Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 5 oktober

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 5:2016 Dnr: 2016/0100 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 5 oktober Plats: Ypsilon, Mälardalens högskola, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast måndag 3 oktober via epost: hanna.millberg@mdh.se eller tel: Ledamöter: Cecilia Lindh Ordförande Margareta Asp Vice ordförande Anette Strömberg Lärarrepresentant Karin Molander Lärarrepresentant Danielsson Magnus Elfström Lärarrepresentant Mia Heikilä Lärarrepresentant Dania Mehho Studeranderepresentant Mariam Muwaffak Adeeb Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Adjungerade: Ylva Blauberg Examenshandläggare, SAE 6 Tjänstemän: Julia McNamara Utbildnings- och forskningshandläggare, UFO Hanna Millberg Utbildnings- och forskningshandläggare, UFO Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 5:2016 Dnr: 2016/0100 Ärende Åtgärd Underlag 1. Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bilaga Revidering av utbildningsplan för socionomprogrammet Föredragande: Hanna Millberg 4. Revidering av utbildningsplan för fysioterapeutprogrammet Föredragande: Hanna Millberg 5. Revidering av utbildningsplan för folkhälsoprogrammet Föredragande: Julia McNamara Kaffepaus Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar, bilaga 1: mallar Föredragande: Ylva Blauberg 7. Information om Universitetkanslerämbetets pilotutvärdering av förskolärarprogrammet Föredragande: Julia McNamara 8. Information Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 3 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil 7.1

3 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 5:2016 Diarienummer: 2016/0100 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Mia Heikkilä att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan

4 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 5:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för socionomprogrammet (GOM01) Diarienummer: 2016/2332 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för socionomprogrammet (GOM01). De föreslagna förändringarna innebär att utbildningsprogrammets två kurser med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) slås ihop till en större sammanhängande VFU-kurs. Förändringarna innebär också ökad valbarhet för studenterna då en befintlig kurs görs valbar och två nya valbara kurser läggs till. Förändringarna föreslås gälla för utbildnings som startar höstterminen Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för socionomprogrammet enligt akademins önskemål, bilaga 3 att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 och framåt Ärendets beredning Förslaget till förändringar har utformats efter diskussion mellan ämnesgruppen i socialt arbete och företrädare för praktiskt socialt arbete samt branschråd och utbildningsråd. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Pyramiden Bilaga 5: Examensmatris för berörda kurser Delges Akademichef HVV, Administrativ chef HVV, Utbildningsledare HVV, programsamordnare socionomprogrammet

5 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 5:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för fysioterapeutprogrammet (GTV01) Diarienummer: 2016/0604 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för Fysioterapeutprogrammet (GTV01). De föreslagna förändringarna innebär att kurser i sociologi och vårdpedagogik tas bort och att antalet hp inom psykologi minskas. Istället tillkommer en kurs i fysioterapi och en kurs i folkhälsa och två befintliga kurser i utbildningsprogrammet utökas något. Akademin skriver i sin ansökan att genom de föreslagna förändringarna förstärks områdena global hälsa och hälsopromotion samt att fokus förstärks från individ- och grupp- till organisations- och samhällsnivå. Akademin önskar att revideringen ska gälla från höstterminen Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för fysioterapeutprogrammet enligt akademins önskemål, bilaga 3 att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 och framåt Ärendets beredning Förslaget till förändringar har behandlats av utbildningsråd, programråd för fysioterapeutprogrammet, branschråd och linjeföreningens styrelse samt av lärarlaget och övriga områden involverade i programmet. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatiris för fysioterapeutexamen Bilaga 5: Examensmatris för kandidatexamen Delges Akademichef HVV, Administrativ chef HVV, Utbildningsledare HVV, programsamordnare fysioterapeutprogrammet

6 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 5:2016 Diarienummer: 2016/ Revidering av utbildningsplan för folkhälsoprogrammet (GKV01) Diarienummer: 2016/0603 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 9 september 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för folkhälsoprogrammet (GKV01). Ett delvis omarbetat underlag inkom den 23 september. Akademin har i sin ansökan beskrivit föreslagna ändringar och motiverat dem. Förändringarna omfattar dels ändrade målformuleringar till de nationella examensmålen, dels ett uppdaterat kursupplägg. Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för folkhälsoprogrammet i enlighet med akademi HVV:s förslag, bilaga 4 att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2017 och framåt Ärendets beredning Kollegiet i folkhälsovetenskap vid akademi HVV har granskat utbildningsprogrammet under våren 2016, med utgångspunkt i kurs- och programutvärderingar, utvärderingar från Högskoleverket och Universitetskanslersämbetet, omvärldsbevakning, nätverksträffar och akademins framtidsseminarier. Synpunkter har inhämtats från programrådet, ämnesansvariga, avdelningschef samt branschrådet. Studenter har medverkat genom studentrådet och en särskilt tillsatt studentgrupp. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildningsoch forskningssektionen. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om revidering Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Förslag till ny utbildningsplan

7 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 5:2016 Diarienummer: 2016/0100 Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, programsamordnare folkhälsoprogrammet

8 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 5:2016 Diarienummer: 2016/ Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar, bilaga 1: mallar Diarienummer: 2015/1614 Handläggare: Ylva Blauberg Inom både förvaltningen och hos utbildningsledarna har man sett ett behov av att tydliggöra hur examensbeskrivningar kan formuleras. De behov som identifierats har både handlat om tydligare stöd till akademierna i arbetet med att formulera examenskrav, att göra det tydligt för studenterna vad som krävs för att uppnå en viss examen och hur utbildningsvägen dit ser ut, samt att det ska vara enkelt att utfärda examina på basis av nämndens fastställda utbildningsplaner och akademiernas fastställda kursplaner. Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 3 juni 2015 att uppdra till förvaltningschefen och akademicheferna att tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget att utarbeta förslag på regler för examensbeskrivningar, vilka fastställdes av nämnden vid dess möte den 9 juni Samtidigt beslöt nämnden att uppdra till arbetsgruppen att föreslå mallar för examensbeskrivningar, d v s bilaga 1 till regler för examensbeskrivningar. Dessa mallar föreslås nu fastställas av nämnden. Föredragande: Ylva Blauberg Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att ta bort den lokala bestämmelsen att högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå får ingå i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola eller, behålla den lokala bestämmelsen att högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå får ingå i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola eller, behålla en lokal bestämmelse om hur många högskolepoäng på avancerad nivå som högst får ingå i en kandidatexamen och att denna nivå preciseras till högst XX högskolepoäng

9 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 5:2016 Diarienummer: 2016/0100 att föreslå fakultetsnämnden att fastställa föreslagna mallar för examensbeskrivningar, d v s bilaga 1 till regler för examensbeskrivningar. Ärendets beredning Den tidigare arbetsgruppen som tillsatts utifrån nämndens direktiv omgrupperades något till det slutgiltiga arbetet med mallarna och den har bestått av Ylva Blauberg, SAE (sammankallande), Anna Axelsson, SAE, Eva Thorin, EST, Christina Kääriä, UKK, Erik Janse, UKK och Annika Björklund, IDT. Ärendet har beretts vid utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 5 oktober. Underlag Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: förslag till bilaga 1 till regler för examensbeskrivningar på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola

10 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 5:2016 Diarienummer: 2016/ Information om Universitetkanslerämbetets pilotutvärdering av förskollärarprogrammet Diarienummer: 2013/1844 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Under 2016 och 2017 genomför Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en pilotomgång för att testa den kommande modellen för att utvärdera kvalitet på högskoleutbildningar. Föremål för pilotutvärderingen är förskolläraroch grundlärarutbildning vid åtta lärosäten. Vid MDH utvärderas förskollärarutbildningen. Underlag för utvärderingen utgörs av självvärdering, självständiga arbeten och intervjuer. Akademi UKK ansvarar för framtagande av självvärderingen under hösten för inlämning till UKÄ i mitten av december Som ett led i att säkra kvaliteten på självvärderingen har akademi UKK utsett granskare, både internt och externt. Fakultetsnämnden ingår som en del i den interna granskningen genom en läsgrupp som har till uppgift att granska och lämna synpunkter på akademins självvärdering. Preliminär period för granskning är 9-22 november Den 22 september 2016 gav fakultetsnämnden i uppdrag till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, att inom sig utse en läsgrupp bestående av två till tre granskare. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att utse NN att ingå i fakultetsnämndens läsgrupp för granskning av självvärderingen i pilotutvärderingen av förskollärarutbildningen. Ärendets beredning Planering av deltagandet i pilotutvärderingen sker i en projektgrupp på akademi UKK. Utbildnings- och forskningssektionen bidrar med visst stöd vad gäller samordning och återkoppling till fakultetsnämnden. Ärendet gällande läsgrupp har behandlats av fakultetsnämnden den 22 september Underlag Bilaga 1: Preliminär tidplan för pilotutvärderingen Delges Akademichef UKK, forskningsledare UKK, utbildningsledare UKK. -

11 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 5:2016 Diarienummer: 2016/ Information Diarienummer: - Handläggare: - Information från fakultetsnämndens sammanträde den 22 september Avstämning från utskottets arbete kring underlag vid omfattande revideringar Föredragande: Ordförande Förslag till beslut att notera informationen

12 Bilaga Ärende 2016/ (2) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för socionomprogrammet (GOM01) Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för socionomprogrammet (GOM01). De föreslagna förändringarna innebär att utbildningsprogrammets två kurser med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) slås ihop till en större sammanhängande VFU-kurs. Förändringarna innebär också ökad valbarhet för studenterna då en befintlig kurs görs valbar och två nya valbara kurser läggs till. Förändringarna föreslås gälla för utbildnings som startar höstterminen Faktasammanställning I akademins ansökan finns en sammanställning av de föreslagna förändringarna tillsammans med motiveringar. Efter diskussion med handläggare från utbildnings- och forskningssektionen inkom akademin med en något uppdaterad ansökan. I kompletteringarna förtydligade akademin hur de berörda kurserna samt de nya föreslagna kurserna är tänkta att bidra till de nationella examensmålen, både genom att förtydliga själva ansökan och genom att ta fram en examensmatris. Examensmatrisen visar hur de nya kurserna samt de kurser som skall ersättas bidrar till de nationella examensmålen för socionomexamen. Föreslagna förändringar Socionomprogrammets två VFU-kurser, Socionomens professionella yrkesroll I 15 hp som ges i årskurs två och Socionomens professionella yrkesroll II 15 hp som ges i årskurs tre slås samman till en kurs, Socionomens professionella yrkesroll 30 hp. Denna kurs ges i årskurs tre. Det innebär att kursen Social utsatthet och ohälsa 15 hp som nu ges i årskurs tre flyttas till årskurs två. Akademin skriver i sin ansökan att sammanslagningen till en längre VFU-period är en anpassning till hur det ser ut vid andra lärosäten vilket underlättar studentrörligeten mellan lärosäten. Vidare anger akademin att fördelarna med en längre sammanhängande VFU-period är att studenterna hinner få så mycket kunskaper om praktiskt socialt arbete att de under de sista veckorna av VFUperioden hinner med egna ärenden. Vidare vill akademin tillföra utbildningsprogrammet två nya kurser i årskurs två, Social omsorg i socialt arbete 7,5 hp och Internationellt och

13 Bilaga 3.1 transinternationellt socialt arbete 7,5 hp. Dessa kurser föreslås vara valbara och studenterna kan välja mellan dessa kurser eller den befintliga kursen Social utsatthet och ohälsa 15 hp. Syftet med de två nya kurserna är att ge studenterna mer kunskaper om funktionsnedsättning och åldrande vilket akademin skriver har efterfrågats av företrädare från praktiskt socialt arbete. De nya kurserna väntas ge erfarenhetsutbyten mellan studenter vid socionomprogrammet och internationella studenter eftersom de kommer ges på engelska och kommer vara öppna för internationella studenter vilket. 2 (2) Överväganden Akademins förslag innebär inte stora förändringar av programmet som helhet och utbildningen skulle i och med de föreslagna förändringarna fortfarande uppnå examenskraven om minst 210 hp inom socialt arbete. För socionomprogrammet finns lokala bestämmelser som anger att utbildningen skall omfatta minst 30 hp verksamhetsförlagda studier vilket inte påverkas av de föreslagna förändringarna. Vidare anger de lokala bestämmelserna att social utsatthet skall ingå i utbildningen. Att kursen Social utsatthet och ohälsa blir valbar påverkar dock inte detta krav då social utsatthet, enligt akademins ansökan, också ingår i kursen Internationellt och transinternationellt arbete, som utgör det andra valbara alternativet. I examensmatrisen visar akademin hur de nya valbara kurserna är tänkta att bidra till de nationella examensmålen. Lärandemålen i kurserna berör sammantaget de flesta av examensmålen, men akademin har inte gjort någon bedömning av i vilken grad, såsom att kursen till viss del eller till stor del omfattar examensmålet. Examensmatrisen visar inte heller hur utbildningen som helhet når upp till de nationella examenmålen. Akademin bedömer att de nya valbara kurserna bidrar till examensmålen i samma utsträckning som kursen Social utsatthet och ohälsa att de två nya kurerna tillsammans kan ersätta kursen Social utsatthet och ohälsa. Akademin bedömer också att sammanslagningen av de två VFU-kurserna till en större VFU-kurs inte påverkar hur utbildningsprogrammet når upp till de nationella examensmålen. En sammanslagning av två VFU-kurser till en längre kurs skulle kunna påverka tillgången på lämpliga VFU-platser. Akademin menar dock att möjligheten att hitta VFU-platser underlättas då man bara behöver hitta platser en gång och inte två gånger, samt att önskemålen har initierats av representanter från praktiskt socialt arbete. De föreslagna förändringarna har utformats efter diskussionen mellan ämnesgruppen i socialt arbete och företrädare för praktiskt socialt arbete samt branschråd och utbildningsråd där också studenter finns representerade. Beredningens rekommendation Beredningen föreslår utskottet att revidera utbildningsplanen för socionomprogrammet i enlighet med akademins förslag och att den reviderade utbildningsplanen börjar gälla för studenter antagna från höstterminen 2017.

14 Bilaga 3.2 Motivering till revidering av utbildningsplan socionomprogrammet Bakgrund Socionomprogrammet (GOM01) består av 7 terminer och 210 hp. I nuvarande upplägg har socionomprogrammet två 10 veckors VFU-perioder. Den första 10 veckorsperioden ligger på termin 3 och den andra är förlagt på termin 6. Varje enskild termin i programmet består av två kurser motsvarande 15 hp vardera (Se bilaga Pyramiden över socionomprogrammet upplägg och innehåll). Ämnesgruppen i socialt arbete har fört diskussion om programmets upplägg dels med företrädare för praktiskt socialt arbete, dels studentrepresentanter via branschråd och utbildningsråd. Under dessa sammankomster har det framkommit önskemål om två förändringar inom socionomprogrammet. Den första förändringen eller revideringen handlar om att slå ihop nuvarande två VFU-perioder till en sammanhängande 20 veckors VFU-period. Den andra förändringen handlar om att tillföra socionomprogrammet två valbara kurser, dvs ge studenterna valmöjlighet under termin 4. Process Efter noggranna överväganden och diskussion i branschråd, programråd, APT och med studentrepresentanter samt en nationell kartläggning har arbetsgruppen i socialt arbete kommit fram till en önskan om följande revideringar i socionomprogrammet. 1. att slå ihop nuvarande två VFU-perioder till en sammanhängande VFU-period. 2. Att tillföra socionomprogrammet två nya kurser och ge studenterna på termin 4 möjlighet att få välja mellan att läsa nuvarande kurs, SAA054 social utsatthet och ohälsa (15 hp) eller SAA058 social omsorg i socialt arbete (7,5 hp) tillsammans med SAA059 Internationellt och transnationellt socialt arbete (7,5 hp) Se bilagor med utbildningsplaner dels nuvarande utbildningsplan och en reviderad version av utbildningsplan. De fördelar som finns med en längre VFU period istället för två 10 veckors är att studenterna genom en 20 veckors period får möjlighet att under de första veckorna observera praktiskt socialt arbete och få så mycket kunskaper om praktiskt socialt arbete att de under de sista veckorna av VFU-perioden hinner med egna ärenden. Andra fördelar med en 20 veckors sammanhängande period är nationell anpassning till de övriga lärosäten med socionomprogram. Anpassningen underlättar för studentrörligheten mellan lärosätena. 20 veckors sammanhängande VFU, dvs. 30 hp verksamhetsförlagda studier strider heller inte mot de lokala bestämmelserna vid Mälardalens högskola. Av de lokala bestämmelserna framgår att studenterna ska ha minst 30 hp verksamhetsförlagda studier. Fördelar med de valbara kurserna är att våra studenter får mer kunskaper om funktionsnedsättning och åldrande, vilket har efterfrågats av företrädare från praktiskt socialt arbete. I och med att kurserna ges på engelska är de även öppna för internationella studenter, vilket innebär erfarenhetsutbyte mellan våra och internationella studenter. De revideringar som önskas inom socionomprogrammet påverkar inte examensmålen i det avseende att inga kurser eller moment tas bort. Revideringarna ger däremot ökad valbarhet.

15 Bilaga 3.2 Kurserna (Social omsorg i socialt arbete + Internationellt och transnationellt socialt arbete) svarar väl mot de nationella examensmålen (se matris över socionomprogrammet). Av de nationella examensmålen framgår bland annat att studenterna ska: - visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer Av kursen social utsatthet och ohälsa framgår bland annat att studenterna ska kunna: - redogöra för empiriska förhållanden av social utsatthet och ohälsa - redogöra för och diskutera förhållanden på individ-, grupp- och samhällsnivå som kan leda till olika former av social utsatthet och ohälsa - redogöra för och analysera social utsatthet och ohälsa utifrån olika teorier inom socialt arbete samt ur ett brukarperspektiv - redogöra för och förstå utsatthetens samband med kön, klass, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning utifrån ett intersektionellt perspektiv - identifiera konsekvenser av social utsatthet och ohälsa i form av diskriminering och exkludering De kurser som studenterna har möjlighet att välja istället för social utsatthet är social omsorg i socialt arbete och internationellt och transnationellt socialt arbete. Vår bedömning är att dessa två kurser tillsammans kan ersätta social utsatthet. Av kursen social omsorg i socialt arbete framgår att studenterna ska kunna: - redogöra för och diskutera teoretiska perspektiv på social omsorg - beskriva och förstå socialt omsorgsarbete rörande personer sent i livet och personer med funktionsnedsättningar Här ska studenterna liksom i social utsatthet få kunskaper om individer och grupper som har en utsatt position i samhället samt kunna redogöra och diskutera detta utifrån teoretiska perspektiv. Av kursen internationellt och transnationellt socialt arbete framgår bland annat att studenterna ska kunna: - definiera och beskriva internationellt och transnationellt socialt arbete - visa kunskap om globala sammanhang som påverkar socialt arbete - redogöra för olika internationella konventioner och samarbetsorganisationer inom socialt arbete - beskriva och förstå samhällsarbete som en del i internationellt socialt arbete - förklara hur social rörlighet och social utsatthet utanför nationsgränser påverkar socialt arbete inom nationsgränser Även denna kurs ger studenterna liksom kursen social utsatthet och ohälsa kunskaper om social utsatthet. Kursen har dock fokus på såväl nationella som internationella förhållanden. Munir Dag Avdelningschef/Programansvarig Per Andersson Utbildningsledare

16 Bilaga 3.3 Utbildningsplan Socionomprogrammet, 210 hp Programkod: GOM01 Giltig från: HT13 17 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Behörighet: Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). Diarienummer: MDH /10 Akademi: HVV Fastställandedatum: Mål Mål för utbildning på grundnivå (1 kap. 8 högskolelagen) Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga attsöka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Mål för socionomutbildningen (utöver de allmänna målen i 1 kap 8 HL) För socionomexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer, visa kunskap om ledning av socialt arbete, och visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser. Färdighet och förmåga

17 Bilaga 3.3 Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs, visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området, visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt, visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska, men del av kurslitteratur är på engelska och föreläsningar på engelska kan förekomma. dock förekommer vissa kurser, kursmoment och viss kurslitteratur som är på engelska. Det kan också förekomma viss kurslitteratur på de nordiska språken. Innehåll Socionomprogrammet är en akademisk professionsutbildning som omfattar 210 högskolepoäng, tre och ett halvt års heltidsstudier, och leder fram till en socionomexamen. Socionomprogrammet ger en generell förberedelse för att utöva kvalificerat socialt arbete med människor i alla åldrar och i olika livssituationer. Efter avslutad utbildning skall den studerande kunna genomföra sociala utredningar, förebyggande insatser och stödjande åtgärder, men också söka och värdera vetenskaplig kunskap samt utvärdera och kritiskt reflektera över de egna insatserna. Socialt arbete utgör programmets huvudområde med 180 högskolepoäng i successiv fördjupning på grundnivå (termin 1-6), samt 30 högskolepoäng på avancerad nivå (termin 7). Efter sex terminers fullgjorda studier inom programmet uppfylls kravet för kandidatexamen, efter sju terminer kravet för socionomexamen. Helhetssyn - integrerat synsätt fyra perspektiv Utgångspunkten för socionomprogrammet är att se livsvillkor och sociala problem som samhällsfenomen som kan kräva insatser på strukturell nivå, men också på grupp- och individnivå. Människors levnadsförhållanden och olika gruppers speciella behov studeras och förstås utifrån både ett systemperspektiv och ett livsvärldsperspektiv. Helhetssyn innefattar även att studera förhållandet mellan det sociala arbetets praktik och dess teori. Socionomutbildningen genomsyras av fyra perspektiv som återkommer integrerat i olika kurser under utbildningens gång: (1) Ett intersektionellt perspektiv, vilket innebär att sociala förhållanden studeras utifrån till exempel klass, kön, etnicitet, ålder, funktionsförmåga, trosuppfattning och sexuell läggning hur dessa samvarierar samt påverkar människors livsvillkor. (2) Ett etiskt perspektiv, vilket innebär att de studerande utvecklar kunskaper och uppövar

18 Bilaga 3.3 kompetens och förmåga att bemöta människor och hantera sociala problem på ett etiskt medvetet sätt. (3) Ett barnperspektiv, vilket innebär att barns situation, behov och rättigheter beaktas i studier av sociala problem och barns rätt att bli hörda i åtgärdsplanering och problemlösning. (4) Ett brukarperspektiv, vilket innebär att människors upplevelser och erfarenheter av sin vardag beaktas i analyser av sociala problem och delaktighet i åtgärdsplanering och problemlösning. Brukarperspektivet omfattar människor i alla åldrar, barn som äldre, personer med funktionsnedsättning och människor med speciella behov. Termin 1-2 ger grundläggande kunskap om och förståelse för vad socialt arbete är, dess innehåll, samhälleliga villkor och förutsättningar, både som ämne, yrkesmässig praktik och vetenskaplig verksamhet. Den studerande får möta olika bilder av socialt arbete och social omsorgsverksamhet genom brukare, yrkesverksamma, lärare och aktuell forskning för att därmed få en bild av sitt studieval och framtida yrkesverksamhet. Termin 3-4 ger ökad kunskap och fördjupad förståelse för det sociala arbetet med fokus på människans utveckling i ett livsloppsperspektiv och kring sociala problem, människors utsatthet och livsvillkor det sociala arbetets profession, organisation och praktik. Genom tio veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges under handledning möjligheter till färdighetsträning inom exempelvis individ- och familjeomsorg, missbruksarbete, kriminalvård, skola, omsorgsinriktade verksamheter, hälso- och sjukvård, sociala verksamheter i offentlig, frivillig och privat regi. Lagar och regelverk som styr socialt arbete behandlas också och professionella färdigheter tränas genom övningar där regelverket tillämpas i myndighetsutövning och ärendehandläggning, utredning, analys och åtgärdsplanering. Termin 4 ger också ytterligare fördjupade kunskaper om sociala problem, utsatthet och olika gruppers livsvillkor. Termin 5 ger genom en 20 veckors handledd verksamhetsförlagd utbildning (VFU) möjligheter till färdighetsträning inom det sociala arbetets verksamhetsfält som till exempel individ- och familjeomsorg, missbruksarbete, kriminalvård, skola, omsorgsinriktade verksamheter, hälso- och sjukvård, sociala verksamheter i offentlig, frivillig och provat regi. Termin 6 ger fördjupade kunskaper i vetenskaplig metod och den studerande genomför ett självständigt arbete (examensarbete). Efter avslutade studier på termin 6 finns möjlighet att erhålla en kandidatexamen i socialt arbete. Termin 5-6 innebär ytterligare teori- och forskningsanknytning med fördjupade kunskaper om sociala problem, utsatthet och olika gruppers livsvillkor bland annat i ett åldersrelaterat perspektiv. Den studerande skaffar sig fördjupade kunskaper i vetenskaplig metod och genomför ett självständigt arbete (examensarbete). Terminen avslutas med tio veckors handledd VFU vilket innebär ytterligare träning av professionella färdigheter. Efter avslutade studier termin 6 finns möjlighet att erhålla en kandidatexamen i socialt arbete. Termin 7 innehåller två kurser på avancerad nivå som ger fördjupade kunskaper och färdigheter vad avser kommunikation respektive ledning och utvärdering i socialt arbete. I socionomprogrammet tillämpas en pedagogisk modell som bygger på den studerandes närvaro, aktiva deltagande och ansvarstagande för sitt lärande. Den studerande får under utbildningen träna samarbete, diskussion och kritisk reflektion. Den studerande erhåller stöd till personlig och professionell utveckling (PPU) i relation till kommande yrkesroll och krav i arbetslivet. PPU integreras och examineras i olika kurser under utbildningens gång. Årskurs 1 Socialt arbete Introduktion till socialt arbete, 15 hp Välfärdsstaten, människan och samhället, 15 hp

19 Bilaga 3.3 Samhällsvetenskaplig metod, 15 hp Rätt och samhälle, 15 hp Årskurs 2 Socialt arbete Barn, familj och människans utveckling i ett livsloppsperspektiv, 15 hp Socionomens professionella yrkesroll I, 15 hp Det sociala arbetets juridik, 15 hp Professionell ärendehandläggning och utredningsmetodik, 15 hp Social utsatthet och ohälsa 15 hp eller Social omsorg i socialt arbete 7,5 hp och Internationellt och transinternationellt socialt arbete 7,5 hp Årskurs 3 Socialt arbete Social utsatthet och ohälsa, 15 hp Socionomens professionella yrkesroll 30 hp Kunskapsproduktion i socialt arbete, 15 hp Självständigt arbete, Examensarbete i socialt arbete 15 hp Socionomens professionella yrkesroll II, 15 hp Årskurs 4 Socialt arbete Professionella möten och samtal i socialt arbete, 15 hp Ledning och utvärdering i socialt arbete, 15 hp Val inom programmet Socionomprogrammet innehåller inga valbara kurser. Socionomprogrammet innehåller valbara kurser på termin 4. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Socionomexamen (Bachelor of Science in Social Work) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För att bli antagen till kurs inom programmet krävs att den studerande har de särskilda förkunskaper som anges, se närmare uppgifter i respektive kursplan. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är möjlig att förlägga utomlands efter fullgjorda 150 högskolepoäng. Delar eller hela verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt vissa kurser eller kursmoment är möjlig att förlägga utomlands.

20 Bilaga 3.4 SOCIONOMPROGRAMMET, 210 HP MÄLARDALENS HÖGSKOLA Utbildningspyramid Gäller från hösten 2011 Professionella möten o samtal i socialt arbete SAA039 T7;1 15hp Avancerad nivå Grundnivå Ledning och utvärdering i socialt arbete SAA038 T7;2 15hp Socionomens prof. yrkesroll (VFU) Kunskapsproduktion i socialt arbete Examensarbete inom socialt arbete SAA057 SAA055 SAA056 T5 30hp T6;1 15hp T6:2 15hp Grundnivå Grundnivå Det sociala arbetets juridik Prof. ärendehandläggn o utredningsmet. SAA052 SAA053 T3;2 T4;1 Introduktion till socialt arbete SAA046 T1;1 15hp 15hp 15hp Social utsatthet och ohälsa Social omsorg i socialt arbete SAA054 SAA058 T4;2 T4;2 15hp 7,5hp Internationellt och transnationellt socialt arbete SAA059 T4;2 Välfärdsstaten, människan och samhället Samhällsvetenskaplig metod Rätt och samhälle SAA047 SAA048 SAA049 T1;2 15hp T2;1 15hp T2;2 15hp 7,5hp Barn, familj o människans utveckling i ett livsloppspersp. SAA050 T3;1 Gunnel 15hp

21 Översikt, lärandemål och progression. Bilaga 3.5 Grundnivå 1 kap. 8 högskolelagen [HL] Högskoleförordningen Socionomexamen 210 högskolepoäng Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. För socionomexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. Självständigt arbete (examensarbete) För socionomexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt 1) visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, 2) visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer, 3) visa kunskap om ledning av socialt arbete, och 1) visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs, 2) visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området, 3) visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och 4) visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, gruppoch samhällsnivå. 1) visa självkännedom och empatisk förmåga, 2) visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 3) visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt, 4) visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och Inom det område som utbildningen För socionomexamen ska också de 4) visa kunskap om och förståelse för barns avser ska studenterna, utöver preciserade krav gälla som varje högskola behov och sådana samhälls- och kunskaper och färdigheter, utveckla själv bestämmer inom ramen för kraven i familjeförhållanden som påverkar kvinnors och förmåga att söka och värdera denna examensbeskrivning. mäns livsbetingelser. kunskap på vetenskaplig nivå följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Kurstitel och HP Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och Social utsatthet och ohälsa, 15 HP - Problematisering av begreppen social utsatthet och ohälsa - Aktuell forskning och analyser av social utsatthet och ohälsa - Teoretiska perspektiv på social utsatthet och ohälsa - Utsatthet och ohälsa i relation till kön, klass, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning - Brukarperspektiv på social utsatthet och ohälsa - Studentvalda fördjupningsarbeten inom områden såsom arbetslöshet, fattigdom, missbruksproblematik, fysisk och psykisk ohälsa 1) redogöra för empiriska förhållanden av social utsatthet och ohälsa 2) redogöra för och diskutera förhållanden på individ-, grupp- och samhällsnivå som kan leda till olika former av social utsatthet och ohälsa 2) redogöra för och analysera social utsatthet och ohälsa utifrån olika teorier inom socialt arbete samt ur ett brukarperspektiv 2, 4) redogöra för och förstå utsatthetens samband med kön, klass, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning utifrån ett intersektionellt perspektiv 2) identifiera konsekvenser av social utsatthet och ohälsa i form av diskriminering och exkludering 3) självständigt söka, sammanställa och analysera resultat från aktuell forskning inom området social utsatthet och ohälsa 3) reflektera över och diskutera forskningsbaserade kunskaper om social utsatthet och ohälsa och deras tillämpning i socialt arbete 4) reflektera över och diskutera hur social utsatthet och ohälsa kan få betydelse för individers och gruppers självbild och utveckling 5) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. förhållningssätt 1, 3) reflektera över den egna synen på social utsatthet och ohälsa i relation till kön, klass, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning 2) kritiskt värdera och diskutera det professionella sociala arbetets förutsättningar att arbeta utifrån ett intersektionellt perspektiv Examinationer GRU2, Gruppuppgift, 1,5 hp, deltagande i reflektionsgrupp. Personlig och professionell utveckling. Lärandemål 1-10, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). NÄR1, Närvaro, 1 hp, närvaro minst 75% av kursens föreläsningar, gruppövningar, fältstudier och studiebesök. Frånvaro kompletteras enligt särskilda anvisningar, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PMO1, PM, 3 hp, skriftlig och muntlig redovisning i grupp. Självständigt fördjupningsarbete. Lärandemål 1-6, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM3, Seminarium, 1 hp, empiriska förhållanden. Skriftlig och muntlig redovisning individuellt och i grupp. Lärandemål 1-2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM4, Seminarium, 1 hp, teoretiska perspektiv och brukarperspektiv. Skriftlig och muntlig redovisning individuellt och i grupp. Teorier om sociala problem. Lärandemål 3, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). TEN1, Salstentamen, 7,5 hp, social utsatthet och ohälsa. Skriftlig individuell tentamen. Lärandemål 1-10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Social omsorg i socialt arbete, 7.5 HP - Begrepp och teoretiska perspektiv på social omsorg i relation till socialt arbete - Mångdimensionella perspektiv på social omsorg och olika målgrupper; exempelvis den sociala omsorgens organisering i 1) redogöra för och diskutera teoretiska perspektiv på social omsorg 2) beskriva och förstå socialt omsorgsarbete rörande personer sent i livet och personer med funktionsnedsättningar 3) självständigt söka, sammanställa och analysera resultat från aktuell forskning inom området social omsorg 3, 4)diskutera omsorgens differentiering under livsloppet, från barndom till ålderdom, för personer med funktionsnedsättning 2, 3) granska och värdera aktuell lagstiftning, riktlinjer och dokumentationssystem för biståndsbedömning utifrån omsorgstagarnas och anhörigas perspektiv på omsorgens innehåll och utformning För betyget Väl godkänd på kursen krävs VG på TEN1 samt G på GRU2, NÄR1, PM01, SEM3 och SEM4. GRU1, Gruppuppgift, 1 hp, deltagande i reflektionsgrupp, personlig och professionell utveckling. Lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1, Inlämningsuppgift, 2,5 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärande mål 1-5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 1

22 Översikt, lärandemål och progression. Bilaga 3.5 relation till åldrandet hos personer med funktionsnedsättning - Livsloppsperspektiv som analysmetod för att förstå åldrandet utifrån samhälleliga och individuella faktorer - Att mäta och bedöma fysiska, psykologiska, existentiella och sociala behov - Lagstiftning, policy och riktlinjer inom social omsorg, gällande personer med funktionsnedsättningar och äldre vuxna i behov av omsorgsinsatser samt deras anhöriga/närstående - Socionomens handlingsutrymme utifrån socialtjänstens system och professionella teorier i mötet med personer som är berättigade till sociala omsorgsinsatser - Social omsorg i Sverige och internationellt insikter från jämförande studier 2, 3) reflektera över åldrandets psykosociala och existentiella aspekter i relation till biståndsbedömningens praktik 3, 4) uppvisa ett etiskt gott förhållningssätt i möjliga dilemman som professionella inom social omsorg kan komma att ställas inför i mötet med omsorgstagare, utifrån skillnader i perspektiv och handlingsutrymme INL2, Inlämningsuppgift, 2,5 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 5-7, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, skriftlig och muntlig redovisning i grupp. Lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). För betyget Väl Godkänd på kursen krävs VG på INL1 och INL2 samt G på GRU1 och SEM1. Internationellt och transnationellt socialt arbete, 7.5 hp Socionomens yrkesroll I, 15.0 hp Socionomens yrkesroll II, 15.0 hp professionella professionella - Definitioner och konkreta kontexter av internationellt och transnationellt socialt arbete - Socialtjänstens möten med transnationella familjer - Mänskliga rättigheter och internationella konventioner - Konflikter, krig och politisk och/eller religiös ofrihet - Katastrofer och människors upplevelser av förlust - Exempel på internationella och transnationella projekt i socialt arbete - Socialarbetaren i samarbete med andra aktörer, formella såväl som volontära organisationer, i olika slags samhällsarbete och i internationella sammanhang - Etiska dilemman, exempelvis i sammanhang där socialarbetaren utmanas i sin nationella professionella identitet - Socialt arbete med klienter och brukare inom olika verksamhetsområden - Juridiska ramar och regelverk för olika myndigheter och organisationer - Verksamhetsmål och organisationsformer - Professionellt förhållningssätt - Förhållandet teori och praktik i yrkesutövning - Bearbetning av egna erfarenheter - Socialt arbete ur klientens/brukarens perspektiv - Socialt arbete ur professionens perspektiv - Socialt arbete ur organisationens perspektiv Verksamhetsmål och organisationsformer Samverkan i socialt arbete 1) definiera och beskriva internationellt och transnationellt socialt arbete 1) visa kunskap om globala sammanhang som påverkar socialt arbete 3) redogöra för olika internationella konventioner och samarbetsorganisationer inom socialt arbete 2, 4) beskriva och förstå samhällsarbete som en del i internationellt socialt arbete 2) redogöra för hur socialt arbete bedrivs inom olika organisationer avseende deras funktioner, verksamhetsmål och juridiska regelverk 3, 4) redogöra för olika yrkesroller samt metoder och arbetssätt som tillämpas i socialt arbete 2) redogöra för och reflektera över vad ett professionellt förhållningssätt innebär 2) redogöra för och diskutera samverkan mellan olika myndigheter, organisationer och yrkesgrupper 1) visa fördjupade kunskaper om det sociala arbetets praktik, dess ramar och villkor, olika mål, verksamhetsformer och samverkans 3) förklara hur social rörlighet och social utsatthet utanför nationsgränser påverkar socialt arbete inom nationsgränser 4) reflektera över hur socialt arbete möter och arbetar med transnationella individer och familjer 3)analysera och diskutera humanitärt hjälparbete och socialt utvecklingsarbete 1, 3) ge exempel på etiska problem och dilemman i praktiskt socialt arbete 1) reflektera över den egna förmågan i förhållande till vad som krävs av kunskaper och färdigheter i socialt arbete 1, 3) tillämpa teoretiska kunskaper i praktiskt socialt arbete genom att identifiera och analysera problemsituationer, föreslå åtgärder 1, 2, 3) granska, värdera och kritiskt reflektera över metodologiska och etiska problem inom internationellt och transnationellt socialt arbete i sammanhang där den professionella identiteten som socialarbetare utmanas 4) visa en medvetenhet om socialarbetarens skiftande roller i internationell jämförande kontext 1, 3) visa självkännedom och reflektera över de egna värderingarnas betydelse för professionellt förhållningssätt 2) granska och värdera olika arbetsmetoder i socialt arbete ur ett intersektionellt, livslopps-, etik- och brukarperspektiv 2) värdera det sociala arbetets praktik utifrån ett etiskt perspektiv och ett intersektionellt perspektiv GRU1, Gruppuppgift, 0,5 hp, delta i reflektionsgrupp. Lärandemål 8-9, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, individuell skriftlig inlämningsuppgift. Lärande mål, 1-2, 5-6, 8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, skriftlig och muntlig inlämningsuppgift i grupp. Lärandemål 6-9, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL3, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell skriftlig inlämningsuppgift. Lärandemål 1-9, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1 hp, muntlig gruppuppgift utifrån fältbesök. Lärande mål 1-2, 5-6, 8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). För betyget Väl Godkänd på kursen krävs VG på INL1 och INL3 samt G på GRU1, INL2 och SEM1. PM01, PM, 1 hp, skriftlig individuell redovisning. Det sociala arbetets praktik. Lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 10 hp, närvaro minst 90%. Organisation och profession, ramar och villkor. Lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM1, Seminarium, 2 hp, skriftlig och muntlig individuell redovisning. Yrkesroll och professionellt förhållningssätt. Lärandemål 5-8, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM2, Seminarium, 2 hp, skriftlig och muntlig individuell redovisning. Socialt arbete ur olika perspektiv. Lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betygsavgörande är handledarens intygande att kursens verksamhetsförlagda utbildning fullgjorts på ett adekvat sätt. GRU1, Gruppuppgift, 0,5 hp, deltagande i reflektionsgrupp. Personlig och professionell utveckling. Lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller 2

23 Översikt, lärandemål och progression. Bilaga 3.5 Socionomens professionella yrkesroll (VFU), 30 hp Handlingsutrymme i socialt arbete Tillämpning av teorier och metoder i socialt arbete Relevant forskning och evidensbaserad praktik Socialt arbete ur brukarens perspektiv Socialt arbete ur professionens perspektiv Socialt arbete ur organisationens perspektiv Professionsetik, bemötande och värderingar Intersektionellt perspektiv Ett internationellt perspektiv på socialt arbete Denna nya kurs är under bearbetning och innehållet kommer att beakta samma mål i stort som nuvarande kurser gör betydelse 1, 2) redogöra för olika former av organisering av socialt arbete och analysera vad dessa innebär för professionens handlingsutrymme samt problematisera detta utifrån ett internationellt perspektiv 1) redogöra för och analysera praktiskt socialt arbete avseende teorier och metoder som tillämpas samt utifrån relevantl forskning och evidensbaserad praktik samt en plan för genomförande och uppföljning 1, 4) analysera och kritiskt granska socialt arbete som praktik och dess konsekvenser ur ett brukarperspektiv, ett professionsperspektiv samt ett organisationsperspektiv 1) uppvisa ett professionellt förhållningssätt i kontakter med brukare och samarbetsparter samt andra aktörer som berörs i olika verksamheter 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4, 5 Godkänd (G). PM01, PM, 3 hp, skriftlig individuell redovisning. Praktikrapport. Lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, 10 hp. Socionomens professionella yrkesroll. Lärandemål 1-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, muntlig och skriftlig individuell redovisning. Organisation och handlingsutrymme, teori och praktik i socialt arbete. Lärandemål 1-5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betygsavgörande är handledarens intygande att kursens verksamhetsförlagda utbildning fullgjorts på ett adekvat sätt. 3

24 Bilaga Ärende MDH 2016/ (3) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för fysioterapeutprogrammet (GTV01) Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för Fysioterapeutprogrammet (GTV01). De föreslagna förändringarna innebär att kurser i sociologi och vårdpedagogik tas bort och att antalet hp inom psykologi minskas. Istället tillkommer en kurs i fysioterapi och en kurs i folkhälsa och två redan befintliga kurser i utbildningsprogrammet utökas något. Akademin skriver i sin ansökan att genom de föreslagna förändringarna förstärks områdena global hälsa och hälsopromotion samt att fokus förstärks från individ- och grupp- till organisations- och samhällsnivå. Akademin önskar att revideringen ska gälla från höstterminen Faktasammanställning I akademins ansökan finns sammanställt de föreslagna försändningarna samt motiveringar till dessa. Akademin har inkommit med två examensmatriser, en för fysioterapeutexamen och en för kandidatexamen. Efter diskussion med handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen inkom akademin med en uppdaterad ansökan där framförallt ytterligare förändringar lagts till i utbildningsplanen. Dels gällde det befintliga kurser som inte berörs av revideringen då det framkom att flera kursnamn i utbildningsplanen inte stämde överens med kursnamnen i kursplanerna och programschema. I enlighet med de nya reglerna för examensbeskrivningar markerade också akademin de kurser som ingår i de preciserade examenskraven för en kandidatexamen med huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. I förslaget till reviderad utbildningsplan representerar gulmarkerad text sådant som tillkommit, genomstruken text sådant som tagits bort och rödmarkerad text är de kursnamn som ändrats i utbildningsplanen då de inte stämmer överens med kursnamnen i kursplanerna. Föreslagna förändringar Under årskurs ett tas kursen Introduktion till psykologi för fysioterapeuter, 4,5 hp, bort. Akademin skriver att anledningen till detta är att studenter i utvärderingar angett att de upplever en viss upprepning mellan nämnd kurs och innehållet i andra kurser. I och med att kursen tas bort fördelas dessa 4,5 hp till två andra kurser. Kusen Fysioterapi: Profession och vetenskaplig

25 Bilaga 4.1 metodik utökas med 1,5 hp och förändringen innebär att psykologiska perspektiv på lärande, personlighet och motivation läggs till. Kursen Fysiologi och anatomi utökas med 3 hp vilket innebär att palpationsövningar blir obligatoriska och att mer tid frigörs för inläsning och reflektion vilket efterfrågats av studenterna. 2 (3) Under årskurs tre tas kurserna Hälsosociologi 7,5 hp och Ledning, teamarbete och entreprenörskap 7,5 hp (vårdpedagogik) bort. Dessa kurser ersätts av en kurs i fysioterapi, Fysioterapi ur ett organisatoriskt perspektiv på hälso- och sjukvård 7,5 hp och en kurs i folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap: Samhällsperspektiv på global hälsa 7,5 hp. Akademin skriver i sin ansökan att visst innehåll i kurserna i sociologi och vårdpedagogik kommer att finnas kvar som moment i den nya kursen i fysioterapi och att i den nya kursen kommer delarna i ett bättre sammanhang vilket ger en bättre helhet. De föreslagna förändringarna innebär att det totala antalet hp inom fysioterapi ökar från 123 till 132 hp och antalet hp inom medicinsk vetenskap ökar från 30 hp till 33 hp. Antalet hp inom psykologi minskar från 12 till 7,5 hp, sociologi och vårdpedagogik om 7,5 hp vardera tas helt bort och 7,5 hp folkhälsovetenskap tillkommer. Överväganden Utbildningsprogrammet når upp till examenskraven för både fysioterapeutexamen och kandidatexamen i fysioterapi i och med de föreslagna förändringarna och den verksamhetsförlagda utbildningen inom programmet påverkas inte av de föreslagna revideringarna. Akademin skriver i sin ansökan att utbildningen i och med de föreslagna förändringarna i ännu högre grad än idag når upp mot de nationella examensmålen. I examensmatriserna visar akademin hur kursernas respektive lärandemål är tänkta att bidra till de nationella examensmålen både för fysioterapeutexamen och för kandidatexamen. Beredningen noterar att utbildningsprogrammet i och med de föreslagna förändringarna blir något smalare då antalet hp inom fysioterapi ökar från 123 hp till 132 hp samtidigt som antalet hp minskar inom psykologi och kurser inom sociologi och pedagogik tas bort. Beredningen ställde sig frågande till minskningen av andelen psykologi inom programmet då kurser inom psykologi kan tänkas underbygga programmets beteendemedicinska inriktning. Efter samtal med programsamordnare för fysioterapeutprogrammet framkom dock att mycket av upprepningen som studenterna upplevde i grundkursen i psykologi beror på att de teorier och koncept som presenterades redan tagits upp i fysioterapikurserna där beteendemedicin är integrerat genom hela programmet. I den nuvarande utbildningsplanen stämmer inte alla kursnamn överens med kursnamnen i kursplanerna för respektive kurs. Detta gäller även för kurser som inte omfattas av de föreslagna förändringarna. Framförallt är det små avvikelser från namnen i kursplanerna såsom kursen Profession och vetenskaplig metodik, som i kursplanen heter Fysioterapi: Profession och vetenskaplig metodik. Den största avvikelsen gäller kursen som i utbildningsplanen kallas Vetenskaplig metod men som i kursplan och programschema heter PM inför examensarbete i fysioterapi. Men sett till kursens innehåll är inte avvikelsen så stor då kursen PM inför examensarbete i fysioterapi handlar om vetenskaplig metod.

26 Bilaga 4.1 Akademin skriver i sin ansökan att den reviderade utbildningsplanen förbättrar studenternas möjligheter att läsa delar av utbildningen utomlands. En ny valbar kurs kommer ges på engelska vilket också möjliggör för internationella studenter att söka kursen. 3 (3) I sin ansökan skriver akademin att de föreslagna förändringarna har stöd från både lärares och studenters perspektiv genom läsårs- och programutvärderingar samt från omvärldsbevakning. De föreslagna förändringarna har diskuterats i utbildningsråd, programråd, branschråd, linjeföreningens styrelse samt lärarlaget i fysioterapi och övriga områden involverade i programmet. Studenter finns representerade i flera av de nämnda råden samt i linjeföreningen. Beredningens rekommendation Beredningen föreslår utskottet att revidera utbildningsplanen för fysioterapeutprogrammet i enlighet med akademi HVV:s ansökan och att den reviderade utbildningsplanen börjar gälla för studenter antagna från höstterminen 2017

27 Bilaga 4.2 Motivering till reviderad utbildningsplan i Fysioterapeutprogrammet Fysioterapeutprogrammet vid Mälardalens högskola har som enda fysioterapeutprogram i Sverige och världen en beteendemedicinsk profil. I och med denna profil har sambandet mellan livsstil och sjukdom en hög prioritet i programmet (MDH, u.å.). Internationellt rekommenderas fysioterapeutprogram innehålla undervisning om interventioner för hälsorelaterad beteendeförändring (Dean et al 2015). Även om vi på MDH till stora delar uppfyller dessa rekommendationer ser vi ett behov av att ytterligare synliggöra hur man kan arbeta preventivt med att förebygga t.ex. livsstilssjukdomar (Socialstyrelsen, 2011). Utifrån ovan nämnda grunder ämnar vi att revidera fysioterapeutprogrammet vid MDH till att behålla sin ställning som nationellt och internationellt ledande och som forsknings- och evidensbaserad utbildning. Vi har, utöver omvärldsbevakning, stöd för de föreslagna revideringarna från både student- och lärarperspektiv genom läsårs- och programutvärderingar. Utöver detta har aktuella revideringar diskuterats i Programråd, Branschråd, med linjeföreningens styrelse samt diskussioner i lärarlaget i Fysioterapi och med övriga huvudområden som är involverade i programmet. Genom föreslagna revideringar förstärks områdena global hälsa och hälsopromotion samt att fokus förstärks från individ- och grupp- till organisations- och samhällsnivå. De två nya kurserna i Fysioterapi och Folkhälsovetenskap (se nedan) gör att programmet i ännu högre grad möter upp mot de nationella examensmålen om att exempelvis utföra hälsofrämjande åtgärder på grupp- och samhällsnivå. Även examensmålen att bidra till utveckling av verksamheten och göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta samhälleliga aspekter möts upp i högre grad. Vi kommer genom den reviderade utbildningsplanen kunna främja internationaliseringsstrategin på två plan. Dels genom Internationalisation at home i och med att vi tydligare lyfter in begreppet global hälsa, dels genom att det nya kursupplägget i termin sex möjliggör för studenterna att söka internationella utbyten. Detta är utifrån nuvarande terminsupplägg inte möjligt, om inte studenterna tar studieuppehåll, eftersom nuvarande kurser är svåra att validera emot ett internationellt kursutbud. Genom att den valbara kursen FYS012 Fysioterapi: Undersökning, analys och behandling vid muskuloskeletala funktionsnedsättningar 7.5 hp utgår som valmöjlighet och ersätts med FYS025 Bedöma, ordinera och utvärdera individanpassad fysisk träning 7.5 hp, tillförs en engelskspråkig kurs till programmet. FYS025 kommer även vara öppen att söka för internationella studenter vilket ytterligare stärker vår internationaliseringsstrategi. Folkhälsovetenskap stärks med en egen kurs då detta perspektiv under de senaste åren blivit än viktigare i förhållande till ovan nämnda grunder. Kursen läggs i slutet av programmet då studenterna förmodas kunna ta till sig kunskaperna utifrån det fysioterapeutiska perspektivet. De tidigare inslagen av folkhälsovetenskap i fyra av programmets kurser kvarstår för att en progression ska kunna ske.

28 Bilaga 4.2 Psykologi minskas ner i antal hp utan att innehållet försvinner. Återkommande utvärderingar har samstämmigt visat att studenter upplevt en delvis upprepning av innehållet i de två nuvarande Psykologikurserna. Innehållet i den borttagna kursen förankras nu i Fysioterapikurser under år 1 och i den kvarvarande Psykologikursen i år 2. Sociologi och Vårdpedagogik kommer inte att vara kvar som egna kurser. Istället kommer innehållet delvis att finnas kvar som kursmoment i den nya Fysioterapikursen. Syftet är att behålla spetskompetensen i Sociologi som finns inom HVV, men utifrån ett upplägg som bättre integrerar Fysioterapi på organisationsnivå. Teamarbete och ledning kommer nu i ett bättre sammanhang med organisationsförändringsteorier där delarna bildar en bättre helhet. Följande revideringar planeras i fysioterapeutprogrammet: År 1 Ta bort Introduktion till psykologi för fysioterapeuter, PSA117, och fördela dessa 4,5 hp till: o Fysioterapi: Profession och vetenskaplig metodik: +1,5 hp, bestående av att lägga till psykologiska perspektiv på lärande, personlighet och motivation o Fysiologi och anatomi (Medicinsk vetenskap): +3 hp bestående av att palpationsövningar blir obligatoriska. Rent praktiskt innebär detta mer tid för inläsning och reflektion som möjliggör en något förändrad pedagogik, allt utifrån studenternas och lärarnas upprepade synpunkter om att kursen haft för lite tid utifrån dess innehåll. År 3 (termin 6) Ny kurs i Fysioterapi: Organisatoriskt perspektiv på hälso- och sjukvård Ny kurs i Folkhälsovetenskap: Samhällsperspektiv och global hälsa för fysioterapeuter Ta bort kursen Hälsosociologi, SOA141 Ta bort kursen Ledning, teamarbete och entreprenörskap, VAA009 Ta bort den valbara kursen Fysioterapi: Undersökning, analys och behandling vid muskuloskeletala funktionsnedsättningar, FYS012 Ny valbar kurs i Fysioterapi: Bedöma, ordinera och utvärdera individanpassad fysisk träning, FYS025 Referenser MDH, u.å. Fysioterapeutprogrammet. Hämtad från: Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 stöd för styrning och ledning. Hämtad från: Dean E, Greig A, Murphy S, Roots R, et al. Raising the priority of lifestyle-related noncommunicable diseases in physical therapy curricula. Physical Therapy. 2015; Dec 17.

29 doi: /ptj Bilaga 4.2

30 Bilaga 4.3 Utbildningsplan - Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Programkod: GTV01 Giltig från: HT14 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 17) eller Idrott och hälsa 1, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A15). Behörighet: Idrott och hälsa A/Idrott och hälsa 1 kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastik- eller idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år Diarienummer: Akademi: HVV Fastställandedatum: Mål Efter fullgjorda studier på fysioterapeutprogrammet ska studenten visa sådan kunskap, färdighet och värderingsförmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut och för filosofie kandidatexamen med huvudområdet fysioterapi. Studenten ska tillägna sig ett beteendemedicinskt synsätt som innebär fokus på samspelet mellan människors vardagsbeteende och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutvecklingen. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, visa kunskap om relevanta författningar visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå,

31 Bilaga 4.3 visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska men del av kurslitteraturen är på engelska. Innehåll Fysioterapeutprogrammet består av både teoretiska och kliniska studier. Programmets huvudområde är fysioterapi som handlar om att förebygga, undersöka och behandla funktionsstörningar och beteenden som begränsar eller hotar att begränsa människans rörelseförmåga, aktiviteter och delaktighet. Programmet har en beteendemedicinsk profil, vilket innebär fokus på samspelet mellan människors vardagsbeteenden och medicinska/biologiska samt psykosociala faktorer i hälsa och alla faser av sjukdomsutveckling. Inom detta synsätt beaktas såväl biologiska som psykologiska och sociala aspekter på hälsa och sjukdom. Huvudområdet fysioterapi läser man under alla årskurser, totalt omfattande hp. I alla kurser tillämpas ett beteendemedicinskat synsätt. År ett inleds med studier om lärande,

32 Bilaga 4.3 fysioterapi som ämnevetenskap och profession samt vetenskaplig metodik och fortsätter med studier om människans rörelse, och aktivitet och delaktighet genom hela livscykelnlivsloppet ur fysiska, psykiska och sociala perspektiv. År två fokuserar på fysioterapeutiska/beteendemedicinska metoder för undersökning samt fördjupning inom vetenskaplig metod. och åår tre fokuserar på fysioterapeutiska/beteendemedicinska metoder för åtgärder och utvärdering samt förändringsarbete på organisationsnivå. Under det tredje året genomförs ett självständigt arbete (examensarbete) i fysioterapi omfattande 15hp. I år tre ingår också en valbar kurs i fysioterapi. Kliniska studier där fysioterapi är integrerat med ett beteendemedicinskt synsätt ingår som en betydande del i utbildningen. Dessa omfattar 40,5 hp där största delen är verksamhetsförlagd utbildning som bedrivs i samverkan med kommuner, landsting och inom privat regi. I år ett och två ingår även medicinsk vetenskap där man studerar den friska människans uppbyggnad och funktion, sjukliga tillstånd inklusive livsstilsrelaterade sjukdomar, diagnostik och behandling med fokus på rörelsefunktion. Under år ett och två ingår psykologi där man studerar varseblivning, tänkande, vilja och känsloliv, medvetande och individens livslopplivscykel med fokus på rörelsefunktion. Sociologi ingår i år tre och innebär studier av relationen mellan människan och det samhälle hon lever i med fokus på dess inverkan på rörelsefunktion. I slutet av utbildningen studeras vårdpedagogik med fokus på ledning, teamarbete och entreprenörskap. Under alla tre år ingår folkhälsovetenskap där man studerar folkhälsovetenskap ur ett globalt hälsoperspektiv samt i relation till arbetet som fysioterapeut. Studierna är omväxlande med föreläsningar, seminarier, laborationer, övningar, fältstudier samt studiehandledningsstyrda kliniska studier och syftar till att stimulera ett aktivt lärande och förmåga till eget ansvar för personlig och professionell utveckling. Mälardalens högskola är miljöcertifierad enligt ISO Studenterna får en introduktion till begreppet hållbar utveckling för att kunna analysera och prioritera åtgärder som gynnar en ekologiskt hållbar utveckling. Årskurs 1 Fysioterapi Fysioterapi: Profession och vetenskaplig metodik 10,5 12 hp Fysioterapi: Motorisk utveckling och hälsa- från barn till äldre 10,5 hp Fysioterapi: Rörelsevetenskap med ett beteendemedicinskt perspektiv 12 hp 1 Medicinsk vetenskap Fysiologi och anatomi 1518 hp Sjukdomslära med inriktning mot internmedicin och ortopedi 7,5 hp Psykologi Introduktion till psykologi 4,5 hp Årskurs 2 Fysioterapi Fysioterapi: Metoder för undersökning, preklinisk kurs 15 hp Fysioterapi: Metoder för undersökning, klinisk kurs 25,5 hp 1 Vetenskaplig metod PM inför examensarbete inom fysioterapi 4,5 hp Medicinsk vetenskap Sjukdomslära med inriktning mot neurologi och psykiatri 7,5 hp Psykologi Hälsopsykologi för fysioterapeuter 7,5 hp Årskurs 3 Fysioterapi

33 Bilaga 4.3 Metoder för åtgärder, preklinisk kurs 7,5 hp Metoder för åtgärder och utvärdering, klinisk kurs 15 hp 1 Fysioterapi ut ett organisatoriskt perspektiv på hälso- och sjukvård 7,5 hp Valbart: Examensarbete i fysioterapi Fysioterapi: Examensarbete 15 hp elleralternativt Examensarbete i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicinfysioterapi: Examensarbete med inriktning mot beteendemedicin 15 hp 1 Valbart, fysioterapi 7,5 hp, fördjupning eller breddning inom fysioterapi Sociologi Hälsosociologi 7,5 hp Vårdpedagogik Ledning, teamarbete och entreprenörskap 7,5 hp Valbart Fysioterapi Valbar verksamhetsförlagd kurs 7,5 hp eller Specifik undersökning och behandling alternativt motsvarande kurs i fysioterapi 7,5 hp med fördjupning G2F Folkhälsa Folkhälsovetenskap: Samhällsperspektiv och global hälsa 7,5 hp 1 Kursen tillhör huvudområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Val inom programmet För examensarbetet finns möjlighet att antingen göra ett examensarbete i fysioterapi eller i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. I slutet av år tre kan även du välja mellan två kurser i fysioterapi alternativt läsa motsvarande kurs i fysioterapi vid annat lärosäte. Ovan, under innehåll, framgår vilka kurser som utgör valalternativ. Bedömning för tillgodoräknande ska då göras i samråd med programansvarig. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Fysioterapeutexamen (Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy) Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Fysioterapi (Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy) alternativt Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin (Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy with Specialization in Behavioural Medicine) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna.

34 För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Bilaga 4.3

35 Bilaga 4.4 Examensmål fysioterapeutexamen och lärandemål för kurser i programmet, 2016 (tomt) = lärandemålet omfattar inte det nationella examensmålet; 1=lärandemålet omfattar delvis det nationella examensmålet; 2= lärandemålet omfattar till stor del det nationella examensmålet Kurser och lärandemål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Lokalt mål Examination 1) visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, 2) visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, 3) visa kunskap om relevanta författningar 4) visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå 5) visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 6) visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter 7) visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, 8) visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 9) visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. 10) visa självkännedom och empatisk förmåga, 11) visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 12) visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, 13) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 14) tillägna sig ett beteendemedicinskt synsätt som innebär fokus på samspelet mellan människors vardagsbeteende och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutvecklingen. Profession och vetenskaplig metodik 1) definiera och diskutera fysioterapi som vetenskap och profession samt i relation till andra hälso- och sjukvårdsprofessioner 2) redogöra för relevanta författningar och etiska riktlinjer för fysioterapeutprofessionen 3) beskriva utbildningens innehåll i relation till beteendemedicinskt inriktad fysioterapi som vetenskap och profession 4) söka vetenskapliga artiklar och tillämpa vetenskapligt skrivande 5) beskriva grundläggande begrepp och modeller inom folkhälsovetenskap och diskutera folkhälsovetenskapens relevans för fysioterapi som vetenskap och profession 6) medvetandegöra och sammanställa sin kompetens samt förklara hur den kan överföras till fysioterapeutprofessionen 7) redogöra för och relatera psykologiska perspektiv på lärande, personlighet och motivation till individens beteende 8) definiera grundläggande begrepp inom vetenskaplig metodik och kunna identifiera dessa i ett vetenskapligt arbete 9) beskriva de huvudsakliga momenten i forskningsprocessen 10) värdera förhållandet mellan forskningsfråga och slutsatser i ett vetenskapligt arbete Anatomi och fysiologi 1) beskriva humana cellers och vävnaders generella uppbyggnad och funktion 2) beskriva cirkulations- och respirationsorganens anatomi och förklara deras fysiologi 3) tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper om cirkulations- och respirationsorganens anatomi och fysiologi 4) beskriva hur de endokrina systemen inverkar på kroppen med särskild betoning på dessas funktion i samband med rörelse och aktivitet 5) beskriva regleringen av homeostas i människokroppen med avseende på vatten, elektrolyter och ph 1 INL1, SEM1 1 1 INL1, SEM1 1 1 INL1 1 INL INL SEM SEM1 1 SEM2, TEN1 1 SEM2, TEN TEN1 1 TEN2 1 TEN LAB1 1 TEN2 1 TEN2

36 Bilaga 4.4 6) beskriva betydelsen av matsmältningsorganen för att tillgodose kroppen med näringsämnen i samband med rörelse och aktivitet 7) beskriva nervsystemets anatomi och förklara dess fysiologi 8) tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper om nervsystemets anatomi och fysiologi 9) identifiera och beskriva olika aspekter av smärta 1 TEN2 1 TEN LAB1 1 1 SEM1 10) använda sig av medicinsk terminologi 1 TEN1, TEN2 11) beskriva rörelseapparatens anatomiska uppbyggnad, identifiera och urskilja musklers ursprung och fäste samt särskilja olika leders uppbyggnad 12) beskriva hur uppbyggnad och funktion hos muskel-, nerv- och stödjevävnad relaterar till rörelse 13) beskriva och lokalisera rörelseapparatens nerv- och kärlanatomi 14) tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper om rörelseapparatens anatomi och fysiologi Hälsa och utveckling för barn och äldre 1) beskriva barns och äldres hälsa utifrån ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv 2) beskriva hur fysioterapeuter kan arbeta hälsofrämjande med barn och äldre på individ-, grupp- och samhällsnivå 3) beskriva förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa 4) redogöra för relevanta författningar för vård, habilitering och rehabilitering av barn och äldre 5) diskutera påverkan av kultur, genus och levnadsvanor på barn och äldres hälsa 6) tillämpa och värdera bedömningsinstrument och mätmetoder 7) redogör för social och kognitiv utveckling ur ett livsloppsperspektiv 8) redogöra för hur motorisk utveckling och motorisk kontroll förklaras i teorier 9) redogöra för motorisk utveckling och inlärning 10) förklara system som påverkar motorisk kontroll samt tillämpa begrepp för att beskriva rörelser Rörelsevetenskap 1) definiera biomekaniska begrepp och utföra beräkningar vid statiska tillstånd 2) förklara specifik funktionell anatomi med adekvat terminologi 3) praktiskt tillämpa kunskaper funktionell anatomi och biomekanik i rörelse och aktivitet 4) definiera, beskriva och på ett grundläggande sätt tillämpa centrala begrepp i inlärningsteorier och hälsopsykologiska teorier och modeller 5) analysera rörelser och tillämpa centrala begrepp i rörelsevetenskap vad gäller funktionell anatomi, motorisk kontroll samt beteendeinlärning/ förändring 6) genomföra en integrerad analys av rörelsebeteenden utifrån aspekterna motorisk kontroll, funktionell anatomi, biomekanik, samt inlärnings- och hälsopsykologiska teorier 7) i samarbete med andra redovisa eget projektarbete samt kritiskt granska och diskutera andras arbeten Sjukdomslära med inriktning mot internmedicin och ortopedi 1) identifiera folksjukdomar/ folkhälsoproblem och diskutera bestämningsfaktorer kring dessa 2) diskutera sjukdomsprevention och sjukdomars påverkan på individ- och populationsnivå och använda epidemiologisk terminologi för detta, generellt och i samband med de i kursen ingående sjukdomarna 1 TEN1, OVN1 1 TEN1, OVN1 1 TEN1, LAB1, OVN OVN GRU GRU GRU GRU SEM SEM TEN1 2 TEN1 2 TEN TEN TEN TEN PRA1, PRO TEN PRO PRO PRO SEM SEM1, TEN1

37 Bilaga 4.4 3) förklara de i kursen ingående lungmedicinska och kardiologiska sjukdomarnas etiologi, patofysiologi, symtom och generella behandlingsprinciper och relatera detta till individ, ålder och kön 4) beskriva de övriga i kursen ingående internmedicinska sjukdomarna med avseende på etiologi, patofysiologi och symtom och relatera detta till individ, ålder och kön 5) förklara de i kursen ingående ortopediska sjukdomarnas etiologi, patofysiologi, symtom, diagnosticering och behandling och relatera detta till individ, ålder och kön Sjukdomslära med inriktning mot neurologi och psykiatri 1) redogöra för de i kursen ingående neurologiska sjukdomarnas etiologi, patofysiologi, symtom, diagnosticering och behandling, samt relatera detta till individ, ålder och kön 2) beskriva de i kursen ingående psykiatriska sjukdomarna med avseende på etiologi, patofysiologi och symtom, samt relatera detta till individ, ålder och kön 3) identifiera hur kliniskt aktiva fysioterapeuter arbetar på ett evidensbaserat sätt med patofysiologiska frågeställningar inom olika specialiteter 4) diskutera de i kursen ingående sjukdomarnas prevention och påverkan på individ- och populationsnivå och använda epidemiologisk terminologi för detta 5) diskutera hur evidensbaserade kunskaper rörande i kursen ingående sjukdomar påverkar fysioterapeutiskt arbete 6) beskriva patienters upplevelser av sjukdom och skada relaterat till de patofysiologiska förändringarna samt reflektera över sina möten med dessa patienter Metoder för undersökning preklinisk kurs 1) redogöra för och kritiskt värdera teoretiska förklaringar till specifika metoder för undersökning 2) redogöra för hur aktuella mätmetoder klassificeras och dokumenteras i relation till WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och kliniska problemlösningsmodeller 3) redogöra för och praktiskt utföra metoder för undersökning utifrån dokumenterade principer och etiska aspekter 4) utifrån undersökningsdata formulera funktionella beteendeanalyser och tillämpa centrala begrepp i inlärningsteorier och hälsopsykologiska teorier och modeller 5) förklara olika aspekter av undersökningsmetoders syfte, reliabilitet, validitet och känslighet samt värdera metodernas lämplighet och tillämpbarhet i undersöknings- och utvärderingssyfte 6) skriftligt och muntligt sammanställa och analysera undersökningsdata för fysiska och psykologiska variabler på individ- och gruppnivå 7) definiera och värdera tillämpningen av centrala begrepp inom träningsfysiologi av relevans för fysisk aktivitet/träning med hänsyn tagen till ålder, kön och genus 8) kunna identifiera, bedöma och ge enkla råd gällande en individs levnadsvanor med avseende på fysisk aktivitet, matvanor, bruk av alkohol och tobak 9) i ett rådgivande samtal bedöma en individs benägenhet till beteendeförändring, planera och tillämpa individuell anpassning av fysisk aktivitet utifrån inlärnings- och/eller hälsopsykologiska teorier/modeller TEN1 1 1 TEN TEN TEN1 1 1 TEN TEN1, SEM TEN TEN1, SEM SEM PRA1, TEN SEM PRA SEM PRA1, TEN INL1, SEM TEN SEM SEM1

38 Bilaga ) beskriva innehåll och funktion i en patientjournal samt förklara hur fysioterapeutens dokumentation förhåller sig till ICF, aktuell lagstiftning och Socialstyrelsens riktlinjer för journalföring i hälso- och sjukvård Hälsopsykologi för fysioterapeuter 1) redogöra för det ekologiska systemperspektivet och ett flerdimensionellt integrerat synsätt på hälsa 2) redogöra för generella teorier om hälsa och sjukdom av betydelse för fysioterapeuter 3) tillämpa lämpliga hälsomodeller i åtgärdssammanhang 4) tillämpa en problemlösningsmodell för intervention 5) tillämpa relevanta inlärningsteorier och hälsopsykologiska teorier och modeller med anknytning till ett hälsoproblem Metoder för undersökning klinisk kurs 1) urskilja patientens problem och mål genom intervju/anamnes utifrån patientens perspektiv och med ett biopsykosocialt perspektiv på människan 2) självständigt motivera val av metoder för undersökning utifrån patientens problem och mål 3) självständigt och i samverkan med patienten, praktiskt kunna tillämpa metoder för undersökning 4) visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån patientens behov TEN INL INL INL INL2, SEM INL PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA PRA1, PRA2, SEM1 5) arbeta med god säkerhet för patienten PRA1, PRA2 6) tillämpa god ergonomi i patientarbetet PRA2 7) praktiskt och teoretiskt tillämpa centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller i en funktionell beteendeanalys 8) formulera specifika och mätbara mål tillsammans med patienten 9) tillämpa principer för dokumentation av undersökning i förhållande till WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), kliniska problemlösnings-modeller samt aktuell lagstiftning och Socialstyrelsens riktlinjer 10) inhämta och delge relevant information från/till patient, anhörig och andra vårdgivare 11) tillämpa ett professionellt förhållningssätt vid kommunikation och samarbete med patient, anhörig och andra vårdgivare 12) reflektera kring och värdera sitt eget och andras agerande gällande professionellt förhållningssätt och prioriteringar inom vården 13) reflektera kring sin egen och andras samarbets- och organisationsförmåga i samband med arbete i studiegrupp 14) reflektera kring den personliga och yrkesmässiga utvecklingsprocess som studenten genomgår under den verksamhetsförlagda utbildningen samt identifiera sitt behov av fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling 15) visa förmåga att kritiskt granska och värdera olika undersökningsmetoder PM inför examensarbete inom fysioterapi 1) planera samt muntligt och skriftligt presentera ett självständigt arbete (PM) 2) identifiera, avgränsa och formulera ett syfte relevant för fysioterapi 3) beskriva problemområdet utifrån relevanta teorier/modeller 4) beskriva och argumentera för vald design och metod PRA1, PRA2, SEM PRA2, SEM PRA PRA1, PRA PRA1, PRA SEM SEM SEM SEM PMO PMO PMO PMO1 5) identifiera forskningsetiska aspekter PMO1 6) kritiskt granska och sammanställa vetenskapliga arbeten relevanta för fysioterapi PMO1

39 Bilaga 4.4 Metoder för åtgärder preklinisk kurs 1) redogöra för teoretiska förklaringar till metoder för åtgärder 2) instruera, dosera och praktiskt utföra metoder för åtgärder utifrån dokumenterade principer 3) förklara och använda centrala begrepp för beteendeförändring i relation till metoder för åtgärder 4) prioritera och motivera åtgärder baserat på en funktionell beteendeanalys i förhållande till dagliga aktiviteter 5) förklara och använda centrala begrepp för evidens i relation till metoder för åtgärder Metoder för åtgärder och utvärdering klinisk kurs 1) urskilja, anpassa och praktiskt tillämpa metoder för åtgärder och utvärderingar baserat på en funktionell beteendeanalys i förhållande till dagliga aktiviteter 2) värdera metoder för åtgärder utifrån befintlig evidensbaserad kunskap 3) visa förmåga att undervisa och informera olika grupper 4) tillämpa centrala begrepp och modeller för beteendeförändring i relation till metoder för åtgärder 5) tillämpa ett professionellt förhållningssätt i förhållande till patient, anhöriga, kollegor och andra vårdgivare 6) tillämpa principer för dokumentation i förhållande till WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), en problemlösningsmodell, samt regelverk 7) beskriva på vilket sätt fysioterapeuter kan medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande eller rehabiliterande arbete på individ-, gruppoch samhällsnivå 8) identifiera och reflektera över den personliga och yrkesmässiga utvecklingsprocess som studenten genomgår under den verksamhetsförlagda utbildningen 9) beskriva hälso- och sjukvårdens organisation i Sverige och identifiera och reflektera över fysioterapeutens roll i organisationen Examensarbete (med beteendemedicinsk inriktning) 1) identifiera och beskriva ett problemområde inom fysioterapi (FYS009) 1) identifiera och beskriva ett beteendemedicinskt problemområde inom fysioterapi (FYS010) 2) formulera syfte och frågeställningar utifrån vald problematik 3) tillämpa och motivera lämplig metod i förhållande till syfte och frågeställningar 4) tillämpa och motivera forskningsetiska principer i examensarbetet 5) analysera insamlade data samt presentera resultatet muntligt och skriftligt 6) diskutera arbetets resultat i förhållande till tidigare forskning 7) självständigt dokumentera examensarbetet i uppsatsform 8) självständigt försvara sitt eget och kritiskt granska andra examensarbeten på ett vedertaget sätt Fysioterapi ur ett organisatoriskt perspektiv på hälso- och sjukvård 1) förklara vårdområdets specifika organisatoriska förutsättningar och utvecklingsprocesser 2) analysera hur olika verksamhetsområden inom fysioterapi relaterar till fysioterapeutens kunskapsområde 3) i tal och skrift formulera sina fysioterapeutiska kunskaper och färdigheter av betydelse för olika verksamhetsområden TEN PRA TEN TEN TEN PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA PRA1, PRA PRA2, SEM SEM SEM UPS UPS UPS UPS UPS UPS UPS1 2 UPS UPS TEN SEM SEM1

40 Bilaga 4.4 4) analysera och tillämpa teorier/modeller för åtgärder på gruppoch organisationsnivå, i syfte att främja hälsorelaterade beteenden och/eller ett effektivt utövande av fysioterapi inom hälso- och sjukvård 5) analysera och reflektera över teamarbete med särskilt fokus på ledarskap, samverkan och samarbete med andra professionella aktörer Samhällsperspektiv och global hälsa för fysioterapeuter 1) reflektera över förekomst av epidemiologiska sjukdomar nationellt, internationellt och globalt 2) reflektera över aktuella samhälleliga utmaningar för hälsa ur nationellt, internationellt och globalt perspektiv 3) reflektera över kulturella utmaningar inför planerade interventioner på samhällsnivå 4) redogöra för samhälleliga beslutsprocesser samt policyframställan och styrdokument med hälsofrämjande ansats 5) reflektera kring samhälleliga insatser för att förebygga ohälsosamma levnadsvanor 6) analysera och reflektera utifrån teoretiska ansatser för hälsokommunikation samt redogöra för hur hälsokommunikation kan tillämpas inom den fysioterapeutiska professionen 7) visa kunskaper inom presentationsteknik och posterpresentation Valbar verksamhetsförlagd kurs 1) reflektera över sin personliga och yrkesmässiga utvecklingsprocess under den verksamhetsförlagda utbildningen samt identifiera sitt behov av fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling 2) analysera vilka krav som ställs på fysioterapeutisk kompetens i den aktuella verksamheten och hur verksamhetens sociokulturella kontext påverkar behovet av kompetens 3) diskutera tillämpbarheten av beteendeförändringstekniker baserade på inlärningsteorier och hälsopsykologiska teorier och modeller i den aktuella verksamheten 4) reflektera över fysioterapeutens roll i samhället utifrån den aktuella verksamheten 5) reflektera över yrkesutövningens vetenskapliga grund utifrån den aktuella verksamheten 6) självständigt tillämpa relevanta metoder för undersökning, analys, åtgärder och utvärdering utifrån ett beteendemedicinskt förhållningssätt 7) självständigt redovisa och kritiskt diskutera reflektions- och lärprocesser Bedöma, ordinera och utvärdera individanpassad fysisk träning 1) förklara och urskilja fysiologiska, psykologiska och sociala effekter av fysisk träning 2) värdera och tillämpa bedömnings-, mät- och utvärderingsmetoder för fysisk träning 3) anpassa och reflektera över individuell träningsdos utifrån beteendeaspekter 4) tillämpa och utvärdera konditions- och styrketräning utifrån en individs förmåga 5) ge exempel på och argumentera för olika gruppers behov av stöd för implementering av en fysiskt aktiv livsstil 6) sammanfatta och värdera hälsoekonomiska aspekter och konsekvenser av fysisk inaktivitet 7) analysera, diskutera och sammanfatta rådande evidensläge inom individanpassad fysisk träning 8) förklara och motivera beteendeförändringsstrategier vid individanpassad fysisk träning INL INL INL SEM SEM SEM SEM GRU GRU INL1, PRA INL1, PRA INL1, PRA INL1, PRA INL1, PRA PRA SEM INL1, SEM INL1, SEM INL1, SEM INL1, SEM SEM SEM INL1, SEM INL1, SEM1

41 Bilaga 4.5 Examensmål kandidatexamen och lärandemål för kurser i programmet, 2016 (tomt) = lärandemålet omfattar inte det nationella examensmålet; 1=lärandemålet omfattar delvis det nationella examensmålet; 2= lärandemålet omfattar till stor del det nationella examensmålet Kurser och lärandemål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Exame nsarbe te Examination Profession och vetenskaplig metodik 1) definiera och diskutera fysioterapi som vetenskap och profession samt i relation till andra hälso- och sjukvårdsprofessioner 2) redogöra för relevanta författningar och etiska riktlinjer för fysioterapeutprofessionen 3) beskriva utbildningens innehåll i relation till beteendemedicinskt inriktad fysioterapi som vetenskap och profession 4) söka vetenskapliga artiklar och tillämpa vetenskapligt skrivande 5) beskriva grundläggande begrepp och modeller inom folkhälsovetenskap och diskutera folkhälsovetenskapens relevans för fysioterapi som vetenskap och profession 6) medvetandegöra och sammanställa sin kompetens samt förklara hur den kan överföras till fysioterapeutprofessionen 7) redogöra för och relatera psykologiska perspektiv på lärande, personlighet och motivation till individens beteende 8) definiera grundläggande begrepp inom vetenskaplig metodik och kunna identifiera dessa i ett vetenskapligt arbete 9) beskriva de huvudsakliga momenten i forskningsprocessen 10) värdera förhållandet mellan forskningsfråga och slutsatser i ett vetenskapligt arbete Anatomi och fysiologi 1) beskriva humana cellers och vävnaders generella uppbyggnad och funktion 2) beskriva cirkulations- och respirationsorganens anatomi och förklara deras fysiologi 3) tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper om cirkulations- och respirationsorganens anatomi och fysiologi 4) beskriva hur de endokrina systemen inverkar på kroppen med särskild betoning på dessas funktion i samband med rörelse och aktivitet 5) beskriva regleringen av homeostas i människokroppen med avseende på vatten, elektrolyter och ph 1) visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 2) visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer 3) visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar 4) visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper 5) visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser 6) visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter 7) visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används 8) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens 9) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen INL1, SEM INL1, SEM1 1 INL INL1 1 INL2 1 1 SEM1 1 1 SEM1 1 SEM2, TEN1 1 SEM2, TEN TEN1 1 1 TEN2 1 TEN2 1 LAB1 1 1 TEN2 1 1 TEN2

42 Bilaga 4.5 6) beskriva betydelsen av matsmältningsorganen för att tillgodose kroppen med näringsämnen i samband med rörelse och aktivitet 7) beskriva nervsystemets anatomi och förklara dess fysiologi 8) tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper om nervsystemets anatomi och fysiologi 9) identifiera och beskriva olika aspekter av smärta 1 1 TEN2 1 1 TEN2 1 LAB1 1 SEM1 10) använda sig av medicinsk terminologi 1 1 TEN1, TEN2 11) beskriva rörelseapparatens anatomiska uppbyggnad, identifiera och urskilja musklers ursprung och fäste samt särskilja olika leders uppbyggnad 12) beskriva hur uppbyggnad och funktion hos muskel-, nerv- och stödjevävnad relaterar till rörelse 13) beskriva och lokalisera rörelseapparatens nerv- och kärlanatomi 14) tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper om rörelseapparatens anatomi och fysiologi Hälsa och utveckling för barn och äldre 1) beskriva barns och äldres hälsa utifrån ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv 2) beskriva hur fysioterapeuter kan arbeta hälsofrämjande med barn och äldre på individ-, grupp- och samhällsnivå 3) beskriva förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa 4) redogöra för relevanta författningar för vård, habilitering och rehabilitering av barn och äldre 5) diskutera påverkan av kultur, genus och levnadsvanor på barn och äldres hälsa 6) tillämpa och värdera bedömningsinstrument och mätmetoder 6) redogöra för social och kognitiv utveckling ur ett livsloppsperspektiv 7) redogöra för hur motorisk utveckling och motorisk kontroll förklaras i teorier 8) redogöra för motorisk utveckling och kontroll 9) förklara system som påverkar motorisk kontroll samt tillämpa begrepp för att beskriva rörelser Rörelsevetenskap 1) definiera biomekaniska begrepp och utföra beräkningar vid statiska tillstånd 2) förklara specifik funktionell anatomi med adekvat terminologi 3) praktiskt tillämpa kunskaper funktionell anatomi och biomekanik i rörelse och aktivitet 4) definiera, beskriva och på ett grundläggande sätt tillämpa centrala begrepp i inlärningsteorier samt hälsopsykologiska teorier och modeller 5) analysera rörelser och tillämpa centrala begrepp i rörelsevetenskap vad gäller funktionell anatomi, motorisk kontroll samt beteendeinlärning/ förändring 6) genomföra en integrerad analys av rörelsebeteenden utifrån aspekterna motorisk kontroll, funktionell anatomi, biomekanik, samt inlärnings- och hälsopsykologiska teorier 7) i samarbete med andra redovisa eget projektarbete samt kritiskt granska och diskutera andras arbeten Sjukdomslära med inriktning mot internmedicin och ortopedi 1) identifiera folksjukdomar/ folkhälsoproblem och diskutera bestämningsfaktorer kring dessa 2) diskutera sjukdomsprevention och sjukdomars påverkan på individ- och populationsnivå och använda epidemiologisk terminologi för detta, generellt och i samband med de i kursen ingående sjukdomarna 1 1 TEN1, OVN1 1 1 TEN1, OVN1 1 1 TEN1, LAB1, OVN1 1 OVN GRU GRU GRU1 1 1 GRU SEM SEM1 1 1 TEN1 2 TEN1 2 TEN1 2 1 TEN TEN TEN PRA1, PRO TEN PRO PRO PRO SEM SEM1, TEN1

43 Bilaga 4.5 3) förklara de i kursen ingående lungmedicinska och kardiologiska sjukdomarnas etiologi, patofysiologi, symtom och generella behandlingsprinciper och relatera detta till individ, ålder och kön 4) beskriva de övriga i kursen ingående internmedicinska sjukdomarna med avseende på etiologi, patofysiologi och symtom och relatera detta till individ, ålder och kön 5) förklara de i kursen ingående ortopediska sjukdomarnas etiologi, patofysiologi, symtom, diagnosticering och behandling och relatera detta till individ, ålder och kön Sjukdomslära med inriktning mot neurologi och psykiatri 1) redogöra för de i kursen ingående neurologiska sjukdomarnas etiologi, patofysiologi, symtom, diagnosticering och behandling, samt relatera detta till individ, ålder och kön 2) beskriva de i kursen ingående psykiatriska sjukdomarna med avseende på etiologi, patofysiologi och symtom, samt relatera detta till individ, ålder och kön 3) identifiera hur kliniskt aktiva fysioterapeuter arbetar på ett evidensbaserat sätt med patofysiologiska frågeställningar inom olika specialiteter 4) diskutera de i kursen ingående sjukdomarnas prevention och påverkan på individ- och populationsnivå och använda epidemiologisk terminologi för detta 5) diskutera hur evidensbaserade kunskaper rörande i kursen ingående sjukdomar påverkar fysioterapeutiskt arbete 6) beskriva patienters upplevelser av sjukdom och skada relaterat till de patofysiologiska förändringarna samt reflektera över sina möten med dessa patienter Metoder för undersökning preklinisk kurs 1) redogöra för och kritiskt värdera teoretiska förklaringar till specifika metoder för undersökning 2) redogöra för hur aktuella mätmetoder klassificeras och dokumenteras i relation till WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och kliniska problemlösningsmodeller 3) redogöra för och praktiskt utföra metoder för undersökning utifrån dokumenterade principer och etiska aspekter 4) utifrån undersökningsdata formulera funktionella beteendeanalyser och tillämpa centrala begrepp i inlärningsteorier och hälsopsykologiska teorier och modeller 5) förklara olika aspekter av undersökningsmetoders syfte, reliabilitet, validitet och känslighet samt värdera metodernas lämplighet och tillämpbarhet i undersöknings- och utvärderingssyfte 6) skriftligt och muntligt sammanställa och analysera undersökningsdata för fysiska och psykologiska variabler på individ- och gruppnivå 7) definiera och värdera tillämpningen av centrala begrepp inom träningsfysiologi av relevans för fysisk aktivitet/träning med hänsyn tagen till ålder, kön och genus 8) kunna identifiera, bedöma och ge enkla råd gällande en individs levnadsvanor med avseende på fysisk aktivitet, matvanor, bruk av alkohol och tobak 9) i ett rådgivande samtal bedöma en individs benägenhet till beteendeförändring, planera och tillämpa individuell anpassning av fysisk aktivitet utifrån inlärnings- och/eller hälsopsykologiska teorier/modeller TEN1 1 1 TEN TEN TEN1 1 1 TEN TEN1, SEM1 1 1 TEN TEN1, SEM SEM PRA1, TEN SEM PRA SEM PRA1, TEN INL1, SEM TEN SEM1, SEM

44 Bilaga ) beskriva innehåll och funktion i en patientjournal samt förklara hur fysioterapeutens dokumentation förhåller sig till ICF, aktuell lagstiftning och Socialstyrelsens riktlinjer för journalföring i hälso- och sjukvård Hälsopsykologi för fysioterapeuter 1) redogöra för det ekologiska systemperspektivet och ett flerdimensionellt integrerat synsätt på hälsa 2) redogöra för generella teorier om hälsa och sjukdom av betydelse för fysioterapeuter 3) tillämpa lämpliga hälsomodeller i åtgärdssammanhang 4) tillämpa en problemlösningsmodell för intervention 5) tillämpa relevanta inlärningsteorier och hälsopsykologiska teorier och modeller med anknytning till ett hälsoproblem Metoder för undersökning klinisk kurs 1) urskilja patientens problem och mål genom intervju/anamnes utifrån patientens perspektiv och med ett biopsykosocialt perspektiv på människan 2) självständigt motivera val av metoder för undersökning utifrån patientens problem och mål 3) självständigt och i samverkan med patienten, praktiskt kunna tillämpa metoder för undersökning 4) visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån patientens behov TEN1 1 INL2 1 INL INL INL2, SEM INL PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA PRA1, PRA2, SEM1 5) arbeta med god säkerhet för patienten PRA1, PRA2 6) tillämpa god ergonomi i patientarbetet 1 2 PRA2 7) praktiskt och teoretiskt tillämpa centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller i en funktionell beteendeanalys 8) formulera specifika och mätbara mål tillsammans med patienten 9) tillämpa principer för dokumentation av undersökning i förhållande till WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), kliniska problemlösningsmodeller samt aktuell lagstiftning och Socialstyrelsens riktlinjer 10) inhämta och delge relevant information från/till patient, anhörig och andra vårdgivare 11) tillämpa ett professionellt förhållningssätt vid kommunikation och samarbete med patient, anhörig och andra vårdgivare 12) reflektera kring och värdera sitt eget och andras agerande gällande professionellt förhållningssätt och prioriteringar inom vården 13) reflektera kring sin egen och andras samarbets- och organisationsförmåga i samband med arbete i studiegrupp 14) reflektera kring den personliga och yrkesmässiga utvecklingsprocess som studenten genomgår under den verksamhetsförlagda utbildningen samt identifiera sitt behov av fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling 15) visa förmåga att kritiskt granska och värdera olika undersökningsmetoder PM inför examensarbete inom fysioterapi 1) planera samt muntligt och skriftligt presentera ett självständigt arbete (PM) 2) identifiera, avgränsa och formulera ett syfte relevant för fysioterapi 3) beskriva problemområdet utifrån relevanta teorier/modeller 4) beskriva och argumentera för vald design och metod PRA1, PRA2, SEM PRA2, SEM PRA PRA1, PRA PRA1, PRA SEM1 2 SEM1 2 2 SEM SEM PMO PMO PMO PMO1 5) identifiera forskningsetiska aspekter PMO1 6) kritiskt granska och sammanställa vetenskapliga arbeten relevanta för fysioterapi PMO1

45 Bilaga 4.5 Metoder för åtgärder preklinisk kurs 1) redogöra för teoretiska förklaringar till metoder för åtgärder 2) instruera, dosera och praktiskt utföra metoder för åtgärder utifrån dokumenterade principer 3) förklara och använda centrala begrepp för beteendeförändring i relation till metoder för åtgärder 4) prioritera och motivera åtgärder baserat på en funktionell beteendeanalys i förhållande till dagliga aktiviteter 5) förklara och använda centrala begrepp för evidens i relation till metoder för åtgärder Metoder för åtgärder och utvärdering klinisk kurs 1) urskilja, anpassa och praktiskt tillämpa metoder för åtgärder och utvärderingar baserat på en funktionell beteendeanalys i förhållande till dagliga aktiviteter 2) värdera metoder för åtgärder utifrån befintlig evidensbaserad kunskap 3) visa förmåga att undervisa och informera olika grupper 4) tillämpa centrala begrepp och modeller för beteendeförändring i relation till metoder för åtgärder 5) tillämpa ett professionellt förhållningssätt i förhållande till patient, anhöriga, kollegor och andra vårdgivare 6) tillämpa principer för dokumentation i förhållande till WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), en problemlösningsmodell, samt regelverk 7) beskriva på vilket sätt fysioterapeuter kan medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande eller rehabiliterande arbete på individ-, gruppoch samhällsnivå 8) identifiera och reflektera över den personliga och yrkesmässiga utvecklingsprocess som studenten genomgår under den verksamhetsförlagda utbildningen 9) beskriva hälso- och sjukvårdens organisation i Sverige och identifiera och reflektera över fysioterapeutens roll i organisationen Examensarbete (med beteendemedicinsk inriktning) 1) identifiera och beskriva ett problemområde inom fysioterapi (FYS009) 1) identifiera och beskriva ett beteendemedicinskt problemområde inom fysioterapi (FYS010) 2) formulera syfte och frågeställningar utifrån vald problematik 3) tillämpa och motivera lämplig metod i förhållande till syfte och frågeställningar 4) tillämpa och motivera forskningsetiska principer i examensarbetet 5) analysera insamlade data samt presentera resultatet muntligt och skriftligt 6) diskutera arbetets resultat i förhållande till tidigare forskning 7) självständigt dokumentera examensarbetet i uppsatsform 8) självständigt försvara sitt eget och kritiskt granska andra examensarbeten på ett vedertaget sätt Fysioterapi ur ett organisatoriskt perspektiv på hälso- och sjukvård 1) förklara vårdområdets specifika organisatoriska förutsättningar och utvecklingsprocesser 2) analysera hur olika verksamhetsområden inom fysioterapi relaterar till fysioterapeutens kunskapsområde 3) i tal och skrift formulera sina fysioterapeutiska kunskaper och färdigheter av betydelse för olika verksamhetsområden TEN PRA TEN TEN TEN PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA2, SEM PRA1, PRA2 2 1 PRA1, PRA PRA2, SEM1 2 2 SEM SEM UPS UPS UPS UPS UPS UPS UPS UPS UPS TEN SEM SEM1

46 Bilaga 4.5 4) analysera och tillämpa teorier/modeller för åtgärder på gruppoch organisationsnivå, i syfte att främja hälsorelaterade beteenden och/eller ett effektivt utövande av fysioterapi inom hälso- och sjukvård 5) analysera och reflektera över teamarbete med särskilt fokus på ledarskap, samverkan och samarbete med andra professionella aktörer Samhällsperspektiv och global hälsa för fysioterapeuter 1) reflektera över förekomst av epidemiologiska sjukdomar nationellt, internationellt och globalt 2) reflektera över aktuella samhälleliga utmaningar för hälsa ur nationellt, internationellt och globalt perspektiv 3) reflektera över kulturella utmaningar inför planerade interventioner på samhällsnivå 4) redogöra för samhälleliga beslutsprocesser samt policyframställan och styrdokument med hälsofrämjande ansats 5) reflektera kring samhälleliga insatser för att förebygga ohälsosamma levnadsvanor 6) analysera och reflektera utifrån teoretiska ansatser för hälsokommunikation samt redogöra för hur hälsokommunikation kan tillämpas inom den fysioterapeutiska professionen 7) visa kunskaper inom presentationsteknik och posterpresentation Valbar verksamhetsförlagd kurs 1) reflektera över sin personliga och yrkesmässiga utvecklingsprocess under den verksamhetsförlagda utbildningen samt identifiera sitt behov av fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling 2) analysera vilka krav som ställs på fysioterapeutisk kompetens i den aktuella verksamheten och hur verksamhetens sociokulturella kontext påverkar behovet av kompetens 3) diskutera tillämpbarheten av beteendeförändringstekniker baserade på inlärningsteorier och hälsopsykologiska teorier och modeller i den aktuella verksamheten 4) reflektera över fysioterapeutens roll i samhället utifrån den aktuella verksamheten 5) reflektera över yrkesutövningens vetenskapliga grund utifrån den aktuella verksamheten 6) självständigt tillämpa relevanta metoder för undersökning, analys, åtgärder och utvärdering utifrån ett beteendemedicinskt förhållningssätt 7) självständigt redovisa och kritiskt diskutera reflektions- och lärprocesser Bedöma, ordinera och utvärdera individanpassad fysisk träning 1) förklara och urskilja fysiologiska, psykologiska och sociala effekter av fysisk träning 2) värdera och tillämpa bedömnings-, mät- och utvärderingsmetoder för fysisk träning 3) anpassa och reflektera över individuell träningsdos utifrån beteendeaspekter 4) tillämpa och utvärdera konditions- och styrketräning utifrån en individs förmåga 5) ge exempel på och argumentera för olika gruppers behov av stöd för implementering av en fysiskt aktiv livsstil 6) sammanfatta och värdera hälsoekonomiska aspekter och konsekvenser av fysisk inaktivitet 7) analysera, diskutera och sammanfatta rådande evidensläge inom individanpassad fysisk träning 8) förklara och motivera beteendeförändringsstrategier vid individanpassad fysisk träning INL INL INL SEM SEM SEM SEM GRU GRU1 1 2 INL1, PRA INL1, PRA INL1, PRA INL1, PRA INL1, PRA PRA SEM INL1, SEM INL1, SEM INL1, SEM INL1, SEM SEM SEM INL1, SEM INL1, SEM1

47 Bilaga 5.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2016/0603 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för folkhälsoprogrammet (GKV01) Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 9 september 2016 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för folkhälsoprogrammet (GKV01). Efter diskussion med handläggare på utbildnings- och forskningssektionen inkom akademin med en uppdaterad ansökan den 23 september. Framförallt arbetades en förtydligad examensmatris fram, med utgångspunkt i de nationella examensmålen. Dessutom ändrades upplägget för obligatoriska respektive valbara kurser. Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2017 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast för utbildning som startade höstterminen 2015 (MDH /13). Revideringen gällde undervisningsspråk, då man ville öka kursutbudet på engelska. Inga andra ändringar av exempelvis kurser eller innehåll gjordes vid detta tillfälle. Faktasammanställning Akademin har i sin ansökan beskrivit föreslagna ändringar och motiverat dem. I en programöversikt beskrivs upplägget på programmet med obligatoriska och valbara kurser. Vidare har akademin i en examensmatris redovisat de obligatoriska kursernas koppling till de nationella examensmålen för kandidatexamen. Dessutom redogörs för hur ärendet har beretts på akademin, genom bland annat framtidsseminarier, kurs- och programutvärderingar, branschråd, kollegiets analyser och studentmedverkan i olika former. Föreslagna ändringar Avsnitten Mål, Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt: Målen ändras till de nationella examensmålen. Avsnittet Innehåll, årskurs 1: Kursen Folksjukdomar, riskfaktorer och biomedicin, 15 hp byts ut till Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp Ändring av kursnamn, inga innehållsmässiga ändringar.

48 Bilaga 5.1 Avsnittet Innehåll, årskurs 2: 2 (3) Ny kurs Folkhälsovetenskap och hälsoteori, 7,5 hp För ökad förståelse om teorier inom folkhälsovetenskap. Kursen Global hälsa, 7,5 hp byts ut till Hälsa och jämlikhet globalt perspektiv, 7,5 hp Denna kurs blir valbar istället för obligatorisk. Stärkt fokus på jämlikhet i kursen. Den valbara kursen Hälsofrämjande arbetsplatser, 7,5 hp slås samman med den valbara kursen Arbetsliv och hälsa människan i arbetslivet, 15 hp Kursen behåller det senare namnet och omfattningen och fortsätter att vara valbar. Ny valbar kurs What s up nutidsorientering, 7,5 hp Kursen har fokus på omvärldsbevakning. Den valbara kursen Entreprenörskap, 7,5 hp tas bort Avsnittet Innehåll, årskurs 3: Metodkursen i årskurs 3 heter Vetenskapliga metoder fortsättning Det står ett annat kursnamn i befintlig utbildningsplan (fördjupning). Ny valbar kurs Entreprenörskap inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Den valbara kursen Folkhälsoekonomi, 7,5 hp slås samman med den valbara kursen Hälsoekonomi, 7,5 hp Kursen behåller det senare namnet och omfattningen och fortsätter att vara valbar. Avsnitten Innehåll och Val inom programmet: Ändringar i löpande text i utifrån ändringar av kurser. Avsnittet Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter: Text om betygsskalor tas bort, eftersom detta inte regleras i utbildningsplanen. Överväganden Obligatoriska och valbara kurser Akademin föreslår både ändringar i de obligatoriska delarna av programmet och i de valbara. För att uppfylla examensmålen för kandidatexamen behöver studenten enbart läsa 90 högskolepoäng inom huvudområdet och det är framförallt inom denna ram som de nationella examensmålen ska uppfyllas. Bland annat önskar akademin stärka fokus på teorier inom folkhälsovetenskap och har därför lagt till en obligatorisk kurs med detta innehåll i årskurs 2. På så sätt hoppas akademin stärka studenternas förmåga till teoretisk tillämpning och reflektion.

49 Bilaga 5.1 Förutom obligatoriska kurser, är det angeläget att utforma ett program som i sin helhet har kvalitet i sitt innehåll och upplägg, oavsett om kurserna är obligatoriska för examen eller valbara. De valbara kurserna som ingår i den föreslagna utbildningsplanen och därmed ger platsgaranti, har fått ett större fokus på huvudområdet folkhälsovetenskap och ett något uppdaterat innehåll, framför allt genom den nya kursen What s up i årskurs 2. Akademin kommer liksom tidigare, att uppmana studenter att följa upplägget på programmet och de valbara kurser som anges i utbildningsplanen för årskurs 2 och 3, men har samtidigt redovisat i examensmatrisen att enbart de obligatoriska kurserna är tillräckliga för att uppfylla de nationella examensmålen för kandidatexamen. 3 (3) Examensmatris I examensmatrisen har akademin visat hur kurserna är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen med hjälp av en skala 0-2 där 0 betyder att kursen till liten del eller inte alls berör det nationella examensmålet, 1 betyder att kursen till viss del omfattar det nationella examensmålet och 2 betyder att kursen helt eller till stor del omfattar det nationella examensmålet. Det tydliggör graden av måluppfyllelse. Examensmatrisen innehåller dock inte kursernas lärandemål utan enbart kursnamn, vilket gör det delvis oklart hur kurserna hänger ihop med de nationella examensmålen. Det är dessutom svårt att fånga upp eventuella innehållsmässiga förändringar i de fall kurser slås samman eller byter namn. Uppdrag om masterexamen Akademi HVV har i VUB 2016 fått i uppdrag att ta fram underlag för ställningstagande om eventuell examensrättighet (masternivå) i huvudområdet folkhälsovetenskap. Ett förbättrat och stärkt kandidatprogram bidrar enligt akademin till att öka studenternas förutsättningar för vidare studier på magister- och masternivå. Beredningens rekommendation Akademi HVV har väl beskrivit föreslagna ändringar och det interna arbetet som har lett fram till dem. Ändringar av kurser motiveras och framstår som kvalitetshöjande, men det är delvis otydligt hur kursernas innehåll och lärandemål kopplas till de nationella examensmålen. Graderingen av måluppfyllelse i examensmatrisen bidrar dock till visst tydliggörande. Beredningen rekommenderar utskottet att revidera utbildningsplanen för folkhälsoprogrammet enligt akademi HVV:s förslag.

50 Bilaga 5.2 Motiv för revidering av Folkhälsoprogrammet, 180 hp Folkhälsoprogrammet idag Folkhälsoprogrammet har haft sitt nuvarande upplägg sedan Huvudområdet i programmet är folkhälsovetenskap, som handlar om hur levnadsvanor, miljö och samhällsstruktur liksom ökade internationella kontakter på olika sätt påverkar befolkningens hälsa. Inom folkhälsovetenskapen finns metoder att mäta och bedöma hälsa och ohälsa hos befolkningen samt att identifiera och analysera mönster i hälsoutvecklingen hos olika grupper av människor liksom de faktorer och förhållanden som påverkar hälsan. En av de viktigaste aspekterna i folkhälsovetenskapen är att beskriva ojämlikhet i hälsa och hur skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper kan minskas. Inom folkhälsovetenskapen bedrivs också studier av hur politiska beslut och åtgärder påverkar människors hälsa i lokalsamhället. Utbildningen utgår från en definierad värdegrund som bygger på globala dokument om en hållbar utveckling, på Världshälsoorganisationens hälsopolitiska mål och på de svenska nationella folkhälsområden som omfattar hela kedjan från individ och grupp till samhälle. Undervisningen bygger på teorier, modeller och metoder som har utvecklats inom folkhälsovetenskapen och ger också kunskaper om olika verktyg för folkhälsoarbete på individ, grupp och samhällsnivå. I programmet erbjuds studenterna dessutom studier om människan i arbetslivet, entreprenörskap och hälsoekonomi. Studenterna får en koppling till arbetslivet dels genom återkommande kontakter med företrädare från det omgivande samhället i de flesta av kurserna och genom olika projektarbeten, dels i ett större block med verksamhetsförlagd utbildning. Det ger studenterna en inblick i hur folkhälsoarbete utförs i olika verksamheter och organisationer. Det finns också möjlighet att skriva examensarbetet inom områden, som efterfrågas i det omgivande samhället. Behov av revidering En granskning av utbildningsprogrammets styrkor och svagheter har genomförts av kollegiet under våren Utifrån kontinuerliga kurs och programutvärderingar från våra studenter, kollegiets gemensamma analyser av programmet som helhet, omvärldsbevakning via forskningslitteratur, HVV:s framtidsseminarier, nätverksträffar inom ämnesområdet och branschråds synpunkter, samt diskussion med UFO på MDH ser vi utvecklingspotential i utbildningsprogrammet. Målet med en revidering är att behålla den höga kvalitet som programmet bedömdes ha i dåvarande Högskoleverkets utvärderingar år 2007 (HSV 2007), år 2012 (HSV 2012) och år 2013 (UKÄ, 2014). Programmet har fungerat väl i nuvarande form men kollegiet ser ett behov av att stärka vissa delområden i programmet samt införa nya områden av vikt för folkhälsovetenskap. Våra argument för en revidering: Vidmakthålla och öka programmets aktualitet, hållbarhet och attraktionskraft Kvalitetsutveckla programmet Jämnare och djupare ämnesprogression Öka genomströmningen av studenter Öka anställningsbarheten för våra studenter Öka studenternas förutsättningar för magister /masterutbildning 1

51 Bilaga 5.2 Synliggöra pedagogisk utveckling och progression som går hand i hand med ämnesprogression Kollegiet i folkhälsoprogrammet har utarbetat ett förslag till ny utbildningsplan, en programöversikt med nyskapade och reviderade kurser där nya kursplanera planeras med såväl ämnes som pedagogisk progression i åtanke. Under arbetet med förslag till revideringen har vi tagit hänsyn till: Kommentarer från de utvärderingar HSV/UKÄ genomfört av utbildningen år 2007, 2012 samt 2014 Examensmålen för Folkhälsoprogrammet samt de nationella generlla examensmålen för kandidatexamen Lärarlagets synpunkter genom bearbetning under programrådsträffar Kontinuerlig dialog med ämnesansvariga i samband med ordinarie programråds och ämneslagsmöten men också i formuleringen av det skriftliga underlaget Avdelningschef Lena Hallström har informerat och givit HVV:s utbildningsråd möjlighet att lämna synpunkter på förslag till revidering Externa intressenters synpunkter genom branschrådet Synpunkter som framkommit i samband med lärarmedverkan vid HVV:s framtidsseminarier med externa aktörer om hur högskolan ska utbilda för framtiden (Bilaga D) Studenters synpunkter genom kurs och programutvärderingar, studentråd samt tillsättande av speciell studentgrupp för att ge synpunkter på revideringsarbetet Internt pedagogiskt utvecklingarbete i kollegiet Forskning inom folkhälsovetenskaplig utbildning (pedagogik) En revidering skulle ge möjligheter att fortsätta driva och utveckla vårt arbete med pedagogiska metoder som motsvarar vårt pedagogiska förhållningssätt, studentaktivt lärande. En revidering skulle även medföra att vi kan bygga in en tydligare pedagogisk struktur för att kontinuerligt utveckla genrella kompetenser och färdigheter hos våra studenter. Vidare skulle en revidering ge möjlighet att se över FUSens mål och visioner vid fortsatt arbete med programmets utformning, det vill säga; inventera programmet utifrån samproduktion, digitalisering, möta samhällsbehov, möta arbetsmarknadens behov, arbetslivsintegration, internationalisering, pedagogisk utveckling mot flexibelt lärande t ex utveckling av nätbaserad utbildning (Mälardalens högskola, 2016). Vi har också möjlighet att följa och utvärdera utvecklingen av programmet på ett sådant sätt att vi också får underlag till (populär)vetenskapliga artiklar (Tjulin & Norén, 2016 accepterad för publikation). Huvuddragen i den förändrade utbildningen Områden som behöver stärkas i programmet är hälsoteori och omvärldsbevakning där avsikten är att skapa nya kurser. För att skapa utrymme för de nya kurserna kommer de valbara kurserna inom arbetsliv och hälsa, samt folkhälso och hälsoekonomi att slås samman. Epidemiologi och jämlikhet i hälsa förstärks ytterligare i två av de befintliga kurserna (Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära 15hp samt Hälsa och jämlikhet globalt perspektiv 7,5 hp). Vi integrerar redan hälsoekonomi, epidemiologi och jämlikhet i hälsa i flera av våra obligatoriska kurser, något som vi kan tydliggöra och dokumentera bättre. Vidare har kollegiet uppfattningen om att studenterna har behov av ökad förståelse om teorier inom folkhälsovetenskap, hur teorier kan tolkas och tillämpas. Behovet är framförallt synlig i samband med 2

52 Bilaga 5.2 examinationsuppgifterna i enskilda kurser och i kandidatuppsatserna. Genom att fördjupa och tydliggöra teorier under programmets gång så stärks studenternas förmåga till teoretisk tillämpning och reflektion i programmets examinationsuppgifter. Den nya kursen i folkhälsovetenskap och hälsoteori (7,5 hp) kommer införlivas i programmets obligatoriska kurser under termin 3. Som konsekvens av att teorikursen blir obligatorisk kommer nuvarande obligatoriska kurs i Hälsa och jämlikhet globalt perspektiv (7,5 hp) att omvandlas till valbar. Motivet till omstrukturering grundar sig på relationen programmet har till de nationella examensmålen, tidigare utvärderingar från UKÄ, samt egna kollegiala utvärderingar av studenternas progressionsnivå om kunskap och förståelse för folkhälsovetenskap och dess teori och forskningsfrågor. Sammantaget visar vår analys på att Folkhälsovetenskap och hälsoteori bedöms viktig för programstudenterna ur progressionhänseende för krav och ämnesnivå i förhållande till Hälsa och jämlikhet globalt perspektiv. Folkhälsovetenskap är område som påverkas starkt av den samtid vi lever i. Folkhälsa relaterar till globalisering och dess utamningar som följer i omvärldens oroligheter, t ex flyktingsituationen med nyanlända som på sikt har inverkan på vår folkhälsa även nationellt. Därav vill vi skapa en ny kurs med omvärldsbevakning i fokus. Den omvärldsbevakande kursen What s up Nutidsorientering (7,5 hp) kommer bli en valbar kurs under termin 4. Kort om de kurser som planeras ingå i revideringen Nedan presenteras kort de kurser som revideringen kommer att fokusera på och vad förändringen står för. Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp Tillägg av ordet epidemiologi i kursplanen, dvs det vetenskapliga studiet av ohälsans utbredning och orsaker i en bestämd befolkning och användandet av denna kunskap för att minska sjukdomsförekomsten (Janlert, 2000). Epidemiologi ingår redan indirekt i kursen, med detta tillägg ökar tydligheten om relationen mellan utbredning, orsaker och åtgärder. Hälsa och jämlikhet globalt perspektiv, 7,5 hp Jämlikhet är en av kärnfrågorna i Folkhälsoprogrammet. Lägger till Jämlikhet för att stärka och synliggöra detta än mer. Planerar att lägga större fokus på hur globaliseringen påverkar folkhälsan ur ett jämlikhetsperspektiv. Kursen kommer omvandlas till ett valbart alternativ inom programmet. Arbetsliv och hälsa människan i arbetslivet, 15 hp Slår ihop kurserna Arbetsliv och hälsa 15 hp och Hälsofrämjande arbetsplatser 7,5 hp. Planerar att förstärka fokus på ekonomiska konsekvenser av hälsa/ohälsa i arbetslivet. Folkhälsovetenskap och hälsoteori, 7,5 hp Ny obligatorisk kurs där fokus ligger på att klargöra vad vi avser med hälso /folkhälsovetenskapliga begrepp, teorier och modeller. Planerar att lägga fokus på att förstå, tolka och applicera teorier, modeller och begrepp inom folkhälsovetenskap. I kursen skapas även utrymme för att läsa och analysera kopplingen teori praktik i tidigare studenters uppsatser. Avslutas med enskilt arbete i form av en B uppsats i kortare version. 3

53 Bilaga 5.2 What s up nutidsorientering 7,5 hp I en artikel av Hernandez, Carrión, Perotte & Fullilove (2014) uppmanar författarna till "a call for innovation in the Public Health curriculum". Författarna menar vidare att nya utbildningsinitiativ kan möjliggöra för morgondagens studenter att finna innovativa lösningar på komplexa samhällsproblem. Därför vill vi skapa en ny kurs som ska ge utrymme för att ta upp de mest aktuella folkhälsofrågorna för den nutid vi befinner oss i och den framtid vi förutspår. Kursens examineras genom bland annat närvaro på och reflektioner kring de samtidigt pågående uppsatsseminarierna i folkhälsovetenskap. Kursen erbjuds som ett valbart alternativ inom programmet. Hälsoekonomi, 7,5 hp Vi slår ihop kurserna Hälsoekonomi 7,5 hp och Folkhälsoekonomi 7,5 hp. Enligt studentutvärderingar överlappar de två kurserna varandra för mycket, vilket har varit en konsekvens av att båda kurserna varit valbara även för studenter som valt att bara läsa en av dem. Innehållet i den nya kursen ses över för att optimera kopplingen till hälsa och folkhälsa. Sammanslagningen kompenseras även med att lyfta det ekonomiska perspektivet i andra kurser. Plan för genomförande och utvärdering För att revidera befintliga kursplaner samt skapa nya kursplaner har Cesam involverats i revideringsarbete. Under hösten 2016 planeras kursplanerna att revideras gemensamt i kollegiet under ledning av Cesam i kursen Kreativ kursdesign (2,5 hp). Revideringsarbetet medför att kollegiet får en kompetenshöjning samtidigt som den pedagogiska progressionen och det pedagogiska förhållningssättet stärks av att ta tillvara MDHs högskolepedagogiska resurs. Det reviderade Folkhälsoprogrammet planeras starta hösten år Under hösten 2016 och våren 2017 arbetar kollegiet aktivt med att omarbeta och skapa kursplaner, samt ta fram pedagogiska former och examinationsuppgifter som motsvarar det studentaktiva lärandet. Kurs och programutvärderingar genomförs löpande genom både kvantitativa och kvalitativa data. Utvärderingarna analyseras på såväl kurs som programnivå och kommer kontinuerligt diskuteras i kollegiet, med studentrådet samt branschråd. Utvärderingarna kommer hjälpa till att säkerställa kravnivå, progressionsnivå samt de generella kompetenser som våra studenter behöver för att bli anställningsbara likväl som att utbildningen bidrar till måluppfyllelse i relation till examensmålen. 4

54 Bilaga 5.2 Referenser Hernandez, D., Carrión, D., Perotte, A. & Fullilove, R. (2014) Public Health Entrepreneurs: Training the Next Generation of Public Health Innovators. Public health reports, 129, s Högskoleverket. (2007). Utvärdering av grund och forskarutbildning i folkhälsovetenskap, grundutbildning i rehabiliteringsvetenskap samt forskarutbildning i handikappvetenskap. Stockholm: Högskoleverkets kontorsservice. Högskoleverket. (2012). Kvalitetsutvärdering av folkhälsovetenskap och närliggande områden. Stockholm: Högskoleverket. Janlert, U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och kultur. Mälardalens högskola. (2016). Forsknings och utbildningsstrategi Västerås/Eskilstuna: Mälardalens högskola. Tjulin, Å., & Norén, L. (2016) Folkhälsoutbildning i entreprenörskap kan en pantomat bli en del av samhällsutvecklingen?. Socialmedicinsk tidskrift. (Kommande temanummer, accepterad för publikation). UKÄ. (2014). Granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfodringar för någon examen 2014 och uppföljning av granskade kurser 2013 (udda kurser). Stockholm: universitetskanslersämbetet. Bilagor Bilaga A Matris över examensmål Bilaga B Utbildningsplan Bilaga C Programöversikt Bilaga D Rapport från HVV:s framtidsseminarier 5

55 Bilaga 5.2 Termin 1 Akademin för hälsa, vård och välfärd Veckor Programöversikt översyn Grundläggande folkhälsovetenskap, FHA007, 15 hp Ljusblått fält = Obligatorisk kurs Ljusgult fält = Valbar kurs Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära BMA030, 15 hp Fet stil Förstärkt, nytt Kursiv stil sammanslaget, flyttat Termin 2 Vetenskapliga metoder, FHA010, 15 hp Hälsofrämjande arbete - individ och gruppnivå FHA009, 15 hp Termin 3 Folkhälsa policy och styrning, FHA019, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete samhällsnivå, FHA020, 15 hp Folkhälsovetenskap och hälsoteori, 7,5 hp (NY) Termin 4 Arbetsliv och hälsa människan i arbetslivet, sammanslagen, 15 hp What s up Nutidsorientering, 7,5 hp Hälsa och jämlikhet globalt perspektiv FHA021, 7,5 hp (Flyttad) Termin 5 Entreprenörskap inom hälsa och välfärd, FHA041, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete tillämpning (verksamhetsförlagd utbildning), FHA028, 15 hp Hälsoekonomi, sammanslagen 7,5 hp Termin 6 Vetenskapliga metoder - fortsättning, FHA031, 7,5 hp Examensarbete i folkhälsovetenskap, FHA032, 15 hp Hälsofrämjande arbete utvärdering, FHA030, 7,5 hp

56 Bilaga 5.3 Examensmål i i obligatoriska kurser för kandidatexamen i folkhälsoprogrammet Reviderad den 21 september = kursen berör till liten del eller inte alls det nationella examensmålet 1 = kursen omfattar till viss del det nationella examensmålet 2 = kursen omfattar helt eller till stor del examensmålet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivå Nationella Examensmål Obl. Kurs Kurskod Kursnamn Hp 1) visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 2) visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer 3) visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar 4) visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper 5) visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser 6) visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter ÅR 1 T1 G1N X FHA007 Grundläggande folkhälsovetenskap ) visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används 8) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens T1 G1N X BMA030 Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära T2 G1F X FHA009 Hälsofrämjande arbete - individ- och gruppnivå T2 G1F X FHA010 Vetenskapliga metoder ÅR 2 T3 G1F X FHA019 Folkhälsa - policy och styrning 7, T3 G1F X FHA020 Hälsofrämjande arbete - samhällsnivå T3 G2F X NY Folkhälsovetenskap och hälsoteori 7, ÅR 3 T6 G2F X FHA031 Vetenskapliga metoder - fortsättning 7, T6 G2E X FHA032 Examensarbete i folkhälsovetenskap T6 G2F X FHA030 Hälsofrämjande arbete - utvärdering 7, Totalt antal hp obligatoriska kurser 120

57 Bilaga 5.4 Utbildningsplan - Folkhälsoprogrammet Programkod: GKV01 Giltig från: HT15 HT17 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Behörighet: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Diarienummer: - Akademi: HVV Fastställandedatum: Reviderad: Mål Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem och beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område, som utbildningen avser, ska studenterna utöver kunskaper och färdigheter också utveckla förmågan att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området (1 kap. 8 högskolelagen) Utöver de allmänna målen i högskolelagen, ska studenterna, efter fullgjord utbildning, också kunna visa den kunskap, färdighet och värderingsförmåga som krävs för självständigt arbete med hälsofrämjande och förebyggande insatser i samhället. Målet med programmet är att studenten ska uppfylla kraven för en kandidatexamen enligt Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa kunskap om och förståelse för det folkhälsovetenskapliga områdets tvärvetenskapliga grund samt ha kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete, folksjukdomarnas utbredning, riskfaktorer för folksjukdomar och biomedicinska faktorer, hur olika bestämningsfaktorer som levnadsförhållanden, livsstil, miljö, samhällsstruktur och globalisering påverkar befolkningens hälsa, tillämpliga teorier, modeller och metoder för att bedöma hälsa och ohälsa hos befolkningen, samt identifiera och analysera mönster i hälsoutvecklingen i olika sociala grupper, hur politiska beslut och åtgärder på olika samhällsnivåer kan påverka människornas hälsa, samt hur samspelet mellan hälsa, miljö, ekonomi och sociala förhållanden utgör förutsättningen för att skapa en hållbar utveckling i samhället.

58 Bilaga 5.4 För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa sådan färdighet och förmåga att självständigt identifiera och beskriva ojämlikhet i hälsa och föreslå åtgärder om hur skillnaderna i hälsa inom och mellan olika befolkningsgrupper ska minskas, att i ett projektarbete kunna planera för ett hållbart samhälle avseende hälsa, miljö och ekonomi, att planera, genomföra och utvärdera sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande förändringar på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå inom kommuner, organisationer och näringsliv liksom inom internationellt folkhälsoarbete, att arbeta i grupp och samarbeta med företrädare för privata och offentliga organisationer, att muntligt och skriftligt redogöra för resultat och sammanställningar avseende olika folkhälsoproblem samt diskutera informationen, problemen och lösningarna på skilda sätt i dialog med olika målgrupper, tolka information inom folkhälsovetenskapliga problemställningar samt kritiskt diskutera företeelser och frågeställningar inom folkhälsoområdet, samt att tillämpa metoder för praktiskt folkhälsoarbete på individ- och gruppnivå. Dessutom ska studenten kunna delta i flervetenskapliga sammanhang, ha kontakt med relevanta avnämare inom näringsliv, offentlig sektor och organisationer, samt vidga sin kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa förmåga att i folkhälsoarbete göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter samt i alla situationer överväga och diskutera etiska frågeställningar, insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur kunskap används, samt förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

59 Bilaga 5.4 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på annat språk och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska. Innehåll Huvudområdet i programmet är folkhälsovetenskap, som handlar om hur levnadsvanor, miljö och samhällsstruktur liksom ökade internationella kontakter på olika sätt påverkar befolkningens hälsa. Inom folkhälsovetenskapen finns metoder att mäta och bedöma hälsa och ohälsa hos befolkningen samt att identifiera och analysera mönster i hälsoutvecklingen hos olika grupper av människor liksom de faktorer och förhållanden som påverkar hälsan. En av de viktigaste aspekterna i folkhälsovetenskapen är att beskriva ojämlikhet i hälsa och hur skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper kan minskas. Inom folkhälsovetenskapen bedrivs också studier av hur politiska beslut och åtgärder påverkar människors hälsa i lokalsamhället. Utbildningen utgår från en definierad värdegrund som bygger på globala dokument om en hållbar utveckling, på Världshälsoorganisationens hälsopolitiska mål och på de svenska nationella folkhälsomålen som omfattar hela kedjan från individ och grupp till samhälle. Undervisningen bygger på teorier, modeller och metoder som har utvecklats inom folkhälsovetenskapen och ger också kunskaper om olika verktyg för folkhälsoarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. I programmet erbjuds studenterna dessutom studier om människan i arbetslivet, entreprenörskap och hälsoekonomi/folkhälsoekonomi vilket utgör en del av utbildningens profil. Studenterna får en koppling till arbetslivet dels genom återkommande kontakter med företrädare från det omgivande samhället i de flesta av kurserna och genom olika projektarbeten, dels i ett större block med verksamhetsförlagd utbildning, som ger studenterna en inblick i hur folkhälsoarbete utförs i olika verksamheter och organisationer. Det finns också möjlighet att skriva examensarbetet inom områden, som efterfrågas i det omgivande samhället. Utgångspunkten i mål för folkhälsoarbetet enligt ovan innebär att det i folkhälsoutbildningen finns fyra genomgående teman, som återkommer i olika kurser under utbildningens gång. Dessa teman är: att studera skillnader hälsan i olika grupper, t.ex. kön, ålder, socioekonomiska m.m., för att planera för insatser som minskar ojämlikheten i hälsa att ha ett etiskt förhållningssätt vid allt folkhälsoarbete globaliseringens betydelse för folkhälsan både lokalt och nationellt att planera folkhälsoinsatser för att skapa en hållbar utveckling De första två terminerna ger en grundläggande kunskap om och förståelse av vad folkhälsoarbete är, innebörd av centrala begrepp, samhälleliga villkor och förutsättningar. Dessutom studeras folksjukdomar och riskfaktorernas betydelse för uppkomsten av folksjukdomar samt betydelsen av hälsofrämjande arbete, metoder för praktiskt folkhälsoarbete, hälsopsykologi och hälsokommunikation på individ- och gruppnivå.

60 Bilaga 5.4 Den tredje terminen behandlar ledning och styrning av myndigheter, organisationer och företag, som är av betydelse för folkhälsoarbetet, samt hälsofrämjande arbete på samhällsnivå. samt global hälsa och internationella dokument för den globala hälsan och den fjärde terminen, vars kurser är valbara behandlar arbetsliv och hälsa och enterprenörskap. Vidare fördjupas förståelsen för folkhälsovetenskapliga begrepp, teorier och modeller. Förmågan att koppla teori till praktik och tvärtom samt kommunicera detta i vetenskaplig text stärks ytterligare. Under den fjärde terminen och femte terminen ges möjlighet till alternativa val, i kurserna med platsgaranti behandlas arbetslivet som hälsofrämjande arena. Möjlighet ges att analysera den nutid vi befinner oss i och den framtid vi går till mötes och koppla den till utmaningar inom folkhälsovetenskapen. Detta kommer säkerställa förmågan att, med stadig grund i folkhälsovetenskaplig värderingsförmåga och förhållningssätt, möta nutiden och framtidens utmaningar inom folkhälsoområdet, samt global hälsa och internationella dokument för den globala hälsan. Vidare ges kurser dels i entreprenörskap och hälsoekonomi då dessa ämnen passar väl in i externa intressenters önskemål, dels en verksamhetsförlagd kurs där studenterna får uppleva hur det hälsofrämjande arbetet tillämpas i det omgivande samhället. Också den femte terminen ger möjlighet till alternativa val, men i programmet ingår hälsoekonomi och folkhälsoekonomi samt verksamhetsförlagd utbildning för studenterna för att se hur det hälsofrämjande arbetet tillämpas i det omgivande samhället. Den sjätte och avslutande terminen innebär en fördjupning av det hälsofrämjande arbetet avseende utvärdering av olika folkhälsoinsatser samt fördjupad vetenskaplig metod inför examensarbetet. Den sjätte och avslutande terminen innebär en fördjupad vetenskaplig metod inför examensarbetet samt en fördjupning av det hälsofrämjande arbetet avseende utvärdering av olika folkhälsoinsatser. Årskurs 1 Folkhälsovetenskap Grundläggande folkhälsovetenskap, 15 hp Hälsofrämjande arbete individ- och gruppnivå, 15 hp Vetenskapliga metoder, 15 hp Medicinsk vetenskap Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp Folksjukdomar, riskfaktorer och biomedicin, 15 hp Årskurs 2 Folkhälsovetenskap Folkhälsa policy och styrning, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete - samhällsnivå, 15 hp Folkhälsovetenskap och hälsoteori, 7,5 hp Global hälsa, 7,5 hp Valbart 30 hp: Folkhälsovetenskap Arbetsliv och hälsa människan i arbetslivet, 15 hp Hälsa och jämlikhet globalt perspektiv, 7,5 hp What s up nutidsorientering, 7,5 hp Hälsofrämjande arbetsplatser, 7,5 hp Innovationsteknik Entreprenörskap, 7,5 hp Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet)

61 Bilaga 5.4 Årskurs 3 Folkhälsovetenskap Vetenskapliga metoder fortsättning, 7,5 hp Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp Hälsofrämjande arbete utvärdering, 7,5 hp Valbart 30 hp: Folkhälsovetenskap Entreprenörskap inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete tillämpning (verksamhetsförlagd utbildning), 15 hp Hälsoekonomi, 7,5 hp Folkhälsoekonomi, 7,5 hp Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet) Val inom programmet Programmet har en fast kursstruktur. För att möjliggöra studier vid andra universitet eller högskolor i Sverige eller utomlands, är samtliga kurser under terminerna 4 och 5 valbara, d.v.s. antingen väljer man de kurser som erbjuds, och därmed garanteras inom programmet, eller så söker man andra kurser i konkurrens vid Mälardalens högskola eller vid annat lärosäte. Erfarenheter från det omgivande samhället visar att val av kurser inom ämnesområdet hälsoekonomi/folkhälsoekonomi och hälsa/arbetsmiljö och entreprenörskap ger en efterfrågad profilering hos de utbildade folkhälsovetarna. De kurser som garanteras i termin fyra och fem ger en sådan profilering. Den verksamhetsförlagda kursen i tillämpat hälsofrämjande arbete stärker förmågan till att koppla teori och praktik och ger viktiga färdigheter i kommunikation med omgivande samhälle. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Bachelor of Science in Science of Public Health) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Om inte annat framgår av kursplanerna, ges betyg på kurser enligt den tregradiga skalan underkänd, godkänd, väl godkänd.

62 Bilaga Ärende MDH 2015/ (7) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Ylva Blauberg BESLUTSPROMEMORIA Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar, bilaga 1: Mallar Bakgrund Vid fakultetsnämndens möte den 9 juni 2016 fastställdes regler för examensbeskrivningar på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola. Samtidigt beslöt nämnden att ge i uppdrag till arbetsgruppen att föreslå mallar för examensbeskrivningar, d v s bilaga 1 till regler för examensbeskrivningar vid nämndens möte den 22 september. Faktasammanställning Den 30 oktober 2006 fastställde rektor riktlinjer för examensbeskrivningar och examenskrav för den lokala examensordningen vid Mälardalens högskola, CF /06, inför förändringarna i högskoleförordningen den 1 juli 2007, den så kallade Bolognaprocessen. I dessa riktlinjer fanns dels bitar ur högskoleförordningen gällande omfattning och mål, resonemang om övergången mellan högskoleförordningens äldre och nyare lydelse samt vissa preciserade lokala krav. En del av riktlinjerna har bestått, en del har försvunnit och annan ny praxis har tillkommit. I arbetet med att ta fram mallar för examensbeskrivningar har utgångspunkten varit en sammanställning av de fastställda examensbeskrivningar som finns idag vid Mälardalens högskola. Där har den minsta gemensamma nämnaren sållats fram för de olika examenstyperna. I arbetsgruppens arbete med att gå igenom de olika skrivningarna har vissa frågeställningar utkristalliserats. Vid fakultetsnämndens möte den 14 april 2016 redogjordes för de flesta av de frågor som arbetsgruppen hade att ta ställning till innan ett slutgiltigt förslag på mallar var redo att läggas fram. Vid fakultetsnämndens möte den 9 juni 2016 då regler för examensbeskrivningar fastställdes var merparten av principerna för mallar klara men några frågetecken återstod i början av sommaren. Stötestenen har varit hur kraven på matematik/tillämpad matematik ska formuleras i mallarna för generella tekniska examina och ingenjörsexamina. Arbetsgruppen omformades så att den bestod av representanter från berörda akademier samt examenshandläggare. Erik Janse, ämnesansvarig för matematik/tillämpad matematik, UKK, anslöt arbetsgruppen.

63 Bilaga 6.1 Under sommaren har gruppen diskuterat frågetecknen via e-post men ett slutgiltigt möte krävdes, vilket kom till stånd den 8 september (7) Överväganden Nedan följer en genomgång av de resonemang arbetsgruppen fört i olika frågeställningar. Övergripande ställningstaganden SUHF:s fördjupningskoder föreslås användas fullt ut i samtliga nivåbestämmelser. I nuvarande examensbeskrivningar har till exempel den lokala varianten G2 använts för att få ett begrepp motsvarande den äldre C- nivån. I SUHF:s koder används koden G2F för kurser på grundnivå som har minst 60 högskolepoäng kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav och koden G2E för motsvarande nivå men som också innehåller ett examensarbete för kandidatexamen. De examina som leder till en yrkeslegitimation föreslås ha följande text i mallen: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram fattade UKK ett beslut med rubriken Beslut om tillgodoräknande av kurser inom examenskrav på matematik/tillämpad matematik för vissa examina vid Mälardalens högskola, UKK /09. Beslutet är en anvisning om hur kurser i matematik/tillämpad matematik som är lästa utanför ett av högskolans program ska bedömas i förhållande till högskolans examenskrav. I den lokala examensordningen finns följande sammanfattande text med: Kurser i matematik/tillämpad matematik kan ingå i teknologie kandidat-, magister- och masterexamen samt i högskoleingenjörs- och civilingenjörsexamen, endast under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik C från gymnasieskolan som regel inte ingå). Skrivningen har funnits med i den lokala examensordningens allmänna del men genom åren har det framkommit önskemål från bland annat studievägledare att texten bör finnas med i de olika examensbeskrivningarna för tydlighetens skull. Arbetsgruppen har enats om att föreslå att en uppdaterad version av texten ska finnas med i mallarna för berörda examina. Redogörelse av frågeställningar för olika examina Högskoleexamen Mälardalens högskola har idag två högskoleexamina som inrättades i samband med förändringarna i högskoleförordningen som trädde i kraft Under följande nio år har inga nya högskoleexamina inrättats och det finns idag fortfarande inga sådana planer. I arbetsgruppen fördes fram önskemål från en akademi om att högskoleexamen ska vara bunden till en fastställd utbildningsplan på samma sätt som examina för legitimationsyrken. Anledningen ansågs vara att utbildningen är så pass kort, två år, att det är svårt att säkerställa att studenten får med sig en sammansättning av kurser med den kvalitetsnivå högskolan önskar om en koppling till utbildningsplanen saknas. Andra ansåg att kraven bör kunna preciseras enligt formen för andra generella examina och ändå uppnå samma grad av kvalitetssäkring, det vill säga genom

64 Bilaga 6.1 angivelse av högskolepoäng, nivå, huvudområde, ämne och eventuell delkompetens inom huvudområde eller ämne. 3 (7) Arbetsgruppen enades om att inte lägga fram ett förslag på denna mall i detta skede. Istället kan frågan lyftas om det någon gång i framtiden skulle bli aktuellt att inrätta en högskoleexamen igen. Kandidatexamen Idag har Mälardalens högskola en lokal bestämmelse om att högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå får ingå kandidatexamen. Högskoleförordningen innehåller inga begränsningar i frågan. Den lokala bestämmelsen har prövats av Överklagandenämnden för högskolan och gav då Mälardalens högskola rätt till att ha en sådan lokal precisering. Övervägningar har gjorts om detta krav ska vara kvar. Så här regleras frågan vid ett urval av andra lärosäten: Göteborgs universitet Karlstads universitet KTH Linköpings universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Umeå universitet En kandidatexamen ska väsentligen innehålla kurser på grundnivå, men får också innehålla kurser på avancerad nivå om man anser att det är lämpligt med utgångspunkt i de krav som ställs i examensbeskrivningarna Ingen begränsning Ingen begränsning Ingen överskådlig regel hittades Högst 30 högskolepoäng på avancerad nivå Högst 60 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen begränsning på undersökta huvudområden Bland dessa exempel framgår det att Mälardalens högskola har den strängaste begränsningen. Arbetsgruppen avstår att lägga fram ett förslag och överlåter avvägningen till fakultetsnämnden. Konstnärlig högskoleexamen och konstnärlig kandidatexamen UKK förordar att den koppling som finns till utbildningsplanen idag ska få finnas kvar med följande motivering: Anledningen till detta är att kurser inom musik lästa vid andra lärosäten kan skilja sig mycket från kurser som ingår i kammarmusikprogrammet. Vi behöver säkra kvalitén och därför vill vi att kurserna lästa vid andra lärosäten bedöms av avdelningen för kammarmusik. Istället för att ange varenda kurs inom programmet ser vi att denna formulering är att föredra. Den förordade formuleringen är: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Högskoleingenjörsexamen Berörda akademier är överens om följande gemensamma nämnare för högskoleingenjörsexamina: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom teknikområdet, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng på nivå G2E. Delade meningar har funnits angående formuleringen som följer: Dessutom ska ingå minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik vari ingår vektoralgebra och kalkyl.

65 Bilaga 6.1 I de riktlinjer rektor fastställde den 30 oktober 2006 om examensbeskrivningar och examenskrav för den lokala examensordningen vid Mälardalens högskola, CF /06, fanns minimikrav på hur mycket matematik/tillämpad matematik som skulle ingå i både högskoleingenjörsoch civilingenjörsexamina men inga specificerade krav på vad denna matematik skulle innehålla. I äldre ingenjörskrav har det ofta funnits krav på algebra och geometri. I de olika ingenjörskraven som fastställdes i samband med Bologna och därefter hade merparten krav på algebra och kalkyl. Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslöt den 17 mars 2010 att revidera matematikkraven i samtliga civil- och högskoleingenjörsexamina på så sätt att där krav på algebra förekommer skulle detta ersättas av vektoralgebra, MDH /10. 4 (7) Det finns alltså inga tidigare beslut som säger att en ingenjörsexamen måste innehålla vektoralgebra och kalkyl. I arbetsgruppen har det funnits delade meningar om vektoralgebra och kalkyl ska finnas med i mallen för examensbeskrivningar för högskole- och civilingenjörsexamina. Vissa har hävdat att vektoralgebra och kalkyl är en grundsten som alla ingenjörer måste ha. Andra har hävdat att behovet av matematik/tillämpad matematik kan variera för olika typer av ingenjörsexamina. Dessutom har definitionen av den matematiska grundstenen varierat över tid, och med tanke på att mallarna för examensbeskrivningar ska vara långsiktigt hållbara kan det vara bar att inte definiera ett krav så specifikt i detta sammanhang. Till slut har arbetsgruppen enats om att lägga fram förslaget att kravet på matematik/tillämpad matematik i mallarna för högskole- och civilingenjörsexamina ska innefatta minst 5 högskolepoäng vektoralgebra och minst 5 högskolepoäng kalkyl. Då regler för examensbeskrivningar ska revideras senast den 30 juni 2019 kan skrivningen utvärderas utifrån de erfarenheter som då finns. Socionomexamen Ansvarig akademi (HVV) har lämnat förslag på ny formulering av examenskrav efter samråd med examenshandläggare som bättre svarar mot de nya riktlinjerna och den önskade kvalitén på examenskrav. Magisterexamen Arbetsgruppen är överens om förslaget att låta kravet på 30 högskolepoäng inom huvudområdet stå kvar som ett minimikrav i mallen. Nuvarande krav på minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå har diskuterats. Arbetsgruppen förordar att bestämmelsen finns kvar oförändrad. Så här regleras frågan vid ett urval av andra lärosäten: Göteborgs universitet Karlstads universitet KTH Linköpings universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen begränsning Minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen överskådlig regel hittades Minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå Minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå För teknologie magisterexamen finns idag följande lokala examenskrav: Dessutom ska 7,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik på lägst nivå G1F ingå. Om studentens behörighetsgivande utbildning omfattar en stor del matematik kan matematikkravet ersättas av relevant kurs i teknik

66 Bilaga 6.1 utöver övriga kursfordringar i teknik. Prövning görs av ansvarig akademi i det enskilda fallet. Formuleringen innehåller tre ställningstaganden: 1. Måste matematik/tillämpad matematik alltid finnas med som krav i en teknologie magisterexamen vid Mälardalens högskola? 2. Om ja, ska i så fall nivåbestämmelsen finnas kvar? 3. Ska undantagsbestämmelsen finnas kvar eller är det bättre att ta bort den? Arbetsgruppen har fört följande resonemang om den första frågan: Magisterexamen omfattar 60 högskolepoäng. När matematik/tillämpad matematik finns med som krav går 30 av de 60 högskolepoängen åt till metodkurs, uppsats och matematik/tillämpad matematik. Då återstår endast 30 högskolepoäng där 22,5 högskolepoäng ska vara på avancerad nivå varav 7,5 högskolepoäng måste vara ämnesfördjupning och 7,5 högskolepoäng är valfria. Utrymmet för ämnesfördjupning blir då väldigt litet. Samtidigt bedöms mängden och nivån på matematiken som finns i den behörighetsgivande examen tillräcklig för magisternivå, d v s den matematik/tillämpad matematik som ingår i teknologie kandidatexamen respektive högskoleingenjörsexamen. 5 (7) Den tredje frågan ovan gäller undantag från kravet på matematik/tillämpad matematik där ansvarig akademi gör en bedömning från fall till fall utifrån mängden av ämnet i den behörighetsgivande examen. Examenshandläggarna anser att bestämmelsen innebär en otydlighet gentemot studenterna samtidigt som den är administrativt hindrande. Det är bättre att reglera mängden matematik/tillämpad matematik i behörighetskraven än att göra undantag i examenskraven. Arbetsgruppens förslag till nämnden är att det minimikrav som ska finnas i mallen för teknologie magisterexamen är utan krav på matematik/tillämpad matematik (fråga nummer ett). Därmed försvinner även krav på eventuell nivå på matematik/tillämpad matematik (fråga nummer två) och även den nuvarande undantagsregeln (fråga nummer tre). Möjligheten att lägga till matematik/tillämpad matematik som krav i en specifik examensbeskrivning kvarstår självfallet. Masterexamen Arbetsgruppen är överens om förslaget att låta kravet på 60 högskolepoäng inom huvudområdet stå kvar som ett minimikrav i mallen. Nuvarande krav på minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå har diskuterats. Arbetsgruppen förordar att bestämmelsen finns kvar oförändrad. Så här regleras frågan vid ett urval av andra lärosäten: Göteborgs universitet Karlstads universitet KTH Linköpings universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen begränsning Minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen överskådlig regel hittades Minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå Minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå Arbetsgruppen är enig om förslaget att precisera nivån på det självständiga arbetet (examensarbetet) till minst 30 högskolepoäng varav minst 15 högskolepoäng på nivå A2E. Detta är en följd av att förordningens krav som lyder Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på

67 Bilaga 6.1 avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 högskolepoäng. 6 (7) För teknologie masterexamen finns idag följande minimikrav vid Mälardalens högskola: Dessutom ska minst 7,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik på lägst nivå G1F ingå. Arbetsgruppen föreslår att bestämmelsen finns med i mallen. Civilingenjörsexamen Berörda akademier är överens om att föreslå följande text för civilingenjörsexamina: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå. Minst 90 högskolepoäng inom teknikområdet ska ingå varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng på nivå A2E. Delade meningar har funnits angående formuleringen som följer: Dessutom ska ingå minst 30 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 högskolepoäng på lägst fördjupningsnivå G1F. Se sidan 6, högskoleingenjörsexamen, för vidare resonemang. Specialistsjuksköterskeexamen Av de inriktningar inom specialistsjuksköterskeexamen som Mälardalens högskola har rätt att utfärda finns det en som leder till förskrivningsrätt, nämligen inriktningen till distriktssjuksköterska. Förskrivningsrätten är att jämställa vid en yrkeslegitimation. Detta innebär att inriktningen distriktssköterska har formuleringen med hänvisning till utbildningsplanen i mallen för examensbeskrivningar medan de övriga följer principen med angivelse av högskolepoäng, nivå, ämne och eventuell delkompetens inom huvudområde eller ämne. Ansvarig akademi (HVV) har lämnat förslag på ny formulering av dessa examenskrav efter samråd med examenshandläggare. Speciallärarexamen och specialpedagogexamen Både speciallärarexamen och specialpedagogexamen leder till utökad behörighet i lärarlegitimation och faller därför under principen med hänvisning till utbildningsplan. Licentiatexamen och doktorsexamen Arbetsgruppen har övervägt om reglerna för examensbeskrivningar även ska omfatta examina på forskarnivå. Idag saknar dessa examina examensbeskrivningar som är jämförbara med de på grund- och avancerad nivå, istället regleras kraven för examen i de allmänna studieplanerna för forskarämnena. Det som talar för en likadan behandling är att alla examina behandlas på samma sätt i högskoleförordningens bilaga 2 och det finns ofta en strävan inom högskolevärlden att hantera de tre nivåerna mer likartat. Arbetsgruppen har dock valt att inte ta med forskarexamina i dessa regler dels på grund av att kompetensen om forskarutbildning inom gruppen inte varit tillräcklig, dels skulle tidsåtgången blivit allt för omfattande. Arbetsgruppen är dock öppen för att forskarexamina kan komma att inkluderas i dessa regler i ett senare skede.

68 Bilaga 6.1 Beredningens rekommendation Fakultetsnämnden föreslås att fastställa bilagt förslag på bilaga 1 med mallar till den tidigare fastställda regler för examensbeskrivningar. 7 (7)

69 Regler för examensbeskrivningar på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola, bilaga 1 Mallar Bilaga 6.2 Beslutad: 2016-mm-dd 2016-mm-dd Beslutande Fakultetsnämnd MDH nn/12 1 (5) EXAMENSBESKRIVNING Filosofie/Teknologie kandidat/magister/masterexamen med huvudområdet Xx med inriktning mot Xx alternativt Yrkesexamen Degree of Bachelor/Master of Arts/Science (60/120 credits) in Xx with Specialization in Xx Utbildningsnivå Xexamen avläggs på grund/avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Generella examina på grundnivå: Kandidatexamen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet XX uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 15 hp på nivå G2F och ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på nivå G2E. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Teknologie kandidatexamen med huvudområdet XX uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 15 hp på nivå G2F och ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på nivå G2E. Dessutom ska minst 22,5 hp matematik/tillämpad matematik ingå. Kurser i matematik/tillämpad matematik kan endast ingå under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik 3b/3c från gymnasieskolan som regel inte ingå). I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå.

70 Bilaga 6.2 Konstnärliga examina på grundnivå: 2 (5) Konstnärlig högskoleexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Konstnärlig kandidatexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Yrkesexamina på grundnivå: Fysioterapeutexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Förskollärarexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Högskoleingenjörsexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom teknikområdet, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på nivå G2E. Dessutom ska ingå - minst 22,5 hp i matematik/tillämpad matematik vari ingår minst 5 hp vektoralgebra och minst 5 hp kalkyl. Kurser i matematik/tillämpad matematik kan endast ingå under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik 3b/3c från gymnasieskolan som regel inte ingå). Sjuksköterskeexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Socionomexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 hp i socialt arbete avsedd för socionomens profession varav 30 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 30 hp juridik, myndighetsutövning och ärendehandläggning, - minst 30 hp verksamhetsförlagda studier, - minst 30 hp vetenskaplig metod samt - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på nivå G2E. Generella examina på avancerad nivå: Magisterexamen Filosofie magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp varav minst 45 hp på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på lägst nivå A1E. Därtill ställs krav på kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen.

71 Bilaga 6.2 Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. 3 (5) Teknologie magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp varav minst 45 hp på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på lägst nivå A1E. Därtill ställs krav på kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Masterexamen Filosofie masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Teknologie masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Dessutom ska minst 7,5 hp matematik/tillämpad matematik på lägst nivå G1F ingå. Kurser i matematik/tillämpad matematik kan endast ingå under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik 3b/3c från gymnasieskolan som regel inte ingå).

72 Bilaga (5) Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Yrkesexamina på avancerad nivå: Barnmorskeexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Civilingenjörsexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 90 hp inom teknikområdet ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på nivå A2E. Dessutom ska ingå minst 30 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F. I matematik/tillämpad matematik ska minst 5 hp vektoralgebra och minst 5 hp kalkyl ingå. Kurser i matematik/tillämpad matematik kan endast ingå under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik 3b/3c från gymnasieskolan som regel inte ingå). Specialistsjuksköterskeexamen Anestesi Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp på avancerad nivå vari ingår verksamhetsförlagd utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - 22,5 hp vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom området anestesisjukvård inklusive examensarbete om 7,5 hp samt - 37,5 hp medicinsk vetenskap varav 22,5 hp inom området anestesisjukvård, 7,5 hp inom akutsjukvård och 7,5 hp inom funktionell anatomi, fysiologi och farmakologi. Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat.

73 Bilaga 6.2 Intensivvård Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp på avancerad nivå vari ingår verksamhetsförlagd utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - 22,5 hp vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom området intensivsjukvård inklusive examensarbete om 7,5 hp samt - 37,5 hp medicinsk vetenskap varav 22,5 hp inom området intensivsjukvård, 7,5 hp inom akutsjukvård och 7,5 hp inom funktionell anatomi, fysiologi och farmakologi. 5 (5) Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat. Psykiatrisk vård Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp på avancerad nivå vari ingår verksamhetsförlagd utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - 48 hp vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom området psykiatrisk vård inklusive examensarbete om minst 7,5 hp samt - 12 hp medicinsk vetenskap inom området psykiatrisk vård. Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat. Distriktssjuksköterska Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska utfärdat av Socialstyrelsen. Speciallärarexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Specialpedagogexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Yrkesexamina på grundnivå eller avancerad nivå: Grundlärarexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Ämneslärarexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Eventuella övriga bestämmelser Till exempel övergångskrav eller mål utöver HF bil 2.

74 Bilaga 7.1 Preliminär 1 tidplan för pilotutvärdering av förskollärarutbildningen Preliminär tidplan för pilotutvärdering av förskollärarutbildningen med hållpunkter som gäller fakultetsnämnden och nämndens läsgrupp (uppdaterad ). Datum Aktivitet 22 september 2016 Info till fakultetsnämnd 3 oktober Upptaktsmöte UKÄ 5 oktober Utskottet utser läsgrupp/granskare 2 24 oktober Inlämning självständiga arbeten till UKÄ 9-22 november Intern granskning självvärdering 23 november Hearing på UKK för granskare 13 december Rektorsbeslut självvärdering 14 december Inlämning självvärdering 15 december Info till fakultetsnämnd Vår 2017 Höst 2017 Intervjuer Bedömargruppens yttrande Höst 2017 Högskolan lämnar svar på yttrande (inom 3 v) Höst/vinter 2017 Beslut från UKÄ 1 Datum kan komma att ändras utifrån eventuell ny information som ges vid UKÄ:s upptaktsmöte i oktober. 2 Utöver de av fakultetsnämnden utsedda granskarna (läsgruppen), har akademi UKK utsedda granskare i form av akademichef, ämnesföreträdare, inriktningsföreträdare, utbildningsledare, VFU-samordnare, studentrepresentant, kommunrepresentant, avdelningschefer verksamma inom förskollärarutbildningen samt en extern granskare från ett annat lärosäte.