Återrapportering. Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget år SKRIVELSE Ärendenr: NV

Transkript

1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE Ärendenr: NV Återrapportering Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget år 2016 BESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 4

3 Förord Detta är Naturvårdsverkets återrapportering om användningen av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. år Anslaget får användas till utgifter och bidrag för miljömålsuppföljning, för miljöövervakning, för internationell miljöövervakning samt internationell miljörapportering och som statsbidrag till ideella miljöorganisationer. Miljömålssystemet har i snart tjugo år varit stommen i det svenska miljöarbetet. Genom att systematiskt följa upp och utvärdera miljömålen tar Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter och organisationer fram förslag på åtgärder som ökar den ekologiska hållbarheten i Sverige. I detta arbete behövs både gedigna kunskaper om miljötillståndet i Sverige och analyser av utvecklingen i miljöarbetet och -tillståndet. Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. är av grundläggande betydelse i denna kunskapsförsörjning, och är för flera områden det enda statsanslag som kan skapa denna centrala förutsättning att basera åtgärder på, åtgärder som sedan kan finansieras med hjälp av andra anslag. Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. är också avgörande för att Sverige ska kunna leva upp till de alltmer ökande rapporteringskrav som följer av EU-medlemskapet och Sveriges deltagande i diverse internationella konventioner. Särskilt kan den nya rapporteringen enligt industriutsläppsdirektivet samt den omfattande rapporteringen av luft- och klimatdata nämnas. Även EU:s äldsta naturvårdsdirektiv, fågeldirektivet, har under senare år ställt allt större krav på rapportering, vilka har kunnat tillgodoses tack vare den fågelövervakning som finansieras av 1:2-anslaget. En väl fungerande rapportering stärker Sveriges möjligheter att påverka utvecklingen av EU- och det internationella samarbetet. Naturligtvis används de uppgifter som ligger till grund för rapportering till EU och internationella konventioner även på nationell nivå i Sverige, till exempel i arbetet med miljömålen. Det går därför inte att göra åtskillnad mellan den del av anslaget som används i miljömålsarbetet och den del som går till internationellt arbete. En stor del av värdet av miljöövervakningen ligger i dess långsiktighet. Dels behöver miljömålen och den internationella rapporteringen kunna ske på ett konsistent sätt, dels skapar långa tidsserier ett värde i sig i miljöarbetet och forskningen som inspiration för nya analyser och inte minst som en viktig baslinje att stämma av nya insikter mot. Detta i kombination med miljömålsuppföljningens och den internationella rapporteringens tvingande cykler medför att det allra mesta av 1:2- anslaget är uppbokat i mångåriga processer och utrymmet för särskilda insatser som varierar från år till år är begränsat. Arbetet med återrapporteringen har genomförts i dialog med Havs- och vattenmyndigheten som ålagts samma återrapporteringskrav. Stockholm den 30 mars 2017 Björn Risinger Generaldirektör 5

4 Innehåll SAMMANFATTNING 7 1 ANSLAG 1:2 - GER KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET Anvisning i regleringsbrevet Anslagspost 1, Miljöövervakning m.m. översiktligt om användningen 10 2 MILJÖÖVERVAKNING GENOMFÖRD OCH SAMORDNAD Samordning, samverkan och kommunikation Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget till miljöövervakning 24 3 MILJÖKVALITETSMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING OCH FÖRDJUPAD UTVÄRDERING Samordning av uppföljningen av miljökvalitetsmålen Analys av sju miljökvalitetsmål och generationsmålet Fördjupad utvärdering vart fjärde år Länsstyrelsesamverkan i miljömålsarbetet 31 4 INTERNATIONELLA RAPPORTERINGAR SAMORDNADE AV NATURVÅRDSVERKET Löpande verksamhet Särskilda insatser och större rapporteringar under Samordning och samverkan 37 5 TILLGÄNGLIGGÖRA KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET Övergripande utmanande möjligheter och nödvändiga samarbeten Användningen av medlen till tekniskt stöd m.m Ökad spridning och användning 42 6 BIDRAG TILL IDEELLA FÖRENINGAR ENLIGT 1:2, ANSLAGSPOST BILAGOR 47 Bilaga 1. Nationell miljöövervakning 47 Bilaga 2. Löpande regional miljöövervakning 70 Bilaga 3. Miljövervakningsrelaterade verksamheter 72 Bilaga 4. Disposition av 1:2-anslaget Bilaga 5. Översikt av rapporteringar 77 6

5 Sammanfattning Naturvårdsverkets del av miljöövervakningsanslaget används till utgifter och bidrag för miljöövervakning, för miljömålsuppföljning, för internationell miljörapportering, för tillgängliggörande av kunskap om miljön och miljöarbetet (allt detta på anslagspost 1), samt som statsbidrag till ideella miljöorganisationer (på anslagspost 6). Dessa områden beskrivs i var sitt kapitel i denna redovisning. Redovisningen inleds med ett övergripande kapitel om anslagspost 1 inklusive de bidrag som Havs- och vattenmyndigheten betalar för miljögiftsövervakningen som hanteras av Naturvårdsverket. Drygt hälften av detta belopp (126 av 218 Mkr) används för miljöövervakning (övervakning av miljötillståndet), varav 26 Mkr på regional nivå. Dessa siffror är relativt oförändrade jämfört med tidigare år. Större delen av anslagsökningen har finansierat ökade krav på det tekniska stödet för lagring och tillgängliggörande, särskilt för luftrelaterad övervakning, och i viss mån till ökade utgifter för analys inklusive uppföljning av miljömålen. De medel som kan kopplas till specifika miljömål går huvudsakligen, i fallande ordning, till Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Ett rikt växt- och djurliv. År 2016 har användningen av 1:2-anslaget till miljöövervakning ökat något, från 133 Mkr 2015 till 138 Mkr. Utöver tillskott till miljögiftsövervakningen, bl.a. för att följa upp regeringsuppdraget om screening av högfluorerade ämnen och bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten, fick luftövervakningen och våtmarksövervakningen något ökat utrymme för översyn och utveckling av verksamheten. Även sjöfågelövervakningen kunde förstärkas. För andra områden var budgeten så gott som oförändrad vilket i något fall, inom landskapsövervakningen, betydde behov av nedskärning. Samverkan med Havsoch vattenmyndigheten liksom med länsstyrelserna och andra aktörer har löpt på. Stora samverkansprojekt har inletts där Naturvårdsverket har en samordnande roll och flera bidrar till resurserna. Ett sådant är Human Biomonitoring for Europe (HBM4EU), ett femårigt EU-projekt med start Ett annat är arbetet med nya nationella marktäckedata (NNM), där Havs- och vattenmyndigheten, SLU och andra aktörer bidrar till en aktuell heltäckande kartering av marktäcket. 7

6 Arbetet med miljömålsuppföljning och analyser har dragit större resurser 2016 än tidigare; de största ökningarna berör analyser för luft och klimat samt för miljögifter där underlag behövdes tas fram i flera regeringsuppdrag. Samordningskostnaderna för miljömålsuppföljningen var något lägre än tidigare år, under vilka det var stort fokus på fördjupad utvärdering De internationella rapporteringar som utförs med finansiering från 1:2-anslaget (luft och klimat, avfall, farliga ämnen, reningsverk), som kan omfatta både miljötillståndet och miljöarbetet, låg kostnadsmässigt på ungefär samma nivå som tidigare år. Kostnaderna för kvalitetssäkring och tillgängliggörandet har ökat från 19 till 26 Mkr under Orsakerna är ökade kostnader för datavärdskapet för luftkvalitet, men även utvecklingsbehov i informationshanteringen som föranleds av bl.a. industriutsläppsdirektivet. Även utvecklingen av den nya miljömålsportalen har bidragit till kostnadsökningen. Anslagspost 6 för bidrag till ideella miljöorganisationer höjdes från 12,5 till 14,5 Mkr. Liksom tidigare år betalades större delen ut som organisationsbidrag och resten som projektbidrag efter ett ansökansförfarande. 8

7 1 Anslag 1:2 - ger kunskap om miljön och miljöarbetet Kunskap om tillståndet i miljön och sambandet mellan samhällets påverkan och effekten av det miljöarbete som genomförs är grundläggande för Sveriges miljöpolitik. Anslaget Miljöövervakning m.m. används för flera nyckelverksamheter i den kedja som utgör miljöinformationsförsörjning. Information om miljön är viktig i allt från förvaltning av luft, mark, vatten, växter och djur till uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen och i den rapportering som Sverige gör till internationella organ och för Sveriges officiella statistik inom området. Informationen används också för att utveckla miljöarbetet; till nya etappmål och preciseringar för miljökvalitetsmålen, som underlag för regeringsuppdrag och för att i olika sammanhang beskriva miljötillstånd. Genom anslaget Miljöövervakning m.m. tar Naturvårdsverket fram, bearbetar och tillgängliggör basinformation för att beskriva tillståndet i miljön, påverkan och effekter samt för att analysera hur miljöarbetet går. En del i detta är att bedöma om de styrmedel som används är effektiva. Denna redovisning avser användningen av Naturvårdsverkets del av anslaget Miljöövervakning m.m. för i första hand 2016 och i vissa fall redovisas även uppgifter för tre-årsintervallet Anvisning i regleringsbrevet I tabell 1 framgår omfattningen av anslaget Miljöövervakning m.m. under perioden Tabell 1. Anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev Disponeras av Naturvårdsverket ap. 1 Miljöövervakning mm (ram) ap. 2 Bidrag till åtgärder för miljökrav vid offentlig upphandling m.m. (ram) ap. 6 Bidrag till ideella miljöorganisationer (ram) Disponeras av Havs- och vattenmyndigheten ap.3 Miljöövervakning m.m. - del till Havs- och vattenmyndigheten (ram) ap.5 Bidrag till Swedish Water House (ram)

8 Naturvårdsverket har enligt sin instruktion till uppgift att utveckla, följa upp och samordna miljöinformationsförsörjningen och göra kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig för myndigheter, allmänheten och andra berörda. Ett utpekat samordningsansvar finns även för miljöövervakning och uppföljning av miljömålen. Det gör att vi bedriver samordningsarbete på flera nivåer och inom olika verksamheter där vi bedömer att det finns synergieffekter. Vi gör det genom att stegvis skapa ett, för miljömyndigheterna, gemensamt juridiskt, organisatoriskt, semantiskt och tekniskt ramverk som möjliggör samverkan kring informationshanteringen inom miljöområdet. För att informationen ska komma till nytta och användas av så många som möjligt utvecklar och effektiviserar vi löpande våra informationskanaler. I föreliggande redovisnings första avsnitt görs övergripande analyser för hela anslagspost 1; dessa har gjorts för åren I de följande avsnitten beskrivs detaljer för de mer omfattande verksamheterna, som miljöövervakning, internationell rapportering, miljömålsuppföljning samt tekniskt stöd för dessa verksamheter och uppgiften att mer generellt göra informationen tillgänglig för alla och envar. Kostnader för tekniskt stöd och tillgängliggörande av information är i viss utsträckning integrerade i de övriga verksamheterna, vilket för närvarande ger svårigheter vid en samlad summering av kostnaderna. 1.2 Anslagspost 1, Miljöövervakning m.m. översiktligt om användningen För att ge en övergripande bild av vad som görs för medlen har vi i denna redovisning grovt delat in verksamheten inom anslagspost 1 i: Insamling av miljödata och övrig miljöinformation Analys och utvärderingar Tekniskt stöd och tillgängliggörande Samordning, samverkan och verksamhetsutveckling. Figur 1. Användningsområden för 1:2-anslaget Miljöövervakning m.m. 10

9 Europeiska miljöbyrån (EEA) använder informationsmodellen DPSIR 1 där D står för drivkrafter (Drivers) och består av ekonomisk statistik och annan information om samhällets utveckling som behövs för t.ex. samhällsekonomisk analys. P (Pressure) i modellen betyder miljöpåverkan och den viktigaste typen av information om miljöpåverkan utgörs av underlag för utsläppsberäkningar och markanvändning. Information om tillstånd (State) och effekter/inverkan (Impact) i miljön samlas huvudsakligen in via miljöövervakningen. R (Respons) utgörs av information om samhällets åtgärder och styrmedel för en hållbar utveckling dvs. miljöarbetet. Figur 2. DPSIR-modellen är en modell för att beskriva orsakssamband inom ett miljöproblem. Källa: Segnestam & Persson Indikatorer, index och presentationsverktyg och de svenska miljömålen. Naturvårdsverket. Rapport Anslagspost 1 i miljöövervakningsanslaget används i större eller mindre utsträckning för att få information om samtliga dessa kategorier, möjligtvis med undantag för drivkrafterna. Dock är det svårt att dra skarpa gränser mellan kategorierna: det som är påverkan för ett miljömål kan vara status eller inverkan för ett annat. Vi delar in vår redovisning så långt det går i tillståndsövervakning och påverkans- och responsövervakning. Indelningen av alla ingående kostnader går inte att göra entydigt. Exempelvis förekommer viss bearbetning och analys inom såväl primär som sekundär datainsamling, vilket gör att analyskategorin ser mindre ut än vad den är. 1 Länk till EEA:s beskrivning av DPSIR-modellen: 11

10 1.2.1 Fördelning mellan verksamhetsområden och medfinansiering 2016 Tabell 2. Användning av medlen (Tkr) fördelat på huvudsakligt verksamhetsområde under perioden Huvudsakligt verksamhetsområde 2014 (Tkr) 2015 (Tkr) 2016 (Tkr) Insamling av data om miljötillståndet (miljöövervakning) Regional insamling av data om miljötillståndet (miljöövervakning) Insamling av data om miljöpåverkan (utsläpp, markanvändning) och miljöarbetet (agerande) Analys och utvärderingar, inkl miljömålssamordning Regional analys och utvärdering, inklusive miljömålssamordning Tekniskt stöd för lagring, kvalitetssäkring och tillgängliggörande Samverkan och verksamhetsutveckling Regional samordning, samverkan och verksamhetsutveckling Totalsumma Underlaget för fördelning av kostnader i såväl tabeller, figurer och slutsatser t.o.m. sidan 15, inkluderar även de medel som Naturvårdsverket hanterar inom anslaget genom bidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Uppdragen för dessa medel är så integrerade i vår verksamhet att det är svårt att separera dem från våra egna. Exempelvis finansieras den regionala miljöövervakningen gemensamt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten bidrar också till delar av miljögiftsövervakningen i akvatisk miljö (5 300 tkr), till regional miljöövervakning ( tkr). Utöver detta finns ytterligare enstaka samverkansprojekt med HaV och återtagna medel. År 2016 och 2015 var summan av dessa belopp totalt resp tkr. Det innebär att summan i tabell 1 är högre än anslagspost 1. Utöver medfinansieringen genom samarbetet med Havs- och vattenmyndigheten finns finansiell samverkan i olika former för fler delar av verksamheterna inom anslaget. Ett exempel är vår samverkan med SLU, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten där vi genom Jordbruksverkets regleringsbrev och via EU:s landsbygdsprogram gemensamt disponerar 1,5 Mkr/år till miljöövervakningsinriktade utvecklingsinsatser vid SLU. Uppdragstagare inom forskningen har i vissa fall kompletterande data, fördjupade analyser och metodutveckling som bidrar. Ett sådant exempel är inom den 12

11 hälsorelaterade miljöövervakningen där vissa uppdrag samfinansieras med bland andra forskning och landsting. Ett annat exempel inom detta område är en ny satsning på uppbyggnad av ett EU-gemensamt program, Europeiskt Human Biomonitoring-program (EBM4EU) där ett 20-tal länder samverkar för medel inom ramen för Horizon 2020 och European Joint Programme (EJP) Co-fund action. Bidragsformen medger stöd till EU-koordinerade nationella projekt och kräver 30 % medfinansiering från deltagande länder. Möjligheten till medfinansiering är mycket värdefull i utvecklingsskeden men skapar svårigheter då utvecklingen är slutförd och verksamheten ska övergå till löpande förvaltning. Huvuddelen av vår del av anslaget, inkl. medel från Havs- och vattenmyndigheten, ca 72 % (2015: 77 %, 2014: 76 %) går till insamling av information. Miljöövervakningen ger oss basinformation om tillståndet i miljön genom olika typer av undersökningar. För information om miljöpåverkan och miljöarbetet tas basinformation som regel från andra aktörer men den behöver bearbetas och kvalitetssäkras för att kunna användas för våra analyser. Tillsammans med annan ekonomisk och samhällsutvecklingsstatistik analyseras informationen i samband med utvärdering av miljökvalitetsmålen och i samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Analys av informationen krävs också i samband med internationell rapportering. I analysarbetet används som regel modell- och prognossystem som i sin tur drar kostnader för drift och underhåll. Figur 3. Anslagsanvändningen fördelad på de huvudsakliga verksamhetsområdena

12 Det krävs betydande tekniskt stöd för lagring och spridning av informationen vilket innebär kostnader för utveckling, förvaltning och löpande underhåll av IT-system. Kostnaderna för analys och miljömålsuppföljning ligger ungefär på samma nivå som tidigare år, medan kostnaderna för det tekniska stödet har ökat. Inom denna kategori finns även kostnaden för det tekniska stödet för handel med utsläppsrätter (ca 1,4 Mkr/år) samt publiceringskostnader för miljömålsuppföljning. Resterande 5 % (2015: 6 %, 2014: 7 %) används för samordning och samverkan. För att tillvara möjligheter till samverkan mellan olika parter finns ett behov av styrning och samordning. Kostnaderna inom samverkan utgörs i stor utsträckning av bidrag till internationella samverkansorgan och mötes- och publiceringskostnader, men också av expertstöd vid utredningar och projektledning i samband med verksamhetsutveckling. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PRIORITERINGAR Naturvårdsverkets uppdrag inom detta område är enligt instruktionen 2 att: Beskriva miljötillståndet. Följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Ta fram underlag för och genomföra internationell rapportering inom vårt ansvarsområde. Utveckla, följa upp och samordna miljöinformationsförsörjningen. Insamlingen av informationen ska göras så att underlaget också stödjer: Samhällsekonomiska analyser. Förvaltning (t.ex. vilt, rovdjur, luftkvalitetsnormer). Utveckling av strategier och verktyg för att driva en aktiv miljöpolitik. Kraven i internationell rapportering och miljömålsuppföljningen styr i stor utsträckning vår prioritering av vilken information vi samlar in. Genom internationell rapportering visar Sverige hur vi genomför EU-direktiv och hur överenskommelser inom internationella konventioner följs upp. Naturvårdsverket ansvarar för internationella rapporteringar inom miljöområdet samt för att fördela medel för att ta fram underlag till sådan rapportering. De internationella rapporteringarna har olika karaktär, vissa är relativt snäva och inte så komplicerade att utföra, medan andra är mycket omfattande och ställer krav på utvecklingsarbete. Rapporteringsfrekvensen varierar också; med exempelvis timvisa dataleveranser (luftkvalitet) och årliga rapporter, till rapporteringar vart sjätte år. Totalt genomför vi årligen runt stycken internationella rapporteringar. Uppgifterna hämtas från miljöövervakningen, inventeringar, företag, myndigheter och kommuner. Mottagare är främst regering och riksdag, EU-kommissionen, EEA, Eurostat, OECD, FN och andra internationella samarbetsorgan. 2 Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. 14

13 I stor utsträckning används den information Naturvårdsverket tar fram till internationell rapportering även i uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. I viss utsträckning krävs kompletterande information med högre upplösning på region- eller kommunnivå för att svara på om åtgärder får avsedd effekt och är kostnadseffektiva. Ett försök att, där det går, identifiera det primära miljömålet för respektive kostnad visar att Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Ett rikt växt- och djurliv är de miljömål som tar mest medel i anspråk från detta anslag. En del av förklaringen till att andelen medel för Giftfri Miljö är förhållandevis hög är att de medel för miljögiftsövervakning i akvatisk miljö från Havs- och vattenmyndigheten som Naturvårdsverket hanterar, ingår. I direktiv, konventioner och internationella överenskommelser ställs normalt krav på rapportering av efterlevnaden. Dessa krav går ibland att kategorisera utifrån våra svenska miljömål, men inte alltid. Därför blir försök att allokera kostnader för internationell rapportering till enskilda svenska miljömål inte alltid helt logiska eller rättvisa. Ett sådant exempel är att alla kostnader för avfallsrapporteringen har förts till God bebyggd miljö och det gör att detta mål har förhållandevis höga kostnader. Ett exempel på det motsatta syns i figur 5 där kostnader för undersökningar inom programområde Skog primärt har fördelats till mål om försurning, klimat eller biologisk mångfald, dock syftar programområdet också till att ge data som beskriver tillståndet i skogen. Figur 4. Ungefärlig fördelning år 2015 och 2016 av medel per miljömål inom anslaget Miljöövervakning m.m Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och Grundvatten av god Hav i balans samt Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Kravbilden är under ständig förändring. Rapporteringskraven i EU-direktiv ändras, förtydligas löpande samtidigt som nya tillkommer. Dessutom bidrar miljömålssystemet med ökat behov av konsekvensanalyser av åtgärder och styrmedel. Nya kunskaper och teknik för såväl metodik för insamling av basdata 15

14 och kvalitetssäkring, som för att tillgängliggöra och sprida informationen, är exempel på faktorer som ställer krav på löpande verksamhetsutveckling. Vid sidan av den löpande verksamheten genomförs därför inom hela anslaget insatser av mer tillfällig karaktär men med långsiktig nytta för Naturvårdsverket och ofta även för andra aktörers miljöarbete. Dessa beskrivs i slutet av de mer verksamhetsspecifika kapitlen samt i bilaga A, om nationell miljöövervakning. LÅNGSIKTIGHET - FASTA KOSTNADER AV INFRASTRUKTURKARAKTÄR Långsiktighet i datainsamlingen är central. Inom miljöövervakningen t.ex. finns löpande program i syfte att ta fram de dataunderlag som behövs för att kunna beskriva miljötillståndet. Många undersökningar görs en gång om året men kan också ske tätare eller med längre tidsintervall beroende på hur informationen ska användas och från vilken tidshorisont det går att påvisa eventuell förändring. Resultaten bygger upp tidsserier, som regelbundet används i miljömålsuppföljning och för internationell rapportering, där fastlagda kvalitetskrav sätter gränser för möjligheten till omprioritera innehållet. För den internationella rapporteringen är också långsiktighet en avgörande faktor. Ofta är kvalitetskraven noga specificerade för olika internationella rapporteringar. Beräkningsmodeller och kvalitetssäkring måste genomföras och hållas á jour eftersom regelverket löpande utvecklas där t.ex. nya emissionsfaktorer ställer krav på nya beräkningar av tidigare utsläppsserier. Sammantaget innebär det att det finns svårigheter med omprioriteringar inom anslaget eftersom prioritering i en verksamhet får konsekvenser för en annan verksamhet, exempelvis inom ett annat kärnområde. ANSLAGET SKAPAR ARBETSTILLFÄLLEN OCH STÄRKER KOMPETENSKÄRNOR Det praktiska genomförandet av miljöinformationsförsörjningen sker genom uppdrag till olika utförare, i första hand universitet, högskolor, centrala myndigheter, länsstyrelser eller miljökonsulter (figur 6). Leverantörer för uppdragen upphandlas i konkurrens eller genomförs i form av myndighetssamarbete, alternativt genom bidrag till länsstyrelserna. Att överenskommelser håller en rimlig kostnadsnivå kontrolleras regelbundet genom jämförelser med likartade undersökningar som upphandlats i konkurrens eller genomförs via annan aktör. Anslaget skapar därmed arbetstillfällen såväl inom det privata näringslivet som inom den statliga sfären. Med en genomsnittlig kostnad på per årsarbete skapas drygt 230 årsarbetskrafter varav uppskattningsvis 58 vid statliga centrala myndigheter, exkl. lärosäten och länsstyrelserna, 46 i privat sektor i näringslivet, 85 vid lärosäten och högskolor, 44 vid länsstyrelsen, samt 16

15 3 i övrigt. Figur 5. Fördelning av medel på olika utförare år Kategorin Statlig inkluderar inte lärosäten och länsstyrelser utan dessa har egna kategorier. Genom detta bidrar anslaget i hög grad till att upprätthålla och stärka viktiga kompetenskärnor vid universitet och lärosäten inom områden av betydelse för utveckling av ett framgångsrikt, miljömålsinriktat miljöarbete. I viss utsträckning fördelas medlen i stället som bidrag. Det gäller i första hand till länsstyrelserna för verksamhet där de har stort eget ansvar samt till internationella organ där vi valt att stödja samordning och pågående utvecklingsinitiativ för en effektivare datahantering. Länsstyrelsen lägger sedan i sin tur ut en stor del av dessa medel på uppdrag till andra aktörer. GENDERPERSPEKTIV Naturvårdsverket har strävat efter en jämn könsfördelning både för hanteringen av medlen inom Naturvårdsverket men också i utförarledet. Fortfarande kan konstateras att en större del av både antalet uppdrag och deras sammanlagda värde går till projekt ledda av män än av kvinnor. Hanterade medel från Havs- och vattenmyndigheten från detta anslag ingår i analysen, däremot har vissa ej relevanta poster, t.ex. internationella sekretariat, exkluderats. Tabell 3. Könsfördelning avseende ansvarig uppdragstagare år Projektledning i uppdrag Antal projekt 2014 (sammanlagt värde, Tkr) Antal projekt 2015 (sammanlagt värde, Tkr) Antal projekt 2016 (sammanlagt värde, Tkr) Kvinnor 186 (78 570) 172 (75 708) 180 (83 440) Män 232 ( ) 245 ( ) 250 ( ) 17

16 2 Miljöövervakning genomförd och samordnad Det genom 1:2-anslaget finansierade miljöövervakningssystemet utgörs av nationell och regional miljöövervakning inriktad på att samla miljödata och tillgängliggöra kvalitetssäkrad miljöinformation som ger en god bild av miljötillståndet i Sverige. Det nationella miljöövervakningsprogrammet drivs av Naturvårdsverket och Havsoch vattenmyndigheten och de regionala programmen genomförs av länsstyrelserna. Naturvårdsverket ansvarar för den övergripande administrativa samordningen av miljöövervakningen 3. Förutom för kunskap om miljötillståndet används de insamlade miljödata för analys av källor bakom miljöproblem (miljöpåverkan), effekter och trender i miljön. Miljöövervakningen gör det möjligt att dokumentera, identifiera och sprida information om mer storskaliga förändringar och trender i miljön. Resultaten används i stor utsträckning för uppföljning av miljömålen, miljörapportering enligt svensk och europeisk lagstiftning och internationella åtaganden. De bidrar till underlag för analyser av åtgärders effektivitet och nytta och beslut om åtgärder för miljöpolitikens genomförande. Miljöövervakningssystemet har kontinuerligt utvecklats sedan slutet av 1970-talet. Med nya kunskaper, tekniker och krav på miljödata fortsätter miljöövervakningsverksamheten och -programmen att utvecklas och optimeras inom givna resursramar. Genom externa revisioner säkras att den miljöövervakning som genomförs är relevant och fyller de kvalitetskrav som efterfrågas. Revisionerna har resulterat i rekommendationer om kompletterande utredningar och data, bearbetning av resultat, ytterligare kvalitetssäkring samt lyfter fram behov av utökad övervakning. Endast i undantagsfall identifieras verksamhet som kan läggas ner. 3 SFS 2012:989. Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Webblänk: med-instruktion-for_sfs

17 FAKTARUTA: I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning. Verksamheten ska beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, lämna underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. Dessutom gäller att miljöövervakningen ska vara anpassad till kommande lagstiftning om miljökvalitetsnormer, inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen och ge samlad information om miljötillståndet samt effekter av sådana skeenden i samhället som är av betydelse för en hållbar utveckling, samordnas och fogas in i enhetliga system på nationell och regional nivå. 2.1 Samordning, samverkan och kommunikation Här beskrivs verksamhetsövergripande samordning och samverkan med andra myndigheter och aktörer, inte minst för att optimera användningen av 1:2-anslaget: Övergripande samordningsansvar för miljöövervakningen Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten o Nationell miljögiftsövervakning i akvatiska miljöer o Nationell övervakning av fågel i akvatiska miljöer o Fördelning av bidrag till regional miljöövervakning Samordning och samverkan med länsstyrelserna Övrig samverkan Övergripande samordningsansvar för miljöövervakningen Under 2016 har arbetet med Naturvårdsverkets administrativa och sammanhållande ansvar för den nationella miljöövervakningen via 1:2-anslaget löpt på. Kostnaderna för den övergripande samordningen är till stor del integrerade i miljöövervakningsverksamhetens olika delar. Kostnader för exempelvis nyhetsbrevet Nytt från miljöövervakningen, som vänder sig till såväl verksamhetsutövare och beslutsfattare som till forskare och intresserad allmänhet, beskrivs i kapitel 6. Exempel på återkommande samordningsmoment är fördelningen av medel för miljöövervakning, som görs i samråd med Havs- och vattenmyndigheten samt stäms av med miljömålsansvariga myndigheter genom den strategiska miljömålsgruppen. Andra samordningsmoment är uppföljningen övergripande sammanhållande standardiseringsarbete (t.ex. begrepp och mätstationer), samordning av systemet med datavärdskap för lagring och tillhandahållande av resultat och vissa gemensamma presentationsvägar (som Miljödataportalen). Under 19

18 2016 genomfördes åtta samordningsträffar, däribland de återkommande och mer övergripande träffarna med Havs- och vattenmyndigheten och en större, årlig med länsstyrelserna. Andra träffar är mer sakområdesinriktade, som för revisionen av våtmarksövervakningen och den integrerade kustfiskövervakningen. Samordningen ger genom ökad jämförbarhet och analys effektiviseringsvinster, och ger förutsättningar för. gemensamma kvalitetskrav och -system, prioriteringar av övervakningsinsatser och gemensamma metoder, mätstationer m.m. Kvalitetssystemet beskrivs närmare i Handledning för miljöövervakning 4 som idag utgörs av information på nv.se och som i flera delar är under uppdatering Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten Samordning och samverkan med Havs- och vattenmyndigheten är av särskild vikt eftersom fördelningen av medel till miljöövervakning görs i samråd med Havs- och vattenmyndigheten och båda myndigheterna har drivansvar för program inom det nationella miljöövervakningsprogrammet. I det senare ingår samverkan om miljöövervakning inom områden där våra ansvarsområden har mycket nära koppling till varann. NATIONELL MILJÖGIFTSÖVERVAKNING I AKVATISKA MILJÖER Naturvårdsverket ansvarar för all miljögiftsövervakning, även för de delprogram som ligger inom Havs- och vattenmyndighetens programområden Sötvatten respektive Kust och Hav. (Se bilaga A, med beskrivning av den löpande miljögiftsövervakningen.) Med sina respektive ansvar följer ett gemensamt behov av resultaten från miljögiftsövervakningen och Havs- och vattenmyndigheten bidrar till Naturvårdsverkets genomförande av miljögiftsövervakningen. Naturvårdsverket har under 2016 finansierat den akvatiska miljögiftsövervakningen med tkr och Havs- och vattenmyndigheten har bekostat den med tkr. I tabellen nedan ingår inte de kostnader som Naturvårdsverket haft för screeningaktiviteter i akvatisk miljö och som genomfördes inom programområdet Miljögiftssamordning. Däremot kan nämnas att Havs- och vattenmyndigheten under deltog med utredare i Naturvårdsverkets screeninguppdrag om miljögifter

19 Tabell 4. Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget för nationell miljögiftsövervakning i akvatisk miljö, inkl. bidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Nationell akvatisk miljögiftsövervakning*, kostnad (Tkr) Total kostnad varav NV finansierade varav HaV finansierade (genom bidrag till NV) *Här ingår inte kostnader för screeningaktiviteter inom programområdet Miljögiftssamordning som bekostas av Naturvårdsverket erhöll Naturvårdsverket särskilda medel för mätkampanj, 2015 tillsköts medel i och med ett regeringsuppdrag, vilket även påverkade medelstilldelningen NATIONELLA INDIKATORER FÖR FÅGEL ENLIGT HAVSMILJÖDIREKTIVET Under 2016 har Havs- och vattenmyndigheten bidragit med 150 Tkr till utveckling av indikatorer för fågel enligt Havsmiljödirektivet. Den nationella fågelövervakningen genom programområde Landskap bidrar med data till dessa indikatorer. Eftersom den samlade fågelövervakningen i stora delar omfattar både terrestra och akvatiska miljöer redovisas här den samlade fågelövervakningen, inkl. löpande verksamhet och särskilda insatser (se även bilaga A). Tabell 5. Naturvårdsverkets användning av 1:2-anslaget för nationell fågelövervakning, såväl löpande verksamhet som särskilda insatser 2016, inkl. bidrag från Havs- och vattenmyndighetens anslag 1:12 Åtgärder för havs-och vattenmiljö. Nationell fågelövervakning, kostnad (Tkr) Total kostnad 5 200* varav NV finansierade varav HaV finansierade (genom bidrag till NV) *År 2015, kr varav kr var ett bidrag från Havs- och vattenmyndigheten, genom anslaget 1:12, för genomförandet av undersökning avseende oljeskadad fågel Fördelning av bidrag till regional miljöövervakning Naturvårdsverket ansvarar för administrationen av fördelningen av 1:2-anslaget i form av bidrag till länens utförande av de regionala miljöövervakningsprogrammen. Havs- och vattenmyndigheten tilldelar sin del av det samlade gemensamma länsbidraget som ett bidrag till Naturvårdsverket. Under 2016 fördelade Naturvårdsverket gemensamt med Havs- och vattenmyndigheten drygt tkr i bidrag till länsstyrelserna. I beloppet ingick som tidigare år medel till löpande regional miljöövervakning, ca Tkr, samt projektledning av gemensamma delprogram, totalt Tkr (se vidare bilaga 2). I tabellen nedan beskrivs fördelningen av bidraget från respektive myndighet. 21

20 Tabell 6. Havs- och vattenmyndigheten tilldelar Naturvårdsverket sin del av det samlade gemensamma bidraget till länen som Naturvårdsverket fördelar som bidrag till de regionala miljöövervakningsprogrammen. Regionala Naturvårdsverket Havs- och Summa övervakningsprogrammen, bidrag (tkr) 2016 vattenmyndigheten Löpande miljöövervakning Projektledning av gemensamma delprogram Summa Samordning och samverkan med länsstyrelserna Samordningen av länsstyrelsernas regionala program är en grund för samverkan mellan nationella och regionala myndigheter och deras behov. Den genomförs som redan nämnts i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten men också i dialog med länsstyrelserna. De regionala programmen utformas enligt riktlinjer från Naturvårdsverket och HaV- och vattenmyndigheten. Samordning genomförs bl.a. genom återkommande träffar sådan ordnas varje år i anslutning till Miljöövervakningsdagarna, en nationell konferens som under drygt 20 år anordnats av ett län efter dialog med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Temat för årets samverkansträff var framtidens nationella och regionala miljöövervakning. Samordningen av den regionala miljöövervakningen, liksom de regionala miljöövervakningsprogrammen har i stort löpt på enligt plan. Kostnaderna för själva samordningen belastar inte 1:2-anslaget (personalkostnad på Naturvårdsverket). Naturvårdsverket har däremot bekostat den för länen gemensamma webbportalen, rmo.nu som vidareutvecklats för fortsatt förenkling av samordning och uppföljning av de regionala miljöövervakningsprogrammen. I bilaga B beskrivs riktlinjer och utformningen av den löpande regionala miljöövervakningen lite närmare Övrig samordning och samverkan Samverkan med andra nationella och internationella aktörer bedrivs i olika grad och på olika sätt inom miljöövervakningen. Nedan beskrivs några övergripande samverkansverksamheter där finansieringen i vissa fall är extern. NATIONELL SAMVERKAN FÖR GEMENSAMMA MARKTÄCKEDATA Naturvårdsverket har samordnat arbetet med nya nationella marktäckedata (NNM) för att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser, kommuner och andra aktörer inom miljöområdet täcka behov av en aktuell heltäckande 22

21 kartering av marktäcket. Den behövs bland annat för miljöövervakning, arbetet med grön infrastruktur, statistik samt skydd och skötsel av mark. Ett nationellt förankringsarbete har pågått där intresserade myndigheter har deltagit och ett antal bjudits in att delta i en styrgrupp eller i en referensgrupp för nationella marktäckedata. Från 1:2-anslaget använde Naturvårdsverket 500 Tkr år 2016 till denna satsning. LANDSBYGDSPROGRAMSRELATERAD SAMVERKAN Ett nationellt exempel är vår samverkan med SLU, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten där myndigheterna genom Jordbruksverkets regleringsbrev och via EU:s landsbygdsprogram gemensamt disponerade 1,5 Mkr/år som SLU avsatte till miljöövervakningsinriktade utvecklingsinsatser vid SLU. Av gemensamt intresse var bland annat inläggning av historiska data i SLU:s datavärdskap för programområde Jordbruksmark resp. Sötvatten och studie om skogsbrukets påverkan på skogsbäckar och dess vattenkvalitet. Detta landsbygdsprogramsstyrda utbyte har dock haft en tillfällig karaktär och därmed saknat förutsättningar för långsiktiga prioriteringar. EUROPEISK SAMVERKAN FÖR HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING Ett europeiskt exempel är samarbetet för EU-projektets Human Biomonitoring for Europe (HBM4EU) som inleddes 2016 och syftar till att skapa kapacitet och generera jämförbara exponeringsdata på europanivå. Projektet genomförs inom ramen för Horizon 2020 och European Joint Programme (EJP) Co-fund action. Naturvårdsverket är så kallad nationell hubb för det europeiska initiativet om hälsorelaterad miljöövervakning och forskning med målet att visa, och på sikt minska, de negativa hälsoeffekterna av miljöföroreningar. 23

22 2.2 Naturvårdsverkets användning av 1:2- anslaget till miljöövervakning År 2016 har Naturvårdsverkets använt nästan 138 Mkr för nationell och regional miljöövervakning, inkl. medel för tekniskt stöd för miljöövervakningen (t.ex. datavärdskap) Löpande nationell miljöövervakning m.m. Tabell 7. Användningen av 1:2-anslaget till löpande miljöövervakning, inklusive datavärdskap och annat integrerat stöd samt särskilda insatser, som utveckling av metod för datainsamling. Här redovisas även bidrag till regional miljöövervakning. Område/Utfall (Tkr) Luft Hälsorelaterad miljöövervakning Miljögiftssamordning* Miljögiftsövervakning - vatten** Miljögiftsövervakning - land Landskap Skog Jordbruksmark Våtmark Fjäll Integrerat stöd*** Prioriterade insatser/utveckling fördelas till NV, HaV och länen Bidrag till regional miljöövervakning**** Summa * I detta ingår särskilda medel med anledning av regeringsuppdrag om screening. ** Inkluderar bidrag från HaV; Tkr till miljögiftsövervakning. ***Inkluderar HaV:s bidrag, Tkr, till regional miljöövervakning.**** T.ex. datavärdskap; viss överlappning med tabell 14-15, i kapitel 5. Användning av anslaget till de tio miljöövervakningsområdena under perioden illustreras i figur 6. Sammantaget ökade medelsanvändningen men alla programområden fick inte del av tillskottet. Luftövervakningens medelsanvändning ökade något under för att finansiera en översyn av programområdet och ge utrymme för utveckling. Även för miljögiftsövervakningen ökade användningen av anslaget och flera screeningaktiviteter genomfördes. Bland annat var det projekt för att följa upp regeringsuppdraget som omfattar screening av högfluorerade ämnen och bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten, men också projekt för att komplettera övervakningen utifrån vattenförvaltningens krav på upprättandet av en bevakningslista. Inom programområde Landskap betydde ett tillskott möjlighet till 24

23 kompletterande förstärkning av sjöfågelövervakningen och för programområde Våtmark inleddes en revision av programmet. Figur 6. Användningen av 1:2-anslaget till löpande miljöövervakning, programområdesvis, under perioden För andra områden var budgeten så gott som oförändrad vilket betydde att kostnadsökningar inte kunde hanteras och i praktiken i vissa fall betydde behov av nedskärning. Det gällde tidigare framför allt delprogrammet Integrerad miljöövervakning inom programområde Skog. År 2016 gjordes en nedskärning i delprogrammet Nationell Inventering av Landskapet (NILS) inom programområde Landskap. Inom posten Integrerat stöd ligger datavärdskap, bidrag till samverkan inom fjärranalysområdet och olika kvalitetssäkringsinsatser såsom valideringstjänst. Denna post återkommer i kapitlet om ökad tillgänglighet. Flera utvecklingsarbeten har fortgått för fler, inte minst för naturdata, och utveckling av befintliga datavärdskap. Miljöövervakningens undersökningar genomförs av universitet, institut, konsulter, länsstyrelser och andra myndigheter på uppdrag av Naturvårdsverket. Vi följer löpande upp leveranserna från miljöövervakningens utförare. Under 2016 har de i stort levererat enligt avtal. Smärre avvikelser har hanterats. Trots budgetförstärkningar har vi inte inom alla områden lyckats kompensera 25

24 kostnadsökningar vilket inneburit vissa nedskärningar i såväl den löpande miljöövervakningen som av utvecklings- och utvärderingsarbetet. I figur 7 illustreras vilka miljökvalitetsmål som resultaten från respektive programområde primärt relaterar till och i vilken grad. Det miljömål som drar stor del av kostnaden är Giftfri miljö, som följs av Ett rikt växt- och djurliv, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Figur 7. Resultatens användning fördelat på primärt miljökvalitetsmål. I bilaga A beskrivs fördelningen av medlen per programområde närmare Särskilda insatser Vid sidan av den löpande miljöövervakningen som svarar på flera behov av miljödata ökar behovet av ny övervakning, exempelvis genom krav i EU-direktiv. Några utvecklingsområden är särskilt angelägna, t.ex. av farliga ämnen där också satsningar gjorts under Resurstilldelningen har dock medfört att arbetet i vissa fall fortfarande är under utveckling och ny långsiktig övervakning ännu inte har startat, det gäller exempelvis invasiva främmande arter och genetisk variation. Inom flera programområden upplevs det som ekonomiskt svårt att planera för ett långsiktigt utvecklingsarbete och ofta kommer utvecklingsprojekt till stånd först via medel som blir tillgängliga i samband med oväntade förändringar inom andra verksamheter och som möjliggör omfördelning av medlen. Detta gör att den sammantagna utvecklingen av miljöövervakningen kan påverkas. 26

25 Nedan beskrivs övergripande insatser som har betydelse för flera programområden eller som ännu saknar hemvist bland programområdena. I bilaga A beskrivs insatser inom respektive programområde. Effektiviseringar inom miljöövervakningen under perioden beskrivs närmare i Naturvårdsverkets återrapportering enligt regleringsbrev för 2014 (ärende NV ). FRÄMMANDE ARTER Utveckling av miljöövervakning efterfrågas via Europeiska kommissionens förordning om invasiva främmande arter med krav på övervakningssystem för att samla in och registrera uppgifter om förekomsten av invasiva främmande arter. Under året har vi tagit fram ett förslag till genomförande av EU-förordningen liksom ett förslag till en kompletterande svensk förordning. I arbetet med förslagen har vi utrett hur miljöövervakningen av invasiva arter kan utföras. En viktig slutsats är att vi behöver samordna våra insatser med andra myndigheter och aktörer för att effektivt kunna få en samlad nationell bild av dessa arters förekomst och utbredning samt effektiviteten av nödvändiga hanteringsåtgärder. GENETISK VARIATION Sverige har genom Konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att bevara sin biologiska mångfald på ekosystem-, art- och genetisk nivå. Bevarandet av arter innebär inte per automatik att också den genetiska mångfalden inom arterna bevaras, men hittills har bevarandet av genetisk variation fått ganska lite uppmärksamhet inom naturvården, förutom kopplat till de stora rovdjuren. År 2008 lämnade Naturvårdsverket, i samråd med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, dåvarande Fiskeriverket och SLU, på regeringens uppdrag ett förslag till nationellt handlingsprogram för bevarande av genetisk variation hos vilda växter, djur och svampar. Handlingsprogrammet innefattade ett förslag till förstärkt genetisk övervakning, inklusive genetisk provbank, till kostnaden 7 Mkr årligen. Handlingsprogrammet har inte genomförts eftersom miljöövervakningsanslaget inte har förstärkts i detta syfte. Under 2016 har ändå ett nytt utvecklingsarbete kunnat initieras där genetiska metoder används för att kartlägga och övervaka den biologiska mångfalden i marken. I arbetet har markprover som samlats in tidigare inom ramen för den nationella miljöövervakningen analyserats. Naturvårdsverkets övervakning av genetisk variation har under året fortsatt varit fokuserat på de stora rovdjuren. Information som är av avgörande betydelse för förvaltningen av rovdjur insamlas via anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald. Det finns ett etappmål avseende genetisk mångfald med efterfrågan på miljöövervakning. Naturvårdsverkets bedömning i den årliga uppföljningen för 2016 är att målet inte nås. 27

26 3 Miljökvalitetsmålen årlig uppföljning och fördjupad utvärdering Detta avsnitt beskriver kostnader som beror på vårt uppdrag att samordna uppföljningen av alla miljömål, samt för de uppdrag vi lägger ut för analys och kunskapsinsamling för uppföljning och utvärdering av generationsmålet samt de miljökvalitetsmål Naturvårdsverket har uppföljningsansvar för. Här ingår mindre kostnader knutna till miljömålsrådets kansli. 3.1 Samordning av uppföljningen av miljökvalitetsmålen Naturvårdsverket är ansvarig för att samordna uppföljningen av alla miljökvalitetsmål och ska vägleda de 26 myndigheter och andra organisationer som har ett ansvar i miljömålssystemet. Arbetet resulterar i den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen samt en fördjupad utvärdering som görs ungefär vart fjärde år. Löpande kostnader finns för samverkan, rapportutformning och informationsspridning i anslutning till uppföljning av miljökvalitetsmålen. Här finns också de miljömålsmedel som tilldelas den regionala samordningen av länsstyrelsernas arbete (RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Under 2016 har ett viktigt arbete varit att samordna och samverka inom Regeringsuppdrag om indikatorer för miljökvalitetmålen. Varje myndighet har genomfört en översyn av befintliga indikatorer och valt ut upp till fem indikatorer per miljökvalitetsmål inför redovisningen som sker under Även indikatorer för generationsmålet har arbetats fram. Vår målsättning är att göra samverkan robust, enkel och smidig. För det utvecklar vi metodik och tar vi fram vägledning för uppföljning och bedömning av respektive mål och genomför seminarier för tolkning och tillämpning av bedömningskriterierna. Samordningen innebär kostnader för informations- och arbetsmöten samt utformning av rapporter, webinformation och annat informationsmaterial. Vi fördelar också medel för regional samordning, prioriterade analyser och utvärderingar samt till utveckling av indikatorer. Miljömålsrådets kansli finns hos Naturvårdsverket. Miljömålsrådet består av chefer för 17 myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Ordförande är Maria 28

27 Wetterstrand. Miljömålsrådet ska årligen presentera åtgärder som myndigheterna åtar sig att genomföra för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Tabell 8. Kostnader för samverkan och verksamhetsutveckling för miljömålen och miljömålsrådets kansli. Typ av verksamhet (Tkr) Samverkans-, informations- och rapportkostnader Bidrag till regional samverkan för miljömålen (RUS) Summa Den gemensamma miljömålsportalen inklusive arbetswebben, vars kostnader beskrivs i kapitel 5, underlättar samarbete och utbyte av information mellan myndigheterna. Portalen ses över och utvecklas under Analys av sju miljökvalitetsmål och generationsmålet Naturvårdsverket har ansvar för att samordna och genomföra uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv och det mer övergripande generationsmålet. Det innebär att vi följer, analyserar och utvecklar kunskapsunderlag i samverkan med internationella aktörer, forskare och andra myndigheter, för dessa mål. Vi strävar efter ett kostnadseffektivt arbete och använder i så stor utsträckning som möjligt befintliga analyser och data från miljöövervakningen och andra inventeringar samt underlaget för våra internationella rapporteringar. Till det kommer information och statistik från andra myndigheter. Genom uppdrag till experter kompletterar eller vidareutvecklar vi underlaget. Kostnader för analys av miljömålen Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv finns i stor utsträckning inom anslaget 1:3 åtgärder för värdefull natur. 29