskattar att arbetstimmarna i fasen planering och projektering för denna vindpark kunde ske med nästan enbart kompetens från Västra Götalands län. Eftersom vindparken ligger i samma kommun som företaget Rabbalshede Kraft, är mer än hälften av arbetsinsatsen till och med lokal i just detta specifika fall. Svensk Naturenergi AB har uppskattat antalet arbetstimmar i denna fas till betydligt högre, omkring 9000 arbetstimmar, vilket motsvarar 5,4 årsarbeten totalt och 0,38 årsarbeten per verk. Observera då att verken är placerade på två olika etableringar vilket självklart ger en högre arbetsbörda per verk. Jämförelse med andra studier I nätverket för vindbruk som samordnas av Energimyndigheten ansvarar Strömsunds kommun för noden med ansvar för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll. De har i flera studier studerat arbetsbehovet vid etablering av vindparker. Första studien analyserade etableringen vid Havsnäs av 48 vindkraftverk år 22. Ur den studien togs ett enkelt excel-baserat verktyg fram där arbetsinsatsen för en tänkt etablering kunde räknas fram 23. En ytterligare noggrann studie gjordes 2014 för etableringen av 37 vindkraftverk vid Mörttjärnberget i Bräcke kommun, Jämtland. 24 En ytterligare studie gjordes nyligen på etableringen av 36 verk på Skogberget, Markbygden, Norrbotten. 25 Studien för etableringen vid Havsnäs hade inte samma uppdelning som denna rapport, utan arbetstillfällena för produktionen av själva vindkraftverken inkluderades också. Resultaten därifrån är därför inte lika intressanta att jämföra med denna studie som resultaten från etableringarna vid Mörttjärnberget och Skogberget är, eftersom resultaten därifrån har haft en uppdelning som är mer jämförbar med uppdelningen i denna rapport arbetstimmar per år faktiskt arbetad tid exklusive semester, sjukfrånvaro, fortbildning 21 Information från Emma Askengren, Rabbalshede Kraft AB. Maj och juni Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Slutrapport Olle Chorell Strömsunds kommun och Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB 25 Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Slutrapport Christer Andersson, Strömsunds kommun och

14 14 (23) Studien för etableringen vid Mörttjärn har dock slagit samman arbetet som denna rapport delat upp i två faser. Den sammanlagda fasen vid etableringen vid Mörttjärnberget beräknades ta 5 år vilket är betydligt mindre än vad fas 1 och fas 2 förväntas ta enligt företagens uppskattning i denna rapport. Det är därför troligt att inte helt samma avgränsningar gjorts, men en jämförelse är ändå intressant. Vid etableringen vid Mörttjärnberget uppskattades arbetsuppgiften förprojektering ta 7 årsarbeten för 37 verk, vilket innebär 0,19 årsarbeten per verk. 26 Samma uppdelning har gjorts för studien av Skogberget som uppskattade förprojekteringen till 6,7 årsarbeten för 36 verk, vilket motsvarar 0,19 årsarbeten per verk. 27 Sammanfattning Tabell 3. Uppskattad årsarbetstid/vindkraftverk under fas 1 (Planering och Projektering) i denna och andra studier. Planering & projektering Rabbalshede Kraft Svenska Naturenergi (två parker) Mörttjärnberget 28 Skogberget 29 7 Andra parker 30 0,16 0,36 0,19 0,19 0,19 Rabbalshede Kraft trodde även själva att de underskattat tiden något i denna fas, vilket kan stämma med den lite lägre uppskattningen på ungefär 0,16 årsarbeten per verk, jämfört med etableringen vid Mörttjärnberget och Skogberget på 0,19 årsarbeten och Svensk NaturEnergi på 0,36 årsarbeten per verk vid etablering vid två vindparker. Men storleksordningen är ungefär densamma och med tanke på hur olika förutsättningarna t.ex. vad gäller behov av lokal förankring och markförhållanden är vid varje etablering verkar variationerna rimliga till sin storlek. 26 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB 27 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Slutrapport Christer Andersson, Strömsunds kommun och 28 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB 29 Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Slutrapport Christer Andersson, Strömsunds kommun och 30 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB

15 15 (23) 7. Regionala nyttor under byggnation och montering Vad görs normalt i denna fas? I denna fas skall platsen för vindkraftparken göras iordning. Avverkning av skog kan krävas med tillhörande timmertransport. Tillfartsvägar och inomparksvägar skall göras iordning och elnät skall dras fram. Transformations- och stationsbyggnader skall byggas vid behov. Fundament för verken skall gjutas. Markförhållanden på olika platser kan variera mycket och så också den arbetsinsats som behövs för att färdigställa för montage. Verken skall transporteras till platsen och därefter monteras med kran. Vindkraftverken skall också driftsättas samt testas och besiktigas. 31 Denna fas är den arbetsintensivaste men också kortaste fasen. Hur länge den varar beror såklart på hur stor vindparken är och på övriga lokala förutsättningar som markförhållanden och givetvis hur blåsigt det är. Normalt etablerar man ju av förklarliga skäl vindparker i vindpinade lägen, vilket kan försvåra vid montering vid vissa tider på året. Normalt tar denna fas cirka ett till två år. Bild 4. Fundament till vindkraftverk. Foto Svevind. Under denna fas behövs många kompetenser inom el, bygg och anläggning, som ofta är från kommunen eller närliggande kommuner. Dessutom kommer mycket personal från vindkraftstillverkaren och deltar under montering och driftsättning. 31 Presentation Vindkraftcentrum.se Tomas Laxvik

16 16 (23) Dessa tillresande personer behöver boende, mat och drivmedel för sin tid på plats. Som exempel kan nämnas att under monteringen av verken i Rabbalshede Krafts vindpark utnyttjades 4200 hotellnätter av de cirka 20 tillresta montagepersonerna. En affärsresenär spenderar normalt 1925 kr per dygn och person för boende, mat och övrigt enligt Tillväxtverkets statistiksammanställning Fakta om svensk Turism för Det innebär ett tillskott till berörda företag i kommunen på lite över 8 miljoner kronor för de 4200 övernattningarna. Företagens uppskattade arbetstimmar i denna fas Rabbalshede Kraft har gjort bedömningen att cirka arbetstimmar krävdes i denna fas för den studerade vindparken. Detta innebär översatt till årsarbeten uppskattningsvis 90 till 95 årsarbeten. 33 Många gånger köper vindkraftsföretagen mycket arbete i denna fas av större nationella, eller till och med internationella, företag, för att enbart behöva anlita en eller ett fåtal kontraktsparter. Men dessa upphandlade företag använder i sin tur lokala företag för att utföra arbetet. För det aktuella exemplet har Rabbalshede Kraft och deras kontraktsparter bedömt att cirka % av arbetsinsatsen görs av lokala företag som kommer från den kommun där etableringen sker eller från närliggande kommuner % av arbetsinsatsen görs av internationella företag, i huvudsak det företag som tillverkat vindkraftverket. Resterande arbetsinsats har utförts av nationella aktörer eller regionala företag verksamma i Västra Götalands län. Detta motsvarar 8,2-8,6 årsarbeten per verk. 34 Svensk NaturEnergi hade tyvärr bara möjlighet att ge arbetsinsats för byggnation och montering inklusive tillverkning av vindkraftverken, vilket omöjliggör jämförelse. Jämförelse med andra studier För etableringen av de 37 verken vid vindpark Mörttjärnberget användes för den sammanslagna arbetsinsatsen under både fas 1 och 2 i denna rapports uppdelning 221 årsarbeten. Om vi antar att förprojektering ligger under fas 1, som tidigare antagit, så skulle arbetsinsatsen under fas 2, byggnation och montering, uppskattas till 214 årsarbetskrafter, vilket motsvarar 5,8 årsarbeten per verk. Detta är lägre än för etableringen vid Skaveröd/Gurseröd som Rabbalshede Kraft uppskattade till cirka 8,4. Vid noggrannare analys med hjälp av excelverktyget som Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll tagit fram, ligger den huvudsakliga skillnaden på posten inomparksvägar pdf Juni arbetstimmar per år faktiskt arbetad tid exklusive semester, sjukfrånvaro, fortbildning 34 Information från Emma Askengren, Rabbalshede Kraft AB. Maj och juni Telefonsamtal Christer Andersson, Strömsunds kommun, 18 juni 2015

17 17 (23) Detta har sin förklaring i att vindparken i Skaveröd/Gurseröd anlade 10 mil inomparksvägar 36, medan vindparken vid Mörttjärnberget enbart behövde 3 mil interna vägar, varav 1,2 redan fanns 37. Dessutom har Rabbalshede Kraft som policy att i första hand använda material som kommer från parken, medan många andra köper in färdigt material från andra bergtäkter och då tillkommer inte de arbetstillfällena i uppskattningen. 38 Studien av etableringen på Skogberget uppskattades ha 233,4 årsarbeten för sina 36 verk, vilket motsvarar 6,48 årsarbeten per verk, något högre än Mörttjärnberget. Markförhållandena bedömdes som något mer svårjobbade. För arbetet användes 52 % arbetstid utländsk arbetskraft för det som i denna rapport benämns fas 1 och fas 2, och 42 % regional samt resterande, 6 %, nationell arbetskraft. 39 Vid etableringen i Mörttjärnberget var 44 % regional arbetskraft, 38 % utfördes av utländsk arbetskraft och resterande 18 % av nationell arbetskraft. 40 I båda fallen är det lägre än vad Rabbalshede Kraft uppskattar för båda faserna. Orsakerna har inte undersökts vidare, men möjliga förklaringar kan vara tillgänglig kompetens samt den större arbetsinsatsen på vägbygget som krävdes vid Rabbalshedes etablering. Sammanfattning Tabell 4. Uppskattad årsarbetstid/vindkraftverk under fas 2 (Byggnation och Montering) i denna och andra studier. Bygg & montering Rabbalshede Mörttjärnberget 41 Skogberget 42 7 Andra Kraft parker 43 8,4 5,8 6,48 5,8 36 Skaveröd 2015, broschyr från Rabbalshede Kraft 37 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB 38 Information från Emma Askengren, Rabbalshede Kraft AB. Maj och juni Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Slutrapport Christer Andersson, Strömsunds kommun och 40 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB 41 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB 42 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Slutrapport Christer Andersson, Strömsunds kommun och 43 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB

18 18 (23) 8. Regionala nyttor under drift och underhåll Vad görs normalt i denna fas? I denna fas är vindkraftverken igång och producerar el från vind. Det är den längsta fasen, förväntad driftstid är 25 år. I denna fas behövs tre olika typer av insatser. För det första krävs ordinarie löpande drift- och underhållsarbete på plats i vindparken. Det gäller både drift och underhåll av vindkraftsverken samt av elinstallationerna. Dessutom kräver vägarna underhåll både sommar och vinter. Därutöver krävs specialinsatser såsom besiktningar eller tillsynsinsatser, ofta av tillrest personal. Slutligen kräver driftsfasen en hel del kontorsarbete i form av administration av ekonomi, av avtalsadministration och uppföljning, elbalansansvar och försäljning inklusive hantering av elcertifikat och ursprungsgarantier samt övrigt produktionsansvar såsom miljörapportering, HSE-planer och övervakning av buller, skuggbildning och kemikaliehantering enligt miljöbalken. Företagens uppskattade arbetstimmar i denna fas Den största delen av arbetsinsatsen är de vindkraftstekniker som står för det löpande drift- och underhållsarbetet. För Rabbalshede Krafts exempel uppskattas det till 2 årsarbetskrafter per år under hela driftsperioden. Detta arbete beräknas stå för cirka % av arbetsinsatsen i denna fas och är nästan alltid från den kommun där vindparken ligger eller från någon närliggande kommun, oavsett om det är ägaren till vindkraftverken som anställt vindkraftsteknikerna eller om dessa är anställda av det internationella vindkraftstillverkningsföretaget. I just detta exempel är även övrig arbetsinsats från samma kommun eller närliggande kommuner eftersom Rabbalshede Kraft ligger i samma kommun som vindparken, men mer normalt är att detta arbete utförs någon annanstans i samma eller närliggande region. 46 Total arbetsinsats under driftstiden beräknas till ungefär 2,5 årsarbetskrafter vilket innebär strax över arbetstimmar för hela driftstiden. 47 Detta motsvarar 0,23 årsarbeten per verk och år. Svensk NaturEnergi hade inte möjlighet att lämna någon uppskattning. Jämförelse med andra studier Studien av etableringen vid Mörttjärnberget uppskattade årsarbetena för drift och underhåll till 11 årsarbeten per år varav 8 var regionala driftstekniker, vilket motsvarar 0,30 årsarbeten per verk och år, vilket ligger i samma storleksordning som Rabbalshede Kraft uppskattat Presentation Vindkraftcentrum.se Tomas Laxvik 45 Information från Emma Askengren, Rabbalshede Kraft AB. Maj och juni Information från Emma Askengren, Rabbalshede Kraft AB. Maj och juni arbetstimmar per år faktiskt arbetad tid exklusive semester, sjukfrånvaro, fortbildning 48 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB

19 19 (23) Två ytterligare studier har studerat effekterna av vindkraftsetablering. Studiernas form har gjort det svårt att jämföra med resultaten från fas 1 och 2 i denna studie, men jämförelse är möjlig för fas 3. Vid en studie av vindparksetableringen i Lemnhult, Småland har en studie gjorts av den regionalekonomiska effekten av investeringen i vindparken. För de beräkningarna används en uppskattning på 8 vindkraftstekniker per år för driften av 32 verk, vilket innebär en uppskattning på 0,25 vindkraftstekniker per år. 49 En studie gjordes av OX2s etablering av vindparken Glötesvålen, lokaliserad i Jämtlands län. Parken omfattar 30 vindkraftverk. För driftsfasen, 25 års tid, beräknades årsarbetena uppgå till 7 stycken, varav 6 av årsarbetena kommer utföras av lokal personal. Detta resulterar i en uppskattning på 0,23 årsarbeten per verk och år. 50 Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll har även gjort en detaljerad studie av behovet av vindkraftstekniker för drift och underhåll på nationell basis i rapporten Behovet av vindkrafttekniker , där ett 40-tal företag intervjuats om deras behov av vindkrafttekniker. Nyckeltalet för den nationella undersökningen blev 5,3 vindkraftverk per vindkrafttekniker, vilket nästan exakt motsvarar det uppskattade förhållandet för Rabbalshede Kraft (2 vindkrafttekniker per 11 verk och år). 51 Uppskattad arbetsinsats för Skogberget är totalt 10 personer varav 6 är vindkraftstekniker, det innebär 0,28 årsarbeten per verk totalt och 0,17 vindkraftstekniker per verk 52, samma storleksordning som uppskattningen för Rabbalshedes etablering. Sammanfattning Tabell 5. Uppskattad årsarbetstid/vindkraftverk under fas 3 (Drift och Underhåll) i denna och andra studier. Rabbalshede Kraft Mörttjärnberget 53 Skogberget 54 7 Andra parker 55 Drift & underhåll (totalt) 5,75 7,5 7,0 7,3 Årsarbetstid/vindkraftverk och år 0,23 0,30 0,28 0,29 49 Rapport Vindpark Lemnhult, effekter på arbetsmarknad och regionalekonomi, 2013, WSP 50 Sammanställning över sysselsättnings- och regionala effekter vid byggandet av Glötesvålens vindkraftpark. Vindkraftcentrum.se pdf 52 Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Slutrapport Christer Andersson, Strömsunds kommun och 53 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB 54 Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Slutrapport Christer Andersson, Strömsunds kommun och 55 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB

20 20 (23) 9. Summering av de regionala nyttorna Uppskattningarna som Rabbalshede Kraft och Svensk NaturEnergi gjort stämmer väl med de uppskattningar som gjorts i de detaljerade studierna som Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll utfört. Vissa mindre skillnader finns men kan förklaras av skillnader vid de olika etableringarna. De uppskattningar som gjorts är därför rimliga att använda för en uppskattning av arbetsbehov vid nyetablering i regionen. Sammanfattningsvis uppskattas arbetsbehovet i fas 1 projektering och planering 0,11-0,38 årsarbeten per verk, för fas 2 byggnation och montering 8,2-8,6 årsarbeten per verk och för fas 3, drift och underhåll, till 0,23 årsarbeten per verk och år i 25 år i denna studie. Den totala arbetsinsatsen för fas 3, drift och underhåll, blir 5,75 årsarbeten. Nedan illustreras andelen lokal arbetskraft (från den kommun där etableringen sker eller närliggande kommun), regional arbetskraft, nationell och internationell arbetskraft för varje fas. Fördelningen mellan lokalt/regionalt/nationellt och internationellt baserad arbetskraft skiljer sig något mot resultaten från studierna som Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll utfört. Orsakerna till skillnaderna har inte studerats vidare. Tabell 6. Uppskattad årsarbetstid/vindkraftverk under samtliga fas i denna och andra studier. Rabbalshede Mörttjärnberget Skogberget 7 Andra Kraft parker Planering & 0,16 0,19 0,19 0,19 projektering Bygg & 8,4 5,8 6,48 5,8 montering Drift & 5,75 7,5 7,0 7,3 underhåll Årsarbeten/verk 14,3 13,5 13,7 13,3

21 21 (23) Figur 1. Ungefärlig fördelning i årsarbeten för respektive fas samt var arbetskraften är baserad. Arbetsbehovet under byggnation och montering är störst och ger jobb åt en bransch som kräver ständigt nya projekt. Men notera gärna att det lokala arbetsbehovet under driftsfasen är ungefär lika stort eftersom det behovet finns under hela driftstiden. Sammanfattningsvis skulle nyetablering innebära följande antal nya arbetstillfällen baserat på uppskattningarna ifrån denna undersökning: Fas 1 Fas 2 Fas 3 0,11-0,38 årsarbeten per verk varav uppskattningsvis 90 % är regional arbetskraft 8,2-8,6 årsarbeten per verk varav uppskattningsvis 65 % är lokalt och något regionalt 5,75 årsarbeten per verk under hela driftstiden varav 80 % är lokalt och resten huvudsakligen regionalt Detta innebär att ett vindkraftverk genererar 1,2-1,6 regionala årsarbeten och 9,9-10,2 lokala årsarbeten under faserna 1-3. Observera att detta enbart är arbetade timmar, sedan tillkommer ytterligare ca 25 % för varje årsarbete för semester, fortbildning och så vidare för varje anställd. Om hänsyn tas till att varje anställd som får lön genererar kringeffekter, så kallade multiplikatoreffekt, tillkommer ytterligare årsarbeten. Dessa kringeffekter har inte empiriskt studerats, men tidigare studier använder Energimyndighetens nyckeltal och avrundat multiplikatoreffekten till 1,25, det vill säga att varje fyra årsarbeten från

22 22 (23) någon av faserna vid en vindkraftsetablering genererar ytterligare ett årsarbete i kringeffekt. 56 Observera återigen att denna studie har fokuserat på arbetstillfällen vid planering och projektering, montering och byggnation samt drift och underhåll och har inte räknat med arbetstillfällen som krävs vid tillverkning av vindkraftverken. Den installerade effekten per verk i detta fall är 3 MW, vilket innebär att årsarbeten per installerad effekt för varje fas blir: Fas 1 Planering och projektering 0,04-0,13 årsarbeten per installerad effekt Fas 2 Montering och byggnation 2,7-2,9 årsarbeten per installerad effekt Fas 3 Drift och underhåll 1,9 årsarbeten per installerad effekt 10. Slutsatser för regionen Om målet 5 TWh vindkraftsel för Västra Götalands län skall uppnås med enbart landbaserad vindkraft krävs ytterligare cirka 380 verk om ett modernt medelstort vindkraftverk producerar 8,5-9 GWh per år. Etablering av dessa vindkraftverk skulle, baserat på ovanstående uppskattningar, innebära regionala årsarbeten samt ytterligare cirka 3800 lokala årsarbeten i den kommun etableringen sker eller i närliggande kommuner, ej inberäknat eventuella multiplikatoreffekter. 56 Energimyndighetens studie Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk, diarienummer

23 Medfinansiärer och samverkanspartners