KURSMANUAL för TMP (Rättsvetenskaplig teori, metod och praktik, 30 hp, RVGC 70) VT-17

Transkript

1 Handelshögskolan Avdelningen för Juridik KURSMANUAL för TMP (Rättsvetenskaplig teori, metod och praktik, 30 hp, RVGC 70) VT-17

2 2(13) 1. Denna manual innehåller information som behövs för att genomföra Teoriterminen. Ögna igenom den för att få en överblick av terminen och dess olika delmoment. Kompletterande anvisningar ges under terminens gång på ITS. Kursen består av tre delkurser, vilka examineras separat. Delkurserna är: I. Teori och metod, 10,5 hp. II. Projektarbete, 4,5 hp. III. Uppsatsarbete, 15 hp. Sist i manualen finns några viktiga blanketter. - Den första blanketten används vid uppsatsredovisningarna vid kursens slut. Det är således viktigt att den sparas till dess och lämnas in till kurssekreteraren efter avslutad kurs. - Den andra blanketten skall undertecknas och lämnas till kurssekreteraren i samband med uppsatsinlämningen. Försäkran om att plagiering ej har skett är obligatorisk enligt universitets föreskrifter. - Den tredje blanketten avser val av uppsatsämne och medförfattare och skall lämnas in enligt datum som meddelas via ITS. Betyget på kursen Rättsvetenskaplig teori, metod och praktik fattas efter sammanvägning av delkursen Teori och metod samt Uppsatsarbetet. Betyget VG på hela kursen förutsätter att studenten erhållit VG på uppsatsen.

3 3(13) 2. Delkurs I: Teori och metod 2.1. Allmän beskrivning Den rättsdogmatiska metoden utgör ofta utgångspunkten för juridisk problemlösning och argumentation, men det finns också begränsningar och gränser för metoden. För att förstå den rättsdogmatiska metoden och dess för- och nackdelar kommer kursen också ge vissa teoretiska förståelseramar för att i ett vidare perspektiv förstå rättens funktion och hur metoden fungerar i såväl rättsvetenskaplig forskning som i juridiskt praktiskt arbete. Delmomentets övergripande mål är att ge studenterna förmåga att förstå rättens och rättssystemets roll i samhället och förklara samspelet mellan samhällsutveckling och rätten utformning. Genom att sätta in juridiken i en vidare ram och betrakta rättens relation till moraliska, politiska, ekonomiska och sociala faktorer skall studenten få förståelse för hur det rättsliga tänkandet, lagstiftningen och rättstillämpningen påverkats och påverkas av rådande samhällsförhållanden och olika strömningar. Momentet syftar vidare till att träna studenterna i rättsvetenskaplig analys av rättsliga idéer, begrepp och grundläggande föreställningar; ge en teoretisk förståelse av sambandet mellan olika förklaringsmodeller och rättsliga företeelser; belysa rättens kontext och samband med ideologi, moral och politik; påvisa rättens samhällsanknytning och djupare värdestruktur. Syftet är kort sagt att uppmärksamma kopplingen mellan rättsteori och aktuell samhällsdebatt samt att uppöva teoretisk redflektion och rättsvetenskaplig analys. Momentet har som ambition att på olika sätt tillämpa rättsteori på konkreta frågor. Kunskap om metod- och teorireflektioner är viktiga av flera skäl; på ett allmänt plan, utgör de den praktiskt verksamme juristens verktyg för att lösa juridiska problem, tvister eller konflikter inom olika arbetsområden gedigen kunskap om materiell rätt är givetvis central, men i praktisk verksamhet (oavsett om det rör sig om advokatbyrå, affärsjuridik, myndighetsarbete eller domstolstjänst) är metoden och förmågan att redovisa för denna lika viktig. För det andra är denna kunskap viktig inom ramen för kursen då studenterna under kursens andra moment tillämpar sina juridiska kunskaper genom arbete vid företag eller myndighet alternativt genom fördjupning i materiell rätt. Slutligen skall studenterna skriva en tämligen omfattande uppsats inom något rättsområde och där den skall förankras vetenskapligt med utgångspunkt i reflektioner och tillämpning av teori och metod. Delkursen består av föreläsningar, två obligatoriska diskussionsseminarier i mindre grupper, tentamen samt en avslutande uppsats som skrivs av två studenter i grupp jämte ett oppositionsmoment där uppsatsen försvaras. 2.2 Föreläsningar Kursen innehåller ett antal föreläsningar och tyngdpunkten ligger i att studenterna introduceras till en rad grundläggande rättviseteorier inom rättsfilosofins historia. De rättsfilosofiska inslagen börjar med de naturrättsliga, rättspositivistiska och rättsrealistiska riktningarna över samtida inriktningar som liberalism, nyliberalism till

4 4(13) kritisk rättsteori och genusteori. Dessutom innehåller kursen inslag med rättssociologi, där frågan om relationen rätt och samhälle tas upp. Litteraturen och föreläsningarna under Rättsvetenskapen fyller dels en självständig funktion genom att studenterna skall behärska ett antal grundläggande teorier och perspektiv på rätten, men dels tjänar de också syftet att de kan användas som förklaringsmodeller i den kommande uppsatsen, som skrivs senare under terminen. 2.3 Seminarier I kursen finns två obligatoriska seminarietillfällen där studenterna författar PM som lämnas in för bedömning. Dessa redovisas också muntligen av författarna med åtföljande diskussion ledd av en lärare. Närmare instruktioner och uppgifter för respektive PM kommer att ges på kurshemsidan under kursens gång. Syftet med seminarierna är att tränas i att tillämpa teorierna och därigenom bättre förstå dem. Teorierna kan därmed sägas utgöra hjälpmedel eller verktyg för att förstå komplexa rättsvetenskapliga problem. Seminarierna är tillfällen i att uppöva en kritisk dvs en granskande, analytisk och undersökande förmåga och kunna ge rimliga argument för vissa, och ibland motstridiga, lösningar. Genom den fördjupande diskussionen syftar seminarieövningarna också till att, utifrån rättsfilosofiska överväganden, skapa en reflektion hos studenten, som kan leda till en utmaning och/eller omprövning av gängse föreställningar, värderingar och ställningstaganden inom juridiken. Denna process är viktig, eftersom man både som student och i sin framtida yrkesroll kommer att ställas inför olika situationer som innebär reflektion över värderingar och ställningstaganden. Seminarium 1 är 10 februari, kl och seminarium 2 är 3 mars, kl Litteratur och läsanvisningar Kursen kommer att hålla ett rleativt högt tempo så det är viktigt att litteraturen läses redan från kursens början och kontinuerligt enligt nedanstående läsanvisningar. Litteraturen består av kursböckerna Korling, & Zamboni, Juridisk metodlära; Simmonds Juridiska principfrågor samt Strömberg Rättsfilosofins historia i huvuddrag. Utöver kursböckerna finns ett Textkompendium till försäljning på Välkomstcenter. 25 januari: Begrepp och grunder Inledning: att studera allmän rättslära, i: Simmonds Juridiska principfrågor. 27 januari: Rättsfilosofins historia I: naturrätten Kapitel 1-5, i: Tore Strömberg Rättsfilosofins historia i huvuddrag. Mårten Schultz Naturrätt (s ), i: F. Korling & M. Zamboni Juridisk metodlära. 30 januari: Rättsfilosofins historia II: rättspositivismen Kapitel 8-10, i: Tore Strömberg Rättsfilosofins historia i huvuddrag. Uta Bindreiter & Reidar Svensson Rättspositivism, i: J. Nergelius

5 5(13) Rättsfilosofi: Samhälle och moral genom tiderna. Finns i Textkompendiet. Kapitel 5 Hart i Simmonds Juridiska principfrågor. 1 februari: Rättsfilosofins historia III: rättsrealismen och utilitarismen Kapitel 11, i: Tore Strömberg Rättsfilosofins historia i huvuddrag. Kapitel 1 Utilitarismen, i: Simmonds Juridiska principfrågor. 3 februari: Rättigheter Håkan Gustafsson Taking Social Rights Seriously (I): Om sociala rättigheters status, Tidsskrift for Rettsvitenskap 4/ Finns i Textkompendiet. Kapitel 8 Analysen av rättigheter, i: Simmonds Juridiska principfrågor. Kapitel 6 Dworkin, i: Simmonds Juridiska principfrågor. 7 februari: Rättsdogmatikens problemformuleringsprivilegium Lars Björne Den traditionella rättskälleläran, ur: L. Björne Nordisk rättskällelära. Studier i rättskälleläran på 1800 talet (Lund: 1991). Finns i Textkompendiet. Jan Kleineman Rättsdogmatisk metod, i: F. Korling & M. Zamboni Juridisk metodlära. Håkan Gustafsson 3.1 Rättsvetenskapens monocentriska perspektiv, ur: H. Gustafsson Rättens polyvalens. En rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och rättssäkerhet (Lund 2002). Finns i Textkompendiet. 13 februari: Rättssociologi Håkan Hydén Rättssociologi: om att undersöka relationen mellan rätt och samhälle, i: F. Korling & M. Zamboni Juridisk metodlära. 16 februari: Kritisk rättsteori Kapitel 6-7, i: Tore Strömberg Rättsfilosofins historia i huvuddrag. Göran Elwin & Dag Victor Marxism och rätt (ur: Elwin/Victor Rätt och marxism. Norstedts 1978). Finns i Textkompendiet. Dennis Töllborg Kritisk teori, ur: D. Töllborg Personalkontroll (Symposion: 1986). Finns i Textkompendiet. 17 februari: Genusrättsvetenskap Eva-Maria Svensson Genusrättsvetenskap och juridiska metoder, i: F. Korling & M. Zamboni Juridisk metodlära.

6 6(13) Åsa Gunnarsson & Eva-Maria Svensson Forskningsfältets utveckling från kvinnorätt till genusrättsvetenskap, ur: Å. Gunnarsson & E-M. Svensson Genusrättsvetenskap. Finns i Textkompendiet. Håkan Gustafsson Cyklopens öga. En betraktelse av rättsvetenskapens könsblindhet, Retfærd Finns i Textkompendiet. 21 februari: Rawls/Nozick Kapitel 2 Rawls, i: Simmonds Juridiska principfrågor. Kapitel 3 Nozick, marknader och rättvisa, i: Simmonds Juridiska principfrågor. 24 februari: Rättspluralism Minna Gräns Användningen av andra vetenskaper, i: F. Korling & M. Zamboni Juridisk metodlära. Håkan Gustafsson 3.2 Den rättspluralistiska rättsuppfattningen och 3.3 Rättslig polycentri, ur: H. Gustafsson Rättens polyvalens. En rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och rättssäkerhet (Lund 2002). Finns i Textkompendiet. 28 februari: Metodologiska reflektioner Aleksander Peczenik Rättskällor, ur A. Peczenik Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation (Stockholm: 1995). Finns i Textkompendiet. Claes Sandgren Är rättsdogmatiken dogmatisk?, i: C. Sandgren Vad är rättsvetenskap? (Jure: 2009). Finns i Textkompendiet. Håkan Gustafsson 3.4 Till en teori om rättens polyvalens, ur: H. Gustafsson Rättens polyvalens. En rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och rättssäkerhet (Lund 2002). Finns i Textkompendiet. 2.5 Tentamen Tentamen omfattar 4 frågor à 6 poäng, dvs. totalt 24 poäng. För betyget Godkänd krävs 14 poäng och för betyget Väl godkänd krävs 19 poäng.

7 7(13) 3. Delkurs II: Praktik eller specialkurs 3.a Praktik Studenten skall under denna delkurs praktisera hos ett företag, byråa eller en myndighet och där utföra juridiskt utredningsarbete eller annat arbete som fastställs i samråd med praktikplatsen. Praktikarbetet utgörs av sammanlagt tjugo arbetsdagar, v Den närmare förläggningen av praktiken bestäms av praktikanten och praktikföretaget/myndigheten. Delkursen examineras endast med betyget Godkänd. 3.b Valfri juridisk specialkurs De studenter som väljer det här alternativet fördjupar sin juridiska kunskap i materiell rätt. Kurslitteraturen till specialkursen väljs med hänsyn till studentens tidigare kunskaper i samråd med företrädare för respektive inriktning. Mot bakgrund av det valda materialet skall studenten dels författa en mindre arbete på 7-8 sidor, dels hålla en föreläsning på 20 minuter. Delkursen examineras endast med betyget Godkänd.

8 8(13) 4 Moment III: Uppsats och opponering 4.1 Allmänt om examensarbetet Kursdeltagarna skall skriva en uppsats som behandlar ett rättsvetenskapligt problem. Uppsatsarbetet skall utföras av studenterna i grupper om två. Uppsatsförfattarna skall lämna in blankett om val av uppsatsämne. Detta för att kunna fördela handledarresurser efter ämnesvalen. Det är inte nödvändigt att exakt ange den närmare inriktningen anges, men det är viktigt att ange inom vilket ämnesområde som avses att behandlas. Ett förstahandsval och ett realistiskt andrahandsval skall anges på blanketten, med tanke på att det inte med säkerhet kan erbjudas handledare till alla enligt förstahandsvalet, även om det är ambitionen. Uppsatsförfattarna svarar tillsammans med handledare för närmare precisering av ämnet vid ett antal handledningstillfällen. Uppsatsens omfång bör omfatta sidor text exkluderande förord, försättsblad, innehållsförteckning, källförteckning etc. Föreläsningar avseende ytterligare information om uppsats/opponering och själva skrivprocessen samt särskilda metod- och teorifrågor relaterade till skrivandet ges veckorna 14 och Genomförandefasen Arbetet med uppsatsen skall bedrivas självständigt enligt de anvisningar som handledaren lämnar. Uppsatsförfattarna bestämmer själva tid med handledaren för handledning då olika frågor eller problem diskuteras. I handledarens uppgift ingår inte att läsa hela uppsatsen innan den skall lämnas för granskning till slutseminariet. Orsaken härtill är att en orimlig arbetsbörda läggs på handledaren som ofta handleder flera uppsatser. 4.3 Inlämning av uppsats Uppsatsen skall laddas upp via ITS senast kl 13:00 fredagen den 2 juni Om inte uppsatsen lämnas i tid kommer den inte att kunna läggas fram på vårens seminarium. Den läggs då fram i augusti, men det finns då inte möjlighet att erhålla VG. Alla uppsatser kontrolleras genom Urkund. Särskilda instruktioner ges under kursens gång. 4.4 Slutseminarium Vid slutseminariet framlägger och försvarar författarna sitt arbete inför ett auditorium bestående av kursdeltagare och andra intresserade. Slutseminarierna kommer att hållas vecka 23, 7-19 juni. Ett oppositionsschema kommer att anslås på kurssidan. Slutseminariet inleds med att opponenterna presenterar arbetet. Presentationen förväntas ta ca 10 minuter. Efter presentation får författarna möjlighet att göra vissa korrigeringar och tillrättalägganden varefter följer egentlig opposition och försvar av arbetet. Seminariet avslutas med att opponenterna summerar diskussionen. Oppositionen skall genomföras på minst 60 och högst 75 minuter. Opponenterna skall ha ett klart och strukturerat upplägg för sin opposition. Tiden skall disponeras och struktureras väl. Om tiden överskrids, avbryter seminarieledaren oppositionen. En

9 9(13) opposition som inte uppfyller de krav som ställs i dessa anvisningar leder till komplettering. Förutom opposition och eget försvar, krävs aktiv närvaro vid tre ytterligare slutseminarier. Detta skall styrkas av närvarande seminarieledare. Examinatorn signerar i ett särskilt Närvarokort (se bilaga 1), som lämnas till kurssekreteraren, när det är helt ifyllt. Närmare oppositionsinstruktioner ges på ITS hemsida inför opponeringstillfällena. 4.5 Layout och inlämning av arkivexemplar mm Till uppsatsens försättsblad används Handelshögskolans försättsblad: För uppsatsen skall följande användas: typsnitt storlek 12, teckensnitt Times New Roman och enkelt radavstånd. Layoutstöd för uppsatser finns på: Uppsatstiteln skrivs med versaler och placeras mitt på försättsbladet. Engelsk titel skall finnas. Sammanfattning av uppsatsen skrivs på engelska omfattande en A4 sida. (Ej obligatorisk.) Fr.o.m. vårterminen 2013 ska studenter publicera sina examensarbeten elektroniskt, samtidigt som något pappersexemplar inte längre skall lämnas in för arkivering. Det är den korrigerade versionen som skall publiceras efter att examinatorns godkännande givits. Närmare och detaljerade anvisningar för elektronisk publicering finns på bibliotekets hemsida. Länkadressen är: Bedömning m.m. För varje uppsats finns en utsedd handledare. Betyget på uppsatsen sätts av examinatorn. Betyget kan vara U (Underkänt), G (Godkänt) eller VG (Väl godkänt.) En ej godkänd uppsats omarbetas enligt anvisningar av examinatorn. Uppsatsen måste genomgå ett nytt seminarium. Tillfällen kommer att ges i augusti och januari. Även för uppsats som getts något av betygen godkänd eller väl godkänd kan examinatorn kräva kosmetiska revideringar och formaliakompletteringar efter slutseminariet. Avsikten är dock inte att ge möjlighet till omarbetning för att erhålla högre betyg. Betyget sätts således på den version av uppsatsen som läggs fram vid slutseminariet. 4.7 Bedömningskriterier Problemanalys och syfte Anknytning till teori och tidigare undersökningar Metoddiskussion Undersökningens praktiska uppläggning och genomförande, materialinsamling Analys, tolkning och resultatredovisning Slutsatser och eventuella rekommendationer Språket i rapporten samt dess formella utseende

10 Självständighet och kreativitet Den röda tråden i arbetet Oppositionen 10(13)

11 11(13) NÄRVAROKORT FÖR UPPSATSSEMINARIER Namn Personnummer Datum Underskrift seminarieledare Eget försvar Egen opposition Närvaro andras uppsatser Uppsats Datum Underskrift seminarieledare OBSERVERA!! För att få ut resultatet på hela kursen skall detta närvarokort, utvisande att obligatoriska prestationer fullgjorts, inlämnas till expeditionen samtidigt som uppsatsen har publicerats elektroniskt..

12 12(13)

13 13(13) UPPGIFT OM UPPSATSÄMNE M.M. Rättsvetenskaplig teori, metod och praktik Lämnas till kurssekreterare Catarina Arnesson-Rohlin eller i den röda postlådan vid Avdelningen för Juridik. ÄMNESVAL FÖRFATTARE Namn och .