Brandombudsmapp. Innehållsförteckning

Transkript

1 Ingår i Miljöledningssystem Dokumentkategori: Rutin Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Sven Kamperin, Säkerhetschef CStG Dokumentförfattare: Stefan Ryskåsen Dokumenttyp: Styrande Giltigt från: Giltigt till: Tills vidare Brandombudsmapp Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Arbetsuppgifter Brandombud 3. Brandskydd - Allmänt - Detektorer - Sprinkler - Handbrandsläckare mm. 4. Varselmärkning 5. Brandlarm - Larmanläggning - Utlöst brandlarm/larmsignaler - Brandorganisation - Brandföreskrifter 6. Områdeskarta STG 7. Policys - Säkerhetspolicy - Brandskyddspolicy 8. Kontaktpersoner 9. Rutiner för brandsäkerhetsrunda - Tillstånd brandfarliga varor - Checklistor 10. Incidentrapport 11. Eget material Sida: 1 (42)

2 Hej och välkommen som brandombud i Capio S:t Görans brandskyddsorganisation. En uppgift lätt att brinna för! Att vara brandombud är en enkel och rolig uppgift som inte kräver några speciella förkunskaper. Det viktigaste är ett engagemang och intresse för brandfrågor, ett intresse som förhoppningsvis också utvecklas och växer med tiden. Vi hoppas också att Du kan entusiasmera dina arbetskamrater och får dem intresserade av att arbeta för en säker arbetsmiljö. Ämnesområdet brandskydd innehåller mycket som är bra att kunna var Du än befinner Dig, hemma, på jobbet eller på semester. Till Din hjälp i uppgiften som brandombud finns denna mapp. Mappen kan Du själv komplettera med det som Du tycker är viktigt och som passar Er arbetsplats. I innehållsförteckningen ser Du vad mappen innehåller. Förhoppningsvis finner Du en hel del som Du kan ha glädje av i din uppgift som brandombud. I mappen finns det också en enkel instruktion vad ett brandombud förväntas göra. Om du får utrymme och tid till annat som Du vill göra inom ämnet eller tycker är viktigt, så är det positivt och helt ok. Det är bra att Du som brandombud försöker träffa alla nyanställda (även timanställda och vikarier) under deras introduktion och att Du uppgraderar Dina arbetskamrater regelbundet. Som Du vet är ju en kedja aldrig starkare än dess svagaste länk Brandskyddet skall finnas med som en stående punkt på APT. Använd det för information eller en eventuell demonstration. Varje år inbjuds Du också till en utbildningsträff med andra brandombud. Utbildningen ger oss möjlighet att öva sådant vi inte kan göra på sjukhusområdet. Jag är mycket tacksam om Du håller mig informerad om Ni byter brandombud eller har synpunkter/frågor som kan vara av värde för ämnet eller för Din/vår arbetsplats. Du är alltid välkommen att vända Dig till mig eller säkerhetschefen Sven Kamperin. Vi ser till att Du får svar på Dina frågor och om Du vill kommer vi på besök till Din arbetsplats. Lycka till! Med vänlig hälsning Stefan Ryskåsen, Brand & Säkerhetssamordnare, Capio S:t Görans Sjukhus Tel Mobil: Sida: 2 (42)

3 Inledning En brand är något av det värsta som kan hända ett företag eller organisation. Varje år inträffar ca 9000 bränder på arbetsplatserna i Sverige. Dessa bränder orsakar skador för ca 4 miljarder kronor. Den ekonomiska biten är dock inte allt, många mister sitt arbete p.g.a. bränder. Det är naturligt att företag och organisationer värnar om sin personal och sina tillgångar genom ett aktivt brandskyddsarbete. Det finns lagar som styr ett företags brandskyddsarbete. De viktigaste är Lagen om skydd mot olyckor och Arbetsmiljölagen. Enligt Lagen om skydd mot olyckor skall ägare eller innehavare av byggnader vidta åtgärder för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Dessa åtgärder kan vara av teknisk karaktär men innefattar även utbildning och övning. Enligt Arbetsmiljölagen skall arbetstagare erhålla tillräcklig information och utbildning för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Detta omfattar kunskaper om säkerheten på arbetsplatsen såsom åtgärder vid brand, hot, stöld, etc. Det är inte räddningstjänsten/brandkåren som ansvarar för verksamhetens brandskydd utan det är fastighetsägaren/nyttjaren själv som har ansvaret. Organisation Capio S:t Görans sjukhus (CStG) har en brandskyddspolicy. Denna policy slår fast den viljeriktning som företaget skall ha i sitt brandskyddsarbete och utgör den grundprincip och säkerhetsnivå som skall gälla för brandskyddet på S:t Görans sjukhus område och dess satellitenheter. StG har en brandskyddsspecialist som arbetar på CStG:s säkerhetsavdelning. Alla enheter på S:t Görans sjukhusområde är genom säkerhetsavtal anslutna till CStG:s brandskyddsorganisation. Även fastighetsägaren Locum har en brandsäkerhetsansvarig. Locums driftentreprenör på sjukhusområdet heter Dalkia. Dalkia sköter om det löpande tekniska brandskyddsarbetet. De åtgärdar fel på släckutrustning, larmutrustning, testar brandlarm m.m. Varje avdelning/enhet på sjukhusområdet skall ha ett eller flera brandombud. Brandombudet skall, på delegering från ansvarig arbetsledare, löpande kontrollera arbetsmiljön på avdelningen/ enheten avseende brandskydd och dokumentera detta varje månad enl. mall i erhållen Brandombudsmapp. Brandskyddsombudet skall tillse att all personal blir introducerad och uppdaterad i avdelningens brandutrustning samt gällande brand / utrymningsrutiner. På S:t Görans sjukhusområde finns dygnet runt två ordningsvakter som fungerar som Brandinsatsgrupp. Ordningsvakterna får larm på sina personsökare (visar husnummer och adress) via det automatiska brandlarmet och leder brandkåren till rätt avdelning. Psykakutens brandinsatsgrupp får indikation på brandlarm och agerar tillsammans med ordningsvakterna på brandlarm från hus När du ser dem komma, rapportera om vad som hänt. Fellarm fås endast i informationssyfte. Sida: 3 (42)

4 Utbildning CStG organiserar varje vår och höst ett antal utbildningstillfällen i grundläggande brandutbildning. Utbildningen är en halvdagsutbildning och innehåller både teori och praktik. Utbildningen vänder sig till ALL personal. Utbildningen skall upprepas vart 4:e år. Avdelningsansvarig/ brandombud får inbjudan via e-post vid ett flertal tillfällen under termin. Brandombuden inbjuds även till ett utbildningstillfälle en gång per år. Detta i syfte att möta andra brandombud, knyta kontakter och uppgradera sina kunskaper inom ämnesområdet brand. Inbjudan kommer via e-post till arbetsledare/ brandombud. Det är varje avdelningschefs ansvar att tillse att man dokumenterar när och om avdelningens medarbetare har gått brandutbildning. Capio S:t Görans sjukhus har ambitionen att sjukhusområdet skall vara en säker plats för personal, patienter och besökare. Tillsammans med medvetna, handlingsberedda och engagerade medarbetare så blir sjukhusområdet och dess arbetsplatser en trygg plats för oss alla. Sida: 4 (42)

5 Arbetsuppgifter för brandombud Arbetar på uppdrag av avd/enhetschef eller motsvarande Bistår arbetsledare med introduktion av nyanställda och studerande i brandskyddsfrågor Deltar aktivt i brandtillsyn och skyddsrond Genomför repetitionsomgångar regelbundet med övrig personal Initierar utbildnings- och övningsbehov samt genomför enklare utrymningsövningar i teori och /eller praktik Kan på uppdrag av avd/enhetschef ansvara för att personal anmäls till erbjudna brandutbildningar och dokumentation av detta Information inom brandsäkerhet v.b på APT möten samt dokumentation av detta enl. Checklista 1 ggr/månad i brandombudsmappen Meddelar ansvarig CSSK vid brandtillbud/brand och tillser att incidentrapport skrivs och skickas till brand & säkerhetssamordnaren Säkerhetstjänsten Capio S:t Görans sjukhus Kontroll och dokumentation av: (* 1 ggr/mån) enl. Checklista i brandombudsmappen - Att anställd är väl förtrogen med Katastrof/Säkerhetsplan och var den förvaras - Branddörrar Kolla att den automatiska dörrstängningen fungerar och att inget blockerar. Om automatisk dörrstängning saknas, hålls dörren stängd. Dörren får inte vara uppställd med kil eller annat. * - Brandposter/handbrandsläckare Skall vara intakta/ plomberade. Får inte vara skymda eller blockerade. De skall ha genomgått årlig kontroll * - Utrymningsvägar/utrymningsplaner/rutiner - Utrymningsvägar får ej vara blockerade och skall vara uppmärkta. Utrymningsplaner skall vara aktuella och sitta väl synligt. * Avdelningen skall ha rutiner för en brandsäker arbetsmiljö som är väl kända av all personal - Trapphus Skall vara fritt från brandfarligt material, fritt från möbler, byggmaterial, pallar tvättvagnar o.dyl.* Sida: 5 (42)

6 Sida: 6 (42)

7 Sida: 7 (42)

8 Sida: 8 (42)

9 Sida: 9 (42)

10 Sida: 10 (42)

11 Sida: 11 (42)

12 Sida: 12 (42)

13 Sida: 13 (42)

14 Sida: 14 (42)

15 Sida: 15 (42)

16 Sida: 16 (42)

17 Sida: 17 (42)

18 Sida: 18 (42)

19 Sida: 19 (42)

20 Sida: 20 (42)

21 Sida: 21 (42)

22 Sida: 22 (42)

23 Sida: 23 (42)

24 Automatiskt brandlarm Byggnaderna på S:t Görans sjukhusområde är försedda med automatiskt brandlarm kopplat direkt till brandförsvaret. Larmningen sker via branddetektorer och/eller larmknapp. Branddetektorer är generellt av typen rökdetektorer. Dessa utlöser även vid damm och andra partiklar i luften. Vid arbeten som kan orsaka detta skall driftentreprenören kontaktas och påverkad detektor skall stängas av. I kök och andra utsatta utrymmen bör värmedetektorer användas. Ring alltid till 112 och tala om orsaken till brandlarmet. I flera av sjukhusets entréer finns det en brandlarmscentral/brandförsvarstablå. Vid larm åker brandförsvaret direkt till den adress varifrån brandlarm indikerats och kan där på en tablå se var någonstans i byggnaden som brandlarm är utlöst. Brandinsatsgruppen (ordningsvakterna) möter brandförsvaret och leder dem snabbaste vägen till larmande sektion. Som ett led i det förebyggande brandskyddet provar Dalkia det automatiska brandlarmet regelbundet. Proven genomförs kvartalsvis. När larmprov skall genomföras kommer det att sättas upp anslag, med tidsangivelse, på entrédörrarna till aktuella byggnader. Brandlarmscentral finns på följande platser Byggnad 09 Vårdvägen 5 Byggnad 05 Vårdvägen 1 Byggnad 06 S:t Göransplan 4 Byggnad 30 S:t Göransplan 3 Byggnad 40 Bågljusvägen 2 Byggnad 84 Patientvägen 2 Byggnad 85 Finsens väg 12 Byggnad 88 Bågljusvägen 28 Byggnad 89 Friskvårdsvägen 4 Byggnad 03 Akutvägen 13 Byggnad 01 Maskinslingan 12 Sida: 24 (42)

25 Utlöst Brandlarm Vid ett brandlarm sker följande indikeringar: Växlande rött och vitt blixtljus och pulserande ljud indikerar ett larm från den egna brandcellen. Vid konstaterad brand som föranleder utrymning sker denna horisontalt till angränsande avdelning/ brandcell (eventuellt efter enhetens specifika instruktion). Vitt blixtljus indikerar att ett brandlarm har utlösts på en intilliggande avdelning i byggnaden. Ingen åtgärd vidtas förutom en höjd beredskap för mottagande av patienter och personal från larmande brandcell. Åtgärd vid falskt brandlarm Då man av misstag aktiverat brandlarmet genom brödrost, tjuvrökning, hantverksarbete eller annat och då man vid kontroll konstaterat att det inte föreligger någon fara för person, fastighet eller egendom, ringer Ni omedelbart SOS Alarm på tel och talar om vad som hänt. Du kan även ringa 112. Då Ordningsvakter och driftspersonal alltid ansluter till brandlarmscentralen vid brandlarm, skall Ordningsvakten alltid omedelbart kontaktas på tel eller p-sök 6(600), och informeras om vad som hänt. Åtgärd vid riktigt/skarpt brandlarm och brand. Då man konstaterat via aktiverat brandlarm eller egna intryck att det brinner, ringer Ni omedelbart SOS Alarm på tel. 112 och talar om vart det brinner och i vilken omfattning samt om det finns annan information som är av värde för brandförsvaret. Är man osäker Ring omedelbart till Ordningsvakterna på tel eller p-sök 6(600) Sida: 25 (42)

26 Brandorganisation Sjukhuset är byggt i enlighet med de föreskrifter som gällde vid byggandet. Brandsyn utförs inte längre rutinmässigt av brandförsvaret. Lagen Lag om skydd mot olyckor lägger nu ansvaret på fastighetsägaren och nyttjaren av fastigheten. Detta innebär att fastighetsägaren ansvarar för tekniska system som brandlarm, sprinkler och brandcellssektionering medan verksamheten i enlighet med Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ansvarar för att all personal har kunskap om hur de skall agera vid brand och även kan använda sig av den släckutrustning som finns på varje enhet. På S:t Görans sjukhusområde erbjuds all personal grundläggande brandutbildning. Landstinget tillsammans med Räddningstjänsten anser att ett skäligt utbildningsintervall är var 4:e år. För utsatta verksamheter (psykiatrin, akutmottagningar etc) finns anledning till tätare utbildningsintervaller. Utbildningarna skall dokumenteras av arbetsledning. Brandförsvaret kan göra tillsyn om man har anledning att tro att brandskyddet inte är fullgott. Brandombud (BO) På sjukhusets alla enheter SKALL finnas brandombud. Det är enhetschefernas ansvar att detta uppfylls. Brandombudens uppgift är att; Informera all personal (även timanställda och vikarier) om utrymningsvägar, släckutrustning, larmdon och brandskyddsföreskrifter. Brandombuden kontrollerar även enhetens brandskyddsutrustning och den allmänna ordningen vad gäller enhetens brandskydd. Ansvaret för brandskyddet ligger på avdelningens/enhetens chef. Säkerhetstjänsten tillhandahåller dokumentation och även speciella utbildningsdagar till sjukhusområdets Brandombud. Åtgärderna skall dokumenteras på från Säkerhetstjänsten tillhandahållna dokumentmallar. Brandinsatsgrupp (BIG) På S:t Görans sjukhus finns dygnet runt två Ordningsvakter som fungerar som Brandinsatsgrupp. Ordningsvakterna får larm på sina personsökare (visar husnummer och adress) via det automatiska brandlarmet och leder brandkåren till rätt avdelning. Åtgärd vid brandlarm (BIG) Vid larm kvarstannar en Ordningsvakt vid Brandskåp/centralapparat, inväntar brandförsvaret och visar dessa vägen. Ordningsvakt nr 2 medtar orienteringsritningar och lokaliserar larmpunkt (via trappor, ej hiss). Brandskåp/centralapparat (CA) skall ej öppnas. Vid ensam Ordningsvakt skall denne invänta brandförsvar vid brandskåp/ca. Brandförsvarets räddningsledare har rätt att fatta beslut om extra bevakning då sjukhuset är myndighetsklassat. Sida: 26 (42)

27 Brandföreskrifter Rökförbud gäller på hela sjukhuset, utom i lokaler där skyltar anger att rökning är tillåten. I rum där oxygen -behandling ges ska särskild aktsamhet iakttas vad gäller öppen eld (vilket generellt är förbjudet), både under och efter behandlingen. Patientens sängkläder, hår och skägg kan lätt antändas. Levande ljus eller rökelse får inte användas. Undantag: Andaktsrummet, Restaurang Göran terrassen och visningsrum för avlidna. (rökutvecklingen från levande ljus riskerar att utlösa brandlarmet med en kostbar utryckning som följd) Eluttag, elspisar, kaffebryggare och liknande bör förses med tidur som automatiskt bryter strömmen efter cirka 30 minuter. Elektriska fel kan orsaka brand. Exempel är ett trasigt vägguttag eller flimrande lysrör. Felet skall genast anmälas till driftentreprenören för åtgärd. Journaler skall förvaras brandsäkert i enskilt låst utrymme. Brännbart material får ej förvaras i utrymningsvägar, t ex trapphus. Ej heller i fläktrum, elcentraler, el-nischer och liknande utrymmen. Dörrar till soprum skall alltid vara låsta. Från varje brandcell ska det finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. Brandsektionering Sjukhusets byggnader är indelade i brandceller. Dörr i brandcellsgräns kallas för branddörr. Tanken är att rök och brand i en brandcell inte skall kunna sprida sig till annan brandcell. Brandredskap På varje våningsplan skall det finnas släckredskap inom ett avstånd av högst 25 meter. Det kan vara handbrandsläckare eller inomhusbrandposter Branddörr skall hållas stängd eller vara försedd med en självstängande funktion uppställning med snöre eller kil får aldrig förekomma får ej blockeras skall provas och underhållas regelbundet för att säkerställa den självstängande funktionen. Brandförsvarets framkörningsvägar och brandgator skall hållas fria från cyklar. Parkera i cykelställ från budbilar. Hänvisa dessa till sjukhusets varumottagning. från fordon. Parkera ej på brandgatan. Sida: 27 (42)

28 Inredning Bestämmelserna i Lagen om skydd mot olyckor innebär att möbler, mattor, gardiner, sängutrustning och armaturer som används i offentlig miljö skall bestå av material som typgodkänts av statens provningsanstalt Före inköp av lös inredning skall samråd ske med sjukhusets brandansvarig och Inköpsavdelningen. Vid inköp av gardiner och övriga textilier skall dessa vara brandklassade och bestå utav bomull. Flamskyddsmedel får av miljöskäl ej användas vid tvätt. Fri bredd i korridorer på vårdavdelningar skall vara minst 1,8 meter och i korridor där sängtransport sker minst 2,4 meter. ( Vissa avvikelser kan finnas. ) Möblering och sänguppställning i korridorer skall därför begränsas efter dessa bredder. Möblera endast på ena sidan av korridoren. Ombyggnation Ombyggnation av den egna enheten skall ALLTID anmälas till sjukhusets lokalsamordnare, brandansvarig och fastighetsägaren för att brandskyddet ej skall åsidosättas. Sida: 28 (42)

29 Brandfarlig vara På sjukhuset är det främst sprit i olika former (handdesinfektion, ytsprit, klorhexidin etc) som utgör brandfarlig vara men även andra typer av brandfarliga produkter förekommer. Dagsbehovet får förvaras utan krav på förvaringsutrymme. Vid mängder över 10 liter skall förvaring ske i låst utrymme (skåp) som är ventilerat. Förvaringsutrymmet skall vara märkt med varningsskylt tillhandahållen av Säkerhetstjänsten. Vår Miljöcertifiering innebär krav på tillstånd för förvaring av brandfarlig vara och en organisation runt detta. Respektive Klinikchef ansvarar som Föreståndare för brandfarlig vara att gällande lagstiftning följs. Den operativa hanteringen sköts av Miljöinformatörer tillika Biträdande föreståndare för brandfarlig vara. Brand & Säkerhetssamordnaren på Säkerhetstjänsten fungerar som resurs år Biträdande föreståndare. Tel. Brand & Säkerhetssamordnare Sida: 29 (42)

30 När det brinner RÄDDA Se avdelningens egna utrymningsföreskrift. Om ingen sådan finns, gäller generellt följande; Rädda i säkerhet, de som är i den lokal där det brinner. Om möjligt gör ett släckförsök. Stäng dörrar till den lokal där det brinner. Då förhindras att rök och eld sprids. Varna övriga som hotas av branden. Om utrymning skall ske, utrym till skyddad plats på samma våningsplan, dvs. bakom en branddörr, s.k. horisontell utrymning. Kontrollera var avdelningen har sin återsamlingsplats. Tag med patientregistret och uppgifter om personal som tjänstgör i lokalerna. Sådana underlag behövs vid återsamlingsplatsen för kontroll av att alla förts i säkerhet. Glöm ej besökare och anhöriga. Använd inte hissarna. LARMA Tryck på larmknappen, om sådan finns. Ring 112 och begär brandkåren. Informera brandkåren om; - Sjukhus. - Byggnad eller adress. - Avdelning. - Brandens omfattning och vad som brinner. - Ditt namn SLÄCK En mindre brand i t.ex. ett vårdrum kan i princip släckas genom att man använder filt, handbrandsläckare eller vatten från inomhusbrandpost. Spruta på det som brinner, inte på lågorna. Återsamlingsplatser finns angivna på utrymningsplanen. Se till att alla tar sig dit för inräkning! Sida: 30 (42)

31 När det har brunnit Åtgärder När brand eller brandtillbud förekommit skall blanketten SKADE- och TILLBUDSRAPPORT fyllas i. Det är viktigt att blanketten blir ifylld även om det bara är en mindre brand som t ex i en papperskorg eller en pyrande eld i en stoldyna. Även när det automatiska brandlarmet larmar i onödan eller pga. tekniska fel skall blanketten fyllas i. Det kan vara fel på larmet, och din rapport kan ge värdefull information inför en viktig åtgärd. Blanketten ska fyllas i för att ge en uppfattning om hur ofta brand eller brandtillbud förekommer. För ytterligare information kontakta säkerhetstjänsten Capio S:t Görans sjukhus. Telefon Telefax: BLANKETTER FINNS PÅ CStG INTRANÄT UNDER Säkerhet/blanketter Sida: 31 (42)

32 Sida: 32 (42)

33 Säkerhetspolicy Capio S:t Görans Sjukhus Omfattning Policyn omfattar alla verksamheter, satelliter såväl som dotterbolag, inom Capio S:t Görans Sjukhus (hädanefter kallat CStG). Policyn avser främst fysisk säkerhet för personer och egendom. Policyn skall fungera underordnad CStG:s Riskpolicy, integrerad med befintliga Brandskydds-, Arbetsmiljö-, Miljö-, IT-policy och Personalprogram. Målsättning CStG:s tillgångar, medarbetare, lokaler och utrustning, skall skyddas mot händelser, interna såväl som externa, oavsiktliga såväl som avsiktliga, som kan orsaka någon form av skada för företaget. Säkerheten skall utformas med ambitionen att tillgängligheten och öppenheten inom CStG:s alla verksamheter bevaras och att alla medarbetare upplever säkerhetsarbetet som viktig och naturlig del i det dagliga arbetet. Ledningen skall genom ett konsekvent förhållningssätt i säkerhetsfrågor, skapa förutsättningar för att säkerhetsarbetet genomsyrar och accepteras av hela verksamheten. Utförande Ledningen skall med stöd av Säkerhetstjänsten genom säkerhetsbefrämjande åtgärder enligt gällande direktiv, policys och rutiner verka för ett väl fungerande säkerhetsarbete. Säkerhetsarbetet skall baseras på att det bland medarbetarna skall finnas ett väl utvecklat säkerhetsmedvetande och kunskap om gällande direktiv och rutiner. Genom detta skall en trygg och säker miljö skapas och upprätthållas. Detta innebär bl.a. följande; Största möjliga säkerhet skall eftersträvas för medarbetare, patienter och egendom i dagligt arbete. Säkerhetsnivån skall genom fortlöpande analyser av verksamheten upprätthållas. Säkerheten skall kännetecknas av en helhetssyn och ett systematiskt förhållningssätt till identifierade skaderisker. En god riskekonomi skall skapas genom bästa möjliga avvägning mellan förebyggande och skadereducerande åtgärder. Händelser och iakttagelser som kan ha betydelse för CStG, medarbetares och patienters säkerhet skall meddelas till Säkerhetstjänsten utan oskäligt dröjsmål. Alla brott riktat mot CStG, medarbetare och patienter på sjukhusområdet skall polisanmälas. Denna säkerhetspolicy har godkänts av ledningsgruppen för Capio S:t Görans Sjukhus, delgivits samtliga klinik-, verksamhets- och dotterbolagschefer och gäller tills vidare. Ort/datum Britta Wallgren, VD Capio S:t Görans Sjukhus Sida: 33 (42)

34 Brandskyddspolicy Capio S:t Görans Sjukhus Omfattning Brandskyddspolicyn är sjukhusledningens viljeyttring och utgör den grundprincip och säkerhetsnivå som skall gälla för brandskyddet. Policyn omfattar alla verksamheter, satelliter såväl som dotterbolag, inom Capio S:t Görans Sjukhus {hädanefter kallat CStG}. Policyn skall fungera underordnad CStG:s Riskpolicy, integrerad med befintlig Säkerhets- och Arbetsmiljöpolicy. Målsättning CStG skall med sitt brandskyddsarbete, i samarbete med räddningstjänst, polis, försäkringsbolag och övriga intressenter vidta och upprätthålla skadeförebyggande åtgärder. Brandskyddet skall bygga på alla medarbetares engagemang, kunskap och samverkan. Avbrott i verksamheten orsakat av brand skall minimeras. Utförande CStG har ett långtgående ansvar för människors hälsa, trygghet och säkerhet när de vistas inom sjukhusets lokaler. Detta gäller såväl anställda som patienter, kunder och besökare. För att försäkra oss om dessa gruppers trygghet, företagets fortsatta framgång och överlevnad är det CStG:s ambition att; i enlighet med gällande föreskrifter i Lag om skydd mot olyckor och Arbetsmiljölag vidta åtgärder för att förebygga brand samt hindra eller begränsa skador till följd av brand. alla anställda i det dagliga arbetet skall visa ett personligt ansvar och engagemang för brandskyddet, följa befintliga direktiv och rutiner, samt att utan oskäligt dröjsmål rapportera fel och brister till brandskyddsansvarig. Löpande ge medarbetarna utbildning och övning i brandskydd. i enlighet med gällande direktiv för Systematiskt brandskyddsarbete tillhandahålla; - brandskyddsorganisation - brandskyddsregler och direktiv - brandskyddsbeskrivning - drifts- och underhållsinstruktioner - kontrollsystem - uppföljningsrutiner Denna brandskyddspolicy har godkänts av ledningsgruppen för Capio S:t Görans Sjukhus, delgivits samtliga klinik- verksamhets- och dotterbolagschefer och gäller tills vidare. Ort/datum Britta Wallgren, VD Capio S:t Görans Sjukhus Sida: 34 (42)

35 Kontaktpersoner Stefan Ryskåsen Brand & Säkerhetssamordnare, Capio S:t Görans Sjukhus AB Tel Mobil Sven Kamperin Säkerhetschef, Capio S:t Görans Sjukhus AB Tel Sida: 35 (42)

36 Du gör din månatliga brandkontroll på Internet. Checklistan med brandkontrollpunkter hittar du på: Sida: 36 (42)

37 Utförande av egenkontroll av brandskyddet samt brandinformation Omfattning och Ansvar Rutinen omfattar egenkontroll och brandinformation som skall genomföras av avdelningens/enhetens Brandombud på delegering av Första linjens chef. Rutinen ingår i det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) i enlighet med Lagen om skydd mot olyckor. Delegeringen avser uppgiften, ansvaret kan ej delegeras. Uppdraget avser egen enhet/arbetsplats. Första linjens chef ansvarar för att nytt eller tillförordnat brandombud utses då det ordinarie brandombudet är eller kommer att vara frånvarande i mer än sex veckor. Det nya ombudets kontaktuppgifter skall utan dröjsmål lämnas till Säkerhetstjänsten på Capio S:t Görans Sjukhus. Saknar enheten Brandombud skall uppgiften utföras av Första linjens chef. Brandombud skall en gång per månad göra en omfattande genomgång kallad egenkontroll av sin arbetsplats och dokumentera egenkontrollens olika moment enligt befintlig checklista. Enheter inom Capio S:t Görans Sjukhus dokumenterar egenkontrollen elektroniskt. Övriga enheter på sjukhusområdet dokumenterar egenkontrollen elektroniskt eller skriftligen, se Bilaga 1. Brandombud skall av ansvarig Första linjens chef beredas utrymme på APT (arbetsplatsmöte) en gång per månad för att informera, uppdatera och öva avdelningens/enhetens personal inom området brandsäkerhet. Datum och innehåll för information skall dokumenteras enligt befintlig checklista av avdelningens brandombud, se Bilaga 2. Checklista Brandsäkerhet för brandombud och Information personal brandsäkerhet APT skall förvaras och arkiveras i erhållen brandombudsmapp tillhandahållen av Säkerhetstjänsten. Checklistor skall förvaras i 4 år. Den elektroniska egenkontrollen nås via Internet och lagras centralt. Innehåll Egenkontrollen (Bilaga 1) skall innehålla kontroller av nedanstående enligt checklista: Utrymningsplan Utrymningsvägar Brandcellsdörrar Eventuella larmlagringstablåer Brandsläckare/Brandposter/Brandfiltar Trapphus Korridorer Sida: 37 (42)

38 Information på arbetsplatsträff (APT) (Bilaga 2) skall innehålla information/repetition/uppdatering gällande: Sjukhusets brandorganisation Avdelningens/Enhetens brandorganisation Säkerhetsplan avsnitt Brand Brandutbildningar för all personal och brandombud Brandsäkerhet innehåll - se Checklista Egenkontroll Brandlarm Teoretiskt övningsspel av brandscenario Sida: 38 (42)

39 CHECKLISTA BRANDSÄKERHET för brandombud. Månatlig kontroll. Markera med X. Bilaga 1 ÅR AVDELNING..SJUKHUS Kontroll av: Jan Feb Ma Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov De c Anmärkning Fel anm. Utrymningsplan: Uppdaterad stämmer med avd/verkligheten. Sitter synlig. Brandsläckare x.. Plomberad. Synlig. Årlig kontroll utförd Brandposter x.. Synlig. Intakt. Årlig kontroll utförd. Brandfiltar x. Synlig. Intakt. Utrymningsvägar Ej blockerade. Uppmärkta (skyltade) Dörr i utrymn.väg tillåter återtåg. Trapphus: Fria från brandfarligt eller hindrande material. Brandcellsdörrar: Autom. stängning ok Ej uppställda med hinder. Oskadade. Korridorer: Fri utrymningsväg. Hinderfri. Ev.Larmlagringstablå: Fungerar/servad. Kunskap i handhavande finns? Sida: 39 (42) Klart

40 CHECKLISTA BRANDSÄKERHET för brandombud. Månatlig kontroll. Markera med X. ÅR AVDELNING..SJUKHUS INFORMATION OM BRANDSÄKERHETS TILL PERSONAL PÅ APT Bilaga 2 ÅR AVDELNING..SJUKHUS Månad Datum Innehåll i korthet Signatur Enhetschef/brandombud Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Sida: 40 (42)

41 Tillstånd brandfarliga varor Allmänt Capio S:t Görans Sjukhus (CStG) har genom sin verksamhet krav på tillstånd för hantering av brandfarliga varor. CStG:s tillstånd har dnr Tillståndet utfärdas av Stadsbyggnadskontoret med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Räddningstjänsten som remissinstanser. Tillståndet är villkorat av bestämmelser över hur vi förvarar och hanterar brandfarliga varor. I CStG:s redovisade brandorganisation är respektive Verksamhetschef klinikens "Föreståndare för brandfarlig vara" vilket innebär att Verksamhetschefen ansvarar för att laga krav inom lagstiftningen för brandfarlig vara uppfylls inom kliniken. Kravet på föreståndare för brandfarlig vara återfinns i 9, SFS 2010:1011 Lag om brandfarliga och explosiva varor. Miljöinformatörerna på respektive enhet har i brandorganisationen benämningen "Biträdande föreståndare för brandfarlig vara" och utför det operativa arbetet i hanteringen av brandfarliga varor. Förvaring brandfarliga varor De brandfarliga varor som sjukhuset huvudsakligen hanterar är ytdesinfektion och handsprit. Finns ytterligare brandfarliga varor skall dessa läggas till totalsumman per enhet. Förvaringen avser per enhet dvs. förvaras brandfarliga varor på flera platser på enheten skall dessa räknas samman. Utöver det dagsbehov som löpande finns i omlopp på patientsalar, på toaletter eller vid handfat, skall brandfarliga varor förvaras enligt nedan. För samtliga punkter nedan gäller att utrymmet eller brandskåpet inte räknas som låst om nyckel till utrymmet/skåpet sitter i låset eller hänger i låsets omedelbara närhet. Mängder upp till 10 liter skall förvaras separat i ett låst utrymme (rum eller skåp) som skall vara märkt med skylt "Brandfarliga ämnen" Mängder mellan liter skall förvaras i ett brandsäkert skåp. Skåpet skall vara skyltat med Brandfarliga ämnen vara låst eller placerat i låst utrymme. Dörren till skåpet skall alltid vara reglad. Förvaras mer än 25 liter brandfarlig vara skall det brandsäkra skåpet vara kopplat till ventilationen. Skåpet skall vara skyltat med Brandfarliga ämnen vara låst eller placerat i låst utrymme. Dörren till skåpet skall alltid vara reglad. Förvaras skåpen i förråd eller annat rum skall även dörren till detta utrymme vara märkt med Brandfarliga ämnen P.g.a. reaktionsrisk vid brand får det inte förekomma samförvaring av brandfarliga varor och andra kemikalier, inte heller accepteras samförvaring med lättantändligt material, såsom papper, kartong, blöjor etc. Vid införskaffande av skåp för brandfarliga varor kontaktas Inköpsavdelningen. Sida: 41 (42)

42 För incidentrapportering använd intranätets avvikelseanmälan för säkerhet! Ändringshistorik Version Författare Kommentar Sida: 42 (42)