Vinökalv med Justerö
|
|
- Ann-Charlotte Siv Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vinökalv med Justerö Natur Som en mörk, utsträckt skugga reser sig Vinökalv ur havet. På håll en nästan elliptsik siluett svävande strax ovanför vattenytan likt ett skärgårdens ufo. Ön domineras av gråberg, granit, och är på sina ställen relativt hög, framför allt den nordvästra delen och Klompudden, med flera toppar över 30 meter höga. Det höga berget reser sig stundtals häftigt ur saltsjön. Precis som på Lilla Rätö bildar skogen en ram, en ridå runt om nästan hela ön och skyddar såväl de många gråbergsknallarna som de böljande inre delarna från såväl vind som insyn. Den - som alltid- förhärskande barrskogen, är på Vinökalv ovanligt mycket uppblandad med löv. Men endast vid de djupt inträngande glona och vikarna, anar man den rika och ljusa natur som dominerar den mellersta delen av ön, poängterad av stora kraftiga spärrekar här och var. Som alltid övergår vikarnas inre i mjuka slänter uppe på landbacken. Endast det smala Vinökalvsundet skiljer Vinökalv från Vinölandet. Ön hänger som en jättestor droppe från detta. Fastland, Vinöland och Vinökalv ja, allt land är i denna del av Gudingen hel ordnad i sydost-nordväst, den riktning inlandsisen en gång drog sig tillbaka i. Även i mindre skala är detta tydligt. På Vinökalv är kjusor och dalstråk tydligt utlagda i isriktningen. Bortsett från några små holmar är Vinökalv helt i avsaknad av egen skärgård. Med ett högre vattenstånd såg det hela mycket annorlunda ut. För inte så länge sedan var Klomudden en egen ö. Udden ger Vinökalv en högst oregelbunden kustlinje idag, men är samtidigt den landarm som skapar skyddade vikar. I dag hänger Klompudden som ett appendix till Vinökalv, på samma sätt som Vinökalv gör till Vinö. Till Vinökalvs ägovälde hör Ljusterö, som i mångt och mycket är moderön lik - förutom till storleken. Precis som Vinökalv reser sig Ljusterö som en mörk, men än mer utsträckt, skugga ur saltsjön. Vattnen runt omkring är nästan i fullständig avsaknad av småöar och kobbar. Ljusterö är utsträckt nord-syd och mer regelbunden till konturen än Vinökalv. Strax nedanför mitten är landmassan åtsnörd i en tydlig midja, som visar var det för inte så länge sedan fanns ett sund, som delade våra dagars ö i två. Slätslipade hällar och mjuka sandstränder möter havet - där inte skogen gör det. På några ställen finns fuktängspartier med triviala fältskikt örtflora och ett glest trädskikt med björk och tall. Skogen utgörs även här av hällmarkstall- skog, men med ett relativt stort inslag av björk. Ön är mycket kuperad och flera av bergsklackarna är rejält höga. Det dominerande intrycket är 1
2 sönderskuren, ja stundtals svårframkomlig, hällmark, bevuxen med krasande vitmossa och ris under vindpinade tallar. Historia Förhistoria Den imponerande höjden gjorde tidigt Vinökalv till vattenbefriat område. Till en början som enstaka öar, men allt eftersom till en sammanhängande landmassa, motsvarande de inre delarna av dagens ö. Vid bronsålderns början med ett vattenstånd ca tio meter högre än idag är Vinökalv en rejäl ö i en utpräglad mellanskärgård. Uppenbarligen har människor vistats här åtminstone säsongsvis. På en klack i en av sluttningarna ner mot en av de lägre dalgångarna på öns östra del, liggger en skeppsformig stensättning med ganska imponerande mått; 8,5 meter lång och 3,5 meter bred och upp till 0,5 meter hög. Stensättningar är en gravtyp som förekommer frekvent under bronsålder och in under järnålder. Vanligtvis är de runda och inte alltför anslående i dimensionen. De skeppsformade stensättningarna är få i förhållande till de runda. Dimensionen på Vinökalvgraven är imponerande, men måttlig i jämförelse med resta skeppssättningar. I förhållande till rösen, är stensättningar av alla slag ofta (mycket) låga och inte heller så konsekvent placerade i utstuderade krönlägen. De har därmed inte haft samma förutsättning att tjänstgöra som sjömärken, som rösena eventuellt har haft. Däremot kan de mycket väl tillsammans med rösena ha utgjort gränsmarkeringar, revirindikationer. De skeppsformade är dåligt undersökta och därmed kända. Den mycket tydliga skeppsformen måste ha haft en speciell innebörd och funktion. Stensättningen på Vinökalv ligger i ensamt majestät. Det finns inga andra kända fornlämningar på ön. Ytterst få förhistoriska lämningar är kända i Tjusts mellanskärgård. (På norra Björkö finns en liten rund stensättning, på Vinölandet ett gravfält med små runda stensättningar för att nämna de närmast liggande). Stensättningen på Vinökalv vittnar otvivelaktigt om en mänsklig verksamhet av mer långvarigt slag speciellt slag. Man bygger inte upp en så stor grav i en handvändning! Och inte för vem som helst! Mest troligt är, att den är tillkommen under ett stadigt och långvarigt säsongsfiske, i det som då var en vattenrik mellanskärgård. De skeppsformade stensättningarna tycks vara uppförda under bronsålderns senare del. Namn Öns namn ger oss indirekt en vink om dess historia: Vinökalv måste som namn vara sekundärt i förhållande till Vinö. Vinö är ett av bygdens äldre gods, men inte så omfattande i storlek och under i alla fall 1500-talet med ett splittrat ägande. Först efter en brand som 1609 ödelade byn Vinö, uppfördes sätesgården på bytomten. -kalv betecknar ofta något som stötts bort, avskilts. Så talar vi tex om att isberg kalvar. Förledet vin- har inget med druvors ädla saft att göra. Däremot kan det motsvara det gotiska ordet winja, betesmark. Vin-namnen som bosättningsnamn indikerar därmed en ekonomi baserad på boskapsskötsel, inte 2
3 åkerbruk Vinö var i så fall en betsmark vid medeltidens början. Vin- kan också betyda lekplats för skogsfågel eventuellt fisklek. Bland många ortnamnforskare är denna härledning mer trolig än den som betyder betesmark. Först gången vi stöter på namnet i det skrivna källmaterialet är 1544 då namnet skrivs vinökalff. Jordnatur Fram till 1651 tycks Vinökalv ha utgjort kronogods. Detta år, 1651, bildades det Königmarckska grevskapet av drottning Kristina, till vilket hemmanet Vinökalv, tillsammans med mängder av hemman och öar inom socknen, fördes. Grevskapet bestod endast till 1671, då staten drog in dess friheter återgick Vinökalv till krononatur och förmedlades till ½ mantal till militie som augment till rusthåll (nr 67) skattköptes ön av Axel Johan Lewenhaupt och övergick sålunda till kronoskattenatur. Bosättning När ön först togs i stadigvarande åretruntbruk vet vi inte. I jordeboken 1544 är den upptagen som ½ mantal kronogård i skären. Sannolikt har även Vinökalv tidigare ingått i kronanas stora skärgårdsallmänning och koloniserats som ett resultat av befolkningsökningen under 1400-talets andra hälft och 1500-talets första hälft. Stora arealer med gott bete och vidlyftiga ängsmöjligheter tillsammans med rika fiskevatten, var helt säkert bevekelsegrunderna. I boskapslängen från 1627 redovisas en beskattad landbo på ön. Han har ett sto och sex kor samt en skock får och en slaktgris. Inget utsäde är redovisat. Försörjningsbasen har sålunda varit boskapsskötsel och fiske. Till Vinökalv hör ingen näraliggande egen skärgård eller utöar. Den enda ö värd namnet som sorterar under dess ägovälde är Ljusterö, en bit söderöver i Gudingen. Tillsammans utgör de båda öarna en, i förhållande till många andra skärgårdshemman, stor areal. Vi kan förmoda att Ljusterö var extensivt brukad; avsatt för bete till djur som klarade sig utan daglig tillsyn eller till slåtter. Det finns tyvärr inga äldre kartor som berättar hur öarna brukats och nyttjats. Under 1600-talets andra hälft börjar ett försiktigt åkerbruk vinna inträde i skärgården. Vi kan förmoda att så var fallet även på Vinökalv. Åkrar är på Gustaf Kints sjökort, uppmätt under 1780-talet, markerade nordväst om bebyggelsen. Här finns torra slänter med relativt lätt jord som passade bra till ett åkerbruk med enkla redskap. Vinökalv har genom seklerna förblivit ett odelat och oskiftat hemman. Hur man klarat detta är en ännu obevarad fråga. Detta innebär att lantmätare aldrig besökt ön. Det tycks inte ens som man gjort en avmätning för skattläggning - tyvärr. Avsaknade av lantmäterikartor är total, vilket gör det näst intill omöjligt att följa den areella utvecklingen på ön mer än mycket övergripande. Först under senare tid har några mindre avstyckningar gjorts. Det är således jordbruket och fisket som genom seklerna tillsammans stått för försörjningen på ön. Boskapsskötsel tycks till långt fram i tiden ha dominerat över åkerbruket. Stora ytor i slänterna närmast gården har nyttjats för slåtter (ställvis rena hackeslåttern), vilket de många röjningsrösena tillika den slåttergynnade 3
4 floran och faunan vittnar om. De stora åkerytor som idag dominerar slänten norr om gården, är åtminstone i sin nuvarande utbredning av senare datum. De lågt liggande och lite vattensjuka delarna är typiska utslag av det sena och tidiga 1900-talets jordhunger. Förbättrad utdikningsteknik i kombination med starkare plogar och vallodling gjorde det möjligt och lönsamt att bryta ny och kanske tung åkermark. Ännu 1945 var osedvanligt stora arealer öppen åkermark på Vinökalv. Vi vågar, utan att darra på manschetten, påstå att det sena 1800-talets landskapsbild inte nämnvärt skilde sig från den 1945 års karta speglar. Så sent som 1959 finns det på Vinökalv 12 ha åker, 14 nötkreatur och tre hästar. Inte många år därefter lades jordbruket på ön ner och den mesta åker och äng skogplanterades, företrädesvis med gran. Fiske Fisket är så oändligt mycket svårare att spåra bakåt i tiden än jordens brukande. Men att man fiskat råder inget tvivel om. Försörjningen från enbart jord och djur lär näppeligen räckt till före nyodlingens tidevarv. I den fiskestatistik som upprättades 1880 redovisas på Vinökalv en strömmingsfiskare med 30 skötar, en not och en båt. Inga uppgifter om ålfiske eller ålfiskeredskap är noterade fanns två yrkesfiskare på ön med en jämn fördelning mellan fjällfiske och ålfiske. Torp På öns norra strand ligger två torp. Det som idag kallas Tingbergsudde är ett fd båtsmanstorp. År 1900 kallades torpet Sundet och båtsmännen till torpet hette av tradition Tengberg. Båtsmannen har -som alla andra indelta soldater- fått försörja sig på det markerna och sjön gav, med något stöd av rotebönderna eller godsherren. Båtsman har helt säkert också fått göra dagsverken på gården. Långt in på 1940-talet var torpet helt omgivet av öppen åkermark och man drog sig inte för att bygga ny ladugård. Så sent som 1957 fanns två hektar åker och i ladugården var plats för tre kor. Ägaren betecknade sig trots detta som fiskare. Nere vid sjön vittnar notstänger, vinsch och ålsumpar om det berättigade i denna titel. Till det före 1945 avstyckade torpet hör relativt sett väldiga fiskevatten nordväst om Vinökalv. Lilla Sund, som gränsar till Tingbergsudde i väster, är också ett torp, men med okänt förflutet. Av nuvarande byggnader att döma, kan det mycket väl vara från 1800-talets första hälft talet är ett sekel dominerat bla av stor befolkningsökning. Som ett resultat av denna tillväxt klyvs gårdar, bebyggs utöar och etableras torplägenheter. Det är inte osannolikt att Lilla Sund tillkommit under dessa förutsättningar. Ju mer jordbruket expanderade desto fler armar behövdes i arbetet. Försörjningen på udden har dock baserats på det egna jordbruket och fisket och kompletterats med dagsverken. Under 1800-talets slut etablerads ett stenhuggeri på Vinökalvs södra udde (se nedan). Stenbolaget köpte med tiden in Lilla Sund som i många år därefter beboddes av stenhuggare. Men ännu på 1940-talet omges torpet av öppen åkermark. Torparelivet levde vidare sida vid sida med lönearbete i stenhuggeriet. Lilla Sund friköptes på 1930-talet och till torpet följde då även vattnet utanför i Vinökalvsundet. Stenbrytning På Lilla Klompudden började under senare delen av 1800-talet brytning av den finkorniga mörkgröna diorit, som finns där. Den användes till byggnadssten och gatsen, men också till gravstenar. Efter ett uppehåll under 1900-talets början, togs 4
5 brytningen åter upp av Flinks stenhuggeri AB i Västervik och var igång till in på 1950-talet. Stora varphögar ligger intill brottet som är drygt 200 meter långt, upp till 20 meter brett och nedskuret i berget fyra - fem meter. Ljusterö Ljusterös namn är inte lika självklart till betydelsen, som Vinökalvs. På Gustaf Klints sjökarta utgiven 1797 är stavningen Justerö. Namnet kan ha den tillsynes självklara betydelsen ljuster, fiskeredskapet att sticka ål med. Men, härom vet vi inte något med säkerhet. Ljusterö som ligger sydost om Vinökalv hör av ålder till hemmanet, trots att det är mycket närmre till Malmöarna än till moderön. Eftersom Vinökalv inte är karterat inte ens för skattläggning, saknas historiska kartor också för Ljusterö. På Klints sjökarta, är alltå Justerö utsatt och namngivet, men helt utan symboler för åkermark eller bebyggelse. Detta skulle bekräfta antagandet att Ljusterö, som flertalet andra utöar, extensivt nyttjades för slåtter och/eller bete. Inte heller på sjökortet från finns symboler för hus eller åker. Däremot är bebyggelse markerad på generalstabskartan från Precis norr om midjan, det forntida sundet som delade ön mitt av, finns en samling husgrunder, varav en med spisröse. En grund är vad som återstår av en jordkällare och de andra troligen ladugård och vedbod. Runt omkring finns mängder av odlings- och röjningsrösen. Så sent som 1945 var själva midjan brukad åkermark. Men vid den tiden bodde Ljusteröbonden i ett synnerligen ståtligt hus på öns södra del. Detta hus är byggt precis vid sekelskiftet 1900, möjligen några år in på det nya seklet. Här fanns en minst lika ståtlig ladugård och hela uppsättningen nödvändiga uthus. Gården utstrålar än idag en burgen ståtlighet, en vilja att synas som på få andra ställen i skärgården. Vi vågar ta det för troligt att bosättningen vid det fd sundet övergavs, när det nya huset byggdes. Vi kan också förmoda att man inte övergav en fullgod bosättning, alltså bör den ha varit till åren kommen. Flertalet utöar koloniseras runt 1800-talets mitt, som ett resultat av den kraftiga befolkningstillväxten. Med största sannolikhet gäller samma sak för Ljusterö. Den som först bosatte sig här kom ju inte som en Robinson till en okänd ö. Nej,tvärsom. Ljusterö hade under århundraden varit i människans bruk. Här fanns här ängar och betespräglade marker, kanske tom bruten åkerjord. Inte osannlikt fanns här fanns här foderlador, kanske ett litet fähus. Helt säkert fanns en brygga och trampade stigar. Näringsbasen har varit jordbruk och fiske. Hamnen låg 1945 på samma ställe som idag, i en fyrkantig vik med på kartan bryggor som glest sittande tänder i överkäken. Vid samma tid fanns en präktig fruktodling som sträckte sig från bostadshuset och ner till strandkanten. En annan, mer tillfällig inkomstkälla var gråberget självt. Graniten strax norr om gårdens brygga ansågs under 1800-talets senare hälft vara av så god kvalitet att den började brytas. Hur mycket gatsten som knackades ur berget här är okänt, men det hann bli en hel del, med tanke på skrotstensvarpens storlek och utfyllnadsmassorna i hamnen. Stenbrottet följer stranden norr om Ljustrerö brygga ca 75 meter. Verksamheten lades ner före1904, troligen pga bristande lönsamhet och/eller dålig råvara. 5
6 Den bild av odlingslandskapet som möter oss på 1945 års ekonomiska karta skiljer sig sannolikt inte mycket från hur landskapet såg ut under 1800-talets sista decennier. Några åkrar, gränslinjebestämda av den omgivande naturen, är utspridda över hela ön; där det fanns jord helt enkelt. De förbinds av en ringlande stig. Skogen runt om tycks vara ganska gles, framför allt runt den gamla bosättningen på öns södra del; betad skog och/eller slåttermarker. Med tiden har ön styckats av från moderfastigheten.1937 utgjorde Ljusterö 1/64 mantal Vinökalv. Som flertalet (mindre) bebodda öar i skärgården har även Ljusterö övergått från att vara hem och arbetsplats i kombination, till att bli sommarparadis präglat av avkoppling. Under 1900-talets andra hälft har flera fritidshus uppförst, framför allt på den södra delen av ön. Bebyggelse Verksamheten på Vinökalv har varit den i skärgården sedvanliga blandningen av fiske och jordbruk och avsatt de sedvanliga spåren i byggnadsbeståndet. Strax ovanför den stora, men väl skyddade, viken norr om Lilla Klompudden ligger gårdens hamn med nu försvunna sjöbodar. I slänten ovanför ligger bostadshuset och några av de byggnader som hörde jordbruket till. Det stora manhuset är uppfört strax efter 1800-talets mitt; en tvåvånig stuga i timmer på dubbel bredd. Den vänder vänt gaveln mot sjön och lyser inbjudande falurött mot den gröna omgivningen. Inte många steg från huset ligger ett uthus, en sk parbod, med timrad stomme som vilar på granitplintar. Traditionen vill göra gällande att boden är uppförd under 1600-talet. Väggarna är idag panelade och taket täckt med plåt; lite anonym exteriör men samtidigt väl skyddande. Har traditionen rätt, är detta ett av skärgårens äldsta kända hus. Under 1890-talet uppfördes en synnerligen präktig ladugård en bra bit söder om själva mangården. Den har allt sedan nedläggningen av jordbruket saknat funktion och den alltid klenare bygda laddelen har förfallit och rivits. Kvar står den mer stabila fähusdelen. Den röde hanen har ödelagt två uthus helt nära bostadshuset. Bara grunderna återstår. Man kan utifrån placeringen av ladugården från 1890-talet, urskilja en från mangården tydligt avskild fägård. Djur och gödsel förlades på behörigt avstånd från människorna boningar och uppehållsrum. Ett tidens tecken. Den placeringen kan tyckas oss avig i förhållande till betesmarkerna framförallt på skogen. De två torplägenheterna ligger sedvanligt på utmark, karg och mager i förhållande till huvudgården, men just i sjökanten. Bebyggelsen utgörs av rödstrukna bostadshus på enkel bredd, omgivna av blygsamma uthus av olika slag. Lilla Sund har varit stenhuggarbostad, men dessförinnan säkerligen dagsverkestorp under gården. Det har troligen etablerats under 1800-talets första hälft. Tingbergsudde har varit båtmanstorp. Båda boställena har under tidens lopp kompletterats med hus enligt tidens behov; huvudsakligen har ladugårdar och andra uthus ersatts med eller byggts om till gäststugor och/eller sommarbostäder. Båda lägenheterna är sedan 1930-talet avstyckade egna fastigheter. 6
7 Bebyggelsen på Ljusterö utgörs idag huvudsakligen av fritidshus från 1900-talets andra hälft. De ligger försiktigt insprängda i den ganska karga omgivningen. Till alla hör något eller några uthus och de ser ut som fritidshus gör mest. Av den första bosättningen återstår bara grunder. Den nya gården, som uppfördes vid sekelskiftet, ligger majestätiskt i den övre delen av en långsträckt sydostsluttning med utsikt över sjön. På sluttningen låg vid seklets början en imponerande fruktodling, av vilken vildvuxna rester återstår. Slänten är på båda långsidor omgärdad av imponernade stenmurar, vilka skiljer mangård från fägård -och betande djur från lockande träd och frukt. Strax utanför den nordöstra muren låg ladugården, uppförd på en präktig stengrund helt säkert av Ljusterögranit. Bostadshuset är, med tanke på öns storlek och näringsbas, osedvanligt stort, spatsiöst och för sin tid modernt. Det representerar det tidiga 1900-talets alla nymodigheter inom husbyggnadskonsten; stomme av plank som gav oanade möjligheter, långsidan vänd mot sjön och försedd med en mycket stor glasad veranda (vars fönster måste kräva minst en arbetsdag att putsa), hög stengrund av huggen Ljusterögranit (?), fönsterbågar höga som kyrkfönster, kakelugnar - inte murade spisar, tunn smal pärlspånt på såväl fasaden som i kök och hall. Dagsläget Bebyggelsen, såväl gård som torp, på Vinökalv är nu fritidsbostäder. Ekonomibyggnaderna ombyggda till funktioner bättre anpassade till dagens liv på ön. På gården har den röde hanen tagit två uthus och halva ladugården är riven. Ställvis är gårdstomten ännu kringärdad av stenmurar och av trädgården återstår såväl vildvuxen syren som fruktträd. De forna ängsmarkerna hålls ännu öppna och domineras av en och stora spärrekar. De jättestora åkerytorna i slänterna ner mot saltsjön hålls också öppna. Vinökalv ingår i ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelsen och WWF, 8 bönder i Tjust, som syftar till att öppna igenvuxna marker och att behålla dem öppna. Delar av de forna inägomarkerna har röjts och den planterade barrskogen har avverkats. Markerna hålls nu öppna av framför allt betande köttdjur. På vissa ställen har ädellövskog fått ersätta barrskogen. De fd slåttermarkerna söder om gården hävdas ännu och är ett stycke poesi i den annars ganksa karga omgivningen. Nyodlingarna från omkring sekelskiftet 1900 är till arealen väldiga. De hålls idag öppna genom slåtter. Inga hammarslag ekar längre på Klompudden, men skrotstensvarpen berättar tydligt om den verksamhet som var intensiv för inte länge sedan. Ingen odling förekommer längre på Ljusterö. Den tidgare öppna odlingsmarken har till stora delar vuxit igen. Några kor betar på ön, men de är för få för att hålla markerna öppna. Norra delen av ön, dvs norr om midjan är naturreservat. Stenbrottet och utskeppningskajen syns fortfarande mycket tydligt i strandkanten och skrotstensvarpen talar ännu sitt tydliga språk. Sommargästerna håller liv i hamnen och bryggan och trampar fortfarande de gamla stigarna. 7
8 Även gården på Ljusterö är numera fritidsbostad. Ladugården är riven och endast den präktiga grunden återstår. Bostadshuset har i princip inte förändrats sedan uppförandet, när förra seklet var helt nytt. Fruktträdgården skänker ännu betydande skörd - om än marken runt om tillåts växa vilt. Naturreservatet vårdas för att behålla landskapet vackert och estetiskt tilltalande Den fd åkermarkens ensartade vegetation lämnas däremot åt sitt öde och blir allt mer svårfunnen under expandernade buskskikt av nypon och björnbär. Skydd och förordningar Vinökalv är sedan 1971 naturreservat, med motivationen att bevara ett stycke intressant skärgårdsnatur och karaktären av ett gammalt skärgårdshemman. Ljusterö, dvs ön norr om midjan, är naturreservat sedan representerar ett ur såväl naturvetenskaplig som landskapsestetisk synpunkt värdefullt skärgårdsavsnitt. Framför allt har emellertid öns betydelse för allmänhetens friluftsliv framhållits Ljusterö, större delen av ön norr om midjan, klass 2, Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Västerviks kommun. Litteratur Kalmar läns museums arkiv Lantmäteriets arkiv Länsstyrelsens arkiv Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Johan Almquist 1976 Odlingslandskapet i Västerviks kommun. Bevarandeprogram Västerviks kommun. Länsstyrelsen 1995 Stenbrott inom Västerviks kommn mellan Gränsö kanal och Loftahammar. Bengt Molander 2002 Västerviksområdets berggrund. Erik Elfström 1998 Rösen, ristningar och riter. Dag Widholm 1998 Meddelande rörande Sveriges fiskerier 1-2. Rudolf Lundberg
StTallholmen och Örnholmen
StTallholmen och Örnholmen Natur Strax norr om Hulöhamnslandet ligger två små och ganska likartade holmar, Tallholmen och Örnholmen. Båda lite oregelbundet avlånga till formen, men med riktning nordväst-sydost,
Läs merStora Rätö. Natur. Historia
Stora Rätö Natur De båda Rätöarna är de västligaste stora öarna i Gudingen. Stora Rätö, som på kartbilden tycks mindre än Lilla Rätö, är den nordliga av de två. De ligger mitt ute i Gudingen och saknar
Läs merStora Rätö. Natur. Historia
Stora Rätö Natur De båda Rätöarna är de västligaste stora öarna i Gudingen. Stora Rätö, som på kartbilden tycks mindre än Lilla Rätö, är den nordliga av de två. De ligger mitt ute i Gudingen och saknar
Läs merFittjö. Natur. Skärgårdsprojektet Kalmar läns museum Länsstyrelsen Kalmar län 1
Fittjö Natur Den högst lokala lilla arkipelag som sträcker sig från Figeholmsfjärden ner längs Virbolandet domineras av Fittjö, Ekö och Kättelsö. Detta är den absolut sydligaste utlöparen av Misterhultsskärgården,
Läs merGrindö. Natur. Historia
Grindö Natur Som en skyddande barriär utanför Kårö ligger Lilla Grindö, Stora Grindö och Råsumskär. Skärgården är här mycket grund, i den meningen att innanför Grindörna möter genast fastlandet -och det
Läs merVindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Läs merKÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Läs mer6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merStora Kalvö. Natur. Historia
Stora Kalvö Natur Grytfjärden är den innersta och därmed den västligaste av de vikar och fjärdar som trasar sönder Åsvikelandet norr om Asköarna. Den har till skillnad från i princip alla andra fjärdar
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merVindkraft vid Norra Bohult
Vindkraft vid Norra Bohult Arkeologisk utredning inför vindkraftsetablering inom fastigheten Norra Bohult 1:2 m fl, Anderstorps socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk
Läs merLILLA RÄTÖ med Långö och Stevassen
LILLA RÄTÖ med Långö och Stevassen Natur De båda Rätöarna är de västligaste stora öarna i Gudingen. Lilla Rätö, som på kartbilden tycks större än Stora Rätö, är den sydliga av de två. De ligger båda mitt
Läs merVäg 657 Backaryd-Hjorthålan
Väg 657 Backaryd-Hjorthålan Backaryds socken, Ronneby kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2009:16 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Bakgrund...2 Utredningsområdet...2 Kulturhistoriska
Läs merKårö. Natur. Historia
Kårö Natur Ingenstans längs länets långa kustremsa är konturen så flikig och och söndertrasad som i Loftahammar socken, i Tjusts norra skärgård. Land och hav har bytt plats. Saltsjön tränger så långt in
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merVelinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.
BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader
Läs merÅrsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Läs mer7.4.9 Veberöd, sydväst
7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter
Läs merÖlmevalla 180, boplats
, arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten
Läs merByn Lia. (utdrag ur Vessige och Alfshög, två socknar i Ätrans dalgång, Sven Larsson 1996)
Byn Lia Mitt i Halland, strax norr om Sjönevad, nära Krogseredsvägen ligger byn Lia. I äldre tider stavades namnet Lija och därefter Lya. Men byn har fått sitt namn av att gårdarna på sin ursprungliga
Läs merH3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merNatur och kulturstig Livered
Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är
Läs merMalmöarna norra och södra
Malmöarna norra och södra med Skeppsholmen Natur Malmöarna utgör tillsammans med bla Hasselö och Björkö en veritabel barriär av öar som skyddar Gudingen från en vräkande Östersjö. Öarna är typiska representanter
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merAnalys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,
Läs merÖrnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merKulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Läs merArkeologisk utredning MLAH 2017:1. Kråkmarö, bytomt. Gryts socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län. ML Arkeologi och Historia Markus Lindberg
Arkeologisk utredning MLAH 2017:1 Kråkmarö, bytomt Gryts socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län ML Arkeologi och Historia Markus Lindberg Tekniska uppgifter Fastighet: Kråkmarö 1:45 mfl fastigheter
Läs merRågö med Horsö, Kalvö, Skärbäcksholmen och Stora Trollholmen
Rågö med Horsö, Kalvö, Skärbäcksholmen och Stora Trollholmen Natur Mitt emellan -men också i skydd av- Hallmarelandet i norr och Hasselö i söder ligger Rågö. Nordväst om Rågö, som spegelbilder av varandra,
Läs merRapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merLIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merGummarpsnäs, Edshult
Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman
Läs merVinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merLoftahammars Hultö. Natur. Historia
Loftahammars Hultö Natur Som en skyddande barriär utanför Kälsingsö- och Hulölandet ligger Hultö. Endast ett smalt sund, Strömmen, skiljer ön från fastlandet. Loftahammars Hultö är -som det mesta i detta
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merAntikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
Läs merGrimstorp 1:20 m.fl. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:57 Jörgen Gustafsson
Grimstorp 1:20 m.fl Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inför saneringsarbeten vid en nedlagd impregneringsanläggning inom fastigheten Hattsjöhult 1:3 och Grimstorp 1:20 m.fl. Norra Sandsjö socken i Nässjö
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merArkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson
Arkeologisk inventering Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr. 431-4354-13 Rapport Arendus 2014:2 Omslagsbild. Den södra delen av inventeringsområdet, sedd från söder. Foto Fältinventering
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs merSkansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Läs merHistoriska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
Läs merRapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
Läs merSkälö. Natur. Historia
Skälö Natur På bitvis mycket tät rad ligger söder om Helgerumslandet ett pärlband öar, med början i Äskestock och Skälö för att i söder avslutas med Älö och Snuggö/Husholmen. Öarna ligger snyggt och prydligt
Läs merslutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merDenna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.
Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet
Läs merNaturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Läs merViggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
Läs merStugan lämnades därefter åt sitt öde.
Här och var finner vi resterna av backstugorna, företrädesvis på Hallandsåsens sluttning. Det är blott murarna som finns kvar, takstolen och stugans framsida har för länge sedan rasat ihop. Vi frågar oss:
Läs merNy småhusbebyggelse i Unnerstad
Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs merÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merNaturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp
Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp Naturinventering. Hällmarken är av skiftande karaktär, ibland till stora delar berg i dagen ibland med gräs och uppstickande
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merKapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.
Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse
Läs merSåsleskär, Jutskär och Bondeskär
Såsleskär, Jutskär och Bondeskär Natur Hallmarelandet och öarna där utanför hänger som ett tungt, frasande släp efter fastlandet: Ett släp av skogsgrön sammet och gnistrande blått siden med infällda små,
Läs merGravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merBoskär. Natur. Historia
Boskär Natur Allra, allra längst ut bland utöarna sydost om Vinö ligger Boskär. I norr och söder skär, bådor, holmar och flader; tillsammans den yttersta landbarriären, vågbrytaren mot en vräkande Östersjö.
Läs merFörord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Läs merGrytåsa rullande kullar och betade backar
VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283
Läs merUnikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård
Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merByte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun
Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merSundsholmen. Natur. Historia
Sundsholmen Natur Allra längst österut i Horsöarkipelagen ligger Sundsholmen och Jungfruskär på var sida av det djupa Jungfrusund. Båda öarna är ytmässigt mycket små och består till nästan 100% av gråbergsknallar.
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merBakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.
PM Arkeologisk utredning, etapp 1, Karlskronaviken, Heliodal, Solliden och Södra Ekdalen i Rönninge, Salems kommun. Bakgrund Stiftelsen Kulturmiljövård arbetar med en särskild arkeologisk utredning, etapp
Läs merBilaga 6 Arkeologisk arkivgenomgång
Bilaga 6 Arkeologisk arkivgenomgång NORRBOTTENS MUSEUM DNR 128-2011 Arkeologisk arkivgenomgång inför vindkraftsetablering vid Lehtirova, Pajala och Gällivare kommuner Inledning På begäran av Carolin Wilén,
Läs merArkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå.
Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå. Fornlämning Raä 9. Fastighet: Sjöland 6:1. Socken: Vibyggerå. Kommun: Kramfors. Landskap: Ångermanland. Rapport 2016:11 Ola George 2 Murberget Länsmuseet
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, platser med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Nära motorvägen, bakom några buskar, ligger
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merRapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten
Rapport Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten Erik Sandén 2018, Dnr 584/18 Innehåll Administrativa uppgifter...
Läs merLinneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län
Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen
Läs merNaturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Läs merSöker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan?
Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? 1 Välkommen till Nya Silon i Vadstena, vår del av klosterstaden
Läs merNaturreservat i Hamrångeområdet
Naturreservat i Hamrångeområdet Söderhamns kommun Skärjåskogen Häckelsängs högmosse och Gnagmur Axmar Skämningsön Svartstensudden Gåsholma Ockelbo kommun Hådells gammelskog Bergby Norrsundet Hamrångefjärden
Läs mer2009-09-09 Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn
2009-09-09 Laila Eliasson Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn Inledning Med anledning av planerad ny- och utbyggnation på fastigheten Saxnäs 1:37 på Fårnäset i
Läs merUtredning vid Närtuna-Ubby
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:76 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Utredning vid Närtuna-Ubby RAÄ-nr Närtuna 208:1, 209:1 och 209:2, Närtuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Ola Winter ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merJamtli, Jämtlands läns museum Kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204
Utgivning och distribution: Jamtli, Jämtlands läns museum Box 709 831 28 Östersund Tel. 063-15 01 00 Fax 063-10 61 68 Jamtli, Jämtlands läns museum 2007 Kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204
Läs merByggnadsinventering Rigåsens naturreservat
~_ Byggnadsinventering Rigåsens naturreservat Sundsvalls kormnun Byggnadsinventering utförd av Torbjörn Svaan hösten 1996. Länsmuseet Yästernorrland. Översiktlig beskrivning och historik Rigåsen naturreservat
Läs merHamnö. Natur. Historia
Hamnö Natur Hamnö ligger i typisk mellanskärgård. Det rent geografiska läget är uttalat östligt och nära ytterskärgård, men naturmässigt innerskärgård och nära fastland. Endast det smala Djupesund skiljer
Läs merAnneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs merMarkhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs mer