Handlingar. till sammanträde med Tandvårdsstyrelsen

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Tandvårdsstyrelsen

2 Föredragningslista Sammanträde med Tandvårdsstyrelsen den 16 december Plats: Folktandvårdens huvudkontor Kämpegatan 3, lokal Kattegatt. Tid: kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Investeringsplan 2016 ( ) handling Informationsärenden A. Ekonomiskt resultat B. Rapport om bisysslor C. Information om Folktandvårdens krisplan D. Resultat medarbetarenkät E. Resultat kundenkäten F. Tandvårdsdirektörens rapport - Per Dubbs- projektet - Översyn Specialisttandvården - Regionalt samarbetsavtal för tandvården - Tandhygienistutbildning - Tandsköterskeutbildning G. Rapport kontaktmän H. Tema FoUU och FoU bokslut - Anders Molander Stig-Olov Tingbratt Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( )

3 Tandvårdsstyrelsen (6) Tjänsteutlåtande Folktandvården Datum Handläggare: Kjell Einarsson Diarienummer FTV Telefon E-post: Till Tandvårdsstyrelsen INVESTERINGSPLAN 2016 ( ) Tandvårdsstyrelsen föreslås besluta 1. Fastställa föreslagen investeringsplan för 2016 ( ) 2. Uppdra åt tandvårdsdirektören att genomföra investeringar för 2016 enligt denna plan, bilaga 1 3. Uppdra åt tandvårdsdirektören att till styrelsen regelbundet rapportera utfallet av investeringsverksamheten under 2016 Sammanfattning Investeringsplanen för 2016 ( ) innehåller nya projekt 2016, finansiering för projekt i tidigare beslutade investeringsplaner och en utblick mot Folktandvårdens investeringsutrymme uppgår enligt beslut i Regionstyrelsen 3 november (RS ) till 60 mkr för 2016, med ett utgiftstak satt till 50,4 mkr. Innebörden av konstruktionen med utgiftstak är att investeringsvolym utöver utgiftstak ska kommuniceras och förankras med koncernkontoret innan genomförande. Ett årligt investeringsutrymme om 60 mkr motsvarar det behov som Tandvårdsstyrelsen tidigare framhållit som långsiktigt nödvändigt. Det innebär att nuvarande volym av lokalanpassningar och övriga reinvesteringar i klinikmiljö i sådana fall kan bibehållas. Investeringsplan 2016 utgår från: Genomförande av nya projekt Genomförande av tidigare beslutade projekt Övriga reinvesteringar och utrustning Summa 19,4 mkr 19,0 mkr 19,0 mkr 57,4 mkr

4 Tandvårdsstyrelsen (6) Folktandvårdens investeringsbehov Folktandvården har haft ett kontinuerligt investeringsbehov på ca mkr/år. Fokus i investeringsplanen är projekt föranledda av lokalanpassningar vid om- och nybyggnation. Med drygt 100 utbudspunkter inom allmäntandvård, ca 30 inom specialisttandvård på 15 orter samt två utbildningskliniker har förvaltningen ett stort behov av att ajourhålla och anpassa lokaler och utrustning till verksamhetens behov. En majoritet av Folktandvårdens lokaler ägs av extern hyresvärd. Ombyggnad finansieras i normalfallet av hyresvärden och betalas via hyra. Folktandvårdens investeringar utgörs främst av dentalutrustning som behandlingsunitar, sterilutrustning som autoklaver och diskmaskiner samt röntgenutrustning. Dessutom ingår inredning i behandlingsrum. Kostnaden för ett komplett behandlingsrum, unit inklusive inredning och röntgenutrustning, uppgår till ca tkr. Inom Folktandvårdens verksamhet finns idag cirka behandlingsunitar. I samband med lokalanpassningar sker ofta även utbyte av skåpsinredning i behandlingsrum, samt översyn av möblering i väntrum, reception och personalutrymmen. Vid specialisttandvårdens kliniker tillkommer dessutom olika typer av specialutrustning. Samverkan med Odontologiska Institutionen enligt TUAavtalet kräver särskild infrastruktur och utrusning för forskning och utbildning vid Odontologen. Investeringsplan för 2016 ( ) Ombyggnader och ny lokalisering Investeringsplanen är utformad efter initierade behov från allmäntandvård och specialisttandvård. I investeringsplanen finns även objekt initierade av omvärldshändelser som påverkar vår verksamhet i form av nödvändiga investeringar. En huvudsaklig del av investeringsplanens utrymme disponeras till investeringar i samband med lokalanpassningar. Nya projekt 13 mkr Investeringsplanen omfattar nya projekt med bedömd investeringsutgift till 13 mkr. Resurser 2016 till nya projekt föreslås till följande projekt: Hovås/Skintebo ny lokalisering Bohus ombyggnad i befintlig lokal Länsmansgården ny klinik Bettfysiologi, Odontologen ombyggnad i befintlig lokal

5 Tandvårdsstyrelsen (6) Tidigare beslutade projekt 19 mkr Investeringsplanens resurser för genomförande och slutförande av tidigare fattade beslut uppgår till 19 mkr. Dessa projekt är: Lindome ombyggnad i befintlig lokal Svenljunga ny lokalisering Strömstad ombyggnad i befintlig lokal Sannegårdshamnen ny klinik Trollhättan, Ortodonti ny lokalisering Varumärkeshöjande åtgärder på klinik 6 mkr Sedan 2013 har genomförts investeringar på klinik benämnda varumärkeshöjande åtgärder. Resurserna disponeras i första hand till åtgärder i reception och väntrum samt möbler i dessa utrymmen. Syftet med insatserna är att med relativt små resurser skapa en modern miljö i utrymmen som möter kunden och därmed stärka varumärket Folktandvården Västra Götaland. Åtgärder under har haft ett mycket positivt utfall. Planering pågår därför för ytterligare insatser under 2016 till en omfattning om 6 mkr. Ombyggnader och ny lokalisering ,4 mkr Investeringsplanen omfattar resurser om 0,4 mkr för projektering av nu kända projekt 2017 och senare. Detta gäller specialisttandvårdens verksamhet vid sjukhusen i Skövde och Uddevalla. Övriga planerade projekt är: 2017 Björkekärr ombyggnad och utökning av befintlig lokal Tanumshede ombyggnad av befintlig lokal Bengtsfors ombyggnad av/i befintlig fastighet Angered ny lokalisering Kungshamn ny lokalisering Henån ny lokalisering Södra Ryd, Skövde ny lokalisering i samverkan med Närhälsan Hjo planerad ny lokalisering Falköping planerad ny lokalisering Bergsjön ny lokalisering alt ombyggnad befintlig lokal Majorna ombyggnad av befintlig lokal Västra Göteborg ny klinik i västra Göteborg Viskafors planerad ny lokalisering

6 Tandvårdsstyrelsen (6) Lundby ombyggnad i befintlig lokal Torslanda ny lokalisering alt ombyggnad i befintlig lokal Kungälv förändring av utbudspunkter i centrala Kungälv Selma Lagerlöfs torg ny lokalisering Skärhamn planerad ny lokalisering Protetik, Odontologen ny lokalisering Utrustningsinvesteringar och övriga investeringar Investeringar dental- och sterilutrustning 19 mkr Sedan ett antal år tillbaka har byte av dental utrustning i huvudsak genomförts i samband med ny- och ombyggnation. Detta innebär ett eftersatt behov av reinvesteringar i främst dentala unitar även på kliniker som inte genomför en ombyggnad. Under 2015 genomfördes reinvesteringar om ca 40 dentala unitar utöver de kliniker som omfattas av ombyggnad. En likartad volym planeras 2016, till en investeringsutgift om 10 mkr. Utbyte av sterilutrustning som autoklaver och diskmaskiner samt röntgenutrustning genomförs som regel när utrustningen är uttjänt. Till dessa objekt samt till behov av övriga akuta investeringsåtgärder finns avsatt 6 mkr. Under kommande år står röntgenkliniken inom specialisttandvården inför reinvesteringar av maskinell utrustning. Under 2016 planeras inköp av två panoramaröntgen till en investeringsutgift om 2,5 mkr. Samråd Samverkan om Investeringsplan 2016 ( ) har skett i Folktandvårdens samverkansgrupp FOLKTANDVÅRDEN VÄSTRA GÖTALAND Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör

7 Tandvårdsstyrelsen (6) Bilaga 1 Kommentarer till aktuella lokalförändringsprojekt i investeringsplan ALLMÄNTANDVÅRD, Område ÖSTER 2016 Inga planerade lokalförändringar under 2016 ALLMÄNTANDVÅRD, Område SÖDER 2016 Hovås/Skintebo nuvarande verksamhet i Skintebo flyttas till ny lokal i affärscentret Nya Hovås i anslutning till väg 158. Verksamheten expanderar från sex till åtta behandlingsrum. Beräknad färdig klinik 2016 kvartal 4. Objekt från tidigare års investeringsplaner Svenljunga ny lokalisering i centrala Svenljunga, i anslutning till Närhälsan. Verksamheten i Hillared inom Svenljunga kommun är avvecklad per 30 november. I samband med ny lokalisering i Svenljunga sker förändring från fem behandlingsrum till åtta. Beräknad färdig klinik 2016 kvartal 2. Lindome ombyggnad av befintlig lokal och byte av mindre antal unitar samt skåpsinredning. Beräknad färdig klinik 2016 kvartal 2. ALLMÄNTANDVÅRD, Område VÄSTER 2016 Bohus ombyggnad av befintlig lokal i Bohus centrum. I projektet ingår att utöka yta för att möjliggöra ytterligare ett behandlingsrum samt förbättrad arbetsmiljö för arbete utanför behandlingsrummet. Beräknad färdig klinik 2016 kvartal 4. Länsmansgården verksamheten i Biskopsgården/Länsmansgården är koncentrerad till kliniken i Biskopsgården. I verksamheten finns en stor efterfrågan och en expansion i Länsmansgården planerad till fyra behandlingsrum är viktig för att kunna möta behoven. Verksamheten organiseras och leds från kliniken i Biskopsgården. Beräknad färdig klinik 2016 kvartal 4.

8 Objekt från tidigare års investeringsplaner Tandvårdsstyrelsen (6) Strömstad ombyggnad av befintlig lokal. I samband med ombyggnaden sker förändring från nio behandlingsrum till sju. Beräknad färdig klinik etappvis 2016 kvartal 2. Sannegårdshamnen etablering i ny fastighet i Sannegårdshamnen. Befintlig verksamhet vid Kyrkbytorget flyttar till ny klinik. I samband med nyetablering expanderar verksamheten från sex till nio alternativt tio behandlingsrum. Beräknad färdig klinik 2016 kvartal 4. SPECIALISTTANDVÅRD och FORSKNING och UTBILDNING 2016 Kliniken för bettfysiologi inom Odontologen är den enda av specialisttandvårdens verksamheter på Odontologen som inte håller modern standard. Genomförandet av detta projekt innebär en miljö som motsvarar övrig verksamhet. Planerad färdig klinik 2016 kvartal 4. Objekt från tidigare års investeringsplaner Etablering av ortodontiverksamhet i Trollhättan omfattande sex behandlingsrum. Befintlig verksamhet i Vänersborg flyttar till ny klinik. Beräknad färdig klinik 2016 kvartal 2. Skövde och Uddevalla specialisthus projekteringsresurser för planering av nytt specialisthus i Skövde samt en samlad specialisttandvård i Uddevalla.

9 INVESTERINGSPLAN , Folktandvården Västra Götaland Bilaga 2 till investeringsplan Tandvårdsstyrelsen Objekt Tidigare Ack utg beslut 2015 Område ÖSTER Hjo Planerad ny lokalisering X Från tidigare års investeringsplaner: Södra Ryd Ny lokalisering i samverkan med Närhälsan X Falköping Planerad ny lokalisering X Område SÖDER Lindome Ombyggnad befintlig lokal Hovås/Skintebo Ny lokalisering Mölndal Ombyggnad befintlig lokal Krokslätt X Björkekärr Ombyggnad och utökning av befintlig lokal X Bergsjön Ny lokalisering alt. ombyggnad befintlig lokal X Majorna Ombyggnad befintlig lokal X Västra Göteborg Ny lokalisering Västra Göteborg X Från tidigare års investeringsplaner: Svenljunga Ny lokalisering Angered Ny lokalisering Viskafors Planerad ny lokalisering X Område VÄSTER Bohus Ombyggnad befintlig lokal Länsmansgården Ny klinik Lundby Ombyggnad befintlig lokal X Torslanda Ny lokalisering alt. ombyggnad befintlig klinik X Från tidigare års investeringsplaner: Strömstad Ombyggnad befintlig lokal Norra Älvstranden Ny klinik Sannegårdshamnen Kungshamn Ny lokalisering Orust Ny lokalisering Tanumshede Ombyggnad befintlig lokal X Bengtsfors Ombyggnad befintlig lokal X Kungälv Ny lokalisering Kristinedalsgatan X Selma Ny lokalisering Selma Lagerlöfs torg X Skärhamn Planerad ny lokalisering X Område SPECIALISTTANDVÅRDEN/FORSKNING OCH UTBILDNING Från tidigare års investeringsplaner: Uddevalla Projekteringsresurs, samordnad specialisttandvård Skövde Projekteringsresurs, nytt specialisthus X Trollhättan Ny lokalisering, ortodonti Odontologen Ombyggnad befintlig lokal, bettfysiologi Odontologen Ombyggnad, protetik X SUMMA Lokalanpassningar Reinvestering maskinell utrustning, röntgenkliniken Samverkan enligt TUA-avtalet Varumärkeshöjande åtgärder på kliniknivå Utbyte av behandlingsutrustningar Övriga investeringar dental- och sterilutrustning SUMMA Övriga investeringar TOTAL

10 Anmälningsärenden Tandvårdsstyrelsen FTV Digital agenda Smart region Västra Götaland RS FTV Digital agenda mål och strategi FTV Svar från Utbildningsdepartementet kompetensförsörjning FTV Revisionsrapport Samverkan mellan Borås stad och Västra Götalandsregionen avseende barn och unga med psykisk ohälsa Rev FTV Rapport Samverkan angående barn med psykisk ohälsa Rev FTV Rapportsammandrag Samverkan avseende barn med psykisk ohälsa. FTV Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Södra Älvsborg HSNS

11

12

13 Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län

14 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 2 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING NULÄGE SYFTE DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER UTMANINGAR MED DIGITALISERING DIGITALA AGENDANS KOPPLING TILL VG VÅR VISION: SMART REGION VÄSTRA GÖTALAND MÅLEN FÖR DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN FÖRVALTNING AV DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN HUR SKA DEN DIGITALA AGENDAN UTVECKLAS ÖVER TID? HUR SKA MÅLEN UTVECKLAS OCH FÖLJAS UPP? REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING... 15

15 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 3 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Sammanfattning Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder IT och internet. Sverige ligger i världsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring bredbandsutbyggnad, IT och dess nyttjande. Däremot har omvärlden gått förbi när det gäller den offentliga sektorns nyttjande av IT för att erbjuda tjänster mot invånarna. Den regionala planen Västra Götaland 2020, den regionala strategin för tillväxt och utveckling lyfter också fram informations- och kommunikationsteknik som ett område man aktivt ska satsa på. Den digitala agendan lanserades på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart, sustainable and inclusive growth. I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län valde att den 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett så kallat signatärskap, med Näringsdepartementet. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). I den politiska hanteringen av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom det. Även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Denna övergripande digitaliseringsstrategi för länet kommer att vara ett underdokument till den regionala planen VG2020. Smart Region Västra Götaland innehåller mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland och vad en lämplig strategi för att nå målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. På de områden som berörs av den nationella digitala agendan har det hänt väldigt mycket de senaste två åren. Hur enskilda områden påverkas kan studeras närmare på Digitaliseringskommissonen, e-delegationen och SKL:s hemsidor. En del av bl a detta är samlat i bilaga 2. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. Tre övergripande mål:

16 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 4 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Utifrån den nationella digitala agendan och enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre digital service och att effektivisera verksamheter med hjälp av digitaliseringen. Strategin för att nå målen bör vara följande; 1. Fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv. 2. Lyfta fram och visualisera olika aktörers positiva arbete av relevans för Västra Götaland. 3. Hjälpa till att förankra nationella tjänster och mål. 4. Arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter för att främja en utveckling för "Digitalisering i människans tjänst". 5. Identifiera projekt och områden att kraftsamla kring. 6. Genomföra och delfinansiera identifierade projekt och insatser där kraftsamling ger ett mervärde. En separat handlingsplan, bilaga 1, finns där områden/aktiviteter/åtgärder redovisas som är i linje med strategins mål. För varje konkret område finns en kort beskrivning och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. Förvaltningsgruppen för agendans genomförande, Digitaliseringsrådet, kommer att ha en finansiering ordnad från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd för de informationsinsatser och aktiviteter som föreslås i punkt 2-5 ovan. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs på regional nivå för kraftsamlingar enligt punkt 6 ovan ska diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter blir aktuella. Förslag på kraftsamling finns på fem områden under regionalt ansvar. Alla områden beskrivs på följande sätt: Uppgift: Det som ska genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med den digitala agendan. Se förslag i kapitel 3.

17 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 5 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Regionalt mätetal: Ett mått som anses lämpligt att mäta utvecklingen med Nationellt ansvar: Exempelvis statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut 1 Inledning Den nationella digitala agendan är en digitaliseringsstrategi för Sverige. Den regionala digitala agendan har politiskt hanterats inom BHU, Beredningsgruppen för hållbar utveckling sedan januari De aktiviteter och åtgärder som behövts genomföras under arbetet med framtagandet av den regionala agendan har finansierats av Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. 1.0 Nuläge Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder IT och internet. Sverige ligger i världsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring IT, bredbandsutbyggnad och dess nyttjande. Däremot har omvärlden gått förbi de sista åren i dessa mätningar när det gäller den offentliga sektorns nyttjande av IT för att erbjuda tjänster mot invånarna. Den regionala planen Västra Götaland 2020, den regionala strategin för tillväxt och utveckling lyfter fram informations- och kommunikationsteknik som ett område man aktivt ska satsa på. VG2020 konstaterar i avsnitt IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter ska drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälle ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc.

18 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 6 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Den digitala agendan lanserades först på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av Europa 2020EU:s övergripande strategi för smart, hällbar och inkluderande tillväxt. Man konstaterade där att den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa. En genomlysning av den europeiska agendan gjordes i december Läs mer om den Europeiska agendan här; I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län valde att den 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och dåvarande IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. I den politiska hanteringen av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom den. Även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). I inledningen till den svenska digitala agendan står det att: Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågående aktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta tillvara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Vi har sannolikt bara sett början av alla de fördelar som användningen av IT kan innebära. Använder vi tekniken rätt kan: de elever som har svårast att lära sig istället med egen dator bli bäst i klassen på att söka, redigera och presentera information en svårt sjuk patient som kommer in akut på sjukhus slippa redogöra för sin sjukdomshistoria eftersom läkaren har fått all relevant information från den digitala patientjournalen fler tjänstejobb skötas hemifrån vilket ökar livskvaliten och sparar resor, tid, pengar och miljö IT göra demokratin tillgänglig, till och med från det egna köksbordet. Uppdateringar av det aktuella läget på nationell och regional nivå skulle fortsättningsvis kunna ske några gånger om året på

19 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 7 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Fram till för några år sedan var 'omvandling till digital form' det som avsågs med digitalisering. När man t.ex. skannar in böcker, bilder, kartor och filmer för att bevara dem till eftervärlden (och ofta göra dem åtkomliga via internet) är det digitalisering man sysslar med. Ibland syftade också digitalisering av... på 'införande av digital teknik i...', såsom i digitalisering av TV-distributionen. Ordet digitalisering var alltså knutet till tekniken. EU antog den digitala agendan 2010, och i Europeiska kommissionens meddelande från maj samma år står det i den svenska översättningen: Det övergripande syftet med den digitala agendan är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. Sedan dess talas det ofta om digitalisering med anknytning till den digitala agendan. Men det handlar då inte om konkret teknik utan mycket mer övergripande om 'ökad användning av datorer och internet', och om människors och organisationers agerande. Det är denna senare betydelse som åsyftas i denna regionala digitala agenda. 1.1 Syfte Syftet med den regionala digitala agendan är att påverka digitaliseringens utveckling för länet på ett sätt som främjar digitalisering i människans tjänst. Detta dokument är en regional digitaliseringsstrategi och beskriver vad som kan vara lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland och vad en lämplig strategi för att nå målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som har en position som innebär att de kan främja digitaliseringens utveckling i Västra Götalands län. 1.2 Digitaliseringens möjligheter Man kan se en mängd olika nyttor och fördelar som nya och befintliga digitala tjänster kan ge invånare och näringsliv: Digitaliseringen ger nya och utökade möjligheter till medborgardialog och delaktighet. Digitaliseringen ger möjligheter för nya företag att skapas med nya affärsidéer. Nya digitala tjänster möjliggör nya arbetssätt som ger bättre offentlig service, ibland också till lägre kostnader. Digitaliseringen ger oanade möjligheter till konstnärligt skapande och kunskapsproduktion. Medborgaren blir på ett nytt sätt både konsument och producent av

20 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 8 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 kultur. Detta har implikationer för medborgarnas deltagande i kulturlivet likaväl som för näringslivet. Nya digitala tjänster skapar bättre förutsättningar för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Nya digitala tjänster i samklang med nya arbetssätt möjliggör nya sätt att genomföra utbildning i skolor och ifrån hemmet och med individuell anpassning. Kraftfullt bredband även på landsbygden innebär möjligheter till att verka där man bor, att kunna arbeta hemifrån på ett fullskaligt sätt. Det är en förutsättning för en hållbar utveckling. Bra mobilt bredband möjliggör att man kan jobba med full kapacitet under kollektivtrafikresan. Kraftfullt bredband skapar nytta vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, vård, skola, omsorg, kultur och fritid etc. Kraftfullt bredband ger förutsättningar för kommunalt och regionalt samarbete på nya sätt och ger förutsättningar till stora effektiviseringar genom gemensam drift, gemensamma resurser etc. 1.3 Utmaningar med digitalisering Det finns ett antal utmaningar som kan vara värda att beakta och ta hänsyn till när man arbetar med nya tjänster och nya arbetssätt. Det kan vara exempelvis: Att införa nya IT-stöd och nya arbetssätt kan vara krävande för en del individer. Digital delaktighet innebär att alla ska hitta bra och stimulerande arbetsuppgifter. Digitaliseringen ska inte innebära att människor stressas till psykisk ohälsa. Denna utveckling bör följas noga. Det skall vara digitalisering i människans tjänst. Informationssäkerhet får nya dimensioner när allt mer information blir digitaliserad. Personlig integritet är ett komplicerat område när fler och fler människor umgås på internet. Men personlig integritet måste beaktas. Olika sätt att skydda sig bör ingå i de kompetensutvecklingsåtgärder som genomförs. Upphovsrätten på nätet har varit föremål för många kontroverser under senare år. Nu pågår en översyn av upphovsrätten inom EU i syfte att hitta en balans mellan upphovsmännens rätt till erkännande och kompensation och användarnas rätt till nyttjande av digitalt material för att främja kreativitet och innovation och få tillgång till kunskap och information.

21 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 9 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 2 Digitala agendans koppling till VG2020 Digitala agendans mål har många beröringspunkter med den strategiska planen för länet, VG2020 som har 32 insatsområden. Kommunalförbundet Boråsregionen och arbetsgruppen har gjort analyser av detta som redovisas i bilaga 1. Arbetsgruppen har hittat 25 insatsområden inom VG2020 som har digitaliseringsinslag. Boråsregionens analys visar att VG2020 har 14 insatsområden som har mellan 6 och 17 beröringspunkter med remissförslaget av den digitala agendans 19 delmål. De insatsområden i VG2020 som har flest beröringspunkter med den digitala agendan är: Stimulera ökat entreprenörskap Skapa idéer och företag Främja små och medelstora företag Utveckla test och demoarenor Ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetsliv Utveckla samordning av utbildning för att möta framtidens kompetensbehov Bidra till en IT-infrastruktur som främjar hållbarhet Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling Göra offentlig sektor ledande på hållbara lösningar Göra VG län till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel mellan stad och land Ambition att påverka globalt med affärsdriven miljöutveckling Främja en aktiv och nyskapande kulturregion Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i VG län Detta är en bekräftelse på att digitalisering är en viktig del av VG2020. Det är därför angeläget att Västra Götaland har en plan för en digitalisering som främjar digitalisering i människans tjänst. De kraftsamlingar som finns i den digitala agendan är åtgärder som behövs för att få en grundläggande IT-plattform med hög tillgänglighet på plats. 3 Vår vision: Smart region Västra Götaland Städer, regioner och länder går mot stora förändringar genom ett antal nästan revolutionerande tekniksprång de senaste åren och detta kan skapa nya möjligheter inom nästan alla områden av samhället. En vision kring de nya möjligheterna bör landa i samlingsbegreppet Smart region Västra Götaland, enklare, öppnare, effektivare och hållbart. Smart region betyder i detta sammanhang ett län som arbetar tillsammans för att nå målen. Samarbete och samverkan ska stimuleras och användas för att öka hastigheten på införandet av nya digitala tjänster. Västra Götalands storlek ska utnyttjas exempelvis vid behov av förstudier och vid upphandlingar för att nå kostnadseffektivitet.

22 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 10 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Visionen för den digitala agendan är Smart region Västra Götaland. Det ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. 3.0 Målen för den regionala digitala agendan Målet för Västra Götaland är att vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter Det övergripande målet och visionen ovan har vi kombinerat med målen från SKLs strategi för e-samhället och statens e-förvaltningsstrategis mål. Dessa mål ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten 3.1 Strategi för att nå målen Strategin för att nå målen bör efter de aktiviteter, workshops och remisförfarande som genomförts, vara följande; 1. Fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv. 2. Lyfta fram och visualisera olika aktörers positiva arbete av relevans för Västra Götaland. 3. Hjälpa till att förankra nationella tjänster och mål. 4. Arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter för att främja en utveckling för "Digitalisering i människans tjänst". 5. Identifiera projekt och områden att kraftsamla kring. 6. Genomföra och delfinansiera identifierade projekt och insatser där kraftsamling ger ett mervärde. En del av de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. Utifrån den nationella digitala agendan och enligt SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter.

23 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 11 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Med utgångspunkt i ovanstående redovisas i en separat handlingsplan, bilaga 1, ett antal förslag på områden och delmål som inriktning för de närmaste åren. 4 Förvaltning av den regionala digitala agendan Den regionala samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen sker politiskt inom Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). Det är en strategisk utgångspunkt för förvaltningen av den digitala agendan. Vid ett genomförande kommer en regional arbetsgrupp att behövas. Denna grupp, Digitaliseringsrådet, ska kunna fungera som en rådgivande och utredande funktion. Att föreslå hur man arbetar synkroniserat över länet på ett bra sätt med beslutade kraftsamlingar, utifrån nya inkomna idéer och pågående projekt i länet är en viktig uppgift för den framtida förvaltningsgruppen och dess styrgrupp. Digitaliseringsrådet bör ha ett löpande och nära samarbete med de som ansvarar för genomförandet av VG2020. Rådgivande funktioner, likt ett Digitaliseringsråd, används i flera andra delar av Sverige. Förvaltningsgruppen för agendans genomförande, Digitaliseringsrådet, kommer att ha en finansiering ordnad från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd för de informationsinsatser och aktiviteter som föreslås. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs för kraftsamlingar ska diskuteras med styrgruppen i form av Beredningsgruppen för hållbar utveckling. Med kraftsamlingar menas områden där ett samlat agerande för så stora delar av länets behov som möjligt ger mer homogent agerande inom länet, skalfördelar, lägre kostnader och effektivitet i genomförandet. Bemanningen av Digitaliseringsrådet kan bestå av representanter från: Kommunerna Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kulturområdet Miljöområdet Kollektivtrafiken Högskolor och universitet Besöksnäringen Näringslivet Branschorganisationer En referensgrupp finns redan skapad för den regionala digitala agendan. Den bör fortsätta sitt arbete. Utifrån detta har följande förslag på organisationsstruktur tagits fram:

24 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 12 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00

25 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 13 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 5 Hur ska den digitala agendan utvecklas över tid? Den digitala utvecklingen går fort. För några få år sedan fanns inte smartphones och surfplattor, nu ses dessa av de flesta invånare som självklarheter. Omvärldsbevakning måste göras kontinuerligt och vara en viktig del av Digitaliseringsrådets arbetsuppgifter. Nya digitala möjligheter ska kunna integreras i arbetet. Genom att förmedla in nya idéer till Digitaliseringsrådet eller dess styrgrupp, kan nya områden hanteras löpande. En förslagslåda skall finnas på Digitaliseringsrådets hemsida. Nedanstående bilder illustrerar hur processen för nya projekt och idéer bör fungera. Processkarta, bild ett, skall besvaras med ja på alla delar för att vara nytt förslag skall kunna passera men i den fortsatta processen på bild två gäller varje område med ett ja besvarat som godkännande för en start av beredning.

26 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 14 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 6 Hur ska målen utvecklas och följas upp? Arbetet med den digitala agendan är nytt. Samarbete med andra grupperingar och organisationer som arbetar med närstående frågor måste ske för att nå målen. Det övergripande målet är att Västra Götaland ska vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter och de tre andra målen måste följas upp. För den digitala agendan tas indikatorer fram på nationell nivå. De nationella indikatorerna kommer att användas i görligaste mån för att kunna göra jämförelser. Handlingsplanen innehåller regionala delmål med förslag på regionala mätetal. Digitaliseringsrådet ska i samband med att nya delmål införs, ta fram förslag på regionala indikatorer för dessa. Årsvis uppföljning av målens och handlingsplanens utveckling ska redovisas för styrgruppen.

27 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 15 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 7 Referenser och källförteckning Visionen Det goda livet i Västra Götaland, 2005 Västra Götaland 2020, en regional strategi för tillväxt och utveckling, september 2013 Digitalisering, främjande och framtid, Digitaliseringskommissionen, februari Vägledning för digital samverkan, e-delegationen, vers 4,0, Vägledning för organisering av samverkan, e-delegationen, vers 1,0, Continua Norge, Anbefaling på valg av standarder/rammeverk for velferdsteknologi, dec 2014 Strategisk innovationsagenda, ehälsa i hemmet, 3 juni 2014 Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen. e-delegationen, Guide för effektiv regional e-utveckling, Jönköpings län/vinnova, sommaren 2013 Från eldsjälsdrivna innovationer till innovativa organisationer, Vinnova VR 2013:01 Sveriges digitala agenda, IT i människans tjänst, oktober SKL:s e-samhälle strategi, En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13 Jävla skitsystem, Jonas Söderström Öppen data; Mina meddelanden; Mina vårdkontakter;

28 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 16 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Näringslivsstöd;

29 Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Bilaga 1: Handlingsplan En regional digital agenda för Västra Götalands län

30 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 2 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Innehåll 1 HANDLINGSPLANENS SYFTE VISIONEN: SMART REGION VÄSTRA GÖTALAND MÅL FÖR VÄSTRA GÖTALANDS LÄN MÅL 1: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG MÅL 2: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET MÅL 3: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN KRAFTSAMLING PÅ LÄNSNIVÅ GENOM STRATEGINS ÅTGÄRDER 5 OCH KRAFTSAMLING NR 1: BREDBANDSTILLGÅNG I BRISTOMRÅDEN KRAFTSAMLING NR 2: INFORMATIONSSÄKERHET KRAFTSAMLING NR 3: LÅNGSIKTIG DIGITAL INFORMATIONSFÖRSÖRJNING KRAFTSAMLING NR 4: DIGITALA INTEGRATIONER OCH STANDARDS KRAFTSAMLING NR 5: ÖPPEN DATA KRAFTSAMLING NR 6: ÖKA ANTALET E-TJÄNSTER KRAFTSAMLING NR 7: EFFEKTIV OFFENTLIG IT-DRIFT OMRÅDEN SOM HANTERAS GENOM STRATEGINS ÅTGÄRDER STÖDJA INFÖRANDET AV NATIONELL E-LEGITIMATION STÖDJA E-HÄLSO-ARBETET STÖDJA IT-ANVÄNDNING I SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG NYTTJANDE AV DIGITALISERINGS MÖJLIGHETER I UTBILDNING OCH SKOLA TRYGGAD JÄMSTÄLLD KOMPETENSFÖRSÖRJNING INOM IT-SEKTORN ÖKA ANTALET PRIVATPERSONER MED DIGITAL KOMPETENS SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÖKAD DELAKTIGHET OCH ÖKAD MEDBORGARDIALOG ÖKA SAMHÄLLSNYTTAN OCH TILLGÄNGLIGHETEN TILL GEODATA WEBBPLATS FÖR NYANLÄNDA INFORMERA OM TJÄNSTER/OMRÅDEN SOM STIMULERAR REGIONAL E-UTVECKLING ÖKA INNOVATION I OFFENTLIGA TJÄNSTER ARBETA FÖR ATT KUNNA VERKA PÅ DISTANS FÖRVALTNING AV DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN HUR SKA DEN DIGITALA AGENDAN UTVECKLAS ÖVER TID? HUR SKA MÅLEN UTVECKLAS OCH FÖLJAS UPP? BILAGOR...25

31 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 3 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Inledning I detta dokument presenteras handlingsplanen till den regionala digitala agendan för Västra Götalands län. 1 Handlingsplanens syfte Syftet med handlingsplanen är att vara en beskrivning av de åtgärder och områden som länet gemensamt beslutar ska fokuseras på för att nå målen i den regionala digitala agendan. Den är också en genomförandeplan för arbetsgruppen nedan kallad Digitaliseringsrådet. 2 Visionen: Smart region Västra Götaland Städer, regioner och länder går mot stora förändringar genom ett antal nästan revolutionerande tekniksprång de senaste åren och de kan skapa nya möjligheter inom nästan alla områden av samhället. En vision kring de nya möjligheterna bör landa i samlingsbegreppet Smart region Västra Götaland, enklare, öppnare, effektivare och hållbart. Smart region betyder i detta sammanhang ett län som arbetar tillsammans för att nå målen. Samarbete och samverkan ska stimuleras och användas för att öka hastigheten på införandet av nya digitala tjänster. Västra Götalands storlek ska utnyttjas exempelvis vid behov av förstudier och vid upphandlingar för att nå kostnadseffektivitet. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna.

32 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 4 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3 Mål för Västra Götalands län Målet med den regionala digitala agendanär att Västra Götaland ska vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter. Målet är likt SKL s esamhällestrategi indelat i tre olika områden enligt nedan. 3.1 Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt kommunicera, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det ska vara enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Nedanstående punkter behövs för att åstadkomma en enklare vardag för privatpersoner och företag: 1. Länets 150 bredbandsbristområden ska ha tillgång till fiberanslutning 2. Stödja införandet av nationell e-legitimation. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer 5. Stödja e-hälso- arbetet 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola

33 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 5 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens 3.2 Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Offentlig information ska finnas tillgänglig digitalt, vilket skapar möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att skapa nya innovativa tjänster av denna information. Den personliga integriteten ska garanteras och skapar därmed tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Fler ska delta i värdeskapandet och samhällets samlade utvecklingsförmåga tas tillvara. Nedanstående punkter behövs för att åstadkomma en smartare och öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet: 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data)

34 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 6 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.3 Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna Verksamhetsutveckling kan stödjas av digitalisering. Digitalisering bör användas som ett strategiskt verktyg och bidrar till att verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras och att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Information ska gå att nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen i verksamheten. Nedanstående punkter behövs för att åstadkomma högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna: 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling 2. Öka innovation i offentliga tjänster 3. Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt 4. Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer 5. Utreda effektiv offentlig IT-drift

35 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 7 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 4 Strategi för att nå målen Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de aktiviteter och workshops som genomförts, vara följande: 1. Fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv 2. Lyfta fram och visualisera olika aktörers positiva arbete av relevans för Västra Götaland 3. Hjälpa till att förankra nationella tjänster och mål 4. Arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter för att främja en utveckling för digitalisering i människans tjänst 5. Identifiera projekt och områden att kraftsamla kring 6. Genomföra och delfinansiera identifierade projekt och insatser där kraftsamling ger ett mervärde En del av de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser.

36 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 8 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Utifrån den nationella Digitala agendan och enligt SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och att effektivisera verksamheter. En modell för samverkan är framtagen av Sambruk som också används i Jönköpings läns av Vinnova delfinansierade Guide för effektiv regional e-utveckling. Förvaltningsgruppen för agendans genomförande, Digitaliseringsrådet, kommer att ha en finansiering ordnad från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd för de informationsinsatser och aktiviteter som föreslås i strategins punkter 2-5 ovan. Digitaliseringsrådet bör ha ett löpande och nära samarbete med de som ansvarar för genomförandet av VG2020. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs på regional nivå för kraftsamlingar enligt punkt 6 ovan ska diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter blir aktuella. Med kraftsamlingar menas områden där ett samlat agerande för så stora delar av länets behov som möjligt ger mer homogent agerande inom länet, skalfördelar, lägre kostnader och effektivitet i genomförandet.

37 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 9 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 5 Kraftsamling på länsnivå genom strategins åtgärder 5 och 6 Målet för Västra Götaland är att vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter, och därmed krävs ett antal kraftsamlingar. Kraftsamlingarna nedan är alla delar i en helhet att nå målet. De är grundförutsättningar för övrig utveckling och för att nå målen även i VG Kraftsamling nr 1: Bredbandstillgång i bristområden Våren 2015 pågår det fiberföreningsaktiviteter i de flesta av länets definierade 175 bristområden. Ca 130 ansökningar fanns i kön till nya Landsbygdsprogrammet i juni av Västra Götalands bristområden är nu under bearbetning via ny stamnätsstrukturer finansierat av kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans. Det nya landsbygdsprogrammet har 3,25 Mrd kronor totalt för Sverige under programperioden fram till 2020 för att stödja denna typ av utbyggnad. Drygt 16 % av detta hamnar i Västra Götaland. Uppgift: Bredbandsstrategier för län och kommun tas fram. Strategierna ska beskriva hur de offentliga aktörerna ttillsammans bygger bort de kvarvarande ca 60 bristområdena som finns i länet. Lokalt ansvar: Respektive kommun ansvarar enligt Plan och Bygglagen för planeringen av elektronisk kommunikation/bredband inom sin kommun. Alla kommuner bör ta fram en bredbandsstrategi. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 1. En ny Bredbandsstrategi för länet beslutas hösten Västra Götalandsregionen bör fortsätta sitt arbete med att delfinansiera fiberanslutningspunkter i definierade bristomområden. Regionalt mätetal: Antal kvarvarande bristområden enligt länets lista. Nationellt ansvar: Ta fram enhetliga, stabila och långsiktiga regelverk för fiberföreningarna under Landsbygdsprogramperioden. 5.1 Kraftsamling nr 2: Informationssäkerhet Information är en av många viktiga tillgångar i privata och offentliga verksamheter. En arbetsdag utan tillgång till information är i princip ogenomförbar. Därför blir det också viktigt att skydda informationen så att rätt information finns tillgänglig för rätt person vid rätt plats och tidpunkt. Flera undersökningar visar att det finns brister i informationssäkerhetsarbetet i offentlig och privat sektor. För att säkerställa en tillräcklig nivå av informationssäkerhet i en verksamhets olika delar är det av stor betydelse att informationssäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och långsiktigt.

38 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 10 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Uppgift: Arbeta för att öka förståelsen för god informationssäkerhet. Att ledningssystem finns för informationssystem. Informera om åtgärder som minskar riskerna med digital ITkommunikation. Lokalt ansvar: Ta del av lösningar för ökad informationssäkerhet och och vid behov införa åtgärder. Regionalt ansvar: Digitaliseringsrådet bör arbeta för att information om möjligheter och informationssäkerhetsstandards sprids. Regionalt mätetal 1: Antal kommuner som har ledningssystem för informationssäkerhet. Regionalt mätetal 2: Andel kommuner som använder Ipv6. Nuvarande mått enligt ca 60 %. Källa: Nationellt ansvar: Tidplan: Start under Kraftsamling nr 3: Långsiktig digital informationsförsörjning Offentliga organisationer har i hög grad ett pappersbaserat ärende- och arkivförfarande där informationen är organisationens kapital. För att digitalisera denna process och dess material har SKL genomfört en nationell upphandling av stödsystem för öppen och transparent dokumenthantering och informationsförsörjning, kallad e-arkiv. Uppgift: Bistå kommunerna och Västra Götalandsregionen i arbetet med att införa digital långsiktg informationsförsörjning. Lokalt ansvar: Arbeta för en digital långsiktig informationsförsörjning i samverkan med andra offentliga aktörer. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 3: Bistå kommunerna och Västra Götalandsregionen i arbetet med att införa långsiktig digital informationsförsörjning. Finns det kompetens och resurser regionalt bör de kunnas användas för länets bästa. Regionalt mätetal: År 2018 ska alla kommuner och VGR ha påbörjat införande av långsiktig digital informationsförsörjning. Aktuellt mätetal bland kommunerna totalt i Sverige 2014 var 53 % enligt SKL. Nationellt: Upphandling och informationsspridning Tidplan: Införande påbörjat senast under 2016.

39 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 11 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 5.3 Kraftsamling nr 4: Digitala integrationer och standards I offentlig och privat verksamhet finns ett stort antal verksamhets- och stödsystem som med fördel kan integreras. D v s utbyta information med varandra utan manuella inmatningar. Detta leder till ökad kvalitet, säkerhet och minskat dubbelarbete. I Danmark och Norge har man antagit standards såsom Continua som underlättar kommunikation mellan aktörer och med nya produkter. Uppgift: Ta fram en förstudie på nuläget inom offentlig sektor i Västra Götaland om vilka integrationer eller standards som skulle kunna ge störst och snabbast nytta. Lokalt ansvar: Bidra med information till förstudien Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 4: Digitaliseringsrådet bör säkerställa att förstudie genomförs och att dess förslag förmedlas och eventuellt genomförs. Referensarkitektur och standards såsom Continua bör underlättas införandet av. Digitaliseringsrådet bör också arbeta för digital integration inom näringslivet. Regionalt mätetal: Förstudien ska ge lämpliga mätetal för uppföljning Nationellt ansvar: Nationella lösningar som exempelvis mina meddelanden och verksamt. De standards som faktiskt finns bör man stödja tydligare än vad som tidigare gjorts. Tidplan: Förstudien påbörjas under Kraftsamling nr 5: Öppen data Den information som offentliga organisationer hanterar är ofta inlåsta i de verksamhetssystem som organisationen använder. Stor del av offentlig information kan tillgängliggöras publikt och genom detta möjliggöra för näringsliv och andra aktörer att ta fram nya och innovativa tjänster. Även arkiv, bibliotek och museer ska sträva efter att tillgängliggöra sina samlingar som öppen data. Uppgift: Bistå kommunerna och VGR i att genomföra informationsklassning av befintlig information för att öka mängden öppen data som kan tillgängliggöras. Lokalt ansvar: Delta och bidra i arbetet med gemensam informationsklassning. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 5: Digitaliseringsrådet bör aktivt delta i arbetet för en gemensam informationsklassning med så stor nationell och regional utbredning som möjligt. Regionalt mätetal 1: Minst 30 kommuner och Västra Götalandsregionen ska delta i arbetet med en gemensam informationsklassning av identifierade processer. Regionalt mätetal 2: Antalet folkbibliotek som tillgängliggör sin bibliotekskatalog som öppen data via den nationella katalogen Libris. Mätetal av 49 kommuner i Västra Götaland.

40 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 12 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Regionalt mätetal 3: Andel av museernas samlingar som är digitalt tillgängliga via webben. Mätt 2013: ca 12 %. Källa: Nationellt ansvar: Plattformen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan vidare utnyttjas till innovationer samt möjliggöra delning av resurser och lösningar. Tidplan: Strukturerat gemensamt informationsklassning ska påbörjas senast Kraftsamling nr 6: Öka antalet e-tjänster Svensk offentligt sektor har enligt de senaste internationella mätningarna tappat mycket i förhållande till omvärlden när det gäller tillgång och åtkomst av e-tjänster för att som privatperson och företagare utföra sina ärenden Uppgift: Bistå i arbetat med att se till att fler etjänster som leverera nytta till invånare och näringslivet.utreda vilka organisationer/verksamheter i länet som skulle ha glädje av en gemensamma e-tjänster. Lokalt ansvar: Att genomföra ett strategiarbete kring digitaliseringsen möjligheter, med stöd av exempelvis SKL s nya e-blomlåda 3.0. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 6: Utreda hur gemensamma e-tjänster skulle kunna skapa möjligheter och komplettera utan att störa de lösningar som redan finns. Sprida information om de tjänster som redan är i drift och utvecklas på nationell nivå för att öka nyttjandet och spridningen av dessa. Digitaliseringsrådet ansvarar för framtagande av utredning enligt ovan. Regionalt mätetal: Kommunerna i Västra Götalands ska ha minst 20 e-tjänster enligt SKL s kommunundersökning. Alternativt mätetal 1: X antal offentliga instanser i Västra Götalands län ska använda tjänsten Mina meddelanden. Alternativt mätetal 2: X antal kommuner ska ha publicerat e-blomlåderesultat. Alternativt mätetal 3: Västra Götalandsregionen ska ha minst xx e-tjänster enligt SKL s undersökning. Nationellt ansvar: Ta fram gemensamma nationella lösningar liknande exempelvis; Mina meddelanden, mina ärenden, mina vårdkontakter, min journal, verksamt.se Tidplan: Starta utredning snarast

41 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 13 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 5.6 Kraftsamling nr 7: Effektiv offentlig IT-drift I Västsverige, inom offentliga organisationer hanteras och driftas i hög grad organisationers IT av den egna organisationen och på många olika fysiska platser. I exempelvis Stockholmsområdet sker det i högre grad av annan part. Nationellt ges goda exempel på gemensamma lösningar. Uppgift: Utreda och ta fram handlingsalternativ för effektivare IT-drift hos offentlig sektor i Västra Götaland, exempelvis genom jämförelsetal (PKI). Lokalt ansvar: Ta del av utredningen Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 7: Digitaliseringsrådet bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag tillgängliggörs för att stimulera ett eventuellt genomförande. Regionalt mätetal: Ännu inget lämpligt mätetal hittats. Men små lokala datorhallar har svårt att leverera den tillgänglighet och säkerhet som krävs för 24/7 verksamhet inom snar framtid. Nationellt ansvar: Datainspektionen arbetar med att ge tydliga och klara riktlinjer vad som är lämpligt och inte. Tidplan: Utredningen bör startas under 2016.

42 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 14 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 6 Områden som hanteras genom strategins åtgärder Stödja införandet av nationell e-legitimation Ett nationellt arbete pågår kring skapande av regelverk och marknad för godkända e- legitimationer. Uppgift: Informationsspridning för att underlätta och påskynda införande Lokalt ansvar: Följa utvecklingen av det nationella arbetet Regionalt ansvar: Informationsspridning. Regionalt mätetal: Andel individer i åldern 12 år och uppåt som säger sig ha en e-legitimation. Aktuellt mätetal 2013, 55 %. Källa: Nationellt ansvar: Att via e-legitimationsnämnden, ta fram ändamålsenlig lösning. Tidplan: Pågår på nationell nivå. Nationell lösning beräknas vara klar Stödja e-hälso-arbetet Arbete pågår nationellt och regionalt för att utveckla bättre och snabbare service med hjälp av organisationsutveckling och nya IT-stöd. Uppgift: Bidra till informationsspridningen om möjligheter som ökar takten på införandet av tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Lokalt ansvar: Informationsspridning av positiva saker som genomförs och pågår. Lyfta fram möjligheter till tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Regionalt ansvar: Informationsspridning och stödjande aktiviteter i linje med den nationella strategin för e-hälsa sker från många håll redan idag. Digitaliseringsrådet bör främja detta. Skapa möjligheter för lokal nivå att komma med förslag till tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Regionalt mätetal: Andel invånare med konto i mina vårdkontakter. Aktuellt mätetal enligt ca 15 %. Källa: Nationellt ansvar: Sammanhållande arbete kring e-hälsa. Tidplan: Kontinuerligt arbete.

43 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 15 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 6.2 Stödja IT-användning i små- och medelstora företag I en statlig utredning och undersökningar har gruppen småföretagare synliggjorts som en grupp som behöver öka sin digitalisering, sett även ur ett internationellt perspektiv. Informationsinsatser och utbildningsinsatser görs idag via exempelvis Westum.se och flera andra. Uppgift: Informationsspridning om de möjligheter som finns för att skapa ett mervärde genom nyttjande av Internet i sin affärsverksamhet. Lokalt ansvar: Näringslivsansvariga beskriver möjligheter och förutsättningar. Regionalt ansvar: Näringslivsansvariga och andra lämpliga målgrupper identifieras och informeras via kommunalförbunden. Digitaliseringsrådet kan bistå efter behov. Regionalt mätetal: Andel företag med 1 9 anställda som har en egen webbplats. Nuvarande mätetal 2014, 56 %. Källa: Alternativt mätetal: Andel företag som tar emot eller skickar e-fakturor (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn) enligt en överrenskommen standard som kan processas automatiskt. Sverige ligger på plats 15 i EU Aktuellt mätetal 2013, 30 %, Källa: Nationellt ansvar: Information ges fortlöpande av bland annat Tillväxtverket. Tidplan: Kontinuerligt arbete 6.3 Nyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola Inom skolvärlden finns idag bra möjligheter att nyttja digitalisering och det finns goda exempel på det. Trots detta kan det finnas behov av att ledare och pedagoger ges stöd för att anpassa pedagogik för dagens barn och unga. Den statliga utredningen, SOU 2014:13, En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår från Digitaliseringskommissionen beskriver detta utförligt och föreslår ett antal åtgärder inom området. Uppgift: Bidra till informationsspridningen för att öka digital kompetens inom utbildning och skola. Lokalt ansvar: Informationsspridning av positiva saker som genomförs och pågår. Lyfta fram möjligheter till tjänster som ger ökad nytta för elever/invånare. Regionalt ansvar: Informationsspridning och stödjande aktiviteter sker från många håll redan idag. Stor vikt bör läggas på att se till att till exempel lärare har kunskap och verktyg att kunna nyttja digitaliseringens fördelar. Digitaliseringsrådet bör främja detta efter behov. Skapa

44 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 16 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ möjligheter för lokal nivå att komma med förslag till tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Regionalt mätetal: Andel skolungdomar med godkända slutbetyg från grundskolan ska öka med/till xx %. Nationellt ansvar: Skapa eller återskapa myndighetsansvar för skolutvecklingsfrågor. Tidplan: Kontinuerligt arbete. 6.4 Tryggad jämställd kompetensförsörjning inom IT-sektorn För få kvinnor söker IT-utbildningar. Det finns studier som pekar på att en mer jämställd arbetssituation behövs inom IT-sektorn för att utveckla och förbättra sektorns förmåga att förstå kundernas behov. Uppgift: Bidra till informationsspridningen för att öka rekrytering och jämlikhet inom utbildning, skola och arbetsmarknad inom IT-sektorn. Lokalt ansvar: IT-bolagen har ett eget ansvar för att skapa intresse för att arbeta i deras bransch. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Regionalt ansvar: Informationsspridning med goda exempel från branschen. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Man bör aktivt stödja projekt och satsningar inom området. Regionalt mätetal: Andel av nybörjarstudenterna med inriktning på teknik som är kvinnor. Mått idag, ca 15 %. Källa: Alternativt mätetal: Andel kvinnor bland nybörjarstudenter (högskola och universitet) med inriktning mot it. Mått idag, ca 20 %. Källa: Nationellt ansvar: Arbeta för en mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn exempelvis genom Utbildningsdepartement och Näringsdepartementet. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Tidplan: Kontinuerligt arbete. 6.5 Öka antalet privatpersoner med digital kompetens Den nationella kampanjen Digidel 2013 har satt fokus på frågan om digital delaktighet, att över en miljon svenskar från 16 år och uppåt aldrig eller sällan använder Internet och samhällets digitala tjänster. Folkbibliotek, studieförbund och frivilligorganisationer som kommer i kontakt med människor utanför det formella lärandet har varit drivande i kampanjen och erbjudit olika former av grundläggande data- och internetkurser i stor omfattning, så även i vårt län.

45 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 17 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Lokalt ansvar: Arbetet för digital delaktighet behöver fortgå. Regionalt ansvar: Kultur i Väst arbetar tillsammans med Västra Götalands Bildningsförbund för att stärka bibliotekens och studieförbundens förutsättningar för detta arbete. Stödja så att Digidel-kampanjens aktiviteter kan fortsätta. Regionalt mätetal: Andelen människor från 16 års ålder som inte använder internet eller samhällets digitala tjänster ska halveras tills år Nationellt ansvar: Den nationella kampanjen Digidel lever vidare i nätverksform där Kungliga Biblioteket, Folkbildningsrådet, Sambruk och Folkbildningsförbundet utgör ledningen med ett "rullande ordförandeskap". Folkbibliotekens roll för digital kompetens har förstärkts i den nya bibliotekslagen, där det i paragraf 7 står: Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Tidplan: Fortlöpande arbete 6.6 Skapa förutsättningar för ökad delaktighet och ökad medborgardialog Digital teknik ger idag goda möjligheter till ökad insyn och påverkan på offentlig verksamhet. Detta kan användas till ökad delaktighet och förbättrad dialog. Uppgift: Skapa förutsättningar för öppenhet och dialog om offentlig verksamhet och politiska beslut med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Lokalt ansvar: Ta del av lösningar för ökad öppenhet och förbättrad dialog och vid behov införa åtgärder. Regionalt ansvar: Digitaliseringsrådet bör informera och visa på vilka möjligheter som redan finns. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast. Regionalt mätetal: Genomsnittligt resultat för landets kommuner på området öppenhet och påverkan i SKLs kartläggning information till alla. Området omfattar 35 frågeställningar där fokus ligger på frågor som på olika sätt berör medborgarnas möjlighet till att få information om kommunen och de förtroendevalda samt insyn och delaktighet i den demokratiska processen. Har medborgaren möjlighet att ta del av för slag till beslut innan beslut fattas? Har medborgaren möjlighet att framföra synpunkter innan beslut fattas? Förs någon dialog med medborgarna kring aktuella frågor? Ges information om fattade beslut på webbplatsen? Är informationen anpassad så att alla medborgare kan förstå och ta del av den? Aktuellt mått enligt ca 60 %. Källa: Regionalt mätetal 2: E-participation index fokuserar på användningen av internet för att underlätta för medborgarna att få information från det offentliga, interaktionen dem emellan

46 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 18 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ och invånarnas engagemang i politiska frågor. Sverige ligger på plats 18 i världen Källa: Nationellt ansvar: Att genom SKL, e-delegation, demokratiminister med flera arbetar för frågan och var förebilder(webbsändningar mm). Tidplan: Fortlöpande arbete 6.7 Öka samhällsnyttan och tillgängligheten till geodata Idag har många organisationer ett eller flera system och databaser för information om geografisk positionering. En gemensam Webb-GIS-tjänst skulle kunna öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras. Uppgift: Tillgängliggöra geodata Lokalt ansvar: Använda framtagen lösning, i den mån det är lämpligt. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Regionalt mätetal: Poäng på index över tillgänglighet till nationella kartor i skala 1: eller bättre. Indexet tar hänsyn till om informationen är tillgänglig, i vilket format och under vilka villkor man kan få tillgång till det. Sverige ligger på 22:a plats i världen Källa: Nationellt ansvar: Via nationell geodatasamverkan publicera andra producenters geodata. Tidplan: Startade Webbplats för nyanlända Idag finns webbplats för målgruppen nyanlända med tillgänglig information som berör målgruppen. Information ges på olika språk. och Uppgift: Utveckla information om Sverige till målgruppen nyanlända. Lokalt ansvar: Använd tjänsten och sprid information om den. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar för att utveckla informationen i samarbete med kommunerna Regionalt mätetal: Andelen nyanlända som nås med lämpligt språk kan vara ett lämpligt mätetal. Nationellt ansvar: Samhällsinformation till nyanlända

47 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 19 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Utvecklas ständigt med nya funktioner och språk 6.9 Informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling Uppgift: Arrangera seminarier med befintliga tillgängliga lösningar inom ett antal områden. Lokalt ansvar: Ta del av information Regionalt ansvar: Digitaliseringsrådet bör skapa aktiviteter för att stimulera regional e- utveckling i linje digitalisering i människans tjänst. Regionalt mätetal: Genomföra ett länsomfattande seminarium per år/vartannat år på temat Digitalisering i människans tjänst Nationellt ansvar: SKL, Vinnova, branschorganisationer m fl. Tidplan: Löpande 6.10 Öka innovation i offentliga tjänster I takt med att samhället i övrigt utvecklas mer och mer mot en ökad användning av digitala tjänster, måste också den offentliga sektorn öka takten i utvecklingen av nya arbetssätt och effektivare informationsbehandling. Initiativ saknas dock inte. Det ges goda exempel på innovationskraft på de verksamhetsnära Hackatons som genomförs av olika aktörer. Uppgift: Skapa förutsättningar för innovativ utveckling med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Identifiera och informera om metoder för systematisering av innovativ e- utveckling. Lokalt ansvar: Lyfta fram möjligheter till effektivare utveckling av offentliga tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Regionalt ansvar: Skapa möjligheter för lokal nivå att komma med förslag till tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Digitaliseringsrådet bör genomföra aktiviteter, till exempel hackatons, inom områden som bedöms vara lämpliga för åtgärder för ökad innovation. Skifta fokus på utvecklingen från vad till hur. Tänkbara områden: skola, omsorg, vård, intern organisatorisk effektivitet. Samarbeta med regionala innovationskluster. Regionalt mätetal: Genomföra minst en aktivitet om året inom något aktuellt område. Nationellt ansvar: Nationell innovationsstrategi finns. Tidplan: Starta våren 2016.

48 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 20 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 6.11 Arbeta för att kunna verka på distans Idag sker många möten genom att samtliga mötesdeltagare samlas i samma fysiska lokal. I många fall sker någon form av transport för att ta sig till möteslokalen. Detta genomförs samtidigt som digital teknik kan ersätta det fysiska mötet med god kvalitet. Även annan typ av medverkan till exempel i utbildning, vid kulturevenemang, inför politiska beslut kan med fördel ske på distans för enklare och mer allmän delaktighet. Uppgift: Arbeta för att öka nyttjandet av distansmöten, skärmdelningssystem, åtkomst till informations-, debatt- och utbildningsfora med mera. Lokalt ansvar: Då möjlighet ges, genomföra möten och annan delaktighet på distans. Regionalt ansvar: Digitaliseringsrådet bör säkerställa att information om möjligheter och metoder till delaktighet via distans ges till invånarna. De tekniska hjälpmedel som redan nu finns bör lyftas fram så att digital delaktighet via dessa hjälpmedel främjas. Regionalt mätetal: Andel myndigheter som till stor del eller i hög utsträckning arbetar med resfria möten med hjälp av IT. Nuvarande mått enligt ca 60 %. Källa: Alternativt mått: Andel företag som har en miljöpolicy eller liknande som innebär att anställda ska välja telefon/webb/videomöten istället för fysiska möten. Nuvarande mått enligt ca 30 %. Källa: Nationellt ansvar: Oklart vem som skulle hantera detta sommaren Tidplan: Start under 2015.

49 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 21 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 7 Förvaltning av den regionala digitala agendan Den regionala samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen sker politiskt inom Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). Det är en strategisk utgångspunkt för förvaltningen av den digitala agendan. Vid ett genomförande kommer en regional arbetsgrupp att behövas. Denna grupp, Digitaliseringsrådet, ska kunna fungera som en rådgivande och utredande funktion. Att föreslå hur man arbetar synkroniserat över länet på ett bra sätt med beslutade kraftsamlingar, utifrån nya inkomna idéer och pågående projekt i länet är en viktig uppgift för den framtida förvaltningsgruppen och dess styrgrupp. Digitaliseringsrådet bör ha ett löpande och nära samarbete med de som ansvarar för genomförandet av VG2020. Rådgivande funktioner, likt ett Digitaliseringsråd, används i flera andra delar av Sverige. Förvaltningsgruppen för agendans genomförande, Digitaliseringsrådet, kommer att ha en finansiering ordnad från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd för de informationsinsatser och aktiviteter som föreslås i strategins punkter 2-5. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs för kraftsamlingar ska diskuteras med styrgruppen i form av Beredningsgruppen för hållbar utveckling. Bemanningen av Digitaliseringsrådet kan bestå av representanter från: Kommunerna Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kulturområdet Miljöområdet Kollektivtrafikområdet Högskolor och universitet Besöksnäring Näringslivet Branschorganisationer En referensgrupp finns redan skapad för den regionala digitala agendan. Den bör fortsätta sitt arbete. Utifrån detta har följande förslag på organisationsstruktur tagits fram:

50 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 22 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_

51 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 23 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8 Hur ska den digitala agendan utvecklas över tid? Den digitala utvecklingen går fort. För några få år sedan fanns inte smartphones och läsplattor, nu ses de av de flesta invånare som självklarheter. Nya digitala möjligheter ska kunna integreras i arbetet. Omvärldsbevakning måste göras kontinuerligt och vara en viktig del av Digitaliseringsrådets arbetsuppgifter. Genom att förmedla in nya idéer till Digitaliseringsrådet eller dess styrgrupp, kan nya områden hanteras löpande. Nedanstående bilder illustrerar hur processen för nya projekt och idéer bör fungera. Processkarta, bild ett, skall besvaras med ja på alla delar för att kunna passera men i den fortsatta processen på bild två gäller varje område med ett ja besvarat som godkännande för en start av beredning.

52 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 24 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 9 Hur ska målen utvecklas och följas upp? Arbetet med den digitala agendan är nytt. Samarbete med andra grupperingar och organisationer som arbetar med närstående frågor måste ske för att nå målen. Det övergripande målet är att Västra Götaland ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och de tre andra målen måste följas upp. För den digitala agendan tas indikatorer fram på nationell nivå. De nationella indikatorerna kommer att användas i görligaste mån för att kunna göra jämförelser. Handlingsplanen innehåller regionala delmål med förslag på regionala mätetal. Digitaliseringsrådet ska i samband med att nya delmål införs, ta fram förslag på regionala indikatorer för dessa. Årsvis uppföljning av målens och handlingsplanens utveckling ska redovisas för styrgruppen.

53 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 25 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 10 Bilagor Projektbeskrivningar. Införs allt eftersom projekt startas.

54 Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Bilaga 2, Bakgrund och status En regional digital agenda för Västra Götalands län

55 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 2 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Innehåll 1 INLEDNING DEFINITIONER LÄGET I SVERIGE SVERIGES DIGITALISERING I ETT GLOBALT PERSPEKTIV NATIONELLA INITIATIV RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN JURIDISKA FÖRUTSÄTTNINGAR BEGREPPET LIVSHÄNDELSER LÄGET PÅ REGIONAL OCH KOMMUNAL NIVÅ REGIONER OCH LANDSTING SKL S KOMMUNUNDERSÖKNING LÄGET I VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN KOMMUNERNA SITIV-GRUPPEN LEDNING I SAMVERKAN VGR/VGK NÄRINGSLIVET STRUKTUR FÖR ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN STYRGRUPP FÖR DIGITALISERINGSSTRATEGIN EN REGIONAL DIGITAL AGENDA REFERENSGRUPP ARBETSGRUPP FÖR DIGITAL AGENDA VÄSTRA GÖTALAND...28

56 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 3 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Inledning Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder IT och internet. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , RUP, i fortsättningen kallad VG2020, lyfter fram informations- och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. VG2020 konstaterar i avsnitt IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter skall drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälle-ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. I detta dokument presenteras bakgrund och nuläge för digitaliseringens utveckling i Sverige och Västra Götaland. 1.0 Definitioner Digitaliseringskommissionens delbetänkande våren 2014 konstaterade att begreppet digitalisering, trots att det används flitigt, inte närmare definierats inom it-politiken. Kommissionen anser att begreppet har två olika betydelser: informationsdigitalisering och samhällelig digitalisering:

57 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 4 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Med informationsdigitalisering avses den process där en analog förlaga transformeras till digital information. Detta innebär att informationen kan bli strukturerbar, sökbar och tillgänglig genom digitala kanaler. Samhällelig digitalisering är den samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon del av livet ( ). Fram till för några år sedan var 'omvandling till digital form' det som avsågs med digitalisering. När man t.ex. skannar in böcker, bilder, kartor och filmer för att bevara dem till eftervärlden (och ofta göra dem åtkomliga via internet) är det digitalisering man sysslar med. Ibland syftade också digitalisering av... på 'införande av digital teknik i...', såsom i digitalisering av TV-distributionen. Ordet digitalisering var alltså knutet till tekniken. EU antog den digitala agenda 2010, och i Europeiska kommissionens meddelande från maj samma år står det i den svenska översättningen: Det övergripande syftet med den digitala agendan är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. Sedan dess talas det ofta om digitalisering med anknytning till den digitala agendan. Men det handlar då inte om konkret teknik utan mer övergripande om 'ökad användning av datorer och internet', och om människors och organisationers agerande. Det är denna senare betydelse som främst åsyftas i denna regionala digitala agenda. Regeringskansliets handlingsplan för e-förvaltning från 2008 definierar e-utveckling som verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser 2 Läget i Sverige På alla de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt mycket de senaste åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissionens, E-delegationens och SKLs hemsidor. En sammanställning över mätbara indikatorer för resultatuppföljning och aktiviteter som föreslagits, genomförs eller genomförts nås via

58 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 5 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Sveriges digitalisering i ett globalt perspektiv Digitaliseringskommissionen redovisade vintern 2015 en sammanställning över hur Sverige ligger till i förhållande till andra länder i ett antal olika undersökningar. Detta stycke och dess figurer redovisas nedan; När det gäller Sveriges utveckling relativt omvärlden för digitaliseringen kan man ge flera olika bilder beroende på hur man tittar på undersökningarna och dess underkategorier. Figurerna nedan visar två undersökningar: World Economic Forums (WEF) Global Technology Report och United Nations Public Administration Networks (UNPANs) undersökning United Nations EGovernment Survey. Båda dessa undersökningar mäter både utvecklingen av de förutsättningar som finns i samhället kring digitalisering samt utvecklingen inom E-förvaltning. WEFs undersökning är bredare och fokuserar på förutsättningar i form av t ex utbildningsnivå, infrastruktur men även på individers och företags teknikanvändning. UNPAN fokuserar på humankapitalet och infrastrukturen i sitt index. I WEF mätning nedan placeras Sverige på 3:e plats i det övergripande index Network Readiness Index. När det gäller det index som mäter den offentliga sektorns nivå på tjänster och utbud av tjänster placeras dock Sverige på en 16:e plats som delas med Colombia. Detta indikerar att ett gap öppnat sig mellan Sveriges prestationer kring digitalisering som land och Sveriges offentliga sektors prestationer.

59 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 6 (28) Författare: DA-arbetsgrupp I UNPANs övergripande index placeras Sverige lägre, på 14:e plats. När det gäller offentlig sektors index i denna mätning har Sverige succesivt fallit till en 28:e plats. Även i denna undersökning kan vi urskilja ett gap mellan det svenska samhällets förutsättningar och den offentliga sektorns prestationer. Sverige som land utvecklas väl men offentlig sektor glider tyvärr efter den i allmänna utvecklingen.

60 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 7 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Nationella initiativ Nedan beskrivs några av de nationella initiativen samt deras påverkan på de regionala samarbetena. E-delegationen startade 2009 av näringsdepartementet med uppgift att driva på e- utvecklingen inom offentlig sektor. För att undvika att initiativet kom för långt bort från verksamheterna valde man att låta E-delegationen ledas av 16 generaldirektörer från ITintensiva myndigheter och en representant från SKL. Till sin hjälp finns en beredningsgrupp med kvalificerade CIO:er och IT-chefer. Dessutom finns en expertgrupp för rättsliga frågor. E- delegationen har genomfört ett antal utredningar och även skapat ett antal arbetsgrupper kring betydande frågeställningar arbetade de även fram en myndighetsövergripande strategi för digitalisering kallad Strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. Delegationen arbetar med att ta initiativ till samt att koordinera förstudier och projekt som leder till myndighetsgemensamma tjänster (exempelvis e-legitimation, mina meddelanden, e- arkiv). De arbetar även med att koordinera olika myndigheters projekt för att undvika dubbelarbete, bidra till erfarenhetsutbyte och sprida goda exempel. Man arbetar med att skapa interoperabilitet mellan myndigheters olika datasystem för att dessa ska kunna kommunicera med varandra. Vidare arbetar man med att ta fram vägledningar och riktlinjer och att följa upp utvecklingen av myndigheternas arbete med e-förvaltning. Utifrån ett kommunalt och landstingsperspektiv innebär E-delegationens arbete bland annat att vissa e-tjänster arbetas fram nationellt som senare kan utnyttjas regionalt och lokalt. Det arbete som bedrivs kring interoperabiliteten kommer även att möjliggöra bättre kommunikation och informationsutbyte mellan landsting/kommuner och de nationella myndigheterna. Vidare finns möjlighet att ta del av vägledningar och riktlinjer kring olika frågor, exempelvis öppen data. Digitaliseringskommissionen arbetar med genomförandet av strategin "IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige" som presenterades av Näringsdepartementet den 6 oktober Agendan är en sammanhållen digitaliseringsstrategi som syftar till att offentliga resurser ska utnyttjas bättre och består av 22 sakområden. Fem av dem är i fokus: o Digitalt innanförskap o Jämställdhet o Skola och undervisning o Digital kompetens

61 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 8 (28) Författare: DA-arbetsgrupp o Entreprenörskap och företagsutveckling I Digitaliseringskommissionens uppdrag ingår att beskriva och analysera utvecklingen inom agendans 22 sakområden, ta fram nyckeltal, följa upp de insatser som presenteras i agendan, identifiera möjligheter och problem i relation till agendans mål och vid behov föreslå åtgärder. Vidare ska man belysa nyttan med digitalisering och sprida goda exempel. Digitaliseringskommissionen och den digitala agendan påverkar länen främst genom att man från Digitaliseringskommissionens sida arbetar med att få länen att arbeta vidare med den digitala agendan. Det skedde genom att erbjuda företrädare (ofta länsstyrelse, landsting och regionförbund) att signera en avsiktsförklaring om att ta fram egna regionala digitala agendor. I Västra Götaland skrev Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län tillsammans under ett signatärskap med Näringsdepartementet den 2 april Digitaliseringskommissionen har hittills levererat två statliga utredningar som ger utförliga beskrivningar över Sveriges läge i förhållande till omvärlden och vad som sker nationellt. I utredningarna föreslås åtgärder för att utvecklingen skall gå mot målet för den digitala agendan för Sverige. Utredningarna är; En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13. En slutrapport från Digitaliseringskommissionen kommer under hösten Både Digitaliseringskommissionen och E-delegationen har uppdrag som går ut år På Näringsdepartementet inrättades sommaren 2015 E-förvaltningsenheten, den kommer att skall bestå av ca 10 personer, och Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag att vara stabsstöd i e-förvaltningsfrågor. E-samverkansprogrammet (esam) har bildats och dess kansli placeras på Pensionsmyndigheten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortsätter att driva på kommunernas digitalisering. Arbetet koordineras i SKL:s programkontor Center för esamhället (CeSam). Bredbandsforum har i likhet med Digitaliseringskommissionen som mål att verka för att regeringens strategier ska genomföras. Utgångspunkten är det av näringsdepartementet utgivna strategidokumentet Bredbandsstrategi för Sverige som bland annat pekar ut att 90 % av Sveriges befolkning ska ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s senast Bredbandsforum har också i uppgift att undanröja hinder samt att främja samarbete kring bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum har bland annat tagit fram Bredbandsguiden som är ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbetet med bredbandsrelaterade frågor. För att de nationella politiska målen på området ska kunna nås är det nödvändigt att

62 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 9 (28) Författare: DA-arbetsgrupp politiken omsätts på kommunal och regional nivå. Kommunala och regionala bredbandsstrategier är därför mycket viktiga. Våren 2015 startade ett arbete med att, utifrån genomförda utredningar krings status på bredbandsarbetet i Sverige 2013 och 2014, titta över den svenska bredbandstrategin. Nationell e-hälsa är en strategi för vård och omsorg som har tagits fram i ett samarbete mellan Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna. Inom strategin finns en högnivågrupp och en samrådsgrupp med representanter för de olika organisationerna. Den nationella IT-strategin togs ursprungligen fram 2006 men har reviderats under perioden och utvecklades 2010 till Nationell e-hälsa strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. ehälsomyndigheten har bildats, en ny organisation som skall implementera HälsaFörMig utöver förvaltning av erecept och andra läkemedelshanteringsstöd. Kommunal ehälsa. Regeringen och SKL har vid olika tillfällen kommit överens om statligt stimulansstöd för olika områden inom e-hälso-området gjordes en överenskommelse om att finansiera regionala samordnare för upp till 20 miljoner kronor. Dessutom avsattes 70 miljoner kronor för utvecklingsarbetet av e-hälsa. Dessa medel betalas ut från SKL:s kontor för programkansliet för Kommunal e-hälsa till regionala samarbeten i form av läns- och regionförbund. Inera. Inera är ett företag som har uppdraget att koordinera landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder. I uppdraget ingår att samverka med övriga aktörer inom området; kommuner, regeringen, myndigheter, privata vårdgivare, FoU och ideella organisationer samt marknadens aktörer. Grunden är ett tecknat samverkansavtal från augusti 2013, där man beslutat sig för att samverka och samarbeta avseende gemensamma IT-tjänster. Kostnaderna för detta fördelas mellan landsting och regioner i förhållande till invånarantal. Inera kommer troligtvis under 2016 att hamna hos SKL och arbeta även med kommunala delar. Avdelningen för digitalisering, SKL. Arbetar tillsammans med medlemmarna och i samverkan med stat, näringsliv och organisationer för att identifiera gemensamma behov av IT-stöd och e-tjänster, ta fram generiska processbeskrivningar och specifikationer samt ger i uppdrag till SKL Kommentus Inköpscentral att genomföra upphandlingar som sedan kan avropas av medlemmarna. Avdelningen arbetar också med att skapa grundläggande strukturella förutsättningar för utvecklingen genom lagstiftning, informationsstruktur, infrastruktur och informationssäkerhet. Man har bl a tagit fram E-blomlådan som är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT, som kan användas av alla.

63 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 10 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Riktlinjer för samverkan E-delegationen har tagit fram en vägledning för digital samverkan 1. Det koncept som presenteras i denna beskriver att följande förutsättningar bör vara närvarande; Medborgaren skall sättas i centrum Den svenska förvaltningsmodellen gäller främjas Återanvändning och vidareanvändning av samhällsgemensam information skall Tekniska olikheter måste överbryggas Digital samverkan ska kunna införas successivt Privata aktörer ska kunna delta Ökad marknadskonkurrens ska möjliggöras Komplexitetet i samverkan över organisatoriska gränser måste hanteras Man skriver vidare att grunden för all samverkan är gemensamma mål. Rent praktiskt innebär detta att man i alla samverkansgrupper måste komma överens och vara tydlig med vad som ska uppnås tillsammans. Beroende på vad samverkan handlar om, kan målen vara så skilda som att skapa en viss nytta för en specifik målgrupp, att ett utvecklingsinitiativ ska leverera resultat inom en viss tid eller att digitala tjänster ska tillhandahållas på en viss tillgänglighetsnivå. En övergripande sammanställning över hur ett samverkansprojekt kan beskrivas och vilka beslut som behöver tas visas nedan. 1 Vägledning för digital samverken, vers 4, E-delegationen

64 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 11 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Grunderna och strukturerna för hur genomförande av olika samverkansprojekt kan ske är numera ganska väl kända. Jönköpings läns Guide för effektiv regional e-utveckling 2 som finansierats av Vinnova är också en bra grund för att diskutera samverkan utifrån. Den är tillgänglig via nedanstående länk; Juridiska förutsättningar Rättsläget på många områden har klarnat de senaste åren. E-delegationens senaste genomgång av de juridiska förutsättningarna ger en bra bild av läget. Några begrepp och en tänkt struktur som kan vara bra att ha en känsla för är nedanstående utifrån ett juridiskt perspektiv. Bilden och texten är tagna dirket från vägledningen 3 2 Guide för effektiv regional e-utveckling, Jönköpings län/vinnova, sommaren Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen, e-delegationen,

65 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 12 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Denna juridiska vägledning utgår från vissa tolkningar av gällande rätt som myndigheter sedan länge har tillämpat vid utformningen av it-baserade tjänster. Dessa tolkningar har inte prövats av domstol. Rättsläget kan därför anses vara delvis oklart. Enligt de tolkningar som vägledningen utgår från är myndigheten inte ansvarig för nyttoinformationen i ett eget utrymme. Nyttoinformation i användares eget utrymme finns inte i någon ingiven handling enligt förvaltningslagen. Detta material utgör inte heller allmän handling enligt 2 kap. TF. Myndigheten upplåter det egna utrymmet för att användare, som är fysiska personer med ett bibehållet skydd för sitt privatliv och användare som är företag med bevarat skydd för sitt arbetsmaterial, ska kunna upprätta handlingar. Det står klart att myndigheten ansvarar för drift och säkerhet och därmed för de behandlingar av personuppgifter och andra uppgifter som sker för drift- och säkerhetsändamål. När användaren bestämmer sig för att lämna in handlingen genom att på ett aktivt och medvetet sätt överföra den till myndighetens elektroniska mottagningsställe blir den handling som kommit dit inkommen i förvaltningslagens mening och allmän enligt 2 kap. TF. Datainspektionen delar inte E-delegationens bedömning avseende personuppgiftsansvar i egna utrymmen enligt ovan. Personuppgiftsansvar regleras antingen i registerförfattningar eller bestäms utifrån vem som bestämmer ändamål och medel med behandlingen enligt 3 personuppgiftslagen. Det leder normalt till att myndigheter har personuppgiftsansvar för personuppgifter i egna utrymmen, dvs. även för det som benämns nyttoinformation.

66 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 13 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Ovanstående innebär att även om mycket klarlagts de senaste åren juridiskt bör man tyvärr fortfarande nagelfara det man planerar att göra ur ett juridiskt perspektiv ordentligt innan man genomför planerna. 3.2 Begreppet livshändelser Inom e-delegationen har man tillsammans samlat sig kring att ta fram nya tjänster med det gemensamma perspektivet livshändelser. Begreppet gör det lättare för kommuner, landsting och statliga myndigheter att se den samverkan som behövs i olika skeden av livet. Här nedan redovisas ett exempel på detta från SKL april De genomskinliga pilarna i områdena illustrerar hur långt man just nu uppfattas ha nått inom olika tjänster/områden. Vid grönt är den nationella tjänsten färdig för lansering och implementation.

67 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 14 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Läget på regional och kommunal nivå 4.0 Regioner och landsting På nationell nivå finns inom sjukvårdsområdet redan ett antal tjänster såsom exempelvis: - mina vårdkontakter: - Min journal: - Video och distansmöten: ehälsa i landstingen är en rapport som sammanställs varje år. Fakta i sammanfattning av landstingens verksamhet i Sverige är; - IT-kostnaden som andel av omslutningen håller en stabil nivå ända sedan mätningarna började För 2013 utgör IT-kostnaden 2.83 %. - Under flera år har ambitionen varit att öka satsningarna inom IT-området. I realiteten har IT inte mer resurser nu är för ca 10 år sedan! - Trots att kostnaderna är oförändrade sedan 2003 har bl.a. antalet användare ökat med nästan 90 %. - Samtliga IT-kostnader för landstingen (inkl. egen personal) beräknas uppgå till ca 8.5 miljarder. - Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nationellt nät (Sjunet). - Tätheten av PC/klienter i vården har stabiliserat sig kring ca 1 anställd/pc. - Antalet smartphones och läsplattor har ökat kraftigt de senaste åren men ännu inte börjat användas i vårdarbetet i någon stor omfattning. - Det återstår mycket anpassning av system, regler och rutiner samt utbildning av per-sonal för att klara patientdatalagens krav. - Det är relativt ovanligt att patienter begär att få spärra information i journalen (snitt 150 patienter/landsting och år).

68 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 15 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Ett antal patienter väljer också att häva spärrarna (snitt 10 patienter/landsting och år). - Det har blivit vanligare att landstingen låter alla verksamheter ingå i den sammanhållna journalföringen (58 %). 42 % av landstingen har valt att undanta vissa verksamheter. Vanligaste undantagen är psykiatri, kuratorsverksamhet, ungdomsmottagning, tandvård och STD-verksamhet. - De flesta landstingen kräver eller erbjuder privata vårdgivare som ingår i vårdvalet att använda samma journalsystem som landstinget. Det är också vanligt att dessa använ-der samma verksamhetssystem som landstinget. 4.1 SKL s kommunundersökning 2014 Här nedan ges lite exempel som erhållits från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sifforna kommer från undersökningar genomförda under år 2014.

69 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 16 (28) Författare: DA-arbetsgrupp

70 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 17 (28) Författare: DA-arbetsgrupp

71 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 18 (28) Författare: DA-arbetsgrupp

72 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 19 (28) Författare: DA-arbetsgrupp

73 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 20 (28) Författare: DA-arbetsgrupp En bild från förra kommunundersökningen beskriver de hinder man ser för arbetet. Hinder för arbetet med e-förvaltning En e-tjänst som kan ge stor nytta och som redan finns är mina meddelanden. Kan nås via följande länk;

74 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 21 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Läget i Västra Götaland 5.0 Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för bättre digital service tillsammans med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige. Länsstyrelsen i Västra Götalands län jobbar kraftsamlat med ett utvecklingsprogram som ska möta individens och samhällets krav på enklare, effektivare och mer lättillgänglig kommunikation och ärendehantering. Inom Västra Götalands län är målet för detta arbete att vara lätta att nå och lätta att förstå. På länsstyrelserna finns förutsättningar för en strategisk inriktning av e-förvaltningsarbetet. Projektstöd delas ut till genomförande av aktuella IT-relaterade utvecklingsinsatser. Arbetet innebär löpande dialog och samarbete med samtliga länsstyrelser. Arbetet för e-förvaltning pågår i befintliga förvaltningsorganisationer, med e-delegationen och med centrala myndigheter. Det gemensamma e-förvaltningsarbetet ska kunna styras och prioriteras med en långsiktig målbild. Beslut om gemensam utveckling och förvaltning ska koordineras, sammanställas och följas upp. En kontinuerlig kommunikation om länsstyrelsernas gemensamma verksamhetsutveckling förs internt. Det finns en medvetenhet om att många små steg och nya arbetssätt behövs för att nå målen. Regeringen pekar på att länsstyrelserna och landshövdingarna i sin roll som statens förlängda arm har en viktig och central roll i länen. Länsstyrelserna är den enda regionala aktören som har helhetsperspektivet om statens arbete på regional nivå och är en samordnande kraft. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att arbeta gemensamt för att bli effektivare med kortare och korrekt handläggning och ge god service. De gemensamma utvecklingsinsatserna och stödjande verksamheterna ska vidareutvecklas inom till exempel kravhantering och beställning såväl som för processer, ledning och styrning. I samverkan med andra myndigheter i e-förvaltningsfrågor utgår mandatet från länsrådsgrupper och/eller deras nätverk. Centrala myndigheter efterfrågar en kontaktyta/väg in i samverkan med länsstyrelserna i e-förvaltningsfrågor. Strategiska diskussioner förs mellan länsstyrelserna, departement och centrala myndigheter för att genomföra utvecklingsprojekt. En ökad användning av webbaserade tjänster är nödvändigt. Med gemensamma resurser skulle mer verkstad kunna genomföras. En gemensam kraftsamling behövs för att få privatpersoner och företagare att ansluta sig till e-legitimation.

75 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 22 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Utveckling av verksamhetsnära stöd behövs. Samarbete pågår med bland andra Riksantikvarieämbetet, Boverket och Naturvårdsverket kring olika IT-uppdrag. På geodataområdet är länsstyrelsens ambition att ytterligare öka tillgängligheten och samhällsnyttan för geografisk information som produceras. Detta görs bland annat genom webbgis-tjänsten Infokartan. För de som önskar använda länsstyrelsens geografiska information i egna geografiska informationssystem (GIS) tillgängliggörs många av myndighetens kartlager på webbportalen GISdata från länsstyrelserna. Under 2014 kommer länsstyrelserna i samverkan att utveckla en ny gemensam extern GIS-portal, en ny metadatakatalog samt ett nytt plattformsoberoende webbgis-system. Geodataområdet har stor potential för myndighetssamverkan i länet. 5.1 Västra Götalandsregionen I VGR har VGR IT det senaste satsat mycket på att standardisera och stabilisera den tekniska infrastrukturen, delvis i samverkan med andra landsting. Vården är en informationsintensiv bransch. Man har väldigt många IT-stöd i vården, som fungerar dygnet runt och är livsviktiga, men som inte kan samverka. Organisationen är mycket decentraliserad och systemen är införskaffade ursprungligen för att stödja lokala behov och rutiner, men är ibland varken tekniskt eller informationsstrukturellt kompatibla. Många integrationer är byggda, men de är alla specifika. Det gör att det är tungt att förvalta och uppgradera. Modern sjukvård kräver också mycket mer informationsutbyte med andra aktörer, och det är svårt. Även om man nationellt arbetar för att få till standards och har byggt en tjänsteplattform, så går det inte bara att byta terminologi och/eller rutiner på vårdenheterna. Det är verksamhetsfrågor, och inget IT kan lägga sig i. Idag är det stora krav på ökadintegration med patienterna, VGR har ett projekt igång som syftat till att patienterna ska kunna läsa sin journal på nätet och det finns också en del piloter med appar till vårdpersonal. Nedan följer några utdrag ur Västra Götalandsregionen IS/IT-strategi som beslutades under hösten IT-strategin är dock sedan våren 2015 inte gällande längre pga att man ser över strukturen organisationsmässigt och denna var en integrerad del av strategin. En framtida vision för regionen är Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård.

76 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 23 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Ur ett funktionellt patientperspektiv skall ett regionalt sammanhållet sjukvårdssystem utvecklas där organisatoriska gränser inte ska utgöra hinder, och där privata vårdgivare och kommuner har en väsentlig roll i systemet. Ur ett strukturellt perspektiv handlar utvecklingsstrategin om att tillvarata regionens samlade möjligheter och använda de gemensamma resurserna så effektivt som möjligt. Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas i begreppet God Vård. Arbetet med att förverkliga ett eller flera av dessa mål påverkar ofta uppfyllelsen av de andra målen och det är viktigt att God Vård ses som en helhet. Exempel på konkreta mål för hälso- och sjukvården består av att förbättra bemötandet av patienter, kunna erbjuda alla patienter vård inom de fastställda garantitiderna samt att korta de genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna. På regionutvecklingsområdet finns Genväg, en webbplats som drivs av Västra Götalandsregionen där entreprenörer, företagare och innovatörer kan mötas och komma i kontakt med rådgivare och kapital, I mars 2015 lanserade Västra Götalandsregionen en koppling som möjliggör för utvecklare att nå öppen data från Genväg. För kultursektorn är det övergripande nationella målet är att senast 2015 ska kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. I juni 2012 fastställde regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen nya upphovsrättsliga riktlinjer för sina ABM-institutioner (Arkiv, Bibliotek, Museum). Riktlinjerna är resultatet av sex års samarbete mellan jurister och företrädare för ABM-sektorn. De är utformade för att ta tillvara allmänhetens rätt till kulturarvet och möjliggöra digitalisering. Därmed ges förutsättningar för att medvetet nyttja tekniken för konstnärligt, pedagogiskt och kunskapsrelaterat innehåll, spridning och medskapande. Den återkommande konferensen Digikult, lyfter praktiska exempel på det digitaliserade kulturarvets möjligheter och tillämpningar. Digitaliseringen av ett stort antal regionala biosalonger har genomförts. Dessa kan vara bra och lämpliga digitala samlingsplatser för olika typer av aktiviteter.

77 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 24 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Kommunerna Kommunerna i Västra Götalands län interagerar med ett stort antal olika aktörer med olika behov och krav på digital kommunikation och informationsutbyte. Kommunerna måste förhålla sig till dem alla och samtidigt undvika inlåsningseffekter. Många av de initiativ med påföljande krav som kommer från aktörerna är desamma för de 49 kommunerna och i dessa områden är en samverkan nödvändig för att bedriva en rationell och gynnsam utveckling. Initiativ som i dagsläget ställer krav på kommunerna, vad gäller digital samverkan är: Medborgare, företag och organisationer Ökade krav på flexibel kommunal service närhelst det passar brukarna och möjlighet att kunna göra jämförelser ställer krav på att kommunerna erbjuder digitala tjänster för att tillgodose kraven. Digital service från kommunen kommer sannolikt att bli ett än mer växande område under handlingsplanens tidsperiod. e-samhället Sveriges kommuner och landsting (SKL) har arbetat fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning och täcker områden i det kommunala ansvarsområdet såsom utbildning och samhällsbyggnad. Vård och omsorgsinitiativ Inom vård- och omsorgsområdet finns en gemensam nationell IT-strategi, numera benämnd Nationell e-hälsa. Den syftar till att ge sjukvården i landet högre kvalitet, bättre patientsäkerhet och ökad effektivitet med hjälp av IT-stöd. Strategin tillgodoser kraven på informationshantering inom hälso- och sjukvården som ställs, i den patientdatalag som började gälla 1 juli Statliga myndigheters initiativ För att stärka utvecklingen av e-förvaltning och skapa möjligheter för myndighetsövergripande samordning har digitaliseringskommission och e-delegation för e- förvaltning inrättats. Arbetet kommer att beröra kommunerna och genom SKL har kommunerna påverkan på utvecklingen.

78 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 25 (28) Författare: DA-arbetsgrupp EU-satsningar Olika initiativ från EU på senare år går i riktning mot att informationsöverföring mellan myndigheter i medlemsländerna kommer att öka och att gemensamma IT-system blir naturliga verktyg för detta. Med alla dessa initiativ och aktörer för kommunerna att förhålla sig till, bör regionalt samarbete sökas i möjligaste mån för de gemensamma utvecklingsfrågorna. Regional styrning och ledning VästKom samordnar den Strategiska styrgruppen för verksamhetutveckling med stöd av IT (SSVIT), som avgör regionala fokusområden för Västra Götalands 49 kommuner (VGK). Ytterligare information finns nedan; SITIV-gruppen Styrgrupp för IT i väst, kallad SITIV-gruppen har nu funnits ett antal år och arbetar med gemensamma IT-frågor hos Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. tivast.4.51ec1cd4137c740e4c html 5.4 Ledning i samverkan VGR/VGK Ledningsgruppen för samverkan VGR/VGK välfärd består av chefstjänstemän företrädande kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Ledningsgruppen för samverkan VGR/VGK välfärd kallas för LiSA-gruppen och har uppdrag att samordna det länsgemensamma samverkansarbetet med ett uttalat syfte att skapa effektivitet och resultat med ett framtidsinriktat anslag. Uppdraget bygger helt på förankring och samråd med alla berörda parter, i synnerhet med de fem vårdsamverkansgrupperna i länet. LiSA-gruppen bereder även ärenden för ställningstagande i det politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen. En översyn av samverkan mellan kommunerna och VGR pågår vilken ska utmynna i ett förslag med verkställande under kvartal 1, Den framtida strukturen för samverkan kommer dels ha fokus på vårdsamverkan och dels på partssamverkan.

79 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 26 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Näringslivet Företagarna, som representerar små och medelstora företag och med medlemmar i Västra Götalands län, beskriver IT på följande vis enligt genomförda enkäter år till sina medlemmar; Hur ser trenden/förutsättningarna ut med koppling till IT-behovet? Lokala myllan är mycket viktigt, företagande kan knappast beordras fram centralt. Tjänster, processer och koncept lika viktigt som produkter. Tjänster och produkter hänger alltmer ihop. Fler lokala/regionala/nationella och globala kluster växer fram. Mer global marknad. Företagarna noterar att nyare bolag som startas efter år 2000 är snabbare till internationella satsningar. E-handelsutvecklingen är i kraftig expansion Internet blir allt viktigare för växande företag, vilket märks genom att andelen som inte har behov av ökad internetanvändning minskar ju större företaget är. Möjligheter som IT kan ge för företagarna enligt medlemmarna Möjliggör företagande på olika platser, minskar miljöbelastningen. Ökar möjligheterna för ungdomar att stanna kvar. Helt nödvändig förutsättning för många företagare med en hög IT-standard, kan ge ökad konkurrenskraft för svenska småföretagare. Företagare arbetar betydligt fler timmar jämfört med alla andra yrkesgrupper i Sverige för vilka Eurostat redovisar statistik. Vad gäller inkomsterna så har tidigare studier har visat att företagare, trots fler arbetade timmar, tjänar mindre än löntagare. Ett sätt att öka lönsamheten i företaget är via mer e-handel. Det ger förutsättningar för bättre marknadsföring och distributionskanaler. Dels genom att minska administrativa kostnader, dels genom att öka försäljningen. E-handel ger också en ökad möjlighet att ge service via internet samt att göra inköp via nätet. Fortfarande är det en stor andel företagare som inte använder internet för sina inköp. En stor andel företagare upplever problem med administration och regelkrångel. E-tjänster kan underlätta kontakter med kommunen i t ex upphandlingar, tillståndsansökningar, markfrågor etc, men även underlätta kontakter med offentliga aktörer såsom Arbetsförmedlingen. Skatteverket upplevs som ett föredöme.

80 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 27 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Problemställningar hos företagen Hur skall man höja kompetensen hos företagen? 58% av dem hade år 2011 inte en egen hemsida. Utvecklingscheckar för kompetensutveckling inom IT vore en viktig sak. För företagaren själv och/eller för de anställda. Generationsväxling kan ge nytt liv i företaget med hjälp av IT-kompetens via en yngre utbildad person. 25 % av företagen planerar detta. Denna typ av satsningar mellan näringsliv, högskola och yrkesutbildning är mycket intressanta. Skövde är ett bra exempel enligt Företagarna. Nätbedrägerierna skrämmer med kapade identiteter etc. En bedrägeriguide finns från Företagarna och Stiftelsen för internetinfrastrukturs arbete tittar man gärna på. Svensk handel arbetar också med frågan. Långa köer för finansiering till fiberföreningarna i landsbygden. Olika system för e-legitimation och digital signering försvårar och kan också innebära extra kostnader. Vissa hinder, som bristande IT-kompetens, för långsam uppkoppling och höga kostnader verkar konstanta oavsett hur stort företaget är. Däremot ökar de upplevda problemen med skräppost och säkerhetsrisker i takt med att företaget växer. Det krävs också mer arbete ju större man är för att få till en bra struktur kring e-handel, e- inköp, IT-baserade upphandlingar, marknadsfrågor kring kanaler, sociala media, säkerhet etc. IT-support kan vara ett svårt kapitel för småföretag som sällan har särskilda resurser för det. Går datorn sönder eller något annat problem uppstår, kan det bli bekymmersamt att hitta snabba lösningar. Företagarna funderar på att hitta en lösning med paket om leasing och support som kan erbjudas till medlemspris. Man är inte heller riktigt nöjd med leverantörernas attityd till mindre företag. Många har svårt att få den hjälp och det stöd man skulle vilja få. De som sysslar med IT oavsett bransch och företag är, enligt Business Region Göteborgs statistik, personer bara inom Göteborgsregionen. IT är en del av alla branscher idag. De största renodlade IT-bolagen i länet är Ericsson, Volvo IT och TeliaSonera. En nationell tjänst som funnits en tid och som ger bättre och bättre service för företagare och ekonomiska föreningar är som drivs av bl a Bolagsverket. Ett arbete pågår också för att underlätta och förenkla regelverken för företagen inom den offentliga sektorn under namnet Regionalt bedrivs ett bra arbete inom

81 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 28 (28) Författare: DA-arbetsgrupp En samlingsplats som kan hjälpa företagare att hitta rådgivning inom entreprenörsbranschen finns på följande länk: 6 Struktur för arbetet i Västra Götalands län 6.0 Styrgrupp för digitaliseringsstrategin en regional digital agenda Styrgrupp är BHUs presidium, regionstyrelsens politiska beredningsgrupp för hållbar utveckling. I denna deltar kommunerna genom kommunalförbunden med fyra representanter per kommunalförbund. Från Västra Götalandsregionen deltar presidierna från Regionstyrelsen, Regionutvecklingsnämnden, Kultur och miljönämnden. Syftet med BHU är att diskutera strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götalands framtida utveckling inför beslut i Regionstyrelsen. Gruppen är rådgivande. Länsstyrelsen i Västra Götaland deltar aktivt i arbetet. 6.1 Referensgrupp Den grupp som deltog vid signatärskapsskrivandet har med några kompletteringar fått vara referensgrupp och accepterat detta. Detta innebär ca 20 personer från näringsliv, kommuner, sjukvård och högskola. Referensgruppen har ett par gånger om året fått och bör fortsätta få inbjudningar till att diskutera utvecklingen. 6.2 Arbetsgrupp för digital agenda Västra Götaland Arbetsgruppen som har tagit fram dokumentet och genomfört arbetet hittills har drivits från regionutvecklingssekretariatet på Västra Götalandsregionen. I mål och strategidokumentet föreslås en ny arbetsgrupp kallad Digitaliseringsrådet som ansvarig för agendans genomförande utifrån mål och strategin i Smart region Västra Götaland inklusive dess handlingsplan.

82 U2015/03621/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Malin Bolinder Telefon E-post Västra Götalandsregionen Tandvårdsstyrelsen Gunnar Eriksson Hej, Tack för ert brev angående kompetensförsörjningen inom tandvården. Huvudprincipen är att varje universitet och högskola ansvarar för vilka utbildningar som de väljer att ge. Beslut om utbildningsutbud fattas bland annat utifrån bedömningar av studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor har därmed långtgående frihet att styra över utbudet. Lärosätena avgör också själva för den interna fördelningen av de medel de får för högre utbildning. Utbildningsdepartementet följer kontinuerligt utvecklingen inom sektorn för högre utbildning och har också återkommande dialoger med respektive lärosäte. De frågor som Västra Götalandsregionen och Tandvårdsstyrelsen tar upp i skrivelsen kan tjäna som underlag i en sådan bevakning. Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som har i uppdrag att analysera behoven av yrkesinriktad eftergymnasial utbildning. När det gäller tandsköterskeutbildning är deras bedömning att det behöver utbildas cirka 600 tandsköterskor per år och det är också det antalet som kommer att utbildas varje år det kommande tre åren och ambition är också att hålla den nivån från 2018 och framåt. De tandsköterskeutbildningar som nu pågår eller ska startas finns i 15 av landet 21 län vilket visar att det den regionala spridningen är god. Med vänliga hälsningar Malin Bolinder Postadress Telefonväxel E-post: u.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Drottninggatan

83

84

85 Samverkan angående barn och unga med psykisk ohälsa Dnr: Rev Genomförd av: Revisionsenheten VGR Borås stadsrevision Behandlad av Revisorskollegiet den 18 november 2015

86 Anna Sandström, Borås Stad Olof Fredholm, Borås Stad Andreas Ivarsson, VGR Marit Käppi, VGR Samverkan mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen avseende barn och unga med psykisk ohälsa Borås Stads Revisionskontor Revisionsenheten, Västra Götalandsregionen Telefonnummer: Telefonnummer: Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret, Postadress: Revisionen, Västra Götalandsregionen Borås Vänersborg Mail: Mail:

87 Sammanfattning Granskningen behandlar samverkan mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen avseende barn och unga med psykisk ohälsa. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse/nämnd har säkerställt samverkan mellan huvudmännen för att tillgodose lagstiftningens krav på ändamålsenliga insatser för patienten/klienten. Granskningen har avgränsats till samverkan mellan Elevhälsan och IFO i Stadsdelsnämnden Norr Borås Stad, Närhälsan med vårdcentralerna Sjöbo, Fristad och Södra torget i Borås samt BUP inom Södra Älvsborgs sjukhus. Granskningen avgränsades vidare till ärenden som varit föremål för samverkan perioden januari-september 2015 och som avser barn som går i grundskola. De nämnder/styrelser som berörs är Primärvårdsstyrelsen och styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus inom Västra Götalandsregionen samt Stadsdelsnämnd Norr i Borås Stad. I granskningen konstateras att det föreligger vissa brister: när det gäller deltagande och mandat i samverkansforum I granskningen konstateras att det föreligger betydande brister: avseende hur riktlinjer kommuniceras lokalt som ett led i att identifiera ändamålsenliga processer för samverkan mellan parterna avseende hur ärenden hanteras som initieras av den andra huvudmannen när det gäller avvikelserapportering och uppföljning 2

88 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNINGAR REVISIONSKRITERIER GRANSKNINGSANSVARIGA METOD ORGANISATION FÖR SAMVERKAN I SÖDRA ÄLVSBORG NÄRVÅRDSAMVERKAN Delregionalt politiskt samrådsorgan Styrgrupp Närvård Referensråd Utvecklingsråd Närvårdsområden ledningsgrupp Borås Arbetsgrupp Barn och unga vuxna Närvårdskansliet NÄRVÅRDSSAMVERKAN I PRAKTIKEN VÄSTBUS Organisation Arbetssätt SAMMANFATTNING BEDÖMNING PROCESSER FÖR SAMVERKAN VERKSAMHETSPROCESSER I SAMVERKANSSTRUKTURERNA Delregional nivå Lokal nivå Sammanfattning PROCESSER INOM BUP, NÄRHÄLSAN OCH BORÅS STAD BUP Närhälsan Elevhälsan SAMMANFATTNING BEDÖMNING ÄRENDEN INITIERADE FRÅN DEN ANDRA HUVUDMANNEN BUP NÄRHÄLSAN ELEVHÄLSA OCH IFO SAMMANFATTNING BEDÖMNING AVVIKELSERAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING SYSTEM OCH RUTINER FÖR AVVIKELSER AVVIKELSERAPPORTERING I PRAKTIKEN UPPFÖLJNING TILL STYRELSE/NÄMND SAMMANFATTNING BEDÖMNING SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

89 1. Inledning Flera rapporter under 2000-talet har uppmärksammat att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har försämrats 1. Såväl Elevhälsan och Individ- och familjeomsorg (IFO) i kommunerna som Primärvården och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) utgör viktiga aktörer för att hantera gruppen såväl genom enskilda insatser som genom samverkan. Borås Stadsrevision har i sin årliga risk- och väsentlighetsbedömning identifierat risker avseende Elevhälsan som organiserats om, det gemensamma Specialpedagogiska kompetenscentrum (SPKC) som har avvecklats och decentraliserats till stadsdelarna 2. Risk finns att samverkansbehov inte uppmärksammas i den nya och decentraliserade organisationen. Vidare har det i särskild skrivelse 3 framkommit brister i samverkan/samordning mellan Elevhälsan i Borås Stad och Primärvård/BUP i Västra Götalandsregionen (VGR). Det gäller bland annat oklarheter kring hänvisning och vårdansvar, remisshantering och avvikelsehantering. Risker identifieras som bland annat fördröjd tid till erforderlig vård. Revisorerna i VGR konstaterade i en granskning av samverkan kring barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser att det fanns ett stort glapp mellan vad som uttrycks avseende samverkan i olika lagar, föreskrifter och styrdokument och vilka förutsättningar som fanns att uppfylla denna samverkan i yrkesvardagen. Vidare har revisionen i VGR tidigare konstaterat i såväl riskoch väsentlighetsbedömningar som genomförda granskningar att det finns risker kring samverkan/samordning mellan nivåer och aktörer inom och utom VGR såväl avseende barn och unga som andra målgrupper. Samverkan mellan Elevhälsan och IFO inom Borås Stad samt Primärvård och BUP inom VGR är viktig för att barn- och unga ska få vård i enlighet med lagstiftningen och gällande styrdokument. Mot bakgrund av resultatet i granskningar och risk- och väsentlighetsbedömning har revisorerna i VGR samt Stadsrevisionen i Borås Stad beslutat att granska samverkan avseende barn och unga med psykisk ohälsa. 1.1 Syfte, revisionsfrågor och avgränsningar Syftet med granskningen är att bedöma om styrelse/nämnd har säkerställt samverkan mellan huvudmännen för att tillgodose lagstiftningens krav på ändamålsenliga insatser för patienten/ klienten. Revisionsfrågorna är: Har styrelse/nämnd säkerställt ändamålsenlig samverkan (avseende såväl organisation som process)? Har styrelse/nämnd säkerställt ändamålsenliga rutiner för att hantera ärenden initierade från den andra huvudmannen? Har styrelse/nämnd säkerställt en ändamålsenlig avvikelserapportering och uppföljning av samverkan? 1 Socialstyrelsen 2013, Psykisk ohälsa bland unga underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg Ny organisation av Borås Stads centrala stöd gällande barn och elever i behov av särskilt stöd. Dnr 2014/SDNN Avvikelser i samverkan mellan Borås Stads skolverksamhet och Västra Götalandsregionen utifrån Ett utvecklat samarbete Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder, Borås stad

90 Granskningen avgränsas till samverkan mellan Elevhälsan och IFO i Stadsdelsnämnden Norr Borås Stad, Närhälsan 4 med vårdcentralerna Sjöbo, Fristad och Södra torget i Borås samt BUP inom Södra Älvsborgs sjukhus. Granskningen avgränsas vidare till ärenden som varit föremål för samverkan perioden januari-september 2015 och som avser barn och unga som går i grundskola. De nämnder/styrelser som berörs är Primärvårdsstyrelsen och styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus inom Västra Götalandsregionen samt Stadsdelsnämnd Norr i Borås Stad. 1.2 Revisionskriterier Samverkan kan ske på lite olika sätt beroende på vilken målgrupp ett barn eller en ungdom tillhör. Enligt 6 kap. 7 Kommunallagen skall nämnderna dock var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Krav på samverkan finns bland annat i 2a Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som anger att olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Ett motsvarande krav finns i 6 kap. 1 Patientlagen (2014:82). Krav på samverkan finns också i Socialstyrelsens föreskrifter (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som syftar till att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Här framgår att vårdgivaren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheten inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. På regional nivå finns Västbus gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, från år Riktlinjerna anger övergripande principer för samverkan, ansvarsfördelning och processer/rutiner för samverkan. Riktlinjerna avser målgruppen barn med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. 1.3 Granskningsansvariga Granskningsledare för projektet vid Stadsrevisionen i Borås Stad har varit Anna Sandström. Olof Fredholm har varit projektmedarbetare. Granskningsledare för projektet vid revisionsenheten i Västra Götalandsregionen har varit Andreas Ivarsson. Marit Käppi har varit projektmedarbetare. Kvalitetsansvariga har varit Ola Sabel, Borås Stad samt Vilhelm Rundquist, Västra Götalandsregionen. 4 Primärvård är namnet på all primärvård, offentlig och privat driven. Närhälsan heter den offentligt drivna Primärvården i VGR. Närhälsan Fristad Vårdcentral och Närhälsan Sjöbo Vårdcentral samt Närhälsan Södra Torget vårdcentral ingår i Närhälsan. I texten refereras ibland till primärvården, ibland till Närhälsan som helhet och ibland till enskilda vårdcentraler inom Närhälsan beroende på vad t.ex. en intervjuperson åsyftat. 5

91 1.4 Metod Metod för granskningen har varit dokumentstudier och intervjuer. Nyckelaktörer inom respektive verksamhet har identifierats och intervjuats och centrala styrdokument har efterfrågats. Sammanlagt har 27 personer intervjuats i form av 22 intervjuer. I tre fall har svaren varit skriftliga och hanterats via mejl samt i ett fall rör det sig om en kortare intervju via telefon. De intervjuade har valts ut på olika nivå, från dem som arbetar direkt i verksamheten till högre chefer. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle för faktagranskning av rapportens iakttagelser. Vidare har protokoll och minnesanteckningar använts för att beskriva aktiviteter i de samverkansorgan som parterna använder samt i styrelser/nämnder. 6

92 2. Organisation för samverkan i Södra Älvsborg En ändamålsenlig samverkan kan innefatta såväl organisation som processer. Nedan ges en övergripande bild av hur samverkan mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen är organiserad samt hur samverkan är tänkt att fungera med ett fokus på att beskriva de organisatoriska strukturerna. I nästa kapitel beskrivs samverkansstrukturerna med fokus på processer. Därefter följer ett kapitel som beskriver rutiner för att hantera ärenden initierade av den andra huvudmannen samt slutligen ett kapitel som behandlar avvikelserapportering och uppföljning. Beskrivningen nedan omfattar Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg samt Västbusorganisationen. De strukturer som finns för samverkan ur ett organisatoriskt perspektiv är mycket omfattande. Bilden är också komplex eftersom att närvårdssamverkan och Västbus utgör två parallella samverkansstrukturer som dock i praktiken organisatoriskt glider samman på delregional och lokal nivå 5. Eftersom att samverkansstrukturen är både omfattande och komplex så är även beskrivningen nedan relativt omfattande. Den är dock nödvändig för att beskrivningen av organisationen är en viktig del av granskningsresultatet och vår bedömning då risker kan förknippas med organisationsstrukturen. Den är också nödvändig för att beskrivningen utgör en viktig bakgrund till övriga kapitel så beskrivningar av processer, rutiner och avvikelser/uppföljning kan sättas in i ett sammanhang. I beskrivningen av Närvårdssamverkan ska det noteras att samverkansstrukturen omfattar fler målgrupper och områden än barn och unga med psykisk ohälsa, men denna grupp hanteras inom ramen för strukturen. När det gäller beskrivningen av Västbus så omfattar denna samverkansstruktur inte hela målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa utan de fall där det finns en sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Först görs en beskrivning av Närvårdssamverkan och därefter Västbus. Slutligen sammanfattar vi och beskriver sambandet mellan dessa två organisatoriska strukturer. Därefter följer en bedömning. 2.1 Närvårdsamverkan I detta avsnitt om närvårdssamverkan beskrivs först uppdrag och organisation utifrån hur organisationen är tänkt att fungera. Vi avslutar beskrivningen med att beskriva övergripande hur organisationen fungerar i praktiken utifrån protokoll och verksamhetsberättelser. I syfte att stödja och styra utvecklingen av gemensamma processer för de medborgare som samtidigt och samordnat har behov av insatser från både kommun och region bildades Närvårdssamverkan Södra Älvsborg (NSV) För att ge samverkansarbetet tyngd och legitimitet ska samverkansmöten äga rum på politisk nivå, på förvaltningsnivå och på verksamhetsnivå. De medborgare/målgrupper som särskilt ska uppmärksammas är: Barn och unga med utsatt situation Äldre multisjuka Personer med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede 5 Det finns flera samverkansstrukturer men vi har valt att fokusera på de som beskrivs som mest centrala av intervjuade parter. Exempel på andra samverkansformer är ROS (IFO Barnhälsovården samarbete kring gravida missbrukare), LiSA (LiSA-gruppen är den länsövergripande ledningsstrukturen. Som stöd för LiSA finns länssamverkansgrupper inom områdena Äldre och Psykiatri, missbruk och beroende), Nätverksmöten (efter Västbus mellan IFO och Skolan). 7

93 Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg är organiserad i tio närvårdsområden där varje kommun utgör ett närvårdsområde. Förutom närvårdsområden finns det ett delregionalt politiskt samrådsorgan och en styrgrupp. Det finns sex olika nivåer i samverkansstrukturen. Figur 1. Struktur för Närvårdssamverkan och Västbus En notering är att ett uppdrag getts under hösten 2014 till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund att ta fram ett nytt styrdokument för att säkerställa samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen. I uppdraget ingick att utveckla modellen för närvårdssamverkan och att ta fram ett nytt förslag på inriktningsdokument. Ett förslag finns framme och har hanterats, men vi beskriver organisationen utifrån hur den sett ut under granskningens genomförande Delregionalt politiskt samrådsorgan I det delregionala politiska samrådsorganet ingår politiska företrädare (19 stycken) från de tio kommunerna i Södra Älvsborg, regionens hälso- och sjukvårdsnämnd i det geografiska området, Sjuhärads kommunalförbund, styrelserna för Alingsås lasarett och Södra Älvsborgs sjukhus. Det politiska samrådsorganet ska sammanträda minst två gånger per år. Samrådsorganet ska också utse en arbetsgrupp som sammanträder minst fyra gånger per år. (Arbetsgruppen verkade från år 2011 till 2014 då den lades ned. Beslut togs om att i stället ha fyramöten per år för alla de 19 ledamöterna.) Enligt arbetsordningen för det delregionala politiska samrådsorganet är uppgiften att skapa förutsättningar för ett politiskt samförstånd för att tillgodose medborgarnas och patienternas behov av en väl fungerande samverkan samt fatta beslut alternativt föreslå nämnder/styrelser att fatta beslut i frågor där det finns behov av samsyn. 8