kostnader beaktas som föranletts av statens yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter.

Transkript

1 1993 rd - RP 81 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och ändring av lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras i fråga om de stadganden som gäller bestämmande av statsandelen och hemkommunens betalningsandelar vid yrkesutbildning. Till lagen föreslås vidare tillägg med stadganden om finansieringen för specialyrkesläroanstalter som ger handikappade yrkesutbildning. Enligt förslaget bestäms statsandelarna och hemkommunens betalningsandelar för yrkesutbildningen i sin helhet enligt kalkylerade grunder. Vid beräknandet av de enhetspriser som utgör grund för yrkesläroanstalternas och specialyrkesläroanstalternas statsandel skall även de kostnader beaktas som föranletts av statens yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter. Enligt propositionen skall det markbelopp, på vilket betalningsandelen för elevens hemkommun skall beräknas enligt hemkommunens bärkraftsklass, vara den samma vid all yrkes- utbildning som omfattas av statsandelsreformen. När betalningsandelen för elevernas hemkommuner beräknas för yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och musikläroanstalter som meddelar yrkesutbildning, föreslås att även de kostnader beaktas som anläggningsprojekten åsamkat läroanstaltens huvudman. Dessutom föreslås att stadgandena om betalningen av statsandel och hemkommunens betalningsandelar i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras så att penningtrafiken korsvis mellan staten och kommunerna samt mellan kommunerna och huvudmännen för andra läroanstalter slopas. I propositionen ingår även sju andra lagförslag, enligt vilka ovan nämnda ändringar är tillämpliga också på vissa läroanstalter som inte omfattas av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturväsendet. De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av A

2 rd - RP 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida ALLMÄN MOTIVERING 3 l. Nuläget l. l. Lagstiftning och praxis Bedömning av nuläget De viktigaste förslagen Propositionens verkningar Ekonomiska verkningar statsekonomiska verkningar samt verkningar på kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna Ekonomiska verkningar för kommunernas ekonomi och för huvudmännen för privata läroanstalter Verkningar i fråga om organisation och personal Beredningen av propositionen DETALJMOTIVERING l. Lagförslagen Lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet Övningsskolelagen Lagen om Suomalais-venäläinen koulu benämnda skola Lagen om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola Lagen om skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade Lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna Lagen om barnträdgårdslärarinstitut Lagen om musikläroanstalter Närmare stadganden Ikraftträdande LAGFÖRSLAG, l. Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Sida 2. Lag om ändring av 18 övningsskoletagen Lag om ändring av 10 lagen om Suomalaisvenäläinen koulu benämnda skola Lag om ändring av 10 lagen om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola Lag om ändring av 17 a lagen om skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade Lag om ändring av 16 lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna Lag om ändring av 4 a lagen om barnträdgårdslärarinstitut Lag om ändring av 4 lagen om musikläroanstalter BILAGA Parallalltexter l. Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring av 18 övningsskolelagen Lag om ändring av lo lagen om Suomalaisvenäläinen koulu benämnda skola Lag om ändring av 10 lagen om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola Lag om ändring av 17 a lagen om skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade Lag om ändring av 16 lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna Lag om ändring av 4 a lagen om barnträdgårdslärarinstitut Lag om ändring av 4 lagen om musikläroanstalter

3 1993 rd - RP 81 3 ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget 1.1. Lagstiftning och praxis Det kalkylerade statsandelssystemet som trädde i kraft vid ingången av 1993 bygger på tre lagar: lagen om statsandelar till kommunerna (688/92), lagen om finansiering av undervisning- och kulturverksamhet (705/92) samt lagen om planering av och statsandel för socialoch hälsovården (733/92). I lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, nedan finansieringslagen, stadgas om statsandel som beviljas för anläggningssprojekt och driftskostnader som gäller undervisnings- och kulturverksamhet samt om hemkommunens betalningsandel för eleverna till huvudmännen för grundskolor, gymnasier, kvällsgymnasier, yrkesläroanstalter och musikläroanstalter som meddelar yrkesundervisning. Vissa läroanstalter som verkar på basis av lagstiftning som ingår i finansieringslagens tillämpningsområde lämnades utanför statsandelsreformen i början av Enligt 48 finansieringslagen är avsikten att vid ingången av 1996 införa kalkylerad finansiering för privata skolor som organiserats så att de motsvarar grundskolan samt för specialyrkesläroanstalter som meddelar yrkesutbildning för handikappade samt för särskilda yrkesläroanstalter för upprätthålls av näringslivet. De finansieringsstadganden som gällde före ingången av 1993 skall enligt nämnda 48 fram till dess tillämpas på ovannämnda läroanstalter. statsandelen för driftskostnaderna för undervisnings- och kulturverksamheten baserar sig verksamhetsområdesvis på kalkylerade enhetspriser som bestäms på förhand för följande år. Inom undervisningen bestäms enhetspriserna per elev med undantag för medborgarinstitut och musikläroanstalter där enhetspriset beräknas per undervisningstimme. För grundundervisningen i konst beräknas enhetspriset vidare per kommuninvånare. Inom kulturverksamheten är statsandelen baserad på enhetspriser som bestämts per invånare eller per årsverke. Enligt finansieringslagen skall de enhetspriser som läggs till grund för statsandelen för undervisningsväsendets driftskostnader ber ä k nas vart fjärde år på basis av de faktiska driftskostnaderna per läroanstaltsform. Ett undantag utgör här grundundervisningen i konst. Enhetspriserna för yrkesläroanstalterna beräknas med beaktande av kostnaderna för de kommunala och privata läroanstalterna. Kostnaderna för de statliga yrkesläroanstalterna ingår inte i beräkningen av enhetspriserna. I grundskolan och gymnasiet bestäms enhetspriset för varje läroanstalt enligt totalkostnaderna för skolformen på basis av det kalkylerade timantalet för undervisningen, d.v.s. timresursen. Övriga år bestäms enhetspriserna enligt läroanstaltsform så att det enhetspris som fastställts för året innan justeras enligt ändringarna i kostnadsnivån och verksamhetens art och omfattning. Grundskolans och gymnasiets enhetspriser justeras dessutom årligen enligt förändringarna i timresursen. Att timresursen är en faktor som påverkar beräkningen av enhetspriset framgår tydligt av kostnadsskillnaderna för olika grundskolor och gymnasier. De enhetspriser som används som grund för beräkningen av statsandelen och de per elev beräknade faktiska kostnaderna står således i allmänhet tämligen nära varandra inom dessa läroanstaltsformer. Därför kunde finansieringen av grundskolorna och gymnasierna i sin helhet stadgas utgå från enhetspriserna. I nämnda skolformer beräknas utöver statsandelen även betalningsandelarna från elevernas hemkommuner till läroanstalternas huvudmän på basis av enhetspriserna. Beräkningen av de enhetspriser som utgör grund för statsandelen för yrkesutbildning kunde inte bindas vid yrkesläroanstalternas tiroresurs i början av Eftersom timresursen endast är en kalkylerad statsandelsgrund i det nya statsandelssystemet, upphävdes limresursstadgandena i förordningarna om olika yrkesläroanstalter. Enligt 14 och 52 finansieringslagen skall dock timresursen beaktas från ingången av 1994 även vid beräkningen av enhetspriserna för yrkesläroanstalter. Avsikten var att från ingången av 1994 för yrkesläroanstalterna införa nya limresursstadganden som bättre lämpade sig för det nya kalkylerade statsandelssystemet. Enligt 52 finansieringslagen beräknades de enhetspriser som utgör grund för statsandelen för yrkesläroanstalter 1993 enligt de faktiska genomsnittliga kostnaderna per elev och läroanstaltsform Enligt förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverk-

4 rd - RP 81 samhet (820/92), nedan finansieringsförordningen, graderades enhetspriset för yrkesläroanstalter, handelsläroanstalter, läroanstalter för huslig ekonomi samt läroanstalter inom lantbruksbranschen enligt läroanstaltens elevantal, eftersom läroanstaltens kostnader per elev här tydligt berodde på läroanstaltens storlek. De på så sätt uträknade enhetspriserna för yrkesläroanstalterna 1993 avvek dock i så hög grad från de faktiska driftskostnaderna vid de enskilda läroanstalterna, att det inte ansågs möjligt att helt och hållet binda finansieringen vid enhetspriserna. De förändringar som det kalkylerade statsandelssystemet medförde i statsandelarna för de enskilda läroanstalterna utjämnades genom hemkommunernas betalningsandelar som baserades på kostnaderna per läroanstalt. Enligt 9 finansieringslagen och 4 finansieringsförordningen fastställer undervisningsministeriet årligen på förhand grunderna för beloppet av hemkommunernas betalningsandel per elev för yrkesläroanstalterna för följande år utgående från läroanstaltens kostnadsuppgifter enligt fjolårets bokslut. Enligt 4 finansieringsförordningen justeras grunderna för betalningsandelen med den beräknade kostnadsnivån under tillämpningsåret. Vidare beaktas förändringar i verksamhetens art och omfattning enligt samma grunder som vid beräkningen av enhetspriserna. Eftersom det vid beredningen av finansieringslagen inte fanns exakta uppgifter om hur yrkesläroanstalternas statsandel påverkas av införandet av den timresurs som var avsedd att tas i bruk vid ingången av 1994, stadgades permanent om ett system med betalningsandelar för hemkommunerna på basis av kostnaderna per läroanstalt. Avsikten var dock att klarlägga möjligheterna att redan vid ingången av 1994 övergå till på enhetspriserna baserade betalningsandelar för hemkommunerna. För kostnader som föranleds av anläggningsprojekt beviljas särskild statsandel enligt kalkylerade enhetspriser per lokal. Kostnader som föranleds av anläggningsprojekt beaktas inte för statsandelen för driftskostnader eller för hemkommunernas betalningsandelar med undantag för statens yrkesläroanstalter. I samband med de offentliga sparåtgärderna ändrades 31 c lagen om yrkesläroanstalter (487/87) och 9 finansieringslagen genom lagar av den 30 december 1992 (1686/92) och (1687/92). Lagändringarna trädde i kraft vid ingången av 1993 och innebar att för hemkommunernas betalningsandelar för elever vid statens yrkesläroanstalter beaktas kostnader som föranletts av anläggningsprojekt vid statens yrkesläroanstalter. Läroanstalter som huvudsakligen verkat i hyrda lokaler innan statsandelsreformen trädde i kraft och som fått särskild statsandel för dessa hyror, bibehöll enligt 51 finansieringslagen denna rättighet under en övergångstid på tio år. Också läroanstalter som före ingången av 1993 fick statsandel för hyresvärdet, bibehöll sin rätt till hyresvärdets kapitalersättning i form av särskild statsandel under de tio år som följer efter förvärvet eller den grundliga reparationen. Enligt 51 finansieringslagen skall de statsandelsstadganden som tidigare gällde tillämpas på särskild statsandel för hyror och hyresvärden. Nämnda hyror och hyresvärden skall inte beaktas vid beräkningen av de enhetspriser som utgör grund för statsandelen. Övergångsförfarandet för hyror och hyresvärden gäller huvudsakligen yrkesutbildning. Också vissa gymnasier och medborgarinstitut omfattas av detta förfarande. Detta arrangemang under övergångsperioden ansågs nödvändigt, eftersom statsandelen för läroanstalter i hyrda lokaler och lokaler med hyresvärde skulle ha sjunkit oskäligt mycket, om hyrorna och hyresvärdena som hänförs till driftskostnaderna hade inkluderats i enhetspriserna och till denna del hänfört statsandelen till alla läroanstalter inom samma läroanstaltsform. I 40 finansieringslagen stadgas om utbetalningen av statsandel och hemkommunernas betalningsandelar. Enligt 39 finansieringslagen och 21 lagen om statsandelar till kommunerna betalas statsandelarna för undervisningsväsendet månatligen i jämnstora rater senast den 11 varje månad till elevernas hemkommuner med undantag för medborgarinstitut och musikläroanstalter samt privata gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter, för vilka statsandelen betalas till läroanstaltens huvudman. Elevernas hemkommuner skall två gånger om året, första gången i februari och andra gången i oktober, erlägga ett belopp som motsvarar statsandelen och hemkommunens betalningsandel till huvudmannen för kommunal eller privat läroanstalt, om inte hemkommunen och huvudmannen avtalar något annat. För en elev i en läroanstalt med staten som huvudman skall hemkommunen erlägga hemkommunens betalningsandel till staten två

5 1993 rd - RP 81 5 gånger om året, första gången i mars och andra gången i november. Kommunerna och staten medverkar således i ett mycket invecklat faktureringssystem där de är både betalare och betalningsmottagare Bedömning av nuläget Enligt gällande lag räknas yrkesläroanstalternas enhetspriser för 1994 ut enligt de faktiska kostnaderna Enhetspriserna beräknas enligt läroanstaltsform. Enligt gällande stadganden skall vid beräkningen av enhetspriserna hänsyn tas till undervisningens kalkylbaserade timantal, dvs. timresursen. Införandet av ett nytt timresurssystem vid yrkesläroanstalterna har utretts vid undervisningsministeriet. Utredningen har inte resulterat i någon sådan timresursmodell, som med tillräcklig exakthet och tillräckligt konsekvent beskriver kostnadsskillnaderna mellan olika läroanstalter inom samma läroanstaltsform. Följaktligen är det inte möjligt att från ingången av 1994 införa det på timresursen baserade system för uträkning av enhetspriser som förutsätts i 14 finansieringslagen. Systemet för beräkning av enhetspriserna för yrkesläroanstalterna måste således helt och hållet ses över på nytt. Det gällande finansieringssystemet för yrkesläroanstalterna är tudelat. statsandelen för kommunala och privata läroanstalter är baserad på enhetspriser och hemkommunernas betalningsandelar är baserade på kostnaderna per läroanstalt. De statliga yrkesläroanstalterna får sin finansiering direkt via statsbudgeten. Elevernas hemkommuner betalar sin andel till staten på basis av de genomsnittliga kostnaderna per elev vid statens yrkesläroanstalter. Det kan inte betraktas som ett ändamålsenligt system att finansieringssystemen är olika för yrkesläroanstalter som arrangerar likadan undervisning. Finansieringssystemet borde vara oberoende av läroanstaltens huvudman. De varierande finansieringssystemen har gjort att systemet blivit administrativt svåröverskådligt vilket skadar utvecklandet av verksamheten, t.ex. systemet med upprätthållandet av läroanstalter. Följaktligen bör finansieringssystemen för läroanstalter som upprätthålls av staten och av andra huvudmän förenhetligas så långt detta är möjligt. I-sitt principbeslut av den 14 oktober 1992 om erforderliga åtgärder för att förbättra balansen inom den offentliga ekonomin har statsrådet förutsatt att grunderna för hemkommunernas betalningsandelar för yrkesläroanstalterna från början av 1994 ändras så att betalningsandelen bestäms på basis av det kalkylerade enhetspriset för läroanstaltens statsandel i stället för på basis av ett markbelopp som bestämts enligt kostnaderna per läroanstalt. Det gällande systemet med hemkommunsersättning som bygger på kostnaderna per läroanstalt uppmuntrar inte i tillräcklig utsträckning alla läroanstalter till lönsamhet och effektivitet. Detta gäller privata läroanstalter och sådana kommunala läroanstalter, där det finns rikligt med elever från andra kommuner än från läroanstaltens huvudmannakommun. De kan i det närmaste obegränsat fakturera elevernas hemkommuner för läroanstaltens kostnader. Dessutom är gällande system för hemkommunernas betalningsandelar administrativt arbetsdrygt, eftersom grunden för hemkommunens betalningsandel måste fastställas skilt för varje läroanstalt och den dessutom avviker från statsandelsgrunden. Med gällande system kan hemkommunernas betalningsandelar variera mycket till och med för yrkesläroanstalter inom samma bransch. Det här har lett till krav på att hemkommunerna borde kunna dirigera eleverna till läroanstalter som är förmånliga för kommunerna. Dessa krav strider mot den utbildningspolitiska grundförutsättningen att eleverna skall väljas in till läroanstalter enligt utbildningsaspekter, inte enligt ekonomiska och administrativa aspekter. Parter vid elevintagningen är eleverna och läroanstalterna. Enligt gällande system svarar huvudmannen för privata och kommunala läroanstalter för anläggningskostnaderna till den del dessa inte täcks av den statsandel som särskilt beviljats för anläggningsprojekt. Vid nämnda läroanstalter beaktas inte anläggningskostnaderna när grunden för hemkommunens betalningsandel bestäms. De kommuner som inte själva är huvudmän för gymnasium eller yrkesläroanstalt befinner sig följaktligen i en finansiellt bättre position än de kommuner som är huvudmän för nämnda läroanstalter. Huvudmännen för gymnasier och yrkesläroanstalter vållas genom investeringarna en ekonomisk pålaga som delvis ersätts genom den s.k. placeringskommunsfördelen, som kommer till synes t.ex. genom ökad ekonomisk aktivitet när en läro-

6 rd - RP 81 anstalt anläggs och i form av skatteintäkter från lärarnas löner. Att huvudmannen får ansvara för anläggningskostnaderna för kommunala och privata yrkesläroanstalter har upplevts som orättvist. Det nuvarande systemet har lett till ett tryck på kommunerna att frigöra sig från samkommuner som är huvudmän för yrkesläroanstalter, eftersom kommunerna på så sätt kan undvika att delta i de kostnader som investeringarna föranleder. Att nämnda anläggningskostnader lämnades utanför hemkommunernas betalningsandelar har varit särskilt problematiskt från ingången av 1993, när hemkommunernas betalningsandelar för elever vid statliga yrkesläroanstalter inkluderar också anläggningskostnaderna för dessa läroanstalter. Vilken form läroanstaltens huvudman har borde inte påverka finansieringen. I ovannämnda statsrådsbeslut av den 14 oktober 1992 förutsattes att möjligheterna utreds att inbegripa anläggningskostnaderna i hemkommunernas betalningsandelar också för kommunala och privata yrkesläroanstalter så att den placeringskommunsfördel som läroanstalten medför beaktas. Eftersom kommunerna är skyldiga att arrangera grundskaleundervisning för elever inom sitt område, deltar de också alltid i anläggningskostnaderna för grundskolorna. Kommuner som inte själva upprätthåller gymnasium har ofta avtalat med gymnasiets huvudman om att delta i gymnasiets anläggningskonstnader. Hyrorna hör till utgiftsslaget driftskostnader. I systemet med kalkylerade statsandelar borde de därför i princip inbegripas i det kostnadsunderlag på basis av vilket de enhetspriser uträknas som utgör grund för statsandelarna för driftskostnaderna. Sakligt sett är dock hyresutgifterna och anläggningskostnaderna alternativa kostnadsrater. För anläggningsprojekt beviljas särskild statsandel och dessa kostnader beaktas inte i enhetspriserna för driftskostnaderna. Om hyrorna vid uträkningen av enhetspriserna för driftskostnaderna skulle behandlas som övriga driftskostnader, innebär det att de läroanstalter som fungerar i egna lokaler som omfattas av statsandel för anläggningsprojekt, för sina driftskostnader fick en statsandel, som dimensionerats med beaktande av hyreskostnaderna för läroanstalter som verkar i hyrda lokaler. De läroanstalter som verkar i hyrda lokaler skulle å andra sidan inte få sina hyresutgifter täckta av en statsandel för driftskostnaderna som är baserad på enhetspriser. För att korrigera ovannämnda missförhållande tryggade 51 finansieringslagen ställningen för de läroanstalter som huvudsakligen verkat i hyrda lokaler innan statsandelsreformen trädde i kraft. För en övergångsperiod på tio år frigjordes dessa läroanstalters hyror från de kalkylerade enhetspriserna och för hyrorna beviljas särskild statsandel enligt det tidigare systemet. Nämnda stadgande gäller dock inte sådana fall där nya lokaler hyrs efter Följaktligen beaktas hyrorna för nya lokaler i enhetspriserna för driftskostnaderna. Därför är det i ekonomiskt avseende betydligt ofördelaktigare att hyra lokaler än att köpa eller bygga nya lokaler. Finansieringssystemet får dock inte vara avgörande för på vilket sätt lokalerna skaffas, utan lokalfrågan måste i varje enskilt fall kunna lösas på det mest ändamålsenliga sättet. Följaktligen borde finansieringssystemt för hyreskostnaderna utvecklas så att det blir ett realistiskt alternativ att hyra lokaler i stället för att köpa eller bygga erforderliga nya lokaler. Den statsandel som beviljades för hyresvärdet för egna lokaler enligt statsandelssystemet före ingången av 1993 ersattes av statsandel för anläggningsprojekt Under den övergångsperiod som stadgas i 51 finansieringslagen inbegrips inte statsandelen för hyresvärdets kapitalersättning i de enhetspriser som utgör grund för statsandelen för driftskostnaderna i det nya systemet, vilket beror på ovanbeskrivna allokeringsproblem beträffande statsandelen i fråga om hyrorna. Ett tydligt system och utvecklandet av förvaltningen förutsätter dock att man avstår från den särskilda statsandel som beviljas för hyresvärdets kapitalersättning. Det betalningssystem som 40 finansieringslagen stadgar för för statsandelarna och hemkommunernas betalningsandelar har visat sig vara arbetsdrygt administrativt sett både för staten och kommunerna. I systemet ingår i stor utsträckning korsfakturering mellan staten och kommunerna samt mellan kommunerna. statsandelarna betalas ut per månad. Hemkommunernas betalningsandelar faktureras två gånger per år. Detta leder till likviditetsproblem för läroanstalternas huvudmän de månader som föregår faktureringen. Det föreligger ett uppenbart behov. att rationalisera betalnings-

7 1993 rd - RP 81 7 systemet och förenhetliga betalningstidpunkterna. Finansieringssystemen för specialyrkesläroanstalterna och de särskilda yrkesläroanstalterna kan ändras till ett kalkylerat system redan före ingången av Det finns inte någon orsak att skjuta upp ibruktagandet av de nya systemet till en så sen tidpunkt. De pågående åtgärderna för att utveckla förvaltningen förutsätter att utbildningsstyrelsen befrias från de nuvarande uppgifterna i samband med de utgiftsbaserade statsandelarna för nämnda läroanstalter. 2. De viktigaste förslagen Enligt förslaget skall de enhetspriser som läggs till grund för statsandelen för yrkesläroanstalternas driftskostnader liksom nu beräknas enligt läroanstaltsform. Som utgångspunkt för enhetspriset för läroanstalterna inom en viss läroanstaltsform bestäms det per elev uträknade medeltalet för de riksomfattande totalkostnaderna per läroanstaltsfonn. Med avvikelse från nuvarande praxis föreslås att också kostnaderna för de statliga yrkesläroanstalterna beaktas vid beräkningen av enhetspriserna. Däremot skulle man avstå från graderingen av enhetspriserna enligt timresursen. Inom läroanstaltsformerna kunde enhetspriserna för de olika läroanstalterna fastställas olika stora på ett sätt som stadgas genom förordning. Avsikten är att genom förordning stadga att enhetspriset höjs för i förordningen närmare angiven utbildning som är dyrare än genomsnittet. Dessutom graderas enhetspriset om kostnadsskillnaderna mellan de olika läroanstalterna är baserade på olikheter i läroanstalternas storlek. Också en annan strukturell orsak som väsentligt påverkar läroanstaltens kostnader kan utgöra grund för gradering av enhetspriset. Också för specialyrkesläroanstalterna föreslås att eget enhetspris bestäms på samma grunder som för övriga yrkesläroanstalter. A v sikten är att statsandelen för särskilda yrkesläroanstalter i ett senare skede så snart detta är möjligt skall ändras till kalkylerad. För läroanstalter som huvudsakligen verkar i hyrda lokaler eller i lokaler med hyresvärde föreslås att enhetspriset höjs på basis av hyreskostnaderna eller hyresvärdets kapitalersättning. Därigenom skulle det bli ekonomiskt fördelaktigare att hyra lokaler. Samtidigt föreslås att man helt och hållet avstår från övergångsperiodens arrangemang för hyror och hyresvärden enligt 51 finansieringslagen. Det föreslagna förfarandet gäller yrkesläroanstalter och musikläroanstalter som arrangerar yrkesutbildning. I fråga om yrkesutbildningen föreslås att grunden för hemkommunernas betalningsandelar ändras så att den bestäms enligt kalkylerade enhetspriser i stället för enligt kostnader som uträknats per läroanstalt. Grunden för betalningsandelen blir då den samma vid all yrkesutbildning inom finansieringslagens tillämpningsområde. Hemkommunens betalningsandel av nämnda grund bestäms enligt hemkommunens bärkraftsklass. Den statsandel som beviljas per elev räknas ut genom att hemkommunens betalningsandel per elev dras av från den kalkylerade statsandelsgrunden per elev för läroanstaltens huvudman. statsandelsgrunden har beräknats enligt de enhetspriser som bestämts för ifrågavarande läroanstaltsform och antalet elever vid läroanstalten. Lagstadgad totalfinansiering för huvudmannen är således den kalkylerade statsandelsgrunden som har beräknats utgående från enhetspriserna. Enligt förslaget skall hemkommunens betalningsandel inom yrkesutbildningen bestämmas enligt medeltalet av de i 7 stadgande kalkylbaserade grunderna för statsandelarna per elev. Vid beräkningen av medeltalet används de kalkylbaserade statsandelsgrunderna för alla läroanstalter i landet (mk/elev) oberoende av vilken läroanstaltsform läroanstalten i fråga hör till. Den betalningsandel för elevens hemkommun som uträknats på ovan nämnda sätt höjs med en procentandel som motsvarar de genomsnittliga kostnaderna för anläggningsprojekten. En utjämning under en övergångsperiod på tre år förslås för de ändringar av finansieringen per läroanstalt som föranleds av det ändrade finansieringssystemet för yrkesutbildningen. stadgandena i 40 finansieringslagen om utbetalningen av statsandelarna för driftskostnaderna och av hemkommunernas betalningsandelar föreslås ändrade så att den korsvisa betalningsrörelsen mellan kommunerna och staten och mellan kommunerna sinsemellan slopas. Från statsandelen till kommunen avdras de betalningsandelar för hemkommunen som den är skyldig att betala och till statsan-

8 rd - RP 81 delen läggs de betalningsandelar från hemkommunerna som skall betalas till kommunen. Till de statsandelar som direkt betalas till läroanstaltens huvudmän läggs då hemkommunernas betalningsandelar till huvudmännen. Följaktligen erlägger staten månatligen statsandelar och hemkommuners betalningsandelar till nettobelopp till kommunerna och till andra huvudmän för läroanstalter. Det ändrade utbetalningssystemet påverkar inte beviljandet av statsandel eller rapporterna över finansiering till kommunerna. Ovan nämnda ändring av finansieringslagen förutsätter att lagen om musikläroanstalter ( 402/87) ändras i fråga om stadgandena om hemkommunens betalningsandel så att kostnader för anläggningsprojekt kan beaktas i betalningsandelarna. De föreslagna ändringarna förutsätter också ändring av stadgandena om hemkommunens betalningsandel i vissa lagar som reglerar verksamheten vid läroanstalter som inte direkt ingår i finansieringslagens tillämpningsområde, eftersom det i nämnda stadganden ingår hänvisningar till de stadganden i finansieringslagen som nu ändras. Följaktligen föreslås att stadgandena om hemkommunens betalningsandel ändras så att de motsvarar de föreslagna ändringarna i finansieringslagen i fråga om övningsskoldagen (143/85), lagen om skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade (481/83), lagen om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola (33177), lagen om Suomalais-venäläinen koulu benämnda skola (412176), lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna (760/90) och lagen om barnträdgårdslärarinstitut (80177). Hemkommunens betalningsandel för elever som går i statens skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade skall enligt förslaget beräknas enligt det riksomfattande medeltalet för de sannolika kostnaderna som används som grund för hemkommunernas betalningsandelar för grundskolelever som åtnjuter undervisning som baserar sig på 11-årig läroplikt för gravt handikappade. Hemkommunernas betalningsandelar för undervisningen för handikappade bestäms då enligt lika grunder för kommunala och statliga läroanstalter. Hemkommunernas betalningsandelar för eleverna i statliga skolor för handikappade barn sjunker då jämfört med gällande system. 3. Propositionens verkningar 3.1. Ekonomiska verkningar statsekonomiska verkningar samt verkningar på kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna De föreslagna ändringarna i finansieringsystemet påverkar statsekonomin enligt kostnaderna 1991 på följande sätt: l) De reformerade beräkningsgrunderna för statsandelen och hemkommunens betalningsandel för yrkesutbildningen ändrar kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna till statens nackdel med ungefår 17 miljoner mark. 2) Genom att övergångssystemet med särskild statsandel för hyror och hyresvärden upphävs sjunker statsandelarna till kommunerna och huvudmännen för privata läroanstalter med ungefår 25 miljoner mark. 3) Genom att grunderna för hemkommunernas betalningsandelar ändras för eleverna i skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade sjunker betalningsandelarna från hemkommunerna till staten med ungefär 32 miljoner mark. 4) Hemkommunernas betalningsandelar till staten för eleverna i barnträdgårdslärarinstituten stiger med ungefår l O miljoner mark till följd av att systemet med hemkommunernas betalningsandelar för yrkesutbildning reformeras. 5) För elever vid yrkesutbildningscentrer för vuxna sjunker hemkommunernas betalningsandelar till staten med ungefär 2 miljoner mark till följd av att systemet med hemkommunernas betalningsandelar för yrkesutbildning reformeras. Genom ovannämnda reformer ändras kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna till statens nackdel sammanlagt med ungefär 16 miljoner mark. De föreslagna reformerna förorsakar ändringar i anslagsbehoven då det gäller urgiftsmomenten för funktionerna i fråga i statsbudgeten samt i inkomstuppskattningarna. Vid beräkningen av ovan nämnda kostnadsverkningar har inte beaktats sparåtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas för att återställa balansen inom den offentliga ekonomin.

9 1993 rd - RP 81 9 Ekonomiska verkningar för kommunernas ekonomi och för huvudmännen för privata läroanstalter De ändrade statsandelsgrunderna för yrkesläroanstalterna samt de reviderade grunderna för hemkommunernas betalningsandelar för yrkesutbildning innebär en förändring av kommunernas inbördes finansieringsandelar inom undervisningsväsendet. Likaså förändras de inbördes finansieringsandelarna för kommunerna och övriga huvudmän för läroanstalter. Nettoverkningarna av de förändrade finansieringsandelarna enligt bärkraftsklass och huvudman framgår av tabellerna l och 2. Tabell l. Den inbördes förändringen av finansieringsandelarna för elevernas hemkommuner på basis av kostnaderna Bärkraftsklass ändr. milj. mk ändr% l o l o Inalles Il o Tabell 2. De förändrade finansieringsandelarna enligt huvudman på basis av kostnaderna Huvudman Staten Hemkommuner och kommunala läroanstaler Samkommuner Privata ändr. milj.mk -16 Il Verkningar i fråga om organisation och personal Enligt förslaget skall utbildningsstyrelsen inte längre vara statsbidragsmyndighet i fråga om specialyrkesläroanstalterna. I fortsättningen skall undervisningsministeriet besluta om de kalkylerade statsandelarna för nämnda läroanstalter. Genom att stadgandena om utbetalningen av statsandelarna och hemkommunernas betalningsandelar ändras så att penningtrafiken korsvis mellan staten och kommunerna samt mellan kommunerna och andra huvudmän för läroanstalter sinsemellan slopas, sjunker personalbehovet hos staten och kommunerna med uppskattningsvis 50-l 00 årsverken. 4. Beredningen av propositionen Beredningen av propositionen har skett som tjänstearbete vid undervisningsministeriet. Under beredningen har företrädare för de kommunala centralorganisationerna hörts. Om propositionen har överläggningar förts med de kommunala centralorganisationer enligt procedurhandlingarna. DETALJMOTIVERING l. Lagförslagen 1.1. Lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet. 6. Allmänt stadgande. Till paragrafens 2 mom. har fogats allmänna stadganden om grunderna för finansieringen av specialyrkesläroanstalter. Dessutom har paragrafens ordalydelse preciserats. I paragrafens 3 mom. slopas hänvisningsstadgandet till 48 3 mom. angående övergångsarrangemang för finansieringen av specialyrkesläroanstalter, varvid nämnda läroanstalter omfattas av det kalkylerade statsandelssystemet redan från ingången av Enligt gällande stadganden var avsikten att utsträcka det kalkylerade statsandelssystemet till dessa läroanstalter från ingången av Kalkylerad statsandelsgrund I paragrafen stadgas om de kalkylerade statsandelsgrunder som skall beräknas på basis av enhetspriserna och elevantalen. Enligt dem bestäms statsandelen för kommunen eller annan huvudman för A

10 lo 1993 rd - RP 81 läroanstalt. Paragrafens stadganden om beräkningsgrunderna för statsandelen för yrkesutbildning har ändrats. Ändringarna hänför sig till de reviderade principer för bestämmandet av statsandelen och hemkommunens betalningsandel i fråga om yrkesutbildning, som beskrivs i motiveringarna till 8, 9 och 14. Nämnda reformer förutsätter att egna kalkylerade statsandelsgrunder bestäms för alla läroanstaltsformer inom lagens tillämpningsområde. Paragrafens struktur har ändrats enligt detta. Med hänvisning till motiveringarna till 14 som gäller beräkning av enhetspriserna för yrkesläroanstalter har i paragrafens 5 room. slopats ett stadgande enligt vilket för varje kommun eller kommunalförbund som är huvudman för yrkesläroanstalt bestäms ett enhetspris skilt för varje läroanstalt eller för flera läroanstalter inom samma bransch. Enligt förslaget bestäms enhetspriserna för yrkesläroanstalterna per läroanstaltsform oberoende av huvudman. Paragrafens 8 room. har preciserats så att det tillämpas också på medborgarinstitutet med en samkommun som huvudman. Preciseringen motsvarar tilllämpad statsandelspraxis. 7 a. Kalkylerad statsandelsgrund för specialyrkesläroanstalt er. Paragrafen är ny. Här stadgas om grunden för uträknande av den statsandel som enligt 8 beviljas specialyrkesläroanstalter. Den kalkylerade statsandelsgrunden för specialyrkesläroanstalter beräknas enligt läroanstaltens elevantal samt enligt enhetspriser för specialläroanstalterna för undervisning samt för särskilt skjutsade och inkvarterade elever vid läroanstalten. Vid beräknandet av grunden tillämpas samma principer som för privata yrkesläroanstalter. Med ett undantag är specialyrkesläroanstalterna antingen privata eller statliga. 8 statsandel för undervisningsverksamhet. Paragrafen har helt och hållet reformerats. Enligt paragrafen bestäms statsandelen för grundskolor, skolor som ersätter grundskolan, gymnasier, kvällsgymnasier, medborgarinstitut och för annan utbildning än yrkesutbildning vid musikläroanstalt på nuvarande sätt enligt kommunens bärkraftsklass i procent av den kalkylerade statsandelsgrunden. statsandelen för grundskolor, skolor som ersätter grundskolan, gymnasier och kvällsgymnasier bestäms liksom nu enligt bärkraftsklasserna för elevernas hemkommuner. Också statsandelsskalan förblir oförändrad. Sättet att bestämma statsandel för yrkesutbildning har däremot reformerats. Enligt paragrafen beräknas statsandelen för yrkesutbildning så att från de i 7 stadgade kalkylerade statsandelsgrunderna för yrkesutbildning avdras hemkommunernas enligt 9 beräknade betalningsandelar med undantag av den förhöjning av betalningsandelen som görs för anläggningsprojekt Till denna del har förslaget samband med det förnyade systemet för hemkommunernas betalningsandelar för yrkesutbildning genom att de betalningsandelar som de enskilda kommunerna betalar för sina elever har samma grunder oberoende av priset på den yrkesutbildning som varje elev de facto erhåller. statsandelen täcker då den kalkylerade statsandelsgrunden till den del som beräknas på basis av enhetspriserna och som inte täcks av hemkommunernas betalningsandelar. För den som arrangerar utbildningen utgörs den lagstadgade totalfinansieringen således av den kalkylerade statsandelsgrunden. Systemet för beräkning av statsandelen fcreslås bli det samma vid all sådan yrkesutbildning. där elevernas hemkommuner är skyldiga att delta i kostnaderna i form av betalningsandelar. Utom för yrkesläroanstalterna beräknas alltså statsandelen på ovan nämnda sätt också för yrkesutbildning vid specialyrkesläroanstalter och för yrkesutbildning vid musikläroanstalter. I paragrafen har dessutom intagits stadganden om statsandelen för medborgarinstitut som upprätthålls av en samkommun. statsandelen bestäms då på samma sätt som för medborgarinstitut som gemensamt upprätthålls av två eller flera kommuner, d.v.s. enligt bärkraftsklasser i förhållande till kommunernas invånarantal. Till övriga delar motsvarar paragrafen gällande 8. 9 Hemkommunernas betalningsandelar. Det föreslås att paragrafen reformeras i fråga om beräkningsgrunderna för hemkommunernas betalningsandelar för elever som åtnjuter yrkesutbildning. Det föreslås att beräkningsgrunderna förenhetligas för hemkommunernas betalningsandelar för eleverna vid statliga och kommunala samt privata läroanstalter. Därför måste paragrafens struktur ändras. Till paragrafen har fogats stadganden enligt vilka för hemkommunernas betalningsandelar för eleverna också vid kommunala och privata yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter

11 1993 rd - RP 81 Il och musikläroanstalter som arrangerar yrkesundervisning beaktas de kostnader som huvudmännen åsamkats för anläggningsprojekt till den del som den särskilda statsandel som beviljats för anläggningsprojekten inte täcker dessa kostnader. Undervisningsministeriets befogenheter att bestämma grunderna för hemkommunens betalningsandelar på förhand för följande år föreslås överförda från 4 finansieringsförordningen till lagen. Enligt paragrafen är den kalkylerade grunden för hemkommunens betalningsandel vid yrkesutbildning det med elevantalet vägda riksomfattande medeltalet för de kalkylerade statsandelsgrunderna per elev för samtliga läroanstaltsformer. Vid beräkning av medeltalet beaktas också de statliga yrkesläroanstalterna, för vilka beräknas markbelopp motsvarande de kalkylerade statsandelsgrunderna per elev så som stadgas i 7 5 mom. Den andel som kommunen skall betala uträknas så att från detta medeltal avdras en procentandel enligt kommunens bärkraftsklass på basis av statsandelsskalan i 8 l mom. På så sätt blir grunden för hemkommunens betalningsandel alltid den samma oberoende av läroanstalten och elevens hemkommun. Endast bärkraftsklassen för elevens hemkommun påverkar betalningsandelens storlek. För yrkesutbildning föreslås att hemkommunens betalningsandel höjs med ett belopp som motsvarar huvudmannens genomsnittliga kostnader för anläggningsprojekt (10 %). För att hindra överlappande finansiering skulle nämnda förhöjning dock inte göras om en läroanstalt som huvudsakligen verkar i hyrda lokaler beviljas statsandel på basis av de höjda enhetspriserna. För grundskoleundervisning på sjukhus och för undervisning som baserar sig på 11-årig läroplikt förblir dock beräkningsgrunderna oförändrade för hemkommunernas betalningsandelar. 14 Beräkning av enhetspriset för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter. I paragrafen föreslås att man avstår från det som system som avses träda i kraft vid ingången av 1994, enligt vilket enhetspriser som läggs till grund för statsandelen för yrkesläroanstalterna räknas ut på basis av läroanstalternas timresurser. Utredningar visar att timresursen inte i tillräcklig utsträckning beskriver skillnaderna i kostnader mellan läroanstalterna. Enligt paragrafen baserar sig beräkningen av enhetspriserna för yrkesläroanstaltena på de faktiska genomsnittliga kostnaderna per läroanstaltsform. Vid beräkningen av de genomsnittliga kostnaderna per läroanstaltsform beaktas med avvikelse från nuvarande förfarande också kostnaderna för statliga yrkesläroanstalter. Inom läroanstaltsformen kunde enhetspriset genom förordning höjas i fråga om de elever som åtnjuter särskilt dyr undervisning. Hit hör t.ex. specialundervisning, utbildning av skogsmaskinsförare inom skogs- och trädgårdsläroanstalter samt undervisning inom trafiksektorn vid yrkesläroanstalter. Enhetspriserna kunde också graderas enligt läroanstaltens elevantal och av andra strukturella orsaker som väsentligt påverkar kostnaderna för läroanstalten enligt vad som närmare stadgas i förordning. Avsikten är att genom förordning stadga att enhetspriset i läroanstalter med färre än 200 elever är högre än i övriga läroanstalter. Avsikten är vidare att genom förordning stadga om högre enhetspris för små svenskspråkiga läroanstalter som arrangerar undervisning av flera olika slag än för övriga läroanstalter inom samma läroanstaltsform. Enhetspriserna för specialyrkesläroanstalter beräknas enligt paragrafen på samma sätt som för yrkesläroanstalter. Vid beräkningen av enhetspriser utgör de specialyrkesläroanstalterna en skild läroanstaltsform. Enligt paragrafens 2 mom. skulle enhetspriset höjas för de läroanstalter, som när lagen träder i kraft huvudsakligen verkar i hyrda lokaler, om särskild statsandel har beviljats för hyran enligt övergångsstadgandet i 51 som enligt förslaget upphävs. Det skulle vara möjligt att höja enhetspriset också för nya hyreslokaler, om undervisningsministeriet har fastställt det markbelopp som används som grund för förhöjningen av enhetspriset för hyreslokalerna. Genom förslaget försöker man samtidigt göra hyrningen av lokaler till en anskaffningsform som utgör alternativ till anläggningsprojekt. Genom paragrafens 3 mom. tryggas finansieringen för de läroanstalter som enligt sitt utbildningsuppdrag arrangerar undervisning inom ramen för flera olika läroanstaltsformer. 15. Beräkning av enhetspriset för medborgarinstitut. Till paragrafens 2 mom. har fogats ett stadgande om beräkningen av enhetspriset för medborgarinstitut vars huvudman är en samkommun. Enhetspriset beräknas enligt förslaget på samma sätt som för medborgarinsti-

12 rd - RP 81 tut som upprätthålls av två eller flera kommuner, d.v.s. enligt placeringskommunens bosättningsstruktur. 16. Beräkning av enhetspriset för musik/äroanstalter. Med hänvisning till motiveringarna till 14 2 mom. har till paragrafen fogats ett nytt 2 mom. enligt vilket enhetspriset per undervisningstimme kan höjas för en musikläroanstalt som meddelar yrkesutbildning i musik och som huvudsakligen verkar i hyrda lokaler. 18. Beräkning av enhetspriser för skolskjuts och inkvartering. Till paragrafens 2 mom. har fogats stadganden om beräkningen av särskilt enhetspris för skolskjutsar till och inkvartering vid specialyrkesläroanstalter. Nämnda enhetspriser beräknas på samma sätt som för yrkesläroanstalter. Vid beräkningen av enhetspriser utgör de specialyrkesläroanstalterna en enskild läroanstaltsform.vid beräkningen av enhetspriserna skall enligt paragrafen även kostnaderna för statliga specialyrkesläroanstalter beaktas. 19. Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av enhetspriser. Tillämpningsområdet för paragrafen har utsträckts till att omfatta också specialyrkesläroanstalter. 22. skalan för statsandelar för kulturverksamhet. stadgandet i paragrafens l mom. om fastställandet av gemensam statsandel för bibliotek som upprätthålls av två eller flera kommuner har slopats såsom överflödigt. Den föreslagna ändringen påverkar inte bestämmandet av statsandelen. 39. Beviljande av statsandel. Till l mom. 2 punkt har fogats stadganden om specialyrkesläroanstalterna. statsandelen föreslås bli beviljad läroanstalternas huvudmän. Med ett undantag upprätthålls specialläroanstalterna antingen av privata sammanslutningar eller av staten. Till paragrafen föreslås ett nytt 2 mom. om beviljande av statsandel för elever som har hemort i landskapet Åland. Genom detta stadgande befästs den praxis om enligt övergångsstadgandet i 56 tillämpas på åländska elever. Den statsandel som här avses beviljas alltid läroanstaltens huvudman. Gällande 2 och 3 mom. i paragrafen blir 3 och 4 mom. 40. Utbetalning. Utbetalningen av statsandelen för driftskostnader och av hemkommunernas betalningsandelar behandlas i 1-3 mom., som föreslås bli ändrade helt och hållet. Enligt paragrafen skall man avstå från penningtrafiken korsvis mellan staten och kommunerna och mellan kommunerna sinsemellan så att undervisningsministeriet betalar statsandelarna och hemkommunernas betalningsandelar till kommunerna och läroanstalternas övriga huvudmän till nettobelopp. Utbetalningarna skulle till alla delar ske månatligen enligt gällande stadganden om utbetalning av statsandelar. Det föreslagna förfarandet påverkar inte beviljandet av statsandel eller nuvarande rapporteringspraxis för finansieringen. Genom förslaget förenhetligas och förtydligas nuvarande betalningspraxis där statsandelarna och hemkommunernas betalningsandelar följer olika tidtabell. Enligt det föreslagna systemet får läroanstalternas huvudmän hela sin finansiering i jämnstora månadsrater vilket förbättrar läroanstalternas likviditet. Det föreslagna betalningssystemet gör det möjligt att reformera systemet för hemkommunernas betalningsandelar på föreslaget sätt också vid de yrkesläroanstalter, där den andel som hemkommuneras betlaningsandelar utgör av totalfinansiering ökar väsentligt jämfört med nuläget. Genom förslaget slopas dessutom nuvarande invecklade och omfattande fakturerings- och indrivningspraxis nästan helt och hållet. 48. Stadganden som upphävs. I paragrafens 3 mom. föreslås ändringar som förutsätts till följd av reformen av finansieringssystemet för specialyrkesläroanstalterna. 51. Hyra och hyresvärde. Med hänvisning till motiveringarna till 14 2 m om. och 6 m om. i ikraftträdelsestadgandet föreslås att paragrafen upphävs. Den särskilda statsandel som var avsedd att beviljas för hyror och hyresvärden under övergångsperioden ersätts inom yrkesutbildningen genom att enhetspriset höjs för läroanstalter som verkar i hyresvärdeslokaler eller huvudsakligen i hyrda lokaler. Att den särskilda statsandelen för hyror och hyresvärden som beviljades huvudmännen för gymnasier, medborgarinstitut och musikläroanstalter som arrangerar annan än yrkesutbildning faller bort skulle inte till följd av dess ringa ekonomiska betydelse ersättas i enhetspriserna. F ör vissa privata läroanstalter skulle uppbävandet av paragrafen dock innebära en så stor sänkning av den lagstadgade finansieringen att huvudmannen borde få ersättning i form av extra understöd enligt 37 finansieringslagen. 55. Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. I paragrafen har gjorts de ändringar som förutsätts för det betalningsförfarande som beskrivs i motiveringarna till 40.

13 1993 rd - RP Ikraftträdelsestadgandet. Lagen föreslås träda i kraft vid ingången av Lagen skulle dock tilllämpas redan hösten 1993 vid bestämmandet av grunderna för finansieringen 1994, d.v.s. enhetspriserna och grunderna för hemkommunens betalningsandelar. Det ändrade finansieringssystemet för yrkesläroanstalterna och specialyrkesläroanstalterna innebär att det lagstadgade finansieringsbeloppet ändras för de enstaka läroanstalterna. Detta beror huvudsakligen på att man vid yrkesläroanstalternas finansiering avstår från hemkommunernas betalningsandelar enligt kostnaderna per läroanstalt. Också de ändrade beräkningsgrunderna för yrkesläroanstalternas enhetspriser föranleder förändringar i finansieringen per läroanstalt. Specialyrkesläroanstalterna kommer först nu att omfattas av det kalkylerade finansieringssystemet. Därför föreslås att i 2 och 3 mom. stadgas att de ekonomiska verkningarna av de nya beräkningsgrunderna per läroanstalt realiseras småningom under en övergångsperiod på tre år. Under övergångsperioden utjämnas vinsterna och förlusterna för de enstaka läroanstalterna inom de gränser som totalkostnaderna innebär. För att trygga finansieringen för specialyrkesläroanstalterna föreslås i 4 mom. med avvikelse från 19 finansieringslagen att kostnaderna för skötseln av lån som uppkommit innan lagen trädde i kraft skall beaktas vid beräkningen av specialläroanstaltens enhetspris. Enligt nu gällande system har specialläroanstalterna beviljats understöd också för nämnda kostnader. Kostnaderna för skötseln av nya lån skall däremot inte beaktas vid beräkningen av enhetspriserna för följande år. stadgandes 5 mom. gör det möjligt att höja enhetspriset på basis av hyresutgifterna för läroanstalter som för närvarande får särskild statsandel för hyror utan att den hyra som utgör grund för statsandelen fastställs vid undervisningsministeriet. Enligt förslaget slopas den kapitalersättning för hyresvärdet som stadgas i gällande 51 2 mom. för en övergångstid på 10 år. Enligt 6 mom. i detta stadgande ersätts statsandelen genom att enhetspriserna fram till övergångsperiodens slut höjs för yrkesläroanstalter och musikläroanstalter som arrangerar yrkesutbildning i musik i fråga om de läroanstalter som omfattas av nämnda hyresvärdessystem. För de gymnasier och medborgarinstitut som för närvarande beviljas särskild statsandel för hyresvärdet höjs inte enhetspriset. För sistnämnda läroanstalter har den särskilda statsandelen för hyresvärdet inte stor betydelse Övningsskolelagen 18. Enligt paragrafförslaget tillämpas mom. på hemkommunens betalningsandelar för övningsskolornas elever. Följaktligen avdras hemkommunernas betalningsandelar till staten från de statsandelar som enligt finansieringslagen betalas till kommunerna. Begreppen i paragrafen har samtidigt förtydligats Lagen om Suomalais-venäläinen koulu benämnda skola l O. I paragrafen har gjorts de ändringar som beskrivs i motiveringarna till 18 övningsskolelagen Lagen om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola lo. I paragrafen har gjorts de ändringar som beskrivs i motiveringarna till 18 övningsskolelagen Lagen om skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade 17 a. Enligt förslaget ändras paragrafens l mom. i fråga om betalningsgrunderna för hemkommunernas betalningsandelar för elever i statens skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade. Enligt förslaget beräknas hemkommunernas betalningsandelar på basis av det riksomfattande medeltalet för grunderna för de betalningsandelar som enligt finansieringslagen har bestämts för kommunerna för undervisningen av barn som åtnjuter grundskaleundervisning som baserar sig på 11-årig läroplikt för gravt handikappade barn. De kostnader som kommunerna åsamkas för undervisningen av handikappade barn skulle således fastställas enligt enahanda grunder oberoende av i vilken form undervisningen arrangerats. Den föreslagna beräkningsgrunden sänker avsevärt hemkommunernas betalningsandelar till staten för eleverna i statens skolor

14 rd - RP 81 för handikappade barn. För närvarande räknas betalningsgrunderna ut enligt de genomsnittliga faktiska kostnaderna per elev vid nämnda skolor föregående år. Enligt paragrafförslaget skall mom. tillämpas på betalningsandelarna för statens skolor för handikappade barn, varvid hemkommunernas betalningsandelar till staten dras av från de statsandelar som betalas till kommunerna. Det föreslås att paragrafens 3 mom. ändras så att en betalningsskyldig hemkommun bestäms enligt de principer som stadgas i finansieringslagen. Avsikten är att genom förordning stadga att den kommun är betalningsskyldig där eleven har i lagen om befolkningsböcker (141/69) avsedd hemort den l augusti Lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna 16. Ersättning som skall betalas av den studerandes hemkommun. I paragrafens l mom. har gjorts de ändringar som förutsätts av reformen av systemet för_ hemkommunernas betalningsandelar för eleverna vid yrkesläroanstalter. För elev vid yrkesutbildningscenter för vuxna skall hemkommunens ersättning till staten bestämmas enligt vad som i 9 5 mom. finansieringslagen stadgas om hemkommunens betalningsandel för elev vid yrkesläroanstalt. Då beaktas också utgifterna för anläggningsprojekt vid ersättningarna. Ersättningarna från hemkommunerna till staten skall avdras från de statsandelar som betalas till kommunerna enligt mom. finansieringslagen. l. 7. Lagen om barnträdgårdslärarinstitut 4 a. Enligt paragrafförslaget skall hemkommunens betalningsandel för elev vid barnträdgårdslärarinstitut bestämmas på det sätt som beskrivs i motiveringarna till 16 lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna. Också i fråga om betalningsandelarna för barnträdgårdslärarinstituten tillämpas mom. finansieringslagen. Enligt förslaget ökar betalningsandelarna till staten jämfört med nuläget. För närvarande beräknas hemkommunernas betalningsandelar för elever vid barnträdgårdslärarinstituten på basis av institutens egna genomsnittliga riksomfattande kostnader Lagen om musikläroanstalter 4. Med hänvisning till motiveringarna till 9 finansieringslagen har paragrafens l mom. ändrats så att även kostnaderna för anläggningsprojekt kan beaktas i hemkommunens betalningsandel för elev som åtnjuter yrkesutbildning i musik. 2. N ärmare stadganden De ändringar som föreslås i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet förutsätter att de stadganden om statsandelarna och hemkommunernas betalningsandelar som ingår i förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras i fråga om yrkesutbildningen. Avsikten är att genom förordning närmare stadga t.ex. om hur enhetspriserna för yrkesläroanstalter graderas enligt 14 denna lag. Utkasten till förordning ingår inte som bilaga till propositionen. 3. Ikraftträdande Lagarna föreslås träda i kraft vid ingången av Lagarna föreslås dock bli tillämpade redan hösten 1993 när grunderna för finansieringen av yrkesutbildningen bestäms för Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

15 1993 rd - RP l. Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen den 3 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) 51, ändras 6 2 och 3 mom., 7 l, 5, 8 och 9 mom., 8, 9 och 14, 15 2 mom., 18 2 mom., 19 den inledande satsen, 22 l mom., 39 l mom. 2 punkten, mom mom. samt 55 3 mom., av dessa lagrum 9 sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 30 december 1992 (1687/92), 40 3 mom. sådant det lyder i sistnämnda lag samt 55 3 mom. sådant det lyder i lag av den 30 december 1992 (1680/92) samt fogas till lagen en ny 7 a, till 16 ett nytt 2 mom. samt till 39 ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., som följer: 6 Allmänt stadgande statsandelen och hemkommunens betalningsandel bestäms enligt kalkylerade grunder. statsandelen och hemkommunens betalningsandel bestäms i fråga om grundskolor, gymnasier, kvällsgymnasier, yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter per elev. I fråga om medborgarinstitut bestäms statsandelen per undervisningstimme samt i fråga om grundundervisning i konst per kommuninvånare. I fråga om musikläroanstalter bestäms statsandelen per undervisningstimme och hemkommunens betalningsandel per elev. I 48 2 och 3 mom. stadgas om statsunderstöd till privata skolor som är så organiserade att de motsvarar grundskolan och om statsunderstöd för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader. 7 Kalkylerad statsandelsgrund statsandelsgrunden för en kommuns undervisningsverksamhet bestäms på de belopp som erhålls genom beräkning per läroanstaltsform så som avses i 2-7 och 9 mom. Det belopp som ligger till grund för statsandelen för yrkesläroanstalter räknas ut så att antalet elever vid den yrkesläroanstalt för vilken en kommun eller samkommun är huvudman multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för läroanstaltsformen i fråga läggs till antalet elever som särskilt har skjutsats till och inkvarterats vid läroanstalten multiplicerat med de enhetspriser som särskilt bestämts för läroanstaltsformen i fråga för skjutsar och inkvartering, varefter markbeloppet divideras med det totala antalet elever vid läroanstalten. Det sålunda uträknade markbeloppet multipliceras med antalet elever som har hemort i den kommun som avses i l mom. Om en privat sammanslutning eller stiftelse är huvudman för en läroanstalt, bestäms huvudmannens statsandel enligt det belopp som fås när antalet elever i de läroanstalter som sammanslutningen eller stiftelsen är huvudman för multipliceras med det belopp per elev som räknats ut enligt 3 och 5 mom. i tillämpliga delar eller med enhetspriset enligt 4 mom. eller när det antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmannen som beräkningsgrund för statsandelen multipliceras med enhetspriset per undervisningstimme enligt 6 och 7 mom. statsandelen för medborgarinstitut och musikläroanstalter som en samkommun är huvudman för bestäms på det sätt som stadgas i detta moment. I fråga om grundundervisning i konst bestäms statsandelen enligt det belopp som erhålls när kommunens invånarantal multipliceras med det enhetspris som har fastställts för grundundervisning i konst. 7 a Kalkylerad statsandelsgrund för specialyrkesläroanstalter Det markbelopp som ligger till grund för statsandelen för specialyrkesläroanstalter räk-

16 rd - RP 81 nas ut så att antalet elever vid läroanstalten multipliceras med det enhetspris som bestämts per elev vid läroanstalten och till det erhållna beloppet adderas antalet elever som särskilt har skjutsats till och inkvarterats vid läroanstalten multiplicerat med det enhetspris som särskilt bestämts för specialyrkesläroanstalterna för skjutsar och inkvartering. Den kalkylerade statsandelsgrunden per elev erhålls genom att det på så sätt uträknade markbeloppet divideras med det totala antalet elever. 8 statsandel för undervisningsverksamhet statsandelen för grundskolor, skolor som ersätter grundskolan, gymnasier, kvällsgymnasier, medborgarinstitut och annan utbildning än yrkesutbildning vid musikläroanstalter bestäms enligt lagen om bärkraftsklassificering av kommunerna (649/85) som följer: Bärkraftsklass l lo statsandel i procent statsandelen för grundskolor, skolor som ersätter grundskolan, gymnasier och kvällsgymnasier bestäms enligt bärkraftsklasserna för elevernas hemkommuner. statsandelen enligt bärkraftsklassen för medborgarinstitut som två eller flera kommuner eller en samkommun är huvudman för bestäms i förhållande till invånarantalet i dessa kommuner eller i samkommunens medlemskommuner. statsandelen för ett privat medborgarinstitut bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där institutet finns. statsandelen för annan utbildning än yrkesutbildning vid en musikläroanstalt bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där läroanstalten finns. statsandelen för yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och för yrkesutbildning vid musikläroanstalter bestäms så att från den kalkylerade statsandelsgrunden dras av betalningsandelarna enligt 9 5 mom. för elevernas hemkommuner. För det markbelopp som uträknats enligt 7 9 mom. erhåller kommunen statsandel enligt sin bärkraftsklass enligt 22 2 mom. 9 Hemkommunernas betalningsandelar När en elevs hemkommun enligt lag är skyldig att finansiera sin andel av kostnaderna för en elev som studerar på annan ort, räknas hemkommunens betalningsandel ut på det sätt som stadgas nedan i denna paragraf, om inte hemkommunen och läroanstaltens huvudman har avtalat något annat. Undervisningsministeriet skall på förhand för följande år bestämma grunderna för beloppet av hemkommunens betalningsandel per elev. I fråga om grundskolor och skolor som ersätter grundskolan räknas hemkommunens betalningsandel ut så att från den per elev uträknade kalkylerade statsandelsgrund som avses i 7 2 mom. dras av den statsandel som bestäms per elev enligt bärkraftsklassen för elevens hemkommun. Betalningsandelen för hemkommunen för en sådan elev som får undervisning som avses i 11 och 32 3 mom. grundskalelagen bestäms med avvikelse från 2 mom. så att från de sannolika kostnaderna per elev som räknas ut enligt vad som stadgas i förordning, dras av den statsandel som bestäms per elev enligt bärkraftsklassen för elevens hemkommun. För gymnasier, kvällsgymnasier och kvällslinjer vid gymnasium räknas hemkommunens betalningsandel ut så att från den kalkylerade statsandelsgrund per elev som avses i 7 3 och 8 mom. eller från det enhetspris som avses i 7 4 och 8 mom. dras av den statsandel som bestäms per elev enligt bärkraftsklassen för elevens hemkommun. I fråga om yrkesutbildning räknas hemkommunens betalningsandel ut så att från det med elevantalet vägda riksomfattande medeltalet för de kalkylerade statsandelsgrunderna per elev dras av en andel som beräknas enligt skalan i 8 l mom. och enligt bärkraftsklassen för elevens hemkommun. Vid beräkning av nämnda medeltal beaktas också de markbelopp som uträknats för de statliga yrkesläroanstalterna och som motsvarar de kalkylerade statsandelsgrunderna per elev.

17 1993 rd - RP Vid bestämmande av hemkommunens betalningsandel skall det markbelopp som räknats ut enligt 5 mom. höjas på basis av kostnaderna för anläggningsprojekten med l O procent, med undantag för de läroanstalter på vilka 14 2 m om. och 16 2 mom. tillämpas. 14 Beräkning av enhetspriset för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter Enhetspriset per elev i yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter beräknas vart fjärde år för varje läroanstaltsform genom att de riksomfattande totalkostnaderna för kommunala, privata och statens läroanstalter under det år som föregick det år då enhetspriset bestäms divideras med det totala antalet elever vid läroanstalterna nämnda år. Det på så sätt uträknade markbeloppet höjs inom sådan i förordning angiven utbildning för vilken kostnaderna är högre än genomsnittet. Dessutom graderas markbeloppet enligt läroanstaltens elevantal och andra strukturella orsaker som väsentligt påverkar kostnaderna för läroanstalten, enligt vad som stadgas i förordning. Enhetspriserna skall bestämmas så att enhetspriserna när de multipliceras med elevantalen tillsammans motsvarar ovannämnda totalkostnader. När enhetspriserna räknas ut betraktas specialyrkesläroanstalterna som en läroanstaltsform. Om läroanstalten huvudsakligen verkar i hyrda lokaler kan enhetspriset årligen höjas med ett markbelopp, som räknas ut genom att den årshyra som undervisningsministeriet fastställt som kalkylerad statsandelsgrund divideras med antalet elever vid läroanstalten. Hyror för lokaler som avses i detta moment skall inte beaktas när de riksomfattande totalkostnaderna enligt l mom. räknas ut. När enhetspriset räknas ut för en sådan yrkesläroanstalt där det arrangeras utbildning som hör till två eller flera olika läroanstaltsformer beaktas enhetspriserna och elevantalen per läroanstaltsform. 15 Beräkning av enhetspriset för medborgarinstitut Enhetspriset för medborgarinstitut som har två eller flera kommuner eller en samkommun som huvudman beräknas enligt bosättnings- strukturen i den kommun där medborgarinstitutet finns. 16 Beräkning av enhetspriset för musikläroanstalter Om en musikläroanstalt som meddelar yrkesutbildning huvudsakligen verkar i hyrda lokaler, kan enhetspriset årligen höjas med ett markbelopp som räknas ut genom att den årshyra som undervisningsministeriet fastställt som kalkylerad statsandelsgrund divideras med det antal undervisningstimmar som fastställts som kalkylerad statsandelsgrund för yrkesutbildning. Hyror för lokaler som avses i detta moment skall inte beaktas när kostnaderna enligt l mom. räknas ut. 18 Beräkning av enhetspriser för skolskjuts och inkvartering Enhetspriset för yrkesläroanstalternas och specialyrkesläroanstalternas skolskjutsar skall beräknas per läroanstaltsform för hela landet vart fjärde år så att de kostnader som läroanstalternas huvudmän haft för elevernas skolresor divideras med det sammanlagda antalet elever som fått skolskjuts. Det samma gäller på motsvarande sätt beräkning av enhetspriset för inkvartering. När enhetspriserna räknas ut betraktas specialyrkesläroanstalterna som en läroanstaltsform. 19 Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av enhetspriser Som kostnader för grundskolor, gymnasier och kvällsgymnasier samt för yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter, musikläroanstalter och medborgarinstitut anses inte: 22 Skalan för statsandelar för kulturverksamhet Kommunen får enligt sin bärkraftsklass A

18 rd - RP 81 statsandel för det enligt 21 l mom. beräknade beloppet, på det sätt som stadgas i 8 l mom. 39 Beviljande av statsandel statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan 2) huvudmannen för medborgarinstitut, ffiusikläroanstalter och specialyrkesläroanstalter samt privata gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter, statsandel enligt l mom. l punkten beviljas läroanstaltens huvudman för elever med hemort i landskapet Åland. 40 Utbetalning Den statsandel för driftkostnader som har beviljats enligt 39 l och 2 mom. och betalningsandelen för elevens hemkommun utbetalas på det sätt som stadgas i 2 och 3 mom. samt i 21 l mom. lagen om statsandelar till kommunerna. Från den statsandel som betalas till kommunen för driftskostnaderna avdras de betalningsandelar för hemkommunen som kommunen är skyldig att betala till andra huvudmän för läroanstalter. Till det på så sätt erhållna markbeloppet fogas de betalningsandelar från hemkommuner som kommunen har rätt att få från andra kommuner. När statsandelen för driftskostnaderna betalas till en annan huvudman för läroanstalten än en kommun, läggs till statsandelen de betalningsandelar från hemkommunerna som skall erläggas till huvudmannen. De betalningsandelar som avses i detta moment beräknas enligt mom. Om de betalningsandelar från hemkommunen som kommunen skall betala överskrider den statsandel som kommunen beviljas och de betalningsandelar från hemkommunerna som skall betalas till kommunen, skall kommunen betala skillnaden till staten två gånger om året, den första raten inom mars och den andra raten inom november. 48 stadganden som upphävs Den i l mom. 3 punkten nämnda lagens stadganden om statsunderstöd för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader skall tillämpas till utgången av år Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning Den statsandel om vilken stadgas i denna paragraf beviljas huvudmannen för läroanstalten. Denna lag träder i kraft den l januari Lagen tillämpas första gången vid fastställandet av genomsnittliga markbelopp för de enhetspriser som utgör grund för statsandelen samt vid bestämmandet av enhetspriserna och de markbelopp som utgör grund för hemkommunens betalningsandelar Om det enhetspris som avses i 14 i denna lag för år 1994 är mindre än de av läroanstaltens faktiska kostnader per elev för år 1992 vilka skall beaktas när enhetspriset räknas ut och vilka har justerats i överensstämmelse med 1994 års beräknade kostnadsnivå och med beaktande av förändringarna i verksamhetens art och omfattning, tillämpas vid beräkningen av statsandelen per elev för år 1994 i stället för enhetspriset ett markbelopp, som erhålls genom att från de ovan nämnda faktiska kostnaderna per elev dras av en tredjedel av skillnaden mellan dessa kostnader och enhetspriset. Vid beräkning av statsandelen för 1995 avdras två tredjedelar av nämnda skillnad. Enhetspriset för 1996 beräknas enligt 14. Om det i 14 i denna lag avsedda enhetspriset för 1994 är större än de faktiska kostnader per elev som beräknats enligt 2 mom., tillämpas i stället för enhetspriset vid beräkningen av statsandelen per elev för 1994 det markbelopp som erhålls genom att från enhetspriset dras av två tredjedelar av skillnaden mellan enhetspriset och de faktiska kostnaderna. Vid beräkningen av statsandelen för 1995 avdras en tredjedel av nämnda skillnad. Enhetspriset för 1996 beräknas enligt 14. Utan hinder av vad som stadgas i den genom denna lag delvis ändrade 19 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92), nedan finansieringslagen, höjs

19 1993 rd - RP enhetspriset för specialyrkesläroanstalterna årligen med ett markbelopp som räknas ut genom att de kostnader som läroanstalten åsamkades för lån som var berättigade till statsunderstöd innan denna lag trädde i kraft och som uppstått året innan enhetspriserna bestäms, divideras med antalet elever vid läroanstalten. Om en yrkesläroanstalt eller musikläroanstalt som meddelar yrkesutbildning har beviljats särskild statsandel för hyror enligt 51 finansieringslagen, som upphävs genom denna lag, anses en hyra, som uträknats enligt de statsandelsgrunder som gäller när den lag träder i kraft, som i 14 2 m om. eller 16 2 mom. i denna lag avsedd årshyra som fastställts som kalkylerad statsandelsgrund. Om en yrkesläroanstalt eller musikläroanstalt som meddelar yrkesutbildning har beviljats särskild statsandel för hyresvärdets kapitalersättning enligt 51 finansieringslagen, höjs det enhetspris som avses i denna lags 14 och i finansieringslagens 16 som delvis ändrats genom denna lag eller det markbelopp som avses i 2 och 3 mom. till utgången av den i finansieringslagens 51 avsedda övergångsperioden med ett markbelopp, som fås genom att det markbelopp som årligen uträknats som grund för statsandelen divideras med yrkesläroanstaltens elevantal eller antalet undervisningstimmar som fastställs som beräkningsgrund för statsandelen för musikläroanstaltens yrkesutbildning. 2. Lag om ändring av 18 övningsskolelagen I enlighet med riksdagens beslut ändras 18 övningsskoletagen av den 31 januari 1985 (143/85), sådant detta lagrum lyder i lag av den 3 augusti 1992 (711192), som följer: 18 Den kommun där en elev vid en tidpunkt som anges genom förordning har sin hemort enligt lagen om befolkningsböcker (141169) är skyldig att till staten betala sin andel av kostnaderna för övningsskolan. Hemkommunens betalningsandel per elev räknas ut så att från den i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) stadgade kalkylerade statsandelsgrunden per elev i hemkommunens grundskola eller gymnasium dras av ett markbelopp som uträknas enligt skalan i 8 l mom. nämnda lag och enligt hemkommunens bärkraftsklass. Om betalningsandelen gäller dessutom stadgandena i mom. i nämnda lag. Om elevens hemkommun inte är huvudman för något gymnasium, skall kommunens betalningsandel i enlighet med l mom. beräknas på den kalkylerade statsandelsgrunden per elev för gymnasiet i den kommun där övningsskolan finns. Denna lag träder i kraft den 199. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

20 rd - RP Lag om ändring av 10 lagen om Suomalais-venäläinen koulu benämnda skola I enlighet med riksdagens beslut ändras lo lagen den 21 maj 1976 om Suomalais-venäläinen skola benämnda skola (412/76), sådant detta lagrum lyder i lag av den 3 augusti 1992 (712/92), som följer: lo Den kommun där eleven vid en tidpunkt som anges genom förordning har sin hemort enligt lagen om befolkningsböcker (141/69) är skyldig att till staten betala sin andel av kostnaderna för Suomalais-venäläinen koulu benämnda skola. Hemkommunens betalningsandel per elev räknas ut så att från den i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) stadgade kalkylerade statsandelsgrunden per elev i hemkommunens grundskola eller gymnasium dras av ett markbelopp som uträknas enligt skalan i 8 1 mom. nämnda lag och enligt hemkommunens bär- kraftsklass. Om betalningsandelen gäller dessutom stadgandena i mom. i nämnda lag. Om elevens hemkommun inte är huvudman för något gymnasium, skall kommunens betalningsandel i enlighet med 1 mom. beräknas på den kalkylerade statsandelsgrunden per elev för gymnasiet i den kommun där skolan finns. Denna lag träder i kraft den 199. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. 4. Lag om ändring av l O lagen om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola I enlighet med riksdagens beslut ändras 10 lagen den 7 januari 1977 om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola (33/77), sådant detta lagrum lyder i lag av den 3 augusti 1992 (713/92), som följer: lo Den kommun där eleven vid en tidpunkt som anges genom förordning har sin hemort enligt lagen om befolkningsböcker (141/69) är skyldig att till staten betala sin andel av kostnaderna för Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola. Hemkommunens betalningsandel per elev räknas ut så att från den i lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet (705/92) stadgade kalkylerade statsandelsgrunden per elev i hemkommunens grundskola eller gymnasium dras av ett markbelopp som uträknas enligt skalan i 8 1 mom. nämnda lag och enligt hemkommunens bärkraftsklass. Om betalningsandelen gäller dessutom stadgandena i mom. i nämnda lag. Om elevens hemkommun inte är huvudman för något gymnasium, skall kommunens betalningsandel i enlighet med l mom. beräknas på den kalkylerade statsandelsgrunden per elev för gymnasiet i den kommun där skolan finns. Denna lag träder i kraft den 199. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

21 rd - RP Lag om ändring av 17 a lagen om skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade I enlighet med riksdagens beslut ändras 17 a l och 3 mom. lagen den 27 maj 1983 om skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade ( 481/83), av dessa lagrum nämnda paragrafs l mom. sådant det lyder i lag av den 30 december 1992 (1689/92) och 3 mom. sådant det lyder i lag av den 10 januari 1986 (36/86), som följer: 17 a Elevens hemkommun är skyldig att till staten för en ordinarie elev i en sådan specialskola som avses i denna lag erlägga en betalningsandel som uträknas så att från det riksomfattande medeltalet för de sannolika kostnaderna per elev vilka beräknas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) och vilka används som grund för hemkommunernas betalningsandelar för de elever som åtnjuter i 32 3 mom. grundskolelagen avsedd undervisning dras av ett markbelopp som uträknats enligt hemkommunens bärkraftsklass enligt 8 l mom. i nämnda lag. U odervisningsministeriet fastställer grunderna för betalningsandelen på förhand för följande år. Om betalningsandelarna gäller dessutom stadgandena i mom. i nämnda lag. Med hemkommun avses den kommun där eleven har sin hemort enligt lagen om befolkningsböcker (141169) vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. Denna lag träder i kraft den 199. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. 6. Lag om ändring av 16 lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna I enlighet med riksdagens beslut ändras 16 l mom. lagen den 31 augusti 1990 om yrkesutbildningscentrer för vuxna (760/90), sådant det lyder i lag av den 30 december 1992 (1688/92), som följer: 16. Ersättning som skall betalas av den studerandes hemkommun Om en studerande deltar i sådan grundläggande yrkesutbildning eller utbildning i form av påbyggnadslinjer som ordnas vid ett vuxenutbildningscenter och som undervisningsmyndigheterna köper, är hans hemkommun skyldig att till staten betala en ersättning som motsvarar hemkommunens betalningsandel enligt vad lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet stadgar i fråga om en elev som får yrkesutbildning. Om ersättningen från hemkommunen gäller ytterligare stadgandena i mom. i nämnda lag. Denna lag träder i kraft den 199. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

22 rd - RP Lag om ändring av 4 a lagen om barnträdgårdslärarinstitut I enlighet med riksdagens beslut ändras 4 a lagen den 21 januari 1977 om barnträdgårdslärarinstitut (80177), sådant detta lagrum lyder i lag av den 3 augusti 1992 (721192), som följer: 4 a Elevens hemkommun är skyldig att till staten för eleven betala en betalningsandel som motsvarar hemkommunens betalningsandel enligt vad lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet (705/92) stadgar i fråga om en elev som får yrkesutbildning. Om hemkommunens betalningsandel gäller ytterli- gare stadgandena i room. i nämnda lag. Denna lag träder i kraft den 199. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. 8. Lag om ändring av 4 lagen om musikläroanstalter I enlighet med riksdagens beslut ändras 4 l room. lagen den lo april 1987 om musikläroanstalter (402/87), sådant det lyder i lag av den 3 augusti 1992 (723/92), som följer: 4 Den kommun där en elev vid en tidpunkt som anges genom förordning har sin hemort enligt lagen om befolkningsböcker (141169), är skyldig att enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet betala hemkommunens betalningsandel till läroanstaltens huvudman för en elev som får yrkesutbildning i musik. Denna lag träder i kraft den 199. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Helsingfors den 28 maj 1993 Republikens President MAUNO KOIVISTO Undervisningsminister Riitta Uosukainen

23 1993 rd - RP l. Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Bilaga I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen den 3 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) 51, ändras 6 2 och 3 mom., 7 l, 5, 8 och 9 mom., 8, 9 och 14, 15 2 mom., 18 2 mom., 19 den inledande satsen, 22 l mom., 39 l mom. 2 punkten, mom mom. samt 55 3 mom., av dessa lagrum 9 sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 30 december 1992 (1687/92), 40 3 mom. sådant det lyder i sistnämnda lag samt 55 3 mom. sådant det lyder i lag av den 30 december 1992 (1680/92) samt fogas till lagen en ny 7 a, till 16 ett nytt 2 mom. samt till 39 ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., som följer: Gällande lydelse 6 Allmänt stadgande statsandelen och betalningsandelen bestäms enligt kalkylerade grunder, i fråga om grundskolor, gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter per elev, i fråga om medborgarinstitut och musikläroanstalter per undervisningstimme samt i fråga om grundundervisning i konst per kommuninvånare. I 48 2 och 3 mom. stadgas om statsunderstöd till privata skolor som är så organiserade att de motsvarar grundskolan samt om statsunderstöd för specialyrkesläroanstalters och särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader. 7 Kalkylerad statsandelsgrund statsandelen för en kommuns undervisningsverksamhet bestäms på det belopp som erhålls genom sammanräkning av beloppen per läroanstaltsform som räknats ut så som avses i 2-7 mom. Det belopp som ligger till grund för statsandelen till yrkesläroanstalter räknas ut så att antalet elever vid yrkesläroanstalter i den kom- Föreslagen lydelse 6 Allmänt stadgande statsandelen och hemkommunens betalningsandel bestäms enligt kalkylerade grunder. statsandelen och hemkommunens betalningsandel bestäms i fråga oin grundskolor, gymnasier, kvällsgymnasier, yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter per elev. I fråga om medborgarinstitut bestäms statsandelen per undervisningstimme samt i fråga om grundundervisning i konst per kommuninvånare. I fråga om musikläroanstalter bestäms statsandelen per undervisningstimme och hemkommunens betalningsandel per elev. I 48 2 och 3 mom. stadgas om statsunderstöd till privata skolor som är så organiserade att de motsvarar grundskolan och om statsunderstöd för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader. 7 Kalkylerad statsandelsgrund statsandelsgrunden för en kommuns undervisningsverksamhet bestäms på de belopp som erhålls genom beräkning per läroanstaltsform så som avses i 2-7 och 9 mom. Det belopp som ligger till grund för statsandelen för yrkesläroanstalter räknas ut så att antalet elever vid den yrkesläroanstalt för

24 rd- RP 81 Gällande lydelse mun eller det kommunalförbund som är huvudman för dem multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för en yrkesläroanstalt i kommunen eller kommunalförbundet särskilt läggs till antalet elever som skall skjutsas och inkvarteras multiplicerat med de enhetspriser som särskilt bestämts för läroanstaltsformen för skolskjuts och inkvartering, varefter markbeloppet divideras med det totala antalet elever i de läroanstalter vars huvudman kommunen eller kommuna/förbundet är. Det sålunda uträknade markbeloppet multipliceras med antalet elever som har hemort i den kommun som avses i l mom. Om en privat sammanslutning eller stiftelse är huvudman för en läroanstalt, bestäms huvudmannens statsandel enligt det belopp som fås när antalet elever i de läroanstalter som sammanslutningen eller stiftelsen är huvudman för multipliceras med det belopp per elev som räknats ut enligt 3 och 5 room. i tillämpliga delar eller med enhetspriset enligt 4 mom., eller när det antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmannen som beräkningsgrund för statsandelen multipliceras med enhetspriset per undervisningstimme enligt 6 och 7 mom. statsandelen för musikläroanstalter som ett kommunalförbund är huvudman för bestäms på det sätt som stadgas i detta moment. I fråga om grundundervisning i konst bestäms statsandelen med avvikelse från l mom. enligt det belopp som erhålls när kommunens invånarantal multipliceras med det enhetspris som har fastställts för grundundervisning i konst. Föreslagen lydelse vilken en kommun eller samkommun är huvudman multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för läroanstaltsformen i fråga läggs till antalet elever som särskilt har skjutsats till och inkvarterats vid läroanstalten multiplicerat med de enhetspriser som särskilt bestämts för läroanstaltsformen i fråga för skjutsar och inkvartering, varefter markbeloppet divideras med det totala antalet elever vid läroanstalten. Det sålunda uträknade markbeloppet multipliceras med antalet elever som har hemort i den kommun som avses i l room. Om en privat sammanslutning eller stiftelse är huvudman för en läroanstalt, bestäms huvudmannens statsandel enligt det belopp som fås när antalet elever i de läroanstalter som sammanslutningen eller stiftelsen är huvudman för multipliceras med det belopp per elev som räknats ut enligt 3 och 5 mom. i tillämpliga delar eller med enhetspriset enligt 4 room. eller när det antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmannen som beräkningsgrund för statsandelen multipliceras med enhetspriset per undervisningstimme enligt 6 och 7 mom. statsandelen för medborgarinstitut och musikläroanstalter som en samkommun är huvudman för bestäms på det sätt som stadgas i detta moment. I fråga om grundundervisning i konst bestäms statsandelen enligt det belopp som erhålls när kommunens invånarantal multipliceras med det enhetspris som har fastställts för grundundervisning i konst. 7 a Kalkylerad statsandelsgrund för specialyrkesläroanstalter Det markbelopp som ligger till grund för statsandelen för specialyrkesläroanstalter räknas ut så att antalet elever vid läroanstalten multipliceras med det enhetspris som bestämts per elev vid läroanstalten och till det erhållna beloppet adderas antalet elever som särskilt har skjutsats till och inkvarterats vid läroanstalten multiplicerat med det enhetspris som särskilt bestämts för specialyrkesläroanstalterna för skjutsar och inkvartering. Den kalkylerade stats-